Växande marknad Försäljning, volymer & trender för ekologisk mat

Transkript

1 Växande marknad Försäljning, volymer & trender för ekologisk mat EKOLOGISKA LANTBRUKARNA 2007

2 2 V Ä X A N D E M A R K N A D Växande marknad En ny våg av marknadstillväxt har dragit igång för de ekologiska produkterna. Dagligvaruhandelskedjorna Coop, ICA och Axfood ökade till exempel försäljningen av ekologiska livsmedel med respektive +7%, +10% och +17% under 2006 (företagens egna uppgifter samt Ekoweb). Under 2006 offentliggjordes vidare regeringens mål för ekologisk produktion och konsumtion, som bl.a. innehöll målet att 25% av den offentliga konsumtionen av livsmedel bör vara ekologisk år Bara det målet kan leda till en dubblering av marknaden till 2010, enligt Ekologiska Lantbrukarnas egna beräkningar. Förutom tillväxt inom dagligvaruhandel och offentlig sektor fortsätter också försäljningen att stiga kraftigt genom prenumerationssystem på olika ekolådor och flera företag ökar även sin export. Direktförsäljning samt torghandel fortsätter också vara viktiga avsättningskanaler. Marknadsvärdet för ekologiska livsmedel uppskattas till ca 3,5 miljarder kronor under 2006 (i slutledet) (Ekologiska Lantbrukarnas egen beräkning utifrån många olika källor), vilket är ca 2 3% av den totala livsmedelsförsäljningen i Sverige (SCB). På produktnivå ökade produktionen/försäljningen av ekologiska mejerivaror med ca 7% under Även försäljningen av ekologiskt kött ökade kraftigt under 2006, med % beroende på djurslag. Spannmålsbaserade livsmedelsprodukter säljer också allt bättre och efterfrågan på foderspannmål ökar kraftigt som en följd av en ökad ekologisk animalieproduktion. Försäljningsuppgången var störst på ekologiska frukter och grönsaker under Många av dessa produkter är importerade men även den svenska produktionen ökade under 2006 med uppemot +5 10%. Efter en period av stiltje har även försäljningen av ekologiska ägg åter börjat stiga, med ca +3 4% under Totalt sett uppskattas marknaden för svenskproducerade ekologiska livsmedel ha ökat med omkring 10% under Denna rapport ger en fördjupad inblick i marknadsutvecklingen för ekologisk produktion i de fem olika lantbruksbranscherna. Förutom volymer och priser tas bland annat frågor kring produktutveckling, försäljningskanaler och marknadsaktörernas agerande upp. Dessutom belyses den svenska produktionen kortfattat i ett internationellt perspektiv både vad gäller volymer och priser. Ekologiska Lantbrukarna i Sverige är de ekologiska lantbrukarnas bransch- och intresseförening. Föreningen jobbar med bransch- och marknadsutveckling, kommunikation och utbildning, forskning, information, regelutveckling och jordbrukspolitik. Tidningen Ekologiskt Lantbruk ges ut med 10 nummer per år. Ekologiska Lantbrukarna har ca 1700 medlemmar fördelade på 22 distriktsföreningar runtom i landet. Ekologiska Lantbrukarna, Sågargatan 10 A, Uppsala. Telefon Fax Växande Marknad kan beställas från Ekologiska Lantbrukarna eller hämtas hem direkt från internet på under rubriken Skrifter och broschyrer. Skriften är finansierad av Jordbruksverkets medel för marknadsfrämjande åtgärder inom området ekologisk produktion. TEXT: DIRK VAN DER KROGT FORM: PODIUM FOTO STOR BILD SID 1: PER-HÅKAN NILSSON TRYCKT PÅ MILJÖMÄRKT PAPPER HOS RAPIDAX 2008

3 V Ä X A N D E M A R K N A D SPANNMÅL Biodynamiskt-ekologiskt bröd bakat i vedeldade ugnar hos Saltå kvarn. FOTO: SALTÅ KVARN Kraftig prisuppgång och vändning till säljarens marknad under 2006* Priserna på ekologisk spannmål och baljväxter fortsatte att stiga rejält under Prisuppgången landade på ca +30% för höstvete, % på vårvete och hela % på havre. Även den procentuella merbetalningen för ekologisk spannmål i jämförelse med konventionell vara ökade på så gott som samtliga grödor, och nådde för de flesta grödor den högsta nivån på fem år. Från att ha varit en köparens marknad med kraftig prispress har marknaden nu vänt till en säljarens marknad där den internationella efterfrågan överstiger produktionen, vilket resulterar i den högre prisnivån. Skördenivån under 2006 blev dock 5 35% lägre på grund av den allvarliga torkan, värst drabbade var de vårsådda grödorna. På grund av torkan ökade även den inhemska handeln av ekologisk spannmål till foder, då flera djurbönder såg sig tvungna att öka inköpen av spannmål då deras egna odlingar inte räckte till. Även den inhemska efterfrågan av ekologisk spannmål till livsmedelsindustrin ökade under året. Fortfarande exporteras betydande mängder av den svenska ekologiska spannmålen, men med ökad inhemsk efterfrågan och minskad/konstant produktion är exporten på avtagande. Sverige skulle kunna exportera betydligt mer om volymerna fanns. MINSKAD ODLING AV EKOLOGISKT VÅRVETE Den totala odlingsarealen för ekologisk spannmål minskade med drygt 3000 ha (-6%) under Medan variationen av odlingsarealen för de flesta grödor orsakas av utfallet av olika växtföljder, mättes dock en betydande minskning av odlingsarealen för ekologiskt vårvete. Från att ha legat på drygt 9000 ha under , minskade vårvetearealen till knappt 7000 ha under 2006 (KRAV). En del av vårvetearealen har i stället bytts till odling av ekologisk havre som många odlare har velat ha mer av i växtföljden. Minskningen av vårvetearealen förmodas också ha orsakats av den låga prisnivån Priset på ekologiskt vårvete har dock stigit kraftigt under 2006, vilket borde föranleda en ökad produktion framöver. Även blandsädsodlingen (baljväxt/stråsäd) minskade under 2006, vilket kan vara en effekt av det ökade intresset för precisionsutfodring. För övrigt ökade odlingen av höstraps som en förberedelse på införandet av 100% ekofoderregeln och det därmed sammanhängande behovet av ekoproteiner i form av rapskaka. VÅRVETE STÖRST I ANDEL EKOLOGISKT, HÖSTVETE OCH HAVRE STÖRST I VOLYM Som andel av den totala spannmålsarealen utgjorde den certifierade ekologiska spannmålsodlingen ca 5,1% under 2006 (för höstvete ca 3,2%, vårvete 15,7%, råg 11,9%, höstkorn 0,8%, vårkorn 2,1%, havre 7%, rågvete 5,8% och blandsäd (stråsäd) 7,8%). För oljeväxter låg andelen ekologisk av den totala odlingsarealen på ca 3,3% (för höstraps 4,8%) och för baljväxter på ca 21,6% (åkerbönor och foderärtor 24,7%) (SCB och KRAV). I volym räknat är dock ekologiskt höstvete och havre de största produkterna, med en totalproduktion under * Priserna har fortsatt stiga till rekordhöga nivåer under 2007.

4 4 V Ä X A N D E M A R K N A D på ca ton respektive ca ton. Den totala produktionen av certifierad ekologisk spannmål under 2006 uppskattas till drygt ton, vilket är en minskning med ca ton jämfört med 2005 (beräkningar utifrån Jordbruksstatistisk årsbok). Förutom den certifierade ekologiska odlingen av spannmål, baljoch oljeväxter finns det ansenliga arealer som brukas ekologiskt (och som erhåller miljöstöd för ekologisk produktion) men som inte är certifierade. För spannmål låg den totala arealen med miljöstöd för ekologisk produktion (certifierad plus ej certifierad) under 2006 på ha (-9,8% jämfört med 2005), för oljeväxter 4800 ha (-5,9%), och för baljväxter (ärter och åkerbönor) ha (-14,8%). LANTMÄNNEN ÄR STÖRSTA AKTÖREN Lantmännen är fortsatt den överlägset största aktören på den ekologiska spannmålsmarknaden och hanterar ca 80 90% av all ekologisk spannmål som handlas på marknaden. Invägningen hos Lantmännen landade på ca ton under 2006, en minskning med ca ton, främst orsakad av sämre skördar på grund av torkan. Cirka ton avsattes på den inhemska marknaden, varav cirka hälften går till foder och hälften till livsmedel. Resterande ton såldes på export, vilket är en kraftig exportminskning med ca ton jämfört med 2005, också orsakad av de låga skördar och den därmed lägre totalvolymen. Vid sidan av det stora flödet ekologisk spannmål som handlas via Lantmännen finns det andra lagerhus, kvarnar och förädlare som har egna odlare knutna till sig via kontraktsodling. Saltå kvarn som väger in och förädlar både ekologisk och biodynamisk spannmål, landade på en invägning av ca 3800 ton (+25%) under Huvuddelen av spannmålen används i det egna bageriet och till konsumentpackade produkter, medan en mindre del säljs vidare till andra bagerier. Hallands frökontor som ombesörjer alla spannmålsinköp för Berte Qvarn landade på en invägning på ca 2700 ton (+10%) under Varaslättens lagerhus som torkar, lagrar och säljer vidare spannmål, hanterade ca 2800 ton (-25% pga låga skördar) ekologisk spannmål under Labans kvarn, med både bageri, kvarn och egna kontrakterade odlare ökade försäljningen och därmed invägningen rejält under 2006 och hanterade ca ton ekologisk spannmål, varav mycket dinkel/speltvete. Förutom spannmålen som handlas på marknaden, stannar drygt hälften av den totala produktionen av ekologisk spannmål på gårdarna eller går till mellangårdshandel där den används till foder. HUVUDDELEN AV ALL SPANNMÅL GÅR TILL FODER Den absolut största delen (75 80%) av all ekologisk spannmål som odlas i Sverige förbrukas som foder. Av den totala produktionen på ca ton under 2006, användes ca ton som foder till mjölkkor, ca ton som foder till värphöns och slaktkycklingar, ca ton till nötkreatur inom köttproduktion, ca 7600 ton som foder till grisar och knappt 300 ton som foder till lamm (beräkningar utifrån HS bidragskalkyler). Cirka 75% av all foderspannmål produceras på gårdarna där den också förbrukas eller hanteras genom mellangårdshandel. Övriga 25% av foderspannmålen handlas av Lantmännen eller någon av de andra foderaktörerna. Även exporten av ekologisk spannmål genom Lantmännen består till cirka hälften av foderspannmål. Utvecklingarna på fodermarknaden har alltså stor inverkan på avsättningsmöjligheterna för ekologisk spannmål. Generellt sett ökar den ekologiska animalieproduktionen stadigt och tillväxten ser ut att tillta de kommande åren (både nationellt och internationellt), därmed ökar efterfrågan på ekologisk spannmål. Under 2006 ökade framför allt den ekologiska mjölkproduktionen/antalet ekologiska kor i Sverige, som därmed efterfrågade större mängder ekologisk spannmål. Regeländringar inom ekologisk fjäderfäproduktion, där sedan 1 januari 2006 även unghönsen (0-16 veckor) får ekologiskt foder, ledde även till en ökad efterfrågan på foderspannmål. Framöver planeras både en utökning av ekologisk grisproduktion, mjölkproduktion och äggproduktion, produktionsgrenar som alla kräver mycket spannmål. EN STARKT INTERNATIONALISERAD MARKNAD Förutom att mycket av den ekologiska spannmålen aldrig lämnar gårdarna där den produceras och att stora volymer hanteras genom mellangårdshandel och via nationella aktörer, bedrivs även en omfattande internationell handel med ekologisk spannmål. Av den totala volymen ekologisk spannmål som Lantmännen hanterar exporterades cirka 45% under 2006, motsvarande cirka ton. Spannmålen exporteras i huvudsak till Storbritannien (mest fodervete, vårvete och åkerbönor) och USA (mest havre), men även till Tyskland, Norge och Danmark. Cirka hälften av den exporterade volymen används till foder och hälften till livsmedel. Exporten är en viktig avsättningskanal för de svenska odlarna för att bredda avsättningsmöjligheterna och därmed säkra en så jämn betalning som möjligt. Totalt inom EU odlades ekologisk spannmål på över 1 miljon ha (FiBL & SÖL 2007). Italien har överlägset störst produktion med en odlingsareal för ekologisk spannmål på ca ha (varav närmare ha ekologiskt vete) (MiPAAF). Näst störst är Tyskland med en odlingsareal på ca ha. Trots den stora odlingsarealen har dock Tyskland börjat importera ekologisk spannmål igen, då den tyska marknaden för ekologiska livsmedel växer snabbt samtidigt som deras ekologiska spannmålsodling minskar något. Andra exporterande aktörer förutom Sverige är bl.a. Finland, Tjeckien, Ungern, Kazakstan, Ukraina, Rumänien, Italien, Argentina, Brasilien och Kanada. Finlands odlingsareal ligger till exempel på drygt ha, varav på en stor del odlas ekologisk havre. Finland är Europas största aktör på just ekologisk havre, och exporterar liksom Sverige till bl.a. USA, Storbritannien och Tyskland. Italien är mycket stor på ekologiskt durumvete ( ha) som exporteras till många olika länder, bl.a. till Sverige, både som råvara och som färdig ekologisk pasta. Vidare är till exempel Ukraina storproducent av bl.a. vete och korn, huvudsakligen odlad för export. Även internationellt fortsätter efterfrågan på ekologiska livsmedel att stiga kraftigt, främst i Västeuropa och Nordamerika med tillväxtsiffror på mellan 10 30%. Detta betyder att den internationella efterfrågan på ekologisk spannmål också fortsätter att stiga snabbt,

