65 Datacentralens informationstidning

Transkript

1 DC papperet 65 Datacentralens informationstidning Inflyttningen till Kvarnen och Arken, sidorna 3-18

2 Chefredaktör: Sari Lindström Ansvarig utgivare: Stig-Göran Lindqvist

3 I detta nummer: Om sommarens, höstens och lite vinterns händelser på IT-fronten 2 Flyttnytt - Kvarnen och Arken 3 Inflyttning till Kvarnen 3 PC klasserna i Kvarnen i Vasa 4 Utskrifter i kvarnen 9 En guide om hur jag väljer en printer i Kvarnen 9 Säkerhetskopiera före flyttningen 13 Arken snart klar 15 Datanätet i Arken 18 Hjälp, postlådan är full igen!!? 19 Städtips för en överfull postlåda 20 Akademiallmänna adressboken förnyas 23 Datasäkerhetsaktuellt 25 Automatisk uppdatering av Windows 26 Antivirusservern 30 Enkel CD-bränning i Windows XP 32 Det trådlösa datanätet 34 Anskaffning av bärbara 37 Nytt på Blackboardfronten 38 Andra nyheter 39 Ommöblering 40 I maskinrummet 40 Bland användarna 41 DHCP/DNS-servrar 42 Å-Kvarteret nykablerat 43 Närstödet i Åbo. 44 Domänen, profiler och allt sånt, Åbo 45 Profiler 45 Hotblack och Lunkwill förnyade 45 Ingenting väldigt nytt från Windows-serverfronten, Åbo 46 Programvarunytt 47 Adobe Creative Suite 47 Macromedia Studio MX Microsoft Campus-avtal för år Microsoft Office NVivo 50 Klassinfo, Åbo 50 Hur man bokar pc-klasser 50 Problem med maskiner i klassen? 51 Papper/färg slut i skrivaren?

4 Om sommarens, höstens och lite vinterns händelser på IT-fronten stigo Mycket har hänt, och mycket återstår att hända. I detta nummer kan du läsa om en del av nyheterna: E-postanvändarna har pinats av den ständigt ökande strömmen av Spam, och av DC som införde kvoter på e-postlådorna. Om du har ställt in ditt spamfilter med lämpliga gränser, städar postlådorna tillräckligt ofta och arkiverar äldre e-brev efter behov har du troligen ditt på det torra. Om du är osäker på dessa saker kan du läsa Babos artikel i detta papper, eller ta upp frågan med din närstödare. Sommarens säkerhetsattacker bjöd bl.a. på aggressiva maskar, som kunde störa pc:ns funktioner även om datorn hade virusskyddet i skick. De utnyttjar säkerhetshål i systemprogramvaran. Vi försöker förebygga detta bl.a. med säkerhetslappar. Med SUS-verktyget uppdaterar vi numera automatiskt och obligatoriskt alla Windows2000- (och XP) datorer i Akademins nät så snart lapparna är tillgängliga. Det enda du behöver göra är att starta om din dator när den ber om det. Du, som snart flyttar till Kvarnen eller Arken har mycket att stå i. Också datorer flyttar, och vi har samlat en del tips och information om detta under Flyttnytt. Inredningen av de nya fastigheterna innebär förnyade datanät och ett gradvis förnyande av pc-klasser. I synnerhet för en del HF-institutioner ger flyttningen ett datanät som är generationen nyare, snabbare och (förvisso) pålitligare än det gamla. Använder du annars redan e-post adressboken? Och nu utnyttjar du väl Microsofts Campusavtal? Det täcker ju Akademins alla datorer, och, för arbetsbruk, även personalens hemdatorer. I och med avtalet kan du kontinuerligt hålla dig med den nyaste Windows- och Officeprogramvaran, utan att det kostar din institution eller dig nånting extra. För den som har en bärbar dator erbjuder det trådlösa nätet ytterligare ett alternativ för anslutning till Aka

5 demins datanät, utan att köa till datorklasser eller vara bunden till en bestämd bordsdator. Är du förresten nöjd med din profil, eller vill du byta stil? Windowsprofilen, utseendet på din pc-omgivning, flyttades i början av hösten från pchome till din bordsdator, vilket har gjort din inloggning snabbare och mindre felutsatt. Å andra sidan förlorade du möjligheten att bära profilen med dig mellan olika datorer. Om du är en sådan rörlig användare, och önskar återgå till den gamla profilstilen, kontakta då pc-sektionen. Flyttnytt - Kvarnen och Arken Inflyttning till Kvarnen stefan Inflyttningen till Kvarnen är i full gång. Eftersom processen med flyttningen är komplex och det trots en mycket detaljerad planering kan dyka upp saker som vi på dc har inte räknat med bör ni vara beredda på eventuella störningar i tillgången till datanätet och serverdatorer. Jag ska försöka i stora drag berätta vad det är fråga om. Förutsatt att vårt maskinrum (rummet där våra nätverksenheter och serverdatorer placeras) är färdigt att tas ibruk den 6-7 december så kommer vi då att försöka flytta över utrustningen till kvarnen. Det betyder att datanätet och serverdatorer är ur bruk dessa dagar (lördag-söndag). Datanätet slutar samtidigt fungera i Pedagogikum och Didaktikum (frånsett datorklasserna). Enligt tidtabellen skall Didaktikum och Pedagogikum börja flytta den 8.12 och då datorerna kopplas in i Kvarnen så skall de fungera (om allt går som vi tänkt oss). Utrustning i de övriga utrymmen och Övningsskolan kan användas i vanlig ordning (förutom under avbrottet den ). Utrustningen som flyttas till Kvarnens maskin

6 rum är en router och 4 st switchar, 8 st serverdatorer (bl.a. bilbo, miraculix, stream, edufix och modemserver), UPS (Uninterrupted PowerSupply batterisäkring) samt en del mindre apparatur. Många av datorerna kommer att få en ny adress (IPadress) då de flyttas till Kvarnen vilket har medfört en hel del planeringsarbete. Vi har en begränsad mängd adresser och varje grupp av adresser (s.k. subnät) bör helst flyttas samtidigt till Kvarnen. Detta uppnås inte helt och hållet, men tack vare att vi idag har ett subnät ledigt så borde flyttningen lyckas utan större problem. Samtidigt som vi flyttar nätverksutrustning och serverdatorer så bör även fiberanslutningen mellan Kvarnen och dels Vasa universitet (Funet) och dels Pedagogikum fungera. Datorer till en ny klass (19 st) beställs i dagarna och kommer att vara i bruk i kvarnen då undervisningen börjar efter julledigheten. Då borde även de andra klassdatorerna vara flyttade till kvarnen. Flyttningen av klassdatorerna i Pedagogikum och Didaktikum sker efter den Akademihusets klass flyttas senare, troligen ungefär samtidigt som personalen flyttar. Vi på datacentralen flyttar själva till Kvarnen efter den 15.12, varefter vi kan nås i B-husets 3 våning (ingång t.ex. från aulan vid stora auditoriet). PC klasserna i Kvarnen i Vasa jens Det kommer att finnas ett antal utrymmen med datorer som kan användas av studenter & personal, samt för undervisning i kvarnen. De helt allmänna klasserna finns placerade i G-husets fjärde våning (eller skall vi säga G- delen av kvarnkomplexet)

