Internrevision Nummer

Transkript

1 Internrevision Nummer Tema: Inför Internrevisionsdagarna

2 intern revision Tidskrift om internrevision. Utgiven av Internrevisorernas förening, IRF Nummer 5, oktober 2005 Material för publicering skickas direkt till tidningens adress eller till redaktör Guidon Berggren, adress se nedan Redaktionskommittén består av följande personer: Guidon Berggren, ordförande, KPMG, Box 49, Västerås, tel , fax E-post: Inga Astorsdotter, Uppsala universitet Postadress: Box 256, Uppsala Tel: Mob: E-post: Boel Landgren Nielsen, Regeringskansliet, Statsrådsberedningen, Stockholm tel , fax E-post: Yvonne Alnebjer, Redaktionssekr/layout KPMG, Box 49, Västerås, , fax E-post: Nästa nummer: Manusstopp den 28 november Prenumeration: 300 kronor per år för icke medlem. Annonser: Annons helsida kronor, halvsida kronor. Annons baksida kronor. Flergångsannons 10 procent rabatt. Alla priser exkl moms. Ansvarig utgivare: Torbjörn Wikland ISSN: Tryck: Westerås Media Produktion, Västerås Bilder: Redaktionen, medlemmar och Free foto Kontaktpersoner i IRF Styrelse och kommittéer Torbjörn Wikland, ordförande, Regeringskansliet, Förvaltningsavdelningen, Stockholm tel E-post: torbjorn.wikland@adm.ministry.se Charlotta Löfstrand Hjelm, sekreterare, AFA, Klara Södra Kyrkogata 18, Stockholm, tel , fax E-post: charlotta.hjelm@afa.se Guidon Berggren, (Redaktionskommittén), KPMG - IAS, Box 49, Västerås, tel , fax E-post: guidon.berggren@kpmg.se Ann-Charlotte Klingberg, (IT-kommittén), If Skadeförsäkring, Stockholm, tel E-post: anncharlotte.klingberg@if.se Carina Petersén - Malmström, (Marknadskommittén), Skandia Liv, Stockholm, tel , fax E-post: carina.petersen@skandia.se Ingmari Öhman, (Utbildningskommittén) Svenska Röda Korset, Box , Stockholm, tel , mobil E-post: ingmari.ohman@redcross.se Ulla-Kari Fällman, ledamot Sveriges Lantbruksuniversitet, Box 7082, Uppsala tel , fax , mobil Lars Agerberg, ledamot Skandia Insurance Company Ltd, Sveavgäen 44, Stockholm tel , fax , mobil Richard Minogue, ledamot Hibis Scandinavia, Apelbergsgatan 36, Stockholm Tel , fax , mobil Bo Myrup, (Nomineringskommittén) Karolinska Institutet, Solna, tel E-post: bo.myrup@admin.ki.se Hans Löfgren, (Internationell rådgivare och kommittén för omvärldsbevakning) PWC, Stockholm, tel E-post: hans.lofgren@se.pwc.com Klas Schöldström, (Generalsekreterare) Internrevisorernas Förening, Box 70396, Stockholm tel , kl E-post: klas.scholdstrom@internrevisorerna.se 2 InternreVision 2005/05

3 Innehåll nr Redaktören Inför Internrevisionsdagarna 5 Ledaren Kvalitetssäkring = kollegialt utbyte? 6 Ny medlem intervjuas Förtroendevalda revisorer - tynar de bort eller stramas de upp? 7 Internrevisorerna vill förtydliga internrevisionens roll 9 Nya medlemmar 10 Staten tjänar på att övergå till elektronisk fakturering 11 Förtroendefråga för Externrevisorer 12 Intervju med Anna Ohlsson - Leijon, Electrolux Talare på Internrevisionsdagarna Program för Internrevisionsdagarna 19 Intervju med Magnus 19 Ehrenstråhle, Svensk Bilprovning 20 Lars Heikensten till revisionsrätten 22 Frågor till Marknadskommittén 24 Nytt från Privata Nätverket 25 IRF Kursprogram 28 Lästips ur Internal Auditor 30 Från Kansliet 31 Kalendarium IRFs kansli: Internrevisorernas Förening Box STOCKHOLM Besöksadress: Klarabergsviadukten 70, ingång 4 D (World Trade Center) Telefon Fax Föreningens e-postadress: info@internrevisorerna.se Hemsidans adress är: Intresserade medlemmar Är du intresserad av att lära känna några av dina kollegor runt om i Sverige och för övrigt även i andra länder? Är du intresserad av att utveckla dig själv i ämnet intern revision och samtidigt verka för IRF? Hör av dig till Kansliet, telefontid måndag - fredag, kl Klas Schöldström, telefon , e-post: klas.scholdstrom@internrevisorerna.se eller till någon av föreningens funktionärer. InternreVision 2005/05 3