5 V Ä X A N D E M A R K N A D FOTO: LARS-BIRGER JOHANSSON både till foder och direkt till spannmålsbaserade livsmedel. I flera av tillväxtländerna utökas dock inte spannmålsodlingen i samma takt (ibland till och med minskar den, t.ex. i Sverige), vilket dels betyder att eventuella exportvolymer från dessa länder snabbt avtar och dels att alltfler blir tvungna att importera. Visserligen kommer länderna i Östeuropa fortsatt kunna producera stora volymer för export, frågan är dock om dessa volymer kommer att räcka och effekten blir dessutom att marknaden därmed kommer att vara mer utsatt för skördeutfallet i just den regionen. SPANNMÅLSBASERADE LIVSMEDEL ÖKAR I FÖRSÄLJNING Trots att huvuddelen av all ekologisk spannmål används till foder och går på export, så är även avsättningen till spannmålsbaserade livsmedel (mjöl, bröd, gryner, drycker m.m.) av stor vikt. Det är dessutom ett område där det finns en stor utvecklingspotential, med tanke på att andelen ekologisk inom produktkategorin spannmålsbaserade livsmedel ännu är relativt liten. Flera företag utvecklas mycket positivt inom detta område. Förutom en ökad försäljning genom dagligvaruhandeln är även offentliga storkök en allt viktigare kundgrupp för livsmedelsföretagen då dessa ökar andelen ekologiskt av sina livsmedelsinköp. Under 2006 dubblerade till exempel Frebaco försäljningen av sina ekologiska produkter, däribland legotillverkade ICA müsli och havregryn, matvete och rågflingor (nylanserade ekologisk fullkornscouscous och quinoa, båda baserade på importerad råvara, drog också upp försäljningen rejält). Även de helspecialiserade ekologiska bagerierna Saltå och Laban ökar sin försäljning rekordartad. Saltå har dubblerat bakningen av ekologiskt bröd på två år och kom upp i ca bröd/veckan under 2006, och därmed en omsättning på bageriverksamheten på ca 10 miljoner kronor. Saltå kvarn (där bageriverksamheten är en del av företagets verksamhet) utökade under 2006 sortimentet kraftigt med bl.a. ett flertal dinkel-/speltveteprodukter samt ett storkökssortiment. Saltå kvarns totala omsättning har ökat med 150% under och låg på 75 miljoner kronor under Laban femdubblade försäljningen av bake-off bröd under , och ser ut att dubbla ytterligare en gång Laban omsatta ca 10 miljoner kronor och tillhandahåller cirka 50 artiklar; ca 20 olika bröd, 20 mjöler och 10 övriga produkter såsom Gotländsk saffranspannkaka, allt ekologiskt. Även Erikssons tunnbröd kom upp i en försäljning på ca 10 miljoner kronor under 2006, bl.a. genom exportframgångar (t.ex. dubblerad försäljning till USA) samtidigt som försäljningen på hemmamarknaden också ökar. Vidare fortsätter pannkaksföretaget Laggen i Ludvika att öka försäljningen av ekologiska pannkakor. Den större aktören Lantmännen Nordmills försäljning av ekologisk mjöler och gryner till industrin gick upp framför allt under årets andra hälft och även försäljningen till konsument ökade genom Lantmännen Axa (havregryn och vetemjöl). Totalt maler Nordmills kvarnar i Järna och Uppsala ca 3000 ton ekologisk spannmål. Även Berte Qvarn, som också är en större aktör med ca 3000 ton hanterad ekologisk spannmål, hade en positiv försäljningsutveckling på sina ekologiska mjöler under Totalproduktion och fördelning efter användningsområde av ekologisk spannmål 2006 Total produktion ca ton Fördelning efter användning 41% Ca ton: foder till mjölkkor 10% foder till värphöns och slaktkycklingar 9,5% foder till nötkreatur inom köttproduktion 7% foder till grisar 0,5% foder till lamm 22% på export 10% livsmedel 55% Totalt till foder: ton Varav ca ton gårdsproducerad eller mellangårda handel 13% ton handlas via marknaden 22% på export hälften foder och hälften livsmedel 10% livsmedel

6 6 V Ä X A N D E M A R K N A D Andra företag som expanderar är: Härjedalsbröd som ökar försäljningen med ca 20%; Wästgötarna, som är en sammanslutning av nio ekologiska spannmålsodlare i Västra Götaland som själva maler och marknadsför sin egen spannmål, ökade sin försäljning under 2006 och breddade sortimentet med olika speltveteprodukter (samarbete med föreningen Allkorn); Annas ekologiska pepparkakor ökade något i försäljning under 2006; Åbro Bryggeri lanserade ett nytt välsmakande ekologiskt kvalitetsöl Åbro Sigill under 2006, vid sidan av Åbros ekologiska mellanöl; Dinkelcentrum på Gotland har breddat sitt sortiment; Wasabröd lade ner sitt ekologiska krögarknäcke, medan det ökade försäljningen av ekologiskt fullkornsknäcke; Ceba Foods ekologiska havredryck Oatly fortsätter att sälja mycket bra både i Sverige och andra europeiska länder; och The Green Bakery är en ny aktör som startade under 2006 och erbjuder ett brett sortiment olika mjukbröd. Dagligvaruhandelskedjan Coop ökade försäljningen av ekologiskt bröd med hela 40% (visserligen från en låg nivå) under Bagerierna Saltå och Laban tror på en fortsatt ökning på 20 25% de kommande åren. Det finns dock också de producenter där den ekologiska verksamheten minskade under Södervidinge bagaren fortsätter till exempel att baka två ekologiska formbröd som främst går till skolor, fast i något mindre stora volymer än tidigare. Pågen som tidigare exporterade ekologiska skorpor lade ner exporten under 2006 pga av uteblivna försäljningsframgångar. Vidare halverades Skogaholms försäljning av ekologisk korv- och hamburgerbröd. Fazer med anläggning i Lidköping lanserade ekologiskt toast-it rågbröd på den svenska marknaden, men försäljningen har gått sämre än väntat detta samtidigt som deras export av det ekologiska brödet till Tyskland minskade med ca 30%. Det är framför allt de mindre/mellanstora helspecialiserade ekologiska bagerierna som har lyckats väl på marknaden. För många större företag har det varit svårare att hantera mindre produktserier. Nu när marknaden växer, både genom dagligvaruhandeln och storkök, bör dock även större aktörer få allt bättre förutsättningar för att slå sig in på den ekologiska marknaden. HÖGRE PRISER OCH HÖGRE PROCENTUELL MERBETALNING Priserna på ekologisk spannmål utvecklades mycket positivt under 2006, både i absoluta tal och i procentuell merbetalning. På de stora grödorna havre, höst- och vårvete samt vårkorn steg priserna med % och på ärter och åkerbönor med %. Den procentuella merbetalningen för ekologisk spannmål i jämförelse med konventionell vara hamnade för de flesta grödorna på den högsta nivån på fem år. T.ex % i merbetalning på ekologisk höstvete, % i merbetalning på ekologisk vårvete, 70 75% på ekologisk havre och 60 65% på foderärter och åkerböna (Lantmännens priser). Något högre priser betalas på vissa grödor, bl.a. av Saltå kvarn, och biodynamiskt odlat spannmål som går till livsmedel betalas med ytterligare öre/kg extra. Även andra års karensspannmål har merbetalning, i och med att den kan användas som ekologiskt foder till bl.a. ekologiska mjölkbönder under en övergångsfas. Ekologisk spannmål betalas i en årspool som vanligtvis avslutas kring vecka 50. Därefter sker all ytterligare handel av okontrakterad vara på spotmarknaden. Spotpriserna varierar snabbt och kan variera i olika länder, huruvida det kan göras bra affärer handlar även om storleken på spannmålsposten och logistiska lösningar. Marknaden för ekologisk spannmål är relativt sett liten och priserna är därför mer känsliga för svängningar i tillgång och efterfrågan. För den som producerar ekologiskt gäller det att vara uthållig och satsa långsiktigt. Det är också angeläget att ha en balanserad odlingsportfölj, där både vete och havre är de stora produkterna men även ärter, åkerböna, råg och andra smågrödor är efterfrågade. Merbetalningen för ekologisk spannmål är nödvändig för att ersätta allt merarbete och de betydligt lägre skördarna inom ekologisk odling jämfört med konventionell odling, allt för att slippa användningen av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel och för att borga för en växtföljd som behåller markens långsiktiga produktionsförmåga. Lantmännens odlarpriser för KRAV-godkänd spannmål, inklusive lager- (50 kr/ton) och kontraktstillägg i kr/ton, FÖRÄNDRING (KONV) * 2006 Höstvete ,7% +30,5% Höstvete, 3-års kontrakt 1900/ / ,3% Höstvete foder ,7% +30,5% Råg ,8% +13,2% Vårvete, 12% protein ,1% +54,1% ca Vårvete, 13% protein % +30,1% Raps/Rybs, kontrakt ,6% -9,3% Grynhavre ,4% +50,4% USA grynhavre % +44,0% Foderhavre ,8% +64,4% Maltkorn ,6% +60,8% Foderkorn ,9% +50,0% Matärt ,2% +3,2% Foderärt ,2% +15,9% Åkerböna ,5% +23,4% Källa: Lantmännen

