En presentation av skolornas likabehandlingsarbete

Transkript

1 En presentation av skolornas likabehandlingsarbete Utifrån Skolverkets bedömning är det en framgångsfaktor att hela skolan jobbar tillsammans. Därför väljer vi att se skolorna i Figeholm och Fårbo som en enhet med gemensam policy och gemensamma mål. Däremot utgår åtgärderna från varje enhets behov. Planen går under benämningen Kompisplan ute i verksamheten och i kontakten med föräldrar och elever. Kompisplanen är förenklad broschyr och finns på Oskarshamns kommuns hemsida. UPPRÄTTAD utifrån kartläggning av förra läsårets arbete, synpunkter från elever, föräldrar och medarbetare.

2 Innehållsförteckning Giltighet under läsåret GRUNDUPPGIFTER... 3 Verksamhetsformer som omfattas av planen... 3 Ansvarig för planen... 3 Mål... 3 Elevernas delaktighet... 3 Vårdnadshavarnas delaktighet... 3 Medarbetarnas delaktighet... 3 Förankring av planen KARTLÄGGNING, UTVÄRDERING OCH BEDÖMNING AV ÅRS PLAN... 4 Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats... 4 Områden som berörs i kartläggningen... 4 Delaktig i kartläggning och utvärderingen av planen... 4 Resultat och analys från läsåret Utvärdering av planen för läsåret 2016/ Beskriv hur planen för läsåret 2016/2017 ska utvärderas... 5 Ansvarig för att års plan utvärderas FRÄMJANDE INSATSER... 6 Policy Mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling Ålder Genusperspektiv Etnisk tillhörighet och religion Funktionsnedsättning Sexuell läggning Tillgänglighet FÖREBYDDANDE ÅTGÄRDER Att motverka förekomsten av mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkning Åtgärder och ansvarig Rekommendation till föräldrar RUTINER FÖR ATT ANMÄLA, UTREDA, ÅTGÄRDA & FÖLJA UPP NÄR ELEV MISSTÄNKTS VARA UTSATT Rutin för anmälan till huvudmannen Rutiner för att tidigt upptäcka mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande behandling och diskriminering Vid anmälan vänder sig elever, föräldrar och medarbetare till Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om att elev kränks av elev Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om att elev kränks av personal Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om att personal kränks av elev Rutiner för dokumentation Ansvarsförhållande BILAGOR BILAGA 1, Vad betyder orden BILAGA 2, checklista och planering för genomförande, kartläggning och utvärdering

3 BILAGA 3 Figeholmskolan och Fårboskolans trygghets- och trivselenkät till elever. Du svar utifrån hur du upplevet detta läsår 2016/ BILAGA 4 Figeholmskolan och Fårboskolans trygghets- och trivselenkät till föräldrar BILAGA 5 Handlingsplan vid misstänkt utsatthet elev mot elev BILAGA 6 Handlingsplan vid misstänkt utsatthet personal mot elev BILAGA 7 - Handlingsplan vid misstänkt utsatthet elev mot personal BILAGA 8 Förslag till dokumentation BILAGA 9 Anmälan till huvudmannen om misstänkt utsatthet BILAGA 10 Anmälningsblankett vid misstanke om utsatthet BILAGA 11, Checklista för att tydliggöra trygghet och lärande Källa Ulrika Aspeflo BILAGA 13, Processkartläggning gällande anmälan om utsatthet

4 1. GRUNDUPPGIFTER Giltighet under läsåret Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklass och grundskolan. Ansvarig för planen Rektor, Maria Andersson. Mål Alla på skolan utvecklas positivt och känner trygghet, värme, glädje samt respekt för den de är. Vi når målet genom att arbeta förebyggande enligt planen samt att vid misstanke utreda och dokumentera. Ibland kan en enkel utredning av skolans medarbetare vara tillräckligt när det framgår att händelsen är bagatellartad, enligt proposition 2005/2006:38 s.141. Elevernas delaktighet Eleverna är delaktiga i framtagandet av skolans mål och syften med planen genom grupparbeten, värderingsövningar, elevråd, klassråd, fritidshemsmöten och klassdiskussioner. I början och slutet av läsåret går klassläraren igenom planen med eleverna för eventuella tyckanden och tänkanden kring utformningen. Inför varje utvecklingssamtal får eleverna utvärdera sin skolsituation och i januari - mars svara på enkäten som finns i bilaga 3. Detta för att möjliggöra utvärdering av årets arbeten samt omformning av framtida arbeten gällande mobbning, kränkning, trakasserier och diskriminering. Klassläraren följer upp utvärderingarna med eleverna på klassråd och i individuella samtal om enskilda nämns med namn. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna får vid föräldramöten information kring elevernas framtagande av skolans mål och syften med planen samt ges möjlighet att komma med egna förslag i arbetet mot mobbning, kränkning, trakasserier och diskriminering etc. Rektor och/eller klassläraren går även igenom planen med vårdnadshavarna på läsårets första föräldramöte för eventuella tyckanden och tänkanden kring utformningen. Skolan informerar vårdnadshavarna kring fjolårets utvärdering och åtgärder. Vårdnadshavare svarar under vårterminen på en enkät gällande elevens trivsel, mående och eventuell diskriminering i skolan. Medarbetarnas delaktighet Vid arbetsplatsträffar och arbetslagsträffar arbetar medarbetarna med planen genom gruppdiskussioner, detta för att hålla planen aktuell och levande. Reflektioner och korrigeringar lämnas till rektor. I slutet av vårterminen analyseras insatta åtgärder och förslag till utvecklingsområden utifrån analys och kartläggning tas fram. Förankring av planen Detta möjliggörs genom att: elever, personal och föräldrar är delaktiga vid framtagandet av planen, planen används vid värdegrundsarbete, planen introduceras vid nyanställning, föräldramöte, arbetsplatsträffar och arbetslagsträffar, 3

