Fotograf: Petra Gustafsson

Transkript

1

2 Fotograf: Petra Gustafsson

3 Innehållsförteckning 1 Kommentar och organisation Kommunstyrelsens ordförande 2 Nämnds- och förvaltningsorganisation 3 2 Förvaltningsberättelse Inledning 4 Mål och vision 5 Omvärldsanalys 6 Finansiell analys 8 Driftredovisning 13 Investeringsredovisning 14 Personalekonomisk redovisning 16 Miljöredovisning 20 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys 22 Noter 25 Fem år i sammandrag 30 Redovisningsprinciper 31 Ekonomisk ordlista 32 4 Nämndredovisning Kommunstyrelse 33 Kommunledningskontor 33 Räddningstjänst 35 Teknisk nämnd 36 Samhällsbyggnadsnämnd 38 Barn- och utbildningsnämnd 40 Kulturnämnd 42 Socialnämnd 45 Förtroendevalda revisorer 47 5 Sammanställd redovisning Koncernens organisation 48 Koncernens bolag och stiftelser 49 Finansiell analys 54 Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys 56 Noter 59 6 Revisionsberättelse Revisionsberättelse 60 1

4 KOMMENTAR OCH ORGANISATION Kommunstyrelsens ordförande Året 2006 präglades av vårt jubileumsfirande, Oskarshamn fyllde 150 år. Vår födelsedag var den 1 maj och dagen firades med en stor folkfest. Kommunfullmäktige hade enligt traditionerna sammanträde. Vi fortsatte sedan firandet under tre intensiva sommarveckor. Utbudet var stort och riktade sig till alla åldrar. Sommaren bjöd mestadels på vackert väder och bidrog på sitt sätt den rätta inramningen. Höjdpunkten var den Diggilookonsert som arrangerades i hamnen med över 6000 åskådare. Firandet bidrog till att stärka identiteten och sammanhållningen i vår kommun. Som kronan på verket kunde vi inviga vår nya Arena Oskarshamn under augusti månad. Det är ny anläggning som både ger möjligheter för ishockey, bandy, simning och fotboll. Kommunens ekonomi har under det gångna året utvecklats positivt och uppnått ett antal av kommunfullmäktige fastställda ekonomiska mål. Kommunen budgeterade ett positivt resultat under 2006 med 17,8 mkr och resultatet blev 77,2 mkr, d.v.s en positiv budgetavvikelse om 59,4 mkr. De finansiella tillgångarna generade 120,3 mkr i realiserad avkastning samt 129 mkr i orealiserad. Även de kommande åren kommer vi att budgetera med positiva resultat. En god ekonomi skapar förutsättningar för att utveckla verksamheter. Vi påbörjar nu ett arbete som syftar till verksamhetsuppföljningar när det gäller kvalitet. Oskarshamn är en kommun som lägger betydligt mer pengar på sin verksamhet än jämförbara kommuner. Med ett bra uppföljningsarbete kommer vi att kunna fokusera våra insatser ännu bättre. Vi kommer att kunna göra tydliga politiska prioriteringar. De kommande årens strategiska arbete handlar väldigt mycket om hamnens utveckling. Vi har ett antal stora utmaningar. Det kommer att krävas helhetssyn och modiga beslut. Vi kommer att få ta ställning till saneringsfrågan av hamnen. Det stundar en mycket stor investering i en ny hamnterminal som har som syfte att möta framtidens krav för passageraretrafik. Vi har en tydlig målsättning i framtiden att komplettera dagens Gotlandstrafik med trafik mot Baltikum. Vi vill också se en förtätning mellan staden och hamnen, detta sker bäst igenom att uppföra byggnader som både kan tjäna som bostäder och arbetsplatser. Vår industriella hamn måste också kunna utvecklas tillsammans med en turistmässig utbyggnad. Under 2006 lämnades ansökan om inkapslingsanläggningen in av SKB. Detta var en stor händelse inom ramen för kärnavfallsprogrammet. Om tidplanen håller är det 2009 som gäller för den stora ansökan som gäller för slutförvaret av det svenska kärnavfallet. Vi har ett mycket intensivt arbete framför oss. LKO projektet har omorganiserats under året, syftet med detta var att ytterliggare anpassa projektet till rådande förhållande. Som avslutning vill jag som Kommunstyrelsens ordförande tacka all personal och förtroendevalda som på olika sätt bidragit till kommunens utveckling under året Peter Wretlund Kommunstyrelsens ordförande 2

5 KOMMENTAR OCH ORGANISATION Nämnds- och förvaltningsorganisation Kommunfullmäktige 49 ledamöter Revision 5 ledamöter Valnämnd 5 ledamöter Kommunlednigskontor Kommunstyrelse 15 ledamöter Räddningstjänst Socialförvaltning Socialnämnd 11 ledamöter Barn- och utbildningsnämnd 11 ledamöter Barn- och utbildningsförvaltning Tekniskt kontor Teknisk nämnd 9 ledamöter Kulturnämnd 7 ledamöter Kulturförvaltning Samhällsbyggnadskontor Samhällsbyggnadsnämnd 9 ledamöter 3

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inledning Oskarshamns kommun har p.g.a. sin finansiella styrka möjlighet att bedriva verksamheter med mycket hög standard och kvalitet till sina kommuninvånare. Kommunen har under större delen av 90-talet ökat sitt beroende av finansiella intäkter för att kunna finansiera sina verksamheter. Oskarshamns kommun har p.g.a. detta skaffat sig verksamhetskostnader som vida överstiger genomsnittet bland landets kommuner. Detta har även inneburit att Oskarshamns kommun har haft svårigheter att få intäkterna att täcka kostnaderna trots att de finansiella intäkterna har varit stora. Under samma tidsperiod har flertalet av landets övriga kommuner varit tvungna att genomgå omfattande neddragningar och sparåtgärder för att få balans i ekonomin. Fr.o.m. verksamhetsåret 2000 till 2002 har avkastningen på kommunens finansiella kapital inte kunnat finansiera de höga verksamhetskostnaderna p.g.a. en vikande världsekonomi med bland annat fallande aktiemarknader som följd. Under den senaste fyraårsperioden har dock beroendet av finansiella intäkter minskat samtidigt som kommunens finansiella tillgångar har genererat höga avkastningar. Utöver detta har kommunen byggt upp orealiserade vinster på ca 129 mkr som, p.g.a. försiktighetsprincipen ej finns redovisade i resultat och balansräkningen. Kommunfullmäktige beslutade i november 2001 att Oskarshamns kommun skulle förbättra sitt resultat innan finansiella poster med ca 65 mkr under kommande 4-års period, d.v.s. fram till och med verksamhetsåret Oskarshamns kommun kan efter verksamhetsåret 2005 konstatera att detta mål är uppnått. Målet uppnåddes även under I november 2004 beslutade kommunfullmäktige om nya finansiella mål med anledning av propositionen om God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting (prop. 2003/04:105). Målen börjar gälla fr.o.m Enligt dessa mål skall kommunen under varje mandatperiod se till så att kommunens förmögenhet (egna kapital) inflationssäkras samt att kommunens verksamhetskostnader aldrig får överstiga 105 % av skatteintäkter och statsbidrag. Detta måste göras för att kommunen skall få en långsiktig och stabil ekonomi och följa kommunallagens krav om god ekonomisk hushållning. Oskarshamns kommun består inte enbart av de kommunala verksamheterna utan bedriver även verksamhet i bolagsform där de stora aktörerna är Byggebo AB (helägt), Oskarshamns hamn AB (ägs till 96 %) samt Oskarshamns Energi AB (ägs till 50 %). Det ligger på kommunens ansvar att även dessa verksamheter bedrivs på ett så ändamålsenligt och ett så optimalt sätt som möjligt. Det ligger även i kommunens intresse att se till att bolagens ekonomiska ställning är långsiktigt tryggad. Kommunens helägda bostadsbolag, Byggebo, har under ett antal år haft problem med negativa resultat. Bolaget har p.g.a. nyare fastighetsbestånd en stor skuldbörda som innebär att bolaget är känsligt för ränteförändringar. Kommunfullmäktige beslutade i september 2003 att skjuta till 75 mkr i kapitaltillskott utan initiala avkastningskrav. I och med detta arbetades det fram ett gemensamt samarbetsoch utvecklingsprogram mellan ägaren, Oskarshamns kommun och bolaget. Ytterligare ett kapitaltillskott om 75 mkr finns avsatta i den kommunala budgeten Inte heller på detta tillskott kommer ägaren, kommunen, kunna ställa några initiala avkastningskrav. Under 2006 har ägardialogen fortskridit. Bolaget redovisar för 2006 ett negativt resultat om drygt 10 mkr. Enligt bolagets prognoser kommer resultatet, ytterligare ett antal år, att vara negativt. I kommunens balansräkning per uppgår det bokförda värdet på aktiekapitalet i Byggebo till 88,5 mkr, medan bolagets egna kapital vid samma tillfälle endast var 64,6 mkr, d.v.s. en differens om ca 24 mkr. De kommunala revisorerna har uppmärk-sammat differensen och kommer detta att bestå eller utökas kommer kravet om en värdering av bolaget att intensifieras. Det är viktigt att påpeka att kommunen, som ensam ägare, har det yttersta ansvaret för Byggebos ekonomiska åtaganden. Det skall dock poängteras att kommuninvånarna i Oskarshamn, även efter att dessa mål genomförts, kommer att kunna ta del av kommunala verksamheter som förbrukar ca 3 7 % -enheter mer än vad andra kommuner i landet har råd med. Oskarshamns kommun kommer även efter 2007, att med stor sannolikhet tillhöra de kommuner i landet som har råd att skjuta till mest resurser till sina verksamheter. 4