7 Nedan ser vi en översiktsbild över området. G0405 och G0402 är de utrymmen som främst används för undervisning - 5 -

8 Den största och modernaste klassen blir G0405 som består av 19 maskiner. Här blir det helt nya datorer, anskaffas Operativsystem: Windows XP Pro. Konfigurationen är inte ännu fastslagen. Den näst största klassen blir G0402 vilken planerats för 18 maskiner

9 Hit placeras datorerna från Pedagogikum s PC-klass, 13 maskiner anskaffade 2001 med följande konfiguration 800MHz/256MB/30GB/DVD/CD-RW/Matrox G450/ 19 Sony E400. Operativsystem: Windows XP Pro. Tyvärr finns det inte maskiner att fylla hela klassen med. För annat studiearbete finns klasserna G0404 och G0403. G404 är planerat för 7 datorer. Hit placeras datorerna från didakticums källare. (11/10st) Osborne P II anskaffade MHz/256MB/9GB/CD-ROM/Matrox G200/Nokia 447X Pro. Operativsystem: Windows XP Pro. De maskiner som inte ryms in kommer att placeras ut på annat håll i kvarnen, som webbstationer

10 G0403 är planerat för 9-11 datorer. Hit placeras datorerna ur pcklassen från Vörågatan 9 (anskaffade år 2000). 12 st Osborne PIII 733MHz/384MB/15GB//DVD- CDRW/Intel815E grafik/nokia X Pro. Operativsystem: Windows XP Pro Totalt i dessa 4 klasser kommer det således att finnas plats för ca. 55 datorer

11 Utskrifter i kvarnen petri Utskriftsrutinerna (samt debitering för studerande) kommer inte att förändras i Kvarnen. Dataklasserna kommer att ha samma printrar som idag (klasse, dasse & akaprint) och studerandena är färdigt uppkopplade till dessa som förr. För personalen blir det i vissa fall ändringar. Printern som finns i korridoren närmast dig kan ha ändrat namn & utseende. Alla printrar får en lapp var det står vad printer heter & vart de skall placeras i kvarnen. Därmed kan du koppla upp dig till den närmaste printern genom att följa instruktioner nedan, som även finns på webben i adressen koppla.htm En guide om hur jag väljer en printer i Kvarnen 1. Gå via Start-knappen till Printers and Faxes (se figur1) 2. Klicka på Add a printer (se figur 2) 3. Klicka på next (se figur 3) 4. Välj a network printer...-altenativet och klicka på next (se figur 4) 5. Välj connect to this printer...-alternativet och klicka på next (se figur 5) 6. Då du fått upp en lista så dubbelklicka på miraculix som du hittar under VASA-domänen (se figurer 6-7) 7. Välj nu den printer du vill koppla upp dig till från rullistan (se figur 8) 8. Om du vill att printern sätts som standard-skrivare dvs. den skrivare som alltid först föreslås hädanefter väljer du Yes i frågan om Default-printer, annars No (se figur 9). Den skrivare som man mest använder skall man välja som Default. 9. Om informationen (se figur 10) är ok klicka på Finishknappen och du har kopplat upp dig till en printer, annars kan du klicka på Back-knappen och göra ändringar. 10. Ifall du vill koppla upp dig till en annan printer, börja om från punkt

12 Figur 1. Figur 2. Figur 3. Figur 4. Figur 5. Figur

13 Figur 7. Figur 8. Figur 9. Figur 10. Datacentralen i Vasa:s preliminära printerplaceringsförslag i kvarnen är följande:

14 Namn Modell Inst Placering Ny Placering Aka HP LaserJet 4100 PS SVF Vörågatan B0401 (korridor) Akadigi Minolta Di250 PCL 6 SVF Vörågatan B0401 (korridor) Akaprint HP LaserJet 5M DC Vörågatan Pcklass Beautybox HP C LaserJet 4500 FC Didaktikum B07 Blomman HP LaserJet 4000 VI Blomsterhuset B0501 Blomman2 HP LaserJet 5M VI Blomsterhuset B0501 Dasse HP LaserJet 4000 DC Didaktikums källare PCklass Dida HP LaserJet 4000 LI Didaktikum II vån E0622 Dida3 HP LaserJet 4000 LI Didaktikum III vån E0522 Didaktik HP Color LaserJet 4600 LI Didacticum II vån E0422 Falken HP Color LaserJet 4600 Mediacity MediaCity B0601 Farg HP Color LaserJet 4600 LI Didacticums källare E05?? Fcprint HP LaserJet 4000 Series FC FC didaktikum B06 Kaven HP LaserJet 4000 Series KAV KAV Kav:en E03?? Klasse HP LaserJet 4000 Series DC PF klassen PCklass Kurtenia HP LaserJet 4000 Series SVF Vörågatan B0401 (korridor) Lasse HP LaserJet 4000 Series FÄ FÄ FÄ A0301 Lingva HP LaserJet 5M LI Gårdshuset E0422 Lmprint HP LaserJet 4M Plus FC Kyrkoespl 22 B708a Lucprint HP LaserJet 5M FC Kyrkoespl 22 B706 Masse HP LaserJet 5Si/5Si MX DC Pedagogikum B03 Media HP LaserJet 5M Mediacity Mediacity B01 Nyalasse HP LaserJet 4050 Series FÄ Kyrkoesplanaden 22 A0203 Pfcoupier Minolta Di350 PF Kyrkoespl. 12 E0619 Pflaser HP LaserJet 4M Plus PF Kyrkoespl. 12 E0619 Royo HP C LaserJet 4500-PS DC Kyrkoespl 12 B03 Strandprint HP LaserJet 4M DC? Strandgatan A01?? Superego HP LaserJet 4000 Series IUP? Kurtenia? B0501 Svflaser HP LaserJet 5100 SVF Kyrkoesplanaden 22 B02 Tritorn2v HP LaserJet 2200 PF Tritonia Tritonia Vasa HP LaserJet 5M PI Vasaesplanaden F07 Petri Vuorinen

