Utbildning i strukturerat brottsförebyggande arbete
|
|
- Ulla-Britt Persson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Utbildning i strukturerat brottsförebyggande arbete
3 Viktigast först Vad är Stiftelsen Tryggare Sverige Varför en utbildning i strukturerat bf-arbete? Praktikaliteter - incheckning - måltider - utcheckning
4
5 INLEDNING
6 Agenda Dag 1 Tid Aktivitet Inledning Laget runt Lunch Grupparbete Redovisning Kaffe Brottslighetens utseende och utveckling i Sverige Centrala kriminologiska begrepp Middag
7 Agenda Dag 2 Tid Aktivitet Backspegel Grundläggande kriminologiska teorier Kaffe Grundläggande kriminologiska teorier (forts.) Lunch Grupparbete Redovisning Kaffe Introduktion eget arbete Sammanfattning av första kurstillfället
8 Laget runt Namn, kommun/organisation, position, hur länge
9 5 min 5 min Skriv ned dina förväntningar!
10 Förväntningar Vilka är dina förväntningar på utbildningen?
11 11 Förväntningar Hitta teoretiska begrepp med fokus på brottsdrabbade Hitta argument gentemot kommun Bygga nätverk Ta del av goda exempel Erfarenhetsutbyte Konkreta tips och råd Hitta nya verktyg Hur ska man tänka strategiskt på kommun- och samhällsnivå, alltså på övergripande nivå Hur kan det anpassas till vardag? Lära sig Twitter Gå från teori till praktiken Utbyte av erfarenheter Strukturerat brottsförebyggande arbete
12 12 Förväntningar (fortsättning) Konkreta metoder Tips på ingångar till näringslivet Hitta argument för uppföljning/utvärdering Tips på hur man kan lyfta den egna organisationen Hur kan man använda statistik? Hur kan man marknadsföra det som görs? Verktygslåda för att kunna arbeta med brottsofferarbete Tips på hur man kan lyfta det strategiskt Se/hitta ett större tänk Vad är det som fungerar? Hur kan man jobba konkret med lokala problem? Ha kul! Strukturerat brottsförebyggande arbete
13 Krishantering - utbildningssteg Del 1 Centrala kriminologiska begrepp - Offerundersökningar och sjukhussurveys - Social och situationell prevention - Hotspots - Upprepad utsatthet för brott, m.m. Del 2 Grundläggande kriminologiska teorier Del 3 Den preventiva processen Del 4 - Tillämpning - Från Lombroso via differentiella associationer, strain och stämpling till sociala band och rutinaktivitetsteorin Fokus på den preventiva processen i form av kartläggning, åtgärder, genomförande och uppföljning - Fördjupningsuppgift inom ett område där erfarenheter från de tidigare delarna i kursen ska tillämpas i praktiken i den egna verksamheten
14 Innehåll Vad är trygghet och hur relaterar det till brott och brottsförebyggande arbete? Vilka kunskaper kan hämtas från forskning och beprövade erfarenheter - vad fungerar och vad fungerar inte när det gäller våld i offentlig miljö, brott i nära relation, skadegörelse, inbrott, butiksrelaterade brott, skolrelaterade brott, äldres utsatthet och grov organiserad brottslighet? Vilka erfarenheter visar de senaste årens arbete med CPTED, det vill säga fysisk planering för ökad trygghet och minskad brottslighet? Vilka krav ställer reformeringen av svensk polis på det lokala brottsförebyggande arbetet? Hur kan de lokala samverkansöverenskommelserna utvecklas? Hur ser framtidens brottslighet ut och vilka nya utmaningar innebär detta för det lokala brottsförebyggande arbetet?
15 Mål Kursen ska ge fördjupade kunskaper och färdigheter att bedriva ett strukturerat brottsförebyggande arbete på lokal nivå. Kursen ska ge en bred presentation av brottsförebyggande arbete med utgångspunkt i ett kunskapsbaserat och analytiskt förhållningssätt.
16 LUNCH
17 GRUPPARBETE 1
18 Grupparbete 1 Hitta en artikel som beskriver ett brott, diskutera: Tid 30 minuter - vad är det för typ av brott? - hur vanligt är det? - orsaker till denna typ av brott? - hur kan man förebygga brottet?