5 Giltighet under läsåret en broschyr, Kompisplan, utarbetas och delas ut till vårdnadshavare med en förenklad information om Figeholmskolan och Fårboskolans plan mot diskriminering, mobbning, trakasserier och kränkande behandling och planen och kompisplanen finns tillgänglig på skolornas hemsidor. 2. KARTLÄGGNING, UTVÄRDERING OCH BEDÖMNING AV ÅRS PLAN Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Genom observationer i den dagliga verksamheten, inventering av dokumentation, utvecklingssamtal och andra samtal, enkätfrågor till elever och föräldrar tar skolan reda på om någon upplever sig utsatt för kränkande behandling, diskriminering, trakasserier eller mobbning. Utvärderingen av planen har tagits upp på arbetsplatsträff, elevråd, föräldramöte, föräldraråd, i samtliga klasser, i elevhälsan, möten med rektor samt områdeschef. Slutligen har rektor inventerat årets arbete med aktuella ärenden och anmälningar, dilemman, observationer och utvärderingar. Utvärderingen av års plan är också en kartläggning inför detta läsår Områden som berörs i kartläggningen Mobbning, kränkande behandling, trakasserier, sexuella trakasserier och diskriminering. Delaktig i kartläggning och utvärderingen av planen Skolledningen, medarbetare, elevhälsan, elever och vårdnadshavare. Elever: Under hela läsåret diskuteras arbetsmiljö på klassråd och på elevråd. På utvecklingssamtal har eleverna fått beskriva sin skolsituation och under våren har eleverna besvarat en enkät. Hälsosamtal genomförs i förskoleklass, årskurs 2 och 4. Föräldrar: Föräldrar har deltagit i diskussioner på föräldramöten och på föräldraråd. På utvecklingssamtal har de gett synpunkter på sitt barns skolsituation och under våren har föräldrarna svarat på två enkäter, Skolverkets enkät samt likabehandlingsenkäten. Medarbetare: Medarbetare har varit delaktig i kartläggningen genom observationer, vuxenstödjarmöten, samtal, sammanställning och analys av elevers och föräldrars enkäter. I samband med det systematiska kvalitetsarbetet lämnar arbetslagen förslag till åtgärder kommande läsår. Resultat och analys från läsåret FIGEHOLMSSKOLAN På enkäten har 93 % av eleverna svarat och 73 % av föräldrarna. Detta innebär att svaren anses som tillförlitliga. Resultat av enkäten visar att 100 % av eleverna trivs i skolan och att 96 % trivs i sin klass, vilket stämmer bra överrens med föräldraenkäten. Det finns elever som upplever att de blir retade och att de har blivit mobbade. Detta bekräftas i föräldraenkäten där föräldrarna sätter ord på att det finns elever som de upplever blir retade, föräldrarna uppger till 7 % mer än eleverna att de blir retade. På frågan om man har någon att vara med på rasterna svar 100 % att man har någon att vara med på rasterna och föräldrarna upplever att eleverna har det till 90 %. Under läsåret finns det två dokumenterade anmälningar som har utretts, åtgärdats och följts upp. Vi har blivit bättre på att anmäla allt till huvudmannen. All dokumentation sparas sedan vårterminen 2015 i en särskild pärm där varje anmälan har ett särskilt 4

6 diarienummer. Checklistan har använts som ett stöd för medarbetare och rektor i syfte att hålla i likabehandlingsarbetet. FÅRBOSKOLAN På enkäten har 90 % av eleverna svarat och 64 % av föräldrarna. Detta innebär att svaren anses som tillförlitliga. Resultat av enkäten visar att 100 % av eleverna trivs i skolan och att 98 % trivs i sin klass, vilket stämmer bra överrens med föräldraenkäten som visar på 100 %. Det finns elever som upplever att de blir retade och att de har blivit mobbade. Detta bekräftas i föräldraenkäten där föräldrarna sätter ord på att det finns elever som de upplever blir retade samt föräldrar misstänker att elever har blivit mobbade, trakasserade, sexuellt trakasserad, kränkt eller diskriminerad. På frågan om man har någon att vara med på rasterna svarar 98 % att man har någon att vara med på rasterna. Under läsåret finns det fem dokumenterad anmälning som har utretts, åtgärdats och följts upp. Vi har blivit bättre på att anmäla allt till huvudmannen. All dokumentation sparas sedan vårterminen 2015 i en särskild pärm där varje anmälan har ett särskilt diarienummer. Checklistan har använts som ett stöd för medarbetare och rektor i syfte att hålla i likabehandlingsarbetet. Vi har huvudsakligen en arbetsmiljö som är god på både Figeholmskolan och Fårboskolan. Det förekommer enstaka fall där elever inte känner sig trygga. Detta ska tas på största allvar. Vi behöver vara noga med att identifiera dessa elever. Det görs genom observationer i verksamheten, information från elevhälsan och information vid utvecklingssamtal. Varje oro för en elev ska anmälas till rektor. Planen tas upp vid föräldramöte för att aktualisera kravet på elevernas arbetsmiljö. Arbetet med ledarskap, relationer, bemötande, inre organisation, allmänna råd och särskilt stöd har bidragit till att utveckla verksamheten i flera avseende. Inre relationer har utvecklats. Elever trivs i mycket stor utsträckning i skolan och verkar i huvudsak få det stöd de förväntar sig. Skolan ska fortsätta sitt arbeta med det förebyggande arbetet i klasser, på föräldramöten, vid utvecklingssamtal och ett väl utvecklat rastvakts system. Vidare ska arbetet med relationerna mellan hem och skola utvecklas. Utvärdering av planen för läsåret 2016/2017 Senast Beskriv hur planen för läsåret 2016/2017 ska utvärderas Utvärderingen av planen ska diskuteras på arbetsplatsträff, arbetslagsträff, elevråd, föräldramöte, i samtliga klasser, i elevhälsan och med grundskolechef. Vidare ska elever och föräldrar få svara på utvärderingar och enkäter. All dokumentation rörande mobbning, kränkning och diskriminering inventeras. Observationer gällande diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling dokumenteras och tas med i utvärderingen och analysen av årets plan. Ansvarig för att års plan utvärderas Klasslärarna ska införskaffa underlaget från elever och vårdnadshavare. Materialet ska sedan sammanställas, analyseras och ges till rektor, med förslag på åtgärder. Rektor inventerar mobbningsärenden. Alla har möjlighet att komma in med synpunkter innan ny plan upprättas sommaren Rektor har huvudansvaret för utvärdering och upprättande av Figeholmskolans och Fårboskolans plan (bilaga 2: Checklista). 5

7 3. FRÄMJANDE INSATSER Giltighet under läsåret Policy Mobbning, trakasserier, kränkande behandling eller diskriminering utifrån kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder, funktionsnedsättning eller sexuella trakasserier accepteras inte i Döderhults skolområde. Gemensamt arbetar vi för: att alla ska visa hänsyn och respekt för varandra att ge alla en god arbetsmiljö med positivt klimat för lärande och utveckling att måna om allas integritet och självkänsla att alla ska uppleva trygghet och ha goda relationer till alla i skolan en god relation och ett respektfullt samarbete med våra barns föräldrar 3.1 Mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling. Mål och uppföljning MÅL: Ingen på skolan upplever sig mobbad, trakasserad, sexuellt trakasserad eller utsatt för kränkande behandlad. UPPFÖLJNING: Vi följer upp detta genom att: 1. alla medarbetare agerar snabbt utifrån skolans handlingsplan vid misstanke om utsatthet med stöd av bilagorna 5 7, 2. lärare lämnar ut, sammanställer och analyserar trivselenkäter till elever, bilaga 3, och föräldrar, bilaga 4, under vårterminen och 3. rektor inventerar i slutet av läsåret skolans dokumenterade ärenden. Insatser och ansvarig för verkställandet Pedagogerna tränar elevernas förmåga till empati och respekt för allas lika värde oavsett exempelvis utseende och personlig stil (Ansvarig: aktuell pedagog). Pedagogerna använder sig av metoder såsom värderingsövningar och aktiviteter för att belysa olika värdegrundsfrågor (Ansvarig: aktuell pedagog). Det ska alltid finnas en synlig medarbetare ute på skolgården under elevernas raster (Ansvarig: alla medarbetare). Pedagogerna utbildas i hanterandet av ärenden (Ansvarig: kurator). Eleverna berättar för en vuxen hemma eller i skolan om de känner sig utsatta eller om de ser någon utsättas (Ansvarig: alla elever). Föräldrar berättar för personal på skolan om de känner till att någon blir utsatt (Ansvarig: alla föräldrar). Vuxna på skolan föregår med gott exempel(ansvarig: all personal). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 6