15 Säkerhetskopiera före flyttningen jens Backuppolicy inom ÅA Inom ÅA gäller policyn att användaren själv är ansvarig för att ta säkerhetskopior på data som finns på den egna arbetsdatorn, medan Datacentralen är ansvarig för att ta säkerhetskopior på viktiga serverdata så som användarnas hemområden, mailboxar (som finns på servern), webbsidor på webbservern mm. Se: dc/security/backuppolicy/backuppolicy.pdf Flytten till kvarnen (arken) innebär en större risk än vanligt Den här punkten är i princip onödig, efter som ni alla har bra säkerhetskopior i alla fall ;-). Jag tänkte nu i alla fall informera om att då era datorer flyttas till kvarnen (arken) finns det en större risk att ni förlorar data än normalt. Nedan kommer några punkter som förklarar riskerna: I flyttningsruljansen finns det en större risk än normalt att er dator stjäls. Försök att vidta lämpliga åtgärder så att datorn inte lämnas obevakad vare sig på gamla eller nya stället. Se till att dörrarna är låsta. Hårdskivor är känsliga för stötar. Packa in datorn bra. Det finns naturligtvis en viss risk att någon fäller datorn eller att den annars får en kraftig stöt. En hårdskiva i en dator som är avstängd skall nog tåla ganska kraftiga stötar. Datorer är känsliga för fukt och låga temperaturer. Datorn får under inga omständigheter utsättas för fukt. Om det råkar vara mycket kallt då din dator flyttas, borde man undvika att ha datorn ute i kölden länge. Då datorn kommer in finns det risker för kondens. Låt datorn stå och värmas upp till rumstemperatur innan den ansluts till eluttaget. Dina data är viktigare än datorn Visst kostar datorer pengar, en ny dator kostar kanske 1000 Euro, men hur mycket är ditt material värt? Det förstår man sällan före man har förlorat det...om det nu skulle gå så galet att något händer med din dator, se till

16 att du inte dessutom förlorar dina viktiga data! En annan sak som är värt att beakta är om du har data av känslig natur, vad händer om din dator hamnar i felaktiga händer och informationen kommer ut? Om du är orolig över detta kan du kontakta Datacentralen. Var finns mina data Det är viktigt att ha god ordning på var man lagrar sina data, bl.a. för att kunna ta säkerhetskopior på dessa. Om man skall byta dator går det också enklare om man har allt samlat på ett ställe. Datacentralen rekommenderar att man har sina data lagrade på sitt hemområde, inte lokalt på arbetsmaskinen. Om man har sina data på hemområdet tar Datacentralen säkerhetskopior på materialet och om du någon gång byter dator så behöver inget material flyttas. Hemområdets storlek är begränsat, så om du har stora datamängder så räcker inte detta till, du kan inte kopiera hela din hårdskiva till hemområdet, men de viktigaste filerna kan du säkert lagra där. Trots Datacentralens rekommendationer förekommer det att användare lagrar data lokalt. Om du har dina filer utspridda på hårdskivan kan du försöka söka efter dem t.ex. genom att söka efter all.doc-filer (om du använder Word) eller alla.xls filer (om du använder Excel), osv. Ett annat bra sätt är att söka på datum, på detta sätt kan du lätt hitta de senaste filerna, man kan också använda kombinerade sökmetoder. Sortera upp data och ta en säkerhetskopia! Om du använder en IMAP klient för e-post (eller webbmailen), borde dina mailboxar vara lagrade på server och DC tar kopior på dem. Om du fortfarande använder en POP3-klient (t.ex. gammal Eudora, nya Eudora kan antingen fungera som IMAP eller POP3) kan det hända att dina mailboxar finns lagrade på den lokala hårdskivan och då borde du ta säkerhetskopia på dessa själv. Många gamla Eudora/POP3 användare har e-postklienten konfigurerad så att mailboxarna finns på hemområdet, i så fall sköts säkerhetskopieringen av DC. Hur kan jag ta säkerhetskopia på mitt material? Den säkraste lagringsplatsen för dina viktigaste dokument är att sätta dem på hemområdet (dra och släpp dem). Om du har större datamängder eller annars tycker att du vill ha en egen kopia på ditt viktiga material kan du t.ex. bränna materialet till en CD eller en DVD. Om du inte har en egen brännare kan du kanske använda någon

17 annan dator som har brännare. En guide om hur man bränner CDn under Windows XP hittar du på adressen: Var skall jag lagra mina säkerhetskopior Om du tar egna säkerhetskopior av material, skall du naturligtvis inte lagra säkerhetskopiorna tillsammans med datorn. Det skall vara så liten sannolikhet som möjligt att både datorn och säkerhetskopian samtidigt förstörs/ försvinner. Om du har data av känslig natur, som inte får hamna i händerna på vem som helst, bör du vara extra försiktig med var du lagrar säkerhetskopiorna, eventuellt borde de krypteras. Det här fattar jag inget av? Vid frågor eller problem kontakta din närstödare eller i andra hand författaren till denna guide. Jens Granlund Arken snart klar kim Det blir snart dags att flytta in till det nya humanistkvarteret Arken. Om tidtabellen håller betyder det att flyttningen börjar ske kring februari. Flyttningen berör så gott som hela humanistiska fakulteten, Fortbildningscentralen och Språktjänst. Det är med andra ord frågan om ca 300 datamaskiner som kommer att flytta! Det är några saker man bör tänka på när det gäller flyttandet av en dator till Arken. A r ken

18 Automatisk nätkonfigurering i Arken, DHCP. En stor förändring för de maskiner som flyttar till Arken är nätkontakten. Alla maskiner som är kopplade till akademins nät har ett unikt namn. Namnet är sedan förknippat med en unik IP-adress. T.ex. pchome1 och pchome2 är namnen på de filservrar som delar ut ditt pchemområde H:\. Alla maskiner som flyttar till Arken kommer att få en ny IP-adress förknippad med det gamla maskinnamnet. Den gamla IP-adressen kommer man inte att kunna använda i Arken. Det betyder att om man kopplar sin maskin med gamla nätverksinställningar till nätet i Arken så fungerar det inte. Det betyder att varje maskin som flyttar borde få sina nätinställningar omkonfigurerade innan man flyttar eller i samband med själva flyttandet. För att slippa en kalabalik av större kaliber sen när alla börjar flytta är det meningen att vi skulle börja försöka få maskinerna nätkonfigureringsmässigt klara innan det blir aktuellt att flytta. Detta är möjligt att genomföra med hjälp av DHCP (Dynamic Host Configuration Protocol). DHCP fungerar på det sättet att när en maskin som använder sig av DHCP sätts på och är nätkopplad så frågar den vår server efter nödvändiga nätinställningar och startar sedan nätet med de inställningarna. Det betyder att vi enkelt kan ändra på nätinställningarna utan att springa från maskin till maskin sedan vid själva flyttningen. Förberedelser är redan gjorda för att övergå till DHCP för maskinerna och vi har redan testat att köra ut förändringarna automatiskt ut till maskinerna via skript. Ännu i år kommer vi att försöka köra ut förändringarna till alla de maskiner som flyttar till Arken. Att ta i bruk DHCP på en arbetsmaskin som är med i vår Windows -domän via nätet förorsakar endast ett kort, några sekunders, avbrott i nättrafiken och påverkar inte användaren. Problem maski ner där vi inte lyckas automatiskt göra förändringen är maskiner som inte är med i domänen, gamla Windows NT 4.0 maskiner och bärbara med äldre operativsystem som t.ex. Windows 9.x. Dessa maskiner måste konfigureras lokalt vid maskinen och kräver mera jobb. Här får närstödaren rycka in vid behov