19 Gruppredovisning 1. Vad har ni svarat? 2. Hur har ni resonerat? Tid 10 minuter/ grupp
20 KAFFE
21 BROTTSLIGHETENS UTSEENDE OCH UTVECKLING I SVERIGE
22 HUR MÅNGA BROTT INTRÄFFAR VARJE ÅR I SVERIGE?
23 SVAR: INGEN VET!
24 Kunskapskällor om brott, brottslighet och brottsdrabbade Den officiella kriminalstatistiken Longitudinella studier Offerundersökningar Nyckelpersonsintervjuer Specialstudier, t.ex. sjukhussurveys Självdeklarationsstudier Skolundersökningar Metaanalyser
25 Kunskapskällor om brott, brottslighet och brottsdrabbade Den officiella kriminalstatistiken Longitudinella studier Offerundersökningar Nyckelpersonsintervjuer Specialstudier, t.ex. sjukhussurveys Självdeklarationsstudier Skolundersökningar Metaanalyser
26 DEN OFFICIELLA KRIMINALSTATISTIKEN
27 Polisanmälda brott i Sverige Uppklarade brott
28 Den officiella brottsstatistik anmälda brott 2012 och Anmälda brott Misshandelsbrott Rån Olaga hot Biltillgrepp Bilbrott Bostadsinbrott Våldtäkter 6 300
29 Den officiella brottsstatistik anmälda brott 2012 och Anmälda brott Misshandelsbrott Rån Olaga hot Biltillgrepp Bilbrott Bostadsinbrott Våldtäkter
30 OFFERUNDERSÖKNINGAR
31 Exempel på offerundersökningar ULF Undersökning om levnadsförhållanden (SCB) NTU Nationell Trygghetsundersökning (Brå) SUB Skolundersökning om brott (Brå)
32 Offerundersökningar NTU Nationell Trygghetsundersökning 2011 Utsatthet för våld 2,5% (motsvarar ca personer) Utsatthet för hot 4,2% (motsvarar ca personer) Utsatthet för trakasserier 3,8% (motsvarar ca personer) Källa NTU 2012:2
33 Offerundersökningar (forts.) ULF Undersökning om levnadsförhållanden 2009 Utsatthet för hot eller våld 7% (motsvarar ca personer) Utsatthet för stöld eller skadegörelse 22% av hushållen Utsatthet för bostadsinbrott 1% av hushållen Källa SCB 2009
34 Offerundersökningar (forts.) SUB Skolundersökning om brott 2011 (1995) Utsatthet för våld 21% (24%) Utsatthet för hot 9% (13%) Utsatthet för stöld 26% (30%) Källa Brå 2013
35 SPECIALSTUDIER
36 Exempel på specialstudier Sjukhussurvey Undersökningar bland hemlösa Undersökningar bland prostituerade Undersökningar bland intagna på anstalter Övriga
37 Sjukhussurvey från Södersjukhuset år 2008 ca personer inkommer årligen p.g.a gatuvåld 61% tänker inte polisanmäla det inträffade 71% är påverkade av alkohol 49% har utsatts för misshandel tidigare
38 SÄRSKILT UTSATTA GRUPPER
39 Fyra grupper som är särskilt utsatta för brott (våld) Socialt exkluderade och marginaliserade grupper (t.ex. utslagna, bostadslösa, kriminella) Unga män Kvinnor (ensamstående med barn) Servicepersonal (t.ex. personal inom hälso- och sjukvården, väktare, ensamarbetare)
40 Offerundersökning omfattande Stockholm (n = 3 890) Antal gånger drabbad Andel svarande Andel brottshändelser
41 Offerundersökning omfattande hela Sverige (n = ) Antal gånger drabbad Andel svarande Andel brottshändelser Undersökning av levnadsförhållanden (ULF)
42 CENTRALA KRIMINOLOGISKA BEGREPP
43 Centrala kriminologiska begrepp Mörkertal Anmälningsbenägenhet Faktisk brottslighet Dold brottslighet Allmän- och individualprevention Social och situationell brottsprevention
44 Centrala kriminologiska begrepp (fort.) Hot spots Repeat Victimization Inkapacitering Reparativ rättvisa (restorative justice) Brottsuppklaring Teknisk uppklaring
45 5 min Vad har du lärt dig?
46 MIDDAG
47 Agenda Dag 2 Tid Aktivitet Backspegel Grundläggande kriminologiska teorier Kaffe Grundläggande kriminologiska teorier (forts.) Lunch Grupparbete Redovisning Kaffe Introduktion eget arbete Sammanfattning av första kurstillfället
48 Backspegel Hände Kände Lärde
49 Innehåll Vad är en teori och varför behöver vi teorier? ü Biologiska förklaringar till brottsligheten ü Den neuropsykologiska forskningen ü Socialekologiska teorier och inlärningsteorier ü Strain ü Stämpling ü Kontrollteorier och rutinaktivitetsteorin Strukturerat brottsförebyggande arbete
50 Vad är en teori? Ett paket med antaganden, förklaringar och beskrivningar Olika perspektiv olika teorier Varför behövs teorier? All forskning strävar efter att beskriva hur saker hänger ihop Alla kan vara överens om t.ex. beskrivningar av brottsutvecklingen eller hur rättsväsendet fungerar, men för att komma längre krävs teorier som tolkar funna samband eller formulerar hur olika företeelser hänger samman Strukturerat brottsförebyggande arbete
51 Vad är en teori? (forts) Exempel: Vi vet att: ü när alkoholkonsumtionen ökar, ökar våldet, ü när tillgången på varor ökar, ökar stölderna ü Men det säger egentligen ingenting om varför människor slåss eller stjäl. Det krävs en teori för att förklara det Strukturerat brottsförebyggande arbete
52 BIOLOGISKA FÖRKLARINGAR TILL BROTTSLIGHETEN Strukturerat brottsförebyggande arbete
53 Cesare Lombroso ( ) Italiensk fängelseläkare Kriminella skiljer sig fysiskt från övriga asymmetriskt kranium, lutande panna, för stora öron, krulligt hår osv. Observationer och obduktioner av avlidna fångar Omfattande kritik ledde till att Lombroso nyanserade sina ståndpunkter Strukturerat brottsförebyggande arbete