8 3.2 Ålder Områden som berörs av insatsen Ålder. Giltighet under läsåret Mål och uppföljning MÅL: Ingen på skolan ska uppleva sig diskriminerad utifrån ålder. UPPFÖLJNING: Vi följer upp detta genom att: 1. alla medarbetare agerar snabbt utifrån skolans handlingsplan vid misstanke om mobbning och kränkning med stöd av bilagorna 5 7, 2. lärare lämnar ut, sammanställer och analyserar trivselenkäter till elever, bilaga 3, och föräldrar, bilaga 4, under vårterminen och 3. rektor inventerar i slutet av läsåret skolans dokumenterade ärenden. Insatser och ansvarig för verkställandet Delaktighet ska prägla elevernas hela skolgång från förskoleklass till årskurs 6 samt på fritidshemmet. Undervisningen och verksamheten som bedrivs ska resultera i delaktighet oavsett ålder (Ansvarig: alla medarbetare). Oavsett ålder ges eleverna inflytande över och utrymme i verksamheten (Ansvarig: Alla medarbetare). Pedagoger diskuterar åldersadekvata frågor med elever och låter dem reflektera över det egna förhållningssättet till olika dilemman (Ansvarig: aktuell pedagog). Medarbetare bekräftar elever som bryter normen (Ansvarig: alla medarbetare). Elever ges möjlighet att arbeta med muntliga och praktiska övningar för att stärka självkänslan (Ansvarig: aktuell pedagog). Pedagogerna arbetar utifrån bestämda mönster och strukturer när det gäller gruppindelningar (Ansvarig: aktuell pedagog). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 3.3 Genusperspektiv Områden som berörs av insatsen Kön, könsidentitet och könsuttryck. Mål och uppföljning MÅL: Ingen på skolan ska uppleva sig diskriminerad utifrån kön, könsidentitet eller könsuttryck. UPPFÖLJNING: Vi följer upp detta genom att: 1. alla medarbetare agerar snabbt utifrån skolans handlingsplan vid misstanke om mobbning och kränkning med stöd av bilagorna 5 7, 2. lärare lämnar ut, sammanställer och analyserar trivselenkäter till elever, bilaga 3, och föräldrar, bilaga 4, under vårterminen och 3. rektor inventerar i slutet av läsåret skolans dokumenterade ärenden. Insatser och ansvarig för verkställandet Oavsett kön ges eleverna inflytande över och utrymme i verksamheten (Ansvarig: alla medarbetare). 7

9 Pedagoger diskuterar åldersadekvata genusfrågor med elever och låter dem reflektera över det egna förhållningssättet till pojke/flicka (Ansvarig: aktuell pedagog). Vid behov diskuteras likheter och olikheter mellan könen med eleverna (Ansvarig: alla medarbetare). Pedagoger diskuterar genusfrågor i arbetslaget samt reflekterar över det egna förhållningssättet till flickor respektive pojkar (Ansvarig: alla medarbetare). Elever arbetar med muntliga och praktiska övningar för att stärka jagkänslan (Ansvarig: aktuell pedagog). Pedagogerna ansvarar för genomtänkta gruppindelningar i klassen (Ansvarig: aktuell pedagog). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 3.4 Etnisk tillhörighet och religion Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Mål och uppföljning MÅL: Ingen på skolan ska uppleva sig diskriminerad utifrån etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. UPPFÖLJNING: Vi följer upp detta genom att: 1. alla medarbetare agerar snabbt utifrån skolans handlingsplan vid misstanke om mobbning och kränkning med stöd av bilagorna 5 7, 2. lärare lämnar ut, sammanställer och analyserar trivselenkäter till elever, bilaga 3, och föräldrar, bilaga 4, under vårterminen och 3. rektor inventerar i slutet av läsåret skolans dokumenterade ärenden. Insatser och ansvarig för verkställandet Medarbetarna arbetar systematiskt för att utveckla elevers förmåga att leva sig in i och respektera andra kulturer och värderingar (Ansvarig: aktuell pedagog). Alla medarbetare är lyhörda för elevernas tankar och anpassar verksamheten därefter (Ansvarig: aktuell pedagog). Alla på skolan bemöter alla människor likvärdigt, visar respekt och hänsyn (Ansvarig: alla medarbetare). Främlingsfientliga uttryck (ord, texter, symboler, musik) är inte tillåtna på skolan (Ansvarig: alla på skolan). Skolan erbjuder alternativ kost (Ansvarig: kökspersonal). Skolan erbjuder modersmål enligt gällande förordning (Ansvarig: rektor). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 3.5 Funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning. Mål och uppföljning 8

10 MÅL: Ingen på skolan ska uppleva sig diskriminerad utifrån funktionsnedsättning. UPPFÖLJNING: Vi följer upp detta genom att: 1. alla medarbetare agerar snabbt utifrån skolans handlingsplan vid misstanke om mobbning och kränkning med stöd av bilagorna 5 7, 2. lärare lämnar ut, sammanställer och analyserar trivselenkäter till elever, bilaga 3, och föräldrar, bilaga 4, under vårterminen och 3. rektor inventerar i slutet av läsåret skolans dokumenterade ärenden. Insatser och ansvarig för verkställandet Skolan samarbetar med elevhälsan, habiliteringen (Ansvarig: alla medarbetare). Berörd medarbetare informeras om elevens behov av särskilt stöd (Ansvarig: rektor och kollegor). När en elev med funktionsnedsättning börjar på skolan anpassas verksamheten med hänsyn till individens förutsättningar (Ansvarig: rektor). Aktiviteter utformas så att alla elever kan delta utifrån sina villkor (Ansvarig: alla medarbetare). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 3.6 Sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning. Mål och uppföljning MÅL: Ingen på skolan ska uppleva sig diskriminerad utifrån sexuell läggning. UPPFÖLJNING: Vi följer upp detta genom att: 1. alla medarbetare agerar snabbt utifrån skolans handlingsplan vid misstanke om mobbning och kränkning med stöd av bilagorna 5 7, 2. lärare lämnar ut, sammanställer och analyserar trivselenkäter till elever, bilaga 3, och föräldrar, bilaga 4, under vårterminen och 3. rektor inventerar i slutet av läsåret skolans dokumenterade ärenden. Insatser och ansvarig för verkställandet Skolans värdegrund påverkas inte av individers sexuella läggning (Ansvarig: alla på skolan). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 3.7 Tillgänglighet Områden som berörs av insatsen Tillgänglighet gäller alla oavsett funktionsnedsättning. Mål och uppföljning MÅL: Undervisningen och skolans lokaler ska vara tillgänglig för alla. 9

