PEDERSÖRE PROSTERI JÄMFÖRELSE AV ANTALET ANSTÄLLDA INOM FÖRSAMLINGARNA OCH SAMFÄLLIGHETERNA

Transkript

1 PEDERSÖRE PROSTERI JÄMFÖRELSE AV ANTALET ANSTÄLLDA INOM FÖRSAMLINGARNA OCH SAMFÄLLIGHETERNA

2 2 MEDLEMSANTAL FÖRDELNING AV PERSONALEN I DE EKONOMISKA ENHETERNA...5 FÖRSAMLINGSVERKSAMHETEN...7 LAGSTADGADE UPPGIFTER...7 Teologer, kantorer och diakonitjänster...7 Skriftskolan...9 BARN OCH UNGDOMSARBETET...10 Ungdomsarbetet...10 Dagklubbar och eftis...11 SLUTSATSER...11 Barnarbetet...11 Skriftskolan...12 STÖDFUNKTIONERNA...12 ADMINISTRATIONEN...12 Ekonomi och löner...13 Folkbokföring och församlingskansli...14 FASTIGHETER...17 Församlingsmästare/kyrkväktare...17 Köks och städfunktioner...17 LAGSTADGADE UPPGIFTER...18 Gravgårdar...18 SAMMANFATTNING...20 Församlingsverksamheten...20 Stödfunktioner

3 3 Vid diskussionerna om samarbetet i prosteriet har det framförts önskemål om att en jämförelse mellan antalet anställda skulle göras i förhållande till församlingsmedlemmarna. Detta material baserar sig på de uppgifter som församlingarna har gett, samt på den årsstatistik som avges till Kyrkostyrelsen. Det är församlingarna/samfälligheterna som själva fördelar arbetstiden och bokföringen av arbetstiden mellan olika uppgifter, detta kan leda till att en jämförelse mellan församlingarna i olika ekonomiska enheter i något fall kan bli skev om uppgifterna klassas litet olika. En liten församling kommer att ha förhållandevis mycket präst och kantorsresurser per församlingsmedlem. Eftersom dessa är lagstadgade tjänster tillsammans med diakonitjänsten. Det är överhuvudtaget inte alltid ändamålsenligt att beräkna anställda/församlingsmedlem. Förhoppningsvis ger denna sammanställning ett underlag för fortsatta samtal. I denna jämförelse beaktas antalet anställda i första hand inte ekonomiska jämförelser. Men antalet anställda har en direkt påverkan på ekonomin. Inom prosteriet finns 3 samfälligheter: i, nejden och, Karleby svenska församling hör till Karleby kyrkliga samfällighet och utgör en enskild församling. Eftersom s finska församling hör till nejdens kyrkliga samfällighet beaktas även församlingens uppgifter. I fortsättningen räknas församlingar med ett medlemsantal över 6000 personer till gruppen stora församlingar (även om dessa i rikskyrkligt sammanhang skulle kunna räknas t.o.m. till små församlingar). Församlingar på till de medelstora samt till de små. Kaj Granlund Kontraktsprost 3

4 4 MEDLEMSANTAL 2006 Medlemmar Jstads fi Karleby sv. Totalt medlemmar i prosteriet (utan Jstads finska): Totalt i, nejden (inkl Jstads finska), samt (utan ): medlemmar medlemmar Fördelningen mellan de ekonomiska enheterna inom prosteriet: NKBYsamf tot Pörenejden tot samf tot Församlingarnas storlek varierar kraftigt, vilket även kommer att märkas i utfallet anställda i olika kategorier. Varje församling har minst en kyrka och ett församlingshem som skall skötas vilket innebär en stor fastighetsmassa och kostnader för personalen per medlem. Samtidigt kan man redan på basen av detta förstå att fastighets- samt personalkostnader proportionellt kommer att ta en större 4

5 bit av total kostnaderna i t.ex. samfällighet än i, eftersom det i samfällighet finns fastigheter för tre församlingar. 5 FÖRDELNING AV PERSONALEN I DE EKONOMISKA ENHETERNA I fördelningen medtas de församlingsanställda i Karleby svenska men inte samfällighetsanställda där. Fördelning mellan antalet anställda inom den direkta församlingsverksamheten och stödfunktionerna: 87,0 106,4 Församlingsverksamhet Stödfunktioner Fördelningen inom församlingsverksamheten: 10,61 25,00 22,72 2,00 Präst Lektor Kantor Diakoni Ungdomsarbetsled Barnledare övriga 16,00 13,60 16,50 5

