Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys 30 Noter 33 Fem år i sammandrag 38 Redovisningsprinciper 39 Ekonomisk ordlista 41

Transkript

1 Årsredovisning 2009

2

3 Innehållsförteckning 1 Kommentar och organisation Kommunstyrelsens ordförande 2 Nämnds- och förvaltningsorganisation 3 2 Förvaltningsberättelse Inledning 4 Mål och vision 6 Omvärldsanalys 7 Finansiell analys 12 Driftredovisning 18 Investeringsredovisning 19 Personalekonomisk redovisning 21 Miljöredovisning 28 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys 30 Noter 33 Fem år i sammandrag 38 Redovisningsprinciper 39 Ekonomisk ordlista 41 4 Nämndredovisning Kommunstyrelse 42 Strategienheten 42 Kommunkontor 44 Räddningstjänst 46 Teknisk nämnd 48 Samhällsbyggnadsnämnd 51 Barn- och utbildningsnämnd 53 Kulturnämnd 58 Socialnämnd 61 Valnämnd 65 Förtroendevalda revisorer 66 5 Sammanställd redovisning Koncernens organisation 67 Koncernens bolag och stiftelser 68 Finansiell analys 72 Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys 76 Noter 78 6 Revisionsberättelse Revisionsberättelse 79 1

4 KOMMENTAR OCH ORGANISATION Kommunstyrelsens ordförande Vi lever i en värld som blir alltmer integrerad på olika sätt. Alla ekonomiska händelser i världen påverkar oss på ett eller annat sätt. Kommunerna är inget undantag. Oskarshamns kommun är unik med sitt innehav av värdepapper. Under året har det diskuterats flitigt hur vi skall förvalta och utveckla våra gemensamma tillgångar. Till min stora glädje kan jag konstatera att nämnderna har tagit ett stort ansvar när det gäller sin ekonomi. Bokslutet visar att samtliga nämnder har tagit ett stort ansvar i det ekonomiska vardagsarbetet. I slutförvarsfrågan har vi tillsammans med Östhammar kraftsamlat i mervärdesarbetet. Detta arbete resulterade i ett mervärdesavtal tillsammans med kraftindustrin som blev färdigt under våren. Avtalet innebar att den kommun som inte blev föreslagen i platsvalet får 75 % av mervärdena. Eftersom Östhammar blev föreslagen som lokaliseringsplats, så innebär detta att Oskarshamns kommun får merparten av mervärdesavtalet och vi har ett stort arbete framför oss när det gäller att förverkliga avtalet. Kommunen budgeterade ett positivt resultat under 2009 med 16,1 mkr. Resultatet blev + 74,6 mkr, d.v.s en positiv budgetavvikelse om 58,4 mkr. Vi står inför stora ekonomiska utmaningar som det kommer att fodras mod för att verkställa. Vi har under året tagit fram och beslutat om Balanserade styrkort. Det innebär att vi kan på ett mer framgångsrikt sätt mäta och utvärdera den kommunala verksamheten. I framtiden kommer det att vara mycket viktigt att vi inför oss själva och övrig omgivning kan visa vad våra resurser går till samt vad vi har uppnått i form av måluppfyllelse. Oskarshamns kommun / Nova Högskolecentrum och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) har undertecknat ett intentionsavtal avseende samarbete kring såväl utbildning som forskning och utveckling. Avtalet har skrivits med KTH på central nivå. Samarbetet intensifieras till nytta inte bara för kommunen och KTH utan framför allt för näringslivet i regionen. Vi har under året invigt vårt nya industriområde Kvastmossen. Detta möjliggör att vårt näringsliv kan expandera på ett bra sätt. Vi har således goda möjligheter att erbjuda förstklassiga förutsättningar för framtidens näringsliv. I mitt uppdrag som kommunstyrelsens ordförande har jag en unik möjlighet att följa verksamheten. Det är med stolthet jag kan konstatera att vi har en mycket kompetent och engagerad personal. Det är en mycket viktig förutsättning för ett lyckat arbete för framtiden. Jag vill som Kommunstyrelsens ordförande tacka all personal och alla förtroendevalda som på olika sätt bidragit till kommunens utveckling under Peter Wretlund kommunstyrelsens ordförande Hamnområdets utveckling är en mycket viktig framtidsfråga för kommunen. Inom de närmaste åren kommer vi att starta och slutföra nybyggnationen av vår hamnterminal. Den kommer att ge goda förutsättningar för passageraretrafiken. Vår ambition är att trafiken kan utvecklas till flera olika destinationer. Vi väntar fortfarande på ett slutgiltigt beslut angående medel till hamnsaneringen. Vi har redan nu förskotterat en del med kommunala insatser, vilket har möjliggjort en uppstart. Inom kort hoppas vi på slutlig medelstilldelning och då kan vi starta projektet med full kraft. Detta skulle innebära att vi startar ett unikt miljöprojekt som sätter Oskarshamn på kartan. 2

5 KOMMENTAR OCH ORGANISATION Nämnds- och förvaltningsorganisation Kommunfullmäktige 49 ledamöter Revision 5 ledamöter Valnämnd 5 ledamöter Strategienhet Kommunkontor Kommunstyrelse 15 ledamöter Räddningstjänst Socialförvaltning Socialnämnd 11 ledamöter Barn- och utbildningsnämnd 11 ledamöter Barn- och utbildningsförvaltning Tekniskt kontor Teknisk nämnd 9 ledamöter Kulturnämnd 7 ledamöter Kulturförvaltning Samhällsbyggnadskontor Samhällsbyggnadsnämnd 9 ledamöter 3

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inledning Oskarshamns kommun har under en lång tid kännetecknats av höga nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. Detta har varit möjligt tack vare kommunens finansiella tillgångar som har genererat stora finansiella intäkter. Kommunen har under större delen av 1990-talet ökat sitt beroende av finansiella intäkter för att kunna finansiera sina verksamheter. Oskarshamns kommun har p.g.a. detta skaffat sig verksamhetskostnader, som långt överstiger genomsnittet bland landets kommuner. Detta har även inneburit att Oskarshamns kommun haft svårigheter att få intäkterna att täcka kostnaderna trots att de finansiella intäkterna har varit stora. Under perioden har avkastningen på kommunens finansiella kapital inte kunnat finansiera de höga verksamhetskostnaderna p.g.a. en vikande världsekonomi med bland annat fallande aktiemarknader som följd. I samband med finanskrisen startade diskussioner om behovet av att minska verksamheternas nettokostnader, vilka resulterade i sparåtgärder inom vissa delar av den kommunala organisationen. Kommunens driftkostnader har därefter kontinuerligt minskat för att år 2006 uppgå till 104,2 %. Förutom besparingar bidrog även en skattehöjning på 75 öre, vilken genomfördes 2004, till kostnadsminskningen. Den nedåtgående trenden bröts år 2007, då nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag låg 6,6 % över kommunens finansiella mål, vilket innebar en differens om 70 mkr. I den differensen ingick en nedskrivning av värdet på aktiekapitalet i bostadsbolaget med 42,6 mkr. Kommunens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag låg över det finansiella målet även under 2008, då nyckeltalet uppgick till 108,6 %. Räknar man in nedskrivningar av värdet på aktiekapitalet i Byggebo och UTAB med 14,2 mkr uppgick nyckeltalet till 109,9 %. Förutom nedskrivningar bidrog även socialnämndens (-15,5 mkr) höga verksamhetskostnader till den stora avvikelsen mot målet. Verksamheternas nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag uppgår 2009 till 104,2 % vilket innebär en positiv avvikelse mot målet med 9,2 mkr. Den största anledningen till att nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag minskar kraftigt mellan åren är nämndernas fokuserade arbete med att reducera kostnaderna och få budgeten i balans. I samband med 2010 års budgetarbete tog kommunstyrelsen beslut om att alla nämnder skulle skapa en verksamhetsbuffert som motsvarar 1 % av verksamheternas nettokostnader. Verksamhetsbufferten kunde överföras till kommande budgetår under förutsättning att den ekonomiska situationen tillåter det. De flesta av kommunens nämnder redovisar en positiv avvikelse mot budget med undantag för tekniska nämnden, som redovisar ett underskott om 3,2 mkr gentemot budget på den avgiftsfinansierade verksamheten. Socialnämnden påbörjade en förändringsprocess under 2008 som har fortsatt under innevarande år. Ett antal kraftiga åtgärder har vidtagits i syfte att minska nettokostnaderna. Resultatet har börjat skönjas redan under tredje kvartalet i år med bl a lägre personalkostnader som följd. Övertids- och mertidsersättning samt sjukfrånvaro har minskat betydligt jämfört med året innan. Det är av yttersta vikt att förändringsarbetet inte avstannar eftersom både äldre- och handikappomsorgen samt individ- och familjeomsorgen har en standardkostnad som fortfarande ligger långt över genomsnittet i landet. Oskarshamns kommuns finansiella tillgångar är med kommunala mått mätt av betydande storlek. Den finansiella krisen som rådde under 2008 resulterade i en nedskrivning av värdet på kommunens medelsplaceringar på sammanlagt 303,2 mkr. Efter en inledande nedgång i början av året vände börsen i slutet av mars månad, vilket ledde till en uppskrivning av det finansiella innehavet med sammanlagt 79,6 mkr baserat på marknadsvärdet per Kommunens finansiella placeringar uppgår per december månad 2009 till mkr och består av tre delar. Den första delen är kopplad till pensionsskulden och ska enligt finanspolicyn ha en låg riskprofil. Innehavet ska till största delen bestå av räntebärande värdepapper. Den andra delen avser utlåning till kommunala bolag och stiftelser och den tredje delen är tänkt att kunna placeras i finansiella instrument med större inslag av aktierelaterade instrument. För att ytterligare öka avkastningen på de räntebärande placeringarna gick kommunen in i två reala strukturerade placeringar 2005 och 2006 på sammanlagt 302 mkr, där det även fanns en kreditrisk kopplad mot en korg av företagsobligationer. Det är framförallt värdeminskningen på dessa två obligationer samt värdeminskningen på ett antal andra strukturerade produkter som har bidragit till den stora nedskrivningen En av ovannämnda två strukturerade placeringar finns fortfarande i kommunens ägo medan den andra placeringen avyttrades i slutet av 2009 med en total reaförlust om 44 mkr. Efter regelbundna möten under större delen av året beslutade en enig kommunstyrelse efter noggrant övervägande att sälja Cloverie-obligationen till ett pris om 96,0 mkr. Det indikativa priset för den andra obligationen 4

