En presentation av skolornas likabehandlingsarbete

Transkript

1 En presentation av skolornas likabehandlingsarbete Planen går under namnet Kompisplan ute i verksamheterna och i kontakterna med föräldrar och elever. Kompisplanen är förenklad broschyr som finns på Oskarshamns kommuns hemsida. UPPRÄTTAD

2 Innehållsförteckning 1.GRUNDUPPGIFTER... 4 Verksamhetsformer som omfattas av planen... 4 Ansvarig för planen... 4 Mål... 4 Hur planen ska utvärderas och vem är ansvarig... 4 Elevernas delaktighet... 4 Vårdnadshavarnas delaktighet... 5 Medarbetarnas delaktighet... 5 Förankring av planen KARTLÄGGNING, UTVÄRDERING OCH BEDÖMNING AV ÅRS PLAN... 5 Kartläggnings-, och utvärderingsmetoder... 5 Områden som berörs i kartläggningen... 5 Delaktig i kartläggning och utvärderingen av planen Figeholmskolan... 6 Var är vi... 6 Vart ska vi... 6 Hur gör vi Fårboskolan... 7 Var är vi... 7 Vart ska vi... 8 Hur gör vi... 8 Förebyggande åtgärder: FRÄMJANDE INSATSER... 9 Policy Mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling... 9 Områden som berörs av insatsen... 9 Mål och uppföljning... 9 Främjande insatser och ansvarig för verkställandet Datum när det ska vara klart Ålder Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Främjande insatser och ansvarig för verkställandet Datum när det ska vara klart Genusperspektiv Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Främjande insatser och ansvarig för verkställandet Datum när det ska vara klart Etnisk tillhörighet och religion Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning

3 Främjande insatser och ansvarig för verkställandet Datum när det ska vara klart Funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Främjande insatser och ansvarig för verkställandet Datum när det ska vara klart Sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Främjande insatser och ansvarig för verkställandet Datum när det ska vara klart Tillgänglighet Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Främjande insatser och ansvarig för verkställandet FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Att motverka förekomsten av mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkning Områden som berörs av åtgärden Mål och uppföljning Rekommendation till vårdnadshavare Motivera åtgärd Datum när det ska vara klart RUTINER FÖR ATT ANMÄLA, UTREDA, ÅTGÄRDA & FÖLJA UPP NÄR ELEV MISSTÄNKTS VARA UTSATT Rutin för anmälan till huvudmannen Rutiner för att tidigt upptäcka mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande behandling och diskriminering Vid anmälan vänder sig elever, föräldrar och medarbetare till Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om att elev kränks av elev Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om att elev kränks av personal Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om att personal kränks av elev Rutiner för dokumentation Ansvarsförhållande BILAGOR BILAGA 1 Vad betyder orden BILAGA 2 Checklista och planering för genomförande, kartläggning och utvärdering BILAGA 3 Figeholmskolan och Fårboskolans trygghets- och trivselenkät till elever BILAGA 4 Figeholmskolan och Fårboskolans trygghets- och trivselenkät till föräldrar BILAGA 5 Handlingsplan vid misstänkt utsatthet elev mot elev BILAGA 6 Handlingsplan vid misstänkt utsatthet personal mot elev BILAGA 7 - Handlingsplan vid misstänkt utsatthet elev mot personal BILAGA 8 Förslag till dokumentation BILAGA 9 Anmälan till huvudmannen om misstänkt utsatthet

4 BILAGA 10 Anmälningsblankett vid misstanke om utsatthet BILAGA 11 Checklista för att tydliggöra trygghet och lärande BILAGA 12 Processkartläggning gällande anmälan om utsatthet

5 1. GRUNDUPPGIFTER Utifrån Skolverkets bedömning är det en framgångsfaktor att hela skolan arbetar tillsammans. Därför väljer vi att se skolorna i Figeholm och Fårbo som en enhet med gemensam policy, gemensamma mål och främjande insatser. Däremot utgår de förebyggande åtgärderna från varje enhets behov. Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklass och grundskolan. Ansvarig för planen Rektor, Maria Andersson (bilaga 2: Checklista). Mål Alla utvecklas positivt och känner trygghet, värme, glädje samt respekt för den de är. Vi når målet genom att arbeta främjande och förebyggande enligt planen samt vid misstanke utreda, åtgärda, följa upp och dokumentera. Ibland kan en enkel utredning av skolans medarbetare vara tillräckligt när det framgår att händelsen är bagatellartad, enligt proposition 2005/2006:38 s.141. Hur planen ska utvärderas och vem är ansvarig Utvärderingen av planen och skolmiljön ska diskuteras på arbetsplatsträff, arbetslagsträff, elevråd, kamrat- och vuxenstödjarmöte, föräldramöte, i samtliga klasser, i elevhälsan och med grundskolechef. Vidare ska elever och föräldrar få svara på utvärderingar och enkäter under läsåret. All dokumentation rörande mobbning, kränkning, trakasserier och diskriminering inventeras och analyseras för att möjliggöra förebyggande och främjande insatser. Klasslärarna ska införskaffa underlaget från elever och vårdnadshavare. Materialet ska sedan sammanställas, analyseras utifrån begreppen främjande insatser och förebyggande åtgärder. Materialet ska ges till berörd rektor, med förslag på insatser och åtgärder. Rektor inventerar mobbningsärenden. Alla har möjlighet att komma in med synpunkter innan ny plan upprättas sommaren Elevernas delaktighet Eleverna är delaktiga i framtagandet av skolans mål och syfte med planen genom grupparbeten, värderingsövningar, elevråd, klassråd, fritidshemsmöten och klassdiskussioner. I början och slutet av läsåret går klassläraren igenom planen med eleverna för att tydliggöra fjolårets utvärdering, kartläggning, läsårets mål och definition av begrepp såsom mobbning och diskriminering. Inför varje utvecklingssamtal får eleverna utvärdera sin skolsituation och i januari - mars svarar de på en enkät (se vidare bilaga 3). Detta för att möjliggöra utvärdering av årets arbete och omformning av framtida arbete gällande mobbning, kränkning, trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling. Klassläraren följer upp utvärderingarna med eleverna på klassråd och i individuella samtal om enskilda nämns med namn. Under hela läsåret tas arbetsmiljöfrågor upp vid olika möten såsom klassråd och elevråd. Elever från varje klass ingår i skolans förebyggande arbete. Vuxenstödjarna och kamratstödjarna är delaktiga i att göra planen och bilagorna enklare att förstå. 4

6 Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna får vid föräldramöten information om planen, utvärdering och kartläggning från förra året, läsårets mål samt ges möjlighet att komma med egna förslag i arbetet mot mobbning, kränkning, trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling. Vårdnadshavare svarar under vårterminen på en enkät gällande elevens trivsel, mående och eventuell trivsel/mående i skolan. På utvecklingssamtal tas alltid elevers mående upp. Vidare har vårdnadshavare tillfrågats om de utifrån deras specifika kunskap kring t.ex. funktionsnedsättning, sexuell läggning och könsövergripande könsidentitet etc vill utveckla arbetet med planen. Detta har mottagits väl av vårdnadshavare och varit till nytta för skolan. Medarbetarnas delaktighet På arbetsplatsträffar, arbetslagsträffar, elevhälsoträffar och då vuxenstödjarna träffas tas elevers mående och likabehandlingsplanen upp. Arbetslagen sammanställer och analyserar enkäterna gällande likabehandling, förslag till förändringar av ordningsreglerna och lämnar detta till rektor våren 2018 i samband med det systematiska kvalitetsarbetet. I och med analysen så föreslår arbetslagen främjande insatser och förebyggande åtgärder inför kommande läsår. Medarbetare från skolans elevhälsa ingår i det förebyggande arbetet mot mobbning och träffas regelbundet på vuxenstödjarmöten. Förankring av planen Detta möjliggörs genom att: elever, personal och föräldrar är delaktiga vid utvärdering och framtagandet av planen, planen används vid värdegrundsarbete, planen introduceras vid nyanställning, föräldramöte, arbetsplatsträffar och arbetslagsträffar, Kompisplanen delas ut till vårdnadshavare likabehandlingsplanen och Kompisplanen finns tillgänglig på skolans hemsida. 2. KARTLÄGGNING, UTVÄRDERING OCH BEDÖMNING AV ÅRS PLAN Kartläggnings-, och utvärderingsmetoder Genom observationer i den dagliga verksamheten, inventering av dokumentation, utvecklingssamtal och andra samtal, enkätfrågor till elever och föräldrar tar skolan reda på om någon upplever sig utsatt för kränkande behandling, diskriminering, trakasserier eller mobbning. Utvärderingen av planen har tagits upp på arbetsplatsträff, elevråd, föräldramöte, föräldraråd, i samtliga klasser, i elevhälsan, möten med rektor. Slutligen har rektor inventerat årets arbete med aktuella ärenden och anmälningar, dilemman, observationer och utvärderingar. Områden som berörs i kartläggningen Mobbning, kränkande behandling, trakasserier, sexuella trakasserier och diskriminering. Delaktig i kartläggning och utvärderingen av planen Skolledningen, medarbetare, elevhälsan, elever och vårdnadshavare. Elever: Under hela läsåret diskuteras arbetsmiljö på klassråd och på elevråd. På utvecklingssamtal har eleverna fått beskriva sin skolsituation och under våren har eleverna besvarat en enkät. Hälsosamtal genomförs i förskoleklass, årskurs 2 och 4. 5