6 Fördelningen inom stödfunktionerna: 6 5,54 4, ,62 FOLKBOKFÖRING FÖRSAMLINGSKANSLI EKONOMI FASTIGHETER KOSTHÅLL GRAVGÅRDAR 23,45 22,06 Fördelningen sker i nästan fyra lika stora block: Kanslier, fastigheter, kosthåll och gravgårdar. 6

7 7 FÖRSAMLINGSVERKSAMHETEN LAGSTADGADE UPPGIFTER Teologer, kantorer och diakonitjänster Medlemmar/teolog, kantor, tjänsteinnehavare inom diakoni Teolog Kantor Diakoni NKBYsamf tot Jstads fi Pörenejden tot samf tot Ett högt värde innebär att det går flere församlingsbor/tjänsteinnehavare. Teologerna: Medeltalet i prosteriet ligger på en teolog per 1863 medlemmar. Vilket inte kan anses vara högt. I jämförelse med kyrkan i stort är det ett lågt antal medlemmar/teolog. I kyrkan ligger antalet kring Orsaken är naturligtvis att majoriteten av församlingarna i prosteriet har under 3000 medlemmar. Kantorerna: Medeltalet församlingsmedlemmar/kantor är Skillnaden mellan församlingarna är mycket stor. Om det i går 956 församlingsmedlemmar på en kantor så skall en kantor i stå till förfogande för 5015 medlemmar. Med tanke på den brist på kantorer som vi kommer att få är det speciellt nödvändigt att vi nu i prosteriet kan skapa lockande arbetsförhållanden för kantorer eftersom vi i framtiden skall tävla om allt färre kantorer. Diakonin: Medeltalet församlingsmedlemmar/diakonitjänsteinnehavare är Att detta medeltal ligger lägre än kantorernas beror inte på någon trend i prosteriet. Det är endast två församlingar ( och ) där antalet kantorer och diakonissor inte är lika stort. Det är positivt att även de små församlingarna kan hålla sina tjänster inom diakonin. Ofta kommer diakonin i en liten församlings att även ansvara för områden t.ex. inom barn-, familje- och ungdomsarbete vilka i en större församling kan skötas av andra anställda. Variationen mellan församlingarna är dock matematiskt sett stor. 7

8 8 teolog,kantor,diakonitjänst/1000 medlemmar 1,20 1,00 0,80 0,60 Teolog kantor Diakonitjänst 0,40 0,20 SAMF tot Jstads fi SAMF tot Även de minsta måste ha en präst, kantor och tjänsteinnehavare inom diakonin. För kantorernas del kan man se tre grupper av församlingar 9 0,37 (,,, s sv., och ) där de som ligger i nedre ändan har tillgång till förhållandevis litet kantor samt gruppen 0, (,,,) ,05. ( och ) SAMF tot Utslag i antalet förrättningar per präst: förrättningar/präst , ,33 64, ,33 52,33 50,39 53,44 50,67 53,67 52,53 förrättningar 42, ,00 29,74 34,67 2 Pietarsaari P.g.a. kyrkas placering kommer många förrättningar som tillhör att förrättas där. För att beakta detta har för statistiken justerats med beaktande av vilka förrättningar som förrättats av prästerna i. Den gränsöverskridning som sker mellan övriga församlingar i prosteriet torde jämna ut sig på en längre period. Karleby har förutom detta en del förrättningar från finska församlingen. Variationerna mellan församlingarna är stor när vi ser på antalet förrättningar/präst under en treårsperiod. I, och ligger antalet förrättningar avsevärt under medeltalet i prosteriet. s höga siffra beror på många jordfästningar samt förrättningar för sommargäster. Karleby medeltal 8

9 9 Skriftskolan De anvisningar som gäller säkerheten på skriftskolorna och antalet anställda som borde delta/konfirmand ger också orsak att se hur församlingarna teoretiskt sett kan uppfylla dessa krav. Antalet konfirmander/församling varierar och därför har ett medeltal ungdomar under 15 år använts som utgångspunkt. Här kan inte beaktas om det finns anställda som inte deltar i skriftskolan av någon anledning eftersom det ändå hör till deras arbetsuppgifter. Teolog,kantor,diakoni, ungdomsarbetsledare/10 konfirmander 3,00 2,50 2,61 2,00 2,10 1,67 1,50 1,47 1,26 1,26 1,30 teol+kant+diak+uarbetsled 1,12 1,00 0,99 0,81 0,95 0,79 0,84 0,61 0,50 Pietarsaari, samt har de teoretiskt sett bästa förutsättningarna att klara av att uppfylla säkerhetsdirektiven. De församlingar som kommer under talet 1,0 1-1,10 kan ha svårigheter att klara gränserna. I förhållande till antalet konfirmander finns det uppenbart för få fast anställda när värdet understiger 1. Karleby medeltal 9