11 UPPFÖLJNING: 1. Hösten 2015 granskas tillgängligheten då fastighetsrond och skyddsrond genomförs. 2. Rektor tar fram en handlingsplan om brister i tillgängligheten finns. 3. Rektor meddelar förvaltningschefen eventuella brister på tillgänglighet vid höstterminens slut. 4. Alla agerar genom att anpassa och kompensera om misstanke av brist på tillgänglighet finns. Kartläggning och dokumentation sker enligt bilagor. Anmälan görs till rektor. 5. Rektor inventerar i slutet av läsåret skolans dokumenterade ärenden kring tillgänglighet. Insatser och ansvarig för verkställandet Delaktighet ska prägla elevens hela skolgång från F-9. Undervisningen som bedrivs ska vara tillgänglig för alla oavsett förutsättningar (Ansvarig: alla medarbetare). Elevskyddsombud deltar då fastighetssyn/skyddsronder genomförs på högstadiet. Medarbetare anpassar och kompenserar undervisningen så att alla kan delta utifrån sina egna förutsättningar (Ansvarig: alla medarbetare). Skolpersonal arbetar utifrån bestämda mönster, strukturer när det gäller gruppindelningar i klassen (Ansvarig: aktuell pedagog). 4. FÖREBYDDANDE ÅTGÄRDER Att motverka förekomsten av mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkning Områden som berörs av åtgärden Mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkning. Mål och uppföljning MÅL: Det förekommer inte mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkning i Figeholmskolan och Fårboskolan. UPPFÖLJNING: Uppföljning och utvärdering sker via klassråd, APT, enkäter och samtal med elever och föräldrar, vid varje möte med elevhälsan och vid arbetslagsträff. Åtgärder och ansvarig Rektor ansvarar för att arbetslagen pratar sig samman och skriver ned tydliga regler om vad som gäller på skolgården så att de kan efterföljas av alla elever och vuxna (Ansvarig: rektorer tillsammans med arbetslaget, uppföljning sker på APT genom att ordningsregler lyfts). Vid terminsstart och vid behov ansvarar rektor för att medarbetare känner till rutinerna för att anmäla, kartlägga, åtgärda och följa upp ett ärende. (Ansvarig: rektor med stöd elevhälsa, uppföljning sker på APT). Rektor är ansvarig för att ha god kännedom om hur anmälan till huvudmannen går till. Rektor informerar sina arbetslag om denna rutin. (Ansvarig: rektor, uppföljning sker då ledningsgruppen träffas.) Enskilda samtal kring mående och beteende med de namngivna eleverna (Ansvarig: klasslärare/mentor, uppföljning sker på EHT). 10

12 Figeholmskolan Giltighet under läsåret Vid höstterminens start gör vi en översyn av trivselreglerna tillsammans med eleverna med tydliggöra förväntningar och information gällande skolgården, korridoren, matsal och toalettbesök i syfte att alla miljöer ska upplevas som trygga. Uppföljning sker på varje klassråd och elevråd. (Ansvarig: Klasslärare) Vi genomför Trygghets- och trivselenkäten i början av höstterminen för att identifiera de elever som inte känner sig trygga fullt ut och vad som orsakar otryggheten. (Ansvarig: Klasslärare) Informerar elever och föräldrar i början av höstterminen om förra läsårets enkäter, kartläggning och analys och de nya målen. (Ansvarig: Klasslärare, rektor och kurator) Informera elever och föräldrar att det finns en ny plan på hemsidan och dela ut kompisplanen. Informera hur elever och föräldrar kan anmäla en misstanke om utsatthet.. (Ansvarig: Klasslärare, rektor och kurator) Checklista, bilaga 2 diskuteras en gång i månaden på AE (Alla pedagoger) Dela upp skolans elever i åldersgrupper för att fortsätta att skapa en lugnare skolmiljö. (Ansvarig: Alla pedagoger). Förebyggande arbete med eleverna kring, oro för skolgården, omklädningsrum och klassrumsundervisning, genom konkret värdegrundsarbete som t.ex. trygghetsövningar och samtal (Ansvarig: Alla pedagoger). Under januari till mars lämnas trygghetsenkäterna ut. Målsättningen är att alla svarar. Lärarna sammanställer, analyserar och ger förslag på åtgärder. Återkoppling till elever på gruppnivå och individnivå. Eventuellt kan kurator vara delaktig i återkoppling på individnivå.. (Ansvarig: Klasslärare) Fårboskolan Arbeta aktivt och förebyggande vid terminsstart, ett arbete som vi håller i under hela läsåret, för att skapa en trygg miljö för alla elever. Vi genomför Trygghets- och trivselenkäten i början av höstterminen för att identifiera de elever som inte känner sig trygga fullt ut och vad som orsakar otryggheten. (Ansvarig: Klasslärare) Informerar elever och föräldrar i början av höstterminen om förra läsårets enkäter, kartläggning och analys och de nya målen. (Ansvarig: Klasslärare, rektor och kurator) Informera elever och föräldrar att det finns en ny plan på hemsidan och dela ut kompisplanen. Informera hur elever och föräldrar kan anmäla en misstanke om utsatthet.. (Ansvarig: Klasslärare, rektor och kurator) Checklista, bilaga 2 diskuteras en gång i månaden på AE (Alla pedagoger) Vid höstterminens start gör vi en översyn av trivselreglerna tillsammans med eleverna (Ansvarig: Klasslärare) Aktivt stötta eleverna i det sociala samspelet på så väl lektioner som på raster. (Ansvarig: Alla pedagoger). Stöd och hjälpa till eleverna att aktivera sig på ett bra sätt på rasterna, genom t.ex. förslagslåda med lekar och ansvariga för att organisera lekar. (Ansvarig: Alla pedagoger). Förebyggande Trygghetsrelaterade övningar och samtal. (Ansvarig: undervisande pedagoger). Under januari till mars lämnas trygghetsenkäterna ut. Målsättningen är att alla svarar. Lärarna sammanställer, analyserar och ger förslag på åtgärder. Återkoppling till elever på gruppnivå och individnivå. Eventuellt kan kurator vara delaktig i återkoppling på individnivå.. (Ansvarig: Klasslärare) 11

13 Rekommendation till föräldrar Diskutera Kompisplanen med ditt barn och med skolpersonal. Prata med barn om mobbning, kränkande behandling och diskriminering även vad som gäller på sociala medier. Visa tydligt att du tar avstånd från all form av mobbning, kränkande behandling och diskriminering. Om föräldrar misstänker att deras eller någon annans barn utsätts för något av dessa vill vi att de kontaktar någon medarbetare, elevhälsa eller rektor på skolan. Det går att vara anonym och använda bilaga 10. Vi ber föräldrar att göra helt klart för barnet att de ser allvarligt på beteendet och att de inte accepterar det. Motivera åtgärd Utifrån kartläggningen, de dokumenterade anmälningar är åtgärderna framtagna för att möjliggöra Figeholm- och Fårboskolans gemensamma mål, en skola fri från mobbning, diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och annan kränkande behandling. Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 5. RUTINER FÖR ATT ANMÄLA, UTREDA, ÅTGÄRDA & FÖLJA UPP NÄR ELEV MISSTÄNKTS VARA UTSATT Enligt 6 kap 10 skollagen är en lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till rektor. En rektor som får kännedom om att en elev misstänks vara utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Om en elev misstänks ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på ett sätt som avses i diskrimineringslagen, gäller samma anmälningsskyldighet. Anmälningsskyldigheten gäller oavsett vem som utför den kränkande handlingen. Anmälan till rektor ska göras skyndsamt, det vill säga i nära anslutning till händelsen. Anmälan från rektor till grundskolechef ska göras skyndsamt, det vill säga i nära anslutning till att man fått kännedom om anmälan. Grundskolechefen företräder huvudmannen enligt delegationsordningen. Förfarandet med anmälan till huvudmannen får inte försena enhetens arbete i det enskilda ärendet. Utredningsskyldigheten infaller så fort kännedom finns om att det har förekommit kränkningar eller att något barn eller någon elev känner sig kränkt. Detta innebär att det i anmälan ska finnas med en beskrivning av händelsen och vilka åtgärder som har vidtagits/planerats. Rutin för anmälan till huvudmannen 1. Lärare, förskollärare eller annan personal (gäller alla förvaltningar) som får kännedom om att ett barn eller en elev utsatts för eller anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, ska omedelbart anmäla detta till förskolechef/rektor. En anmälan kan även komma från föräldrar och vårdnadshavare. 12