7 V Ä X A N D E M A R K N A D Areal KRAV-godkänd mark per grödgrupp och grödsort , ha SPANNMÅL Blandsäd Blandsäd (baljväxt/stråsäd) Blandsäd (stråsäd) 8, Bovete 7,1 1,7 4,9 2,3 2,8 Havre Hirs 7,2 0,6 1,4 Höstkorn Höstvete Kanariefrö 0,3 0,9 Majs Råg Rågvete Spannmålsförsök Spelt Stråsäd till grönfoder Vårkorn Vårvete Totalt 42346, , , , ,1 OLJEVÄXTER Höstraps Höstrybs Oljeväxtförsök 9,8 0,9 4, Solros 3, Vitsenap 1,5 2,1 7, ,9 Vårraps Vårrybs Oljelin Totalt 1484, , ,9 BALJVÄXTER Bruna bönor Kikärter 1,3 Konservärter Sojabönor (foder) 4,6 6,4 0, Sojabönor (oljeväxt) 0,1 Sötlupiner Vicker 15 6,5 4,8 6 2,2 Åkerbönor Ärtor (ej konserv) Övr. baljväxter 6, Totalt 5168,9 7222,9 7654, ,2 FIBERVÄXTER Hampa Spånadslin 0,1 5,3 1,4 0,1 6,8 0,2 Totalt 0,1 5,3 1,4 26,1 35,8 29,2 Källa: KRAV Exempel på små och stora KRAV-anslutna förädlingsoch distributionsföretag Annas Pepparkakor Bageriet Alfta Berte Qvarn Bärby Östergård Dalviks Kvarn Derome Kvarn Dinkelpastamakarna Dinkelcentrum på Gotland Erikssons Tunnbrödsbageri Fazer Bageri Fole Kvarn Forsane Kvarn Frebaco Kvarn Gotlands Bioenergi Gotlandsmjölet Roma Valskvarn Göteborgs Kex Härjedalsbröd Kopparbergs Bryggeri Korsnäs Bröd Labans Kvarn Lantmännen Lilla Harrie Valskvarn Limabacka Kvarn Mobergarna Naturbageriet Sattva Nyåkers Pepparkakor Oatly Orsa Kvarn Saltå Kvarn Skottlanda Kvarn Skåne Möllan Slöinge Lantmannaförening Solmarka Bageri St Hällsta Kvarn Stigtomta Kvarn Strängnäs Valskvarn Svenska Foder Sydöstbagerierna Södervidinge Bagaren Trollenäs Lokalförening Varaslättens Lagerhus V&S Vin & Sprit Warbro Kvarn Wasabröd Wästgötarna Vegolia Åbro Bryggeri Åsens Valsqvarn FOTO: DIRK VAN DER KROGT PATENTERAD TILLVERKNING AV VALLFODERPELLETS På gamla sockerbruket i Roma på Gotland tillverkar företaget Ekokraft ekologisk vallfoderpellets. Tillverkningen sker med en patenterad teknik där vallen torkas med varm luft, för att sedan tryckas ihop till pellets resultatet blir en helt ren produkt. Pelletsen säljs huvudsakligen till Lantmännen och används i de flesta ekologiska foderblandningar. I och med att efterfrågan på ekologiskt foder ökar, ökar även efterfrågan på ekologisk vallpellets kraftigt. Vallen skördas på ca 400 hektar och odlas runt Roma, som längst fyra mil från bruket. Odlaren får 45 öre per kilo vall, medan pelletspriset ligger på ca 2 kronor kilot. Mer information: Föreningen för ekologiska spannmålsodlare Samspann. Kontakt: Carl-Gunnar Ericsson cg.ericsson@swipnet.se Telefon: Nätverk för spannmål inom Ekologiska Lantbrukarna. Kontakt: Marie Ann Björk Nylander Telefon:

8 8 V Ä X A N D E M A R K N A D FRUKT&GRÖNT Ekologiska äpplen från Ekofrukt/Familjen Erlandsson, Sveriges mest varierade ekologiska äppelodling. FOTO: LARS FORSLIN Rekordstor marknadstillväxt och något större produktion under 2006 Ekologiska frukter och grönsaker är den produktkategori som växte allra snabbast under Inom dagligvaruhandeln ökade till exempel Coop Forum försäljningen av dessa produkter med hela 76% under Även ICA uppger att försäljningen av just färska ekologiska frukter och grönsaker växer kraftigast av alla ekologiska produker. Axfood-kedjan Hemköp ökade försäljningen av ekologiska frukter och grönsaker med ca 14% under Utöver dagligvaruhandeln ökade även ekolådsföretagens försäljning rekordartat under 2006, med uppemot dubblerade försäljningssiffror hos vissa av företagen. Vidareförädlade grönsaker och frukter fryst, inlagd, geléer, safter osv. sålde generellt sett också mycket bra under 2006 med försäljningsuppgångar på mellan 20 40%. Även storköken köper in en allt större andel ekologiska frukter och grönsaker, som därmed späder på både grossisternas och de enskilda odlarnas avsättningsmöjligheter. Också torghandeln, inte minst Bondens Egna Marknader, är fortsatt en viktig avsättningskanal för många odlare. Den svenska produktionen av ekologiska grönsaker och frukter har åter börjat öka, om än långsamt. Arealen för ekologiska frilandsodlade grönsaker och kryddor ökade med ca 5% till 561 ha under Även odlingsarealen för ekologisk frukt och bär ökade med drygt 5% till 286 ha. Arealen för växthusodling ökade med 11% till totalt drygt 9 ha. Arealen för potatisodling låg närmast oförändrat på 693 ha (KRAV). I förhållande till de totala odlingsarealerna utgör de ekologiska odlingarna för grönsaker och kryddor cirka 8%, för matpotatis cirka 3%, för växthusodlingar (av köksväxtodlingar i växthus) cirka 7% och för frukt och bär cirka 6% (SCB och KRAV). Skördenivån var relativt låg under 2006 på grund av svår torka på sina håll under växtsäsongen medan det var vått vid skörden. Samodlarna, Sveriges största odlarförening för ekologiska grönsaker, ökade försäljningen med ca 10 20% under Försäljningshastigheten har varit hög på 2006-års skörd med en snabb tömning av lagren som effekt och därmed svårigheter att upprätthålla en året-runt försäljning på ett bredare sortiment svenskodlade grönsaker. En stor del av de ekologiska frukter och grönsaker som säljs i Sverige är importerade, till stor del beroende på att många produkter inte passar det svenska odlingsklimatet. Även på några av de traditionellt svenskodlade produkterna förekommer (periodvis) import, mest för att kunna fortsätta tillhandahålla produkter när de svenskproducerade varorna har tagit slut. Den svenska produktionen är dessutom på vissa grödor koncentrerad till några få odlare som står för de stora volymerna. Slår skörden fel hos någon av dessa stora odlare, blir det lätt brist och då är import det enda alternativet. Det är dock inte alltid lätt att få tag på produkter internationellt, då marknaden växer runtom i Europa och det regelbundet pågår rena råvarurallyn. AREALEN FÖR MOROTS- OCH ÄPPELODLING ÖKADE På produktnivå är det bl.a. ekologiska morötter som både säljer bra och där odlingsarealen ökar. Coop rapporterar till exempel en för-