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Mål och vision Oskarshamns kommuns vision Oskarshamn är en tillväxtkommun i en region med hög livskvalitet. Här mår vi bra, lever ett tryggt liv och har möjligheter att utvecklas. Oskarshamn kommunen med energi associerar till kraft, ljus, värme, sol och hav. Här finns framåtanda hos energiska kommuninvånare. Oskarshamn upplevs som en attraktiv kommun med öppet klimat och positiv attityd mot omvärlden. Övergripande mål I enlighet med utvecklingsprogrammet för lokal tillväxt finns följande övergripande inriktningsmål för kommunen: Oskarshamn ska år 2007 vara känt i Sverige som kommunen med energi och under 2010-talet ha etablerat varumärket internationellt. Oskarshamn ska ha en årlig stabil befolkningstillväxt som möjliggörs genom attraktiva boendemiljöer och stimulerande arbetstillfällen i ett varierat näringsliv. Oskarshamn ska till år 2007 avancera till den övre halvan på rankinglistan över företagsklimatet bland kommunerna. Oskarshamn ska till år 2007 ha vänt den neråtgående trenden för nyföretagande och till år 2010 ha ökat antalet nystartade företag till ca 100 per år. Oskarshamn ska år 2007 vara känt i regionen för ett framgångsrikt utvecklingsarbete för en levande landsbygd. För kommunens kärnverksamheter finns även följande övergripande mål: Oskarshamn ska ge barnen en god omvårdnad i form av barnomsorg och utbildning i kreativa miljöer och de äldre en god omsorg i form av tryggt boende samt bra tillsyn och sjukvård i och utanför hemmet. I kommunen ska finnas möjlighet till ett rikt utbud av kultur och fritidsaktiviteter, tillskapat i samverkan med föreningsliv och organisationer. Finansiella mål Kommunfullmäktige beslutade i november 2004 om nya finansiella mål för den kommunala verksamheten. Anledningen till detta var den av regeringen framlagda propositionen kring God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting (2003/04:105). Samtidigt beslutade kommunfullmäktige att fr o m 2007 revidera det befintliga finansiella målet samt lägga till två nya. De av kommunfullmäktige antagna finansiella målen innebär att kommunen över tid försäkrar sig om en god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen. Oskarshamns kommun har ett finansiellt mål som gäller för år Enligt målet ska nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag uppgå till 105,2 % vilket för år 2006 motsvarar 1070 mkr. Utfallet blev 104,2% vilket innebär att Oskarshamns kommun klarar kommunfullmäktiges mål för verksamhetsåret Fr.o.m. år 2007 gäller följande finansiella mål: Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till max 105 %. Att kunna lägga mer pengar på verksamheterna än vad skatteintäkter och statsbidrag inbringar är för Oskarshamns kommun möjligt tack vare finansiella nettointäkter på ca 90 mkr. För att inte tära på kommunens förmögenhet ska Oskarshamns kommun generera resultatnivåer som inflationsskyddar kommunens egna kapital. Med en prognostiserad inflation på 2 % innebär detta ett årsresultat på ca 50 mkr. Investeringsvolymen för skattefinansierade investeringar får inte överstiga 4 % av skatteintäkter och statsbidrag vilket motsvarar ca 40 mkr per år. Verksamhetsmål I samband med framtagandet av nya finansiella mål för den kommunala verksamheten beslutade kommunfullmäktige att nämnderna ska påbörja/ intensifiera sitt arbete med att utveckla verksamhetsmål och riktlinjer utifrån de förutsättningar som finns. Ett utvecklingsarbete pågår kring verksamheternas mål och riktlinjer där barn- och utbildningsnämnden har kommit längst med sin målformulering. I detta arbete ingår även att utveckla mätbara verksamhetsmått och få en röd tråd mellan ekonomi, kvalitet och prestation. Beskrivning av respektive nämnds verksamhetsmål och måluppfyllelse går att finna under nämndernas verksamhetsberättelser på sid Graden av målbeskrivning och målavstämning varierar från nämnd till nämnd beroende på i vilken fas av målformuleringsarbetet nämnden befinner sig för tillfället. 5

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsanalys Kommunens ekonomi är till stor del beroende av olika faktorer i vår omvärld, såsom arbetsmarknad, demografiförändringar, statliga åtgärder, ränte- och löneutvecklingen, m.m. Nedanstående avsnitt är hämtat från av Sveriges kommuner och landstings (SKL) framtagna Ekonomirapport, nov -06. För 2006 förväntas ett ekonomiskt resultat på drygt 19 miljarder för kommuner och landsting. Konjunkturuppgången ger utslag i ökad sysselsättning och därmed högre skatteintäkter. Höjda statsbidrag och effektiviseringar gör det möjligt för de flesta kommuner att nå kravet om god ekonomisk hushållning. Ett resultat på nuvarande nivå är nödvändigt för att behålla en god kvalitet och möte framtida behov av bland annat vård och omsorg. Kalkylerna för kommunerna i Sverige ser bra ut fram till 2008 för att från 2009 bli kärvare. Den sammanlagda volymeffekten av demografi, reformer och arbetsmarknadspolitik beräknas till ca 0,9 % per år under perioden Under samma period förväntas skatteunderlaget växa med drygt 4 % per år. SKL konstaterar att nuvarande skattebas inte är tillräcklig för det kommunala välfärdsuppdraget på några års sikt. Därför behöver dialogen om den framtida välfärden ytterligare fördjupas och intensifieras. Den samhällsekonomiska utvecklingen Den internationella ekonomiska utvecklingen väntas kulminera i år och långsamt bromsa in under I USA har en avmattning redan inletts under andra och tredje kvartalet, bland annat som ett resultat av en betydande försvagning av bostadsmarknaden. I Europa bedöms tillväxten i år överträffa förväntningarna för att nästa år dämpas, bland annat till följd av en svagare internationell efterfrågan. I Asien förutses emellertid den ekonomiska aktiviteten bli fortsatt hög de närmaste åren, även om den Japanska ekonomin mattas av nästa år. I Sverige beräknas tillväxttakten 2006 bli den högsta sedan år Nästa år väntas BNP-tillväxten dämpas men vara fortsatt god. Den starkare efterfrågan på arbetsmarknaden har inneburit att sysselsättningen har ökat sedan andra halvåret Den öppna arbetslösheten har sjunkit, men inte alls i samma takt som sysselsättningen har ökat. Detta beror på ett ökat antal personer i arbetskraften. SKL prognostiserar en ökad sysselsättning inom kommunerna med 0,7 % i genomsnitt per år under perioden 2005 till Demografiska förändringar befolkningsutvecklingen I kommunens budget kalkyleras en negativ befolkningsutveckling om ca 30 personer per år. Oskarshamns kommun har enligt SCB invånare per vilket motsvarar en minskning med 3 personer från Av förändringen stod födelseunderskottet för 44 (57) invånare och ett flyttningsnetto på plus 41 (8) invånare. Oskarshamns kommun har under den sista tioårsperioden minskat sin befolkning med knappt 100 personer per år. Dock ser vi ett trendbrott fr.o.m Befolkningsutveckling Demografiska förändringar i olika åldersklasser föranleder resursförskjutningar mellan kommunala verksamheter. Nedanstående prognoser bygger på kommunens egna antaganden. Fr.o.m fram till 2011 kommer antalet barn i grundskola att minska, medan antalet ungdomar i gymnasieskolan fortsätter att öka fram till 2008 för att därefter minska. Den äldre befolkningen (60-84 åringar) kommer successivt att öka, medan den äldre äldrebefolkningen (85 w) kommer att öka drastiskt fr.o.m. början på 2020-talet. Skall dessa äldre erbjudas samma service och kvalité som dagens äldre, kommer en resursförstärkning krävas på ca 70 mkr under 2020-talet. Strategiska personalfrågor Motiverade, engagerade och kunniga medarbetare är förutsättningen för en hög kvalitet i Oskarshamns kommuns verksamhet. Oskarshamns kommun har som mål att vara en arbetsplats där människor trivs och erbjuds möjligheter att utveckla sin potential och där medarbetarnas vilja till personlig utveckling och personligt ansvarstagande stimuleras. Att på detta sätt vara en attraktiv arbetsgivare utgör dessutom en av de bästa grunderna för att möta vårt rekryteringsbehov genererat av kommande års omfattande pensionsavgångar. Av stor vikt är dessutom att vi har ledare på olika nivåer som är säkra i sin ledarroll, som har förmåga att inspirera och stimulera medarbetare, som inger förtroende och som har förmåga att fatta svåra beslut. Det goda ledarskapet utgör dessutom en av de viktigare förutsättningarna för att skapa ett arbetsklimat som gör oss till en attraktiv arbetsgivare. 6