10 10 BARN OCH UNGDOMSARBETET Antalet anställda har satts i relation till antalet barn och ungdomar i den ålder som berörs. Ungdomsarbetet Ungdomsarbetsledare/100 barn i åldern ,0 36,4 35,0 33,1 30,0 25,0 20,0 20,6 20,8 20,0 Ungdomsarbetsledare 15,0 17,0 14,1 13,5 14,4 17,1 16,0 15,7 10,0 9,4 8,9 10,2 8,8 10,4 5,0 0,0 NKBYsamf tot Jstads fi Pörenejden tot samf tot Man skulle vänta sig att de små församlingarna ligger sämre till när det gäller tillgången på anställda inom ungdomsarbetet. Men så är generellt inte fallet. Man har i de små församlingarna inte heltidsanställda ungdomsarbetsledare men i relation till antalet ungdomar finns det ändå ofta mera personresurser för ungdomsarbetet än i en stor församling. Ungd.arbetseldare/100 ungdomar 7-20 år 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Av de 7 församlingar som ligger under medeltalet på 15 är hela 4 st. medelstora eller stora. Medan av de 6 st. som ligger över medeltalet hela 4 st. är församlingar med under 3000 medlemmar. Den näst minsta församlingen har mest ungdomsarbetsledare i förhållande till antalet ungdomar. Jstads fi MEDELTAL 10

11 11 Man skulle vänta sig att när de obligatoriska tjänsterna har tilldelats medel skulle de små församlingarnas resurser inte räcka till att anställa arbetare inom ungdomsarbetet men så är i regel inte fallet. Det förefaller som om de mindre församlingarna genom en samfällighet får mera resurser som de kan fördela även utöver de lagstadgade tjänsterna. Det låga jämförelsetalet för beror på det stora årskullarna, och på att församlingen inte ingår i en samfällighet där en utjämning troligen skulle ske. Dagklubbar och eftis Få antal barn i en församling ger naturligtvis ett högre jämförelsetal. Kan dock konstateras att uppenbarligen ligger församlingarna relativt nära varandra när det gäller detta område. Lika många ledare behövs för att hålla en klubb för 12 som för 20 barn, men avstånden till klubbarna är avgörande för om föräldrarna sätter sina barn i klubben. dagklubbar, eftis/10 i ålderskategorierna 0,35 0,30 0,25 0,20 Dagklubbar Eftis 5 0,3 0,3 0 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,05 NKBYsamf tot 0,0 Jstads fi Pörenejden tot samf tot 0,0 Eftisklubbar i församlingens regi förekommer i städer och märks genom att personresurserna för dagklubbarna är lägre. 0,0 SLUTSATSER Barnarbetet Fördelarna med ett samarbete inom barnarbetet torde närmast röra sig om handledningen och skolningen av ledarna. Eftersom själva klubbarna bör ordnas där barnen är finns det ingen rationalisering att söka på detta område annat än att man kunde erbjuda heltidsarbete för ledare då de skulle ha klubbar i flera församlingar. Med tanke på den kommande allmänna bristen på arbetskraft är det lättare att få anställda inom barnarbetet om vi kan erbjuda heltidsjobb. Frågan som berör framtiden är också i vilken mån föräldrarna stannar hemma med barnen i framtiden och därför kan skjutsa dem till klubben. 11

12 12 Skriftskolan Här finns många utmaningar. Endast en av dem är hur flere av prosteriets församlingar skall klara säkerheten. Är hemförsamlingen den naturliga enheten för dagens tonåringar eller är högstadiedistriktet mera naturligt? För att inte överbelasta anställda blir vi troligen på sikt tvungna att göra något åt den ojämna situationen mellan församlingarna. Detta kunde kanske i något fall göras så att det ordnas gemensamma skriftskolor inom t.ex. högstadiedistrikten och/eller söker samarbetsparter med andra församlingar. Själva konfirmationen kunde ändå ske i den egna församlingen. Men även här gäller att två fattiga inte blir en rik om det inte finns personresurser att tillgå löser man inte knuten med att samarbeta med en annan som också har svårt klara direktiven. STÖDFUNKTIONERNA ADMINISTRATIONEN ANTAL ANSTÄLLDA INOM ADMINISTRATIONEN 1,52 1,00 0,52 5,54 1,00 1,49 kanslist (folkbokf.) ekonchef/dir bokföring löner växel sekreterare ADB övriga 2,08 3,00 Gruppen ekonomichefer innebär de ledande tjänstemän som ansvarar för ekonomin. Till detta borde även ev. ännu läggas köptjänsterna i. Vilket innebär att i prosteriet finns det en ledande inom ekonomin för litet på medlemmar. 12