4 Redaktören Inför Internrevisionsdagarna 1 2 december Snart är det dags för Internrevisionsdagarna och jag hoppas att så många som möjligt finner programmet intressant och anmäler sig så fort som möjligt. Till detta nummer av tidningen har vi gjort en kombination av tidning och inbjudan med en anmälningsblankett bifogad. Programmet ser ni på mittuppslaget av tidningen. Jag skrev om bedrägeri, korruption och fusk i ett tidigare nummer och om hur detta ogräs växer i en allt snabbare takt. Bara de senaste månaderna har det spirat i ogräslandet så därför känns det rätt att ämnet har fått stor plats på konferensdagarna. Det tycks inte gå att utrota fraud med rötterna utan det fortsätter att växa och nya ogräs dyker upp hela tiden. Sanningen om fraud skriver Mark R. Kolman i senaste numret av InternalAuditor är att vi inte ser fusket runt omkring oss därför att många typer av oärlighet tolereras mer och mer ute i samhället. Som internrevisorer men även som individer måste vi lära oss mer, och bli mer uppmärksamma på fenomenet fraud så att vi i tid kan ge signalen att vi inte accepterar denna utveckling. Vi har många positiva ämnen också och jag ser fram emot att få lyssna på Colin Moon och hans beskrivningar av hur tokigt det kan bli när man inte använder det engelska språket till vardags utan har lärt sig vad saker och ting heter enligt läroboken. En nyhet vi ska försöka oss på är diskussioner kring cafébord. Jag tror att modellen kan vara både inspirerande och intressant med fler debattörer på scenen samtidigt. Det ska också bli intressant att höra Hans Dalborg som är utsedd till kodförvaltare och vad han lägger i begreppet och sedan? Uppdelning i de tre spåren under dag två ger unika möjligheter för var och en att välja det som är mest tilltalande och intressant. Här finns mycket att lära och helst vill man gå på allt, men som min vän trädgårdsmästaren alltid påtalar så får man plocka en blomma i taget även om man vill ha en hel bukett. Det händer så mycket i dag och det går med en så rasande fart att det är svårt att hänga med i svängarna. Att bolagsspåret kommer att handla om SOX 404 och koden är naturligt eftersom det är där fokus ligger i dag. Det finansiella spåret tar upp Basel II och revisionscheferna på de fyra storbankerna har fritt utrymme att berätta och kommunicera det som de tycker är det mest väsentliga på finansmarknaden idag. För myndighetsspåret är framtidsfrågorna och samordningen av internrevisionen det som överskuggar de flesta andra frågor. Med denna bukett framför mig ser jag med tillförsikt fram emot dessa dagar och även med tillförsikt fram emot internrevisionens framtid. Det måste vara underbart för en yrkeskår att ha så många intressanta frågor att ta tag i och arbeta med i en marknad som behöver all tänkbar hjälp och stöd från sin internrevisor. Sen ser jag fram emot kvällens underhållning, dels att under vänskapliga former äta och umgås med kollegor från hela revisionskåren och dels bli underhållen av artister som ger mersmak. 4 InternreVision 2005/05

5 Ledaren Kvalitetssäkring = kollegialt utbyte? Nu talas det mycket om kvalitetssäkring av internrevisionen bland kollegor världen över. Senast var det i september i Bryssel bland europeiska motsvarigheter till vår förening. Dessförinnan skedde det i Chicago i juli vid internrevisorernas internationella kongress. Grundtanken är enkel professionen har en etablerad internationell sed för internrevision och internrevisorer, men hur ska vi försäkra oss själva och omvärlden att vi också följer den i vårt dagliga arbete? Formerna för en sådan kvalitetssäkring kommer snart att etableras. Behovet av kvalitetssäkring visar sig på flera sätt. Vi har, tror jag, allihop erfarit att det kan vara svårt att förklara varför internrevisionen arbetar som den gör och hur det bidrar till en effektivare ledning av företaget, myndigheten eller organisationen vi arbetar i. Visst vore det då ett stöd att kunna visa att internrevisionsfunktionen följer vedertagen praxis! Och vad är vedertagen praxis? Inget annat än goda erfarenheter som har blivit policy och handlingsregler. En bra start på kvalitetssäkringen är därför att vi ökar erfarenhetsutbytet mellan oss kollegor! Internrevisionen vid Lunds Universitet gav ett mycket bra exempel på det i förra numret av InternreVISION i sin redogörelse för bedrägerier vid universitetet. Jag har hört flera medlemmar säga att det var den bästa artikeln i det numret. Jo, jag vet att många nu drar öronen åt sig! Vågar vi verkligen vara så öppna i våra redogörelser? En del kommer att säga direkt nej. Men här får diskussionen inte upphöra! Det går att göra omskrivningar av genomförda granskningar, arbetssätt och problem om så bedöms nödvändigt Allt behöver inte heller skrivas i vår tidning, utan erfarenhetsutbytet kan ske i andra former. Det sker också på våra kurser, i de branschliknande nätverk som vi skapat och på flera andra sätt. Jag vill också lyfta fram en form av kollegialt utbyte som vi inte har i dag men snarast bör skapas ett näterk för internrevisionschefer. Internrevisionschefen utmärks av både ett eget personalansvar för övriga internrevisorer och en särskild relation till ledningen i företaget, myndigheten eller organisationen. Dessutom har han eller hon ett särskilt ansvar för att internrevisionsfunktionen arbetar professionellt, dvs. fyller kraven på hög kvalitet i arbetet och därför också kan klara kommande kriterier på kvalitetssäkring. Det räcker mer än väl som motiv för att skapa ett sådant nätverk. Torbjörn Wikland InternreVision 2005/05 5

6 Intervju med en ny medlem 1. Något kort om ditt arbete och placering i din organisation? 2. Kände du till IRF innan du blev medlem? 3. Vilka är dina förväntningar på IRF? 4. Vad är det roligaste med att vara internrevisor? Maria Gevert, Försäkringsbolaget Skandia 1. Jag arbetar med internrevision på Försäkringsaktiebolaget Skandia sedan Vi jobbar med operationell internrevision och jag arbetar främst med vår svenska verksamhet. (Innan jag kom till Skandia hade jag arbetat med externrevision i fem år.) 2. Nej, jag kände inte till IRF innan jag började på Skandia. 3. Mina förväntningar på IRF är att de ska hålla mig informerad vad som är på gång i branschen och vad som händer inom internrevisionen, både vad gäller internationella och svenska regelverk. Jag deltog nyligen i utbildningen Operationell Internrevision som IRF organiserar, och jag hoppas på att få delta i fler utbildningar i framtiden. 4. Jag tycker att det roligaste med att vara internrevisor är att man får lära känna verksamheten på djupet. Jag har hittills arbetat med flera spännande projekt inom Skandia och genom dessa fått möta många intressanta och kunniga människor. Förtroendevalda revisorer - tynar de bort eller stramas de upp? Under senare år har vi sett att skaran av förtroendevalda revisorer dvs. politiker blivit mindre. Först försvann Riksdagens Revisorer, som var riksdagsledamöter. I dess ställe skapades Riksrevisionen med enbart professionella revisorer. Politikerna hänvisades till Riksrevisionens styrelse. Nyligen försvann de 21 länsförsäkringskassornas av landstingen utsedda förtroendevalda revisorer. Som granskare av Försäkringskassan finns där Riksrevisionens professionella revisorer kvar. Hur blir det då med kommunernas och landstingens förtroendevalda revisorer? Nu kommer signaler från kommunminister Sven-Erik Österberg om en uppstramning 6 InternreVision 2005/05 efter flera i medierna uppmärksammade fall av problem. Så här skriver Österberg i bl.a. tidskriften Dagens samhälle den 18 augusti: Den är en svår roll att vara kommunal, förtroendevald revisor. Man är vald av samma partier som tillsätter de politiker man granskar. Det är en svår bedömning som revisor att veta när anmärkningar ska läggas, och när ansvarsfrihet inte ska beviljas. Vi måste ha revisorer som vågar granska, annars finns ingen kontroll av kommunernas och landstingens ekonomi och verksamhet. Som åtgärder föreslår Österberg att revisorernas anmärkningar alltid skall leda till beslut i fullmäktige. Samtidigt efterlyser han tydligare kriterier för när anmärkningar ska ges och när ansvarsfrihet skall beviljas. Frågan om avgång för kommunstyrelsen bör också automatiskt aktualiseras då ansvarsfrihet inte beviljas. Den fråga man kan ställa sig är om dessa åtgärder räcker. Inte bara i Sverige växer inslaget av professionell revision och inslagen av förtroendevalda revisorer minskar. En professionell och av politiken helt fristående kår av revisorer har internationellt visat sig vara den slagkraftigaste lösningen på de problem Österberg beskriver. I dess kölvatten växer också skaran av internrevisorer världen över. Ju tydligare rollen som externrevisor blir desto tydligare blir också behovet av internrevisorer som en hjälp för ledningen att leta rätt på problemen och åtgärda dem innan externrevisionen slår till. Torbjörn Wikland