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE (Corsair) som köptes 2006 för 128 mkr uppgår per till 65,7 mkr. Precis som Cloverieobligationen har Corsair-obligationen hög riskprofil och lång löptid, som vid ytterligare konkurser inom företagskorgen kan resultera i förlust av hela det kvarvarande kapitalet. En fortsatt övervakning av obligationens värdeutveckling kommer att ske under 2010 med regelbundna redogörelser i kommunstyrelsen. Den finansiella krisen har haft stor påverkan på kommunens portfölj med en stor värdeminskning och reaförluster som följd. Kommunens höga ambition gällande hur stor del av portföljen som ska kopplas till pensionsskulden har övergivits eftersom konsolideringsgraden om 90 % bedömdes svår att uppnå. På sitt sammanträde den 11 januari 2010 beslutade kommunfullmäktige att pensionsportföljen istället skall täcka minst 40 % av kommunens ansvarsförbindelser för pensionsåtaganden. Med nuvarande pensionsskuld på 690,5 mkr innebär detta ett belopp om minst 276 mkr. På samma möte beslutades att pensionsportföljen i fortsättningen skall förvaltas av Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP), där pensionsmedel successivt överförs till bolaget. KLP bildades 1996 efter en förstudie som genomfördes av Kommunförbundet i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län i slutet av 1993 och början av Förstudien handlade om hur länets kommuner och landstinget skulle kunna hantera de växande pensionsskulderna och de avsättningar som behövde göras för att säkra de pensionsutfästelser som gjorts till anställda på grundval av då gällande pensionsavtal. Oskarshamns kommun var med i KLP från 1996 till 2003, då kommunen efter beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott gjorde uttag av sin andel i KLP. Länets kommuner och Regionförbundet sade upp avtalet med Accelerated Wireless AB gällande bredbandsutbyggnad i Kalmar län för ett par år sedan. Oskarshamns kommun har sedan dess haft en fordran på företaget med 1,6 mkr. En rättsprocess mellan länets kommuner och Accelerated Wireless AB rörande det uppsagda avtalet har pågått under en längre tid och har efter en överenskommelse nyligen avslutats. Överenskommelsen innebär att Accelerated Wireless AB betalar tillbaka 13 av de 18 miljoner som kommunerna betalat till bolaget. För Oskarshamns kommuns del uppgår beloppet till 1,245 mkr. Styrelsen för Sveriges kommuner och landsting beslutade i juni 2009 att återföra 1 miljard kronor till medlemmarna. För Oskarshamns kommuns del uppgår beloppet till 1,474 mkr. Beloppet kommer att regleras under första halvåret 2010 och är fram till dess en fordran på kommunförbundet. Revidering av det totala pålägget för arbetsgivaravgifter från 40,45 % till 38,56 % för 2009 beräknas innebära 11,0 mkr i lägre avgifter för Oskarshamns kommuns del. Det är premierna för avtalsgruppsjukförsäkringen samt avgiftsbefrielseförsäkringarna som sänkts i två omgångar till följd av lägre sjukskrivningskostnader på riksnivå.. De inbetalda premierna har återbetalats till kommunen dels i september 2009 dels i februari Dock återbetalas inte hela beloppet utan 0,19 % återfinns som en fordran hos AFA. Medlen kommer att överföras till Trygghetsfonden. Kommunens negativa resultat och de höga nettokostnaderna under 2007 och 2008 visade att kommunen inte hade lyckats minska sitt beroende av finansnettot. Denna problematik diskuterades under 2008 och 2009 års budgetprocesser och det fanns en bred uppfattning om att verksamheternas nettokostnader på lång sikt bör sänkas till en nivå som ligger i paritet med kommunens skatteintäkter och statsbidrag. På sitt budgetsammanträde i november 2009 föreslog kommunfullmäktige att nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till 102,5 % i slutet av mandatperioden , dvs en sänkning med 2,5 % jämfört med det nuvarande målet som gäller tom Det nya nyckeltalet medför att kommunens beroende av finansnettot minskar. På samma möte beslutades att kommunens andra finansiella mål om att inflationsskydda det egna kapitalet skulle utgå from 2011 och att det tredje finansiella målet gällande kommunens skattefinansierade investeringsnivå skulle vara oförändrat (4 % av skatteintäkter och statsbidrag). Oskarshamns kommun består inte enbart av de kommunala verksamheterna utan bedriver även verksamhet i bolagsform, där de stora aktörerna är Byggebo AB (helägt), Oskarshamns hamn AB (ägs till 96 %) samt Oskarshamns Energi AB (ägs till 50 %). Kommunens helägda bostadsbolag Byggebo, har under ett antal år haft problem med negativa resultat. Bolaget har p.g.a. nyare fastighetsbestånd en stor skuldbörda som innebär att bolaget är känsligt för ränteförändringar. Kommunfullmäktige beslutade i september 2003 att skjuta till 75 mkr i kapitaltillskott utan initiala avkastningskrav. I och med detta arbetades det fram ett gemensamt samarbets- och utvecklingsprogram mellan ägaren, Oskarshamns kommun och bolaget. Ytterligare ett kapitaltillskott om 75 mkr fanns avsatt i den kommunala budgeten Det kapitaltillskottet genomfördes i december månad Inte heller på detta tillskott ställde ägaren kommunen några initiala avkastningskrav. I kommunens balansräkning per uppgick det bokförda värdet på aktiekapitalet i Byggebo till 163,5 mkr, medan bolagets egna kapital 5