13 13 Ekonomi och löner ekonomikontor/1000 medlemmar 0,35 0,30 0,25 0, ,05 NKBYsamf tot Pörenejden tot samf tot har köptjänster men kostnaderna för denna har omvandlats till antal anställda. Det framgår tydligt att de mindre ekonomiska enheterna ligger på samma nivå sinsemellan. Men samma uppgifter kan skötas med färre anställda per församlingsmedlem i nejden. Inte ens om ADB-stödpersonen räknades in i ekonomifunktionen kommer nejden upp till samma antal anställda/1000 medlemmar som och samfälligheterna. ligger lägre än nejden och samfälligheter men dock högre än nejden. För s del har inte de ekonomi uppgifter som sköts av kanslisten, kyrkoherden m.fl. inberäknats varför siffran torde ligga något högra. En stor del av ekonomikontorets uppgifter står i relation till det totala antalet anställda. Det gäller t.ex. löneräkning, behandlig av fakturor m.m. Så kan också korrelationen mellan antal anställda och anställda på ekonomikontoret vara en viktig faktor. Antal anställda på ekonomikontoret/totala antalet anställda 0,08 0,07 0,07 0,07 0,07 0,06 0,05 0,04 0,04 0,03 0,02 0,01 NKBYsamf tot Pörenejden tot samf tot Också i relation till antalet anställda per samfällighet klarar sig nejden med färre anställda på ekonomikontoret. I faktiska siffror kan en anställd på ekonomikontoret i nejden sköta grundservicen för c. 23 anställda medan och kan sköta endast c anställda. De omräknade köptjänsterna för ger motsvarande resultat. Detta betyder inte att de anställda i och skulle arbeta ineffektivare, bara att det alltid krävs en viss grundarbetsinsats för att sköta funktionerna på ett ekonomikontor oberoende av om det är stort eller litet. På ett litet kontor måsta de få anställda ha samma specialkunskaper som på ett större. Men på ett större kan man fördela uppgifterna. Ett litet kontor är även mycket sårbart vid ev. sjukdomar, 13

14 14 semestrar m.m. På det större kan man vid behov cirkulera mellan uppgifterna. På ett litet kontor avbryts också de få anställda oftare av att de skall svara på frågor och sköta kundservice medan det större kontoret har en arbetsfördelning mellan flere. Därmed avbryts inte heller det grundläggande arbetet på samma sätt som i en liten enhet. Dessa jämförelser skulle även tyda på att man inte klarar sig med färre anställda för ekonomikontoret även om man köper tjänsterna av utomstående. Dessutom skall man ytterligare beakta att nejden kan avlöna en ADB-stödperson utan att komma upp till samma proportionella antal anställda. Detta indikerar att ekonomifunktionerna kunde skötas effektivare i en gemensam enhet i prosteriet. Folkbokföring och församlingskansli Till folkbokföringen räknas här förandet av medlemsregistret och till församlingskansliet sådana uppgifter som i övrigt relaterar till verksamheten i församlingen. Uppdelningen baserar sig på den fördelningsprocenten som används i lönebokföringen. Kanslist/medlemmar innebär relationen mellan antalet församlingsmedlemmar och den arbetstid som åtgår till folkbokföringen/uppgifterna som församlingssekreterare. Kansli/1000 medlemmar 0,70 0,60 0,50 7 0,40 0,30 0,20 0 0,43 1 0,25 4 0, ,07 3 0,09 1 0,08 0,08 Jstads fi 2 0, ,09 7 0,20 9 0, ,03 0,05 Församlignskansli Folkbokföring Skillnaden i själva arbetsuppgifterna varierar inte. Registreringen av t.ex. ett dop kräver samma åtgärder i en liten som en stor församling. Däremot innebär en stor församling ofta en rörligare befolkning som kräver flera registreringsåtgärder. Ändå ligger de små församlingarna högt när det gäller folkbokföringen. När vi ser på korrelationen mellan folkbokföringen och det antal medlemmar som kan servas i förhållande till arbetsprocenten får vi följande värden: 14