54 DEN NEUROPSYKOLOGISKA FORSKNINGEN Strukturerat brottsförebyggande arbete
55 Strukturerat brottsförebyggande arbete
56 Phineas Gage 1948 inträffade en olycka vid ett järnvägsbygge i USA En järnstång som vägde sex kilo och var 109 cm lång, slungades med enorm kraft mot Phineas Gage. Stången borrades in genom hans vänstra kind och ut genom den främre delen av hjässan Från början trodde man att han inte fick några men alls efterhand förändrades personligheten starkt Före olyckan: lugn och trevlig Efter olyckan: starkt nedsatt impulskontroll Samband mellan hjärnans funktioner och personlighet Skador i frontallobens orbitala del påverkar bl.a. aggressionskontroll Strukturerat brottsförebyggande arbete
57 Bikupediskussion om neuropsykologi och kriminalitet Diskutera samband mellan neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och kriminalitet
58 SOCIALEKOLOGISKA TEORIER OCH INLÄRNINGSTEORIER Strukturerat brottsförebyggande arbete
59 Brottslighetens orsaker sett ur ett samhällsperspektiv Chicagoskolan kallas den inriktning som föddes på universitetet i Chicago under 1920-talet Socialekologi Differentiella associationer Strukturerat brottsförebyggande arbete
60 Socialekologisk teori Brottslighetens geografiska fördelning Burgess delade in staden i fem zoner: Zon 1: affärs- och industririkt belägna i stadens centrum Zon 2: stadens äldsta del som succesivt invaderats av affärer och industri. En övergångszon eller ett slumområde, där säsongsarbetare och fattiga bor Zon 3: bostäder med yrkesutbildade arbetare Zon 4: bättre bostadsområden med villor och lägenheter Zon 5: förstäder Den ekonomiska och sociala situationen hos människorna som levde i de olika zonerna visade på stora skillnader Strukturerat brottsförebyggande arbete
61 Bikupediskussion om socialekologi Om du skulle applicera den socialekologiska teorin på dagens Sverige vilka paralleller finns? Påverkas kriminaliteten av geografisk fördelning?
62 Differentiella associationer (Sutherland ) Varför begår en individ brott? 1. Brottsligt beteende är inlärt 2. Inlärning av brottsligt beteende sker genom interaktioner med andra personer 3. Nära personliga relationer 4. a) tekniker att begå brott b) drivkraft och attityder 5. Drivkrafterna lärs in utifrån en definition av lagen som fördelaktig respektive ofördelaktig för individen 6. Individen begår brott om prokriminella definitioner får överhanden Strukturerat brottsförebyggande arbete
63 Differentiella associationer (forts) 7. Individens anknytningar (associationer) till individer med olika definitioner kan variera (vara olikartade: differentiella) med avseende på frekvens, intensitet osv. 8. Processen som leder till inlärning av brottsligt beteende fungerar på samma sätt som vid annan typ av inlärning 9. Eftersom brottsligt beteende är uttryck för generella behov och värderingar, kan det brottsliga beteendet inte förklaras med sådana eftersom ickebrottsligt beteende också är uttryck för samma sorts behov och värderingar Strukturerat brottsförebyggande arbete
64 Differentiella associationer Är brottsligt beteende inlärt i likhet med andra beteenden?
65 STRAIN Strukturerat brottsförebyggande arbete
66 Strainteorin (Merton ) Strainteorin är en strukturell teori samhällsstrukturen är roten till uppkomsten av avvikande beteende Motsättningen mellan mål och medel kan leda till strain som ökar risken för avvikande beteende hos människor som är underpriviligierade Fem anpassningsstrategier 1. Konformitet: avser individer för vilka samhällets etablerade mål för ett bra liv överensstämmer med de medel som individen förfogar över. Denna typ av individer utsätts inte för strain, risken för brottsligheten är alltså liten 2. Innovation: individer som omfattar de etablerade målen i samhället, men som saknar medel att uppnå dessa. Individen uppfinner alternativa medel för att uppnå målen = brott Strukturerat brottsförebyggande arbete
67 Strainteorin (forts) 3. Ritualister: använder de etablerade medlen, men förlorar målen i sikte. Utvecklar i regel inte kriminalitet 4. Tillbakadragande: människor som står utanför samhället. Omfattar varken de etablerade målen eller medlen socialt utslagna individer 5. Uppror: individer som gör revolt mot det aktuella normsystemet både när det gäller mål och medel. Vill ha en ny social ordning vilket i vissa fall innebär att de begår brott Strukturerat brottsförebyggande arbete
68 STÄMPLING Strukturerat brottsförebyggande arbete
69 Stämpling Fokuserar på betydelsen av omgivningens reaktioner på en avvikande handling Tannenbaum: Samhällets utpekande av en brottslig individ som ond kan leda till att individen till slut accepterar denna syn på sig själv uppfattar sig som ond- och beter sig därefter Lemert: Primär och sekundär avvikelse. Om individens primära avvikelse leder till stark samhällelig reaktion, där individen avviker på nytt och får en ännu starkare reaktion kan leda till att individen får en negativ identitet och börjar avvika i linje med sin nya syn på sig själv = sekundär avvikelse Strukturerat brottsförebyggande arbete