9 V Ä X A N D E M A R K N A D säljningsökning på hela 60% på ekologiska morötter. Odlingsarealen för ekologiska morötter ökade samtidigt med ca 13 ha (+9%) under Också lök, rödbetor, vitkål, sallad, men även växthusodlad gurka och tomater är produkter som ökar i försäljning och de flesta även i produktionsvolym. Även den ekologiska äppelodlingen i Sverige ökade med ca 25% under 2006 till 48 ha (KRAV). Svenskodlade ekologiska äpplen, liksom de flesta ekologiska frukter, är hett efterfrågade på marknaden, inte minst av ekolådsföretagen. Andelen ekologisk areal i förhållande till den totala odlingsarealen för grönsaker och frukter i Sverige ligger för till exempel svenskodlade morötter på cirka 9%, för lök på cirka 4%, för vitkål på cirka 8%, för rödbetor på 8 9%, för jordgubbar på cirka 2%, för äpple på cirka 3% och för svarta vinbär på cirka 20% (KRAV och SCB). Odlarkåren i Sverige består av många mindre odlare med relativt diversifierade odlingar och antalet större odlingar är relativt få. De mindre odlarna levererar på en lokalmarknad oftast direkt till skolor, butiker, försäljning genom gårdsbutik och torghandel. De större odlarna är mer specialiserade och levererar stora volymer direkt till handelskedjornas centrallager, grossister och förädlingsföretag. MÅNGA OLIKA AKTÖRER Många odlare är samordnade i olika odlarföreningar. Odlarföreningen Samodlarna är den enskilt största aktören på marknaden för svenskodlade ekologiska grönsaker, rotfrukter och potatis. Föreningen har cirka 100 anslutna odlare och en omsättning på cirka 30 miljoner kronor under Andra aktörer på marknaden som till viss del tillhandahåller ekologiska grönsaker och frukter är bl.a. Sydgrönt, Västgrönt, Norrgrönt, Dalaodlat, Mellansvenska Odlare, Kalmar-Ölands Trädgårdsprodukter, Ryftes, Swegro, Lime, Farmaren och Svenska Äpplen Ek.för. Det finns även ett antal stora odlare, t.ex. Mariannes Farm, Ängsögård och Rönneberga grönsaker, som har direkta avtal med handeln. Grossistledet domineras bl.a. av SABA Frukt&Grönt, Everfresh, ICA Handlarnas Frukt&Grönt och Ewerman. Landéns ekologiska är en mindre grossist som är helt specialiserad på ekologiska grönsaker och frukter. Grossisterna har ett nära samarbete med odlare och odlarföreningar både i Sverige och utomlands, för att därigenom kunna garantera ett brett och kontinuerligt utbud av ekologiska grönsaker och frukter. Förutom försäljning genom odlarförening och grossist, säljer många odlare direkt till butiker, offentliga storkök, och till ekolådsföretag. Exempel på ekolådsföretag är företagen Ekolådan, Årstiderna, Mossagården, Roslagslådan och Ramsjö gårdsprodukter. Det sker även en hel del kontraktsodling till förädlingsindustrin, bl.a. till Magnihills frysta ekologiska grönsaker och Björnekullas olika grönsaksinläggningar. ETT BRETT SORTIMENT FÖRÄDLADE GRÖNSAKER OCH FRUKTER Det finns även en omfattande förädlingsverksamhet av ekologiska grönsaker och frukter. Frysta grönsaker, grönsaksmixer, klyftpotatis, pommes frites, och frysta bär står för den största delen av försäljningen. Företagen Topp och Magnihill är ledande inom frysta ekologiska grönsaker och potatis. I Sverige finns även några av Skandinaviens största bärföretag med utbredda ekologiska sortiment, både frysta bär och bärdrycker, bl.a. företagen Olle Svensson AB, Polarica och Finnerödja. Inte alla bär är svenska, relativt omfattande volymer importeras från östra Europa. Vidare finns i Sverige en av Europas största ekologiska bärodlingar. Familjen Tillman har på drygt 10 år byggt upp en odling på ca 100 ha ekologisk jordgubbsoch svartvinbärsodling i Ludvika, och där huvuddelen av bären förädlas i det egna musteriet till ekologisk saft. Saften säljs bl.a. under ICAs egna varumärke och en del exporteras. Förtaget Moheda Sylt i Småland är störst på odling av ekologiska lingon, och odlar även ekologiska hallon och blåbär. Björnekulla är det största företaget på ekologiska geléer, inlagda grönsaker och marmelader. Vidare slår ekologisk barnmat försäljningsrekord år efter år, en produkt som ofta innehåller ekologiska grönsaker och frukter. Företagen Hipp, Semper och Nestlé är marknadsledande inom ekologisk barnmat. Ekologisk barnmat har en marknadsandel på ca 20% av den totala barnmatsförsäljningen. Företaget Santa Maria tillhandahåller torkade och även ett brett sortiment färska ekologiska kryddor (under 2006 utökade Santa Maria/Swedeponic växthusodlingen med ett halvt ha stort nybyggt växthus i Helsingborg). Odlarföreningen Örtodlare Halland är en sammanslutning av 25 örtodlare som tillsammans säljer ett tjugotal olika torkade kryddor och en örtkryddad vinäger. Också ekologisk potatis- och rotfruktschips finns att tillgå från företagen Gårdschips/Laholms chips. Även Svenska Lantchips producerar ekologisk potatischips som säljs på export, främst till Tyskland. HÄLSOBEFRÄMJANDE EGENSKAPER Under 2006 uppmärksammades vid flera tillfällen i olika media ekologiska grönsakers och frukters hälsobefrämjande egenskaper. Bland annat påvisades i en svensk studie att ekologiska jordgubbar innehåller betydligt högre halter antioxidanter som hämmar tillväxten av cancerceller. I en stor brittisk studie visades vidare att ekologiska grönsaker och frukter innehåller upp till 40 procent mer antioxidanter än de konventionella, och även högre halter av järn och zink. Ytterligare en nordisk studie och en studie gjord i USA visade att den som äter ekologiska frukter och grönsaker har betydligt lägre halter av bekämpningsmedel i urinen, varav vissa misstänkt cancerframkallande växtgifter. Ekologiska odlingsarealer för olika grödor och grödgrupper , hektar Källa: KRAV GRÖNSAKER POTATIS FRUKT VÄXTHUS- SOCKER- & KRYDDOR & BÄR ODLING (M 2 ) BETOR Förändring ,2% -0,1% +5,5% +11% -97% Förändring ,2% -8% +13% +2,2% -13% ,

10 10 V Ä X A N D E M A R K N A D Exempel på små och stora KRAV-anslutna förädlingsoch distributionsföretag Alt-Grönt Aroma Frukt&Grönt Björnekulla Fruktindustrier Fruktservice i Lund Glanshammars Musteri Grangärde Musteri Grimsta Frukt&Grönt Grönsakshallen Sorunda Hallands Fruktindustri ICA AB, frukt&grönt JO-Bolaget Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter Laholms Chips Landéns Ekologiska Magnihill Marianne s Farm Polarica RP Frukt Saba Frukt&Grönt Svenska Nutana Sydgrönt Tistelvind Topp Livsmedelsprodukter Torfolk Gård Ryftes Grönsaker Samodlarna Sverige Santa Maria Swegro Westkustens Frukt Åkerby Handelsträdgård STOR INTERNATIONELL MARKNAD Även internationellt växer marknaden för ekologiska grönsaker och kryddor kraftigt. I Storbritannien växte marknaden för ekologiska grönsaker och frukter med ca 10% under 2006, och i t.ex. Danmark ökade försäljningen av ekologiska grönsaker och frukter genom dagligvaruhandeln med ca 25% under 2006 (Soil Association och Danmarks Statistik). I Nederländerna ökar marknaden för ekologiska frukter och grönsaker med ca 5 10% (Biologica). Arealmässigt ligger Italien i topp med ca ha ekologisk grönsaksodling, drygt ha ekologisk fruktodling (inkl citrusfrukt och nötter), och därutöver ca ha ekologisk druvodling och hela ha ekologisk olivodling (SINAB, MIPAF). I Nederländerna odlas ekologiska grönsaker på drygt 2000 ha friland och 70 ha i växthus, cirka 1300 ha ekologisk potatis och ca 500 ha ekologisk frukt. Nederländerna är relativt exportorienterad (även Italien exporterar en mycket stor del av produktionen), ca 20 80%, beroende på produkt, av volymerna exporteras. Storbritannien odlar ekologiska grönsaker på drygt ha, ekologisk frukt på ca 1800 ha. Odlingsarealen växer stadigt, med ca 10 15% under 2006, men Storbritannien fortsätter vara starkt import beroende och importerar relativt stora volymer från Nederländerna. RELATIVT STABILA PRISER I SVERIGE I Sverige är priserna till odlaren på ekologiska frukter och grönsaker relativt stabila. De största volymerna av de svenskodlade grönsaker och frukterna avsätts genom dagligvaruhandeln, som i de flesta fall bygger på långsiktiga samarbeten mellan odlare/odlarföreningar och handeln. Även försäljningen genom torghandel, gårdsbutiker och olika ekolådor håller relativt stabila priser. Prispress kan uppstå under vissa delar av året genom import, bl.a. till handeln och förädlingsindustrin. Generellt sett fluktuerar priserna på den internationella spotmarknaden för ekologiska frukter och grönsaker mycket mer. Under skördetider kan priserna vara relativt låga internationellt (beroende på internationell tillgång och efterfrågan), medan priserna brukar stiga kraftigt i slutet av året och början på våren, då många lager tar slut, och hamnar då betydligt över den svenska prisnivån. Merbetalningen för ekologiska grönsaker och frukter i jämförelse med konventionell vara varierar mycket mellan olika kulturer, säljkanal, och period på året. Det kan handla om allt mellan endast marginell merbetalning till +100% utöver konventionella priser. Merbetalningen måste sättas i förhållande till olika merkostnader (ogräsrensning, utsäde, växtskydd och växtnäring), lägre skördar och större odlingsrisker som är förknippade med ekologisk odling. Allt för att hålla odlingarna fria från konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel och för att upprätthålla en sund markanvändning. EKOLOGISK SOCKERBETSODLING I STORT SETT UTRADERAD Den ekologiska sockerbetsarealen har tidigare stadigt minskat och under 2006 i stort sett försvunnit helt. Den bakomliggande faktorn är att Danisco avlutade kontraktering av ekologiska betor år 2005 på grund av ett överlager. Försäljningen av ekologiska sockerprodukter har sedan dess gått bra och överlagret är tömt. Samtidigt har det skett en kraftig strukturrationalisering de senaste åren inom sockerbetsproduktion och förädling. Det enda kvarvarande sockerbruket i Sverige (Danisco Sugar Örtofta) är mycket stort (hanterar ca ton sockerbetor per dygn) och har därmed svårt att hantera mindre serier ekologiskt socker. För att ändå kunna förse marknaden med ekologiskt socker har Danisco importerat färdigt ekologiskt socker. Huruvida det blir aktuellt med en återupptagning av ekologisk sockerbetsodling i Sverige handlar således i huvudsak om att hitta lösningar inom förädlingsledet samt att marknaden för ekologiskt socker fortsätter att växa. FOTO: MAREK JÖNSSON Mer information: Samodlarna Sverige Kontakt: Frans Brozén frans.brozen@i.lrf.se Telefon: Nätverk för grönsaker inom Ekologiska Lantbrukarna. Kontakt: Karl Källander karl.kallander@ ekolantbruk.se Telefon:

11 V Ä X A N D E M A R K N A D KÖTT Locomotiv Annons för kampanjen Ekologiskt kött det märks att naturen är med. Det är inte bara några av världens mest namnkunniga kockar som har fått smak för ekologiskt kött. Allt fler väljer ekologiskt för den goda smakens skull. För att de vill ha ett kött som fått sin karaktär av klöver, örter och annat som växer ute i det fria. E K O K Ö T T S V E R I G E S E K O L O G I S K A K Ö T T P R O D U C E N T E R. W W W.EK O L O G I S K T K O T T.SE FOTO: DIRK VAN DER KROGT ANNONS: LOCOMOTIV Försäljningsökningar på samtliga köttslag under 2006 Försäljningen av ekologiskt kött utvecklades positivt under 2006 hos Swedish Meats. Samtliga köttslag visade positiva försäljningssiffror. Volymen styckad vara som såldes ökade med 14,4% på nöt (+160 ton), med 24,3% på gris (+205 ton) och med 19,5% på lamm (+1,5 ton). Försäljningsuppgången skedde genom alla kanaler: dagligvaruhandeln, grossister/storkök, export och vidareförädlingsindustrin. Swedish Meats står fortsatt för cirka 95% av den ekologiska grisslakten, drygt 80% av den ekologiska ungnötsslakten och drygt 70% av den ekologiska lammslakten i Sverige (i försäljning är dock Swedish Meats en mindre aktör på ekologiskt lammkött). Försäljningen genom de lokala initiativen såsom Kaprifolkött, Bonnakött, KC Ranch-Revingehed, Gröna Gårdar och Gröna lammet utvecklades generellt sett också positivt under Därmed växer den ekologiska köttbranschen över hela bredden. FÄRRE ANTAL DJUR SLAKTADE, MEN EXPANSION PLANERAS Medan försäljningen på samtliga köttslag ökade under 2006, minskade samtidigt antalet slaktsvin och lamm inom den KRAVgodkända slakten hos Swedish Meats. Cirka 800 färre ekologiska slaktsvin KRAV-slaktades (-4,2%) och knappt 700 färre ekologiska lamm (-7,8%). Samtidigt KRAV-slaktades cirka 350 fler ekologiska storboskap (+3%). Nyttjandegraden (andelen KRAV-slaktade djur som också säljs som ekologiskt på marknaden) förbättrades på samtliga köttslag under KRAV-slakten utgjorde under % av Swedish Meats totala slakt av storboskap (exkl kalv), 1% av den totala grisslakten och 5,2% av den totala lammslakten. På nöt och gris planeras nu för en expansion av slaktvolymerna. De 75 nötköttsproducenter (motsvarar cirka 650 nötkreatur) som har stått i kö hos Swedish Meats för att få ett KRAV-kontrakt har under året fått möjligheten att börja leverera KRAV-djur. Swedish Meats planerar vidare för en expansion av den ekologiska grisslakten med cirka grisar de närmaste tre åren, dvs. en ökning med 50%. Läget för de ekologiska lammen är fortsatt bekymmersamt hos Swedish Meats. Nyttjandegraden förbättrades dock under 2006 (även om den fortfarande är mycket låg, många ekologiska lamm säljs som konventionella på marknaden), och nya vägar söks för att få ytterligare fart på försäljningen av ekologiskt lammkött. Flera av de lokala köttinitiativen har däremot varit mycket lyckosamma med att sälja ekologiskt lammkött. Gröna lammet säljer till exempel 1500 ekologiska lamm om året. Rheumgruppen och Bonnakött säljer lamm vardera per år. Dessutom ligger nyttjandegraden hos de lokala koncepten på närmare 100%. Därmed säljer de lokala koncepten sammanlagt cirka ton ekologiskt lammkött per år, vilket är tre-fyra gånger mer än Swedish Meats försäljning. De lokala koncepten känner dessutom av ett stort sug på marknaden efter ekologiskt lammkött.

12 12 V Ä X A N D E M A R K N A D Totalt sett är tillgången på ekologiska ungnöt och lamm fortsatt god. Det slaktades drygt ekologiskt uppfödda ungnöt totalt hos alla slakterier i Sverige under 2006, varav ca 80% hanteras inom KRAVgodkänd slakt. Övriga 20% slaktas konventionellt, här finns med andra ord viss utvecklingspotential. Nyttjandegraden på ekologisk storboskap låg på omkring 60-65% hos Swedish Meats under 2006, vilket också lämnar utrymme för vidare marknadsexpansion. Vidare finns stor potential kvar att få fler tjurkalvar från ekologiska mjölkbesättningar att födas upp ekologiskt samt att få in fler ekologiska utslagskor (mjölkkor och dikor) in i KRAV-slakten. Även på lamm överstiger tillgången på ekologiskt uppfödda djur antalet som sedan KRAV-slaktas med ett par, tre tusen. Dessutom finns mycket utrymme kvar att förbättra nyttjandegraden på de ekologiska lammen hos Swedish Meats. På ekologiska grisar har det däremot uppstått en bristsituation, dels på grund av en ökad inhemsk efterfrågan och dels på grund av den starkt växande exporten främst till Storbritannien. FLER ANSLUTER SIG TILL DE LOKALA INITIATIVEN Befintliga lokala köttinitiativ utökades under 2006 och nya startades. De lokala initiativen bygger på en gårds-/lokal-/regionalidentitet där det ekologiska mervärdet ofta kombineras med mervärdet landskapsvård/naturbete. Ytterligare mervärde skapas genom att djuren hos flera av de lokala initiativen föds upp på endast grovfoder, gräs och naturbete, vilket ger ett kött med betydligt högre halt av den nyttiga omega 3-fettsyran. Ofta är det Swedish Meats som fortfarande sköter slakten, eller så legoslaktar något av de privata lokala slakterierna. Nystartare under 2006 var Upplandsbondens, ett samarbete mellan ett 30-tal ekologiska producenter, som tillsammans marknadsför högkvalitativt ekologiskt naturbeteskött av nöt på den lokala Uppländska marknaden (ca 2 nöt i veckan). Andra lokala initiativ som Gröna gårdar (320 nöt/år, 2006), Kaprifolkött (700 nöt/år, 2006), Bonnakött ( lamm/år och 120 nöt/år, 2006), Gröna Hagars (70 nöt/år), Ostgotha (100 nöt/år), Järna Odlarring (100 nöt/år), Rheum-gruppen ( lamm/år) och Gröna lammet ( lamm/år) ökade i stort sett alla sin försäljning och antalet slaktade djur under året. Även KC Ranch ekologiskt naturbeteskött från Revingehed i Skåne (450 nöt/år) har åter kunnat sätta försäljningen i fokus efter att ha vunnit den energislukande rättstvisten om att slippa ligghallar. Köttet från de lokala initiativen säljs antingen under ett eget lokalt varumärke i butik, eller också genom köttlådor direkt till konsumenter, restauranger och storkök. BÅDE NEDLÄGGNING OCH NYSTART AV KRAV-SLAKT Under oktober 2006 sade Swedish Meats upp KRAV-kontrakten för lamm på Gotland. Detta som en av flera åtgärder för att långsiktigt få KRAV-lammaffären att gå ihop för Swedish Meats. Producenterna av ekologiska lamm på Gotland har i stället påbörjat ett arbete att på egen hand marknadsföra och sälja KRAV-lammköttet från Gotland till i första hand Stockholmsregionen, och där Swedish Meats fortsatt står för slakten. I de fyra nordligaste länen sade Swedish Meats upp KRAV-kontrakten på nöt och lamm redan Genom ett samarbete mellan Norrbottensgårdens slakteri i Luleå, grossisten Servera R&S och projektet Ekologiskt kött i Norr kom dock KRAVslakten igång igen i september 2006, vilket gör att köttproducenter i Norrbotten, Västerbotten och norra Västernorrland åter kan få sina ekologiskt uppfödda djur slaktade och sålda som KRAV-vara. För lantbrukare i Jämtland och större delen av Västernorrland sätts förhoppningarna till slakteriföretaget Jämtlandsgårdens AB som planerar för KRAV-slakt i Hammerdal. Ytterligare en aktör som satsar offensivt på KRAV-slakt är Team Ugglarp i Hörby som nyligen fick slakteriet KRAV-godkänt och nu vill satsa mer på ekologisk nöt. KAMPANJ SOM LYFTER FÖRSÄLJNINGEN Under hösten 2006 drogs kampanjen, Ekologiskt kött det märks att naturen är med, igång. Det är ett unikt samarbete mellan handelskedjorna Ica, Coop, Axfood, tillsammans med Scan AB och föreningen Ekokött, för att gemensamt öka marknadsinsatserna och försäljningen av ekologiskt kött. Bland annat den tydliga exponeringen av ekologiska produkter i butik, information och annonser på hemsidor och butikernas reklamblad har lett till en kraftigt ökad försäljning av ekologiskt kött hos samtliga kedjor. Under de nio kampanjveckorna ökade försäljningen av ekologiskt kött med 54% på Coop, 74% på Ica och 49% på Axfood. Försäljningsuppgången ser ut att hålla i sig. Kampanjen fortsätter även under hela PRISBELÖNT KÖTT OCH CHARK, SAMT NÅGOT BREDDAT UTBUD Svenska kocklandslaget hyllar ekologiska råvaror och vann guld i det varma köket i World Cup Luxemburg november 2006 med en varmrätt baserad på ekologisk lammsadel från Melins lamm. Även på chark premieras de ekologiska produkterna, t.ex. vann Mälarchark en guldmedalj för sin ekologiska lammkorv vid SM i charktillverkning 2006, redan tidigare prisbelöntes även deras KRAV Chorizo. Produktutbudet av ekologiskt kött och chark har breddats något under 2006, framför allt genom de mindre specialiserade aktörerna på marknaden. En större variation av olika köttlådor har kommit till och tillgängligheten av det ekologiska köttet har ökat. Det tillverkas även en hel del charkprodukter där köttet kommer från ekologiska gårdar men där själva förädlingsledet inte är certifierad ekologiskt. Ekologisk färdigmat, delvis baserad på kött, erbjuds bl.a. av Åloppe ekomat. Swedish Meats har under 2006 inte lanserat några nya ekologiska produkter utan arbetat med befintligt sortiment, planer finns dock för en vidareutveckling av charksortimentet, inte minst för att tillgodose den ökade efterfrågan från storkökskunder. Det ökade intresset från storkök har vidare lett till en ökad efterfrågan på ekologisk köttfärs, en produkt som i huvudsak görs av framdelskött och utslagskor som det tidigare har varit svårare att hitta avsättning för. SNABB EFTERFRÅGEÖKNING INTERNATIONELLT OCH GLOBAL BRIST Även internationellt växer efterfrågan på ekologiskt kött kraftigt. Inom EU förväntas en tillväxt på cirka 10% årligen de kommande åren (Biologica). I Danmark ökade försäljningen av ekologiskt kött genom dagligvaruhandeln under 2006 med 20 25% (Danmarks Statistik), i Storbritannien med ca 20% (Soil Association), i Tyskland med ca 30% (ZMP och Ökolandbau.de) och i Nederländerna med 5% (Biologica).Globalt sett är det brist på ekologiskt kött. Framför allt i USA och Storbritannien räcker den inhemska produktionen inte till. På ekologisk gris bedrivs internationell handel, mellan bl.a. Storbritannien och Tyskland som importörer och Danmark och Sverige som exportörer. Bl.a. Danmark och Nederländerna är även exportörer av ekologiskt nötkött. Även på charkvaror förekommer viss internationell handel. Bl.a. säljs Farres ekologiska korv i Sverige, Dafgårds säljer ekologiska köttbullar internationellt via Ikea och från och med årsskiftet 2006/2007 säljs Scans ekologiska köttbullar i Danmark. På färskt ekologiskt kött är dock Sverige helt självförsörjande, närmare 100% av det ekologiska köttet som säjs i Sverige är svenskt. Detta står i stark kontrast till det konventionella köttet, där självförsörjningsgraden under 2006 var 54% på nöt och kalv, 37% på får och lamm och 73% på gris (Svensk Köttinformation). LÄGRE MERBETALNING PÅ SAMTLIGA KÖTTSLAG* Under 2006 sjönk KRAV-tilläggen på både slaktsvin, ungnöt och lamm hos Swedish Meats. På ungnöt och slaktsvin sjönk även den