15 15 Församlingsmedlemmar/folkbokföring Jstads fi Det man kan se är att helt uppenbart åtgår proportionellt mera arbetstid för uppgiften i en liten enhet än en stor. Detta eftersom man i en större enhet kan koncentrera alla registreringar av t.ex. dop till samma arbetsmoment. Medan växlandet mellan de olika arbetsmomenten i en liten enhet kommer att uppta mera av arbetstiden. En större enhet för folkbokföringen skulle vara inbesparande. Medeltalet medlemmar i prosteriet / anställd inom folkbokföringen ligger på 7500 personer. Folkbokföringen/1000 medlemmar 0,50 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0, ,05 Jstads fi I tabellen har de personresurser som församlingarna satsar satts i relation till 1000 församlingsmedlemmar. Trenden visar klart att det skulle vara arbetseffektivare att sköta folkbokföringen i större enheter, eftersom det finns ett klart samband mellan att en mindre församlig satsar mera resurser än en stor på folkbokföringen. Församlingskansliets arbetsinsats i relation till 1000 församlingsmedlemmar: 15

16 16 Församlingsmedlemmar/församlignskansli Jstads fi Ett högt antal medlemmar/församlingskansli innebär att det inte finns så mycket tid att sköta sådana stödfunktioner som skulle avlasta t.ex. kyrkoherdarna en del rutinärenden. Här förekommer inte samma korrelation till församlingens storlek som med folkbokföringen eftersom och hör till de tre sista i listan. Enligt detta skulle de tre minsta församlingarna ha betydligt större tillgång till kanslihjälp för kyrkoherdarna än de övriga. Om de siffror som erhållits stämmer är värdena i mycket höga och skulle tyda på att kyrkoherden (och andra anställda?) blir tvungen att utföra en hel del direkt rutinarbete på kansliet. Här är det skäl att fråga om det är en vettig prioritering inom församlingarna och ens ekonomiskt försvarbart om de sk. andliga arbetarnas och speciellt kyrkoherdarnas arbetstid åtgår till en hel del uppgifter som en församlingssekreterare kunde utföra. Kyrkoherden är en dyr församlingssekreterare samtidigt som viktig arbetstid binds till rutinåtgärder. 16

17 FASTIGHETER 17 Församlingsmästare/kyrkväktare Kyrkväktare/1000 medlemmar 0,70 0,66 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,33 0,26 0,21 0,22 0,30 0,29 0,27 0,25 Kyrkväktare 3 0 0,03 NKBYsamf tot Jstads fi Pörenejden tot samf tot Uppgifterna är mera relaterade till de fastigheter som finns än till antalet medlemmar, varför en jämförelse med medlemsantalet inte ger en korrekt bild av situationen. Men antalet medlemmar utgör ändå en faktor som påverkar behovet av arbetskraft, eftersom medlemsantalet får utslag på t.ex. antalet förrättningar. En jämförelse med antalet medlemmar kommer att ge höga värden för en liten församling. Tabellen visar också att samfälligheterna har anställt personalen på olika sätt. I nejden är de anställda av samfälligheten varför en uppdelning inte görs mellan de olika församlingarna. Här kan man dock anta att staplarna för och också skulle uppvisa högre värden än för och. Det låga värdet i baseras på hur man där uppskattat arbetsinsatsen som kyrkvaktmästare. I sköts uppgiften som köptjänst men har här omvandlats till anställd arbetskraft enligt den uppdelning man gör och innefattar både kyrkan och församlingshemmet. I Karleby sköts uppgiften av samfälligheten. Köks och städfunktioner Köks och städfunktionerna är mest beroende av antal kök och antal kvadrat på de utrymmen som skall städas, men även i viss mån beroende av församlingens storlek. Här ställs antalet medlemmar i relation till dessa funktioner. 17