70 Bikupediskussion om strain och stämpling Diskutera fenomenet självuppfyllande profetior utifrån strain och stämpling
71 KONTROLLTEORIER OCH RUTINAKTIVITETER Strukturerat brottsförebyggande arbete
72 Teorin om sociala band (Hirschi 1935-) Utgångspunkt: Durkheim och anomi Relationer inom grupper = sociala band Frihet från dessa band ger individen möjligheter att begå handlingar som ligger i personens intresse, men som strider mot samhällsnormer, t ex brott Hirschi fokuserar på fyra element som avhåller individer från att begå brott
73 Teorin om sociala band (forts) Anknytning till konventionella personer Åtaganden i förhållande till den konforma samhällsordningen Delaktighet i konventionella aktiviteter Övertygelse om samhällsordningens legitimitet
74 Rutinaktivitetsteorin Cohen och Felson (1979) menar att följande element skapar förutsättningar för att ett brott ska kunna begås: Motiverad förövare Lämpligt objekt Avsaknad av kapabla väktare Det räcker att en av dessa inte finns för att brottet inte ska kunna begås En strukturell teori: handlar om förändringar i brottsnivåer
75 Rutinaktivitetsteorin (forts) Lämpligt objekt kan handla både om människor och egendom Värde: objektets värde sett ur gärningspersonens perspektiv Tröghet: fysiska egenskaper hos objektet som förminskar dess lämplighet Synlighet: i vilken mån objektet är lätt att urskilja Tillgänglighet: huruvida objektet är lättåtkomligt
76 Rutinaktivitetsteorin Diskutera rutinaktivitetsteorin kopplat till olika typer av brott ge exempel på brottstyper där rutinaktivitetsteorin kan appliceras
77 LUNCH
78 GRUPPARBETE 2
79 Grupparbete 2 Ta fram artikeln som ni arbetade med igår, diskutera utifrån given teori: Tid 30 minuter - orsaker till denna typ av brott? - hur kan man förebygga brottet?
80 Gruppredovisning 1. Vad har ni svarat? 2. Hur har ni resonerat? Tid ca 10 minuter/ grupp
81 KAFFE
82 Introduktion eget arbete Välj ett brott/ordningsstörning som är ett problem i din kommun eller för din verksamhet. Gör en kartläggning av problemets omfattning samt ta fram ett brottsförebyggande program med föreslag till åtgärder för att minska den aktuella brottsligheten/ ordningsstörningen Ta i sammanhanget även höjd för uppföljning och utvärdering av genomförda åtgärder. Koppla åtgärdsförslagen till en grundläggande kriminologisk teori Maila arbetet till johanna.nivala@tryggaresverige.org
83 Introduktion eget arbete (forts.) Spontant - vilken typ av brott/ordningsstörning kan vara aktuell att arbeta med för dig? Metod - tillvägagångssätt? - varför? - fallgropar? Hålltider - kartläggning av problemets omfattning klar till kurstillfälle två (oss tillhanda senast fredagen den 29 november) - det brottsförebyggande programmet klart till kurstillfälle tre (oss tillhanda senast tisdagen den 14 januari) Strukturerat brottsförebyggande arbete
84 10 min Skriv ner några rader om det första kurstillfället vad var bra och vad kan förbättras?
Brottsutvecklingen. KORTA FAKTA OM I SVERIGE
Brottsförebyggande rådet (Brå) är ett centrum för forskning och utveckling inom rättsväsendet. Vi arbetar med att ta fram kunskap om brottsutvecklingen, utvärdera kriminalpolitiska åtgärder och främja
Läs merBrottsförebyggande rådet
Brottsstatistik och hur den kan användas Nationella trygghetsundersökningen Alla brott Kriminalstatistiken Statistikkällor Rättsstatistik Anmälda brott Uppklarade brott (Handlagda brott) Misstänkta personer
Läs merBrottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Innehåll, förord
Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Innehåll, förord Hela publikationen finns att beställa eller ladda ner på www.bra.se/go/297 RAPPORT 2008:23 Brottsutvecklingen i Sverige fram till
Läs merNy idéer, nya lösningar och nya samverkansformer för att minska brottsligheten och öka tryggheten
Ny idéer, nya lösningar och nya samverkansformer för att minska brottsligheten och öka tryggheten Ängelholm 5 april, 2016 Magnus Lindgren forskare & f.d. polis Det "viktigaste" först Vad är Stiftelsen
Läs merDet "viktigaste" först
Det "viktigaste" först Vad är Stiftelsen Tryggare Sverige - En professionell NGO (non governmental organization) - Partipolitiskt och religiöst obunden - Drivs i form av en allmännyttig stiftelse - Inget
Läs merAktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor
Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Mattias Friström Aktuell brottsstatistik om mäns våld
Läs merDEN SVENSKA BROTTSUTVECKLINGEN
DEN SVENSKA BROTTSUTVECKLINGEN Lisa Wallin Sammanfattning Mellan 2005 och 2015 minskade andelen personer som uppgav att de under det senaste året utsatts för något brott, från 26 procent till 24 procent.
