Plan mot diskriminering, mobbning, trakasserier och kränkande behandling

Transkript

1 Döderhults skolområde Plan mot diskriminering, mobbning, trakasserier och kränkande behandling En presentation av förskolans arbete för att främja barns lika rättigheter och åtgärder för att förebygga diskriminering, mobbning, trakasserier eller kränkande behandling Planen går under benämningen Kompisplan ute i verksamheten och i kontakten med vårdnadshavare och barn. En förenklad broschyr av planen finns på skolområdets hemsida. Upprättad

2 Innehållsförteckning 1. GRUNDUPPGIFTER... 2 Verksamhetsformer som omfattas av planen... 2 Ansvarig för planen... 2 Vår vision... 2 Barnens delaktighet... 2 Vårdnadshavarnas delaktighet... 2 Medarbetarnas delaktighet... 2 Förankring av planen UTVÄRDERING AV ÅRS PLAN... 3 Beskriv hur planen har utvärderats... 3 Delaktiga i utvärderingen av planen... 3 Resultat av utvärderingen års plan utvärderas... 4 Beskriv hur års plan ska utvärderas... 4 Ansvarig för att års plan utvärderas FRÄMJANDE INSATSER... 4 Policy Mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling Ålder Genusperspektiv Etnisk tillhörighet och religion Funktionsnedsättning Sexuell läggning KARTLÄGGNING... 9 Kartläggningsmetoder... 9 Områden som berörs i kartläggningen... 9 Hur barnen har involverats i kartläggningen... 9 Vårdnadshavares delaktighet i kartläggningen... 9 Medarbetares delaktighet i kartläggningen... 9 Resultat och analys från läsåret 2013/ FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Att motverka förekomsten av diskriminering, mobbning och kränkning Rekommendation till föräldrar RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER Rutiner för att tidigt upptäcka mobbning, trakasserier, kränkande behandling, sexuella trakasserier och diskriminering Medarbetare som vårdnadshavare kan vända sig till Vid anmälan vänder sig barn, vårdnadshavare och medarbetare till Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om att barn kränks av barn Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om att barn kränks av personal Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om att personal kränks av barn Rutiner för dokumentation Anmälan till huvudman Ansvarsförhållande BILAGOR BILAGA 1, Vad betyder orden BILAGA 2, checklista och planering för genomförande, kartläggning och utvärdering BILAGA 3 PRÄSTKRAGENS TRYGGHET OCH TRIVSELENKÄT/FÖRÄLDRAR BILAGA 4 PRÄSTKRAGENS TRYGGHETS- OCH TRIVSELENKÄT/BARN BILAGA 5, Handlingsplan vid misstänkt utsatthet barn mot barn BILAGA 6, Handlingsplan vid misstänkt utsatthet personal mot barn BILAGA 7, Handlingsplan vid misstänkt utsatthet barn mot personal BILAGA 8, Förslag till dokumentation BILAGA 9, Anmälan om mobbning/kränkning, trakasserier/diskriminering gällande barn/ elev i Bildningsförvaltningen BILAGA 10, Anmälningsblankett vid misstanke utsatthet

3 1. GRUNDUPPGIFTER Verksamhetsformer som omfattas av planen Prästkragens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Vår vision På Prästkragens förskola har varje individ rätt att få vara den de är. Alla på förskolan ska känna sig trygga och vara en del av gemenskapen. Barnens delaktighet Barnen är utifrån sina förutsättningar delaktiga i framtagandet av förskolans vision och syften med planen genom grupparbeten, värderingsövningar och diskussioner. I september går personal igenom kompisplanen med barnen. Framkommer det tyckanden och tänkanden meddelas förskolechefen. I samband med utvecklingssamtal får barnen svara på frågor för att möjliggöra utvärdering av årets arbete och utformningen av framtida arbete gällande mobbning, kränkning, trakasserier och diskriminering. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna får vid föräldramöten information kring barnens och personalens framtagande av förskolans vision och syften med planen. De har vid dessa tillfällen möjlighet att komma med egna förslag i arbetet mot mobbning, kränkning, trakasserier och diskriminering etc. Medarbetarna går även igenom planen med vårdnadshavarna för eventuella tyckanden och tänkanden kring utformningen. Medarbetarna informerar vårdnadshavarna kring fjolårets utvärdering. Vårdnadshavare svarar på en enkät gällande trivsel, mående, diskriminering. Medarbetarnas delaktighet Vid arbetsplatsträffar och pedagogiska måndagar, i samtal med barn och vårdnadshavare arbetar personalen med planen genom diskussioner. Arbetslaget gör en skriftlig sammanställning och analys av barn och föräldrasvaren och delger den till förskolechef våren Arbetslaget föreslår åtgärder inför nästa läsår. Förslag till förbättringar lämnas till förskolechef. Pedagogerna informerar vårdnadshavare om utvärderingen på föräldramötet vid skolstart. Medarbetare från förskolan arbetar med det förebyggande arbetet mot mobbning och träffas regelbundet, under ledning förskolechef/biträdande förskolechef. Förankring av planen Detta möjliggörs genom att: barn, personal och föräldrar är delaktiga vid utvärdering och framtagandet av planen planen används vid värdegrundsarbete planen introduceras vid nyanställning, föräldramöte, arbetsplatsträffar och arbetslagsträffar en broschyr, Kompisplanen, delas ut till vårdnadshavare med en förenklad information om Prästkragens plan. Planen finns tillgänglig på skolområdets hemsida och är en del i skolområdets arbetsplan. 2