7 Föräldrar: Föräldrar har deltagit i diskussioner på föräldramöten och på föräldraråd. På utvecklingssamtal har de gett synpunkter på sitt barns skolsituation och under våren har föräldrarna svarat på två enkäter, Skolverkets enkät samt likabehandlingsenkäten. Vårdnadshavare har utifrån deras specifika kunskap kring t.ex. funktionsnedsättning, sexuell läggning och könsövergripande könsidentitet etc utvecklat arbetet med planen genom formuleringar, förslag på främjande insatser och förebyggande åtgärder. Medarbetare: Medarbetare har varit delaktig i kartläggningen genom observationer, vuxenstödjarmöten, samtal, sammanställning och analys av elevers och föräldrars enkäter. I samband med det systematiska kvalitetsarbetet lämnar arbetslagen förslag till åtgärder kommande läsår. 2.1 Figeholmskolan Var är vi På enkäten har 93 % av eleverna svarat och 73 % av föräldrarna. Detta innebär att svaren anses som tillförlitliga. Resultat av enkäten visar att 100 % av eleverna trivs i skolan och att 96 % trivs i sin klass, vilket stämmer bra överens med föräldraenkäten. Det finns elever som upplever att de blir retade och att de har blivit mobbade. Detta bekräftas i föräldraenkäten där föräldrarna sätter ord på att det finns elever som de upplever blir retade, föräldrarna uppger till 7 % mer än eleverna att de blir retade. På frågan om man har någon att vara med på rasterna svarar 100 % att man har någon att vara med på rasterna och föräldrarna upplever att eleverna har det till 90 %. Det förekommer att elever använder ett språkbruk som inte är accepterat på skolan såsom svordomar, könsord etc. Under läsåret finns det två dokumenterade anmälningar som har utretts, åtgärdats och följts upp. Skolan har blivit bättre på att anmäla ärenden till huvudmannen och all dokumentation sparas sedan vårterminen 2015 i en särskild pärm där varje anmälan har ett särskilt diarienummer. Checklistan har använts som ett stöd för medarbetare och rektor i syfte att hålla i likabehandlingsarbetet och utvärdera de främjande insatserna samt förebyggande åtgärderna. Vart ska vi Alla utvecklas positivt och känner trygghet, värme, glädje samt respekt för den de är. Arbetsmiljön ska präglas av ett accepterat språkbruk både under lektionstid och raster. Hur gör vi Främjande insatser: Det finns en aktiv grupp av vuxna som arbetar mot utsatthet på skolan bestående av medarbetare från alla arbetslag. Dessa träffas regelbundet för kollegiehandledning (Ansvarig: vuxenstödjarna). Vid höstterminens start gör vi en översyn av trivselreglerna tillsammans med eleverna med tydliggöra förväntningar och information gällande skolgården, korridoren, matsal och toalettbesök i syfte att alla miljöer ska upplevas som trygga. Uppföljning sker på varje klassråd och elevråd (Ansvarig: klasslärare). Vi genomför Trygghets- och trivselenkäten i början av höstterminen för att identifiera de elever som inte känner sig trygga fullt ut och vad som orsakar otryggheten (Ansvarig: klasslärare). Informerar elever och föräldrar i början av höstterminen om förra läsårets enkäter, kartläggning och analys och de nya målen (Ansvarig: klasslärare, rektor och kurator). 6

8 Informera elever och föräldrar att det finns en ny plan på hemsidan och dela ut kompisplanen. Informera hur elever och föräldrar kan anmäla en misstanke om utsatthet (Ansvarig: klasslärare, rektor och kurator). Checklista, bilaga 2 diskuteras en gång i månaden på AE (Alla pedagoger) Dela upp skolans elever i åldersgrupper för att fortsätta att skapa en lugnare skolmiljö (Ansvarig: alla pedagoger). Förebyggande arbete med eleverna kring, oro för skolgården, omklädningsrum och klassrumsundervisning, genom konkret värdegrundsarbete som t.ex. trygghetsövningar och samtal (Ansvarig: alla pedagoger). Under januari till mars lämnas trygghetsenkäterna ut. Målsättningen är att alla svarar. Lärarna sammanställer, analyserar och ger förslag på åtgärder. Återkoppling till elever på gruppnivå och individnivå. Eventuellt kan kurator vara delaktig i återkoppling på individnivå (Ansvarig: klasslärare). Rektor ansvarar för att arbetslagen pratar sig samman och skriver ned tydliga regler om vad som gäller på skolgården så att de kan efterföljas av alla elever och vuxna (Ansvarig: rektorer tillsammans med arbetslaget, uppföljning sker på APT genom att ordningsregler lyfts). Vid terminsstart och vid behov ansvarar rektor för att medarbetare känner till rutinerna för att anmäla, kartlägga, åtgärda och följa upp ett ärende (Ansvarig: rektor med stöd elevhälsa, uppföljning sker på APT). Rektor är ansvarig för att ha god kännedom om hur anmälan till huvudmannen går till. Rektor informerar sina arbetslag om denna rutin (Ansvarig: rektor, uppföljning sker då ledningsgruppen träffas). Förebyggande åtgärder: Vid behov erbjuder skolan kontakt med Råd & Stöd gällande ART = Aggression Replacement Training (Ansvarig: rektor). Enskilda samtal kring mående och beteende med de namngivna eleverna (Ansvarig: klasslärare/mentor, uppföljning sker på EHT). Vid behov erbjuda kontakt med elevhälsan (Ansvarig: klasslärare kontaktar elevhälsan). Hälsoundersökningar i årskurs 0 och 2 (Ansvarig: skolsköterskan). 2.2 Fårboskolan Var är vi På enkäten har 90 % av eleverna svarat och 64 % av föräldrarna. Detta innebär att svaren anses som tillförlitliga. Resultat av enkäten visar att 100 % av eleverna trivs i skolan och att 98 % trivs i sin klass, vilket stämmer bra överrens med föräldraenkäten som visar på 100 %. Det finns elever som upplever att de blir retade och att de har blivit mobbade. Detta bekräftas i föräldraenkäten där föräldrarna sätter ord på att det finns elever som de upplever blir retade samt där föräldrar misstänker att elever har blivit mobbade, trakasserade, sexuellt trakasserade, kränkt eller diskriminerad. På frågan om man har någon att vara med på rasterna svarar 98 % av eleverna att man har någon att vara med på rasterna. Under läsåret finns det fem dokumenterad anmälning som har utretts, åtgärdats och följts upp. Skolan har blivit bättre på att anmäla allt till huvudmannen. All dokumentation sparas sedan vårterminen 2015 i en särskild pärm där varje anmälan har ett särskilt diarienummer. Checklistan har använts som ett stöd för medarbetare och rektor i syfte att hålla i likabehandlingsarbetet och utvärdera de främjande insatserna samt förebyggande åtgärderna. 7