7 Internrevisorerna vill förtydliga internrevisionens roll i tillämpningen av svensk kod för bolagsstyrning Text: Hans Löfgren, PWC Bild: Guidon Berggren, KPMG Internrevisorernas Förening (Internrevisorerna) har avgivit sitt remissvar på utkastet till vägledning för tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning gällande styrelsens rapportering beträffande intern kontroll avseende finansiell rapportering. Styrelsen tillsatte under augusti en arbetsgrupp bestående av Ann- Carlotte Klingberg, Charlotta Löfstrand Hjelm, Hans Löfgren, Carina Petersén-Malmström samt Klas Schöldström för att utarbeta ett förslag till remissvar. Förslaget lades ut på hemsidan under början av september för synpunkter från medlemmarna och det slutgiltiga remissvaret avlämnades den 14 september. Internrevisorernas Förening (Internrevisorerna) ser det som positivt att Svenskt Näringsliv och FAR har tagit initiativ till en vägledning för rapportering om intern kontroll enligt koden. Vi anser dock att det behövs en inledning till vägledningen för att tydliggöra att: Internrevision och externrevision är två professioner, med olika målsättningar och uppdragsgivare, båda med viktiga roller inom corporate governance. Granskning av intern kontroll avseende finansiell rapportering är för internrevisionen en arbetsuppgift bland många andra. Internrevisionen är tillsammans med styrelsen, företagsledningen och externrevisionen de viktiga hörnstenarna för corporate governance. Nedan kommer jag att utveckla våra synpunkter. Två skilda professioner Vi anser att det i utkastet inte framgår skillnaden mellan professionerna Intern- respektive Externrevision vad avser rollerna. Internrevision och externrevision är två professioner, med olika målsättningar och uppdragsgivare, båda med viktiga roller inom corporate governance, som bör samverka på lika villkor för att förbättra allmänhetens förtroende för näringslivet och förtroendet mellan näringslivets olika aktörer. När revisionen praktiseras oberoende och objektivt, enligt god revisionssed samt i enlighet med lagar och rekommendationer, och InternreVision 2005/05 7

8 inkluderar samordning och samarbete, så kan båda yrkena effektivt fullgöra sina respektive viktiga roller inom corporate governance. Pådrivare för externrevision är externa lagstadgade krav på oberoende kvalitetssäkrare av att den finansiella information som tillhandahålls ägare och andra är rimlig och rätt. För internrevision är drivkraften i första hand ledningens önskan att ha en intern resurs som fokuserar på organisationens processer och mål samt tillförsäkrar riktighet, ändamålsenlighet och effektivitet i utförandet. Internrevisionen kan ha flera arbetsuppgifter Externrevisionens fokus är i huvudsak finansiellt. Internrevisionens granskning av intern kontroll baseras på en bred definition av intern kontroll som inte begränsas till redovisning och finansiell rapportering. Redovisning och finansiell rapportering är viktiga områden, men andra aspekter av intern kontroll som skydd av tillgångar, operationell effektivitet, efterlevnad av lagar, förordningar och interna regelverk - som kan påverka den finansiella rapporteringen - kan vara högre prioriterade i internrevisionens rapportering. Internrevisionens arbetsuppgifter prioriteras enligt internationellt erkänd god internrevisionssed baserat på en riskbaserad planering i överensstämmelse med företagets mål. Det är således styrelsen/ företagsledningen som beslutar om inriktningen av internrevisionens arbete. Detta sker dels genom att ledningen företar en riskanalys, dvs en värdering av vilka risker som kan äventyra att verksamheten inte kan uppnå sina mål, dels genom att internrevisionen analyserar huruvida det finns en samstämmighet i synen på dessa risker. Styrelsens ansvar för intern kontroll framgår klart i vägledningen. Vi anser dock att det här behövs ett förtydligande av internrevisionens och den särskilda granskningsfunktionens roller. Det är i första hand internrevisionens uppgift att bistå styrelsen i arbetet med den interna kontrollen. I företag som inte har internrevision, och i företag som har internrevision som prioriterat andra arbetsuppgifter än granskning av intern kontroll avseende finansiell rapportering högre, kan en särskild granskningsfunktion behövas för denna granskning. Den bakomliggande orsaen för vår önskan om ett förtydligande på denna punkt är att vi har sett en utveckling i främst Nordamerika inom de bolag som skall följa Sarbanes- Oxley Act som innebär att internrevisionen fått en roll uteslutande som granskare av den interna kontrollen vad avser den finansiella rapporteringen. Internrevisionen har då fyllt rollen som ledningens resurs för att följa upp den interna kontrollens uppbyggnad och effektivitet vilket bör anses ligga inom ledningens linjeansvar. Internrevisorerna har därför i sitt remissvar önskat att uttrycket särskild granskningsfunktion (internrevision) i vägledningen bör ändras till internrevision eller särskild granskningsfunktion. I vårt remissvar trycker vi särskilt på att internrevisionen inte är en särskild granskningsfunktion utan en global profession som arbetar i enlighet med internationellt erkänd god internrevisionssed och etisk kod. KREDITADMINISTRATION FONDADMINISTRATION FINANSADMINISTRATION BANKLÖSNINGAR Vi är en professionell samarbetspartner för banker och finansbolag, med helthetskoncept för administration inklusive IT-lösningar. Vi vill att våra kunder skall kunna koncentrera sig till 100% på sina affärer och slippa administrativa frågor. 8 InternreVision 2005/05