4 2. UTVÄRDERING AV ÅRS PLAN Beskriv hur planen har utvärderats Föräldrar har bjudits in till delaktighet i utvärderingen av planen under hösten På våra utvecklingssamtal under våren har föräldrarna erbjudits att fylla i trivselenkäten enligt vår plan. Utvärderingen har gjorts utifrån trivselenkäten och observationer. Delaktiga i utvärderingen av planen Föräldrars delaktighet uppgår till 26 av 38 barn då det delades ut en enkät per barn till 1-5 åringar på Prästkragen. Även personal och förskolechefen har varit delaktiga. Resultat av utvärderingen Mål 1 Att göra planen mot diskriminering och kränkande behandling mer tillgänglig för föräldrar och personal. Vad har vi gjort? Vi började utforma en plan utifrån den mall som skolområdet skulle använda sig av. Diskussioner har förts på arbetsplatsträffar för att lyfta situationer som vi kan ställas inför. Vi har vid de föräldrasamtal som genomförts ställt frågan Hur upplever ni att er familj bemöts på förskolan? Tanken var att vi skulle presentera planen på höstens föräldramöte men på grund av den vattenläcka som drabbade vårt kök och konsekvenserna av den så fick det mötet en annan agenda. Huvudmannen ansåg sedan att skolområdets plan skulle revideras då den behövde förbättras vad det gäller kartläggningsarbetet. Ledningen för skolområdet arbetar med att förbättra planen. Utvärdering Vi ser och vet att målet inte är uppnått och vi vet också vad det beror på. Målet får kvarstå då arbetet med planen fortfarande pågår. Mål 2 Att uppmärksamma miljöer och situationer som behöver förbättras för att undvika kränkning. Vad har vi gjort? Vi har valt att omorganisera verksamheten på förskolan och delat in barnen i tre (3) mindre grupper med egna miljöer. Detta på grund av att vi har uppmärksammat att för stora ytor kan skapa otrygghet i barngruppen och det försvårar även pedagogens möjlighet att vara närvarande för att vägleda och stötta. Vi har arbetat aktivt med att göra rum i rummen för att skapa fler miljöer där mindre grupper av barn kan mötas och leka/utforska tillsammans. Vi har lämnat ut en trygghet/trivselenkät till alla föräldrar på förskolan. En enkät per barn blev utdelad. Detta för att få föräldrarnas uppfattning om hur deras barn ha det på förskolan. Enkäten är sedan sammanställd avdelningsvis, Myran / Fjärilen. Utvärdering Vi har sett att omorganisationen gynnar barnen mycket då vi pedagoger kan vara mer närvarande och delaktiga i den mindre gruppen. Vi har en helt annan överblick över barnen och verksamheten och barnen här färre kompisar att konkurera med vad det gäller leksaker, aktiviteter och platser i gruppsammansättningen. Vi ser dock att för pedagogerna är denna uppdelning en utmaning att få till vad det gäller schemat och att vis ak räcka till för hela dagen. Sammanställningen av enkäterna där 26 av 38 enkäter lämnades in, visar att föräldrarna är trygga med förskolan men även att några upplever att barnen blir diskriminerade på grund av sitt kön och att vi pedagoger inte har någon aktiv verksamhet för att synliggöra detta. 3

5 En mall har utvecklats för att synliggöra kartläggningsarbetet. Mål 3 Att barnen ska få utmanas i sina sociala relationer och skapa kontakter med andra, oavsett könstillhörighet, som leder till utveckling och lärande. Vad har vi gjort? Vi använde oss under en längre period av aktivitetskort som delade in barnen i slumpmässiga grupper. Detta innebar att de under en tidsbestämd stund på dagen fick utöva den aktivitet som kortet visade tillsammans med de kompisar som dragit liknande kort. Utvärdering Denna aktivitet möttes med olika reaktioner av barnen. Vi upplevde att en del barn hade svårt att bryta invanda lekmönster och lekkompisar. Andra barn upplevdes tycka att det var roligt att få leka med nya kompisar. Vi valde att fortsätta med korten och stöttade de barn som hade det svårt med aktiviteten lite extra. Vi upplever att nya kompisrelationer skapades och att de inte var beroende av könstillhörighet. Detta kunde vi även se i den fria leken och det tillskriver vi aktivitetskorten års plan utvärderas Senast Beskriv hur års plan ska utvärderas Utvärderingen av planen ska diskuteras på arbetsplatsträff/arbetslagsträff, föräldramöte, i samtliga barngrupper och med förskolechef. Vidare ska barn, föräldrar och medarbetare få svara på enkäter rörande aktuella frågeställningar i slutet av läsåret. All dokumentation rörande mobbning, kränkning och diskriminering inventeras. Ansvarig för att års plan utvärderas Pedagogerna ska införskaffa underlag från barn och vårdnadshavare. Materialet ska sedan sammanställas, analyseras och ges till berörd förskolechef med förslag på åtgärder. Förskolechef inventerar mobbningsärenden. Alla har möjlighet att komma in med synpunkter innan nytt förslag till plan upprättas sommaren Förskolechef har huvudansvaret för utvärdering och upprättande av Prästkragens plan (bilaga 2: Checklista). 3. FRÄMJANDE INSATSER Policy Mobbning, trakasserier, kränkande behandling eller diskriminering utifrån kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder, funktionsnedsättning eller sexuella trakasserier accepteras inte i Döderhults skolområde. Gemensamt arbetar vi för: att alla ska visa hänsyn och respekt för varandra att ge alla en god arbetsmiljö med positivt klimat för lärande och utveckling att måna om allas integritet och självkänsla att alla ska uppleva trygghet och ha goda relationer till alla i förskolan en god relation och ett respektfullt samarbete med barnens vårdnadshavare 4