9 Skolan har huvudsakligen en arbetsmiljö som är god på Fårboskolan. Det förekommer enstaka fall där elever inte känner sig trygga, detta ska tas på största allvar. Skolan behöver vara noga med att identifiera dessa elever. Det görs genom observationer i verksamheten, information från elevhälsan och information vid utvecklingssamtal. Varje oro för en elev ska anmälas till rektor. Planen tas upp vid föräldramöte för att aktualisera kravet på elevernas arbetsmiljö. Det främjande och förebyggande arbetet med ledarskap, relationer, bemötande, inre organisation, allmänna råd och särskilt stöd har bidragit till att utveckla verksamheten i flera avseende. Inre relationer har utvecklats. Elever trivs i mycket stor utsträckning i skolan och verkar i huvudsak få det stöd de förväntar sig. Vart ska vi Alla utvecklas positivt och känner trygghet, värme, glädje samt respekt för den de är. Arbetsmiljön ska präglas av ett accepterat språkbruk både under lektionstid och raster. Hur gör vi Främjande insatser: Arbeta aktivt och förebyggande vid terminsstart, ett arbete som vi håller i under hela läsåret, för att skapa en trygg miljö för alla elever. Vi genomför Trygghets- och trivselenkäten i början av höstterminen för att identifiera de elever som inte känner sig trygga fullt ut och vad som orsakar otryggheten (Ansvarig: klasslärare). Informerar elever och föräldrar i början av höstterminen om förra läsårets enkäter, kartläggning och analys och de nya målen (Ansvarig: klasslärare, rektor och kurator). Informera elever och föräldrar att det finns en ny plan på hemsidan och dela ut kompisplanen. Informera hur elever och föräldrar kan anmäla en misstanke om utsatthet (Ansvarig: klasslärare, rektor och kurator). Checklista, bilaga 2 diskuteras en gång i månaden på AE (alla pedagoger). Vid höstterminens start gör vi en översyn av trivselreglerna tillsammans med eleverna (Ansvarig: klasslärare). Aktivt stötta eleverna i det sociala samspelet på så väl lektioner som på raster (Ansvarig: alla pedagoger). Stöd och hjälpa till eleverna att aktivera sig på ett bra sätt på rasterna, genom t.ex. förslagslåda med lekar och ansvariga för att organisera lekar (Ansvarig: Alla pedagoger). Förebyggande Trygghetsrelaterade övningar och samtal (Ansvarig: undervisande pedagoger). Under januari till mars lämnas trygghetsenkäterna ut. Målsättningen är att alla svarar. Lärarna sammanställer, analyserar och ger förslag på åtgärder. Återkoppling till elever på gruppnivå och individnivå. Eventuellt kan kurator vara delaktig i återkoppling på individnivå (Ansvarig: klasslärare). Rektor ansvarar för att arbetslagen pratar sig samman och skriver ned tydliga regler om vad som gäller på skolgården så att de kan efterföljas av alla elever och vuxna (Ansvarig: rektorer tillsammans med arbetslaget, uppföljning sker på APT genom att ordningsregler lyfts). Vid terminsstart och vid behov ansvarar rektor för att medarbetare känner till rutinerna för att anmäla, kartlägga, åtgärda och följa upp ett ärende. (Ansvarig: rektor med stöd elevhälsa, uppföljning sker på APT). Rektor är ansvarig för att ha god kännedom om hur anmälan till huvudmannen går till. Rektor informerar sina arbetslag om denna rutin. (Ansvarig: rektor, uppföljning sker då ledningsgruppen träffas). 8

10 Förebyggande åtgärder: 9 Skolan ska fortsätta sitt arbeta med det förebyggande arbetet i klasser, på föräldramöten, vid utvecklingssamtal och ett väl utvecklat rastvakts system. Vidare ska arbetet med relationerna mellan hem och skola utvecklas. Enskilda samtal kring mående och beteende med de namngivna eleverna (Ansvarig: klasslärare/mentor, uppföljning sker på EHT). Det finns en aktiv grupp av vuxna som arbetar med förebyggande åtgärder mot utsatthet på skolan bestående av medarbetare från alla arbetslag. Dessa träffas regelbundet för kollegiehandledning (Ansvarig: vuxenstödjarna). Vid behov erbjuder skolan kontakt med Råd & Stöd gällaned ART = Aggression Replacement Training (Ansvarig: rektor). 3. FRÄMJANDE INSATSER Det främjande arbetet handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Värdegrundsarbetet syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde och att utveckla skolmiljön så att alla elever känner sig trygga och utvecklas. Detta är insatser som riktar sig till alla utan förekommen anledning. Policy Mobbning, trakasserier, kränkande behandling eller diskriminering utifrån kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder, funktionsnedsättning eller sexuella trakasserier accepteras inte. Gemensamt arbetar vi för: att alla ska visa hänsyn och respekt för varandra att ge alla en god arbetsmiljö med positivt klimat för lärande och utveckling tillgänglighet för alla att måna om allas integritet och självkänsla att alla ska uppleva trygghet och ha goda relationer till alla i skolan en god relation och ett respektfullt samarbete med våra barns föräldrar 3.1 Mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling. Mål och uppföljning MÅL: Ingen på skolan upplever sig mobbad, trakasserad, sexuellt trakasserad eller utsatt för kränkande behandlad. UPPFÖLJNING: 1. Alla agerar så fort som möjligt utifrån skolans handlingsplan vid misstanke om utsatthet (bilagor 5 7). 2. Mentor lämnar ut utvärderingsblankett till föräldrar (bilaga 3) och elever (bilaga 4) eller ställer frågor under utvecklingssamtal. Varje arbetslag lämnar in en sammanställning och

11 analys av frågorna till berörd rektor inom utsatt tid i samband med det systematiska kvalitetsarbetet. 3. Rektor analyserar i slutet av läsåret skolans dokumenterade ärenden och använder analysen som en del av kartläggningen. Främjande insatser och ansvarig för verkställandet Pedagogerna arbetar med elevernas förmåga till empati och respekt för allas lika värde oavsett exempelvis utseende eller personlig stil (Ansvarig: aktuell pedagog). Pedagogerna använder sig av metoder såsom värderingsövningar och aktiviteter för att belysa olika värdegrundsfrågor (Ansvarig: aktuell pedagog). Det ska alltid finnas en synlig medarbetare ute på skolgården under elevernas raster (Ansvarig: alla medarbetare). Pedagogerna utbildas i hanterandet av ärenden (Ansvarig: kurator efter överenskommelse med rektor). Eleverna berättar för en vuxen hemma eller i skolan om de känner sig utsatta eller om de ser någon utsättas (Ansvarig: alla elever). Föräldrar berättar för personal på skolan om de känner till att någon blir utsatt (Ansvarig: alla föräldrar). Vuxna på skolan föregår med gott exempel(ansvarig: all personal). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 3.2 Ålder Områden som berörs av insatsen Ålder. Mål och uppföljning MÅL: Ingen på skolan ska uppleva sig diskriminerad utifrån ålder. UPPFÖLJNING: 1. Alla agerar så fort som möjligt utifrån skolans handlingsplan vid misstanke om utsatthet (bilagor 5 7). 2. Mentor lämnar ut utvärderingsblankett till föräldrar (bilaga 3) och elever (bilaga 4) eller ställer frågor under utvecklingssamtal. Varje arbetslag lämnar in en sammanställning och analys av frågorna till berörd rektor inom utsatt tid i samband med det systematiska kvalitetsarbetet. 3. Rektor analyserar i slutet av läsåret skolans dokumenterade ärenden och använder analysen som en del av kartläggningen. Främjande insatser och ansvarig för verkställandet Delaktighet ska prägla elevernas hela skolgång från F-6. Undervisningen och verksamheten som bedrivs ska resultera i delaktighet oavsett ålder (Ansvarig: alla medarbetare). Oavsett ålder ges eleverna inflytande över utrymmen och verksamheten (Ansvarig: alla medarbetare). Pedagoger diskuterar åldersadekvata frågor med elever och låter dem reflektera över det egna förhållningssättet till olika dilemman (Ansvarig: aktuell pedagog). Medarbetare bekräftar elever som bryter normen (Ansvarig: alla medarbetare). 10