14 2. Förskolechef/rektor ansvarar för att en snabb kartläggning/utredning görs. Ibland kan en enkel utredning av skolans medarbetare vara tillräckligt när det framgår att händelsen är bagatellartad, enligt proposition 2005/2006:38 s.141. När förskolechef/rektor bedömer händelsen som bagatellartad och det inte finns fler händelser som berör samma barn/elev avslutas ärendet. Dokumentationen sparas i 10 år. 3. Förskolechef/rektor dokumenterar händelsen på blanketten Anmälan om misstänkt utsatthet till huvudmannen. Skolassistenten ger berörd chef ett diarienummer. När en anmälan kopplas ihop med tidigare ärende, på samma förskola/skola, används samma diarienummer. 4. Förskolechef/rektor anmäler händelsen skyndsamt till verksamhetschefen, som enligt punkt 4:4 i bildningsnämndens delegationsordning företräder huvudmannen, genom att maila eller skicka blanketten Anmälan till huvudmannen om misstänkt utsatthet. 5. Verksamhetschefen informerar nämndsekreteraren som anmäler varje ärende som ett delegationsärende till bildningsnämnden. 6. Förskolechef/rektor informerar verksamhetschefen löpande om händelseutvecklingen i ärendet fram tills dess att ärendet avslutas. Rutiner för att tidigt upptäcka mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande behandling och diskriminering Ute på raster finns det minst en rastvärd som har så god uppsikt som möjligt över alla platser där elever befinner sig. På samlingar, klassråd, elevråd och vid behov tas alltid elevers arbetsmiljö upp. Medarbetare frågar kring elevens mående på utvecklingssamtal och andra avstämningsmöten. Medarbetare, elever och föräldrar är insatta och delaktiga i skolans likabehandlingsarbete. Medarbetare har god kunskap om skolans handlingsplaner. Kurator, skolsköterskan och medarbetare ingår i skolans förebyggande arbete. Medarbetare träffar elever som ingår i skolans förebyggande arbete regelbundet under läsåret. Vid anmälan vänder sig elever, föräldrar och medarbetare till 1. Aktuell klasslärare, mentor, fritidspedagog, klassassistent eller speciallärare 2. Berörd rektor 3. Elevhälsa = kurator, skolsköterska, SYV Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om att elev kränks av elev Se bilaga 5. 13

15 Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om att elev kränks av personal Se bilaga 6. Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om att personal kränks av elev Se bilaga 7. Rutiner för dokumentation Alla åtgärder kring utsatthet dokumenteras (händelse, datum, berörd elev/medarbetare) av berörda medarbetare och arkiveras i tio år. Dokumentationen lämnas till rektor som sätter in den i pärmen för Likabehandling som finns i arkivet. Alla anmälningsärenden diarieförs enligt ett särskilt system som framgår av pärmen för Likabehandling. Dokumenten är offentliga för den det berör. Efter preskribering mals all dokumentation. Förslag till dokumentering, se vidare bilaga 8. Ansvarsförhållande Rektor har det yttersta ansvaret för allt arbete i skolan, för att planen mot diskriminering, mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling följs. Rektor ansvarar för att medarbetare kontinuerligt utbildas för att aktivt kunna arbeta förebyggande och åtgärdande. Rektorer har med hjälp av kurator ansvaret för attlikabehandlingsplanen utvärderas och upprättas inför varje läsår. Alla som arbetar på skolan är skyldiga att främja likabehandling, att förebygga och motverka utsatthet. Det innebär att vid minsta misstanke om utsatthet ska den enskilde medarbetaren reagera och ingripa, samt så fort som möjligt utreda händelsen. Eleverna ska trivas och känna samhörighet med varandra och de vuxna på skolan. Trivsel är en av de viktigaste förutsättningarna för att god inlärning. Varje elev kan genom ett trevligt bemötande vara till stor hjälp för att skapa en trivsam och trygg miljö. Om du som elev någon gång blir utsatt vill vi att du pratar med en vuxen på skolan. Detta gäller också om du upplever att någon annan blir utsatt. Vill du vara anonym så kan du fylla i anmälningsblanketten (bilaga 10). BILAGOR BILAGA 1, Vad betyder orden De åtta diskrimineringsgrunderna - Syftar på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder och funktionsnedsättning. 1. Kön: man eller kvinna. 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom klädsel eller annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett kön. 3. Etnisk tillhörighet: någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller färg. 4. Religion eller annan trosuppfattning: världsreligionerna samt buddism, ateism och agnosticim. (En ateist tror inte på Guds existens, medan en agnostiker anser att man aldrig kan veta eftersom det inte går att bevisa att Gud finns eller inte finns.) 14

16 5. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. 6. Ålder: uppnådd levnadslängd. 7. Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. 8. Tillgänglighet: ett begrepp som används för att beskriva hur pass väl en verksamhet, plats eller lokal fungerar för människor med funktionsnedsättning. Detta innefattar lokalers fysiska beskaffenhet, tillgången till information och ett bra bemötande Kränkande behandling - Vad som tolkas som kränkande är en subjektiv bedömning och utgår från sunt förnuft. En handling är kränkande om den utsatta upplever det så. Kränkningar kan var fysiska (slag, knuffar), verbala (hotelser, bli kallad vid fula namn), psykosocial (utfrysning, ryktesspridning) eller textade (klotter, brev, lappar, e-post, SMS, chatt eller andra webbaktiviteter). Kränkande behandling kan delas in i: Annan kränkande behandling - Detta innebär en kränkning av individens värdighet och den saknar koppling till någon av de åtta diskrimineringsgrunderna (se ovan). Trakasserier - är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning). Trakasserier kan även vara av sexuell natur, de kallas då för sexuella trakasserier. Mobbning - Handlingen kännetecknas av upprepningar under en längre tid och av en obalans i maktförhållandet dvs. den/de som mobbar skaffar sig makt/har makt över och förtrycker den/de som utsätts. Mobbning kan utövas av en eller flera personer, mot en eller flera personer. Mobbning kan vara fysisk, verbal eller psykosocial (se stycket Kränkande behandling). Diskriminering utifrån de åtta diskrimineringsgrunderna. Det kan innebära t.ex. att skolan behandlar en elev annorlunda än andra elever. Detta kan ske ex. genom läroböcker, regler, undervisning etc. I detta sammanhang finns det två former av diskriminering: - Direkt diskriminering - vilken avser negativ särbehandling. - Indirekt diskriminering - vilken avser neutrala ordningsregler som i praktiken leder till diskriminerande effekter. Ett exempel kan vara att skolpersonal behandlar alla elever lika och det kan missgynna en elev med en funktionsnedsättning. Det kan föreligga sakliga skäl till ett beteende och då är det inte frågan om indirekt diskriminering, men detta bör skolan kunna bevisa. 15