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE uppgick till 120,9 mkr, d.v.s. en differens om 42,6 mkr (23,8 mkr). Med utgångspunkt av ovannämnda differens fattade kommunen beslut om att skriva ned det bokförda värdet på aktiekapitalet i Byggebo AB med 42,6 mkr. Även per fanns det en differens mellan det bokförda värdet på aktiekapitalet i Byggebo och bolagets egna kapital. En nedskrivning om 11,2 mkr i kommunens balansräkning gjordes därför i samband med bokslut Trots den kraftiga räntesänkningen, som har skett under det senaste året med lägre räntekostnader som följd, redovisar Byggebo återigen ett negativt resultat om -1,4 mkr (-11,2 mkr) för helåret Bolagets egna prognoser pekar på ytterligare ett antal år med negativa resultat och ett behov av nytt kapitaltillskott från ägarens sida. Ägardialogen mellan Oskarshamns kommun och Byggebo har kontinuerligt fortgått mellan år 2008 och första delen av år Föremål för diskussioner har varit bolagets ekonomi, affärsplan och samarbetsdokument. Den 5 mars 2009 beslutade Byggebo:s styrelse att med omedelbar verkan entlediga bolagets VD från sin tjänst, vilket bl a innebar att ägardialogen därefter gick på sparlåga. I slutet av 2009 lämnade Byggebos styrelse in en hemställan om rekapitalisering av företaget till ägaren Oskarshamns kommun. I bolagets hemställan föreslogs bl a att genom en nyemission omvandla kommunens fordran om 568 mkr till en tillgång i form av aktier. I samband med det bildades en arbetsgrupp med representanter från varje representerat parti i kommunfullmäktige, vilka skulle ta fram ett förslag till lösning med anledning av ovannämnda hemställan. Arbetsgruppen har träffats vid flertal tillfällen, där ett antal frågor har diskuterats såsom storlek på ett eventuellt kapitaltillskott, effektiviseringsprogram inom Byggebo, försäljning och förädling av lägenhetsbestånd, konsekvenser utifrån Allvilleutredningen m.m. Det är planerat att arbetsgruppen presenterar ett förlag till lösning på kommunstyrelsens sammanträde den 16 mars Även Oskarshamns Utvecklings AB har under flera år i rad redovisat negativa resultat. Årets resultat uppgår till -1,6 mkr, vilket ska jämföras med budgeterat resultat om -1,3 mkr. Ett kapitaltillskott om 10 mkr, som fanns avsatt i den kommunala budgeten 2008, genomfördes i april månad På detta tillskott ställde inte ägaren kommunen några initiala avkastningskrav. Det bokförda värdet på aktiekapitalet i UTAB var 3,0 mkr lägre än bolagets egna kapital vid årsskiftet I samband med bokslut 2008 gjordes en nedskrivning av det bokförda värdet med samma belopp. Vision och Mål Vision Under hösten 2009 antog kommunfullmäktige en ny vision: Oskarshamn ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet. Övergripande mål Det pågår en översyn och revidering av kommunens verksamhetsmål. Under 2009 har politikerna arbetat fram nya övergripande och mätbara mål i modellen balanserade styrkort. De nya målen ska gälla fr o m Fram tills de nya övergripande målen träder i kraft gäller de befintliga målen. De består dels av mål som är hämtade ur kommunens Utvecklingsprogram för lokal tillväxt med utblick mot 2010-talet, dels av mål som är direkt kopplade till kärnverksamheterna. De övergripande målen som är hämtade från utvecklingsprogrammet är: Ett starkt varumärke En stabil befolkningstillväxt Ett bättre företagsklimat Ett ökat nyföretagande En levande landsbygd Som stöd till dessa inriktningsmål finns tio insatsområden och de högst prioriterade är att bygga vår attraktivitet, företagsklimat och attityder samt vårt varumärke. För kommunens kärnverksamheter finns följande övergripande mål: Barnen ska ges en god omvårdnad i form av barnomsorg och utbildning i kreativa miljöer. De äldre ska ges en god omsorg i form av tryggt boende samt bra tillsyn och sjukvård i och utanför hemmet. I kommunen ska det finnas möjlighet till ett rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter, tillskapat i samverkan med föreningsliv och organisationer. Finansiella mål I november 2004 beslutade kommunfullmäktige om nya finansiella mål för den kommunala verksamheten. Anledningen till detta var regeringens proposition om God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting (2003/04:105). Kommunfullmäktige beslutade då att fr o m 2007 revidera det befintliga finansiella målen samt lägga till två nya. De antagna finansiella målen skulle innebära 6

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE att kommunen över tid försäkrar sig om en god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen Under mandatperioden gäller följande finansiella mål: Verksamheternas nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag Verksamheternas nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till max 105 %. Att kunna lägga mer pengar på verksamheterna än vad skatteintäkter och statsbidrag inbringar är för Oskarshamns kommun möjligt tack vare stora finansiella nettointäkter. En begränsning anses dock nödvändigt för att få en långsiktig och stabil ekonomi samt följa kommunallagens krav om god ekonomisk hushållning Måluppfyllelse Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag uppgick till 104,2 %, vilket innebär en differens om 0,8 % eller 9,2 mkr. Målet är uppfyllt. Inflationsskydd av eget kapital (krav på resultatnivå) För att inte tära på kommunens förmögenhet ska Oskarshamns kommun generera resultatnivåer som ska inflationsskydda det egna kapitalet. Enligt Statistiska centralbyrån var inflationstakten -0,3 % under 2009, vilket innebär att det krävdes ett resultat som är bättre än -6,2 mkr för att inflationsskydda det egna kapitalet. Måluppfyllelse Årets resultat uppgår till 74,6 mkr, vilket medför en positiv avvikelse mot målet om 80,8 mkr. Målet är uppfyllt. Volym för skattefinansierade investeringar Investeringsvolymen för skattefinansierade investeringar får inte överstiga 4 % av skatteintäkter och statsbidrag. Kommunen har länge haft stora investeringsvolymer, vilket har fått till följd att en större andel av resurserna läggs på lokaler jämfört med andra kommuner. Detta finansiella mål ska bidra till att minska investeringsvolymerna så att de understiger avskrivningsvolymerna. Att målet beräknas mot skatteintäkter och statsbidrag ger även en viss följsamhet mot inflationsutvecklingen. 4 % av 2009 års skatteintäkter och statsbidrag motsvarar 46,0 mkr. Måluppfyllelse Årets skattefinansierade investeringar uppgår till 58,0 mkr. Målet är inte uppfyllt. Verksamhetsmål Revidering av verksamhetsmålen pågår. Första delen med kommunens övergripande verksamhetsmål har genomförts under Andra delen med nämndernas verksamhetsmål ska genomföras under De nya verksamhetsmålen ska gälla fr o m Fram till dess gäller nämndernas befintliga mål och en beskrivning av dessa och dess måluppfyllelse finns under respektive nämnds verksamhetsberättelse. Omvärldsanalys Världsekonomin är på väg ur den djupaste konjunkturnedgången sedan andra världskriget. Expansiv finans- och penningpolitik, stödpaket och stimulansåtgärder har hjälpt till att stabilisera situationen och vända den negativa trenden. Efter andra kvartalet 2009 kom allt fler tecken på att det kraftiga fallet i tillväxten i världen hade bromsats upp samtidigt som finansmarknaderna börjat fungera bättre. Även Sveriges BNP började öka svagt i slutet av 2009 men på helårsbasis har tillväxten ändå minskat med 4,9 %. Fallet i sysselsättningen har stannat av och ser inte ut att bli så stor som tidigare prognoser pekat på. Industriföretagens lager har nått botten, produktionsplanerna pekar igen uppåt och allt fler företag flaggar för ökad orderingång. Förstärkningen i svensk ekonomi prognostiseras fortsätta 2010 och de kommande tre åren men inte i så snabb takt som vid tidigare uppgångar. Bedömningen är att den stigande konsumtionen kommer att vara en av de viktigaste faktorerna som bidrar till tillväxtökningen. Däremot förutspås att exporten inte kommer att vara lika stark motor som vid tidigare vändningar i ekonomi. Låga räntor och skattesänkningar medför att hushållens disponibla inkomster ökar och därmed även konsumtionen. En expansiv finanspolitik i kombination med resurstillskott till kommunerna, bidrar också till att den offentliga konsumtionen växer under Eftersom efterfrågan och produktionen föll kraftigt i inledningen av krisen är prognosen att det tar lång tid för ekonomin att återhämta sig och att den svenska ekonomin inte kommer att vara i balans förrän Den samhällsekonomiska utvecklingen Finans- och industrikrisen resulterade i negativ tillväxt under år 2009, då bruttonationalprodukten (BNP) minskade med 4,9 procent. Jämförelsevis kan nämnas att år 2008 uppgick tillväxten till minus 0,2 %. Nedgången i BNP kan i större grad hänföras till lägre investeringstakt samt mycket lägre export än åren innan. Det samhällsekonomiska läget har under de senaste månaderna förändrats i positiv riktning och alltfler faktorer pekar på att den värsta krisen är bakom oss. Exempelvis blev antalet sysselsatta oförändrat under sista kvartalet 2009 efter att ha minskat med en takt på ca 1 % per kvartal sedan tredje kvartalet Även antal arbetade timmar minskade marginellt det sista 7