13 V Ä X A N D E M A R K N A D procentuella merbetalningen, dvs. KRAV-tillägget i förhållande till grundavräkningspriset. Den genomsnittliga (högsta) merbetalningen för ekologiska slaktsvin låg under 2006 på 7,67 kr/kg och den procentuella merbetalningen på 68,6%, för ungnöt låg den på 3,78 kr/kg eller 22,8% i procentuell merbetalning, och för lamm 3,18 kr/kg eller 9,9% i procentuell merbetalning. Sedan 2005 har betalningsprincipen för KRAV-tillägget på ungnöt ändrats, vilket i stora drag har betytt att de tidigare två tilläggsklasserna har slagits ihop till en som i sin helhet ger högsta KRAV-tillägg och därmed höjer snittersättningen till de flesta gårdar. På lamm är spannet mellan högsta och lägsta ekotillägg mycket stort över året hos Swedish Meats högst i maj 5 kr/kg och lägst i oktober 1,50 kr/kg vilket gör att betalningen är starkt kopplad till produktionsform (vår- eller höstlammning). Cirka en tredjedel av de ekologiska storboskapen som slaktas är så kallade utslagskor (mjölkkor och dikor). För kor betalas ett KRAV-tillägg på cirka 1 kr/kg, vilket är en procentuell merbetalning på endast cirka fem procent. Nu när efterfrågan på ekologisk köttfärs ökar, som i huvudsak görs på kött av kor och framdelskött av ungnöt, sätts förhoppningar på ett högre KRAV-tillägg både på kor och ungnöt. Även på grund av att nyttjandegraden på samtliga köttslag har förbättrats de senaste åren bör KRAV-tilläggen kunna stiga. Genom de flesta av de lokala köttinitiativen genereras ytterligare merbetalning som uppgår till 3,50 kr/kg utöver KRAV-tillägget för ungnöt hos till exempel Kaprifolkött. På lamm genereras ytterligare merbetalning hos de lokala koncepten på uppemot 5 kr/kg i snitt över året och än mer på hösten. I förhållande till priserna på ekologiskt uppfödda djur i Danmark är prisnivån i Sverige (hos Swedish Meats) betydligt lägre. Till exempel uppgick merbetalningen under 2006 på ekologiskt slaktsvin hos danska Friland till cirka 15 skr/kg, på ekologiskt ungnöt cirka 4,50 skr/kg och den procentuella merbetalningen på ekologiska lamm låg under 2006 hos danske Hanegal på 20%. Högsta prisnivån i Europa hittas i Storbritannien. * KRAV-tillägget på ekologiskt slaktsvin har ökat rejält under första delen Merbetalningen till producenterna för uppfödning av KRAV-certifierade djur är helt nödvändig och motiverad av de högre kostnader som följer av regelverket: större stallytor för djuren, mer betesytor för parasitfria beten, anläggningar för både betesdrift och stall med rastgårdar, ett dyrare KRAV-odlat foder som är GMOoch sojamjölsfritt, längre di-tider med mera. Nivån på KRAV-tilläggen ligger fortfarande på nedre gränsen för vad produktionen tål. EKOLOGISK KYCKLING ÄR RELATIVT SÄLLSYNT MEN HETT EFTERFRÅGAT PÅ MARKNADEN Produktionen och marknadsföringen av ekologisk kyckling i Sverige sker i huvudsak av Bosarp kyckling i Skåne. Även Lidaborgs fågel i Vara är KRAVgodkänd uppfödare av ekologisk slaktkyckling, som i slutet av 2006 drog igång en kontrakterad produktion till Bosarp kyckling. Den totala produktionen av ekologisk slaktkyckling under 2006 låg på cirka kycklingar. Det är endast 0,07% av den totala slakten av kycklingar i Sverige (i vikt cirka 0,15%). Även internationellt är efterfrågan stor på ekologisk kyckling. I november 2006 började Bosarp kyckling även att exportera till Danmark. Framöver planeras en utökning av produktionen till kycklingar/år. FOTO: BOSARPKYCKLING Swedish Meats genomsnittliga högsta KRAV-tillägg för ekologiskt slaktsvin, storboskap och lamm, , kr/kg SLAKTSVIN* KRAV- Grund- Merbet tillägg avräkn. i % av grundavr ,67 11,17 68,64% ,98 72,58% ,70 10,55 82,47% ,30 9,99 83,07% ,83 11,60 67,49% 2001** 8,80 13,43 65,55% * Slaktsvin: Köttprocent 57%, bäst betalda vikt, högsta KRAV-tillägg ** från vecka 5 UNGNÖT* KRAV- Grund- Merbet tillägg avräkn. i % av grundavr ,78 22,75 16,62% ,00 21,21 18,86% ,00 19,13 20,91% ,20 20,53 20,46% ,34 20,86 20,81% 2001** 5,06 21,34 23,71% * Ungnöt: Formklass O+. Grundnoteringen är inkl Scan-tillägg på 50 öre. ** från vecka 5. KOR** KRAV- Grund- Merbet tillägg avräkn. i % av grundavr ,00* 20,00* 5%* * Ca pris ** Kor: Grundnoteringen är inkl Scantillägg på 50 öre. LAMM* KRAV- Grund- Merbet tillägg avräkn. i % av grundavr ,18 32,14 9,90% ,22 33,06 9,74% ,35 32,35 10,35% ,79 31,76 11,93% ,74 31,01 12,06% 2001** 3,99 28,40 14,05% * Lamm: Formklass R-, Märkeskvalitet, Fettgrupp 2+. Grundnoteringen är inkl Scan-tillägg och säsongstillägg. ** från vecka 5.

14 14 V Ä X A N D E M A R K N A D Exempel på små och stora KRAV-anslutna slakterier och förädlingsföretag Appeltorps Lamm & Vilt Atria Sverige Dahlbergs Slakteri Dickssons Kött & Handel Fällmans Kött Husa Gård Hälsinge kött KLS Livsmedel Konsum Värmlands Charkfabrik Melins Lamm Mälarchark Norrbottensgårdens Slakteri Närkes Slakt i Gällersta Siljans Chark Skövde Slakteri Slakteriprodukter i Helsingborg, SLP Stigtomta Slakteri Swedish Meats Team Ugglarp Turbogrisen Mer information: Branschorganisationen Ekokött. Kontakt: Maria Alarik eller Ylva Åkerfeldt info@ekokott.se Telefon: Nätverk för kött inom Ekologiska Lantbrukarna. Kontakt: Börje Karlsson borje.karlsson@r.lrf.se Telefon:

15 V Ä X A N D E M A R K N A D MJÖLK En del av Sveriges bredaste ekologiska ostsortiment hos Rösta Utbildningsmejeri i Ås. FOTO: DIRK VAN DER KROGT Snabb efterfrågeökning ledde till brist under 2006 Efterfrågan på ekologiska mejeriprodukter ökade markant under 2006, med tillväxtsiffror på mellan 4 46% beroende på produkt. Framför allt försäljningen till offentliga storkök (skolor, landsting osv.) ökade mycket kraftigt, detta som en effekt av att alltfler följer det nationella målet att 25% av alla offentliga livsmedelsinköp ska vara ekologiska till Oftast är det mjölk som byts ut först och mest, därav det kraftiga genomslaget inom just mjölkbranschen. Men försäljningen av ekologiska mejeriprodukter ökade kraftigt även genom dagligvaruhandeln, t.ex ökade Norrmejeriers försäljning genom butik med 30% och Gefleortens Mejeriförening med uppemot 10%. ICAs försäljning av ekologiska mejeriprodukter ökade totalt med 4% under Då nyttjandegraden på ekologisk mjölk i stort sett redan maximerades under 2005 och den i och för sig respektabla invägningsökningen på +5,7% under 2006 (ökning med cirka 9 miljoner kg, till 163,6 miljoner kg) inte uppvägde den än snabbare ökningen i efterfrågan, uppstod under senare delen av 2006 en bristsituation. Följden blev att bl.a. Arla Foods var tvungen att under en 15-veckors period dra bort den ekologiska standardmjölken från marknaden. OST ÖKADE MEST I PROCENT OCH KONSUMTIONS- MJÖLK ÖKADE MEST I VOLYM Ekologisk ost är den produkt som procentuellt sett ökade mest i försäljning/produktion under 2006, hela +46%. Det är ett viktigt trendbrott då försäljningen av ekologisk ost har minskat stadigt tidigare år. I volym räknat växte dock försäljningen av ekologisk Andel invägd ekologisk mjölk av den totala mjölkinvägningen: ,00% 3,76% 4,35% 4,66% 4,78% 4,88% 5,23%