Läs merTrygghetskommission - Direktiv
Trygghetskommission - Direktiv Sammanfattning Såväl brottsutvecklingen som medborgarnas trygghet har försämrats påtagligt under senare tid. Detta framgår tydligt av statistik från Brå. Statistiken visar
Läs merStrategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet
Strategiska brott bland unga på 00-talet En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet Bakgrund Brå publicerade år 2000 rapporten Strategiska
Läs merKortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott
Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:
Läs merKARTLÄGGNING GRUNDER OM HUR OCH VARFÖR
KARTLÄGGNING GRUNDER OM HUR OCH VARFÖR Henrik Andershed Professor i kriminologi och psykologi BRÅ:S DEFINITION/ER AV KUNSKAPSBASERAD/PROBLEMORIENTERAD BROTTSPREVENTION 1. Ta fram en lokal problembild:
Läs merBrottsförebyggande program
Brottsförebyggande program 2015-09-24 Antaget i Kommunstyrelsen 2016-03-07, 53 Innehåll Inledning 2 Bakomliggande strategiska dokument 2 Organisation av det brottsförebyggande arbetet 3 Syfte 3 Arbete
Läs merPolismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kommun jan dec 2013 Kronobergs län Magnus Lundstedt, Taktisk ledning 2014 02 05
Polismyndigheterna i och KronoberK rgs län Anmälda brott per kommun jan dec 213 s län Magnuss Lundstedt, Taktisk ledning 214 2 5 Innehållsförteckning 1.Allmän beskrivning av rapporten... 2 2. Anmälda brott
Läs merLag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik
Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande
Läs merÖppna drogscener forskning och samverkan Drogfokus 2018 Olof Bratthall och Mia-Maria Magnusson, Polisregion Stockholm
Öppna drogscener forskning och samverkan Drogfokus 2018 Olof Bratthall och Mia-Maria Magnusson, Polisregion Stockholm 1 Samverkan mot öppna drogscener Forskning och teori Kartläggning Stockholm 2017 Öppna
Läs merFrån ord till handling
Från ord till handling ett nationellt brottsförebyggande program Angered 15 augusti, 2014 2014-03-23 MEDVERKANDE Magnus Lindgren, generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige Bengt-Olof Berggren, chef
Läs merTillsammans mot brott. Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126
Tillsammans mot brott Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126 2 Syfte Skapa förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i hela samhället. Stimulera
Läs merAnmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008
Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 28 Nedan följer en kort sammanställning av den anmälda brottsligheten i Tyresö kommun. Ett fåtal, men troligtvis de brottstyper som oroar de boende i kommunen, är utvalda.
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Förord 5 Inledning 17 Bokens syfte och utgångspunkter 20 Bokens uppbyggnad 21 Del I Bilden av offret 25 1. Vad är ett brottsoffer? 27 Politiska intressen bakom offerdefinitionen 29
Läs merRapport 2012:2 NTU Om utsatthet, trygghet och förtroende
Rapport 2012:2 NTU 2011 Om utsatthet, trygghet och förtroende NTU 2011 Om utsatthet, trygghet och förtroende Rapport 2012:2 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet
Läs merPolisanmälda brott, uppklarade brott och misstänkta personer Definitiv statistik för år 2001
Polisanmälda brott, uppklarade brott och misstänkta personer Definitiv statistik för år 2001 2 Polisanmälda brott Under år 2001 polisanmäldes cirka 1 189 400 brott. Det är en minskning med 2 procent jämfört
Läs merStatistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat
Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under
Läs merTrygghetsskapande program för Järfälla kommun Dnr Kst 2015/503
Trygghetsskapande program för Järfälla kommun 2016-2018 Dnr Kst 2015/503 Maj 2016 2016-05-25 2 (7) 1. INLEDNING Järfälla står mitt i en expansion som innebär att kommunen är bland de snabbast växande kommunerna
Läs merTRYGG I SKARPNÄCK? SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR UTVECKLINGSENHETEN 1
TRYGG I SKARPNÄCK? 11 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR UTVECKLINGSENHETEN 1 SKARPNÄCKS STADSDELSOMRÅDE Skarpnäck stadsdelsområde består av de sex stadsdelarna Bagarmossen,
Läs merUtsatthet för brott år 2012
Utsatthet för brott år 2012 Resultat från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2013 Utsatthet för brott år 2012 Resultat från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2013 Brå centrum för kunskap
Läs merBrott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012
Brott förr och nu Av Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brottslighet Det har funnits brottslighet i vårt samhälle så länge vi kan minnas och förmodligen kommer det även fortsätta så längre fram i tiden. Det
Läs merStatistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren
Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd...