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE halvåret Fler och fler företag rapporterar om större orderingång och planerar för en ökad produktion. Exporten bedöms öka med 5 % år 2010 och Sveriges kommuner och landsting (SKL) räknar i sin senaste prognos att BNP ökar med 3,3 % 2010 och 2,7 % år En sådan tillväxtökning bör normalt ge upphov till högre sysselsättning och lägre arbetslöshet. Bedömningen är att detta inte kommer att inträffa den här gången eftersom resursutnyttjandet är mycket lågt, vilket innebär att produktionen kan växa starkt utan att fler anställda behövs. Sysselsättningen prognostiseras förbli låg och arbetslösheten hög fram till slutet av år 2011 trots en relativt god fart i ekonomin. Antalet arbetade timmar väntas minska med 0,5 % 2010 och det dröjer till år 2012 innan antalet timmar återigen ökar. Arbetslösheten förväntas förbli hög, dock något lägre än förra årets prognoser pekat på. SKL bedömer att år 2010 kommer arbetslösheten att uppgå till 9,5 % av arbetskraften. Därefter förutspås att arbetslösheten börjar minska och år 2013 uppgå till 7,7 %. Högre arbetslöshet innebär en press nedåt på timlöneökningarna. SKL:s prognoser pekar på en återhållsam löneökningstakt för de kommande åren. För år 2010 och 2011 räknar SKL med en timlöneökningstakt på 2,3 %, för år 2012 på 3,0 % och 2013 på 3,5 %. Den negativa utvecklingen på de finansiella marknaderna och den svaga ekonomiska tillväxten innebär ett försämrat skatteunderlag under den kommande planperioden. För år 2009 och 2010 prognostiseras att den årliga skatteunderlagstillväxten bli ca tre procentenheter lägre än år Anledningen är färre antal arbetade timmar och lägre löneökningstakt som i sin tur leder till mycket svag ökning av lönesumman. Lönesumman är den viktigaste skattebasen för kommunerna. Skatteunderlagsökning hålls även tillbaka av en långsam ökning av pensionsinkomsterna. Återhämtningen i ekonomin leder så småningom till ökande sysselsättning och stigande löneökningstakt 2012 och Konsekvensen av de lägre skatteintäkterna och statsbidragen för Oskarshamns kommuns del blir att skatteunderlaget inte räcker till att bedriva verksamheten enligt den planerade volymen och de ambitioner som kommunfullmäktige beslutade om i november månad i fjol. Utifrån SKL:s antaganden ökar Oskarshamns kommuns skatteintäkter och statsbidrag exklusive tillfälligt konjunkturstöd med 1,1 % 2011, 2,6 % 2012 och med 3,5 % Under den kommande treårsperioden saknas det ca 45 mkr om kommunen ska bedriva verksamheten med oförändrad volym och ambitionsnivå. Demografiska förändringar befolkningsutvecklingen I kommunens budget 2011 och VP kalkyleras med färre antal invånare i jämförelse med årsskiftet Oskarshamns kommun har enligt SCB invånare per , vilket motsvarar en minskning med 77 personer från Av förändringen stod födelseunderskottet för -63 invånare och ett flyttningsnetto på minus 10 invånare. Det är framförallt flyttningsnettot till det egna länet och övriga Sverige som bidrar till den negativa utvecklingen. Flyttningsnettot från utlandet är däremot positivt och uppgår till 112 personer. Oskarshamns kommun har under den senaste tioårsperioden minskat sin befolkning med i genomsnitt 117 personer per år Befolkningsutveckling Demografiska förändringar i olika åldersklasser föranleder resursförskjutningar mellan kommunala verksamheter. Nedanstående prognoser bygger på den senaste befolkningsprognosen från Statistiska centralbyrån (SCB). Fr.o.m fram till 2020 kommer antalet barn i grundskolan att minska med 56 stycken och i gymnasieskolan med 81 stycken (7,8 %). Den äldre befolkningen (60-84 år) kommer successivt att öka, medan den äldre äldre befolkningen (85 år w) kommer att öka kraftigt fr.o.m. början på 2020-talet. Skall dessa äldre erbjudas samma service och kvalité som dagens äldre, kommer en resursförstärkning krävas på ca 50 mkr under 2020-talet. I den nya befolkningsprognosen har hänsyn inte tagits till Mervärdesavtalets eventuella positiva effekter på inflyttning till kommunen. Mervärdesavtalet är ett avtal som har förhandlats fram av Oskarshamns och Östhammars kommuner med SKB och SKB:s ägare. Avtalet handlar om att genom olika insatser långsiktigt bidra till utveckling och tillväxt i de båda kommunerna. Totalt ska värden för 1,5 miljarder skapas under perioden 8

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Väl genomförda satsningar inom mervärdesavtalet såsom infrastruktur, utbildning, näringslivsutveckling, kapselfabrik m.m kan komma att ändra befolkningsutvecklingen i en positiv riktning efter planperioden. Hur fort vändningen sker är i hög grad avhängigt av resultatet och genomförandegraden av de planerade insatserna. Framtidsbedömning Kommunen redovisade stora negativa resultat under inledningen av 2000-talet,. framförallt p.g.a. ett för stort beroende av avkastningen på de finansiella tillgångarna. Besparingar inom de kommunala verksamheterna i kombination med en skattehöjning på 75 öre (30 mkr) resulterade i att kommunen redovisade positiva siffror åren Den positiva trenden bröts år 2007, då nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag återigen låg på för kommunen alldeles för höga nivåer (111,6 %). Kommunen redovisade ett negativt resultat även år 2008, där nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag låg betydligt över det finansiella målet (109,9 %). Under hösten 2007 genomförde två konsulter från Motivationshuset ett stort antal intervjuer med personal i de olika förvaltningarna som en del av verksamhetsgenomgången av den kommunala organisationen. Genomgången resulterade i ett 9- punktsprogram som skulle utgöra utgångspunkten för det framtida förändringsarbetet. I en åtgärdsstege med nio punkter redovisade Motivationshuset, vilka förändringar som behöver göras inom den kommunala organisationen. En stor del av 9- punktsprogrammet har redan genomförts och arbetet med förändringsprocessen fortsätter även under kommande år. Efter två år i rad med negativa siffror redovisar Oskarshamns kommun återigen ett positivt resultat (74,6 mkr) Kommunens höga nettokostnader har varit föremål för en kontinuerlig diskussion inom verksamhetsledningen och ett målmedvetet arbete med att sänka nettokostnadsnivå har fortgått under året, inte minst inom socialförvaltningen som står för den i särklass största nettokostnadsminskningen under Trots ett bra arbete under 2009 har Oskarshamns kommun fortfarande höga kostnader i förhållande till andra jämförbara kommuner. Kommunen måste fortsätta att sänka sina kostnader framöver, särskilt inom äldreomsorgen. Det långsiktiga målet är att verksamheternas nettokostnader successivt ska minska till en nivå som är i paritet med kommunens skatteintäkter och statsbidrag. På sammanträdet i november 2009 beslutade kommunfullmäktige att verksamheternas nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till 102,5 % i slutet av mandatperioden Detta är en sänkning med 2,5 % jämfört med förra mandatperioden som bidrar till att kommunens höga beroende av finansnettot påtagligt minskar. Att på sikt ytterligare minska kommunens nettokostnader kommer att bli en lång och krävande men absolut nödvändig process om kommunen över tid vill försäkra sig om en god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen. Behovet att återställa det negativa ackumulerade resultatet enligt balanskravsutredningen om ca -335 mkr är ett starkt incitament som näst intill förpliktigar till återhållsamhet och lägre resursförbrukning inom kommunens verksamheter. Oskarshamns kommun kommer dock även fortsättningsvis att kunna skjuta till mer resurser i sina verksamheter jämfört med en stor del av Sveriges kommuner. Det är däremot viktigt att dessa resurser används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och kommer kommuninvånaren till del Enligt SKL:s senaste bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen kommer tillväxttakten att vara modest de kommande åren. Den långsammare utvecklingen av samhällsekonomin bidrar till en svag skatteunderlagstillväxt ännu ett par år. Jämfört med decembersiffror innebär SKL:s senaste prognos en upprevidering av skatteunderlagstillväxten. SKL:s reviderade prognos medför en korrigering på plus 72 kronor per invånare i bokslut för år Den preliminära slutavräkningen 2010 blir plus 503 kr/ invånare den Den senaste prognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) visar även att Oskarshamns kommuns skatteintäkter och statsbidrag inte räcker till för att bedriva verksamheten med den ambitionsnivå som finns idag. Under den kommande treårsperioden saknas det ca 45 mkr om kommunen ska bedriva verksamheten med oförändrad volym och ambitionsnivå. Enligt SKL ökar Oskarshamns kommuns skatteintäkter och statsbidrag exklusive tillfälligt konjunkturstöd med 1,1 % 2011, 2,6 % 2012 och med 3,5 % Historiskt sett kan ökningen anses som låg men hänsyn bör tas att Sverige är på väg ur en kraftig lågkonjunktur och att det är svårt att prognostisera om återhämtningen kommer att ske i en snabbare eller långsammare takt. Här går meningarna isär bland landets konjunkturbedömare och en klarare bild förväntas komma under senare delen av året. Ekonomiavdelningen har, trots osäkerheten kring den framtida tillväxten, tagit fram en alternativ 9