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vi behöver även i högre utsträckning än hitintills med olika aktiviteter ytterligare förankra vår ledningspolicy och dessutom skapa, utveckla och tillhandahålla rutiner och riktlinjer som är gemensamma över hela organisationen och i linje med kommunens personalidé. Detta för att kvalitetssäkra de olika skeden som möter medarbetaren i organisationen som t.ex. introduktion, utveckling, belöning etc. Arbetet med att öka hälsan hos våra medarbetare fortgår. Fokus är främst en vidare utveckling av arbetsmiljön i sin helhet såsom t ex organisation, ledarskap, friskvård, arbetstider, förebyggande insatser, aktiv rehabilitering mm. Allt detta hjälper oss att ytterligare minska sjukfrånvaron i kommunen. Framtidsbedömning Kommunen redovisade stora negativa resultat under inledningen på 2000-talet, p.g.a. framförallt ett för stort beroende av avkastningen på de finansiella tillgångarna. I och med de finansiella mål som Kommunfullmäktige antagit har kommunen under senare år redovisat tillfredställande resultat. Kommer kommunen även framgent att klara de finansiella målen har kommunfullmäktige försäkrat sig om att nuvarande generationer ej överkonsumerar verksamhet på framtida generationers bekostnad. Eller med andra ord har kommunen över tid försäkrat sig om en god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen. Oskarshamns kommun kommer dock även fortsättningsvis kunna spendera mer resurser på sina verksamheter jämfört med majoriteten av Sveriges kommuner. Nästa steg är att på ett enkelt och pedagogiskt sätt visa hur dessa extra resurser, som finns i verksamheterna, kommer kommuninvånaren till del. Länets kommuner och Regionförbundet har sagt upp avtalet med Accelerated Wireless AB angående bredbandsutbyggnad i Kalmar län. Oskarshamns kommun har en fordran på företaget med 1,6 mkr som enligt bankgaranti ska återbetalas. Centralt avtal har skrivits mellan Sveriges Landsting och Sveriges kommuner gällande pensionskostnadsåtaganden för den personal som flyttades över från landstingen till kommunerna i samband med Ädel-reformen Kommunerna har en fordran mot landstingen och en avräkning skall ske snarast. Hur stor fordran är för Oskarshamns kommun är svårt att kalkylera dock kommer kommunerna inte få full kompensation då avräkningen kommer att beräknas på dåvarande pensionsavtal. Fortfarande kvarstår uppgörelse gällande Psyk-ädel reformen. Balanskravet Staten har påfört kommunerna ett s.k. balanskrav fr.o.m. verksamhetsåret Innebörden av detta är att kommunen ej får redovisa negativa resultat i resultaträkning i ett tre års perspektiv. I Riksdagens beslut, enligt ovan nämnda proposition, kring god ekonomisk hushållning framgår även vissa förändringar av det s.k. balanskravet. Bland annat skall mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning upprättas av kommunfullmäktige samt att återställandetiden för negativa resultat förlängs till 3 år. Vidare tydliggörs innebörden av synnerliga skäl som skall exkluderas från balanskravsresultatet. Kommunfullmäktige i Oskarshamn har enligt ovanstående beskrivning beslutat om nya finansiella mål för kommunen med utgångspunk från god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige har dock ej åberopat synnerliga skäl vid de stora negativa resultaten under 2000 till 2002, även om dessa berodde på nedskrivning av orealiserade förluster på finansiella tillgångar. Kommunen vidhåller att återställandetiden på 3 år fortfarande är för kort när kommuner, som Oskarshamn, har möjlighet att avsätta medel för långsiktig placering i volatila högavkastande finansiella tillgångar, såsom aktier. Kommunens resultatutveckling redovisas nedan. Årets resultat (exkl extraord. poster) (mkr) Årets resultat Ack. sedan Kommunen klarar inte balanskravet för åren 2000 till Det negativa resultatet 2003 återställs genom 2004 års positiva resultat. I och med det nya finansiella målet om inflationssäkrad förmögenhet kommer Oskarshamns kommun att generera årliga resultat i storleksordningen 50 mkr, vid en inflation på 2 %. Detta får till följd att kommunen över tid även kommer att kunna återställa de negativa resultaten avseende 2000, 2001 och Enligt nuvarande prognos kommer hela underskottet att vara återställt