9 ACL Continuous Controls Monitoring (CCM): Teknologilösningar för bolagsstyrning Varefter företag ansluter sig till den svenska koden är det många som söker tekniska lösningar som kan hjälpa dem automatisera det arbete som behövs för att uppfylla de nya kraven inom internkontrollrapporter och granskningsspår i årsrapporten. Svenska företag kan dra nyttja av den effekt som den amerikanska Sarbanes-Oxley (SOX) Act har haft på organisationer. Att döma av bolagsansträngningarna som har gjorts för att uppfylla de ursprungliga SOX-kraven så krävdes det en förbättrad internkontroll och mer resurser, vilket har visat sig vara dyrare än man först hade tänkt sig. I mer än 18 år har ACL erbjudit dataanalysteknik som stöd för revisorer med ad hoc-analys och upprepad testning. För att både uppfylla kraven med regelverket och för att förbättra affärsprestandan erbjuder ACL produktsviten Continuous Controls Monitoring (CCM). ACL:s CCM-teknik hjälper dig att testa och övervaka internkontrollen samt uppfylla kraven på regelverket genom att: Utföra en automatiserad, fördefinierad analys av kritiska kontrollpunkter utformad efter COSO-modellen tvärs över alla de viktigaste affärsprocesserna Självständig testkontroll med obegränsade volymer av källtransaktionsdata för att snabbt hitta bedrägerier, fel och missbruk I god tid leverera rapporter om det finns några fel i kontrollen så att du kan vidta åtgärder ACL CCM hjälper dig att utnyttja din kapitalsatsning för att öka effektiviteten inom verksamheten och genomför en lämplig och betydande avkastning på din investering. Gå in på och lär dig mer om ACL:s CCM-lösningar. Nya medlemmar hälsas välkomna Helena Persson AB Storstockholms Lokaltrafik Fredrik Westin ASSA ABLOY AB Sofie Ekman Deloitte Christian Hellman Deloitte Rasmus Larsson Deloitte Carl-Josef Sanfridson Deloitte Petter Diurlin Ernst & Young Sara Gunnarsson Ernst & Young Fredrik Gynnerstedt Ernst & Young Sanja Miteva Ernst & Young Charlotta Persson Ernst & Young Ulrika Rydberg Ernst & Young Eva Strindholm Ernst & Young Gunhild Sträng Ernst & Young Kristina Magnusson FöreningsSparbanken Natalia Wiander Föreningssparbanken AB Eric Carlson Global Refund Holdings AB Eva Källén-Vall Göteborg Energi Karin Geverts If Gullan Grape Länsstyrelsen i Norrbottens län Robbin Rabbani Maarcusevans Ltd Harrieth Sundaeus Nobel Biocare Mikael Stenvaller Stena AB Torbjörn Annerfors Trygg-Hansa InternreVision 2005/05 9

10 Staten tjänar på att övergå till elektronisk fakturering Staten tar emot cirka 11 miljoner leverantörsfakturor årligen och sänder ut en stor volym kundfakturor. Om alla myndigheter inför elektronisk fakturering kan staten spara närmare 4 miljarder under en femårsperiod. Det visar Ekonomistyrnings- Samtliga EU:s medlemsstater fanns representerade vid konferensen verkets (ESV) förstudie om e- fakturering i staten. Dessutom kan en gemensam standard underlätta hanteringen mellan olika samhällssektorer. ESV har genomfört en förstudie om elektroniska fakturor, e-fakturor, för statliga myndigheter. Studien visar att beroende på hur stort genomslag införandet får och i vilken takt myndigheterna övergår till e- fakturering kan staten spara mellan 2-4 miljarder under kalkylperioden Skillnaden mellan att staten upphandlar en gemensam lösning för e-fakturor jämfört med att inte göra det är cirka 700 miljoner kronor. Det finns ett stort intresse bland myndigheterna att effektivisera administrationen av fakturor. - Det finns behov av samordning och stöd kring regler, ramavtal och tekniska lösningar för införande av e-fakturor, säger Eva Wern, projektledare för förstudien. genom att upphandla ramavtal för fakturaväxel* och IT-stöd för elektronisk fakturering. ESV ska även stödja myndigheterna med bland annat checklistor, nätverk och erfarenhetsgrupper. Private Banking handlar om att ge dig tid Private Banking hos SEB Ìr till f r dig som vìrdesìtter professionell f rvaltning, f rutsìtter kvalitet och uppskattar personlig service. Vi erbjuder dig vôr tid, kunskap och engagemang. Nu och i framtiden. Du som har en f rm genhet att f rvalta môste fatta mônga beslut kring din ekonomi som kommer att pôverka dig och din familj i mônga Ôr fram ver. Vi erbjuder dig: - Personliga l sningar - Finansiell helhetssyn - Professionell f rvaltning - Paketlösningen ska vara klar i slutet av 2006, säger Yvonne Gustafsson, generaldirektör på ESV. Läs mer på ESV:s hemsida Boel Landgren Nielsen Det innebìr att du hos oss fôr en personlig f rvaltare med ett begrìnsat antal kunder. F rvaltaren utgôr frôn dina behov och vergripande môl samt hittar de bìsta l sningarna f r dig. PrivateBanking Ìr en delav SEB ochfinns isverige, Finland, NorgeochDanmark. Utanf rde nordiska lìnderna hittar du oss i Gene've, London, Luxemburg, Marbella, Nice, Singapore, och Zˇrich. ESV tänker därför starta ett genomförandeprojekt för att ta fram en paketlösning för myndigheterna F r mer information kontakta oss pô eller lìs mer pô 10 InternreVision 2005/05