6 3.1 Mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling. Mål och uppföljning MÅL: Ingen på förskolan upplever sig mobbad, trakasserad, sexuellt trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. UPPFÖLJNING: 1. Alla agerar så fort som möjligt utifrån förskolans handlingsplan vid misstanke om utsatthet (bilagor 5 7). 2. Pedagoger lämnar ut utvärderingsblankett till vårdnadshavare (bilaga 3) och barn (bilaga 4) och ställer frågor under utvecklingssamtal. De lämnar in en sammanställning av dessa till berörd förskolechef inom utsatt tid. 3. Förskolechef inventerar i slutet av läsåret skolans dokumenterade ärenden. Insatser och ansvarig för verkställandet Medarbetare tränar barnens förmåga till empati och respekt för allas lika värde oavsett exempelvis utseende och personlig stil (Ansvarig: Alla medarbetare). Medarbetare använder sig av metoder såsom högläsning, rollekar, värderingsövningar och andra aktiviteter för att belysa olika värdegrundsfrågor (Ansvarig: Alla medarbetare). Det ska alltid finnas medarbetare med under barnens utevistelse (Ansvarig: Alla medarbetare) Vid behov utbildas personal i hanterandet av mobbningsärenden(ansvarig: Förskolechef) Barnens berättelser om de känner sig utsatta eller om de ser någon som utsätts tas på allvar (Ansvarig: Alla medarbetare). Föräldrar berättar för den utsattes vårdnadshavare och för en medarbetare i förskolan om de känner till att någon blir mobbad eller kränkt (Ansvarig: Alla vårdnadshavare). Vuxna i förskolan föregår med gott exempel och visar barnen hur man bör bete sig mot varandra (Ansvarig: Alla medarbetare). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 3.2 Ålder Områden som berörs av insatsen Ålder. Mål och uppföljning MÅL: Ingen på förskolan upplever sig diskriminerad utifrån ålder. UPPFÖLJNING: 1. Alla agerar så fort som möjligt utifrån förskolans handlingsplan vid misstanke om diskriminering utifrån ålder (bilagor 5 7). 2. Förskolechef inventerar i slutet av läsåret förskolans dokumenterade ärenden kring ålder. Insatser och ansvarig för verkställandet Medarbetare är uppmärksamma på barns och vuxnas bemötande så att inge diskriminering sker pga av ålder (Ansvarig: alla medarbetare). 5

7 Medarbetare använder sig av metoder såsom högläsning, rollekar, värderingsövningar och andra aktiviteter för att belysa olika värdegrundsfrågor (Ansvarig: all medarbetare). Det ska alltid finnas medarbetare med under barnens utevistelse (Ansvarig: aktuella medarbetare). Barnens berättelser om de känner sig diskriminerade pga ålder eller om de ser någon diskrimineras pga ålder tas på allvar (Ansvarig: alla medarbetare). Föräldrar berättar för den utsattes vårdnadshavare och för en medarbetare i förskolan om de känner till att någon blir mobbad eller kränkt (Ansvarig: alla föräldrar). Vuxna i förskolan föregår med gott exempel och visar barnen hur man bör bete sig mot varandra (Ansvarig: alla medarbetare). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 6

8 3.3 Genusperspektiv Områden som berörs av insatsen Kön, könsidentitet och könsuttryck. Mål och uppföljning MÅL: Ingen på förskolan upplever sig diskriminerad utifrån kön, könsidentitet eller könsuttryck. UPPFÖLJNING: 1. Alla agerar så fort som möjligt utifrån skolans handlingsplan vid misstanke om diskriminering utifrån kön, könsidentitet eller könsuttryck (bilagor 5 7) 2. Förskolechef inventerar i slutet av läsåret förskolans dokumenterade ärenden kring kön, könsidentitet eller könsuttryck. Insatser och ansvarig för verkställandet Oavsett kön ges barnen lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten (Ansvarig: alla medarbetare). Pedagogerna diskuterar åldersadekvata genusfrågor med barnen och låter dem reflektera över det egna förhållningssättet till pojke/flicka (Ansvarig: alla medarbetare). Vid behov diskuterar pedagogerna med barn om likheter och olikheter mellan könen (Ansvarig: alla medarbetare). Pedagoger bekräftar barn som bryter normen (Ansvarig: alla medarbetare). Medarbetarna diskuterar genusfrågor i arbetslaget samt reflekterar över det egna förhållningssättet till flickor respektive pojkar (Ansvarig: alla medarbetare). Barnen arbetar med muntliga och praktiska övningar för att stärka jagkänslan (Ansvarig: alla medarbetare). Pedagogerna arbetar utifrån bestämda mönster, strukturer när det gäller gruppindelningar (Ansvarig: alla medarbetare). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 3.4 Etnisk tillhörighet och religion Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet, religion, annan trosuppfattning. Mål och uppföljning MÅL: Ingen på förskolan upplever sig diskriminerad utifrån etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. UPPFÖLJNING: 1. Alla agerar så fort som möjligt utifrån förskolans handlingsplan vid misstanke om diskriminering utifrån etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning (bilagor 5 7) 2. I slutet av läsåret inventerar förskolans dokumenterade ärenden kring etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Insatser och ansvarig för verkställandet Pedagogerna arbetar systematiskt för att utveckla barns förmåga att leva sig in i och respektera andra kulturer och värderingar (Ansvarig: alla medarbetare). 7

9 Medarbetarna är lyhörda för barnens funderingar och anpassar verksamheten därefter (Ansvarig: alla medarbetare). Medarbetarna bemöter alla människor likvärdigt, visar respekt och hänsyn (Ansvarig: alla medarbetare). Främlingsfientliga uttryck (ord, texter, symboler, musik) är inte tillåtna i förskolan (Ansvarig: alla på förskolan). Förskolan erbjuder alternativ kost (Ansvarig: kökspersonal). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 3.5 Funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning. Mål och uppföljning MÅL: Ingen på förskolan upplever sig diskriminerad utifrån funktionsnedsättning. UPPFÖLJNING: 1. Alla agerar så fort som möjligt utifrån skolans handlingsplan vid misstanke om diskriminering utifrån funktionsnedsättning (bilagor 5 7). 2. I slutet av läsåret inventerar rektor skolans dokumenterade ärenden kring funktionsnedsättning. Insatser och ansvarig för verkställandet Förskolan samarbetar med BHV, skolområdets elevhälsa, Habiliteringen (Ansvarig: alla medarbetare). Berörda medarbetare informeras om barns behov av särskilda rättigheter (Ansvarig: förskolechef). När ett barn med särskilda rättigheter börjar på förskolan anpassas verksamheten med hänsyn till individens förutsättningar (Ansvarig: förskolechef). Aktiviteter utformas så att alla barn kan delta utifrån sina förutsättningar och behov (Ansvarig: alla medarbetare). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 3.6 Sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning. Mål och uppföljning MÅL: Ingen på förskolan upplever sig diskriminerad utifrån sexuell läggning. UPPFÖLJNING: 1. Alla agerar så fort som möjligt utifrån förskolans handlingsplan vid misstanke om diskriminering utifrån sexuell läggning (bilagor 5 7). 2. I slutet av läsåret inventerar förskolechef förskolan dokumenterade ärenden kring sexuell läggning. 8