16 16 V Ä X A N D E M A R K N A D konsumtionsmjölk mest, drygt +7% (en ökning med cirka 5 miljoner kg) över hela linjen (+11% på den ekologiska mellanmjölken). Detta samtidigt som försäljningen av konventionell konsumtionsmjölk minskade med cirka -5% under 2006, sannolikt den största minskningen någonsin (vilket är mycket allvarligt i sig). Även de ekologiska syrade produkterna visar betydande tillväxtsiffror, på i snitt cirka +6% (+1,2 miljoner kg). Försäljningen av ekologisk grädde ökade kraftigt med +20%. Även ekologiskt matfett (smör och Bregott) ökade i försäljning. BETYDLIGT FLER KOR OCH STÖRRE BESÄTTNINGAR Antalet ekologiska kor ökade med drygt 7%, från under 2005 till under 2006 (KRAV). Därmed är 6,25% av alla mjölkkor ekologiska i Sverige. Även besättningsstorleken har ökat och låg under 2006 på 55 kor, jämfört med 51 under Genomsnittsbesättningsstorleken är fortsatt större inom ekologisk produktion (55 kor/ besättning) än inom konventionell produktion (48 kor/besättning). BRISTEN DÄMPAR DEN POSITIVA MARKNADSUTVECKLINGEN Bristsituationen som har uppstått dämpar den positiva marknadsutvecklingen både på kort och på lång sikt. På kort sikt tillgodoses inte marknadsbehovet och vissa produkter kan helt enkelt vara slutsålda, framför allt på höstarna då det generellt sett produceras mindre mjölk samtidigt som efterfrågan är stor. Beräkningar visar till exempel att Arla Foods 15-veckors säljstopp av den ekologiska standardmjölken har medfört ett försäljningstapp på cirka 3 miljoner kg. Försäljningen av standardmjölk minskade därmed med -9% under 2006, en produkt som annars (om det hade funnits volymer) skulle ha vuxit i försäljning med uppskattningsvis cirka 10%. Även på lång sikt är en bristsituation skadligt då konsumenter och storkökskunder håller fast vid gamla beteenden. Det vill säga om en gång en viss ekologisk produkt inte har funnits tillgänglig en tid så har kunden varit tvungen att välja en annan produkt, ett beteende som sedan sitter kvar ett tag även om den ekologiska produkten återintroduceras. Även produktutvecklingen bromsas in på grund av brist på ekologisk råvara. Att snabbt öka den ekologiska mjölkproduktionen är inte lätt gjort. För det första krävs långsiktigt attraktiva priser och för det andra gäller en tvåårig karensperiod på växtodlingen och ett halvårs karens på djurhållningen. Vidare är det många gårdsspecifika omständigheter som avgör om en övergång till ekologisk produktion kan vara lämplig. De stora mejeriföretagen i Sverige har alla intensifierat sitt rekryteringsarbete av nya ekologiska leverantörer. EFTERFRÅGAN VÄXER ÄVEN INTERNATIONELLT Även internationellt växer efterfrågan på ekologiska mejeriprodukter kraftigt. Både i Tyskland och Storbritannien växte marknaden för ekologiska mejeriprodukter till exempel med hela 25% under 2006 (Bioland och OMSCo), i Nederländerna med cirka 10% (Biologica) och i Danmark med cirka 7% genom dagligvaruhandeln (Danmarks Statistik) (+3% för totalproduktionen av ekologiska mejeriprodukter i Danmark (Mejeriföreningen)). Den totala invägningen av ekologisk mjölk inom EU ligger uppskattningsvis på drygt miljoner kg (Bioland). Störst volym produceras i Tyskland, cirka 460 miljoner kg. Även Danmark producerar en ansenlig volym på 405 miljoner kg. Mätt i andel av den totala volymen producerad mjölk ligger Österrike i topp där cirka 15% av den totala mjölkinvägningen är ekologisk, andelen ekologiskt är även hög i Danmark (9%) och Schweiz (7%), medan den i Sverige ligger på cirka 5,2%. Det bedrivs även en omfattande internationell handel med ekologisk mjölk och mejeriprodukter. I princip importerar och exporterar varje land i viss mån. Några av de större internationella flödena är Storbritanniens import, på grund av brist i det egna landet, på uppemot 60 miljoner kg ekologisk mjölk från bl.a. Nederländerna, och Tysklands import på miljoner kg från bl.a. Danmark. FLER STORKÖKSPRODUKTER OCH NYA SMAKSATTA PRODUKTER Under 2006 har bland annat produktutbudet till storkökskunder breddats. Milko introducerade ekologisk lättmjölk i både 10 liter och 20 liters förpackning och Skånemejerier började sälja ekologisk mellanmjölk även i 10-liters förpackning. Vidare lanserade Arla Foods ekologisk A-fil med svartvinbärsmak och två nya ekologiska fruktyoghurtar till konsumentmarknaden. Det blev dock en snabb sorti för Arla Foods ingrediens-krav-godkända (delvis ekologiska) Vår finaste fil med hallon och jordgubbar, efter att Livsmedelsverket beslutade att stoppa denna typ av märkning. Sortimentet av TILLVERKNINGSVOLYMER AV EKOLOGISKA MEJERIPRODUKTER , TON Förändring Förändring Förändring Andel Andel Andel * 2005* 2006* Konsumtionsmjölk ,63 % + 5,58 % + 7,23 % 6,39 % 6,86 % 7,67 % varav >2,0% fett ,68 % + 1,89 % - 8,87 % 3,3 % 3,60 % 3,58 % 1,0-2,0 % fett ,06 % + 6,28 % + 10,59% 9,0 % 9,54 % 10,77 % <1,0% fett ,82 % + 6,16 % + 8,00 % 5,0 % 5,30 % 5,85 % Syrade produkter * ,37 % + 10,96 % + 6,04 % 6,82 % 7,51 % 7,90 % varav >2,0% fett ,56 % + 5,66 % + 4,43 % 11,9 % 13,56 % 13,01 % <2,0% fett ,00% + 94,75 % + 19,78% 2,0 % 1,56 % 2,00 % Grädde (>=29% fett) ,3 % + 31,77 % + 20,32% 0,73 % 0,98 % 1,16 % Ost ,26 % - 5,40 % + 46,39% 0,24 % 0,22 % 0,32 % Matfett Mjölkpulver Andelen ekologis Försäljningen ökar med 5 20 %. Milko och Falköpings mejeri producerar mindre mängder ekologiskt mjölkpulver. Totalt ,94 % 6,91 % 7,21 % 4,78 % 5,00 % 6,69 % *Andel ekologisk av varugruppens totala volym. Källa: Svensk Mjölk och mejeriföretagen; beräkningar Ekologiska Lantbrukarna.

17 V Ä X A N D E M A R K N A D ekologiska mejeriprodukter på den svenska marknaden har även utvecklats med hjälp av importerade produkter, bl.a. från Italien, Grekland, Nederländerna och Danmark. Under 2006 köpte Arla Foods det danska mejeriföretaget Tholstrup Cheese som marknadsför flera ekologiska produkter på den svenska marknaden, bl.a. diverse ekologiska ostar av märket Castello. Även Bregott AB, med produkten Bregott ekologisk, helförvärvades av Arla Foods under SIA Glass gjorde en nylansering av sitt ekologiska glassortiment under 2006, som utökades med en ekologisk chokladglass, och förpackningarna byttes från 0,5 till 0,75 liter. Samtidigt togs den ekologiska jordgubbsglassen bort från marknaden. Även Pipersglace producerar ett brett sortiment ekologisk premiumglass. HÖGKLASSIG HANTVERKSMÄSSIG PRODUKTION Förutom den mer storskaliga produktionen finns det ett flertal mindre mejeriföretag med en mer hantverksmässig ekologisk produktion och en stor bredd på högklassiga produkter. Det småskaliga Rösta mejeri, som tillhör Åsbygdens naturbruksgymnasium i Östersund, sägs t.ex. tillverka Sveriges största sortiment av ekologiska ostar. I gårdsbutiken finns både getostar, koostar och blandostar samt smör och mjölk i lösvikt. Samtliga produkter är KRAV-godkända. Ett annat exempel är helekologiska Väddömejeri som tillverkar ett 10-tal exklusiva ekologiska ostar alla gjorda på ekologisk mjölk från gårdens egna fjällkor. Gideå Get, Bränna getgård och Högås getagård är exempel på gårdsmejerier som tillverkar ett brett sortiment högklassiga ekologiska getostar. OFÖRÄNDRADE EKOTILLÄGG OCH PRESSAD LÖNSAMHET* Merbetalningen för ekologisk mjölk, det så kallade ekotillägget, förblev oförändrad hos samtliga mejeriföreningar under Grundavräkningspriset sänktes samtidigt något under året från 275 öre/kg till 271 öre/kg, medeltal landet (Svensk Mjölk). Generellt sett pressades därmed lönsamheten för mjölkproducenterna ytterligare under 2006, då kostnadsökningar på bl.a. foder och löner inte täcktes av något högre pris. Nivån på ekotillägget (cirka 50 öre/kg) har dessutom knappt ändrats någonting alls sedan 1995 och har därmed urholkats på grund av regelskärpningar och högre foderpriser. (OBS! Se fotnot.) Den procentuella merbetalningen för ekologisk mjölk jämfört med konventionellt producerad mjölk ligger i Sverige på kring 21%, vilket är lägre än till exempel i Storbritannien, Belgien, Frankrike, Tyskland och Nederländerna där merbetalningen för ekologisk mjölk generellt sett ligger mellan 25 40%. För att klara en ytterligare expansion av den ekologiska mjölkproduktionen i Sverige framöver kommer det därför vara centralt att priserna till bonden på ekologisk mjölk höjs. Merbetalningen för ekologisk mjölk är nödvändig för att kompensera för en upp till 5 10% lägre mjölkavkastning per djur, högre foderkostnader, dyrare kalvuppfödning (helmjölk 3 månader) och även längre karenstider efter behandlingar. Vidare är det inom den ekologiska djurhållningen krav på att hälften av kornas grovfoderintag ska ske på bete. Ekologisk produktion säkerställer dessutom en tydlig balans mellan djurhållning och växtodling genom att 50% av kornas foder produceras på gården. * Både grundavräkningspriset och ekotillägget har höjts betydligt hos samtliga svenska mejeriföreningar under Exempel på små och stora KRAV-anslutna förädlingsföretag Arla Foods Boxholm Mejeri Engelholms Glass Falbygdens Ost Falköpings Mejeri Frödinge Mejeri Gefleortens Mejeriförening Gideå Get Järna Mejeri Milko Norrmejerier Pipersglace Rösta mejeri Semper SIA Glass Skånemejerier Väddö Gårdsmejeri Merpris till producenter för ekologisk mjölk, 2006, per kg Arla Foods Falköpings Mejeri Gefleortens Mejeriförening Milko Norrmejerier Skånemejerier 50 öre 50 öre* (45+5) 40 öre 50 öre 50 öre* (40+10) 55 öre* (30+25) * inklusive kvalitetstillägg, t ex uppfyllda krav på celltal, sporer och bakterier FOTO: ANNA-KARIN GIDLUND, GIDEÅ GET. FÄRRE EKOLOGISKA MJÖLKGETTER Antalet ekologiska mjölkgetter avtog under 2006, från 332 under 2005 till 276 under För 2006 har inga producenter redovisat att de har ekologiska mjölkfår, som däremot var 82 i antal Majoriteten av de ekologiska mjölkgetterna fanns i Jämtlands län och Västernorrlands län, men även i Hallands län, Uppsala län och Västernorrlands län fanns ekologiska getter (KRAV). Getmjölken används i den småskaliga getosttillverkningen på ett flertal gårdsmejerier, där getmjölken omvandlas till ett brett sortiment ekologiska delikatessgetostar. Inte all osttillverkning är ekologisk certifierad, det finns även en del företag som tillverkar får- och getost där råvarorna är ekologiska men som har valt att inte certifiera förädlingsledet. Mer information: Nätverk för mjölk inom Ekologiska Lantbrukarna. Kontakt: Carl-Erik Ehrenkrona carl.erik@hulterstad.com Telefon:

18 18 V Ä X A N D E M A R K N A D ÄGG Tydlig marknadsföring av äggen hos Anna-Lena Karlsson och Peter Jonsson i Haninge. FOTO: PER HELLBOM, KAROLINA JERKEBRING Tillväxten började återigen ta fart under 2006 Tillväxttakten på marknaden för ekologiska ägg har varit hög under 90-talet och början på 2000-talet, men avstannade i stort sett helt under Under 2006, främst årets andra hälft, skönjdes dock en ny våg av tillväxt. Av de stora packerierna ökade Svenska Lantägg mest under 2006, med en tillväxt på ca +7%. De andra stora packerierna Stjärnägg och Kronägg började känna av ett ökat intresse för ekologiska ägg under 2006, men den verkliga försäljningsökningen hos dessa företag stannade dock på endast någon enstaka procent (Ekoweb). Flera av de mindre/gårdspackerierna rapporterar också positiva försäljningssiffror. Inom handeln ökade ICA försäljningen (centralt) av ekologiska ägg med hela +50% under 2006, visserligen från en relativt låg andel på ca 6 7% (andel ekologisk av alla ägg som säljs). Coop ökade försäljningen med ca +6%, från en hög andel på ca 30%. Försäljningen hos Axfood ökade med ett par procent, från en andel på ca 14%. Totalt sett ökade marknaden för ekologiska ägg därmed med ca 3 4% under Produktionen minskade samtidigt med 1 2% under 2006 (KRAV). Därmed maximerades nyttjandegraden på de ekologiska äggen hos packerierna, dvs. i princip alla ekologiska skalägg såldes också som ekologiska på marknaden. Vissa veckor har det till och med uppstått brist på ekologiska ägg. För att kunna möta marknadsexpansionen krävs därför en utökad produktion, vilket måste gå hand i hand med en förbättrad lönsamhet på gårdarna. STORA AKTÖRER DOMINERAR Det är fortsatt Svenska Lantägg och Stjärnägg-gruppen som är de största packeriaktörena på marknaden för ekologiska ägg. Företagen har en marknadsandel på vardera ca 35 40% och en försäljningsvolym på ca 2 miljoner kg ekologiska ägg. För Svenska Lantäggs del står den ekologiska försäljningen för ca 12% av företagets totala försäljning, och för Stjärnägg för ca 5%. Kronägg är den tredje största aktören på marknaden med en försäljning på kring 1 miljoner kg, och en marknadsandel på ca 15 20%. De mindre lokala/-gårdspackeriföretagen uppskattas ha en sammanlagd marknadsandel på ca 8% eller 0,4 miljoner kg ekologiska ägg (Föreningen för Ekologisk Fjärderfä-produktion). Totalt fanns det 94 ekologiska äggproducenter under 2006 (KRAV), fem färre än året innan. Generellt sett går trenden mot större besättningar. De största besättningarna ligger på värphöns fördelade på flera stallar. De mellanstora producenterna är den största producentgruppen, medan det också finns ett tal producenter som har besättningar på färre än 1000 höns EKOLOGISKA VÄRPHÖNS Totalt fanns det drygt ekologiska värphöns under 2006, vilket var 5000 färre än året innan (KRAV). Dessa höns värpte totalt ca ton ekologiska ägg, motsvarande ca 6% av den totala äggproduktionen i Sverige. Ekologiska ägg säljs huvudsakligen som

19 V Ä X A N D E M A R K N A D skalägg och i mycket liten omfattning som äggmassa till industrin. Därmed är andelen ekologiska ägg för partihandeln något större (7%) än andelen totalt sett (Svenska Ägg). HUVUDSAKLIG FÖRSÄLJNING GENOM DAGLIGVARUHANDELN Den absolut största delen av all försäljning av ekologiska ägg sker genom dagligvaruhandeln. Försäljningen till restauranger, offentliga storkök och industri är mycket liten. Restauranger och storkök har dock börjat visa ett ökat intresse även om priset fortfarande är en avgörande faktor för dessa aktörer. Framför allt äggmassa skulle kunna vara en intressant produkt för offentliga storkök. Hittills har det varit svårt att hitta avsättning för ekologisk äggmassa, som görs av de 10 15% frånsorterade äggen. Den ekologiska äggmassan har därmed fått säljas med lägre pris som konventionell vara, och tynger prisbilden för de ekologiska äggen. UNGHÖNSEN BLEV EKOLOGISKA Från den 1 januari 2006 ska även unghönsen (vecka 0 16) som ska sättas in i ekologisk äggproduktion vara ekologiskt uppfödda. Det betyder bland annat att även unghönsen nu får ekologiskt foder och föds upp enligt de ekologiska reglerna för hälso- och sjukvård. Därmed har kravet om sex veckors karens innan äggproducenten fick leverera KRAV-godkända ägg försvunnit. Regeländringen (borttagning från ett tidigare undantag från reglerna) har dock samtidigt höjt unghönspriset med ca 25% eller 10 kronor/höna och därmed pressat lönsamheten. HÖGST ANDEL EKOLOGISKA ÄGG I DANMARK I ett internationellt perspektiv är Danmark det land inom EU som har den högsta andelen ekologiska ägg av den totala produktionen av ägg. Cirka 14% av alla ägg producerade i Danmark är ekologiska. Motsvarande siffra ligger i Frankrike på ca 3%, Nederländerna ca 3%, Storbritannien ca 5% och i Tyskland är ca 7% av alla ägg som säljs ekologiska. Numerärt sett finns flest ekologiska värphöns i Frankrike, ca 1,6 miljoner hönor, följt av Storbritannien med 1,4 miljoner hönor, Tyskland har en knapp miljon hönor, Nederländerna ca hönor, och Danmark knappt Även tillväxtsiffran är mycket hög i Danmark. Försäljningen genom dagligvaruhandeln av ekologiska ägg i Danmark ökade med hela 20% under Även i Nederländerna ökade produktionen och försäljningen av ekologiska ägg mycket kraftigt. Under 2006 ökade produktionen med hela hönor (+68%). Cirka 75% av den ekologiska äggproduktionen i Nederländerna säljs på export till främst Tyskland. (källor: Danmarks statistik, Agence Bio, Biologica, Soil Association, ZMP m fl.). HÅRT PRESSAD LÖNSAMHET OCH LÄGRE PROCENTUELL MERBETALNING* Under 2004 och 2005 sjönk priset på ekologiska ägg rejält (sammanlagt med minus 10 15%), och drogs därmed med i den allmänna prisnedgången på ägg. Under 2006 ökade visserligen snittpriset över året på ekologiska ägg marginellt igen från 15,34 kr/kg 2005 till 15,73 kr/kg 2006 (+2,5%), men den procentuella merbetalningen minskade däremot kraftigt med minus 10 17%. Det vill säga att de ekologiska äggen har släpat efter i prisuppgången under 2006 och prisdifferensen mellan ekologiska ägg och ägg från frigående innehöns och burhöns har minskat. Samtidigt har kostnaderna för de ekologiska äggproducenterna ökat, med dyrare ekologiska unghöns, kraftigt höjda foderpriser och andra allmänt höjda kostnader. Lönsamheten på gårdsnivå har därmed pressats hårt för tredje året i rad. Även internationellt sett har priset på ekologiska ägg i Sverige varit mycket lågt de senaste åren, eller till och med lägst i Europa. Hos företaget Danæg i Danmark låg priserna under 2006 t.ex. kring 20% högre än i Sverige. Till och med det nederländska kostnadspriset för ekologiska ägg (ca 12,5 eurocent/ägg, som anses vara lägst produktionskostnad per ekologiskt ägg i Europa) låg 10 20% över det svenska avräkningspriset. De högsta avräkningspriserna hittas i Storbritannien på kring 25 kronor/kg under 2006, dvs. ca 60% högre än i Sverige. För att inte svenska ekologiska äggproducenter ska lägga ner sin produktion och för att den svenska produktionen ska kunna öka för att möta den ökande marknadsefterfrågan krävs därför rejält högre priser till producenterna. Ett betydande merpris på ekologiska ägg är nödvändigt för att täcka högre kostnader för foder, djurinköp, byggnader (inkl. rastgård/hagar, eventuell veranda, lägre beläggning osv.), merarbete och mycket annat; allt i strävan för att hönan ska kunna leva ett så naturligt liv som möjligt. *Under 2007 har en viss höjning av äggpriset skett. En stor del av lönsamhetsproblematiken återstår dock då även kostnaderna, främst för foder, har ökat markant. Exempel på små och stora KRAV-anslutna äggpackerier och förädlingsföretag Adelsö Ägg* Alsbo Ägg* Björkviks ägg Gesala Ägg Gotlandsägg* Hallandsägg** Källbergs Industri Kronägg Norrlandsägg** Roslagsägg Svenska Lantägg Täljestads Ägg Uggelsta Ägg Västkustägg i Halmstad* * ingår i Lokalpackarna, och sedan hösten 2005 del av Stjärnägg ** del av Stjärnägg Producentpriser för svenska ägg kr/kg, nettopriser, osorterade, inkl kvalitetsavdrag och tillägg Genomsnitt helår EKOLOGISKA ÄGG ,58 16,50 15,34 15,73 107%* 106%* 111%* 94%* 79%** 76%** 85%** 75%** FRIGÅENDE INNE ,84 9,37 8,30 9,00 BURÄGG ,49 8,02 7,27 8,11 * Procentuell merbetalning i jämförelse med burägg. ** Procentuell merbetalning i jämförelse med frågående inne. Källa: Svenska Ägg och EuroEgg & Business Mer information: Föreningen för ekologisk fjäderfäproduktion. Kontakt: Åsa Odelros asa@odelros.se Telefon:

20 Mer ekologisk mat Att profilera och kommunicera ekologisk mat är en viktig del av vårt arbete. Ekologiska Lantbrukarna arbetar för en positiv marknadsutveckling. Volymerna ska öka med bibehållen trovärdighet och mångfald för den ekologiska maten. Ett viktigt redskap är utbildningen Bondens Ekologi. Varje år utbildas ca 500 personer inom handel, grossister, livsmedelsföretag, media och skolor om ekologiskt lantbruk. Utbildningen sker ute på en gård och deltagarna får tillfälle att ställa frågor direkt till bonden. Ett annat viktigt redskap för att profilera ekologisk mat är Ekobonde på besök. Det innebär att bonden själv för en dag kommer till butiken/skolan för att svara på frågor om ekologiskt lantbruk. Cirka 250 aktiviteter genomförs årligen och därigenom får ca konsumenter chansen att träffa en ekobonde. För mer information om de båda aktiviteterna se vår hemsida Det osynliga goda är namnet på vår informationsbroschyr om ekologisk mat. Broschyren är speciellt framtagen för att spridas vid det direkta mötet mellan lantbrukare och konsument, exempelvis i gårdsbutiker, vid torgförsäljning eller självplock. Det osynliga goda kan beställas utan kostnad från vårt kansli. Marknadssammanställningen Växande Marknad uppdaterar vi årligen för att öka kunskapen om marknaden. På vår hemsida och i vår medlemstidning Ekologiskt lantbruk finns också aktuell marknadsinformation. Vi stöttar också arbetet med småskaliga avsättningskanaler, exempelvis Bondens Egen Marknad, abonnemangssystem och lokala varumärken för ekologisk mat. För att aktivt driva på marknadsutvecklingen organiserar vi även regelbundna branschseminarier.