19 Innan du flyttar kom ihåg: När man flyttar på en dator löper den alltid större risk att gå sönder. Kom ihåg att säkerhetskopiera viktiga filer som du har liggande på din dator. Läs Jens Granlunds artikel Säkerhetskopiera före flyttningen, den innehåller många goda råd när det gäller flyttandet av en dator. Om din maskin är kopplad till koaxialnät. Om du sitter på ett koaxialnät och har en BNC-koppling till din dator kom ihåg att koppla din maskin ur nätet på rätt sätt. Öppna inte de kontakterna som är överkryssade på bilden, utan endast den som är kopplad till datorn, och lämna kabeln kvar: Switchat nät i Arken, krävs RJ-45 koppling. Det blir switchat nät med TP kablering och RJ-45 koppling i Arken. Det krävs alltså en RJ-45 koppling enligt bilden nedan för att maskinen skall kunna kopplas i nätet. Om ditt nätkort inte har en RJ-45 koppling (eller om moderkortet inte har) måste ett nytt nätkort skaffas till maskinen

20 Bilden nedan visar ett såkallat combo-nätkort där det finns både BNC och RJ-45 (inringad) kontakt. Instruktioner och information angående datorflyttande kommer att komma upp på Datacentralens webbsidor. Datanätet i Arken leif, nicke När Åbo Akademi får nya fastigheter är inkopplingen till akademins datanät en väsentlig punkt. För att säkra detta har nya fiberkablar dragits till Arken både från ASA och Axelia. Här har reserverats fiber också för telefonförbindelser och eventuella andra behov. Vi har räknat med att dessa skall räcka till de närmaste 10 åren. Behövs det mera förbindelser är det lätt att lägga mera fiber emedan vi har egna rör. Kableringen inom Arken borde vara klar och den aktiva utrustningen har levererats. Nu väntar vi mest på att komma igång med installationsarbetet av de över 30st switchar som kommer att installeras genast vi får tillgång till utrymmena. De flesta Arken-flyttare kommer att uppleva en ordentlig förbättring av nätkontakten. Många kommer från byggnader med gamla, feldrabbade koaxialnät men kommer nu att lyftas till samma nivå av snabba, switchade nät som resten av Akademin

21 Hjälp, postlådan är full igen!!? babo, stefan Sedan kvoterna för e-postlådorna togs ibruk i somras har vi fått en hel del frågor och respons om saken. I förra numret av DC pappret skrev vi ju om både e-postkvoter och städning, men repetition skadar väl aldrig, så här kommer några städtips och svar på vanliga frågor. Läs gärna förra numret av DC pappret en gång till också.. Vi börjar väl med frågorna: Varför är kvoterna så små? E-postkvoterna är 50 MB för studerande och 100 MB för personal. Ett vanligt kort brev med enbart text är typiskt drygt 2 KB stort. Detta innebär att man borde kunna ha över sådana brev utan att kvoten på 50 MB överskrids! Orsaken till att brevlådorna blir fulla är oftast stora bilagor (attachments) som ingår i breven, t.ex. bilder, Word-filer, inte det att man skulle ha för många vanliga brev. Bilagorna skall man inte spara i postlådan, läs mera nedan vid städtipsen. Kvoterna är inte såå små förresten, jämför med någon annan högskola så får du se. Skivorna är billiga, varför skaffar ni inte flera? Kvoterna för e-postlådorna är inte bara beroende av tillgängligt skivutrymme, de skall också kunna säkerhetskopieras och vid behov återställas inom rimlig tid. Tänk på att det finns brevlådor för ca användare. Hur ser man vad kvoten är? Om du har din brevlåda på Åboservern är det enklast att logga in till Mailtools från: mailtools/ och välja Kontrollera hur mycket epost du har och klicka uppdatera data om det behövs. Ur tabellen som dyker upp kan du enkelt se vad din kvot är och hur mycket det finns i alla dina e-postmappar. I Mozilla kan man också högerklicka på Inbox och välja Properties samt Quota. Om du använder Vasaservern hittar du information på guider/mail

22 Kan man få större kvot? I regel nej! Undantag kan vara t.ex. om du skall resa bort för en viss tid och inte har möjlighet att kontrollera din postlåda alls. Då kan du temporärt få en större kvot för att inte gå miste om viktiga brev men den återställs till det vanliga sedan ett tag efter att du återvänt. Vad händer om kvoten överskrids? Du får inga nya brev!! De brev som skickas till dig returneras efter ett tag till avsändaren. När du öppnar din postlåda får du varning om att kvoten är överskriden. Städa bums! Ifall din kvot är överskriden under en längre tid och du inte gör något åt saken kan det hända att vi hamnar att stänga din e-postadress helt. Detta för att inte kön av meddelanden som försöker levereras skall växa sej orimligt lång, vilket medför fördröjningar för hela akademins e-post. Kan man radera bara bilagorna från postlådan? Tyvärr finns det inget enkelt sätt att stryka bilagan men lämna kvar själva brevtexten. En metod är att skicka brevet vidare (forward) utan bilaga åt sig själv, och i Subject - fältet skriva av vem brevet ursprungligen är sänt samt ev. annan nödvändig info. Sedan raderas originalbrevet inklusive bilagan. På detta sätt hittar man brevet enkelt genom att avsändarinfon finns bevarad i Subject, även om den går förlorad från From fältet. Städtips för en överfull postlåda Kämpar du med en postlåda som är fylld till bräddarna och vet inte hur och var du skall börja städa? Har du städat och städat utan att något verkar försvinna från postlådan? Här kommer några tips! Åboanvändare startar med att logga in till Mailtools på: för att se hur mycket du har i de olika mapparna som finns i din postlåda. Vasa-användarna hittar information på Bilagor (attachments) är vanligen orsaken till att e- postkvoten överskrids. Har man har 10 brev med varsin bilaga på 5 MB så är det klippt... Speciellt bilder brukar vara stora, men också Word dokument kan vara rätt enorma. Bilagorna ska du alltså arkivera på annat