17 BILAGA 2, checklista och planering för genomförande, kartläggning och utvärdering Gå igenom planen, åtgärderna och rutinerna vid misstanke om utsatthet med medarbetarna i början av terminen rektor och kurator ansvarar. Informerar elever och föräldrar i början av höstterminen om förra läsårets enkäter, kartläggning och analys och de nya målen Informera elever och föräldrar att det finns en ny plan på hemsidan och dela ut kompisplanen. Informera hur elever och föräldrar kan anmäla en misstanke om utsatthet. Alla pedagoger arbetar kontinuerligt med olika värdegrundsfrågor och klassrumsklimatet. Vid misstanke om utsatthet. Arbeta enligt bilagorna i planen och dokumentera för att över tid förebygga. (bilaga 5 7 samt förslag på dokumentation bilaga 8) Alla medarbetare får en genomgång av agerande vid misstanke utsatthet samt har en dialog i arbetslaget kring definitionen av begrepp. Vuxenstödjare & kurator ansvarar på uppdrag av rektor. En tydlig struktur gällande raster och närvarande pedagoger. Arbetslagen ansvarar Dialoger bland medarbetar, på klassråd och på elevråd vad som gäller på hela skolan utifrån ordningsreglerna. På utvecklingssamtalen under höstterminen förs samtal kring elevens hela skolsituation, eleven har gjort utvärdering i UNIKUM eller i bedömningspärmen. Under januari till mars lämnas trygghetsenkäterna ut. Målsättningen är att alla svarar. Lärarna sammanställer, analyserar och ger förslag på åtgärder. Återkoppling till elever på gruppnivå och individnivå. Eventuellt kan kurator vara delaktig i återkoppling på individnivå. På utvecklingssamtalen under vårterminen förs samtal kring elevens skolsituation, eleven har gjort utvärdering i UNIKUM eller i bedömningspärmen. Dialog med arbetslaget på APT under majmånad angående sammanställningen och analysen av trivselenkäten. Rektor och kurator ansvarar. Utifrån trivselenkäterna och uppföljningen av ordningsreglerna diskuteras nästa års plan på klassråd och elevråd arbetslag ansvarar. Förslag på åtgärder samordnas på enhetsnivå och lämnas till rektor I samband med det systematiska kvalitetsarbetet, under maj månad, lämnas denna checklista till rektor I juni skriver rektor med stöd av kurator en ny plan utifrån kartläggning och analys. 16

18 BILAGA 3 Figeholmskolan och Fårboskolans trygghets- och trivselenkät till elever. Du svar utifrån hur du upplevet detta läsår 2016/ Hur trivs du i klassen? Mycket bra Bra Dåligt 2. Hur trivs du i skolan? Mycket bra Bra Dåligt 3. När du vill, har du då någon att vara med på rasterna? Alltid Ibland Aldrig 4. Är du rädd när du är i skolan? Aldrig Ibland Alltid Om du är rädd, vad är du rädd för? Var brukar du vara rädd? 17

19 5. Brukar någon reta dig i skolan? Aldrig Ibland Alltid Vem brukar reta dig? 6. Brukar du reta någon på skolan? Aldrig Ibland Alltid Vem brukar du reta? 7. Har du känt dig mobbad av någon på skolan? Aldrig Ibland Alltid Vem tycker du mobbar dig? 8. Finns det någon i klassen som du tycker är ensam? Nej Ja Vem? 18

20 9. Känner du dig ensam i skolan? Nej Ja 10. Känner du dig trygg på lektionerna? Alltid Ibland Aldrig Om du har ringat in ibland eller aldrig ge exempel på vad det är som gör att du inte alltid känner dig trygg på lektionerna: 11. Får du hjälp av någon vuxen på skolan när du ber om hjälp eller den vuxna ser om du hamnar i bråk eller känner dig utanför? Hamnar inte i bråk Alltid Ibland Aldrig 12. Tycker du att personalen i skolan lyssnar på dig då du behöver hjälp och stöd? Alltid Ibland Aldrig Om du har ringat in Aldrig ge exempel på när detta har hänt dig och vad det handlade om. 19

21 BILAGA 4 Figeholmskolan och Fårboskolans trygghets- och trivselenkät till föräldrar. RINGA IN DET ALTERNATIV SOM DU TYCKER PASSAR BÄST IN PÅ VAD DU TYCKER STÄMMER IN PÅ DET DU HÖR FRÅN DITT BARN UNDER DETTA LÄSÅR 2016/2017. KLASS: 1. Hur trivs barnet i klassen Mycket bra Bra Mindre bra 2 Har barnet någon att vara med på Alltid Ibland Aldrig rasterna när hon/han vill det? 3a. Är barnet rädd när han/hon är i skolan? Alltid Ibland Aldrig 3b. För vad är ditt barn rädd? 4a. Brukar någon reta ditt barn i skolan? Alltid Ibland Aldrig 4b. Vem brukar reta barnet? 5. Finns det någon i skolan Ja, vem? Nej som du upplever är ensam? 6a. Känner ditt barn sig tryggt på lektionerna? Alltid Ibland Aldrig 6b. Om du har ringat in ibland eller aldrig ge exempel på vad det är som gör att barnet inte alltid känner sig tryggt på lektionerna. 7. Får du hjälp av någon vuxen på Alltid Ibland Aldrig skolan om ni är osäkra på barnets mående? 8a. Tycker du att personalen i skolan Alltid Ibland Aldrig lyssnar på ditt barn och på dig som förälder? 8b. Om du har ringat in Aldrig ge konkreta exempel på när detta har hänt. Elev misstänks bli, kryssa i något av alternativ nedan om så är fallet Mobbad Trakasserad Sexuellt trakasserad Kränkt Diskriminerad Skriv ner vad som hänt 20

22 BILAGA 5 Handlingsplan vid misstänkt utsatthet elev mot elev Berörd skolpersonal ska utreda, dokumentera, följa upp och utvärdera åtgärderna. Rektor ska informeras om mobbning/kränkning. Rektor ansvarar för att informera huvudmannen = områdeschef/förvaltningschefen om pågående ärende. Enligt Arbetsmiljöförordningen 2 ska anmälan göras till Arbetsmiljöverket vid tillbud som inneburit allvarlig fara för hälsan. Samtal med berörda vid utredning och kartläggning Samtal med den som upplever sig eller upplevs som utsatt. - Vad har hänt? Ge din bild av det som har hänt. Berätta hur du har upplevt det som har hänt. - Hur blev du utsatt? - Hur utsatte du? - Hur ofta? - Vem utsätter dig? - Vem utsätter du? - Finns det någon ledare? - När sker det? - Var sker det? Bestäm tillsammans med eleven hur hemmet, lärare och övriga vuxna på skolan ska informeras. Råd till den som anser sig vara utsatt: - Ge inte igen. - Provocera inte. Utredaren tar kontakt med elevernas pedagoger för att ta reda på vad de vet. Om mobbning förekommit rapportera till rektor och samtliga pedagoger att det har skett och att arbetet är igång. Samtal med målsman Enligt skolverkets allmänna råd och kommentarer bör vårdnadshavaren till barn och elever som är inblandade informeras skyndsamt. Ibland är det bra att låta eleven få möjlighet att själv berätta hemma innan skolan informerar. Samtal med den/de som misstänks efter kartläggningen Detta blir endast aktuellt om utredningen visar att mobbning eller annan kränkande behandling förekommer. Om det är flera inblandade, börja med den som sägs vara ledaren. Tala om fakta och håll samtalet på en individuell nivå dvs. prata inte om vad andra har gjort. Ställ frågorna NÄR?, VAR?, HUR? Var tydlig med din och skolans inställning till händelsen men moralisera inte. Ge tillbaka ansvaret genom att ställa frågan HUR SKA DU GÖRA FÖR ATT FÅ STOPP PÅ DET?. Här krävs det konkreta svar. Fråga vad han/hon ska säga till sina kompisar. Säg att du tror att han/hon kommer att lyckas. Informera om att vi kommer att följa upp hur det går och kontakta dennes vårdnadshavare. 21