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell analys En god ekonomi är ett grundläggande villkor för att kunna uppnå de sociala och välfärdspolitiska mål, som är det primära syftet med kommunens verksamhet. På samma sätt är en svag ekonomi ett hinder eller en begränsning för kommunen, när det gäller att tillgodose angelägna behov inom olika verksamhetsområden. En balanserad finansiell utveckling är därför en förutsättning för att kommunens service kan behållas och utvecklas. RK-modellen Oskarshamns kommun använder sedan 2002 den så kallade RK-modellen för att göra en ekonomisk analys av kommunens finanser. Modellen bygger på fyra delar som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv när kommunens ekonomi skall bedömas. Syftet med modellen är att genom analys av de fyra delarna på ett sammanhållande sätt, kunna beskriva och identifiera kommunens finansiella styrkor och svagheter. Grundfrågan som skall besvaras är huruvida Oskarshamns kommun har en god ekonomisk hushållning eller ej. Var och en av de fyra delarna analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal. De fyra delarna är: Det finansiella resultatet Vilken balans har kommunen haft mellan sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet/ långsiktig betalningsberedskap Vilken kapacitet har kommunen haft för att möta långsiktiga finansiella svårigheter? Riskförhållande Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Resultat Oskarshamns kommuns resultatutveckling var extremt negativ under åren 2000 till Anledningen är framförallt den negativa utvecklingen som skett på aktiemarknaden i kombination med en hög nettokostnadsnivå i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. Resultatet för 2003 var även det negativt med 17 mkr. Den negativa trenden vändes 2004 då resultatet uppgick till 20,2 mkr. Den positiva resultatutvecklingen fortsatte under de påföljande två åren med 44,6 mkr och 77,2 mkr. Verksamheternas budgetdisciplin har inte varit tillfylles historiskt. Dock har nämnderna/verksamheterna under de sista två åren i stort hållit inom givna ramar. I tabellen nedan visas resultatutvecklingen för kommunen och koncernen. Bolagens inverkan på resultatet under åren 2002 till 2006 har varit negativt, förutom under Vidare redovisning kring bolagens ekonomiska ställning finns under den sammanställda redovisningen. Årets resultat (mkr) Kommunen Före extraor. poster -186,0-17,0 20,2 44,6 77,2 Efter extraor. poster -186,0-17,0 20,2 44,6 77,2 % av skatteintäkter och statsbidrag -22, 2-2, 0 2, 2 4, 6 7, 6 % av eget kapital -7,9-0,7 0,9 1,9 3,2 Koncernen Före extraor. poster -194,1-33,4 22,4 40,5 62,5 I nedanstående tabell kan man utläsa att kommunens intäkter i form av skatteintäkter, statsbidrag och verksamhetsintäkter har ökat mer än vad verksamheternas kostnader har gjort mellan 2005 och En viktig förutsättning för en långsiktig god ekonomi är att inte verksamheternas nettokostnader ökar mer än skatteintäkterna och statsbidragen, förutsatt en oförändrad utdebitering. Intäkter och kostnader (procent) Verksamhetens bruttointäkter 5, 5 1, 2 7, 2 2, 8 7, 5 Verksamhetens bruttokostnader 4, 8 1, 8 4, 0 2, 5 4, 8 Avskrivningar -0,7-1,9 6,6-14,0 13,9 Skatteintäkter och statsbidrag 3, 4 3, 2 5, 0 6, 9 4, 8 Vks Nettokostnader 4,6 2,0 3,1 2,5 4,0 KPI (inflation) 2,1 1,9 0,4 0,4 1,4 Kommunens utveckling av verksamheternas nettokostnader har i genomsnitt för den sista åttaårsperioden varit 4,7% per år, medan skatteintäkterna och statsbidragen i genomsnitt under samma tidsperiod har ökat med 5,6%/år. Den genomsnittliga inflationsökningen har under samma period varit 1,26 % per år. Kommunens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag skiljer sig markant mot rikssnittet. Rikssnittet var 98,4 % (bokslut 2005) vilket skall jämföras med Oskarshamns kommuns 104,2 % år Kommunfullmäktige beslutade 2001 att kommunen skall nå en nivå kring 105 % senast under verksamhetsåret Detta mål uppnåddes både 2005 och I november 2004, i samband med kommunfullmäktiges budgetbeslut , fastlades nya finansiella mål. Anledningen till detta var regeringens proposition 2003/04:105 8

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. De nya finansiella målen införs från och med 2007, och innefattar ett tak på 105% gällande nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag, samt att kommunen per mandatperiod skall behålla det reala värdet på kommunens egna kapital Verksamhetens nettokostnader och avskrivningar/skatteintäkter och generella statsbidrag 7,4 106,2 7,0 104,9 7,1 102,9 6,0 6,4 98,6 97, Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar Kommunens investeringar har överskridit avskrivningsnivåerna under många år. Man kan också se att Oskarhamns kommun tar en klart större andel av sina resurser i anspråk på sina anläggningar/ fastigheter än jämförbara kommuner. För att kunna åtgärda detta hade Kommunfullmäktige beslutat om låga investeringsvolymer gällande skattefinansierade investeringar under åren Med facit i hand ser vi dock att investeringsnivåerna 2005 och 2006 är extremt höga. Anledningen till detta är framförallt två stora investeringsprojekt, ny sportanläggning, samt ombyggnation av en grundskola. Kommunfull-mäktige har fr.o.m fastslagit ett finansiellt tak för skattefinansierade investeringar ( 4% på skatte-intäkter och statsbidrag). 75 mkr av investeringarna 2003 nedan avser kapitaltillskott till det kommunala bostadsbolaget. 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Nettoinvesteringar och avskrivningar Skattefin. investeringar Skattefin. avskrivn. Kapacitet Kommunens långsiktiga betalningsberedskap är god. Soliditeten avseende 2006 var 89 % och avviker i positiv bemärkelse markant jämfört med riksgenomsnittet. Kommunens starka soliditet har sin grund i de stora finansiella tillgångarna i balansräkningen. På koncernnivå är skillnaden mot riksgenomsnittet mindre, men koncernen har ändå ca 21 %-enheter bättre soliditet än riksgenomsnittet. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Soliditet (eget kapital/totalt kapital) 92% 91% 89% 88% 89% 61% 60% 61% 61% 54% Soliditet (exkl. internbank) i % Soliditet (koncernen) Soliditet, rikssnitt Soliditet, (koncern) rikssnitt Koncernens skuldsättningsgrad, d.v.s. skuldernas andel av det totala kapitalet, har sedan 1998 utvecklats i positiv riktning jämfört med rikssnittet. Anledningen till detta är de stora realisationsvinster som gjordes vid försäljning av Sydkraftsaktier under 1999 och 2001 samt att kommunen under de senaste åren har egenfinansierat utlåning till bolagen. Kommunens skuldsättningsgrad var för ,6 % jämfört med rikets 47,0 % (bokslut 2005). Koncernens skuldsättningsgrad var för ,1 % jämfört med rikets 60,3 % (bokslut 2005). Skuldsättningsgrad (koncernen) (procent) Skuldsättningsgrad 39,5 40,0 39,1 39,2 36,1 varav: Kommunen 8,2 8,9 11,0 11,8 10,6 Bolagen 31,3 31,1 28,1 27,4 25,5 Rikssnitt 59,5 60,1 60,3 60,4 Den kommunala utdebiteringen höjdes till 21 kronor och 66 öre under 2004 efter att ha varit oförändrad sedan slutet på 70-talet. Rikssnittet för 2007 är 20,78 kr och länssnittet är 21,61 kr. Den totala kommunalskatten för 2007 är 32,13 kr jämfört med rikssnittet 31,55 kr och länssnittet 32,08 kr. Detta medför en högre utdebitering om 58 öre jämfört med riket. 9

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunens utdebitering (procent) Primärkommunal skatt 20,91 20,91 21,66 21,66 21,66 Primärkommunal skatt, rikssnitt 20,53 20,70 20,80 20,84 20,78 Total kommunalskatt exkl. kyrkoskatt 31,38 31,38 32,13 32,13 32,13 Risk Kommunens likviditet är god och har så varit under en lång tid. Betalningsberedskapen på kort sikt är extremt god. Likaså ligger både balanslikviditeten och kommunens rörelsekapital på bra nivåer vid en jämförelse med andra kommuner. Likviditet Kassalikviditet i % Balanslikviditet i % Rörelsekapital i mkr Kommunens betalningsberedskap på lite längre sikt är också god. Anledningen är kommunens stora finansiella omsättningstillgångar. Stora delar av denna volym går under förhållandevis kort sikt att omsätta till likvida medel. Finansiella nettotillgångar (mkr) Kommunen Omsättn. tillgångar + finans.anl.tillgångar Kortfristiga- och långfristiga skulder Netto Koncernen Omsättn. tillgångar + finans.anl.tillgångar Kortfristiga- och långfristiga skulder Netto Koncernens betalningsberedskap på lång sikt är förhållandevis god. Den har framförallt synliggjorts under 1999 och 2001 i och med avyttringen av Sydkraftsaktier. Under de senaste åren har de finansiella omsättningstillgångarna använts till att amortera koncernens långfristiga skulder. Denna utveckling kommer att fortgå efter att Kommunfullmäktige har fattat beslut om ytterligare amorteringar av koncernlån motsvarande 200 mkr. Koncernens finansiella risker är förhållandevis stora i och med att kommunen har tillgångar placerade på de finansiella marknaderna och att kommunens bostadsbolag har stora finansiella skulder. Kommunens avkastning på finansiella tillgångar är beroende av framförallt ränteutvecklingen men även av utvecklingen på aktiemarknaden. En avkastningsökning på 1 % -enhet innebär ökade intäkter på 15 mkr för kommunen, medan en räntehöjning på 1 % -enhet överlag på Byggebos lånestock innebär 18 mkr i ökade kostnader för bolaget. För koncernen innebär en ränteökning med 1 %-enhet ökade finansiella kostnader med drygt 6 mkr. Finansiella risker och åtaganden (mkr) Ränteföränd. + 1%- enhet (mkr) Kommun 12,0 10,9 10,9 10,6 10,3 Koncern -7,8-8,0-5,7-7,7-6,7 Borgensåtagande Kommunen, extern upplåning Summa Kommunen har inga egna långfristiga skulder. Koncernen däremot har långfristiga skulder. Dessa har dock minskat under framförallt 2002 och 2003 på grund av stora amorteringar. Vidare amorteringar kommer att ske under 2007 och Kommunen fungerar även som internbank vilket innebär att borgensåtagandena successivt kommer att övergå till internbankslån. Pensioner Från och med 1998 skall större delen av kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen under ansvarsförbindelser utanför balansräkningen. Kommunens pensionsåtagande uppgick till 638 mkr varav 36,5 mkr redovisas i balansräkningen och resterande 600,8 mkr som ansvarsförbindelser. Kommunens totala pensionsåtagande var vid årsskiftet 638 mkr, en ökning med 90 mkr under Största förklaringen till den ökade ansvarsförbindelsen är att nuvärdesberäkningen är gjort med en lägre diskonteringsränta. Anledningen till att pensionsåtaganden i balansräkningen ej ökade under året förklaras framförallt med det nya pensionsavtalet KAP-KL. 10