12 Elever ges möjlighet att arbeta med muntliga och praktiska övningar för att stärka självkänslan (Ansvarig: aktuell pedagog). Pedagogerna arbetar utifrån bestämda mönster och strukturer när det gäller gruppindelningar (Ansvarig: aktuell pedagog). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 3.3 Genusperspektiv Områden som berörs av insatsen Kön, könsidentitet och könsuttryck. Mål och uppföljning MÅL: Ingen på skolan ska uppleva sig diskriminerad utifrån kön, könsidentitet eller könsuttryck. UPPFÖLJNING: 1. Alla agerar så fort som möjligt utifrån skolans handlingsplan vid misstanke om utsatthet (bilagor 5 7). 2. Mentor lämnar ut utvärderingsblankett till föräldrar (bilaga 3) och elever (bilaga 4) eller ställer frågor under utvecklingssamtal. Varje arbetslag lämnar in en sammanställning och analys av frågorna till berörd rektor inom utsatt tid i samband med det systematiska kvalitetsarbetet. 3. Rektor analyserar i slutet av läsåret skolans dokumenterade ärenden och använder analysen som en del av kartläggningen. Främjande insatser och ansvarig för verkställandet Oavsett kön ges eleverna inflytande över utrymmen och verksamheten (Ansvarig: alla medarbetare). Pedagoger diskuterar åldersadekvata genusfrågor med elever och låter dem reflektera över det egna förhållningssättet vad gäller genus (Ansvarig: aktuell pedagog). Vid behov diskuteras likheter och olikheter utifrån ett genusperspektiv med eleverna (Ansvarig: alla medarbetare). Medarbetare bekräftar elever som bryter normen (Ansvarig: all personal) Pedagoger diskuterar genusfrågor i arbetslaget samt reflekterar över det egna förhållningssättet till eleverna utifrån ett genusperspektiv (Ansvarig: alla medarbetare). Elever ges möjlighet att arbeta med muntliga och praktiska övningar för att stärka jagkänslan (Ansvarig: aktuell pedagog). Pedagogerna ansvarar för genomtänkta gruppindelningar i klassen (Ansvarig: aktuell pedagog). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 3.4 Etnisk tillhörighet och religion Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. 11

13 12 Mål och uppföljning MÅL: Ingen på skolan ska uppleva sig diskriminerad utifrån etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. UPPFÖLJNING: 1. Alla agerar så fort som möjligt utifrån skolans handlingsplan vid misstanke om utsatthet (bilagor 5 7). 2. Mentor lämnar ut utvärderingsblankett till föräldrar (bilaga 3) och elever (bilaga 4) eller ställer frågor under utvecklingssamtal. Varje arbetslag lämnar in en sammanställning och analys av frågorna till berörd rektor inom utsatt tid i samband med det systematiska kvalitetsarbetet. 3. Rektor analyserar i slutet av läsåret skolans dokumenterade ärenden och använder analysen som en del av kartläggningen. Främjande insatser och ansvarig för verkställandet Medarbetarna arbetar systematiskt för att utveckla elevers förmåga att leva sig in i och respektera andra kulturer och värderingar (Ansvarig: aktuell pedagog). Medarbetare är lyhörda för elevernas tankar och anpassar verksamheten därefter (Ansvarig: aktuell pedagog). Alla på skolan bemöter alla människor likvärdigt, visar respekt och hänsyn (Ansvarig: alla medarbetare). Främlingsfientliga uttryck (ord, texter, symboler, musik) är inte tillåtna på skolan (Ansvarig: alla på skolan). Skolan erbjuder alternativ kost (Ansvarig: kökspersonal). Skolan erbjuder modersmål enligt gällande förordning (Ansvarig: rektor). Skolan uppmärksammar elevers flerspråkighet på ett positivt sätt (Ansvarig: all personal). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 3.5 Funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning. Mål och uppföljning MÅL: Ingen på skolan ska uppleva sig diskriminerad utifrån funktionsnedsättning. UPPFÖLJNING: 1. Alla agerar så fort som möjligt utifrån skolans handlingsplan vid misstanke om utsatthet (bilagor 5 7). 2. Mentor lämnar ut utvärderingsblankett till föräldrar (bilaga 3) och elever (bilaga 4) eller ställer frågor under utvecklingssamtal. Varje arbetslag lämnar in en sammanställning och analys av frågorna till berörd rektor inom utsatt tid i samband med det systematiska kvalitetsarbetet. 3. Rektor analyserar i slutet av läsåret skolans dokumenterade ärenden och använder analysen som en del av kartläggningen. Främjande insatser och ansvarig för verkställandet Skolan samarbetar med bl.a. elevhälsan, habiliteringen, LSS-handläggare (Ansvarig: rektor).

14 Berörd medarbetare informeras om elevens behov av särskilt stöd (Ansvarig: rektor och kollegor). Skolan anpassar verksamheten och miljön med hänsyn till individens förutsättningar (Ansvarig: rektor) Aktiviteter utformas så att alla elever kan delta utifrån sina villkor (Ansvarig: alla medarbetare). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 3.6 Sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning. Mål och uppföljning MÅL: Ingen på skolan ska uppleva sig diskriminerad utifrån sexuell läggning. UPPFÖLJNING: 1. Alla agerar så fort som möjligt utifrån skolans handlingsplan vid misstanke om utsatthet (bilagor 5 7). 2. Mentor lämnar ut utvärderingsblankett till föräldrar (bilaga 3) och elever (bilaga 4) eller ställer frågor under utvecklingssamtal. Varje arbetslag lämnar in en sammanställning och analys av frågorna till berörd rektor inom utsatt tid i samband med det systematiska kvalitetsarbetet. 3. Rektor analyserar i slutet av läsåret skolans dokumenterade ärenden och använder analysen som en del av kartläggningen. Främjande insatser och ansvarig för verkställandet Skolans värdegrund påverkas inte av individers sexuella läggning (Ansvarig: alla på skolan). Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen (Ansvarig: undervisande pedagog). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 3.7 Tillgänglighet Områden som berörs av insatsen Tillgänglighet gäller alla oavsett funktionsnedsättning. Mål och uppföljning MÅL: Undervisningen och skolans lokaler ska vara tillgänglig för alla. UPPFÖLJNING: 1. Hösten 2018 granskas tillgängligheten då fastighetsrond och skyddsrond genomförs. 2. Rektor tar fram en handlingsplan om brister i tillgängligheten uppmärksammas. 3. Rektor meddelar förvaltningschefen eventuella brister på tillgänglighet vid höstterminens slut. 13

15 4. Alla agerar genom att anpassa och kompensera om misstanke av brist på tillgänglighet finns. Kartläggning och dokumentation sker enligt bilagor. Anmälan görs till rektor. 5. Rektor inventerar och analyserar i slutet av läsåret skolans dokumenterade ärenden kring tillgänglighet. Främjande insatser och ansvarig för verkställandet Delaktighet ska prägla elevens hela skolgång från F-6. Undervisningen som bedrivs ska vara tillgänglig för alla oavsett förutsättningar (Ansvarig: alla medarbetare). Elevskyddsombud deltar då fastighetssyn/skyddsronder genomförs. Medarbetare anpassar och kompenserar undervisningen så att alla kan delta utifrån sina egna förutsättningar (Ansvarig: alla medarbetare). Skolpersonal arbetar utifrån bestämda mönster, strukturer när det gäller gruppindelningar i klassen (Ansvarig: aktuell pedagog). 4. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Att motverka förekomsten av mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkning Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkning. Det ska vara tryggt att vara på fritidshemmen och skolorna. Barnen och eleverna ska ta in kunskap men också ha roligt under dagen. De förebyggande åtgärderna riktar sig till en specifik grupp, individ etc. Områden som berörs av åtgärden Mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkning. Mål och uppföljning MÅL: Det förekommer inte mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkning i Figeholmskolan, Fårboskolan eller fritidshemmen. UPPFÖLJNING: 1. Uppföljning och utvärdering sker via klassråd, APT, enkäter och samtal med elever och föräldrar, vid varje möte med elevhälsan och vid arbetslagsträff. Rekommendation till vårdnadshavare Diskutera Kompisplanen med ditt barn och med skolpersonal. Prata med barn om mobbning, kränkande behandling och diskriminering i mötet med andra människor på sociala medier. Visa tydligt att du tar avstånd från all form av mobbning, kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Om föräldrar misstänker att deras eller någon annans barn utsätts för något av dessa vill vi att de kontaktar någon medarbetare, elevhälsa eller rektor på skolan. Det går att vara anonym och använda bilaga 10. Vi ber föräldrar att göra helt klart för barnet att de ser allvarligt på beteendet och att de inte accepterar det. Motivera åtgärd Utifrån kartläggningen, de dokumenterade anmälningar är åtgärderna framtagna för att möjliggöra Figeholms- och Fårboskolans gemensamma mål, en skola fri från mobbning, diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och annan kränkande behandling. 14