23 Nya enskilda samtal med de inblandade Här besvaras frågorna: Har det upphört? Hur upplever den som varit utsatt sin situation nu? Var det svårt att upphöra med agerandet? Vad kan bli bättre? Uppföljning med de inblandade Vid behov ska personal, när situationen har förbättrats, arbeta med hela klassen eller en grupp. Lämpliga frågor att arbeta med är: Upplever ni att det har upphört? Hur är stämningen i klassen? Vad kan bli bättre? Hur ska detta ske? Hur ska vi undvika liknande händelser i framtiden? Om agerandet fortsätter vidtas lämpliga åtgärder som bestäms tillsammans med föräldrarna på ett möte tillsammans med rektor. 22

24 BILAGA 6 Handlingsplan vid misstänkt utsatthet personal mot elev Den som rektorn utsett ska utreda, dokumentera, följa upp och utvärdera åtgärderna. Skolverket rekommenderar att rektor ansvarar för utredningen. Rektor informerar områdeschef/förvaltningschefen och den fackliga organisationen. Efter kontakt med förvaltningschefen skriver rektor till Arbetsmiljöverket för att rapportera händelsen. Enligt Arbetsmiljöförordningen 2 ska anmälan göras vid tillbud som inneburit allvarlig fara för hälsan Samtal med berörda vid utredning och kartläggning Samtal med den som upplever sig eller upplevs som utsatt. - Vad har hänt? Ge din bild av det som har hänt. Berätta hur du har upplevt det som har hänt. - Hur blev du utsatt? - Hur utsatte du? - Hur ofta? - Vem utsätter dig? - Vem utsätter du? - Finns det någon ledare? - När sker det? - Var sker det? Bestäm tillsammans med eleven hur hemmet, lärare och övriga vuxna på skolan ska informeras. Råd till den som anser sig vara utsatt: - Ge inte igen. - Provocera inte. Utredaren tar kontakt med elevernas pedagoger för att ta reda på vad de vet. Om mobbning förekommit rapportera till samtliga pedagoger att det har skett och att arbetet är igång. Samtal med målsman Enligt skolverkets allmänna råd och kommentarer bör vårdnadshavaren till barn och elever som är inblandade informeras skyndsamt. Med skyndsamt menas helst samma dag. Ibland är det bra att låta eleven få möjlighet att själv berätta hemma innan skolan informerar. Samtal med den/de som utsätter efter kartläggningen Detta blir endast aktuellt om utredningen visar att mobbning eller annan kränkande behandling förekommer. Om det är flera inblandade, börja med den som sägs vara ledaren. Tala om fakta och håll samtalet på en individuell nivå dvs. prata inte om vad andra har gjort. Ställ frågorna NÄR?, VAR?, HUR? Var tydlig med din och skolans inställning till händelsen men moralisera inte. Ge tillbaka ansvaret genom att ställa frågan HUR SKA DU GÖRA FÖR ATT FÅ STOPP PÅ DET?. Här krävs det konkreta svar. Fråga vad han/hon ska säga till sina kompisar. Säg att du tror att han/hon kommer att lyckas. Informera om att vi kommer att följa upp hur det går och kontakta dennes vårdnadshavare. 23

25 Nya enskilda samtal med de inblandade Här besvaras frågorna: Har det upphört? Hur upplever den som varit utsatt sin situation nu? Var det svårt att upphöra med agerandet? Vad kan bli bättre? Uppföljning med de inblandade Lämpliga frågor att arbeta med är: Upplever ni att agerandet har upphört? Hur är stämningen i klassen? Vad kan bli bättre? Hur ska detta ske? Hur ska vi undvika liknande händelser i framtiden? Om agerandet trots detta fortsätter vidtas åtgärder. Det kan vara disciplinpåföljd i form av skriftlig varning, omplacering eller uppsägning. I vissa fall kan det bli nödvändigt att dela på elev och den vuxna genom att placera dem i olika grupper. 24

26 BILAGA 7 - Handlingsplan vid misstänkt utsatthet elev mot personal Den som rektorn utsett ska utreda, dokumentera, följa upp och utvärdera åtgärderna. Skolverket rekommenderar att rektor ansvarar för utredningen. Rapportera till förvaltningen genom skadeanmälningsblanketten eller tillbudsblanketten att mobbning har skett och att arbetet är igång. Om det finns behov ska ett åtgärdsprogram upprättas för den elev som är inblandad i en kränkande behandling. Utifrån det enskilda fallet bör alltid övervägande göras om åtgärder ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Om verksamheten inte själv förfogar över den nödvändiga kompetensen för att klara upp en situation bör hjälp tas utifrån. Rektor informerar förvaltningschefen och den fackliga organisationen. Efter kontakt med förvaltningschefen skriver rektor till Arbetsmiljöverket för att rapportera händelsen. Enligt Arbetsmiljöförordningen 2 ska anmälan göras vid tillbud som inneburit allvarlig fara för hälsan Samtal med berörda vid utredning och kartläggning Samtal med den som upplever sig eller upplevs som utsatt. - Vad har hänt? Ge din bild av det som har hänt. Berätta hur du har upplevt det som har hänt. - Hur blev du utsatt? - Hur utsatte du? - Hur ofta? - Vem utsätter dig? - Vem utsätter du? - Finns det någon ledare? - När sker det? - Var sker det? Bestäm tillsammans med eleven hur hemmet, lärare och övriga vuxna på skolan ska informeras. Råd till den som anser sig vara utsatt: - Ge inte igen. - Provocera inte. Utredaren tar kontakt med elevernas pedagoger för att ta reda på vad de vet. Om mobbning förekommit rapportera till samtliga pedagoger och ledningen att det har skett och att arbetet är igång. Samtal med målsman Enligt skolverkets allmänna råd och kommentarer bör vårdnadshavaren till barn och elever som är inblandade informeras skyndsamt. Med skyndsamt menas helst samma dag. Ibland är det bra att låta eleven få möjlighet att själv berätta hemma innan skolan informerar. Samtal med den/de som utsätter efter kartläggningen Detta blir endast aktuellt om utredningen visar att mobbning eller annan kränkande behandling förekommer. Rapportera till förvaltningen genom skadeanmälningsblanketten eller tillbudsblanketten att mobbning har skett och att arbetet är igång. Om det är flera inblandade, börja med den som sägs vara ledaren. Tala om fakta och håll samtalet på en individuell nivå dvs. prata inte om vad andra har gjort. Ställ frågorna NÄR?, VAR?, HUR? Var tydlig med din och skolans inställning till händelsen men moralisera inte. 25