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE prognos som bygger på en snabbare tillväxt av skatteunderlaget än SKL:s prognoser. Den alternativa prognosen som ingår i ramberäkningen pekar på att kommunens skatteintäkter och statsbidrag kommer att öka med ytterligare mkr utöver den prognosen som senast lämnats av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Utifrån ekonomiavdelningens antaganden ökar kommunens skatteintäkter och statsbidrag exklusive tillfälligt konjunkturstöd med 2,9 % 2011, 3,0 % 2012 och med 3,8 % Trots den kraftiga skatteintäktsökningen räcker inte detta för att få budgeten i balans utan det krävs ytterligare besparingsåtgärder med ca 25 mkr inom kommunens verksamheter. Verksamhetsledningens förslag till budgetberedningen är att socialnämndens ram exklusive kapitalkostnader minskas med 3 % eller 15 mkr. Övriga nämnders ramar med undantag för avgiftsfinansierade verksamheter, kost- och serviceavdelningen samt fastighetsavdelningen minskas med 1,5 %, vilket ger 10 mkr i besparing. År 2006 fattades beslut om att investera i diversifierade svenska fastigheter genom delägarskap i ett nybildat bolag Pensionsfastigheter Sverige AB. Bolaget bildades tillsammans med ett antal andra pensionsstiftelser i Sverige. Syftet med investeringen var att skapa en väldiversifierad fastighetsportfölj som liknar avkastningen på realräntor men inte korrelerar exakt med aktie- och ränteportföljen var bolagets första verksamhetsår, då fyra fastigheter förvärvades. Oskarshamns kommun har hittills investerat 70 mkr i Pensionsfastigheter Sverige AB. Med anledning av den rådande situationen på finansmarknaden med bl a fallande fastighetspriser som följd har en nedskrivning av aktievärdet i Pensionsfastigheter AB gjorts med 0,2 mkr i samband med bokslut Oskarshamns kommuns finansiella tillgångar är, som tidigare nämnts av betydande storlek års finansiella kris resulterade i en nedskrivning av värdet på kommunens medelsplaceringar på totalt 303,2 mkr. Efter en inledande nedgång i början av 2009 vände börsen, vilket ledde till en uppskrivning av det finansiella innehavet med sammanlagt 79,6 mkr. Kommunens höga ambition gällande hur stor del av portföljen som ska kopplas till pensionsskulden har övergivits och konsolideringsgraden har sänkts från 90 % till minst 40 % eller 276 mkr. På sammanträdet i januari 2010 beslutade kommunfullmäktige att pensionsportföljen i fortsättningen ska förvaltas av Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP) och att en successiv överföring av pensionsmedel skall ske. T.o.m. februari månad 2010 har 180 mkr överförts till KLP och enligt planerna skall ytterligare 50 mkr överföras under den resterande delen av året. Återstående del av kommunens finansiella innehav kommer att förvaltas i egen regi, där en ny finanspolicy kommer att antas under senvåren Arbetet med Byggebos hemställan om rekapitalisering av företaget förväntas slutföras i maj månad Hemställan handlar om att genom en nyemission omvandla kommunens fordran om 568 mkr till en tillgång i form av aktier. Som hjälp i det arbetet har kommunen anlitat Öhrlings PricewaterhouseCoopers, vilka i dagarna har lämnat in en rapport om möjliga scenarion i samband med rekapitaliseringen av bostadsbolaget. Trots att Öhrlings slutsatser avviker i hög grad från bostadsbolagets önskemål, innebär några av de föreslagna scenarion en stor påfrestning för Oskarshamns kommun i framtiden och ett stort ränteintäktsbortfall som med all sannolikhet måste kompenseras med ytterligare besparingar inom de kommunala verksamheterna. Med tanke på den svaga skatteunderlagstillväxten framöver och de stora kostnaderna för rekapitaliseringen av Byggebo AB är Oskarshamns kommuns ekonomiska läge framöver bekymmersamt trots en överlag positiv helårsprognos för år Lägre skatte- och ränteintäkter under den kommande perioden ställer krav på ytterligare anpassningar och omprioriteringar inom och mellan de kommunala verksamheterna samt påvisar behovet av en långsiktig strategi för verksamheternas omfattning och finansiering. Balanskravet Staten har påfört kommunerna ett s.k. balanskrav fr.o.m. verksamhetsåret Innebörden av detta är att kommunen inte får redovisa negativa resultat i resultaträkningen i ett treårsperspektiv. I Riksdagens beslut enligt ovannämnda proposition kring god ekonomisk hushållning framgår även vissa förändringar av det s.k. balanskravet. Bland annat skall mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning upprättas av kommunfullmäktige samt att återställandetiden för negativa resultat förlängs till tre år. Vidare tydliggörs innebörden av synnerliga skäl, som skall exkluderas från balanskravsresultatet. Kommunfullmäktige i Oskarshamn har enligt ovanstående beskrivning beslutat om nya finansiella mål för kommunen med utgångspunkt från god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige har dock inte åberopat synnerliga skäl vid de stora negativa resultaten under 2000 till 2002, även om dessa berodde på nedskrivning av orealiserade förluster på finansiella tillgångar. 10

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Precis som åren redovisade Oskarshamns kommun 2008 ett resultat som till största delen berodde på nedskrivning av orealiserade förluster på finansiella tillgångar (- 303 mkr). Till skillnad från tidigare år åberopade kommunen synnerliga skäl vid balanskravsutredningen. Kommunen vidhåller fortfarande att återställandetiden på tre år är för kort när kommuner, som Oskarshamn har möjlighet att avsätta medel för långsiktig placering i högavkastande finansiella tillgångar. Oskarshamns kommuns resultat enligt balanskravsutredningen redovisas ovan. Årets resultat enligt balanskravet (mkr) Ingående balanskravsresultat Resultat enligt resultaträkningen 44,6 77, Realisationsvinster Synnerliga skäl Resultat enligt balanskravet Utgående balanskravsresultat Oskarshamns kommuns långsiktiga målsättning bör vara att verksamheternas nettokostnader inte ska uppgå till mer än vad skatteintäkter och statsbidrag inbringar. Kommunfullmäktiges förslag om att sänka verksamheternas nettokostnader till 102,5 % av skatteintäkter och statsbidrag är ett första steg i den riktningen. Om kommunens framtida nettokostnader inte överstiger skatteintäkter och statsbidrag kommer Oskarshamns kommun över tid att kunna återställa de negativa resultaten avseende samt Det är absolut nödvändigt att verksamheternas nettokostnader på sikt hamnar på samma nivå som kommunens skatteintäkter och statsbidrag om Oskarshamns kommun även i framtiden ska bedriva verksamhet med hög standard och kvalitet. Dessutom är det av yttersta vikt att antagna finansiella mål uppfylls samt att förvaltningarnas budgetföljsamhet fortsätter att vara god som den var under innevarande år. I annat fall kommer kommunen att även i fortsättningen vara utsatt för tvära resultatkast i tider med börsturbulens och låg avkastning på finansiella tillgångar. Kommunen klarade inte balanskraven för åren och klarade heller inte balanskravet för år Trots ett stort effektiviseringsarbete inom de kommunala verksamheterna och särskilt inom socialnämndens verksamhetsområde klarar kommunen inte balanskravet Det återstår 335 mkr att återställa enligt balanskravsutredningen. För att kunna återställa de negativa resultaten, fordras det att kommunen fortsätter med kraftiga effektiviseringsåtgärder och på så sätt även minskar sitt beroende av finansnettot. 11