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Pensionsåtagande (mkr) Avsättning för pensioner Ansvarsförbindelse Totala förpliktels Fondering - Finansiella placeringar Bokfört värde Marknadsvärde Anskaffningsvärde Realiserat resultat Orealiserat resultat Avkastning Totala förpliktels. - finans. placering Kommunen har sedan november 2002 i och med Kommunfullmäktiges antagande av ny finanspolicy beslutat om full fondering av pensionsåtagandet. Den faktiska finansiella portföljen har enligt ovan omstrukturerats så att full fondering uppnåtts 2006 (104%). Enligt finanspolicyn skall pensionsåtagandet marknadsvärderas enligt en annan modell. Fonderingsnivån utifrån denna modell var vid årsskiftet 88 %. Känslighetsanalys I nedanstående tabell redovisas hu den kommunala ekonomin påverkas av olika faktorer under ett år. 0,5 % -enheter till 104,2 %. Sparsamhet inom verksamheterna samt en skattehöjning om 75 öre inför 2004 är anledningen till att målet har uppnåtts. Målsättning Målsättning till 2005, 105,2 % 113,6 111,9 110,0 104,7 104,2 Avvikelse i mkr -74,9-60,5-44,8 6,2 9,8 I kommunens uppföljningar gällande verksamheternas nettokostnader har prognossäkerheten varit tillfredställande. Prognoserna av årets resultat har dock avvikit väsentligt mot det verkliga utfallet under den senaste 5-årsperioden. Anledningen är svårigheterna att prognostisera finansnettot med tanken på svängningarna på aktiemarknaden samt extraordinära intäkter. Kommunen har valt att budgetera en långsiktigt real avkastningsnivå på ca 3,0 % på det finansiella kapitalet. Budgetuppföljning, prognossäkerhet Budgetavvikelse, årets resultat exklusive extraordinära poster (mkr) Budget 3,9-11,4 8,9 48,0 17,8 Bokslut -186,0-17,0 20,2 44,6 77,2 Prognos augusti -177,2-30,4 6,6 29,5 51,8 Prognos april -80,5-27,0-5,8 29,0 32,0 Känslighetsanalys (mkr) 2008 Skatteintäkter och statsbidrag Befolkningsökning/minskning +/- 100 pers 3,8 +/- 200 pers 7,6 Utdenitering +/- 10 öre 4,3 +/- 20 öre 10,8 +/- 50 öre 21,6 Avskrivningar Investeringsvolumer/Avskrivningsvolymer +/- 20 mkr 2,0 +/- 30 mkr 3,0 Verksamhetens nettokostnader Intäkter +/- 0,5% 2,5 Övriga kostnader +/- 0,5% 2,0 Lokalkostnader +/- 0,5% 0,7 Personalkostnader +/- 0,5% 4,7 Personalkostnader +/- 1,0% 9,4 Kontroll Den målbeskrivning Kommunfullmäktige antog i november 2001 innebär att kommunens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag skall ner till 105,2 % vid bokslutet Mellan åren 2005 och 2006 sjönk nyckeltalet med Budgetuppföljning, prognossäkerhet Budgetavvikelse, verksamheternas nettokostnader (mkr) Bokslut -27,2-1,3-11,7 2,1 17,0 Prognosavvikelse augusti -20,8 3,0-7,9-4,4-1,1 Prognosavvikelse april -30,3-20,4-22,7-7,4-10,5 Förvaltningarnas budgetföljsamhet har inte varit till belåtenhet under första delen av 2000-talet, med visst undantag för Under 2005 och 2006 har dock budgetdisciplinen markant förbättrats. Ingen nämnd/styrelse redovisade någon större budgetavvikelse. Budgeten är det lagstadgade styrinstrument som skall användas för att fördela kommunens resurser. Uppstår stora eller återkommande budgetavvikelser kan detta innebära att kommunen bedriver verksamheter som inte är demokratiskt beslutade. Under 2007 fortsätter den löpande kontrollen av budgetdisciplinen att ske via månadsuppföljningar. Kommunen har av statsmakten blivit ålagd ett s.k. balanskrav. Balanskravet, som infördes i och med verksamhetsåret 2000, innebär att en kommun måste ha balans mellan intäkter och kostnader. Efter detta har riksdagen beslutat om en revidering av det s.k. balanskravet som skall gälla fr.o.m. 11

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE verksamhetsåret Vidare resonemang kring detta går att finna under omvärldsanalysen. Oskarshamns kommun klarade inte balanskravet för verksamhetsåret 2000, 2001 och Det negativa resultatet 2003 på 17 mkr återställs i och med det positiva resultatet om 20,2 mkr Kommunen redovisar ett positivt resultat för 2005 och 2006 vilket används för att påbörja återställningen av de negativa resultaten i början på 2000-talet. Vid årsskiftet återstår det 214 mkr att återställa. Oskarshamns kommun kommer, i och med kommunfullmäktiges beslut kring inflationsskyddad förmögenhet samt med den inflationsprognos som ligger, att återställa underskotten någon gång i början på 2010-talet. Sammanfattning Den sammanfattande bild som ovanstående finansiella analys ger är att kommunen har lyckats skapa en stabil ekonomisk grund att stå på inför framtiden. Åtgärdsprogrammet som har genomförts under 2001 till 2005 bygger på att minska beroendet av finansiella intäkter. Fortfarande avviker Oskarshamns kommun väsentligt gällande hög resursförbrukning till byggnader och anläggningar. Frågan politiken måste ställa sig är om denna resursfördelning ger ett optimalt mervärde till kommuninvånarna. För att uppnå en märkbar förändring gällande detta måste Kommunfullmäktige titta över de finansiella målet som är kopplat till de skattefinansierade investeringsvolymerna. Sammanställd redovisning Koncernen Oskarshamns kommun redovisar ett positivt resultat om 62,5 mkr för år Detta är en förbättring med 22,0 mkr jämfört med förra året. Resultatförbättringen kan i sin helhet hänföras till Oskarshamns kommuns positiva resultat om 77,2 mkr (44,6 mkr år 2005). Byggebo i Oskarshamn AB och Oskarshamns Utveckling AB redovisar återigen negativa resultat om -10,2 respektive -4,1 mkr. Koncernens investeringar uppgår till 176,1 mkr jämfört med 157,8 mkr året innan. Kommunens höga investeringsnivå under år 2006 (139,8 mkr) är den största orsaken till ökningen. De största investeringsnivåerna, av de övriga bolagen som ingår koncernen, uppvisar Oskarshamn Energi AB om 14,6 mkr och Byggebo AB om 11,4 mkr Koncernens soliditet är 3% högre jämfört med föregående år och uppgår till 64%. Byggebo AB och Stiftelsen Forum avviker från övriga bolagen i koncernen med sin låga soliditet om 3,7% respektive 4,6 %. Sammanställd redovisning i siffror (mkr) Bruttoomsättning Balansomslutning Investeringsvolym Soliditet Mer information om koncernens verksamhet och ekonomi finns på sidorna Sammanställd redovisning för Oskarshamns kommun omfattar aktiebolag och stiftelser, i vilka kommunen bestämmer eller har ett väsentligt inflytande. I den sammanställda redovisningen ingår: Oskarshamns kommun Byggebo i Oskarshamn AB 100% Oskarshamn Energi AB 50% Oskarshamns Hamn AB 96% Oskarshamns Utveckling AB 100% Stiftelsen Forum 100% Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell 50% Oskarshamns Hamngods och Terminal AB 100% För presentation av de kommunägda bolagen och stiftelserna se sidor Sammanställd redovisning - periodens resultat (mkr) Före extraord.poster -194,1-33,4 22,4 40,5 62,5 Efter extraord.poster -194,1-33,4 22,4 40,5 62,5 12