Läs merHandlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun
Handlingsplan 2015 Samverkansöverenskommelse mellan Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun ÖVERENSKOMMELSE Grästorps kommun och Polisområde Skaraborg tecknar en överenskommelse om samverkan i det brottsförebyggande
Läs merVåldsbrotten i Umeå Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr
Våldsbrotten i Umeå Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 1 217 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Låg brottslighet i Umeå 4 Umeå ligger bra till i jämförelse med andra
Läs merUpprepad utsatthet för brott. BRÅ-rapport 2001:3
Upprepad utsatthet för brott BRÅ-rapport 2001:3 Denna rapport kan beställas hos bokhandeln eller hos Fritzes Kundtjänst, 106 47 Stockholm. Telefon 08-690 91 90, fax 08-690 91 91, e-post order.fritzes@liber.se
Läs merKriminalstatistik. Korrigering av statistik Handlagda brott, Handlagda brottsmisstankar och Misstänkta personer
Kriminalstatistik Korrigering av statistik 2013 2016 Handlagda brott, Handlagda brottsmisstankar och Misstänkta personer Brå kunskapscentrum för rättsväsendet Myndigheten Brå verkar för att brottsligheten
Läs merSamverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad
Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg,
Läs merStatistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012
Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merNTU 2010. Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2011:1
NTU 2010 Om utsatthet, trygghet och förtroende Rapport 2011:1 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och trygghe ten
Läs merM115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3228 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot äldre Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Åklagarmyndigheten
Läs merStatistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2009
Statistik 29 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 29 21-3-16 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merUtsatthet för brott år Resultat från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2012
Resultat från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2012 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och trygghe ten
Läs merTRYGGHETSAKADEMIN. Professionell vidareutbildning och kompetensutveckling
TRYGGHETSAKADEMIN Professionell vidareutbildning och kompetensutveckling Som ett led i att utveckla det framtida trygghetsarbetet har Stiftelsen Tryggare Sverige bildat Trygghetsakademin. Den bärande tanken
Läs merResultatmått för polisiär verksamhet. Brottsförebyggande rådet
Resultatmått för polisiär verksamhet Antal personuppklarade brott Antal anmälda brott = Uppklaringsprocenten År 2012 och förändring jämfört med föregående år Antal personuppklarade brott: 234 000-13 700
Läs merTRYGG I FARSTA? SOCIALFÖRVALTNINGEN STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR UTVECKLINGSENHETEN 1
TRYGG I FARSTA? SOCIALFÖRVALTNINGEN STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR UTVECKLINGSENHETEN FARSTA STADSDELSOMRÅDE Farsta stadsdelsområde består av de tio stadsdelarna Tallkrogen, Svedmyra, Gubbängen, Fagersjö,
Läs merStatistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010
Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merStöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län
Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet
Läs merKortanalys Brottsutvecklingen för vissa brott mot person fram till 2013
Kortanalys Brottsutvecklingen för vissa brott mot person fram till 2013 Brottutvecklingen för vissa brott mot person fram till 2013 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande
Läs merStatistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011
Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011 2012-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merSAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE med bilaga : Handlingsplan för 2017
SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE 2017-2018 med bilaga : Handlingsplan för 2017 Överenskommelse Vara kommun och Lokalpolisområde Västra Skaraborg tecknar en överenskommelse om samverkan i det brottsförebyggande
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2456 av Johan Hedin (C) Rättspolitik Sammanfattning Rättspolitiken ska se alla människors lika värde, skydda de som behöver samhällets skydd, straffa brott
Läs merVillainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet
Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre
Läs merAtt blansera mellan kontroll och kontakt Lokala polisers arbete med ungdomar
Att blansera mellan kontroll och kontakt Lokala polisers arbete med ungdomar Tove Pettersson Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet Syfte Att studera betydelse av olika interaktionsmönster
Läs merStraff i proportion till brottets allvar
Straff i proportion till brottets allvar Slutbetänkande av Straffiiivåutredningen Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:85 Innehåll Förkortningar 13 Sammanfattning 15 Författningsförslag
Läs merKortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott
Kortanalys Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott en beskrivning utifrån misstankestatistiken och Nationella trygghetsundersökningen Gärningspersoners kön och ålder vid
Läs merFöretagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige.
Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder närmare 70 000 företagare, vilket ger oss en stor möjlighet
Läs merStatistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011
Statistik 2011 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 2012-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merStatistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport
Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens
Läs merBemötandefrågor gentemot unga kriminella
Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Vårterminen, 2009 Rapport nr 549 Bemötandefrågor gentemot unga kriminella Polisen kriminalvården den enskilde Foto: http://www.polisen.se
Läs merORSAKSANALYS AV PROBLEMBILDER GRUNDER OM VARFÖR OCH HUR
ORSAKSANALYS AV PROBLEMBILDER GRUNDER OM VARFÖR OCH HUR Henrik Andershed Professor i kriminologi och psykologi BASERAT PÅ: 1 BRÅ:S DEFINITION/ER AV KUNSKAPSBASERAD/PROBLEMORIENTERAD BROTTSPREVENTION 1.
Läs merStatistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport
Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens
Läs merAntagna av Kommunfullmäktige
Mål för det brottsförebyggande arbetet i Motala kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2002-09-23 1. Bakgrund Samhällsutvecklingen efter andra världskriget har bland annat inneburit en starkt ökad brottslighet.