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell analys En god ekonomi är ett grundläggande villkor för att kunna uppnå de sociala och välfärdspolitiska mål, som är det primära syftet med kommunens verksamhet. På samma sätt är en svag ekonomi ett hinder eller en begränsning för kommunen, när det gäller att tillgodose angelägna behov inom olika verksamhetsområden. En balanserad finansiell utveckling är därför en förutsättning för att kommunens service kan behållas och utvecklas. RK-modellen Oskarshamns kommun använder sedan 2002 den så kallade RK-modellen för att göra en ekonomisk analys av kommunens finanser. Modellen bygger på fyra delar som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv, när kommunens ekonomi skall bedömas. Syftet med modellen är att genom analys av de fyra delarna på ett sammanhållande sätt, kunna beskriva och identifiera kommunens finansiella styrkor och svagheter. Grundfrågan som skall besvaras är huruvida Oskarshamns kommun har en god ekonomisk hushållning eller inte. Var och en av de fyra delarna analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal. De fyra delarna är: Det finansiella resultatet Vilken balans har kommunen haft mellan sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet/ långsiktig betalningsberedskap Vilken kapacitet har kommunen haft för att möta långsiktiga finansiella svårigheter? Riskförhållande Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Resultat Oskarshamns kommuns resultatutveckling var extremt negativ under åren 2000 till Anledningen var framförallt den negativa utvecklingen som skett på aktiemarknaden i kombination med en hög nettokostnadsnivå i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. Resultatet för 2003 var även det negativt med 17 mkr. Den negativa trenden vändes 2004, då resultatet uppgick till 20,2 mkr. Den positiva resultatutvecklingen fortsatte 2005 och 2006 med 44,6 mkr respektive 77,2 mkr. Resultatet för 2007 blev negativt med 22 mkr. Det negativa resultatet kunde framförallt hänföras till nedskrivningen av aktiekapitalet i kommunens bostadsbolag med 42,6 mkr, förtidsinlösen av två forwardswapavtal om 10,6 mkr samt socialnämndens höga verksamhetskostnader i förhållande till budget. Även resultatet 2008 blev negativt, -360,7 mkr. Resultatet 2008 präglades av den finansiella oron på världsmarknaden, vilket föranledde en nedskrivning av de finansiella tillgångarna med 303,2 mkr samt en avvikelse mot budgeterat finansnetto på 35 mkr. Nedskrivning av värdet på kommunens aktiekapital i Byggebo AB samt Oskarshamns utvecklings AB gjordes med 11,2 mkr respektive 3,0 mkr, då differens uppstått mellan bokförda värdet på kommunens aktiekapital i bolagen och bolagens egna kapital. Bokslut 2009 visar en positiv budgetavvikelse om 74,6 mkr, vilken beror på att nämndernas nettokostnader blev betydligt lägre än budgeterat pga avsevärt bättre budgetdisciplin. Återhämtning på finansmarknaden har även bidragit till kommunens positiva resultat. Kommunen har nämligen kunnat göra uppskrivningar på den stora nedskrivningen av de finansiella tillgångarna, vilken gjordes i samband med bokslut Skatteintäkter och generella statsbidrag blev dock 19,5 mkr lägre än budgeterat. Verksamheternas budgetdisciplin har inte varit tillfylles historiskt. Dock har nämnderna/ verksamheterna under de senaste fem åren i stort hållit sig inom givna ramar med undantag för socialnämnden tidigare år. I tabellen nedan visas resultatutvecklingen för kommunen och koncernen. Bolagens inverkan på resultatet under åren 2002 till 2008 har varit negativt förutom under Vidare redovisning kring bolagens ekonomiska ställning finns under den sammanställda redovisningen. Årets resultat (mkr) Kommunen Före extraor. poster 44,6 77,2-22,0-360,7 74,6 Efter extraor. poster 44,6 77,2-22,0-360,7 74,6 % av skatteintäkter och statsbidrag 4,6 7,6-2,1-32,0 6,5 % av eget kapital 1,9 3,2-0,9-17,5 3,5 Koncernen Efter extraor. poster 40,5 62,5-44,0-354,7 72,6 I nedanstående tabell kan man utläsa att kommunens nettokostnader faktiskt har minskat mellan 2008 och En viktig förutsättning för en långsiktig god ekonomi är att inte verksamheternas nettokostnader ökar mer än skatteintäkterna och statsbidragen förutsatt en oförändrad utdebitering. 12

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunens utveckling av verksamheternas nettokostnader har i genomsnitt för den sista åttaårsperioden varit 3,6 % per år, medan skatteintäkterna och statsbidragen i genomsnitt under samma tidsperiod har ökat med 4,4 % per år. Den genomsnittliga inflationsökningen har under samma period varit 1,45 % per år. Intäkter och kostnader (procent) Verksamhetens bruttointäkter 2,8 7,5 7,7 12,8-4,2 Verksamhetens bruttokostnader 2,5 4,8 7,7 8,4-2,6 Avskrivningar -14,0 13,9 6,6 5,6-3,2 Skatteintäkter och statsbidrag 6,9 4,8 4,1 5,9 2,1 Vks Nettokostnader 2,5 4,0 7,7 7,1-2,0 KPI (inflation) 0,4 1,4 2,2 3,4-0,2 Kommunens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag skiljer sig markant mot rikssnittet. Rikssnittet var 99,0 % (bokslut 2008), vilket skall jämföras med Oskarshamns kommuns 104,2 % år Kommunfullmäktige beslutade 2001 att kommunen skall nå en nivå kring 105 % senast under verksamhetsåret Detta mål uppnåddes både 2005 och 2006 men inte 2007 och I november 2004, i samband med kommunfullmäktiges budgetbeslut , fastställdes nya finansiella mål. Anledningen till detta var regeringens proposition 2003/ 04:105 God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. De nya finansiella målen infördes från och med 2007 och innefattar ett tak på 105 % gällande nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag samt att kommunen per mandatperiod skall behålla det reala värdet på kommunens egna kapital. Enligt innevarande års budget och VP kommer inte något av dessa två mål att uppnås under mandatperioden. Verksamhetens nettokostnader och avskrivningar/skatteintäkter och generella statsbidrag att Oskarhamns kommun tar en klart större andel av sina resurser i anspråk på sina anläggningar/ fastigheter än jämförbara kommuner. För att kunna åtgärda detta hade kommunfullmäktige beslutat om låga investeringsvolymer gällande skattefinansierade investeringar under åren Vi ser dock att investeringsnivåerna under åren är extremt höga. Anledningen till detta är framförallt ett antal stora investeringsprojekt, såsom ny sportanläggning samt ombyggnation av en grundskola. Kommunfullmäktige har fr.o.m fastslagit ett finansiellt tak för skattefinansierade investeringar (4 % av skatteintäkter och statsbidrag). 75 mkr av investeringarna 2003 och 2007 avser kapitaltillskott till det kommunala bostadsbolaget. 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 Nettoinvesteringar och avskrivningar (skattefinansierade) Investeringar Avskrivningar Kapacitet Kommunens långsiktiga betalningsberedskap är god. Soliditeten avseende 2009 var 84,1 % (66,1 % inklusive pensionsförpliktelser) och avviker i positiv bemärkelse markant jämfört med riksgenomsnittet. Skillnaden är 33 %-enheters bättre soliditet än riksgenomsnittet. Kommunens starka soliditet har sin grund i de stora finansiella tillgångarna i balansräkningen. På koncernnivå är skillnaden mot riksgenomsnittet mindre men koncernen har ändå ca 23 %-enheter bättre soliditet än riksgenomsnittet. Soliditet (eget kapital/totalt kapital) ,5 7,6 6,4 6,0 102,3 6,1 98,6 101,1 98, % 88% 89% 88% 86% 90% 84% 80% 70% 61% 64% 63,8% 58,9% 58,5% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Soliditet (exkl. internbank) i % Soliditet (koncernen) Soliditet, rikssnitt Soliditet, (koncern) rikssnitt Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar och nedskrivningar Kommunens investeringar har överskridit avskrivningsnivåerna under många år. Man kan också se 13