23 ställe än i postlådan, t.ex. på PC-hemområdet eller på din egen dators hårdskiva. När en bilaga sparas i postlådan upptar den faktiskt betydligt större plats än om den sparas som en normal fil på skiva. Enklast är det om du tar för vana att spara undan bilagan på annat ställe genast då du öppnar den. Högerklicka (eller välj File) och välj Save As i den tillämpning som öppnade bilagan (tex Word). Observera att med enbart Save kan bilagan sparas på totalt tokigt ställe, och du vet kanske inte ens vart, så använd Save As! Kontrollera att filen finns där du tror innan du stryker själva brevet med bilagan! Bevaka speciellt mapparna Sent, Trash och Spam. I Sentmappen sparas vanligen alla brev du sänder iväg, och om du skickar brev som innehåller en bilaga så sparas även bilagan i mappen! Trash-mappen kan behöva tömmas skilt ifall ditt e-postprogram är inställt så att breven endast flyttas hit när du raderar dem. Spammappen samlar upp alla brev som fått ett visst antal Spampoäng, ifall du har ett spamfilter för detta aktiverat. Mappen måste (tillsvidare) tömmas av användaren själv med jämna mellanrum. När du raderar brev i Åbo-webmail bör du minnas att de inte försvinner helt förrän du klickat på Rensa Raderade (eller Purge Deleted). Det här är lätt att glömma ifall man har webmail inställt så att den inte visar de brev man strykt, d.v.s. märkt för radering. Mozilla och Netscape -användare som överskridit sin kvot kan ha svårt att radera brev ifall de raderade först kopieras till Trash mappen. Du kan ställa in remove it immediately varvid raderade brev försvinner direkt utan att ta omvägen via Trash. I Mozilla högerklickar du på user@abo.fi (där user är ditt användarnamn) högst upp i den vänstra delen av Mozilla fönstret. Välj sedan Properties och Server Settings. Ändra vid raden When I delete a messange till önskat alternativ. I Messenger hittar du samma inställning genom att högerklicka på imap.abo.fi och välja Mail Server Properties samt fliken IMAP. Spamfilter kan vara bra att ha, så att inte postlådan efter lyckad städning igen fylls av skräp. Åboanvändarna kan aktivera ett filter genom att logga in till Mailtools (se ovan) och välja Filtrera bort skräppost från dina mail. Om du vill göra ett mera avancerat filter, läs guiden för WebSieve som finns på:

24 Vasa-användarna gör samma sak via Imail, se guiden: Resultatet blir att de brev som har spam-poäng över en viss gräns kastas bort direkt utan att ens komma in i din postlåda, medan andra med lägre poängantal hamnar i en mapp som heter Spam, som du sedan kan kontrollera och städa skilt. Varning! Läs användarguiden först! Annars kan det vara att du skriver regler som gör att även viktiga och riktiga brev försvinner i soptunnan! Har du som vana att spara viktiga filer som du vill komma åt överallt i din postlåda? Det finns andra alternativ. Visste du att man numera kommer åt också (Åbo) PC hemområdet (pchome1 och pchome2) via sftp? Det finns också CD-brännare i de flesta datorer i Pc-klasserna, och att bränna en CD är numera lika enkelt som att kopiera till en diskett! CD:na är billiga, rymmer mycket och håller bättre än disketterna gjorde. Gamla historiska mappar kan du kopiera till en CD och sedan radera från postlådan. Detta fixar Åboanvändarna via Mailtools. Ifall du har en egen dator på jobbet eller hemma och använder Mozilla/Netscape så kan du också skapa lokala mappar i din postlåda under Local Folders. Dessa mappar kan du låta lagras t.ex. på din egen dators hårdskiva. Fördelen är att de lokala mapparna inte berörs av kvoterna, nackdelen att du måste sköta om säkerhetskopiering själv samt att de inte är nåbara från övriga datorer. Naturligtvis kan man också placera de lokala mapparna på en serversskiva (tex pchome1/2), de är då nåbara från alla PC:n i ÅA:s nät och säkerhetskopieras, men berörs förstås av kvoten på PC hemområdet. Det kan vara lite knepigt att hitta var platsen för de lokala mapparna ska definieras, i Mozilla sker det genom högerklick på Local Folders och val av Properties, i Netscape genom högerklick på Local Mail och val av Mail Server Properties samt Mail & Newsgroups och sedan Mail Servers. Och sist men inte minst kom ihåg att också e-postlådan är uttyckligen en postlåda och inte ett fotoalbum, portfölj eller ett arkivskåp! Även om det känns frestande att spara allt man äger och har i postlådan så är det inte att rekommendera. Inte har du väl flera års ÅU:n och all annan post kvar i postlådan hemma heller?

25 Akademiallmänna adressboken förnyas babo Den interna katalogen över ÅA:s e-postadresser som finns på servern ldap.abo.fi har förnyats. Adressboken används av e-postprogrammen för adressökning och i fortsättningen också av t.ex. webbens personsöksida. Nyheterna består i praktiken av att katalogen numera uppdateras oftare och innehåller även aktuella telefonnummer samt institutionstillhörighet från student resp. personalregistret. Om du upptäcker att dina egna uppgifter är fel, meddela mig (babo@abo.fi) så rättar vi till saken! Avsikten är att katalogen skall kunna användas till mycket mer än bara adressbok, så det är viktigt att uppgifterna är så korrekta som möjligt. Du kontrollerar dina uppgifter såhär: Mozilla: klicka på ikonen för Adress Book eller välj Window samt Adress Book. Du borde ha adressboken definierad som ÅA Ldap, om inte, se nedan hur du adderar den. Välj ÅA Ldap och skriv dit eget namn i fältet för Name or contains. Ditt eget namn och kanske några andra borde dyka upp i rutan för träffar. Klicka på ditt namn för att kontrollera uppgifterna. På motsvarande sätt kan du förstås leta fram uppgifter om andra ÅA människor. - Netscape: klicka på Communicator och välj Address Book. I övrigt som ovan. - Webmail: Klicka på Address Book och välj Åbo Akademi i fältet From. Saknas ÅA-adressboken, gör såhär: - Mozilla: Klicka på ikonen för Adress Book eller välj Window samt Adress Book. Välj File och New samt LDAP Directory. Fyll i uppgifterna enligt nedan och klicka OK

26 - I Netscape går det till på ungefär samma sätt. Klicka Communicator och välj Address Book. Välj sedan File samt New Directory. Fyll i uppgifterna som: - I Outlook Express klickar du på Addresses och väljer Tools samt Accounts. I Directory Service fliken klickar du Add och följer instruktionerna. Det som skall matas in är namnet på servern: ldap.abo.fi samt sökbasen: ou=people,dc=abo,dc=fi