Läs merUtsatthet för brott 2016
Utsatthet för brott 2016 Resultat från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2017 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten
Läs merDen ojämlika brottsligheten. Nationell Trygghetskonferens, Luleå 13 april 2016 Felipe Estrada, Stockholms Universitet
Den ojämlika brottsligheten Nationell Trygghetskonferens, Luleå 13 april 2016 Felipe Estrada, Stockholms Universitet Synen på brottsutvecklingen På det hela taget, tror du att antalet brott i Sverige ökat,
Läs merStatistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009
Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merBostadsin brott. få brott som klaras upp. Det beror bland annat på att det finns få misstänkta
1% ' 1 1 L - i - Bostadsin brott Sedan mitten av 1980-talet har antalet polisanmälda bostadsinbrott minskat med omkring en fjärdedel. nbrott i bostaden ar ett ganska ovanligt brott och utgör ca två procent
Läs merStrategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete
Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2018-05-17, 75 För revidering ansvarar:
Läs merBrottsutvecklingen. i Sverige 2001 2003
Kapitelrubrik Brottsutvecklingen i Sverige 2001 2003 BRÅ-rapport 2004:3 1 Brottsutvecklingen i Sverige 1998 2000 Denna rapport kan beställas hos bokhandeln eller hos Fritzes Kundservice, 106 47 Stockholm.
Läs merRiskfritt för tjuvar på landsbygden?
LRF Riskfritt för tjuvar på landsbygden? en rapport från Lantbrukarnas Riksförbund 2013-02-01 Sammanfattning 7 av 10 på landsbygden känner en eller flera i närheten som de senaste två åren varit utsatta
Läs merÅtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla
Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla Bilaga 1 till samverkansöverenskommelse mellan polismyndigheten i Järfälla och Järfälla kommun Oktober 2016 1. SAMVERKANSOMRÅDEN Nedanstående
Läs merKORTA FAKTA OM. Brottsutvecklingen I SVERIGE FRAM TILL ÅR 2015
KORTA FAKTA OM Brottsutvecklingen I SVERIGE FRAM TILL ÅR 2015 Brottsutvecklingen i Sverige INNEHÅLL 3 Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2015 4 En introduktion till brottsutvecklingen i Sverige
Läs merStatistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010
Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010 2011-03-04 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merHandlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld
Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld 1. Bakgrund Ödeshögs socialnämnd antog 2012-12-18 ett kommunalt handlingsprogram för att uppmärksamma
Läs merStatistik 2012. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012
Statistik 2012 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merTRYGG I SÖDERMALM? SOCIALFÖRVALTNINGEN STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR UTVECKLINGSENHETEN
TRYGG I SÖDERMALM? SOCIALFÖRVALTNINGEN STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR UTVECKLINGSENHETEN SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE Södermalms stadsdelsområde består av de stadsdelarna: Reimersholme - Långholmen, Norra
Läs merBrottsförebyggande program. för Ronneby kommun
Brottsförebyggande program för Ronneby kommun Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Gäller från: 2012-04-26 Antagen: KF 121/2012 Innehållsförteckning Lokala brottsförebyggande rådets uppgift... 2 Ronneby
Läs merSocial grogrund och sociala risker hur hänger det ihop?
Social grogrund och sociala risker hur hänger det ihop? Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Skjutningar i Malmö 2013-2013 Händelser som hotar grundläggande värden, funktioner, liv och hälsa
Läs merDEN SVENSKA BROTTSUTVECKLINGEN
Den svenska brottsutvecklingen DEN SVENSKA BROTTSUTVECKLINGEN Johanna Hagstedt Inledning Det övergripande syftet med denna rapport är att, utifrån tillgängliga datakällor, redogöra för brottslighetens
Läs merSärskilt utsatta områden i Göteborg. Stefan Hellberg Nakisa Khorramshahi
Särskilt utsatta områden i Göteborg Stefan Hellberg Nakisa Khorramshahi Presentation och upplägg Bakgrund Uppdraget Gemensam analysrapport Reflektioner och erfarenheter från processen (Fortsättningen på
Läs merKriminologi GR (A), Kriminologi A II, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Kriminologi GR (A), Kriminologi A II, 15 hp Criminology BA (A), Criminology A II, 15 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng
Läs merKortanalys 5/2016. Flera gärningspersoner vid brott
Kortanalys 5/2016 Flera gärningspersoner vid brott Brott med en kontra flera gärningspersoner 2005 2014 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 6 Syfte och frågor... 7 Metod och material... 7 Misshandel...
Läs merBrottsförebyggande strateg Ola Åkesson Tyresö kommun
Brottsförebyggande strateg Ola Åkesson Tyresö kommun Vem är Ola Åkesson brottsförebyggande strategen? Vad gör en brottsförebyggande strateg? Mitt huvuduppdrag är att jobba med trygghet och brottsförebyggande
Läs merBrottsutvecklingen i Sverige 2008 2011
RAPPORT 2012:13 Brottsutvecklingen i Sverige 2008 2011 Samtliga åtalsunderlåtelser Åtalsunderlåtelser enligt lagen om unga lagöverträdare eller tidigare bestämmelser Övriga åtalsunderlåtelser 34 kap. 1
Läs merRättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens
20 Sedan den 1 juli 1994 ansvarar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken. Tidigare hade Statistiska Centralbyrån, SCB, detta ansvar. Brottsstatistiken har förts sedan 1950.