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Koncernens skuldsättningsgrad, d.v.s. skuldernas andel av det totala kapitalet, har sedan 1998 utvecklats i positiv riktning jämfört med rikssnittet. Anledningen till detta är de stora realisationsvinster som gjordes vid försäljning av Sydkraftsaktier under 1999 och 2001 samt att kommunen under de senaste åren har egenfinansierat utlåning till bolagen. Kommunens skuldsättningsgrad var för ,9 % jämfört med rikets 44,8 % (bokslut 2008). Koncernens skuldsättningsgrad var för ,3 % jämfört med rikets 60,6 % (bokslut 2008). Skuldsättningsgrad (koncernen) (procent) Skuldsättningsgrad 39,2 36,1 37,3 41,1 41,3 varav: Kommunen 11,8 10,6 11,7 13,6 15,9 Bolagen 27,4 25,5 25,5 27,5 25,5 Rikssnitt 64,8 63,7 63,6 60,6 Den 1 januari 2008 överfördes hemsjukvården från Landstinget i Kalmar län till kommunerna i länet. Den ekonomiska regleringen mellan landstinget och kommunerna skedde via en sk skatteväxling, vilket ledde till en sänkning av skattesatsen med 26 öre för landstinget och en höjning med 26 öre för respektive kommun. För Oskarshamns kommuns del innebar detta att utdebiteringen höjdes från 21,66 kr till 21,92 kr. År 2004 gjordes den senaste höjningen då utdebiteringen ökade med 75 öre till 21,66 kr. Oskarshamns kommuns utdebitering, exklusive skatteväxlingen på 26 öre, ligger 92 öre över rikssnittet, vilket genererar ca 44 mkr i mer skatteintäkter jämfört med om Oskarshamn hade haft samma utdebitering som rikssnittet, d.v.s. en 25-öring motsvarar ungefär 12,0 mkr. Rikssnittet för 2009 är 20,74 kr och länssnittet är 22,00 kr. Den totala kommunalskatten för 2009 är 32,13 kr jämfört med rikssnittet 31,44 kr och länssnittet 32,10 kr. Detta medför en högre utdebitering om 69 öre jämfört med riket. Kommunens utdebitering (procent) Primärkommunal skatt 21,66 21,66 21,66 21,92 21,92 Primärkommunal skatt, rikssnitt 20,84 20,83 20,78 20,71 20,74 Total kommunalskatt exkl. kyrkoskatt 32,13 32,13 32,13 32,13 32,13 Risk Kommunens likviditet är god och har så varit under en lång tid. Betalningsberedskapen på kort sikt är extremt god. Likaså ligger både balanslikviditeten och kommunens rörelsekapital på bra nivåer vid en jämförelse med andra kommuner. Likviditet Kassalikviditet i % Balanslikviditet i % Rörelsekapital i mkr Kommunens betalningsberedskap på lite längre sikt är också god. Anledningen är kommunens stora finansiella omsättningstillgångar. Stora delar av denna volym går under förhållandevis kort sikt att omsätta till likvida medel. Finansiella nettotillgångar (mkr) Kommunen Omsättn. tillgångar + finans.anl.tillgångar Kortfristiga- och långfristiga skulder Netto Koncernen Omsättn. tillgångar + finans.anl.tillgångar Kortfristiga- och långfristiga skulder Netto Koncernens betalningsberedskap på lång sikt är förhållandevis god. Den har framförallt synliggjorts under 1999 och 2001 i och med avyttringen av Sydkraftsaktier. Under de senaste åren har de finansiella omsättningstillgångarna använts till att amortera koncernens långfristiga skulder. Denna utveckling kommer att fortgå efter att kommunfullmäktige har fattat beslut om ytterligare amorteringar av koncernlån motsvarande 200 mkr. Koncernens finansiella risker är förhållandevis stora i och med att kommunen har tillgångar placerade på de finansiella marknaderna och att kommunens bostadsbolag har stora finansiella skulder. Kommunens avkastning på finansiella tillgångar är beroende av framförallt ränteutvecklingen men även av utvecklingen på aktiemarknaden. En avkastningsökning på 1 % -enhet innebär ökade intäkter på 9 mkr för kommunen, medan en räntehöjning på 1 % -enhet överlag på Byggebos lånestock innebär 15,9 mkr i ökade kostnader för bolaget. För koncernen innebär en ränteökning med 1 %-enhet ökade finansiella kostnader med ca 6 mkr. 14

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiella risker och åtaganden (mkr) Ränteföränd. + 1%- enhet (mkr) Kommun 10,6 10,3 11,1 9,3 9,3 Koncern -7,7-6,7-5,9-5,7-5,8 Borgensåtagande Kommunen, extern upplåning Summa Kommunen har inga egna långfristiga skulder. Koncernen däremot har långfristiga skulder. Dessa har dock minskat under framförallt 2002 och 2003 på grund av stora amorteringar. Vidare amorteringar kommer inte att ske under det kommande året. Kommunen fungerar även som internbank, vilket innebär att borgensåtagandet succesivt kommer att övergå till internbankslån. Räntekostnaderna för de externa internbankslånen har per uppgått till 28,1 mkr. Samma belopp har erhållits från låntagarna jämte ett påslag med 2-3 räntepunkter. Pensioner Från och med 1998 skall större delen av kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen under ansvarsförbindelser utanför balansräkningen. Kommunens pensionsåtagande uppgick till 757,7 mkr varav 67,2 mkr redovisas i balansräkningen och resterande 690,5 mkr som ansvarsförbindelser. Kommunens totala pensionsåtagande var vid årsskiftet 758 mkr, en minskning med 22 mkr under Pensionsåtagande (mkr) Avsättning för pensioner Ansvarsförbindelse Totala förpliktels Fondering - Finansiella placeringar Bokfört värde Marknadsvärde Anskaffningsvärde Realiserat resultat ,2 0,9 Orealiserat resultat Avkastning Totala förpliktels. - finans. placering I november 2002 beslutade Oskarshamns kommun om en full fondering av pensionsåtagandet. Efter det beslutet har kommunens finansiella portfölj successivt omstrukturerats och en full fondering uppnåddes år Därefter har konsolideringsnivån kontinuerligt minskat för att i år uppgå till 73,7 %, vilket är en minskning med 29,9 % jämfört med toppåret Den stora minskningen kan i sin helhet hänvisas till finanskrisen som rådde under förra året. År 2008 var ett av de mest turbulenta åren någonsin på de finansiella marknaderna. Exempelvis föll den svenska aktiemarknaden med ca 38 % och den globala aktiemarknaden med 30 %. Pensionsportföljens marknadsvärde minskade under 2008 med nära 30 % och konsolideringsnivån uppgick till 57,6 %. Den negativa avkastningen 2008 berodde främst på att kommunen för flera år sedan investerade i vad som då bedömdes vara väldigt säkra realränteobligationer, med högsta kreditvärdighet (AAA) enligt internationella kreditvärderingsinstitut. Instrumenten gav extra avkastning under förutsättning att inte ett antal företag i Europa och USA går i konkurs de kommande åren om de går i konkurs förlorar istället kommunen alla insatta pengar. År 2008 utgjorde dessa realränteobligationer 45 % av portföljen. Under 2008 föll marknadsvärdet på två av dessa obligationer kraftigt. Avkastningen på dessa instrument var under %. En av ovannämnda två strukturerade placeringar finns fortfarande i kommunens ägo medan den andra placeringen avyttrades i slutet av 2009 med en total reaförlust om 44 mkr. Det indikativa priset för den andra obligationen (Corsair) som köptes 2006 för 128 mkr uppgår per till 65,7 mkr. År 2009 var däremot ett starkt börsår som bl a resulterade i en uppskrivning av kommunens finansiella tillgångar med 79,6 mkr. Pensionsportföljens räntebärande tillgångar ökade sedan med 39,4 % jämfört med för portföljen relevanta index OMRX REAL som ökade med 3,4 %. Pensionsportföljens svenska aktier ökade sedan förra årsskiftet med 76,1 % (SIX PRX 53,3 %) och portföljens globala aktier med 47,8 % (MSCI TR World 19,2 %). Kommunens höga ambition gällande hur stor del av portföljen som ska kopplas till pensionsskulden har övergivits eftersom konsolideringsgraden om 90 % bedömdes svår att uppnå. På sitt sammanträde den 11 januari 2010 beslutade kommunfullmäktige att pensionsportföljen istället skall täcka minst 40 % av kommunens ansvarsförbindelser för pensionsåtaganden. Med nuvarande ansvarsförbindelse på 690,5 mkr innebär detta ett belopp om minst 276 mkr. På samma möte beslutades att pensionsportföljen i fortsättningen skall förvaltas av Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP), där pensionsmedel successivt överförs till bolaget. 15