10 Insatser och ansvarig för verkställandet Förskolans värdegrund påverkas inte av individers sexuella läggning (Ansvarig: alla på förskolan). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 4. KARTLÄGGNING Kartläggningsmetoder Genom observationer i den dagliga verksamheten, inventering av dokumentation, utvecklingssamtal, andra samtal, enkätfrågor till barn och föräldrar tar förskolan reda på om någon är utsatt för kränkande behandling, diskriminering, trakasserier eller mobbning Områden som berörs i kartläggningen Mobbning, kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Hur barnen har involverats i kartläggningen Inför de erbjudna utvecklingssamtalen på förskolan delar pedagogerna ut en lapp med frågan; Hur upplever ni att er familj bemöts på förskolan? till varje familj. Den frågan kan de tänka igenom i lugn och ro hemma och tar sedan med sig sina tankar och åsikter till samtalet. Daglig kontakt mellan föräldrar och pedagoger. Vi erbjuder föräldrarna att svara på en trivselenkät om hur de upplever att deras barn trivs på förskolan. Vårdnadshavares delaktighet i kartläggningen Föräldrar har deltagit på föräldramöten och på föräldraråd. På utvecklingssamtal har de getts möjlighet att framföra synpunkter på sitt barns mående och trivsel. Under våren har vårdnadshavare svarat på en enkät. Medarbetares delaktighet i kartläggningen Medarbetare har varit delaktig i kartläggningen genom diskussioner och medverkat i samtal och utvärderingen. Medarbetare svarar på enkäter om psykosocial miljö på arbetsplatsen. Alla pedagoger är involverad och arbetar med handlingsplanen. Pedagoger avsätter en tid i månaden på de pedagogiska måndagarna då de tar en samtalsrunda kring barngruppen och hur var och en upplever den nu. Har vi reagerat på något? Resultat och analys från läsåret 2013/2014 Föräldrarna uppger i enkäten att barnen trivs bra eller mycket bra i gruppen. Barnen har någon att vara med och är sällan rädd i förskolan. Föräldrarna upplever att pedagogerna till stor del är uppmärksamma på hur barnen är mot varandra och att de finns till för barnet om det är ledset och behöver prata. På frågan om man tycker att någon är ensam på förskolan har de svarat ibland eller aldrig. Två barn upplevs vara diskriminerade för sitt kön. 9

11 5. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Att motverka förekomsten av diskriminering, mobbning och kränkning Områden som berörs av åtgärden Diskriminering, mobbning och kränkning. Mål och uppföljning MÅL: Det förekommer ingen diskriminering, mobbning eller kränkning på Prästkragens förskola. UPPFÖLJNING: Utvärdering sker via enkäter till barn och föräldrar i i april och vid möten med arbetslaget. Åtgärder Vi kommer att genomföra enkätundersökningar och observationer om förekomsten av mobbning, kränkning och diskriminering. Vid vilka platser förekommer det? På vilket sätt? Finns det barn eller grupper som är särskilt utsatta? Var fanns pedagogerna? Har man berättat det för någon vuxen på förskolan och för vem i så fall? Förankring av planen. Alla medarbetare utbildas vid behov i hantering av mobbningsärenden samt ges kunskaper kring definition av de olika begreppen såsom mobbning, kränkning, diskriminering. Medarbetarna arbetar kontinuerligt med värdegrundsfrågor. Motivera åtgärd För att möjliggöra ett underlag till nästa års revidering finns behov av enkätundersökningar och observationer på miljön. Det är enklare att förebygga händelser om man är observant på platser, aktiviteter som möjliggör ett utanförskap. Medarbetare ska inte behöva uppleva sig osäkra när de ska hantera mobbningsärenden och därför kan det finnas behov av utbildning av medarbetare kring detta. I förebyggande syfte är det bra att arbeta med värdegrundsfrågor oavsett i vilken ålder barnet befinner sig i. För att alla ska ha möjlighet att förstå planen behöver den bli lättfattligt att förstå både text och innehållsmässigt. Ansvarig Arbetslaget Ordna gemensamma aktiviteter i gruppen för att skapa vi-känsla och främja demokrati. Markera allas gemensamma ansvar för trygghet i förskolan. Lämna ut och hjälpa till att läsa och skriva enkäter till barn och föräldrar. Sammanställer enkäter och lämnar dem sedan till förskolechef för uppdatering av nästa års plan. Delar ut kompisplanen till föräldrar. 10

12 Förskolechef Diskutera planen på en arbetslagsträff. Går igenom definitionen av de olika begreppen såsom mobbning, kränkning, diskriminering Upprättar nästa års plan. Aktualisera observationer av en oberoende part. Inventerar och följer upp alla dokumentation Skolområdets kurator Stödjer vid behov medarbetare i hantering av mobbningsärenden. Föräldramöten Diskutera plan mot diskriminering och kränkande behandling. Dialog kring ställningstagandet mot mobbning, kränkande behandling och diskriminering. Rekommendation till föräldrar Var en god förebild för ditt barn. Prata med ditt barn om mobbning, kränkande behandling och diskriminering. Visa tydligt att du tar avstånd från all form av mobbning, kränkande behandling och diskriminering. Tydliggör att det inte är skvaller om man berättar om barn som är utsatta. Berätta för barnets vårdnadshavare eller för någon på förskolan om du fått veta att ett barn är utsatt. Om föräldrar misstänker att deras eller någon annans barn utsätts för något av dessa vill vi att de kontaktar någon medarbetare, elevhälsa eller rektor på skolan. Det går att vara anonym och använda bilaga 10. Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 6. RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER Rutiner för att tidigt upptäcka mobbning, trakasserier, kränkande behandling, sexuella trakasserier och diskriminering 1. Vid utevistelse finns det alltid pedagoger som har så god uppsikt som möjligt över de platser där barnen befinner sig. 2. Medarbetare frågar om trygghet, mobbning, diskriminering på utvecklingssamtalen. 3. Medarbetare, barn och vårdnadshavare är insatta och delaktiga i förskolans arbete gentemot diskriminering, mobbning och kränkning. 4. Medarbetare har god kunskap om förskolans handlingsplaner. Medarbetare som vårdnadshavare kan vända sig till Aktuell personal, specialpedagog Förskolechef Områdeschef Vid anmälan vänder sig barn, vårdnadshavare och medarbetare till Aktuell personal, specialpedagog 11