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Driftredovisning - kommun (Belopp i mkr) Bokslut Budget Bokslut Avvik. Nämnd Förslag till överföring till 2007 Avvik. efter överföring till 2007 Avgiftsfinansierad verksamhet Kommunledningskontor 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Räddningstjänst 0,7 0,9 0,7-0,2 0,0-0,2 Teknisk nämnd -1,4 0,6 6,7 6,1 0,0 6,1 Summa -0,7 1,5 7,4 5,9 0,0 5,9 Skattefinansierad verksamhet Kommunledningskontor -59,2-64,9-65,0-0,2 1,0-1,2 Räddningstjänst -21,5-23,3-23,3 0,0 0,0 0,0 Teknisk nämnd -27,0-27,8-30,3-2,4-0,2-2,2 Byggnadsnämnd -11,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Samhällsbyggnadsnämnd 0,0-15,2-13,7 1,5 0,0 1,5 Barn- och utbildningsnämnd -473,8-492,4-482,2 10,1 10,1 0,0 Kulturnämnd -20,3-20,8-21,0-0,2 0,0-0,2 Socialnämnd -431,2-460,1-464,9-4,8 0,1-4,9 Miljö- och hälsoskyddsnämnd -3,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Valnämnd 0,0-0,4-0,4 0,0 0,0 0,0 Revision -0,8-0,8-0,8 0,0 0,0 0,0 varav internränta -41,0-44,8-40,1 4, 6 0, 0 4, 6 varav avskrivningar -58,8-68,9-65,6 3, 4 0, 0 3, 4 Övrig finansiell verksamhet 29,6 22,5 29,6 7,1 0,0 7,1 Summa , , ,1 11,1 11,1 0,1 Verksamhetens nettokostnader , , ,7 17,0 11,1 6,0 Skatteintäkter och statsbidrag 974, ,5 1021,6 13,1 0,0 13,1 Resultat efter skatteintäkter -45,3-73,2-43,0 30,2 11,1 19,1 Finansnetto 89,9 91,0 120,3 29,3 0,0 29,3 Resultat efter finansnetto 44,6 17,8 77,2 59,4 11,1 48,4 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 44,6 17,8 77,2 59,4 11,1 48,4 Nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag 104,7 107,3 104,2 varav Resultatenheter (Belopp i mkr) Bokslut Budget Bokslut Avvik. Nämnd Förslag till överföring till 2007 Avvik. efter överföring till 2007 Kommunledningskontor - NOVA -2,7-5,0-4,0 1,0 1,0 0,0 Teknisk nämnd - Vatten ovh avlopp -0,6 0,6 1,3 0,7 0,0 0,7 Teknisk nämnd - Renhållning -0,7 0,0 5,4 5,4 0,0 5,4 Teknisk nämnd - Städ- och måltidsverksamhet -0,4-1,0-1,6-0,6-0,2-0,4 Barn och utbildningsnämnd -473,8-492,4-482,2 10,1 10,1 0,0 Socialnämnd - Projekt Intraprenad -1,9-2,2-2,1 0,1 0,1 0,0 Summa -480,1-500,0-483,2 16,8 11,1 5,7 13

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Investeringsredovisning - kommun (Belopp i mkr) Budget 2006 Bokslut 2006 Avvikelse Förslag till överföring till 2007 Förslag till överföring till 2007 Avgiftsfinansierade investeringar Teknisk nämnd 53,7 28,3 25,4 25,1 0,3 Varav: - Va-ledn Stångehamn 9,9 0,3 9,6 9,6 0,0 - Kristdala ARV,ombyggnad 6,3 7,1-0,8 0,0-0,8 - Figeholms ARV 4,5 0,0 4,5 4,5 0,0 - Fredriksbergs VV, nytt filter 4,5 7,6-3,1 0,0-3,1 - Fordon, maskiner, inventarier 3,9 0,6 3,3 3,3 0,0 - Kronoparken 2,6 0,0 2,6 2,6 0,0 - Omby. avloppssystem Mysingsö 2,5 0,1 2,4 2,4 0,0 - Fredriksberg nytt långsamfilter 2,0 0,8 1,2 1,2 0,0 - Ernemar nya blåsmaskiner 1,5 0,4 1,1 1,1 0,0 - Övriga projekt (47 st.) 16,1 11,5 4,6 0,4 4,2 Kommunledningskontor 7,0 0,0 7,0 0,0 7,0 Varav: - Hamnverksamhet 7,0 0,0 7,0 0,0 7,0 Räddningstjänst 0,3 0,2 0,1 0,1 0,0 Summa 61,0 28,5 32,5 25,2 7,3 Skattefinansierade investeringar Teknisk nämnd 141,4 98,7 42,8 47,4-4,6 Varav: - Sportanläggning 34,3 36,0-1,7 0,0-1,7 - Rödsleskolan ombyggnad 31,3 24,0 7,3 7,3 0,0 - Solbacka ombyggnad gruppbostad 10,0 1,8 8,2 8,2 0,0 - Kronoparken 9,6 0,0 9,6 9,6 0,0 - Inre Hamnen 5,2 2,3 2,9 2,9 0,0 - Förbifart Fårbo, kommunens del 4,5 4,2 0,2 0,2 0,0 - Förskola Saltvik 4,1 4,7-0,6 0,0-0,6 - Rödsleskolan ombyggnad inv. 3,8 3,9-0,1 0,0-0,1 - Åsaskolan ombyggnad 2,9 0,8 2,0 2,0 0,0 - Rastplats Fårbo 2,3 0,0 2,3 2,2 0,1 - Övriga projekt (70 st.) 33,5 20,9 12,6 15,0-2,4 Kommunledningskontor 3,9 3,2 0,7 0,4 0,3 Varav: - Gemensamma nätverksprogram 1,0 0,9 0,1 0,0 0,1 - Bef. centrala datorer, utbyggnad 0,6 1,0-0,4 0,0-0,4 - Befintligt nätverk, utbyggnad 0,6 0,2 0,4 0,4 0,0 - Övriga projekt (6 st.) 1,7 1,1 0,6 0,0 0,6 Räddningstjänst 5,0 3,4 1,7 1,7 0,0 Samhällsbyggnadsnämnd 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 Socialnämnd 0,9 0,2 0,7 0,7 0,0 Barn- och utbildningsnämnd 6,4 5,3 1,1 1,0 0,1 Varav: - Ismaskin 0,9 0,7 0,2 0,1 0,1 - Datorutrustning 0,8 0,8 0,0 0,0 0,0 - Samhällsprogr. media, musik 0,4 0,4 0,0 0,0 0,0 - Övriga projekt 4,3 3,4 0,9 1,0-0,1 Kulturnämnd 0,5 0,3 0,2 0,2 0,0 Summa 158,3 111,3 47,0 51,3-4,3 Totalt 219,3 139,8 79,5 76,5 3,0 14