16 Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 5. RUTINER FÖR ATT ANMÄLA, UTREDA, ÅTGÄRDA & FÖLJA UPP NÄR ELEV MISSTÄNKTS VARA UTSATT Enligt 6 kap 10 skollagen är en lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till rektor. En rektor som får kännedom om att en elev misstänks vara utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Om en elev misstänks ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på ett sätt som avses i diskrimineringslagen, gäller samma anmälningsskyldighet. Anmälningsskyldigheten gäller oavsett vem som utför den kränkande handlingen. Anmälan till rektor ska göras skyndsamt, det vill säga i nära anslutning till händelsen. Anmälan från rektor till grundskolechef ska göras skyndsamt, det vill säga i nära anslutning till att man fått kännedom om anmälan. Grundskolechefen företräder huvudmannen enligt delegationsordningen. Förfarandet med anmälan till huvudmannen får inte försena enhetens arbete i det enskilda ärendet. Utredningsskyldigheten infaller så fort kännedom finns om att det har förekommit kränkningar eller att något barn eller någon elev känner sig kränkt. Detta innebär att det i anmälan ska finnas med en beskrivning av händelsen och vilka åtgärder som har vidtagits/planerats. Rutin för anmälan till huvudmannen 1. Lärare, förskollärare eller annan personal (gäller alla förvaltningar) som får kännedom om att ett barn eller en elev utsatts för eller anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, ska omedelbart anmäla detta till förskolechef/rektor. En anmälan kan även komma från föräldrar och vårdnadshavare. 2. Förskolechef/rektor ansvarar för att en snabb kartläggning/utredning görs. Ibland kan en enkel utredning av skolans medarbetare vara tillräckligt när det framgår att händelsen är bagatellartad, enligt proposition 2005/2006:38 s.141. När förskolechef/rektor bedömer händelsen som bagatellartad och det inte finns fler händelser som berör samma barn/elev avslutas ärendet. Dokumentationen sparas i 10 år. 3. Förskolechef/rektor dokumenterar händelsen på blanketten Anmälan om misstänkt utsatthet till huvudmannen. Skolassistenten ger berörd chef ett diarienummer. När en anmälan kopplas ihop med tidigare ärende, på samma förskola/skola, används samma diarienummer. 4. Förskolechef/rektor anmäler händelsen skyndsamt till verksamhetschefen, som enligt punkt 4:4 i bildningsnämndens delegationsordning företräder huvudmannen, genom att maila eller skicka blanketten Anmälan till huvudmannen om misstänkt utsatthet. 5. Verksamhetschefen informerar nämndsekreteraren som anmäler varje ärende som ett delegationsärende till bildningsnämnden. 15

17 6. Förskolechef/rektor informerar verksamhetschefen löpande om händelseutvecklingen i ärendet fram tills dess att ärendet avslutas. Rutiner för att tidigt upptäcka mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande behandling och diskriminering Ute på raster finns det minst en rastvärd som har så god uppsikt som möjligt över alla platser där elever befinner sig. På samlingar, klassråd, elevråd och vid behov tas alltid elevers arbetsmiljö upp. Medarbetare frågar kring elevens mående på utvecklingssamtal och andra avstämningsmöten. Medarbetare, elever och föräldrar är insatta och delaktiga i skolans likabehandlingsarbete. Medarbetare har god kunskap om skolans handlingsplaner. Kurator, skolsköterskan och medarbetare ingår i skolans förebyggande arbete. Medarbetare träffar elever som ingår i skolans förebyggande arbete regelbundet under läsåret. Vid anmälan vänder sig elever, föräldrar och medarbetare till 1. Aktuell klasslärare, fritidspedagog, klassassistent eller speciallärare 2. Berörd rektor 3. Elevhälsan = kurator, skolsköterska Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om att elev kränks av elev Se bilaga 5. Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om att elev kränks av personal Se bilaga 6. Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om att personal kränks av elev Se bilaga 7. Rutiner för dokumentation Alla åtgärder kring utsatthet dokumenteras (händelse, datum, berörd elev/medarbetare) av berörda medarbetare och arkiveras i tio år. Dokumentationen lämnas till rektor som sätter in den i pärmen för Likabehandling som finns i arkivet. Alla anmälningsärenden diarieförs enligt ett särskilt system som framgår av pärmen för Likabehandling. Dokumenten är offentliga för den det berör. Efter preskribering mals all dokumentation. Förslag till dokumentering, se vidare bilaga 8. Ansvarsförhållande Rektor har det yttersta ansvaret för allt arbete i skolan, för att planen mot diskriminering, mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling följs. Rektor ansvarar för att medarbetare kontinuerligt utbildas för att aktivt kunna arbeta förebyggande och åtgärdande. Rektor har med hjälp av kurator ansvaret för att Likabehandlingsplanen utvärderas och upprättas inför varje läsår. 16

18 Alla som arbetar på skolan är skyldiga att främja likabehandling, att förebygga och motverka utsatthet. Det innebär att vid minsta misstanke om utsatthet ska den enskilde medarbetaren reagera och ingripa, samt så fort som möjligt utreda händelsen. Eleverna ska trivas och känna samhörighet med varandra och de vuxna på skolan. Trivsel är en av de viktigaste förutsättningarna för att god inlärning. Varje elev kan genom ett trevligt bemötande vara till stor hjälp för att skapa en trivsam och trygg miljö. Om du som elev någon gång blir utsatt vill vi att du pratar med en vuxen på skolan. Detta gäller också om du upplever att någon annan blir utsatt. Vill du vara anonym så kan du fylla i anmälningsblanketten (bilaga 10). 17