13 Förskolechef Områdeschef Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om att barn kränks av barn Se bilaga 5. Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om att barn kränks av personal Se bilaga 6. Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om att personal kränks av barn Se bilaga 7. Rutiner för dokumentation Alla åtgärder kring utsatthet dokumenteras (händelse, datum, berörd elev/ medarbetare) av berörda medarbetare och arkiveras i tio år. Dokumentationen lämnas till förskolechef som sätter in den i pärmen för Likabehandling som finns i arkivet. Dokumenten är offentliga för den det berör. Efter preskribering mals all dokumentation. Förslag till dokumentering, se vidare bilaga 8. Anmälan till huvudman Förskolechef ansvarar för att anmäla till huvudmannen då det finns misstanke om utsatthet. Förskolechef använder sig av bilaga 9 när misstanken är allvarlig och annars sker anmälan via mejl. I första hand representerar områdeschefen huvudmannen. Vid allvarliga fall anmäler områdeschef ärendet till förvaltningschef. En gång varje år skickar områdeschef en sammanställning över dokumenterade kartläggningar. Ansvarsförhållande Förskolechef har det yttersta ansvaret för allt arbete i förskolan, för att planen mot diskriminering och kränkande behandling upprättas, efterlevs samt årligen utvärderas. Förskolechef ansvarar för att medarbetare kontinuerligt utbildas för att aktivt kunna arbeta förebyggande mot mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolechefen skall informera områdeschefen vid misstanke om mobbning, diskriminering och kränkande behandling, som i sin tur informerar huvudmannen. Alla som arbetar på förskolan är skyldiga att främja likabehandling, att arbeta förebyggande och motverka mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling. Det innebär att vid minsta misstanke om detta ska den enskilde reagera, ingripa, så fort som möjligt utreda händelsen samt informera förskolechef. Barnen ska trivas och känna samhörighet med de vuxna på förskolan. Trivsel är en av de viktigaste förutsättningarna för att god inlärning. Varje barn kan genom ett trevligt bemötande vara till stor hjälp för att skapa en trivsam och trygg miljö. Föräldrarna är viktiga! När både förskolan och hemmen tar klart avstånd från all mobbning, diskriminering och kränkande behandling får detta en positiv påverkan på barnen. När du som förälder misstänker att ditt eller någon annans barn utsätts för något av detta kontaktar du någon på förskolan. Det går att vara anonym. Vill du vara anonym så kan du fylla i anmälningsblanketten (bilaga 10). Det kan vara svårt att acceptera att ens eget barn mobbar eller kränker andra. Förskolan uppmanar alla föräldrar att göra helt klart för barnet att ni ser mycket allvarligt på beteendet och att ni inte accepterar det. 12

14 BILAGOR BILAGA 1, Vad betyder orden De sju diskrimineringsgrunderna - Syftar på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder och funktionsnedsättning. Kön: man eller kvinna. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom klädsel eller annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett kön. Etnisk tillhörighet: någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller färg. Religion eller annan trosuppfattning: världsreligionerna samt buddism, ateism och agnosticim. (En ateist tror inte på Guds existens, medan en agnostiker anser att man aldrig kan veta eftersom det inte går att bevisa att Gud finns eller inte finns.) Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder: uppnådd levnadslängd. Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Kränkande behandling - Vad som tolkas som kränkande är en subjektiv bedömning och utgår från sunt förnuft. En handling är kränkande om den utsatta upplever det så. Kränkningar kan var fysiska (slag, knuffar), verbala (hotelser, bli kallad vid fula namn), psykosocial (utfrysning, ryktesspridning) eller textade (klotter, brev, lappar, e-post, SMS, chatt eller andra webbaktiviteter). Kränkande behandling kan delas in i: 1. Annan kränkande behandling - Detta innebär en kränkning av individens värdighet och den saknar koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna (se ovan). 2. Trakasserier - är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning). Trakasserier kan även vara av sexuell natur, de kallas då för sexuella trakasserier. Mobbning - Handlingen kännetecknas av upprepningar under en längre tid och av en obalans i maktförhållandet dvs. den/de som mobbar skaffar sig makt/har makt över och förtrycker den/de som utsätts. Mobbning kan utövas av en eller flera personer, mot en eller flera personer. Mobbning kan vara fysisk, verbal eller psykosocial (se stycket Kränkande behandling). Diskriminering utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Det kan innebära t.ex. att skolan behandlar en elev annorlunda än andra elever. Detta kan ske ex. genom läroböcker, regler, undervisning etc. I detta sammanhang finns det två former av diskriminering: 1. Direkt diskriminering - vilken avser negativ särbehandling. 2. Indirekt diskriminering - vilken avser neutrala ordningsregler som i praktiken leder till diskriminerande effekter. Ett exempel kan vara att skolpersonal behandlar alla elever lika och det kan missgynna en elev med en funktionsnedsättning. Det kan föreligga sakliga skäl till ett beteende och då är det inte frågan om indirekt diskriminering, men detta bör skolan kunna bevisa. 13