11 Förtroendefråga för Externrevisorer Text: Bernt Gyllenswärd, SEB FAR inbjuder till synpunkter på ett förslag till rekommendation om Revisorns granskning av styrelsens rapportering om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen enligt Svensk kod för bolagsstyrning (hela remissen finns på FARs hemsida Den remiss som FAR skrivit har väckt många frågor och gett upphov till en debatt om revisorns agerande eller brist på agerande i samband med granskningen av styrelsens rapportering. Bernt Gyllenswärd ger här nedan sin syn på remissen. Svensk kod för bolagsstyrning trädde i kraft den 1 juli och skall tillämpas fullt ut för berörda företag vid årsredovisningar för 2005 och bolagsstämmor Ett speciellt område är kodens krav på styrelsens internkontrollrapport och kravet på granskning av densamma. Koden i sig är allmänt hållen och det överlåts till berörda parter att precisera hur detta skall ske. Mot denna bakgrund har arbetsgrupper inom Svenskt Näringsliv och FAR i juni lämnat ett förslag till vägledning för styrelsens rapportering om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Tyvärr är denna vägledning fortsatt väldigt allmänt hållen och ger ingen tydlig vägledning eller preciserar kriterier som skall innehållas. FAR arbetar med att ta fram ett förslag till rekommendation om revisorns granskning av denna rapport och har på remiss sänt ut ett dokument för synpunkter. I dokumentet förs en diskussion som utmynnar i konstaterandet att eftersom inte koden föreskriver vilken form och omfattning revisorns granskning skall ha eller tillgängliga mätkriterier, så kan ingen åsikt om styrelsens bedömning uttalas. Avsaknaden av kriterier gör att revisorn inte kan utföra ett s k bestyrkandeuppdrag (revision resp översiktlig granskning) utan det blir en granskning enligt särskild överenskommelse, varvid ingen egen åsikt uttalas om det som granskats. Effekten av detta ställningstagande är att revisorn gör ett omfattande arbete som resulterar i en rapport där man ingående redogör för detta arbete men där man i slutändan inte gör något som helst uttalande vare sig om styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen eller om nivån på den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. FAR s diskussion och ställningstagande må vara principiellt korrekt men leder ändå enligt min uppfattning till en icke acceptabel slutsats. Syftet med kodens krav på granskning av styrelsens rapport är självklart att man vill ha en bedömning och ett utlåtande över styrelsens rapport och revisorns egna bedömning av den interna kontrollen till ledning för aktieägare och andra intressenter. Att först ha deltagit i ett arbete med en vägledning för rapporteringen för att i nästa steg underkänna denna vägledning som grund för ett bestyrkandeuppdrag kommer naturligtvis att ifrågasättas och är inte precis ägnat att stärka förtroendet för revisorer. Till saken hör också naturligtvis att man åsamkar företagen en betydande merkostnad utan någon större nytta för intressenterna. Det borde finnas några alternativa vägar att komma ur detta dilemma. Antingen kan man se över vägledningen och precisera denna så att bestyrkande kan göras eller sätter FAR själva upp kriterier i rekommendationen för granskning som man sedan kan mäta mot. InternreVision 2005/05 11

12 Anna Ohlsson-Leijon, talar på Internrevisionsdagarna. Electrolux och Anna Ohlsson-Leijon Text och bild: Guidon Berggren, KPMG Med en omsättning på över 120 miljarder kronor och anställda är Electrolux störst i världen inom hushållsprodukter, som t ex kylskåp, spisar, tvättmaskiner, dammsugare, motorsågar, gräsklippare och trädgårdstraktorer. Varje år säljs mer än 55 miljoner produkter till konsumenter i över 150 länder. Koncernens verksamhet är indelad i sex affärssektorer. I Electrolux som ledande globalt varumärke Ett varumärke är starkt när många känner till det, associerar det med kvalitet, nyskapande och värde samt känner förtroende och lojalitet för det. Det är så Electrolux vill att vi konsumenter och kunder ska uppfatta det. Internrevisionen inom Electrolux leder det interna SOXarbetet Ansvarig för internrevisionen, eller Management Assurance & Special Assignments som avdelningen heter inom Electrolux, är Anna Ohlsson Leijon. Hon är ny som revisionschef men har arbetat inom avdelningen i 12 InternreVision 2005/05

13 över fyra år bl a som ledare för SOX-projektet. Tidigare arbetade hon på en av våra stora revisionsbyråer i sju år varav två år i Boston, USA. Hon ser idag stora skillnader mellan att arbeta som extern- eller internrevisor och eftersom hon gillar att arbeta med intern kontroll är valet av profession enkelt. Hennes vision är att ta Electrolux upp till nästa nivå beträffande intern kontroll. Avdelningen har sitt head office i Stockholm med 10 revisorer anställda och det finns ytterligare ett 30-tal revisorer geografiskt placerade ute i världen på de olika affärsområdena. Det görs en gemensam riskanalys per affärsområde som revisionsplanen baserar sig på men som sen anpassas till de speciella förutsättningarna som finns inom varje geografiskt område. Den metodik som används följer IIAs ramverk och är sedan anpassad till företaget. Revisionskommitté Styrelsen har sedan ett par år en revisionskommitté som består av tre styrelseledamöter med huvuduppgift att stödja styrelsen när det gäller övervakningen av processerna för redovisning och finansiell rapportering, inklusive lämpligheten och effektiviteten i den interna kontrollen. Kommittén ska följa upp verksamheten inom internrevisionsfunktionen, Management Assurance & Special Assignments, avseende organisation, bemanning, budget, planer, resultat och internrevisionsrapporter. Kommittén sammanträder tre till fyra gånger per år eller vid behov. Övervakning och utvärdering av de externa revisorernas arbete och rapportering ligger också på revisionskommittén. Implementering av Sarbanes-Oxley lagstiftningen Electrolux måste säkerställa att koncernen lever upp till kraven i den amerikanska Sarbanes-Oxleylagstiftningen. Enligt 404 ska årsredovisningen innehålla en försäkran av ledningen att den interna kontrollen i de processer som gäller den finansiella rapporteringen har utformats och fungerar på ett tillförlitligt sätt. Det omfattande arbete som genomförs för att utveckla en metod för dokumentation, utvärdering och test av den interna kontrollen leds av internrevisionen i ett speciellt projekt. Anna kommer att berätta mer om detta projekt vid Internrevisionsdagarna. Nordea är den ledande finanskoncernen i Norden och Östersjöregionen Vår företagskultur kännetecknas av utveckling, flexibilitet och stimulans. Hos oss blandas erfarenhet med entusiasm och framåtanda. Vi vill att framtida anställda har den personliga ambitionen samt viljan att utvecklas när du växer, växer vi. Det är också viktigt med formella meriter, personliga egenskaper samt förmågan att tänka i nya banor. nordea.com/job Gör det möjligt Nordea Bank AB (publ) InternreVision 2005/05 13