27 Giltighet under läsåret Ge tillbaka ansvaret genom att ställa frågan HUR SKA DU GÖRA FÖR ATT FÅ STOPP PÅ DET?. Här krävs det konkreta svar. Fråga vad han/hon ska säga till sina kompisar. Säg att du tror att han/hon kommer att lyckas. Informera om att vi kommer att följa upp hur det går och kontakta dennes vårdnadshavare. Nya enskilda samtal med de inblandade Här besvaras frågorna: Har det upphört? Hur upplever den som varit utsatt sin situation nu? Vad kan bli bättre? Uppföljning med de inblandade Lämpliga frågor att arbeta med är: Upplever ni att agerandet har upphört? Hur är stämningen i klassen? Vad kan bli bättre? Hur ska detta ske? Hur ska likande händelser undvikas i framtiden? Om agerandet fortsätter vidtas lämpliga åtgärder som bestäms tillsammans med föräldrarna på ett möte tillsammans med rektor. 26

28 BILAGA 8 Förslag till dokumentation Dokumentation steg 1 (Spara ner dokumentationen och skriv direkt på datorn) Dagens datum: 201X- Namn på elev: X Personnummer: 00 Klass: X Vem / vilka handlar anmälan om? Handlar det om någon av diskrimineringsgrunderna: kön, könsövergripande identitet, etnisk bakgrund, religionsuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder? Vad har hänt? På vilket sätt sker det? Var och när sker det? Vem utsätter? X.. Finns det en ledare? Vem i så fall Har eleven berättat om händelsen hemma? Uppföljningsdatum, tid och plats: X Vilka deltar: När kontaktades föräldrarna och vem/vilka kontaktades? X.. 27

29 Dokumentation steg 2 med den eller dem som misstänks ha utsatt Dagens datum: 201X- Namn på elev: X Personnummer: 00 Klass: X Vem / vilka handlar anmälan om? Handlar det om någon av diskrimineringsgrunderna: kön, könsövergripande identitet, etnisk bakgrund, religionsuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder? Vad har hänt? Ge din bild av Vad kan eleven göra för att få slut på detta? När kan eleven börja med det nya beteendet? Vad kommer eleven att säga till dina kompisar? X.. Har eleven berättat om händelsen hemma? Uppföljningsdatum, tid och plats: X Vilka deltar: När kontaktades föräldrarna och vem/vilka kontaktades? X.. 28

30 Dokumentation steg 3 uppföljning med berörda Dagens datum: 201X- Namn, roll och befattning på dem som deltar i uppföljningen: Giltighet under läsåret Har det upphört? Vad kan bli bättre? Vad ska eleven/eleverna tänka på? Har eleven berättat hemma hur det fungerar nu? Är ärendet avslutat eller vilka åtgärder krävs ytterligare? Nytt uppföljningsdatum, tid och plats: X Vilka deltar: När kontaktades föräldrarna och vem/vilka kontaktades? X.. 29

31 BILAGA 9 Anmälan till huvudmannen om misstänkt utsatthet Enhetens namn Förskola Skola (förskoleklass till komvux) Fritids Öppen förskola Pedagogisk omsorg Tidpunkt för händelsen (år, mån, dag, tid) Diarienummer Kränkande behandling Verbala kränkningar Textbaserat, ex klotter Digitala/sociala medier Psykosocialt, t.ex. utfrysning Fysiskt våld Annat Diskriminering, d.v.s. kränkning enligt diskrimineringslagens grunder Kön Könsövergripande identitet/uttryck Etnisk tillhörighet Funktionsnedsättning Ålder Religion/trosuppfattning Sexuell läggning Tillgänglighet Möjligheten/skyldigheten att anmäla till polis, socialnämnd och/eller Arbetsmiljöverket eller annan extern instans har beaktats Ovanstående uppgifter har lämnats av Förskolechef Rektor Datum Namn Förskola/skola/enhet Anmälan mottagen av huvudmannen som representeras av verksamhetschef Datum Namn Område Åter förskolechef/rektor för vidare utredning/åtgärder Kommentar.. Se bilaga/or Återkoppling till områdeschefen ska ske År, mån, dag Omständigheterna anses utredda Beskriv händelsen och vilka åtgärder som har vidtagits/planerats Fastställd av bildningsnämnden , 53 Reviderad av bildningsnämnden , 57 30

32 BILAGA 10 Anmälningsblankett vid misstanke om utsatthet Giltighet under läsåret Elevens namn: Födelseår: Klass: Elev misstänks bli - kryssa i något av alternativen nedan Mobbad Trakasserad Sexuellt trakasserad Kränkt Diskriminerad Skriv ner vad som hänt eller berätta på vilket sätt du tycker att eleven har blivit sämre behandlad pga. diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning. Uppgiftslämnare: Tfn dagtid: Datum: Blanketten lämnas/skickas till: Kurator Rektor Heli Petersson Maria Andersson Mottaget den Box 654 Box Oskarshamn Oskarshamn Tfn:

33 BILAGA 11, Checklista för att tydliggöra trygghet och lärande Giltighet under läsåret Checklistorna nedan kan användas för att tydliggöra uppdraget. Tillsammans med elever och vårdnadshavare kan vi markera vad som stämmer och åtgärda det som inte stämmer. De vuxna i skolan är lugna, pålitliga och rättvisa. Det finns säkra (lek) områden på skolan: skolgård, klassrum, matsal, idrottssal mm. De vuxna på skolan och mina föräldrar informerar varandra och samarbetar med varandra. På vår skola ska det kännas tryggt att vara! De vuxna i skolan finns i närheten när det behövs. Jag är trygg Jag har kompisar att vara med. Jag lyssnar på hur mina klasskamrater vill ha det och säger ifrån på ett bra sätt. De vuxna i skolan visar, förklarar och förbereder mig på vad som ska hända. Det är arbetsro i klassrummet. Alla hjälps åt att skapa arbetsro, så att jag kan lära mig så mycket som möjligt. Jag följer rutiner och regler på lektioner och rast. Jag ber om hjälp och hjälper andra. Det går bra att koncentrera sig och det är en trygg miljö där vi hjälps åt att lära oss. Jag förstår att det vi gör utgår ifrån Läroplanen och att det ska ge mig bra kunskaper för livet. Det är intressant och viktiga saker jag lär mig. Jag lär mig bäst då jag vågar prova mig fram och de det inte alltid lyckas med en gång. På vår skola lär vi oss saker! Jag förstår vad, hur och varför jag ska lära mig. Jag har information och kunskap på olika sätt (lyssna, titta, göra, prata) Jag lär mig! Att lära sig tar olika lång tid och jag behöver ibland öva många gånger för att lära mig. Jag lär mig använda olika smarta strategier och hjälpmedel för att få kunskap. Jag lär mig på olika sätt; ibland själv, ibland tillsammans med andra. Jag lär mig själv mer varje gång jag frågar någon om hjälp eller när jag hjälper andra. Källa Ulrika Aspeflo 32

34 BILAGA 13, Processkartläggning gällande anmälan om utsatthet 33