15 BILAGA 2, checklista och planering för genomförande, kartläggning och utvärdering Gå igenom planen med medarbetarna i början av terminen förskolechef/biträdande förskolechef ansvarar. Berätta för barn och föräldrar att det finns en ny plan på hemsidan och dela ut kompisplanen. Informera hur barn och föräldrar kan anmäla en misstanke om utsatthet. Informerar barn och föräldrar i början av höstterminen om förra läsårets enkäter, kartläggning och analys och de nya målen. Alla pedagoger arbetar kontinuerligt med olika värdegrundsfrågor och gruppklimatet. Vid misstanke om utsatthet. Arbeta enligt bilagorna i planen och dokumentera för att över tid förebygga. (bilga 5 7 samt förslag på dokumentation bilaga 8) Alla medarbetare får en genomgång av agerande vid misstanke utsatthet samt har en dialog i arbetslaget kring definitionen av begrepp. Förskolechef/ biträdande förskolechef ansvarar. En tydlig struktur gällande närvarande pedagoger. Dialoger bland medarbetar vad som gäller utifrån ordningsreglerna. På utvecklingssamtalen under höstterminen förs samtal kring barnens mående och trivsel. Under januari till mars lämnas trygghetsenkäterna ut. Målsättningen är att alla svarar. Pedagogerna sammanställer, analyserar och ger förslag på åtgärder. Återkoppling till vårdnadshavare på gruppnivå och individnivå. Eventuellt är förskolechef/ biträdande förskolechef delaktig i återkoppling på individnivå. På utvecklingssamtalen under vårterminen förs samtal kring barnens mående och trivsel. Dialog med arbetslaget på APT under majmånad angående sammanställningen och analysen av trivselenkäten. Förskolechef/ biträdande förskolechef ansvarar. Utifrån trivselenkäterna diskuteras nästa års plan,arbetslaget ansvarar. Förslag på åtgärder samordnas på enhetsnivå och lämnas till förskolechef/ biträdande förskolechef I samband med det systematiska kvalitetsarbetet, under maj månad, lämnas denna checklista till förskolechef/biträdande förskolechef I juni skriver förskolechef tillsammans med biträdande förskolechef en ny plan utifrån kartläggning och analys. 14

16 BILAGA 3 PRÄSTKRAGENS TRYGGHET OCH TRIVSELENKÄT/FÖRÄLDRAR RINGA IN DET ALTERNATIV SOM DU TYCKER PASSAR BÄST IN PÅ VAD DU TYCKER STÄMMER IN PÅ DET DU HÖR FRÅN DITT BARN Avdelning/grupp: 1. Hur trivs barnet i gruppen? Mycket bra Bra Dåligt 2. Har barnen någon att vara Alltid Ibland Aldrig med? 3. Är barnet rädd när han/hon är i förskolan? Alltid Ibland Aldrig a. För vad är barnet rädd? b. Var/när är barnet rädd? De vuxna i förskolan är uppmärksamma Alltid Ibland Aldrig på hur barnen är mot varandra. 5. Om barnet är ledset finns det någon för Alltid Ibland Aldrig barnet att prata med. 6. Finns det någon i förskolan som Alltid Ibland Aldrig du tycker är ensam? 7. Barnet får hjälp av vuxna när han/hon Alltid Ibland Aldrig behöver det. Barn misstänks bli: Kryssa i något alternativ nedan Mobbad Kränkt Diskriminerad Skriv ner vad som hänt eller berätta på vilket sätt du tycker att barn har blivit sämre behandlade pga. Diskrimineringsgrunderna. 15

17 BILAGA 4 PRÄSTKRAGENS TRYGGHETS- OCH TRIVSELENKÄT/BARN (Källa: Kristdalas plan) 1. Hur trivs du på avdelningen..? Mycket bra Bra Dåligt 2. Hur trivs du på förskolan? Mycket bra Bra Dåligt 3. Har du någon att vara med när ni är ute? Alltid För det mesta Aldrig 4. Är du rädd när du är på förskolan? Aldrig Ibland Alltid Om du är rädd, vad är du rädd för? Var brukar du vara rädd? 16

18 5. Brukar någon reta dig på förskolan? Aldrig Ibland Alltid Vem brukar reta dig? 6. Brukar du reta någon i förskolan? Aldrig Ibland Alltid Vem brukar du reta? 7. Har du känt dig mobbad i år av någon på förskolan? Aldrig Ibland Alltid Vem tycker du mobbar dig? 8. Finns det någon på avdelningen som du tycker är ensam när ni leker? Nej Ja Vem? 17

19 9. Känner du dig ensam i förskolan? Nej Ja 10. Känner du dig trygg när du leker? Alltid För det mesta Aldrig Om du har ringat in aldrig ge exempel på vad det är som gör att du inte Alltid/för det mesta känner dig trygg: 11. Får du hjälp av någon vuxen på förskolan om du hamnar i bråk eller känner dig utanför? Hamnar inte i bråk Alltid För det mesta Aldrig 12. Tycker du att personalen i förskolan är rättvis? Alltid För det mesta Aldrig Om du har ringat in Aldrig ge exempel på vad det är som gör att du inte alltid tycker att personalen är rättvis? 18

20 BILAGA 5, Handlingsplan vid misstänkt utsatthet barn mot barn Berörd pedagog ska utreda, dokumentera, följa upp och utvärdera åtgärderna. Förskolechef/ biträdande förskolechef ska informeras om mobbning/kränkning. Förskolechef ska ansvarar för att informera områdeschef om pågående ärende och områdeschef ansvarar för att informera förvaltningschefen. Enligt Arbetsmiljöförordningen 2 ska anmälan göras vid tillbud som inneburit allvarlig fara för hälsan Samtal med berörda vid utredning och kartläggning Samtal med den som upplever sig eller upplevs som utsatt. - Vad har hänt? Ge din bild av det som har hänt. Berätta hur du har upplevt det som har hänt. - Hur blev du utsatt? - Hur utsatte du? - Hur ofta? - Vem utsätter dig? - Vem utsätter du? - Finns det någon ledare? - När sker det? - Var sker det? Bestäm tillsammans med barnets vårdnadshavare, hur övriga vuxna på förskolan ska informeras. Råd till den som anser sig vara utsatt: - Ge inte igen. - Provocera inte. Om mobbning förekommit rapportera till förskolechef/ biträdande förskolechef ska och samtliga pedagoger att det har skett och att arbetet är igång. Samtal med vårdnadshavare Enligt skolverkets allmänna råd och kommentarer bör vårdnadshavaren till barn och elever som är inblandade informeras så fort som möjligt. Pedagog som fått kännedom kontaktar barnens vårdnadshavare skyndsamt. Samtal med den/de som utsätter efter kartläggningen Detta blir endast aktuellt om utredningen visar att mobbning eller annan kränkande behandling förekommer. Om det är flera inblandade, förs samtal med alla inblandade. Tala om fakta och håll samtalet på en individuell nivå dvs. prata inte om vad andra har gjort. Ställ frågorna NÄR?, VAR?, HUR? Var tydlig med din och förskolans inställning till händelsen men moralisera inte. Ge tillbaka ansvaret genom att ställa frågan HUR SKA DU GÖRA FÖR ATT FÅ STOPP PÅ DET?. Här krävs det konkreta svar. Fråga vad han/hon ska säga till sina kompisar. Säg att du tror att han/hon kommer att lyckas. Informera om att vi kommer att följa upp hur det går och kontakta dennes vårdnadshavare. 19