Läs merKriminella nätverk. Fucked for Lifes etablering i Kramfors
Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Höstterminen, 2007 Rapport nr. 470 Kriminella nätverk Fucked for Lifes etablering i Kramfors Anna-Karin Arvidsson Malin Isaksson Rapport
Läs merBROTTS- UTVECK- LINGEN I SVERIGE FRAM TILL ÅR
RAPPORT 2008:23 D EX Y RAPPORT 2008:23 Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten
Läs merInnehåll i kvällens information
Innehåll i kvällens information Olycks- och brottsförebyggande arbete Handlingsplan för arbete mot grov och organiserad brottslighet Förebyggande arbete - hot och våld mot förtroendevalda Trygg politiker
Läs merStatistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport
Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens
Läs merInternationell utblick gällande stölder
Internationell utblick gällande stölder JUNI 018 En kartläggning genomförd av HUI på uppdrag av Svensk Handel. Juni 018 Förord Sverige har flest anmälda stöldbrott i hela Europa samtidigt som polistätheten
Läs merFakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag
Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel
Läs merOfredande hur det ser ut och vad kan göras?
Ofredande hur det ser ut och vad kan göras? Under de senaste veckorna har det i media uppmärksammats att flickor och unga kvinnor har ofredats av större killgäng. I tyska Köln uppger över 90 unga kvinnor
Läs merRättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens
20 Sedan den 1 juli 1994 ansvarar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken. Tidigare hade Statistiska Centralbyrån, SCB, detta ansvar. Brottsstatistiken har förts sedan 1950.
Läs merRapport. Brottsligheten minskar när stödet till idrotten ökar. Swedstat Statistics & Research Swedstat Statistics & Research
2013-06-03 Rapport Brottsligheten minskar när Swedstat Statistics & Research www.swedstat.se Sid 1 (9) SAMMANFATTNING Riksidrottsförbundet genomförde 2011 en undersökning där de frågade Sveriges kommuner
Läs merSamverkan mellan polis och kommun
Samverkan mellan polis och kommun Brottsförebyggande arbete utifrån överenskommelser 1 Bakgrund samverkansöverenskommelser Nationell handlingsplan från RPS 2008 Överenskommelserna ska tydliggöra parternas
Läs merVästerortspolisen informerar
Västerortspolisen informerar december 2010 Västerorts gemensamma sida Under oktober har ett intensivt arbete pågått mot bostadsinbrott i Västerorts polismästardistrikt. En insats startade den 1 oktober
Läs merVälkommen till Svensk Försäkrings årsmöteskonferens Twittertagg #sfar2017
Välkommen till Svensk Försäkrings årsmöteskonferens 2017 Twittertagg #sfar2017 Christina Lindenius, vd Svensk Försäkring Erik Wennerström, generaldirektör BRÅ Den nationella trygghetsundersökningen Brottsförebyggande
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott
Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
Läs merBROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008
Brottsförebyggande rådet Datum 2008-01-18 Handläggare Annika Wågsäter projektledare BRÅ Er Referens Vår Referens BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Det övergripande målet för det brottsförebyggande
Läs merVÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!
Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för
Läs merBrottsoffer i fokus. En genomlysning av verksamheter med fokus på stöd till brottsoffer i Huddinge kommun. Stiftelsen Tryggare Sverige
Brottsoffer i fokus En genomlysning av verksamheter med fokus på stöd till brottsoffer i Huddinge kommun Stiftelsen Tryggare Sverige Adress: Stiftelsen Tryggare Sverige Crafoords väg 14 Box 45407 104 31
Läs merTRYGG I STOCKHOLM? 2011 En stadsövergripande trygghetsmätning SOCIALFÖRVALTNINGEN STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR UTVECKLINGSENHETEN 1
TRYGG I STOCKHOLM? 11 En stadsövergripande trygghetsmätning SOCIALFÖRVALTNINGEN STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR UTVECKLINGSENHETEN 1 2 STOCKHOLMS STAD Trygg i Stockholm? 11 En stadsövergripande trygghetsmätning
Läs merKAMERAÖVERVAKNINGENS EFFEKT PÅ BROTT
Hälsa och samhälle KAMERAÖVERVAKNINGENS EFFEKT PÅ BROTT EN STUDIE OM EFFEKTER PÅ BROTTSLIGHETEN UNDER OCH EFTER KAMERAÖVERVAKNING I LANDSKRONA CARL HOLGERSSON Examensarbete i Kriminologi 76-90hp Kriminologi
Läs merMål för Nässjö kommuns brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete
1 (5) Datum 2016-03-10 Diarienummer KS 2016-69 Handläggare Izabell Martinsson Åberg Direkttelefon 0383-46 77 59 E-postadress Izabell.martinssonaberg@raddningstjansten.com Kommunstyrelsen Mål för Nässjö
Läs merProposition om ett tryggare samhälle utan brott
Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000
Läs merKriminalstatistik. Anmälda brott. Slutlig statistik
Kriminalstatistik 217 Anmälda brott Slutlig statistik Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott. Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i
Läs mer