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Känslighetsanalys I nedanstående tabell redovisas hur den kommunala ekonomin påverkas av olika faktorer under ett år. Känslighetsanalys (mkr) 2011 Skatteintäkter och statsbidrag Befolkningsökning/minskning +/- 100 pers 4,1 +/- 200 pers 8,2 Utdebitering +/- 10 öre 4,8 +/- 20 öre 12,0 +/- 50 öre 24,0 Avskrivningar Investeringsvolumer/Avskrivningsvolymer +/- 20 mkr 1,9 +/- 30 mkr 2,8 Verksamhetens nettokostnader Intäkter +/- 0,5% 1,8 Övriga kostnader +/- 0,5% 2,1 Lokalkostnader +/- 0,5% 0,2 Personalkostnader +/- 0,5% 5,0 Personalkostnader +/- 1,0% 10,1 Kontroll Den målbeskrivning kommunfullmäktige antog i november 2001 innebär att kommunens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag skall ner till 105,2 % vid bokslutet I nov 2004 fastslog kommunfullmäktige reviderade och nya finansiella mål. De nya finansiella målen gäller per mandatperiod, vilket innebär att om de finansiella målen inte uppnås ett enskilt år skall detta justeras under mandatperioden. Målsättning Målsättning 105,2 % resp 105,0 % 104,7 104,2 111,6 109,9 104,2 Avvikelse i mkr 6,2 9,8 70,9 55,1 9,2 I kommunens uppföljningar gällande verksamheternas nettokostnader har prognossäkerheten varit tillfredställande. Prognoserna av årets resultat har dock avvikit väsentligt mot det verkliga utfallet under den senaste 5-årsperioden. Anledningen är svårigheterna att prognostisera finansnettot med tanke på svängningarna på aktiemarknaden samt extraordinära intäkter. Kommunen har valt att budgetera en långsiktigt real avkastningsnivå på ca 3,0 % på det finansiella kapitalet. Budgetuppföljning, g prognossäkerhet avvikelse, årets resultat exklusive extraordinära (mkr) Budget 48,0 17,8 19,8 22,2 16,1 Bokslut 44,6 77,2-22,0-360,7 74,6 Prognos augusti 29,5 51,8 3,3-47,1 5,2 Prognos april 29,0 32,0-0,2-32,5-59,1 Budgetuppföljning, prognossäkerhet Budgetavvikelse, verksamheternas nettokostnader (mkr) Bokslut 2,1 17,0-54,4-34,4 29,7 Prognosavvikelse augusti -4,4-1,1-20,3-26,1 0,0 Prognosavvikelse april -7,4-10,5-24,6-41,6-10,9 Förvaltningarnas budgetföljsamhet har inte varit till belåtenhet under första delen av 2000-talet, med visst undantag för Under 2005 och 2006 förbättrades dock budgetdisciplinen markant. Ingen nämnd/ styrelse redovisade någon större budgetavvikelse. Oskarshamns kommuns budgetföljsamhet under åren kan inte anses som helt tillfredställande trots att de flesta av nämnderna klarade sina uppdrag inom tilldelad budgetram. Det var framförallt socialnämnden som redovisade stora negativa budgetavvikelser. Nämndernas prognoser har under året pekat på en avvikelse om -10,9 mkr (april) respektive 0,0 mkr (augusti). Bokslut 2009 visar en positiv budgetavvikelse om 58,5 mkr, vilken beror på att nämndernas nettokostnader blev betydligt lägre än budgeterat pga avsevärt bättre budgetdisciplin. Återhämtning på finansmarknaden har även bidragit till kommunen positiva resultat. Kommunen har nämligen kunnat göra uppskrivningar på den stora nedskrivningen av de finansiella tillgångarna, vilken gjordes i samband med bokslut Skatteintäkter och generella statsbidrag blev dock 19,5 mkr lägre än budgeterat. En god prognossäkerhet är viktig för att kunna ha en bra kontroll över kommunens intäkter och kostnader under året. Budgeten är det lagstadgade styrinstrument som skall användas för att fördela kommunens resurser. Uppstår stora eller återkommande budgetavvikelser kan detta innebära att kommunen bedriver verksamheter som inte är demokratiskt beslutade. Under 2010 fortsätter den löpande kontrollen av budgetdisciplinen att ske via månadsuppföljningar. Kommunen har av statsmakten blivit ålagd ett s.k. balanskrav. Balanskravet, som infördes i och med verksamhetsåret 2000, innebär att en kommun måste ha balans mellan intäkter och kostnader. 16

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Efter detta har riksdagen beslutat om en revidering av det s.k. balanskravet som skall gälla fr.o.m.verksamhetsåret Vidare resonemang kring detta går att finna under omvärldsanalysen. Oskarshamns kommun klarade inte balanskravet för verksamhetsåret 2000, 2001 och Det negativa resultatet 2003 på 17 mkr återställdes i och med det positiva resultatet om 20,2 mkr Kommunen redovisade ett positivt resultat för , vilket användes för att påbörja återställningen av de negativa resultaten i början på 2000-talet. Vid årsskiftet återstår det 335 mkr att återställa. Sammanfattning Den sammanfattande bild som ovanstående finansiella analys ger är att kommunen ännu inte lyckats skapa en långsiktig och stabil ekonomisk grund att stå på inför framtiden. Åtgärdsprogrammet som har genomförts i början av talet räcker inte till. Oskarshamns kommun är fortfarande i hög grad beroende av finansnettot och dess utveckling under året. Kommunen redovisar ett positivt resultat och nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ligger under det finansiella målet. Oskarshamns kommun utmärker sig fortfarande med hög resursförbrukning till byggnader och anläggningar i jämförelse med liknande kommuner. Frågan politikerna måste ställa sig är om denna resursfördelning ger ett optimalt mervärde till kommuninvånarna. För att uppnå en märkbar förändring gällande detta måste kommunfullmäktige se över de skattefinansierade investeringsvolymerna. Sammanställd redovisning - periodens resultat (mkr) Före extraord.poster 40,5 62,5-44,0-354,7 72,6 Efter extraord.poster 40,5 62,5-44,0-354,7 72,6 Koncernen Oskarshamns kommun redovisar ett positivt resultat om 72,6 mkr för år Detta är en förbättring med 427,3 mkr jämfört med året innan. Byggebo i Oskarshamn AB och Oskarshamns Utveckling AB redovisar återigen negativa resultat om 1,4 mkr respektive 1,6 mkr. Resultatet för Oskarshamns kommun blev +74,6 mkr. Koncernens investeringar uppgår till 138,7 mkr jämfört med 170,4 mkr året innan. Kommunens investeringsnivå var under år ,0 mkr. De största investeringsnivåerna av de övriga bolagen som ingår i koncernen uppvisar Oskarshamn Energi AB om 10,4 mkr samt Byggebo AB om 14,9 mkr Koncernens soliditet är 0,2 procentenheter lägre jämfört med föregående år och uppgår till 58,7 %. Byggebo AB och Stiftelsen Forum avviker från övriga bolagen i koncernen med sin låga soliditet på 6,1% i båda bolagen. Sammanställd redovisning i siffror (mkr) Bruttoomsättning Balansomslutning Investeringsvolym Soliditet Sammanställd redovisning Sammanställd redovisning för Oskarshamns kommun omfattar aktiebolag och stiftelser, i vilka kommunen bestämmer eller har ett väsentligt inflytande. I den sammanställda redovisningen ingår: Oskarshamns kommun Byggebo i Oskarshamn AB 100 % Oskarshamn Energi AB 50 % Oskarshamns Hamn AB 96 % Oskarshamns Utveckling AB 100 % Stiftelsen Forum 100 % Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell 50% Oskarshamns Hamngods och Terminal AB 100 % För presentation av de kommunägda bolagen och stiftelserna se sidor

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Driftredovisning - kommun (Belopp i mkr) Bokslut Budget Bokslut Avvik. Nämnd Förslag till överföring till 2010 Avvik. efter över-föring till 2010 Avgiftsfinansierad verksamhet Kommunkontor 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Räddningstjänst 2,5 0,6 0,3-0,4 0,0-0,4 Teknisk nämnd 0,9 2,0-1,1-3,1 0,0-3,1 Summa 3,4 2,7-0,8-3,5 0,0-3,5 Skattefinansierad verksamhet Strategienhet 0,0-14,3-12,2 2,1 1,8 0,3 Kommunkontor -71,5-64,1-57,8 6,3 0,4 5,9 Räddningstjänst -26,6-26,7-25,4 1,3 0,3 1,0 Teknisk nämnd -36,2-40,8-39,7 1,1-0,1 1,2 Samhällsbyggnadsnämnd -17,1-17,7-16,7 1,0 0,2 0,8 Barn- och utbildningsnämnd -532,4-545,3-534,0 11,3 11,3 0,0 Kulturnämnd -25,5-25,8-25,8 0,1 0,0 0,1 Socialnämnd -523,7-513,6-513,0 0,6 0,6 0,0 Valnämnd 0,0-0,4-0,2 0,2 0,0 0,2 Revision -0,9-0,9-0,9 0,0 0,0 0,0 varav internränta -43,2-52,1-40,9 11,2 0,0 11,2 varav avskrivningar -71,8-80,8-70,1 10,7 0,0 10,7 varav nedskrivningar -14,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrig finansiell verksamhet 6,4 18,3 27,5 9,1 0,0 9,1 Summa , , ,2 33,2 14,5 18,6 Verksamhetens nettokostnader , , ,0 29,7 14,5 15,1 Skatteintäkter och statsbidrag 1 126, ,5 1150,0-19,5 0,0-19,5 Resultat efter skatteintäkter -111,5-59,2-49,0 10,2 14,5-4,3 Finansnetto -249,2 75,3 123,6 48,3 0,0 48,3 Resultat efter finansnetto -360,7 16,1 74,6 58,5 14,5 43,9 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat -360,7 16,1 74,6 58,5 14,5 43,9 Nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag 109,9 105,1 104,3 varav Resultatenheter (Belopp i mkr) Bokslut Budget Bokslut Avvik. Nämnd Förslag till överföring till 2010 Avvik. efter överföring till 2010 Strategienheten - NOVA -3,9-5,4-4,5 0,9 0,9 0,0 Teknisk nämnd - Vatten och avlopp 4,2 2,4-2,8-5,2 0,0-5,2 Teknisk nämnd - Renhållning -3,3-0,4 1,7 2,0 0,0 2,0 Teknisk nämnd - Städ- och måltidsverksamhet -2,9-4,6-4,7-0,1-0,1 0,0 Barn och utbildningsnämnd -532,4-545,3-534,0 11,3 11,3 0,0 Socialnämnd - Projekt Intraprenad -5,3-6,5-5,9 0,6 0,6 0,0 Summa -543,6-559,7-550,1 9,6 12,8-3,1 18