21 Nya enskilda samtal med de inblandade Här besvaras frågorna: Har det upphört? Hur upplever den som varit utsatt sin situation nu? Var det svårt att upphöra med agerandet? Vad kan bli bättre? Uppföljning med de inblandade Vid behov ska pedagoger, när situationen har förbättrats, arbeta med hela gruppen. Lämpliga frågor att arbeta med är: Upplever ni att det har upphört? Hur är stämningen i gruppen? Vad kan bli bättre? Hur ska detta ske? Hur ska vi undvika liknande händelser i framtiden? Om agerandet fortsätter vidtas lämpliga åtgärder som bestäms tillsammans med vårdnadshavare på ett möte tillsammans med förskolechef/ biträdande förskolechef. 20

22 BILAGA 6, Handlingsplan vid misstänkt utsatthet personal mot barn Förskolechef eller den som förskolechef utsett ska utreda, dokumentera, följa upp och utvärdera åtgärderna. Skolverket rekommenderar att förskolechef ansvarar för utredningen. Förskolechef informerar förvaltningschefen och den fackliga organisationen. Efter kontakt med förvaltningschefen skriver förskolechef till Arbetsmiljöverket för att rapportera händelsen. Enligt Arbetsmiljöförordningen 2 ska anmälan göras vid tillbud som inneburit allvarlig fara för hälsan Samtal med berörda vid utredning och kartläggning Samtal med den som upplever sig eller upplevs som utsatt. - Vad har hänt? Ge din bild av det som har hänt. Berätta hur du har upplevt det som har hänt. - Hur blev du utsatt? - Hur utsatte du? - Hur ofta? - Vem utsätter dig? - Vem utsätter du? - Finns det någon ledare? - När sker det? - Var sker det? Bestäm tillsammans med barnets vårdnadshavare, hur övriga vuxna på förskolan ska informeras. Råd till den som anser sig vara utsatt: - Ge inte igen. - Provocera inte. Utredaren tar kontakt med elevernas pedagoger för att ta reda på vad de vet. Om mobbning förekommit rapportera till samtliga pedagoger att det har skett och att arbetet är igång. Samtal med vårdnadshavare Enligt skolverkets allmänna råd och kommentarer bör vårdnadshavaren till barn och elever som är inblandade informeras så fort som möjligt. Pedagog som fått kännedom kontaktar barnens vårdnadshavare skyndsamt. Samtal med den/de som utsätter efter kartläggningen Detta blir endast aktuellt om utredningen visar att mobbning eller annan kränkande behandling förekommer. Om det är flera inblandade, förs samtal med alla inblandade. Tala om fakta och håll samtalet på en individuell nivå dvs. prata inte om vad andra har gjort. Ställ frågorna NÄR?, VAR?, HUR? Var tydlig med din och förskolans inställning till händelsen men moralisera inte. Ge tillbaka ansvaret genom att ställa frågan HUR SKA DU GÖRA FÖR ATT FÅ STOPP PÅ DET?. Här krävs det konkreta svar.. Säg att du tror att han/hon kommer att lyckas. Informera om att förskolechef/biträdande förskolechef kommer att följa upp hur det går. 21

23 Nya enskilda samtal med de inblandade Här besvaras frågorna: Har det upphört? Hur upplever den som varit utsatt sin situation nu? Var det svårt att upphöra med agerandet? Vad kan bli bättre? Uppföljning med de inblandade Lämpliga frågor att arbeta med är: Upplever ni att agerandet har upphört? Hur är stämningen i gruppen? Vad kan bli bättre? Hur ska detta ske? Hur ska vi undvika liknande händelser i framtiden? Om agerandet trots detta fortsätter vidtas åtgärder. Det kan vara disciplinpåföljd i form av skriftlig varning, omplacering eller uppsägning. I vissa fall kan det bli nödvändigt att dela på barn och den vuxna genom att placera dem i olika grupper. 22

24 BILAGA 7, Handlingsplan vid misstänkt utsatthet barn mot personal Förskolechef eller den som förskolechef utsett ska utreda, dokumentera, följa upp och utvärdera åtgärderna. Skolverket rekommenderar att förskolechef ansvarar för utredningen. Rapportera till förvaltningen genom skadeanmälningsblanketten eller tillbudsblanketten att mobbning har skett och att arbetet är igång. Om det finns behov ska en handlingsplan upprättas tillsammans med vårdnadshavare för de som är inblandade i en kränkande behandling. Utifrån det enskilda fallet bör alltid övervägande göras om åtgärder ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Om verksamheten inte själv förfogar över den nödvändiga kompetensen för att klara upp en situation bör hjälp tas utifrån. Förskolechef informerar förvaltningschefen och den fackliga organisationen. Efter kontakt med förvaltningschefen skriver förskolechef till Arbetsmiljöverket för att rapportera händelsen. Enligt Arbetsmiljöförordningen 2 ska anmälan göras vid tillbud som inneburit allvarlig fara för hälsan Samtal med berörda vid utredning och kartläggning Samtal med den som upplever sig eller upplevs som utsatt. - Vad har hänt? Ge din bild av det som har hänt. Berätta hur du har upplevt det som har hänt. - Hur blev du utsatt? - Hur utsatte du? - Hur ofta? - Vem utsätter dig? - Vem utsätter du? - Finns det någon ledare? - När sker det? - Var sker det? Bestäm tillsammans med barnets vårdnadshavare, hur övriga vuxna på förskolan ska informeras. Råd till den som anser sig vara utsatt: - Ge inte igen. - Provocera inte. Utredaren tar kontakt med elevernas pedagoger för att ta reda på vad de vet. Om mobbning förekommit rapportera till samtliga pedagoger att det har skett och att arbetet är igång. Samtal med vårdnadshavare Enligt skolverkets allmänna råd och kommentarer bör vårdnadshavaren till barn och elever som är inblandade informeras så fort som möjligt. Pedagog som fått kännedom kontaktar barnens vårdnadshavare skyndsamt. Samtal med den/de som utsätter efter kartläggningen Detta blir endast aktuellt om utredningen visar att mobbning eller annan kränkande behandling förekommer. Rapportera till förvaltningen genom skadeanmälningsblanketten eller tillbudsblanketten att mobbning har skett och att arbetet är igång. Om det är flera inblandade, förs samtal med alla inblandade. Tala om fakta och håll samtalet på en individuell nivå dvs. prata inte om vad andra har gjort. 23