14 Talare på Internrevisionsdagarna Hans Dalborg Börsbolagens ordningsman Frontfigur i Sveriges svar på Sarbanes-Oxley Det är inte första gången Internrevisorernas har glädjen att ha denne intressante och underhållande föredragshållare på programmet. När Hans Dalborg medverkade vid millenniets första höstkonferens var det som koncernchef för Nordea. Denna gång är Dalborg inbjuden i egenskap av ordförande för Kollegiet för svensk bolagsstyrning. Kollegiet är en ideell förening som äger och förvaltar den kod för bolagsstyrning som sjösattes den 1 juli i år. Koden rör idag 100 börsnoterade företag. På sikt är det tänkt att koden ska omfatta alla börsbolag och att även de statliga bolagen ska följa koden. Hans Dalborg kommer att tala kring rubriken Koden, kollegiet och sedan? Hans Dalborg är bland annat ordförande i Nordea, Uppsala universitet, Ingenjörsvetenskapsakademien och Norsk-svenska handelskammaren. Talare på Internrevisionsdagarna Inge Danielsson är chef för Riksrevisionens funktion för metod och kvalitet. Arbetet är inriktat på att bygga upp och utveckla styrnings- och stödprocesser. Han arbetar med kompetensutveckling och ansvarar för revisorsprov inom årlig revision. Tidigare arbetade Inge med metod- och kvalitetsfrågor på Riksrevisionsverket. Per Johansson, ämnesråd, arbetar på Finansdepartementets budgetavdelning och ansvarar där för frågor rörande finanskontroll och revision. Per är en återkommande skribent i vår tidning. Agneta Brevenhag, revisionschef SEB Agneta var tidigare partner i PWC och arbetade med storföretag och finansiella företag. Hon var ansvarig för den svenska delen av Finansiell Services och har arbetat 5 år utomlands med ansvar för utbildnings- och utvecklingsfrågor. 14 InternreVision 2005/05

15 Anders Sundström, VD på Folksam. Anders är yrkespolitikern, bankdirektören och nu försäkringsdirektören som är mest känd för sitt engagemang i politiken och den socialdemokratiska partiledningen. Elisabeth Styf, revisionschef på Skandia. Elisabeth var tidigare revisionschef på TeliaSonera och även vår ordförande i Internrevisorernas Förening under åren Talare på Internrevisionsdagarna Göran Tidström, Styrelseordförande i PricewaterhouseCoopers AB och i det Europeiska Redovisningsrådet EFRAG, European Financial Reporting Advisory Group, som är det rådgivande organet till EUkommissionen beträffande redovisningsfrågor. Jan Björkman, SEB Koncernsäkerhet Jan Björkman är sedan 2004 ansvarig för penningtvätts- och bedrägerifrågor i SEB koncernen. Jan arbetade tidigare på Finanspolisen, som är mottagare av penningtvättsanmälningar. Han har också arbetat som konsult på Hibis Scandinavia, ett företag som arbetar med att förebygga bedrägerier i näringslivet. Jan har förutom en bakgrund från polisen även arbetat som skatterevisor. Jan Persson, SEB Koncernsäkerhet Jan Persson är sedan 2003 koncernsäkerhetschef i SEB. Innan Jan kom till SEB var han säkerhetschef hos teleoperatören Tele 2 där han bl a hade ansvar för informationssäkerhetsfrågorna. Han har också arbetat som säkerhetsanalytiker för Posten Sverige. Jan har även en bakgrund som polis och har bl a arbetat drygt åtta år vid SÄPO. Tomas Kjerf, Ekonomistyrningsverket, ESV Tomas är projektledare för samordning av den statliga internrevisionen. Han har tidigare varit internrevisor inom Landsorganisationen och utredare inom staten med bl a granskning av styr- och kontrollsystem inom myndigheterna. InternreVision 2005/05 15

16 Program för Internrevisionsdagarna Torsdagen den 1 december Registrering. Kaffe serveras från Inledning Konferensen öppnas av ordföranden Torbjörn Wikland och konferensvärdarna Guidon, Berggren, Ingrid Eiken Bernt Gyllenswärd Dave Richard, IIAs President (video) Koden, kollegiet och sedan? Hans Dalborg, Nordea Lunch Cafébord med diskussioner kring internkontrollbegreppet och internrevisionen i ett framtidsperspektiv. Värdar är: Ingrid Eiken, Bernt Gyllenswärd och Guidon Berggren Medverkande: Inge Danielsson, Riksrevisionen Per Johansson, ämnesråd Regeringskansliet Agneta Brevenhag, revisionschef SEB Anders Sundström, VD Folksam Magnus Ehrenstråle, VD Svensk Bilprovning Elisabeth Styf, revisionschef Skandia Kaffe Effektivare Finansiell Rapportering - XBRL Agneta Brevenhag, revisionschef SEB Would you like to take off your clothes? Colin Moon, författare, föreläsare i Oops, ingen lysande start på ett affärsmöte. internationell kommunikation Så fel kan det bli med svengelska! Colin Moon räddar oss från att göra bort oss, bli missförstådda och själv missuppfatta i vår internationella arbetsmiljö Föreningsfrågor enligt särskild kallelse Middag med underhållning Colin Moon som avslutande talare dag 1 16 InternreVision 2005/05