27 Datasäkerhetsaktuellt matti Det står i de allmänna användningsvillkoren för akademins datorer: Akademins anställda och studerande ges, på basen av ett användaravtal mellan användaren och Datacentralen vid Åbo Akademi, rätt att utnyttja Akademins allmänna datorresurser (såsom serverdatorer, datanätet, allmänna persondatorer, datorklasser och deras programvara) för arbeteoch kommunikation i anknytning till forskning, undervisning, studier och förvaltning vid Akademin. Detta betyder att Akademins datorer ses som arbetsredskap precis på samma sätt som på vilket företag som helst. Det är dock tillåtet att använda dem i en liten skala till privata saker som t.ex e-post. E-postadressen, som en anställd har fått från Akademin är för tjänstebruk (fast den får användas för privata meddelanden också). Därför får man inte styra sin e-post till en annan adress utanför abo.fi-domänen. Det har blivit populärt att kopiera musik och filmer från Internet. Man använder oftast så kallade peer to peer - program (p2p) som körs på den egna arbetsdatorn. Det som alla inte vet är att programmet börjar dela ut de kopierade filerna åt andra på Internet om man inte explicit förhindrar det. På detta sätt kan man starta en service, som är olaglig i Finland. På datacentralen mottas varje vecka flera anmälningar om sådana servrar från dem som äger upphovsmannarätten. Det pratas mycket om kopieringen av konstverk och upphovsmannarätten, vad som är rätt eller fel. Man får ha kopior för eget bruk, men man får inte dela ut kopiorna till andra. Att göra en kopia av en egen dvd-skiva är ok, men om man kopierar från nätet från en server som egentligen är olaglig är det inte så bra. Från Akademins synvinkel är denna verksamhet bara skadligt. Kopieringen av stora musik- och videofiler utgör en betydande del av nättrafiken och är m.a.o. dyrt. Dessutom är det inte bra för Akademins anseende att bli noterad som en källa för olagliga kopior. För mig är det svårt att förstå varför vettiga människor som forskare, lärare och tjänstemän vill använda sin arbetstid för att slösa med Akademins resurser på det här viset. Det blir antagligen så att peer to peer -program kommer att förbjudas på Akademins datorer

28 Automatisk uppdatering av Windows jens, jumppa Det har blivit allt viktigare att hålla operativsystemet också på vanliga arbetsstationer lappat med de senaste säkerhetslapparna (security patches), detta visar om inte annat våra problem med höstens maskar. Det upptäcks väldigt ofta säkerhetsluckor i Windows via vilka utomstående har vissa möjligheter att angripa din dator. Då en lucka publiceras startas en tävling mellan virusmakare och andra mörka krafter på Internet och Microsoft. De mörka krafterna vill utnyttja luckan och Microsoft vill publicera en säkerhetslapp som tätar luckan. Det hjälper inte att Microsoft publicerar en säkerhetslapp, den skall också installeras, på alla maskiner. Ni förstår säkert att DC inte kan springa runt till alla datorer på ÅA och installera lapparna, arbetet måste automatiseras. Många av er känner säkert till Microsofts Windows Update tjänst. Man kan surfa in till http: // och testa vilka lappar som saknas på datorn och ladda ner & installera dessa (fungerar också med äldre windows versioner). Att göra detta manuellt varje dag är inte speciellt trevligt, men Microsoft har implementerar en funktion som kallas Automatic Update i nyare versioner av Windows. Windows XP och Windows 2000 Professional med Service Pack 2 installerad kan utnyttja Automatic Updates. Med hjälp av Automatic Update funktionen kan Windows datorer automatiskt gå till Windows Update och kontrollera om det finns uppdateringar som borde installeras. Automatic update kan informera användaren om att uppdateringar finns eller alternativt ladda ner tillgängliga uppdateringar automatiskt och informera användaren om att uppdateringarna finns nerladdade och borde installeras. Man kan driva detta ännu längre och konfigurara Automatic Update agenten så att den automatiskt kontrollerar vilka lappar som finns, laddar ner dessa och installerar dem på maskinen. Observera att det också är viktigt att hålla era hemma-datorer och bärbara datorer up-todate

29 Det finns naturligtvis risker med att automatiskt installera programvara på maskinerna, tänk om det kommer en sådan lapp som gör att alla maskiner på ÅA s datanät kraschar? Datacentralen vill ha lite kontroll över detta och Microsoft har ett lämpligt verktyg för ändamålet nämligen SUS (Software Update Service) server. För att kunna använda dig av SUS bör du ha Windows XP SP1 eller Windows 2000 Professional SP3 installerat. Om du har Windows XP eller Windows 2000 med lägre servicepack kan du installera Automatic Update klienten separat (t.ex. från \\pcpub\akademi\microsoft\sus client\ WUAU22.msi) eller uppgradera till de tidigare nämnda servicepackarna som inkluderar klienten. Observera att du måste ha administratörsrättigheter på maskinen för att kunna utföra detta. SUS server SUS servern kan tolkas som en lokal Windows Update server på ÅA s datanät. En SUS server laddar ner tillgängliga kritiska lappar från Windows Update och alla klienter informeras via Group Policies om att de skall ladda ner uppdateringarna från den lokala servern och inte från Windows Update. Internet Intranet Windows Update Proxy Firewall Firewall Proxy Client can be directed to auto download and install updates Windows SUS Update Corp Server AA Automatic Updates clients Windows SUSUpdate Corp Server BB Vad vinner man på detta? Man sparar alltså mycket bandbredd då ett fåtal SUS servrar på ÅA s nät laddar ner fixarna i stället för alla arbetsstationer. En annan möjlighet som används av DC är möjligheten för oss att kolla

30 igenom och om vi har tid testa lapparna så att de inte förorsakar någon katastrof på era maskiner. DC godkänner alltså alla lappar som distribueras via SUS servrarna. Riskerna försvinner inte helt, eftersom det inte finns resurser att testa allt. Från det att Microsoft kommit ut med en lapp, måste lappen ut på arbetsstationerna före Internets mörka krafter hinner utnyttja den lucka som lappen är tänkt att täta. SUS servicen togs i bruk i Åbo i september och något senare i Vasa/Jakobstad. Hur påverkar detta den vanliga användaren? En användare som har en dator som förstår sig på Group Policies (Windows 2000 och Windows XP) och är med i ÅA s Active Directory borde få alla nödvändiga inställningar automatiskt. Om datorn har Windows XP SP1 eller Windows 2000 Professional med Service Pack 3 installerat, borde allt fungera automatiskt. Om du har äldre operativsystem bör du kontakta din närstödare. Om automatiska Uppdateringarna fungerar borde du märka att datorn ibland (vanligen då du kommer till jobbet på morgonen) meddelar att lappar installerats och ber dig att starta om datorn. Ibland kan du se följande dialogruta:

31 Vid Vasa Övningsskola startas maskinerna om automatiskt nattetid efter installationerna, se till att du inte lämnar osparade dokument över natten om du jobbar vid övningsskolan (egentligen skall man ju aldrig jobba speciellt länge utan att spara dokument). Man kan också kolla om Automatic updates är på i XP genom att gå till ControlPanel/System/Automatic Updates. I bilden ovan ser vi att Automatiska uppdateringar automatiskt laddas ner och installeras varje natt kl. 4:00. Tidpunkten kan variera beroende på vilken del av organisationen du tillhör. Alternativen är dimmade så användaren har inte möjlighet att ändra detta, inställningarna dikteras av Datacentralen via Group Policies. Det kan vara skäl att gå in här på dina hemmadatorer eller andra maskiner som inte underhålls av datacentralen och göra motsvarande inställningar. Uppdateringarna hämtas då från Windows Update i stället för från ÅA s SUS server. Datacentralen granskar naturligtvis inte i detta fall vilka lappar som kommer från Microsoft så du får lita på att de gör ett gott jobb!