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Avgiftsfinansierade investeringar Avgiftsfinansierade investeringar uppgår till 28,5 mkr mot budgeterade 61,0 mkr vilket innebär ett budgetöverskott om 32,5 mkr. Flertalet av årets investeringar tillhörande tekniska kontoret fortsätter även under år 2007 vilket innebär att investeringsmedel motsvarande 25,2 mkr äskas i 2007 års investeringsbudget. Teknisk nämnd De avgiftsfinansierade investeringarna uppgår till 28,3 mkr mot budgeterade 53,7 mkr. Investeringarna omfattar ca 60-tal olika projekt och 25,1 mkr äskas i investeringsbudgeten för De flesta av avgiftsfinansierade investeringarna är fleråriga och fortsätter även under De största investeringsprojekten som pågick 2006 var Fredriksbergs vattenverk, nytt filter (7,6 mkr), Kristdala avloppsreningsverk, ombyggnad (7,1 mkr), Figeholmsvägen, VA-omläggning (1,4 mkr), och VA-ledning Stengatan (1,3 mkr). Kommunledningskontoret Inga hamninvesteringar genomfördes under Helårsbudgeten uppgick till 7,0 mkr. Räddningstjänst Årets investeringar uppgår till 0,2 mkr mot budgeterade 0,3 mkr. Investeringarna avser bl.a. inköp av larm- och testutrustning och 0,1 mkr äskas i 2007 års investeringsbudget. Skattefinansierade investeringar Årets skattefinansierade investeringar uppgår till 111,3 mkr mot budgeterade 158,3 mkr vilket innebär en positiv avvikelse om 47,0 mkr. Flertalet av årets investeringar är ännu ej avslutade vilket innebär att investeringsmedel motsvarande 51,3 mkr äskas i 2007 års investeringsbudget. Teknisk nämnd Investeringsbudgeten omfattar netto 141,4 mkr och avser ett åttiotal projekt. Nettoutfallet är 98,7 mkr. Vissa projekt är fleråriga och 47,4 mkr behöver balanseras över till Skälen till avvikelser är i första hand periodisering, det vill säga projekt framskrider fortare eller långsammare än planerat. Några projekt avviker på grund av tillägg och ändringsarbeten samt några på grund av förändrade förutsättningar. De två i särklass största investeringsprojekten som pågick under år 2006 var Sportanläggningen om 36 mkr (48 mkr) och ombyggnad av Rödsleskolan 24 mkr (22 mkr). Därefter följer Förskola Saltvik 4,7 mkr, Förbifart Fårbo 4,2 mkr, Rödsleskolan, ombyggnad 3,9 mkr, Inre Hamnen 2,3 mkr och Särskilt boende Nitaregatan 2,1 mkr. Förutom traditionella projekt i anläggningar har tekniska kontoret medverkat i exploateringsprojekt samt försäljning och inköp av fastigheter. Kommunledningskontoret Årets investeringar uppgår till 3,2 mkr. Investeringarna är framförallt IT-relaterade och de största investeringsposterna avser inköp av datorer, investeringar i kommunens gemensamma nätverksprogram, nya moduler avseende PA-systemet och investeringar i en ny kommunal webbplats. Räddningstjänst Årets investeringar uppgår till 3,4 mkr mot budgeterade 5,0 mkr vilket innebär en positiv budgetavvikelse om 1,7 mkr. Återstående budgetmedel äskas i 2007 års investeringsbudget. Investeringarna avser fyra olika projekt där inköp av en släckbil (1,7 mkr), och en flygplatsbrandbil (1,2 mkr) är de största investeringsposterna. Samhällsbyggnadsnämnd Byggnadsnämndens investeringar under år 2006 uppgår till 0,2 mkr. Nämnden har investerat i en ny utrustning för plottning, scanning och kopiering som ska ersätta äldre maskiner och som kommer att underlätta arkiveringsarbetet i framtiden. Socialnämnd Socialnämndens investeringar uppgår till 0,2 mkr mot budgeterade 0,9 mkr. Investeringarna avser inköp av maskiner och inventarier där 0,7 mkr äskas i 2007 års investeringsbudget. Barn och utbildningsnämnd Nämndens investeringar uppgår till 5,3 mkr mot budgeterade 6,4 mkr, vilket ger en positiv budgetavvikelse om 1,1 mkr. Investeringarna avser ett 40- tal projekt och omfattar framförallt inköp av maskiner och inventarier. Datorutrustning och inköp av en ismaskin var de största investeringsposterna. Vissa investeringsprojekt fortsätter även under nästa år, och 1,0 mkr äskas i 2007 års investeringsbudget. Kulturnämnd 335 tkr av tillgängliga 520 tkr har utnyttjats för konstinköp, inventarier och till att påbörja arbetet med att förnya kulturhusets entré. Vidare har kulturnämnden tillsamman med Länsstyrelsen påbörjat en restaurering av det kulturhistoriskt intressanta stenindustrimiljön vid Näset i Vånevik. Resterande 185 tkr föreslås bli överförda till 2007 för genomförande ombyggnad och förnyelsen av kulturhusets bottenvåning och entré. 15

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1 31/12 respektive år (om inte annat anges). I årets redovisning jämförs framtagen statistik med åren 2005 och Sammanfattning Den 31/ fanns det anställningar i kommunen. Det är en ökning med 50 anställningar jämfört med 2005 Det fanns lika många tillsvidareanställningar som föregående år, 2474 stycken De tidsbegränsade anställningarna ökade med 50 stycken jämfört med förra året Sysselsättningsgraden ligger på 91,3 %, vilket är en ökning med 1,6 % från föregående år och med 2,3 % jämfört med för fem år sedan Kostnaden för övertid och mertid ökade med cirka en halv miljon kronor jämfört med 2005 Antalet utförda övertidstimmar ökade med 3240 jämfört med föregående år Inte sedan 2002 har de anställda valt att ta ut fler timmar i kompensationsledighet för arbetad övertid, istället för i lön Kommunen har en semesterlöneskuld till sina anställda på cirka 41,2 mkr inklusive PO. Det är en ökning med 2,7 mkr jämfört med 2005 Sammanlagt tog kommunens anställda ut semesterdagar, vilket är 291 färre dagar än föregående år Medellönen i kommunen är kronor. Kvinnorna tjänar 88 % av vad männen tjänar. Det är 1 % mer jämfört med Antalet sjukdagar bland kommunens anställda fortsätter att sjunka. Jämfört med 2005 är det färre sjukdagar Vissa förvaltningar (KLK, RDTJ och KUF) har nu nått målet på 5 % sjukfrånvaro och andra ligger strax över (SBK och BUF) Många pensionsavgångar är att vänta den närmaste tioårsperioden. Totalt rör det sig om 759 pensioneringar Personal Förklaringar Anställd Fysisk person med en/flera anställningar i kommunen. Den anställde kan vara tillsvidareanställd och/eller visstidsanställd. Personen räknas endast en gång. Anställning Samtliga anställningar räknas. En anställd kan ha fler anställningar. Förvaltningarna KLK Kommunledningskontor BUF* Barn- och utbildningsförvaltning SF Socialförvaltning RDTJ Räddningstjänst TK Tekniskt kontor KUF Kulturförvaltning SBK* Stadsbyggnadskontor * Förvaltningarna har genomgått omstruktureringar över åren, och det kan därför vara svårt att jämföra statistik med tidigare år. För att underlätta detta har följande ändringar gjorts: BUF har gymnasieverksamhet, som tidigare låg på egen förvaltning års statistik har lagts till BUF. I SBK ingår nu Miljö- och hälsoskyddskontoret och 2005 års statistik har lagts till SBK. Mertid Arbetstid som deltidsanställd fullgjort utöver ordinarie arbetstid upp till det arbetstidsmått som gäller för heltidsanställning. Ersättningsnivå 120%. Okompenserad övertid Övertid man vill ta ut i ledighet (tid) istället för i pengar. PO Personalomkostnad. Lagstadgade avgifter plus avtalsenliga kostnader, t.ex. försäkringar och pension. Alla belopp där PO ingår beräknas med 2007 års PO på 41,80% (jfr med 2006 års PO på 41,66%). Sjuktillfälle Antal tillfällen anställda varit frånvarande p.g.a. sjukdom. Oavsett antal frånvarodagar räknas det som ett tillfälle. Sysselsättningsgrad Arbetstidsmåttet för tillsvidareanställda jämfört med heltidsmåttet (1980 timmar/år) räknat i %. Tillsvidareanställd Fast anställd Timanställd Vikarie som avlönas per arbetad timme och som anlitas vid behov. Tidsbegränsad anställning Visstids-, projekt-, och provanställningar. Årsarbete De anställdas sammanlagda timmar delat med heltidsmåttet (1980 timmar/år). Övertid Arbete som fullgjorts utöver ordinarie arbetstidsmått för heltidsanställning. Enkel övertid: ersättningsnivå 180%. Kvalificerad övertid: ersättningsnivå 240%. 16