17 Program för Internrevisionsdagarna Fredagen den 2 december Kaffe serveras från kl Bedrägeri, penningtvätt och terrorist- Jan Persson och Jan Björkman, finansiering - hotbild och motåtgärder SEB Koncernsäkerhet Hur säker är korthantering? Synnöve Trygg, VD SEB Kort Ekobrotten i Sverige Lennart Elftman, KPMG Forensic Lunch Uppdelning i olika spår Spår A Spår B Spår C Myndighets- Finansiella Bolagsspåret spåret spåret A1 B1 C1 Revisionens betydelse Finansinspektionen IFRS - var är vi på väg i ett förvaltnings- Basel II och vilka påverkar utpolitiskt perspektiv Kerstin af Jochnick vecklingen? Ylva Grahn Agring Göran Tidström, PWC A2 B2 C2 Samordning av den Benchmarking Var är vi SOX 404 i Electrolux statliga internrevi- på den internationella Anna Ohlsson-Leijon, sionen kartan? revisonschef Electrolux Tomas Kjerf, ESV Dag Andresen, revisionschef Nordea Operationell revision Från Compliance Audit till Processrevision Bernt Gyllenswärd f.d. revisionschef, SEB Kaffe Kaffe Kaffe A3 B3 C3 Fallstudie av fusket Kommunikation och Sustaining SOX 404 inom Försäkringskassan rapportering Compliance through i Kalmar Håkan Berg, Continuous Control Erik Kärnekull, avdel- revisionschef FSB Monitoring, ningschef Försäkrings- Nigel Matthews, ACL kassan i Stockholm Basel II - IR s roll Services och nya kompetenskrav Tord Jonerot, revisionschef, SHB InternreVision 2005/05 17

18 Talare på Internrevisionsdagarna Dag Andresen, revisionschef Nordea sedan Han var tidigare finansdirektör och chef för Finance and Control i Den Norske Bank och har haft ledande befattningar i Nordiska Investeringsbanken Lennart Elftman, ansvarar för KPMG Forensic som arbetar med rådgivning och utredningar inom oegentligheter och tvister. Håkan Berg revisionschef FöreningsSparbanken Håkan har med sina 20 år i banken innehaft många ledande befattningar bl a som ansvarig för juristverksamheten, kontorsrörelsen i Uppsala, vvd och regionchef för Stockholm samt ansvarig för affärsutveckling kontorsrörelsen. Synnöve Trygg, VD SEB Kort Synnöve började på FinansSkandic 1979, där hon bl a var regionchef och divisionschef. SE-Banken Kort bildades 1991 genom en sammanslagning av FinansSkandic division Privat och Eurocard AB och 1993 tillträdde Synnöve som chef. Hon blev VD år 2001 då SEB Kort bolagiserades. Synnöve sitter i styrelsen för CEKAB, MasterCard Europe, MasterCard International, Diners Club Internatinal och SEB IT. Ylva Grahn Agering, Finansråd, chef för Finansdepartementets avdelning för offentlig förvaltning som ansvarar för frågor rörande statlig förvaltningsutveckling, länsstyrelserna, kommunal lagstiftning och kommunal ekonomi. 18 InternreVision 2005/05

19 Talare på Internrevisionsdagarna Bilprovningen, mer än bara besiktning Text och bild: Guidon Berggren, KPMG Magnus Ehrenstråhle VD Svensk Bilprovning När jag träffar Magnus Ehrenstråhle, VD på Svensk Bilprovning, är det ett bekant ansikte jag möter. Vi arbetade tillsammans för många år sedan på Nya Sparbanken, han som bankdirektör och rörelsechef och jag som internrevisor. Magnus har därefter bl a varit finanschef på Esselte, VD för Graphium AB, konsult för Metro, chef för Industrifondens riskkapitalverksamhet och nu VD för Svensk Bilprovning. Det har tidigare riktats kritik mot Bilprovningens långa väntetider och dåliga service, en kritik som blev Magnus första utmaning som nytillträdd VD år I dag, fyra år senare, har köerna eliminerats, kundservicen har kraftigt förbättrats och en ny verksamhetsstyrning har tagits fram som ger en effektivare organisation med större möjligheter att nå sina mål. Kundnöjdheten är i dag hela 88 % vilket är en väsentlig förbättring mot tidigare undersökningar. Nöjda kunder, hög kvalitet och låga priser avgör vår trovärdighet säger Magnus och tillägger att priset har varit oförändrat i 5 år. Svenska staten är majoritetsägare i AB Svenska Bilprovning medan övriga ägare kommer från motorbranschen och bilförsäkringsföretagen vilket även återspeglas i styrelsens sammansättning. Målsättningen är inte att skapa så stor vinst som möjligt, utan att rädda liv. Det närmaste målet är att antalet trafikdödade ska halveras till Antalet anställda är över 2100 personer som i dag arbetar i ett brett nät av driftställen på inte mindre än 183 orter från Karesuando i norr till Trelleborg i söder. Därtill kommer två mobila anläggningar som används främst i norrland eftersom det norr om Dalälven är svårt att få någon lönsamhet på fasta driftställen. Vi utför över 5,5 miljoner förrättningar per år berättar Magnus och besiktningsresultaten registreras och lagras centralt i olika databaser. Det innebär att information om nästan alla fordons tidigare defekter och säkerhetsstatus finns registrerade. Resultaten omvandlas till konsumentupplysning på webben Beg.bilguiden och i bokform där vartannat år boken Bilar Starka sidor & svaga punkter ges ut som en vägledning vid köp av begagnade bilar. Även nya modeller testas i samarbete med tillverkare och generalagenter för att på ett tidigt stadium upptäcka saker som kan bli ett problem när modellen ska besiktas i framtiden. Även utlandssvenskar kan idag få sina bilar besiktigade i utlanden och slipper köra dessa hundratals mil till Sverige. Det sker antingen genom ett samarbete med 62 medlemsföretag för bilprovning i olika länder (CITA) eller av svensk bilprovning i utlandet. Ett första försök gjordes i Spanien med hjälp av de mobila anläggningarna där 350 svenskregistrerade fordon besiktigades under en vecka i Granada. I det best practice som tagits fram i det internationella samarbetet kring trafikens miljö- och säkerhetsfrågor visar det sig att Svensk Bilprovning är bäst i världen med hög kvalitet till lågt pris. InternreVision 2005/05 19