19 BILAGOR BILAGA 1 Vad betyder orden De åtta diskrimineringsgrunderna - Syftar på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder och funktionsnedsättning. 1. Kön: man eller kvinna. 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom klädsel eller annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett kön. 3. Etnisk tillhörighet: någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller färg. 4. Religion eller annan trosuppfattning: världsreligionerna samt buddism, ateism och agnosticim (En ateist tror inte på Guds existens, medan en agnostiker anser att man aldrig kan veta eftersom det inte går att bevisa att Gud finns eller inte finns.) 5. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. 6. Ålder: uppnådd levnadslängd. 7. Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. 8. Tillgänglighet: ett begrepp som används för att beskriva hur pass väl en verksamhet, plats eller lokal fungerar för människor med funktionsnedsättning. Detta innefattar lokalers fysiska beskaffenhet, tillgången till information och ett bra bemötande Kränkande behandling - Vad som tolkas som kränkande är en subjektiv bedömning och utgår från sunt förnuft. En handling är kränkande om den utsatta upplever det så. Kränkningar kan var fysiska (slag, knuffar), verbala (hotelser, bli kallad vid fula namn), psykosocial (utfrysning, ryktesspridning) eller textade (klotter, brev, lappar, e-post, SMS, chatt eller andra webbaktiviteter). Kränkande behandling kan delas in i: Annan kränkande behandling - Detta innebär en kränkning av individens värdighet och den saknar koppling till någon av de åtta diskrimineringsgrunderna (se ovan). Trakasserier - är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning). Trakasserier kan även vara av sexuell natur, de kallas då för sexuella trakasserier. Mobbning - Handlingen kännetecknas av upprepningar under en längre tid och av en obalans i maktförhållandet dvs. den/de som mobbar skaffar sig makt/har makt över och förtrycker den/de som utsätts. Mobbning kan utövas av en eller flera personer, mot en eller flera personer. Mobbning kan vara fysisk, verbal eller psykosocial (se stycket Kränkande behandling). Diskriminering utifrån de åtta diskrimineringsgrunderna. Det kan innebära t.ex. att skolan behandlar en elev annorlunda än andra elever. Detta kan ske ex. genom läroböcker, regler, undervisning etc. I detta sammanhang finns det två former av diskriminering: - Direkt diskriminering - vilken avser negativ särbehandling. - Indirekt diskriminering - vilken avser neutrala ordningsregler som i praktiken leder till diskriminerande effekter. Ett exempel kan vara att skolpersonal behandlar alla elever lika och det kan missgynna en elev med en funktionsnedsättning. Det kan föreligga sakliga skäl till ett beteende och då är det inte frågan om indirekt diskriminering, men detta bör skolan kunna bevisa. 18

20 BILAGA 2 Checklista och planering för genomförande, kartläggning och utvärdering Gå igenom planen, åtgärderna och rutinerna vid misstanke om utsatthet med medarbetarna i början av terminen rektor och kurator ansvarar. Informerar elever och föräldrar i början av höstterminen om förra läsårets enkäter, kartläggning och analys och de nya målen Informera elever och föräldrar att det finns en ny plan på hemsidan och dela ut kompisplanen. Informera hur elever och föräldrar kan anmäla en misstanke om utsatthet. Alla pedagoger arbetar kontinuerligt med olika värdegrundsfrågor och klassrumsklimatet. Vid misstanke om utsatthet. Arbeta enligt bilagorna i planen och dokumentera för att över tid förebygga. (bilaga 5 7 samt förslag på dokumentation bilaga 8) Alla medarbetare får en genomgång av agerande vid misstanke utsatthet samt har en dialog i arbetslaget kring definitionen av begrepp. Vuxenstödjare & kurator ansvarar på uppdrag av rektor. En tydlig struktur gällande raster och närvarande pedagoger. Arbetslagen ansvarar Dialoger bland medarbetar, på klassråd och på elevråd vad som gäller på hela skolan utifrån ordningsreglerna. På utvecklingssamtalen under höstterminen förs samtal kring elevens hela skolsituation, eleven har gjort utvärdering i UNIKUM eller i bedömningspärmen. Under januari till mars lämnas trygghetsenkäterna ut. Målsättningen är att alla svarar. Lärarna sammanställer, analyserar och ger förslag på åtgärder. Återkoppling till elever på gruppnivå och individnivå. Eventuellt kan kurator vara delaktig i återkoppling på individnivå. På utvecklingssamtalen under vårterminen förs samtal kring elevens skolsituation, eleven har gjort utvärdering i UNIKUM eller i bedömningspärmen. Dialog med arbetslaget på APT under majmånad angående sammanställningen och analysen av trivselenkäten. Rektor och kurator ansvarar. Utifrån trivselenkäterna och uppföljningen av ordningsreglerna diskuteras nästa års plan på klassråd och elevråd arbetslag ansvarar. Förslag på åtgärder samordnas på enhetsnivå och lämnas till rektor I samband med det systematiska kvalitetsarbetet, under maj månad, lämnas denna checklista till rektor I juni skriver rektor med stöd av kurator en ny plan utifrån kartläggning och analys. 19

21 BILAGA 3 Figeholmskolan och Fårboskolans trygghets- och trivselenkät till elever. Du svar utifrån hur du upplevt detta läsår 2017/ Hur trivs du i klassen? Mycket bra Bra Dåligt 2. Hur trivs du i skolan? Mycket bra Bra Dåligt 3. När du vill, har du då någon att vara med på rasterna? Alltid Ibland Aldrig 4. Är du rädd när du är i skolan? Aldrig Ibland Alltid Om du är rädd i skolan, vad är du rädd för? Var i skolan brukar du vara rädd? 20

22 5. Brukar någon reta dig i skolan? Aldrig Ibland Alltid Vem brukar reta dig? 6. Brukar du reta någon på skolan? Aldrig Ibland Alltid Vem brukar du reta? 7. Har du känt dig mobbad av någon på skolan? Aldrig Ibland Alltid Vem tycker du mobbar dig? 8. Finns det någon i klassen som du tycker är ensam? Nej Ja Vem? 9. Känner du dig ensam i skolan? Nej Ja 21

23 10. Känner du dig trygg på lektionerna? Alltid Ibland Aldrig Om du har ringat in ibland eller aldrig ge exempel på vad det är som gör att du inte alltid känner dig trygg på lektionerna: 11. Får du hjälp av någon vuxen på skolan då du ber om hjälp eller om den vuxna ser att du hamnar i bråk eller känner dig utanför? Hamnar inte i bråk Alltid Ibland Aldrig 12. Tycker du att personalen i skolan lyssnar på dig då du ber om hjälp och stöd? Alltid Ibland Aldrig Om du har ringat in Aldrig ge exempel på när detta har hänt dig och vad det handlade om. 22

24 BILAGA 4 Figeholmskolan och Fårboskolans trygghets- och trivselenkät till föräldrar. RINGA IN DET ALTERNATIV SOM DU TYCKER PASSAR BÄST IN PÅ VAD DU TYCKER STÄMMER IN PÅ DET DU HÖR FRÅN DITT BARN. KLASS: 1. Hur trivs barnet i klassen Mycket bra Bra Mindre bra 2 Har barnet någon att vara med på Alltid För det mesta Aldrig rasterna när hon/han vill det? 3a. Är barnet rädd när han/hon är i skolan? Alltid Ibland Aldrig 3b. För vad är ditt barn rädd i skolan? 4a. Brukar någon reta ditt barn i skolan? Alltid Ibland Aldrig 4b. Vem brukar reta barnet? 5. Finns det någon i skolan Ja, vem? Nej som du upplever är ensam? 6a. Känner ditt barn sig tryggt på lektionerna? Alltid För det mesta Aldrig 6b. Om du har ringat in aldrig ge exempel på vad det är som gör att barnet inte alltid/för det mesta känner sig tryggt på lektionerna. 7. Vet du vem du kan vända dig till Alltid För det mesta Aldrig om du är osäker på ditt barns mående? 8a. Tycker du att personalen i skolan Alltid För det mesta Aldrig lyssnar på ditt barn och på dig som förälder? 8b. Om du har ringat in Aldrig ge konkreta exempel på när detta har hänt. Har du några förslag eller synpunkter till nästa års arbete med likabehandlingsplanen/kompisplanen/ordningsregler? 23