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Personalstruktur Anställda Den 31/ fanns det anställningar i kommunen. (Här ingår inte timanställda.) Det är en ökning med 50 anställningar jämfört med Antalet tillsvidareanställningar i hela kommunen har inte förändrats sedan föregående år, det är fortfarande 2474 stycken. Däremot har antalet anställningar fördelats om inom de olika förvaltningarna. Störst ökning står TK för med 24 stycken till 252 tillsvidareanställningar. Den kraftiga ökningen beror på att kommunen har tagit över en verksamhet från landstinget med 17 anställningar. Den största minskningen står SF för med 18 stycken till 1111 tillsvidareanställningar. Fördelning Tillsvidareanställningar Tillsvidareanställda årsarbetare Tidsbegränsade anställningar Timanställda under året i årsarbetare De tidsbegränsade anställningarna har ökat med 50 stycken jämfört med Störst ökning står SF och TK för. SF ökade med 39 till 139 anställningar. TK ökade med 23 till 51 anställningar. Av de 51 är 24 anställningar en följd av olika arbetsmarknadsåtgärder, som t.ex. plusjobb. BUF är den enda förvaltning som noterat en minskning av tidsbegränsade anställningar, och detta med 20 stycken. Könsfördelning Utav de anställda i hela kommunen är 82 % kvinnor och 18 % män, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. En viss omfördelning har dock gjorts inom förvaltningarna. Störst förändring har SBK noterat med + 5 %, där det nu är jämnast könsfördelning med 53 % kvinnor och 47 % män. RDTJ är den förvaltning som har mest ojämn könsfördelning, 4,5 % kvinnor och 95,5 % män. Den ojämna könsfördelningen har dock minskat på RDTJ från föregående år, då det var 3 % kvinnor och 97 % män. Åldersfördelning och medelålder Åldersfördelningen bland de anställda i kommunen har förändrats de senaste fem åren. Förändringarna märks både i den yngsta och i de äldsta åldersintervallerna. 2 % färre anställda är nu i åldern år. 4 % fler anställda är nu i åldern 60 eller över. Däremot har de anställda i åldern år minskat med 1 %. Medelåldern för hela kommunen har därför minskat från föregående år med 0,2 %. Mest minskade SBK med 3,4 %, tätt följt av RDTJ med 3 %. Den enda förvaltningen som ökade sin medelålder var BUF med 0,6 %. Åldersfördelning i kommunen (i %) Åldersintervall år 10% 8% år 23% 23% år 26% 26% år 30% 29% 60-10% 14% Arbetstidsmått och övertid Sysselsättningsgrad Sysselsättningsgraden har ökat i hela kommunen och ligger på 91,3 %. Jämfört med föregående år är ökningen 1,6 % och jämfört med 2001 är ökningen 2,3 %. En ökning märks på samtliga förvaltningar. Den förvaltning som har ökat mest jämfört med föregående år är KLK med 6,1 %. KLK ligger nu på 98,2 % av heltidsmåttet. Högst sysselsättningsgrad mäter dock RDTJ med 100 %, d.v.s. alla tillsvidareanställda personer arbetar heltid. Lägst sysselsättningsgrad mäter KUF med 84,4 %. Övertid och mertid Under 2006 var antalet utförda övertidstimmar i kommunen 3240 fler än under De tre förvaltningar som ökade mest var KLK med 890 timmar, RDTJ med 1274 timmar och TK med 1704 timmar. BUF, SF och SBK var de förvaltningar som hade minskat antalet utförda övertidstimmar, och detta med 108, 558, respektive 34 timmar. Antalet mertidstimmar hade sjunkit i kommunen med 1321 jämfört med föregående år. Den kraftigaste minskningen stod RDTJ för, som minskade mertiden med 3422 timmar. Detta innebär en minskning med cirka 80 % av antalet mertidstimmar som RDTJ hade föregående år. BUF och SBK var de förvaltningar som ökade sitt mertidsuttag mest jämfört med 2005, 2277 respektive 509 timmar. Utförd övertid och mertid i antal timmar Enkel övertid Kval. Övertid Mertid Till kompensationsledighet Kommunens totala kostnad för utförd övertid och mertid under 2006 var 17, 7 mkr inkl. PO. Det är en ökning på drygt en halv miljon kronor jämfört med föregående år. Den utförda övertiden och mertiden motsvarar 52 årsarbetare, vilket är en ökning med en årsarbetare från Jämfört med 2001 är det dock en minskning med sju årsarbetare. 17

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KLK och TK var de förvaltningar som ökade den totala övertids- och mertidskostnaden mest i kronor. För KLK innebar ökningen cirka 257 tkr, vilket är mer än en fördubbling av övertidsuttaget jämfört med föregående år. Ökningen beror till största delen på merarbete i samband med 150-årsjubileet och valet. TK ökade sitt övertidsuttag med 509 tkr. Den mesta av ökningen beror på extraarbete som kommunens beredskapsgrupper haft i samband med stormar och snöfall under första delen av 2006, samt i samband med 150-årsjubileet. Inte sedan 2002 har de anställda valt att ta ut fler timmar i kompensationsledighet istället för i lön fler timmar är det jämfört med föregående år, vilket motsvarar cirka 1,3 mkr. Om alla anställda istället hade valt att ta ut kompensationsledigheten i lön, hade det kostat kommunen ytterligare cirka 8,5 mkr. Personalkostnader Löne- och personalomkostnad Kommunen betalade ut drygt 646 mkr i löner. Medellönen i kommunen är kronor. Medellönen för kvinnor är kronor, och för män är medellönen kronor. Kvinnorna tjänar 88 % av vad männen tjänar. Det är 1 % mer än föregående år. Personalkostnader i mkr Förändring Lönekostnad 616,2 646,5 30,3 Arvoden förtroendemän 3,5 3,8 0,3 Personalomkostnader 247,7 255,6 7,9 Utbetalda pensioner 25,4 26,3 0,9 Avsättning pensionsskuld 3,3 1,2-2,1 Personalsociala kostnader (friskvård, kurser etc.) 7,5 9,4 1,9 Summa 903,6 942,8 39,2 Vid sidan om lönen hade kommunen personalomkostnader för cirka 255 mkr. Den totala personalkostnaden ökade med 39,2 mkr jämfört med föregående år, och mäter nu 942,8 mkr. Skulder till de anställda Semesterlöneskuld För innestående, ej uttagna semesterdagar har kommunen en semesterlöneskuld till sina anställda på cirka 41,2 mkr inklusive PO fördelat på dagar. Det är en ökning med 2,7 mkr jämfört med föregående år, och en ökning med 5,8 mkr jämfört med I antal dagar har TK och SF ökat mest, med 402 respektive 736 dagar. För TK är ökningen 800 tkr mer jämfört med 2005, och 2,3 mkr mer jämfört med För SF är ökningen 1,7 mkr mer än 2005 och 3,2 mkr mer än BUF och KF var de enda förvaltningarna som noterade en minskning, och detta med 405 respektive 56 dagar. Semesterlöneskuld per förvaltning i mkr inkl. PO KLK 1,8 1,7 1,9 BUF 11,5 10,6 10,6 SF 16,6 18,1 19,8 RDTJ 1,0 1,4 1,6 TK 3,3 4,8 5,6 KUF 0,7 0,9 0,8 SBK 0,7 1,0 0,9 Kommunen 35,4 38,5 41,2 Okompenserad övertid Skulden för okompenserad övertid/mertid uppgår till cirka 7,8 mkr inklusive PO, vilket motsvarar timmar. Jämfört med 2005 är det endast en svag ökning med 200 tkr var skulden dock cirka 4,9 mkr och timmar, vilket innebär att över den senaste femårsperioden kan en ökning noteras med 2,9 mkr fördelat på 7880 timmar. Okompenserad övertid per förvaltning i tkr inkl. PO Förändring KLK BUF SF RDTJ TK KUF SBK Kommunen De förvaltningar som ökade den okompenserade övertiden mest var SF med 1134 timmar, och TK med 395 timmar. SBK och BUF var de enda förvaltningarna som minskade den okompenserade övertiden, och detta med 516 respektive 272 timmar. Frånvaro Semester Kommunens anställda valde att ta ut färre semesterdagar än under Flest sparade semesterdagar hade de anställda på BUF, där 753 färre semesterdagar hade tagits ut. Även på RDTJ, SBK och SF sparade de anställda semesterdagar, 251, 48, och 31 fler sparade dagar än under Sammanlagt tog kommunens anställda ut semesterdagar, vilket är 291 färre dagar än föregående år. 18