25 Ställ frågorna NÄR?, VAR?, HUR? Var tydlig med din och förskolans inställning till händelsen men moralisera inte. Ge tillbaka ansvaret genom att ställa frågan HUR SKA DU GÖRA FÖR ATT FÅ STOPP PÅ DET?. Här krävs det konkreta svar.. Säg att du tror att han/hon kommer att lyckas. Informera om att förskolechef/biträdande förskolechef kommer att följa upp hur det går. Nya enskilda samtal med de inblandade Här besvaras frågorna: Har det upphört? Hur upplever den som varit utsatt sin situation nu? Var det svårt att upphöra med agerandet? Vad kan bli bättre? Uppföljning med de inblandade Lämpliga frågor att arbeta med är: Upplever ni att agerandet har upphört? Hur är stämningen i gruppen? Vad kan bli bättre? Hur ska detta ske? Hur ska vi undvika liknande händelser i framtiden? Om agerandet fortsätter vidtas lämpliga åtgärder som bestäms tillsammans med vårdnadshavare på ett möte tillsammans med förskolechef/biträdande förskolechef.. 24

26 BILAGA 8, Förslag till dokumentation Dokumentation steg 1 Dagens datum: 201X- Namn på barn: X Personnummer: 00 Förskola: X Vem / vilka handlar anmälan om? Handlar det om någon av diskrimineringsgrunderna: kön, könsövergripande identitet, etnisk bakgrund, religionsuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder? Vad har hänt? På vilket sätt sker det? Var och när sker det? Vem utsätter? X.. Finns det en ledare? Vem i så fall Har barnet berättat om händelsen hemma? Uppföljningsdatum, tid och plats: X Vilka deltar: När kontaktades vårdnadshavare och vem/vilka kontaktades? X.. 25

27 Dokumentation steg 2 med den eller dem som misstänks ha utsatt Dagens datum: 201X- Namn på barn: X Personnummer: 00 Förskola: X Vem / vilka handlar anmälan om? Handlar det om någon av diskrimineringsgrunderna: kön, könsövergripande identitet, etnisk bakgrund, religionsuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder? Vad har hänt? Ge din bild av Vad kan barnet göra för att få slut på detta? När kan barnet börja med det nya beteendet? Vad kommer barnet att säga till dina kompisar? X.. Har barnet berättat om händelsen hemma? Uppföljningsdatum, tid och plats: X Vilka deltar: När kontaktades vårdnadshavare och vem/vilka kontaktades? X.. 26

28 Dokumentation steg 3 uppföljning med berörda Dagens datum: 201X- Namn, roll och befattning på dem som deltar i uppföljningen: Har det upphört? Vad kan bli bättre? Vad ska barnet/barnen tänka på? Har barnet berättat hemma hur det fungerar nu? Är ärendet avslutat eller vilka åtgärder krävs ytterligare? Nytt uppföljningsdatum, tid och plats: X Vilka deltar: När kontaktades vårdnadshavare och vem/vilka kontaktades? X.. 27

29 BILAGA 9, Anmälan om mobbning/kränkning, trakasserier/diskriminering gällande barn/ elev i Bildningsförvaltningen Enhetens och områdets namn Förskola Skola (förskoleklass till komvux) Fritids Öppen förskola Pedagogisk omsorg Tidpunkt för händelsen (år, mån, dag, tid) Ärendenummer Kränkande behandling Verbala kränkningar Textbaserat, ex klotter Digitala/sociala medier Psykosocialt, t.ex. utfrysning Fysiskt våld Annat Diskriminering, d.v.s. kränkning enligt diskrimineringslagens grunder Kön Könsövergripande identitet/uttryck Etnisk tillhörighet Religion/trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Möjligheten/skyldigheten att anmäla till polis, socialnämnd och/eller Arbetsmiljöverket eller annan extern instans har beaktats Ovanstående uppgifter har lämnats av Förskolechef Rektor Datum Namn Förskola/skola/enhet Anmälan mottagen av huvudmannen som representeras av områdeschef Datum Namn Område Åter förskolechef/rektor för vidare utredning/åtgärder Kommentar.. Se bilaga/or Återkoppling till områdeschefen ska ske År, mån, dag Omständigheterna anses utredda Anmälan mottagen av huvudmannen Förvaltningschef Datum Namn Omständigheterna anses utredda Till områdeschef för vidare utredning/åtgärder Kommentar.. Se bilaga/or Återkoppling till huvudmannen ska ske År, mån, dag Presidiet har informerats År, mån, dag 28

30 BILAGA 10, Anmälningsblankett vid misstanke utsatthet Barnets namn: Födelseår: Förskola: Barn misstänks bli - kryssa i något av alternativen nedan Mobbad Trakasserad Sexuellt trakasserad Kränkt Diskriminerad Skriv ner vad som hänt Uppgiftslämnare: Tfn dagtid: Datum: Blanketten lämnas/skickas till: Lämnas till förskolechef Carina Frisk Rödsleskolan Box Oskarshamn Exp. tfn: Mottaget den 29