25 BILAGA 5 Handlingsplan vid misstänkt utsatthet elev mot elev Berörd skolpersonal ska utreda, dokumentera, följa upp och utvärdera åtgärderna. Rektor ska informeras om mobbning/kränkning. Rektor ansvarar för att informera huvudmannen = områdeschef/förvaltningschefen om pågående ärende enligt bilaga 9. Enligt Arbetsmiljöförordningen 2 ska anmälan göras till Arbetsmiljöverket vid tillbud som inneburit allvarlig fara för hälsan. Om det finns behov ska ett åtgärdsprogram upprättas för den elev som är inblandad i en kränkande behandling. Utifrån det enskilda fallet bör alltid övervägande göras om åtgärder ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Samtal med berörda vid utredning och kartläggning Samtal med den som upplever sig eller upplevs som utsatt. - Vad har hänt? Ge din bild av det som har hänt. Berätta hur du har upplevt det som har hänt. - Hur blev du utsatt? - Hur utsatte du? - Hur ofta? - Vem utsätter dig? - Vem utsätter du? - Finns det någon ledare? - När sker det? - Var sker det? Bestäm tillsammans med eleven hur hemmet, lärare och övriga vuxna på skolan ska informeras. Råd till den som anser sig vara utsatt: - Ge inte igen. - Provocera inte. Utredaren tar kontakt med elevernas pedagoger för att ta reda på vad de vet. Om mobbning förekommit rapportera till rektor och samtliga pedagoger att det har skett och att arbetet är igång. Samtal med målsman Enligt skolverkets allmänna råd och kommentarer bör vårdnadshavaren till barn och elever som är inblandade informeras skyndsamt. Ibland är det bra att låta eleven få möjlighet att själv berätta hemma innan skolan informerar. Samtal med den/de som misstänks efter kartläggningen Detta blir endast aktuellt om utredningen visar att mobbning eller annan kränkande behandling förekommer. Om det är flera inblandade, börja med den som sägs vara ledaren. Tala om fakta och håll samtalet på en individuell nivå dvs. prata inte om vad andra har gjort. Ställ frågorna NÄR?, VAR?, HUR? Var tydlig med din och skolans inställning till händelsen men moralisera inte. 24

26 Ge tillbaka ansvaret genom att ställa frågan HUR SKA DU GÖRA FÖR ATT FÅ STOPP PÅ DET?. Här krävs det konkreta svar. Fråga vad han/hon ska säga till sina kompisar. Säg att du tror att han/hon kommer att lyckas. Informera om att vi kommer att följa upp hur det går och kontakta dennes vårdnadshavare. Nya enskilda samtal med de inblandade Här besvaras frågorna: Har det upphört? Hur upplever den som varit utsatt sin situation nu? Var det svårt att upphöra med agerandet? Vad kan bli bättre? Uppföljning med de inblandade Vid behov ska personal, när situationen har förbättrats, arbeta med hela klassen eller en grupp. Lämpliga frågor att arbeta med är: Upplever ni att det har upphört? Hur är stämningen i klassen? Vad kan bli bättre? Hur ska detta ske? Hur ska vi undvika liknande händelser i framtiden? Om agerandet fortsätter vidtas lämpliga åtgärder som bestäms tillsammans med föräldrarna på ett möte tillsammans med rektor. Skollagen Rektor ska enligt skollagen 5 kap 3 utforma utbildningen på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Paragraferna 6-16 ger lärare och rektor befogenheter till disciplinära och andra särskilda åtgärder. Det kan handla om utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid en annan skolenhet, avstängning och omhändertagande av föremål. Åtgärderna får endast vidtas om de står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. Samtliga åtgärder ska dokumenteras och följas upp. Samråd ska ske med eleven och elevens vårdnadshavare som också ska informeras om rektors beslut. Då beslutet gäller avstängning ska huvudman och socialnämnd informeras. 25

27 BILAGA 6 Handlingsplan vid misstänkt utsatthet personal mot elev Den som rektorn utsett ska utreda, dokumentera, följa upp och utvärdera åtgärderna. Skolverket rekommenderar att rektor ansvarar för utredningen. Rektor informerar områdeschef/förvaltningschefen och den fackliga organisationen. Efter kontakt med förvaltningschefen skriver rektor till Arbetsmiljöverket för att rapportera händelsen. Enligt Arbetsmiljöförordningen 2 ska anmälan göras vid tillbud som inneburit allvarlig fara för hälsan Samtal med berörda vid utredning och kartläggning Samtal med den som upplever sig eller upplevs som utsatt. - Vad har hänt? Ge din bild av det som har hänt. Berätta hur du har upplevt det som har hänt. - Hur blev du utsatt? - Hur utsatte du? - Hur ofta? - Vem utsätter dig? - Vem utsätter du? - Finns det någon ledare? - När sker det? - Var sker det? Bestäm tillsammans med eleven hur hemmet, lärare och övriga vuxna på skolan ska informeras. Råd till den som anser sig vara utsatt: - Ge inte igen. - Provocera inte. Utredaren tar kontakt med elevernas pedagoger för att ta reda på vad de vet. Om mobbning förekommit rapportera till samtliga pedagoger att det har skett och att arbetet är igång. Samtal med målsman Enligt skolverkets allmänna råd och kommentarer bör vårdnadshavaren till barn och elever som är inblandade informeras skyndsamt. Med skyndsamt menas helst samma dag. Ibland är det bra att låta eleven få möjlighet att själv berätta hemma innan skolan informerar. Samtal med den/de som utsätter efter kartläggningen Detta blir endast aktuellt om utredningen visar att mobbning eller annan kränkande behandling förekommer. Om det är flera inblandade, börja med den som sägs vara ledaren. Tala om fakta och håll samtalet på en individuell nivå dvs. prata inte om vad andra har gjort. Ställ frågorna NÄR?, VAR?, HUR? Var tydlig med din och skolans inställning till händelsen men moralisera inte. Ge tillbaka ansvaret genom att ställa frågan HUR SKA DU GÖRA FÖR ATT FÅ STOPP PÅ DET?. Här krävs det konkreta svar. Fråga vad han/hon ska säga till sina kompisar. Säg att du tror att han/hon kommer att lyckas. Informera om att vi kommer att följa upp hur det går och kontakta dennes vårdnadshavare. 26

28 Nya enskilda samtal med de inblandade Här besvaras frågorna: Har det upphört? Hur upplever den som varit utsatt sin situation nu? Var det svårt att upphöra med agerandet? Vad kan bli bättre? Uppföljning med de inblandade Lämpliga frågor att arbeta med är: Upplever ni att agerandet har upphört? Hur är stämningen i klassen? Vad kan bli bättre? Hur ska detta ske? Hur ska vi undvika liknande händelser i framtiden? Om agerandet trots detta fortsätter vidtas åtgärder. Det kan vara disciplinpåföljd i form av skriftlig varning, omplacering eller uppsägning. I vissa fall kan det bli nödvändigt att dela på elev och den vuxna genom att placera dem i olika grupper. 27

29 BILAGA 7 - Handlingsplan vid misstänkt utsatthet elev mot personal Den som rektorn utsett ska utreda, dokumentera, följa upp och utvärdera åtgärderna. Skolverket rekommenderar att rektor ansvarar för utredningen. Rapportera till förvaltningen genom skadeanmälningsblanketten eller tillbudsblanketten att mobbning har skett och att arbetet är igång. Om det finns behov ska ett åtgärdsprogram upprättas för den elev som är inblandad i en kränkande behandling. Utifrån det enskilda fallet bör alltid övervägande göras om åtgärder ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Om verksamheten inte själv förfogar över den nödvändiga kompetensen för att klara upp en situation bör hjälp tas utifrån. Rektor informerar förvaltningschefen och den fackliga organisationen. Efter kontakt med förvaltningschefen skriver rektor till Arbetsmiljöverket för att rapportera händelsen. Enligt Arbetsmiljöförordningen 2 ska anmälan göras vid tillbud som inneburit allvarlig fara för hälsan Samtal med berörda vid utredning och kartläggning Samtal med den som upplever sig eller upplevs som utsatt. - Vad har hänt? Ge din bild av det som har hänt. Berätta hur du har upplevt det som har hänt. - Hur blev du utsatt? - Hur utsatte du? - Hur ofta? - Vem utsätter dig? - Vem utsätter du? - Finns det någon ledare? - När sker det? - Var sker det? Bestäm tillsammans med eleven hur hemmet, lärare och övriga vuxna på skolan ska informeras. Råd till den som anser sig vara utsatt: - Ge inte igen. - Provocera inte. Utredaren tar kontakt med elevernas pedagoger för att ta reda på vad de vet. Om mobbning förekommit rapportera till samtliga pedagoger och ledningen att det har skett och att arbetet är igång. Samtal med målsman Enligt skolverkets allmänna råd och kommentarer bör vårdnadshavaren till barn och elever som är inblandade informeras skyndsamt. Med skyndsamt menas helst samma dag. Ibland är det bra att låta eleven få möjlighet att själv berätta hemma innan skolan informerar. Samtal med den/de som utsätter efter kartläggningen Detta blir endast aktuellt om utredningen visar att mobbning eller annan kränkande behandling förekommer. Rapportera till förvaltningen genom skadeanmälningsblanketten eller tillbudsblanketten att mobbning har skett och att arbetet är igång. Om det är flera inblandade, börja med den som sägs vara ledaren. 28