18 18 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 4 0,30 3 0,37 0,20 Medlem/städare medlem/husmor 0,50 0,21 9 0,20 0,05 7 0,34 0 0,27 0, , NKBYsamf tot Pörenejden tot samf tot Ofta sköts kosthåll och städning av samma person varför totalutfallet är det mest relevanta. Enligt dessa värden skulle totalt sett sköta kosthåll och städning med minst personal. nejden skulle ha de flesta städarna anställda medan köksfunktionerna inte ligger lika högt. Antingen städas det mera i nejden eller så har samfälligheten mera ytor som städas. En jämförelse baserad på kvadraterna kunde klargöra skillnaderna. Att ligger högt i denna jämförelse beror främst på församlingens låga medlemsantal. har ingen uppdelning mellan kök och städuppgifter. LAGSTADGADE UPPGIFTER Gravgårdar Att handha gravgårdarna är en lagstadgad uppgift. Däremot är servicenivån inte lagstadgad. En jämförelse ger följande resultat: 18

19 19 gravgårdpersonal/1000 medelmmar 0,80 0,70 0,68 0,60 0,59 0,50 0,50 0,49 0,40 0,40 0,42 0,33 0,34 0,42 gravgårdpersona 0,30 0,20 0, NKBYsamf tot Pörenejden tot samf tot Gravgårdarna sköts på olika sätt i prosteriet. I nejden sköts de av samfälligheten i de övriga av de enskilda församlingarna. I s uppgifter ingår inte gravvårdsfondens skötselgravar varför summan borde vara något högre. I sköts uppgiften som köptjänst och har här omvandlats till motsvarande antal anställda. Det finns uppenbarligen stora variationer mellan församlingarna på den avlönade sidan. Om man ser på de ekonomiska enheterna är det tydligen så att en stor enhet inte nödvändigtvis blir billigare när det gäller gravgårdarna. Samtidigt måste man här fråga sig i hur stor utsträckning det påverkar att nejden har två gravgårdar i central stadsmiljö att sköta. Däremot kan man anta att det samma som vi kunnat se för annan kansliverksamhet gäller gravgårdarna; att det är fördelaktigare att sköta kansliet i en större enhet. Själva skötseln av gravgårdarna måste dock skötas på stället och där är antalet gravplatser samt skötselnivån avgörande. Det förefaller som om, nejden och har gått in för en hög servicenivå som bygger på anställd personal. Eftersom uppgifterna ofta är kopplade till kyrkväktaren/församlingsmästarens uppgifter blir även här totalutslaget mera relevant. 19

20 20 1,20 1,00 0,80 0,33 0,30 0,60 0,66 0,26 0,21 0,22 0,25 kyrkväktare/försmästare gravgård 3 0,27 0,40 0,20 0,59 0,40 0,42 0,50 0,03 0,33 0,49 0,68 0,29 0,34 0,42 0,22 6 NKBYsamf tot Pörenejden tot samf tot SAMMANFATTNING Församlingsverksamheten Fastän vi bortser från de lagstadgade tjänsterna står det relativt klart att de mindre församlingarna vinner mera på att ingå i en samfällighet. I flere fall kan de ha proportionellt mera resurser än de större. Men redan att en församling på under 2000 personer kan ha alla tre lagstadgade tjänster besatta på heltid eller nästan heltid är mera än enskilda självständiga församlingar av samma storlek kan bestå sig med. Något alarmerande bör man ändå se att så pass många församlingar kan få svårigheter att uppfylla säkerhetsdirektiven för skriftskolorna. Likaså belastar antalet förrättningar främst prästerna men även kantorerna mycket olika. Kantorernas arbetssituation på basen av medlemsantalet är i några fall också i ögonenfallande. Det är också påtagligt att i de flera församlingar kommer speciellt kyrkoherdarna att belastas mera av direkta rutinärenden eller av ärenden som kunde utföras av annan special personal i en större enhet. Stödfunktioner Den mest uppenbara trenden i prosteriet förefaller att vara att direkta kanslifunktioner som folkbokföring och ekonomikontor kräver mindre personresurser i en större enhet än i en liten. När det gäller städfunktioner och gravgårdarna kan man ställa frågan om den servicenivå som vi upprätthåller baseras på ett genomtänkt beslut eller om det är något som enbart vuxit fram under årens lopp och som därför kräver ökade resurser i och med att ambitionerna stiger. Det förefaller ändå som om ett utökat samarbete inom stödfunktionerna skulle gagna alla på längre sikt. 20

21 21 EXKURS OM EN ENDA SAMFÄLLIGHET BILDADES Om det skulle bildas en gemensam samfällighet inom prosteriet skulle fördelningen av fullmäktigeplatserna bli följande om man utgår från att alla församlingar skall ha ett visst antal platser som grund. min. 1/förs min2/förs s sv Pietarsaari