32 Kort om framtiden I den här artikeln har vi endast pratat om uppdatering av Windows. Microsoft har också tjänsten officeupdate (du hittar en länk på från vilken man kan uppdatera Microsoft Office på motsvarande sätt (dock inte automatiskt). Allt fler programvaruleverantörer börjar automatisera uppdateringen av sina produkter, detta välkomnas naturligtvis bland de som hittills varit tvungna att spendera massor med tid på att manuellt uppdatera programvara eller implementera egna mer eller mindre automatisera system. Microsoft kommer snart ut med SUS 2.0, som kommer att klara av att uppdatera så gott som alla Microsofts produkter. Antivirusservern stigge På virusfronten har det under hösten varit livligt. Virusen utvecklas konstant, nya metoder för virusen att infektera maskiner tillkommer och spridningshastigheten har ökat enormt. Ett virus som tar sig in på ÅA:s nät kan sprida sig till alla maskiner på några få minuter om de inte stoppas och ett traditionellt virusskydd har i många fall visat sig vara otillräckligt. Behovet av personliga brandväggar på arbetsstationer har i och med det här ökat och olika alternativ för dessa är under granskning. Under hösten har DC:s antivirusserver i Åbo uppgraderats till en lite kraftigare maskin för att möjliggöra en effektivare virussäkerhetsmiljö. Serversammansättningen har också ändrats i och med ibruktagandet av en sekundär maskin vars främsta uppgift är att fungera som reservmaskin för uppdateringar av virusinformationsfilerna. Med denna sammansättning kan uppdateringar spridas snabbare till maskiner kopplade till ÅA:s antivirusserver då risken för överbelastning på grund av för många samtidiga uppdateringar minskar. Iom. att Datacentralen på hösten tagit i bruk ett system för automatisk uppdatering av ÅA:s Windows-maskiner minskar dessutom risken för att virus skall besmitta maskinerna, eftersom säkerhetshål i Windows-systemen som virusen utnyttjar lappas igen innan virusen kan slå till. Läs mera om automatisk uppdatering av ÅA:s maskiner på sidorna i detta DC-papper

33 Mer information om virusskyddet och antivirusservern finns på DC:s webbsidor, virus/ Fysisk distribuering av antivirus-program jumppa Datacentralen ger fortsättningsvis stöd för bekämpande av virus också genom att fysiskt distribuera antivirusprogram. Detta kan vara användbart då man inte vågar koppla en potentiellt besmittad maskin i nätet, eller om en misstänkt maskin vägras nätkontakt genom t.ex. Datacentralens eller Åbo Universitets datacentrals brandvägg. S.k. antivirus-cd:n, innehållande up-todate antivirus-mjukvara, finns tillgängliga för både personalens och studerandes hemanvändning enligt Datacentralens nuvarande antivirus-avtal från Johan Olin (jumppa@abo.fi, tel. 4871) i Åbo eller Susanne Wahlman (swahlman@abo.fi, tel ) i Vasa. En sådan CD innehåller virus-scannern som finns installerad på ÅA:s samtliga Windows-maskiner med uppdaterade virusinformationsfiler, samt en annan enkel virus-scanner, Stinger. Stinger är ett verktyg för att hitta och avlägsna specifika virus. Det ersätter inte komplett virus-bekämpning, men är ett verktyg för att assistera systemansvariga och användare då man har att göra med ett infekterat system. Det känner igen alla de senaste virusen som kan störa virusscannerns normala funktion. Om man har en besmittad maskin är det lämpligt att först köra Stinger en gång. Dessutom innehåller CD:n de senaste viktiga uppdateringarna till Windows av Microsoft. Då dessa installeras täpps säkerhetshål som virus utnyttjar till. Dock kommer Datacentralen snart att ta i bruk ett nytt antivirus-avtal, som kan innebära ändringar på bruket av antivirus-program, som t.ex. hemanvändningen

34 Enkel CD-bränning i Windows XP jumppa Windows XP innehåller en inbyggd CD-bränningsfunktion som gör det lätt att bränna dina egna CD:n. Ett särskilt CD-bränningsprogram såsom Nero har flera möjligheter, som t.ex. att kunna göra en CD bootbar, dvs. man kan låta datorn startas med CD:n, men för att enkelt bränna filer på CD passar Windows XP:s egna CDbränningsfunktion bra. Datorn man gör detta vid måste alltså ha Windows XP som operativsystem och förstås ha en CD-brännare installerad (det går ej med vanlig CD-ROM-station). Det finns för tillfället brännare på DC, och t.ex. i ASA-klassen i Åbo, i Pedagogicums och Akademihusets klasser i Vasa, samt i pc-klassen i Jakobstad. Nya klasser kommer också ofta att förses med brännare. Gå igenom dessa steg för att enkelt bränna filer på en CD: 1. Sätt in en tom CD-R (en CD som är brännbar ) eller CD-RW (en CD som är brännbar, men det går att avlägsna data från denna och bränna på nytt) i CD-brännaren. 2. Om denna ruta blir synlig, går till punkt 3. Om ingen ruta blir synlig, gå till punkt