30 Tala om fakta och håll samtalet på en individuell nivå dvs. prata inte om vad andra har gjort. Ställ frågorna NÄR?, VAR?, HUR? Var tydlig med din och skolans inställning till händelsen men moralisera inte. Ge tillbaka ansvaret genom att ställa frågan HUR SKA DU GÖRA FÖR ATT FÅ STOPP PÅ DET?. Här krävs det konkreta svar. Fråga vad han/hon ska säga till sina kompisar. Säg att du tror att han/hon kommer att lyckas. Informera om att vi kommer att följa upp hur det går och kontakta dennes vårdnadshavare. Nya enskilda samtal med de inblandade Här besvaras frågorna: Har det upphört? Hur upplever den som varit utsatt sin situation nu? Vad kan bli bättre? Uppföljning med de inblandade Lämpliga frågor att arbeta med är: Upplever ni att agerandet har upphört? Hur är stämningen i klassen? Vad kan bli bättre? Hur ska detta ske? Hur ska likande händelser undvikas i framtiden? Om agerandet fortsätter vidtas lämpliga åtgärder som bestäms tillsammans med föräldrarna på ett möte tillsammans med rektor. Skollagen Rektor ska enligt skollagen 5 kap 3 utforma utbildningen på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Paragraferna 6-16 ger lärare och rektor befogenheter till disciplinära och andra särskilda åtgärder. Det kan handla om utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid en annan skolenhet, avstängning och omhändertagande av föremål. Åtgärderna får endast vidtas om de står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. Samtliga åtgärder ska dokumenteras och följas upp. Samråd ska ske med eleven och elevens vårdnadshavare som också ska informeras om rektors beslut. Då beslutet gäller avstängning ska huvudman och socialnämnd också informeras. 29

31 BILAGA 8 Förslag till dokumentation Dokumentation steg 1 (Spara ner dokumentationen, skriv direkt på datorn, skicka till rektor) Dagens datum: 201X- Namn på elev: X Personnummer: 00 Klass: X Vem / vilka handlar anmälan om? Handlar det om någon av diskrimineringsgrunderna: kön, könsövergripande identitet, etnisk bakgrund, religionsuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder? JA Vad har hänt? NEJ På vilket sätt sker det? Var och när sker det? Vem utsätter? X.. Finns det en ledare? Vem i så fall Har eleven berättat om händelsen hemma? Uppföljningsdatum, tid och plats: X Vilka deltar: När kontaktades föräldrarna och vem/vilka kontaktades? X.. 30

32 Dokumentation steg 2 med den eller dem som misstänks ha utsatt Dagens datum: 201X- Namn på elev: X Personnummer: 00 Klass: X Vem / vilka handlar anmälan om? Handlar det om någon av diskrimineringsgrunderna: kön, könsövergripande identitet, etnisk bakgrund, religionsuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder? JA NEJ Vad har hänt? Ge din bild av Vad kan eleven göra för att få slut på detta? När kan eleven börja med det nya beteendet? Vad kommer eleven att säga till dina kompisar? X.. Har eleven berättat om händelsen hemma? Uppföljningsdatum, tid och plats: X Vilka deltar: När kontaktades föräldrarna och vem/vilka kontaktades? X.. 31

33 Dokumentation steg 3 uppföljning med berörda Dagens datum: 201X- Namn, roll och befattning på dem som deltar i uppföljningen: Har det upphört? Vad kan bli bättre? Vad ska eleven/eleverna tänka på? Har eleven berättat hemma hur det fungerar nu? Är ärendet avslutat eller vilka åtgärder krävs ytterligare? Nytt uppföljningsdatum, tid och plats: X Vilka deltar: När kontaktades föräldrarna och vem/vilka kontaktades? X.. 32

34 BILAGA 9 Anmälan till huvudmannen om misstänkt utsatthet Enhetens namn Förskola Skola (förskoleklass till komvux) Fritids Öppen förskola Pedagogisk omsorg Tidpunkt för händelsen (år, mån, dag, tid) Diarienummer Kränkande behandling Verbala kränkningar Textbaserat, ex klotter Digitala/sociala medier Psykosocialt, t.ex. utfrysning Fysiskt våld Annat Diskriminering, d.v.s. kränkning enligt diskrimineringslagens grunder Kön Könsövergripande identitet/uttryck Etnisk tillhörighet Funktionsnedsättning Ålder Religion/trosuppfattning Sexuell läggning Tillgänglighet Möjligheten/skyldigheten att anmäla till polis, socialnämnd och/eller Arbetsmiljöverket eller annan extern instans har beaktats Ovanstående uppgifter har lämnats av Förskolechef Rektor Datum Namn Förskola/skola/enhet Anmälan mottagen av huvudmannen som representeras av verksamhetschef Datum Namn Område Åter förskolechef/rektor för vidare utredning/åtgärder Kommentar.. Se bilaga/or Återkoppling till verksamhetschefen ska ske År, mån, dag Omständigheterna anses utredda Beskriv händelsen och vilka åtgärder som har vidtagits/planerats Fastställd av bildningsnämnden , 53 Reviderad av bildningsnämnden , 57 33

35 BILAGA 10 Anmälningsblankett vid misstanke om utsatthet Elevens namn: Födelseår: Klass: Elev misstänks bli - kryssa i något av alternativen nedan Mobbad Trakasserad Sexuellt trakasserad Kränkt Diskriminerad Skriv ner vad som hänt eller berätta på vilket sätt du tycker att eleven har blivit sämre behandlad pga. diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning. Uppgiftslämnare: Tfn dagtid: Datum: Blanketten lämnas/skickas till: Kurator Rektor Heli Petersson Maria Andersson Mottaget den Box 654 Box Oskarshamn Oskarshamn Tfn:

36 BILAGA 11 Checklista för att tydliggöra trygghet och lärande Checklistorna nedan kan användas för att tydliggöra uppdraget. Tillsammans med elever och vårdnadshavare kan vi markera vad som stämmer och åtgärda det som inte stämmer. De vuxna i skolan är lugna, pålitliga och rättvisa. Det finns säkra (lek) områden på skolan: skolgård, klassrum, matsal, idrottssal mm. De vuxna på skolan och mina föräldrar informerar varandra och samarbetar med varandra. På vår skola ska det kännas tryggt att vara! De vuxna i skolan finns i närheten när det behövs. Jag är trygg Jag har kompisar att vara med. Jag lyssnar på hur mina klasskamrater vill ha det och säger ifrån på ett bra sätt. De vuxna i skolan visar, förklarar och förbereder mig på vad som ska hända. Det är arbetsro i klassrummet. Alla hjälps åt att skapa arbetsro, så att jag kan lära mig så mycket som möjligt. Jag följer rutiner och regler på lektioner och rast. Jag ber om hjälp och hjälper andra. Det går bra att koncentrera sig och det är en trygg miljö där vi hjälps åt att lära oss. Jag förstår att det vi gör utgår ifrån Läroplanen och att det ska ge mig bra kunskaper för livet. Det är intressant och viktiga saker jag lär mig. Jag lär mig bäst då jag vågar prova mig fram och de det inte alltid lyckas med en gång. Källa Ulrika Aspeflo På vår skola lär vi oss saker! Jag förstår vad, hur och varför jag ska lära mig. Jag har information och kunskap på olika sätt (lyssna, titta, göra, prata) Jag lär mig! Att lära sig tar olika lång tid och jag behöver ibland öva många gånger för att lära mig. Jag lär mig använda olika smarta strategier och hjälpmedel för att få kunskap. Jag lär mig på olika sätt; ibland själv, ibland tillsammans med andra. Jag lär mig själv mer varje gång jag frågar någon om hjälp eller när jag hjälper andra. 35

37 BILAGA 12 Processkartläggning gällande anmälan om utsatthet 36