35 3. Kontrollera att Open writable CD folder using Windows Explorer är markerat i rutan. Klicka på OK. Ett fönster som visar innehållet på CD:n som du lade i CDbrännaren öppnas. Gå till punkt Öppna My Computer eller Windows Explorer genom att t.ex. gå till skrivbordet och dubbelklicka på My Computer-ikonen eller gå till startmenyn, gå in i Programs och leta reda på Windows NT Explorer där och klicka på den. Dubbelklicka sedan på CD-brännaren (på ASA-klassens maskiner har CD-brännarna bokstaven E) så att CD:ns (som du lade i CD-brännaren) innehåll visas. 5. Öppna ett nytt My Computer-fönster och orientera dig fram till filerna eller katalogerna du vill bränna. Du kan nu kopiera dem på vanligt sätt till CD-brännaren, dvs. genom att markera dom, högerklicka på dom och välja Copy och sedan högerklicka i CD-brännarens fönster och välja Paste, eller att dra dem till CD-brännarens fönster. OBS! Filerna kommer inte att brännas ännu; de har endast kopierats till ett temporärt område på hårdskivan inför bränningen. Du kan också avlägsna de temporära filerna på vanligt sätt om du kopierade fel filer i misstag, eller klicka på Delete temporary files i menyn till vänster i fönstret så avlägsnas samtliga temporära filer. De är temporära, dina originella filer kommer inte att avlägsnas. Ifall du försöker placera för stor datamängd på din CD kommer du att bli underrättad om detta. En standard- CD brukar kunna innehålla 650 MB; en högkapacitets- CD 850 MB. 6. Då du kopierat alla filer du vill bränna, klickar du på Write these files to CD till vänster i fönstret. Ett CD Writing Wizard-fönster öppnas. 7. Där får du skriva in ett namn på högst 16 bokstäver för din CD. Klicka på Next-knappen. CD-bränningen börjar! 8. Då CD-bränningen är färdig blir ett fönster synligt där du blir tillfrågad om du vill bränna en ny CD med samma filer. Om du inte vill göra detta, klicka på Finish -knappen. Kryssa annars i rutan, lägg en ny CD i CD-brännaren, och klicka på Finish-knappen. En ny CD-bränning börjar. Om du glömde att bränna någon eller några filer, eller om du tycker det är synd att inte hela CD:ns kapacitet blev utnyttjad, kan du helt enkelt kopiera filerna till

36 CD-brännarens fönster. Sedan är det bara att starta en ny bränning och filerna kommer att adderas till CD:n. Windows XP stöder bränning av multi-sessions-cd:n. CD-RW:n Om du använder de litet dyrare CD-RW:na, vars innehåll kan raderas och skrivas på nytt, går det bra. Högerklicka på CD-brännarens ikon och välj Erase the CD-RW, så raderas innehållet. Vid frågor angående CD-bränning på ÅA:s Windowsmaskiner, kontakta Johan Olin tel. 4871). Det trådlösa datanätet DC har under sommaren och hösten börjat bygga upp ett trådlöst datanät såväl i Åbo som i Vasa. De första WLANbasstationerna är nu i funktion på båda orter na. Du kan få kontakt från din bärbara dator med Aka demins stamnät när du är tillräckligt nära basstationen. Inom byggnader begränsas maximiavståndet oftast av väggar och tak till några tiotal meter. Det kommer ock så att finnas några utomhusantenner vilkas räckvidd omfattar byggnader inom en radie på 100-tal meter. Datorn skall vara utrustad med ett WLAN-kort, som kostar c:a Nya bärbara kan ha WLAN färdigt inbyggt. SparkNet I Åbo har planeringen och utvecklandet av WLAN-nätet gjorts inom ramen för ett regionalt samarbete kal lat SparkNet. För tillfället är parterna datacentralerna på TY, TuKKK, TuAMKK, ÅA, Åbo stad, ICT Turku och MasterPlanet Oy. Det sistnämnda företaget har en koordinerande roll i förverkligandet. I och med SparkNet omfattar WLAN-nätet basstationer på alla nämnda organisationer, så att en ÅA-användare

37 som med sin bärbara dator befinner sig i närheten av en basstation t.ex. på TY via den kan få kontakt med ÅA:s datanät (och tvärtom). Även andra närliggande kom muner och organisationer torde ansluta sig till Spark Net. Sparknet underlättar därmed samarbetet mellan nämn da organisationer. De första basstationerna vid ÅA finns i Datacity och i ASA. Ännu före årsskiftet kommer antalet ÅA-basstationer att uppgå till 24, placerade i allmänna utrymmen i Axelia, Gadolinia, Hanken och i FÄ-huset. Nästa år kommer vi att täcka ytterligare byggnader samtidigt som antalet stationer ökas. I hela SparkNet finns för tillfället över 60 basstationer. En förteckning över basstationernas placering i Åboregionen, och annan information om de trådlösa näten hittar du via Wireless mobile Vaasa I Vasa samarbetar vi med VY, Svenska yrkeshögskolan och med VAMK. De första basstationerna har redan tagits ibruk i Tritonia. Avsikten är att installera bassta tioner i Kvarnen snart efter flyttningen. WLAN, plugg-in eller ADSL? Du har nu olika möjligheter att ansluta din bordsdator hemma eller din bärbara till Akademins datanät med en snabb förbindelse: Den bärbara datorn kan alltså anslutas enligt ovan trådlöst via basstationer i ÅA:s allmänna utrymmen eller på vissa andra punkter i Åbo-regionen och i Vasa. Hushåll i närheten av en utomhusantenn kan i vissa fall också få WLAN-kontakt, som dock kan vara osäker. Datorn skall ha WLAN-kort. Den bärbara kan pluggas in i kabelnätet på vissa ställen i Åbo såsom på ÅA:s bibba, i Axelia eller i Datacity. Datorn skall då vara försedd med ethernetkort. Hemdatorn (bordsdator eller bärbar) kan anslutas via en fast hyrd xdsl-förbindelse i enlighet med DC:s avtal med olika operatörer. Datorn skall ha ethernetkort

38 Alla tre anslutningssätten ger dig effektiv tillgång till webben och till e-posten. Alternativen 2 och 3 ger dig därtill tillgång till filerna på ditt personliga hemområde på Pchome och till vissa andra ÅA-serverdatorer. Alternativ 1 opererar med en nominell hastighet på 54 Mbps. I praktiken är 11 Mbps ofta den maximala hastigheten. Den bandvidden delar du med alla andra som samtidigt är uppkopplade till samma basstation. Alternativ 2 erbjuder direkt åtkomst med ether nethastighet 100 Mbps. Plugg-in -platserna ansluts i sannolikt i nästa år till SparkNet Alternativ 3 erbjuder hastigheter på 256 Kbps - 2 Mbps. Du är ensam om den bandvidden. Läs mera om de olika alternativen på Datasäkerheten Ett trådlöst datanät är avlyssningsbart och sålunda osäkert. Kryptering av WLAN-förbindelsen behövs där för. Vid utnyttjandet av datatjänster såsom ÅA:s e-post och webb krypteras lösenordet med SSL. Om du kör mot en institutionsserver i ÅA:s nät måste du själv skö ta om krypteringen. Mountning av skivor på pchome, pcinst eller allmänna unix-servers är tillsvidare ej tillåtna över WLAN-nätet. Vi jobbar med de andra universiteten på att finna lämpliga produkter (VPN) för dels den bärbara datorn och dels vår brandmur, som skulle tillåta säkrare anslutnin gar. Hoppeligen kan vi bjuda på en lösning nästa år. Våra ADSL-förbindelser fungerar över kabel som kommer direkt in till ÅA:s datanät. ADSL-förbindelserna är en nivå säkrare än ett okrypterat WLAN. Vi avser dock att nästa år höja också ADSL-säkerheten med hjälp av olika produkter för hemdatorn. Inpluggningsmodellen är den säkraste av de tre