20 Text: Boel Landgren-Nielsen, Regeringskansliet Lars Heikensten till revisionsrätten Riksbankschef Lars Heikensten har av regeringen nominerats till svensk ledamot av den Europeiska revisionsrätten och han har därför meddelat riksbanksfullmäktige att han beslutat avgå, senast den 1 mars Denna nyhet kom för några veckor sedan och väckte kanske följdfrågan: Vad är egentligen Europeiska revisionsrätten? Europeiska revisionsrätten - European Court of Auditors - är Europeiska unionens institution för extern granskning, m.a.o. motsvarigheten till Riksrevisionen. Europeiska revisionsrättens uppdrag är att göra en oberoende granskning av hur Europeiska unionens medel uppbärs och används, och på så sätt bedöma hur de europeiska institutionerna fullgör sina uppgifter i samband med detta. Revisionsrätten undersöker om de ekonomiska transaktionerna har bokförts korrekt, genomförts lagligt och korrekt och förvaltats på ett ekonomiskt, effektivt och ändamålsenligt sätt. Revisionsrätten sprider resultatet av sitt arbete genom att offentliggöra relevanta och objektiva rapporter i rätt tid. Syftet med revisionsrättens arbete är att bidra till att förbättra den ekonomiska förvaltningen av Europeiska unionens medel på alla nivåer, för att se till att EU:s medborgare får största möjliga valuta för pengarna. Revisionsrätten inrättades genom Brysselfördraget av den 22 juli 1975 och inledde sin verksamhet i oktober 1977 med säte i Luxemburg. Riktlinjer och metoder Revisionsrättens riktlinjer och normer för revision baseras på bästa internationella praxis såsom den kommer till uttryck i de normer för revision som fastställts av Internationella organisationen för högre revisionsinstitutioner (INTOSAI) och de internationella rekommendationer om god redovisningssed som utarbetats av Internationella revisorsförbundet (IFAC). I likhet med övriga offentliga revisionsorgan utför Europeiska revisionsrätten två olika slags granskningar, nämligen redovisningsrevision och effektivitetsrevision. Se bild nästa sida. Granskningsbefogenheter Enligt fördraget skall revisionsrätten granska genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget och Europeiska utvecklingsfonden samt årsredovisningarna för EU:s organ. Granskningarna kan omfatta allt från årsredovisningar till särskilda budgetområden eller särskilda förvaltningsfrågor som undersöks ingående. Revisionsrätten organiserar och utför sitt granskningsarbete självständigt i förhållande till övriga EUinstitutioner och nationella regeringar. Den har befogenhet att besluta om vilka granskningar som skall utföras, vilka frågor som skall undersökas, vilken revisionsmetod som skall användas och hur och när iakttagelserna skall presenteras och resultaten skall offentliggöras. Oegentligheter och bedrägeri Europeiska revisionsrätten skall rapportera om alla eventuella oegentligheter och misstänkt bedrägeri. När ett fall av misstänkt 20 InternreVision 2005/05

21 bedrägeri eller korruption eller någon annan olaglig verksamhet upptäcks av revisionsrätten, antingen genom granskningsarbetet eller när fallet rapporteras av en privatperson, meddelas detta omgående till Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF), ansvariga nationella myndigheter och kommissionen eller den berörda EU-institutionen. OLAF ansvarar för att göra ingående utredningar och väcka åtal i medlemsstaterna och mottagarländerna samt följa upp det krav på återbetalning av EUmedel som utredningen resulterar i. Offentliggörande Revisionsrättens granskningsrapporter och yttranden offentliggörs både på revisionsrättens webbplats och i Europeiska unionens officiella tidning på alla officiella EU-språk. Årligt förfarande för att bevilja ansvarsfrihet Europeiska revisionsrättens rapporter för ett givet år är startpunkten för det årliga förfarandet för att bevilja ansvarsfrihet. I och med detta förfarande sluts den cirkel vad gäller ansvaret för hur EU-medlen har använts som inletts ett antal år tidigare med Europaparlamentets och rådets ursprungliga godkännande av budgeten. Den myndighet som beviljar ansvarsfrihet - Europaparlamentet - granskar den allmänna budgetens årliga räkenskaper som utarbetats av kommissionen. Europaparlamentet beslutar efter ett förslag från sitt budgetkontrollutskott och en rekommendation från rådet huruvida kommissionen och övriga institutioner skall beviljas ansvarsfrihet för budgetgenomförandet för det aktuella budgetåret. InternreVision 2005/05 21

22 Frågor till Carina Petersén - Malmström, Marknadskommittén Isbjörnen på bilden ingår inte i marknadskommittén men symboliserar den kraft och aggressivitet som finns inom marknadskommittén Bild: Carina Petersén Malmström Vilka ingår i kommittén? Vi i Marknadskommittén är glada att nu i höst hälsaanna Blondell, Riksgäldskontoret välkommen. Medlemmar sedan tidigare är Mikael Andersson E&Y och Carina Petersén Malmström som sedan i februari ansvarar för internrevisionen på Skandia Liv. Marknadsföring av Internrevisorerna är en av Ordföranden och Generalsekreterarens viktiga uppgifter, så till varje möte bjuds herrarna Klas och Torbjörn in. De har ju inte alltid möjlighet att delta men Klas har, som adjungerad, deltagit i de flesta av våra möten. - Vad händer i kommittén just nu? Det har hänt och händer mycket i och runt kommittén i år. Vi känner verkligen av trycket som bl.a. svensk kod för bolagsstyrning gett upphov till. Vi har t ex för några veckor sedan i marknadsföringssyfte skickat ut ett brev, tillsammans med broschyren En enhet med mervärde, till cirka 200 personer i de ca 70 bolag som idag berörs av koden. Brevet syftade till att tala om att vår förening finns och att internrevisorerna verkligen kan stötta bolagen i arbetet med att följa koden. Vi har också tillsammans med konsultbyråerna arbetat fram en artikel om koden. Artikeln är dock inte publicerad ännu. En annan aktivitet som ligger i startgropen är - Medlemsnyttan - vad får den enskilde medlemmen ut av att vara med i Internrevisorerna. Vid vårt möte den 5 oktober är agendan att summera vad vi gjort hittills under Vidare ska vi ta fram en plan för hösten 2005 och våren Vi har idag en önskelista med aktiviteter som skall prioriteras. - Behöver kommittén kompletteras med ytterligare kompetens? Inte som det känns just nu, vi har precis förstärkt med Anna. Men tycker man det är kul att arbeta med dessa frågor så är det bara att höra av sig, för någon till kan vi alltid vara. Föreningen som helhet har för lite frivilliga resurser och bl a så behöver hemsidekommittén massor av resurser! Framtagandet av vår hemsida var ett projekt som drevs av Marknadskommittén. Nu har den gått över i förvaltningsfasen, med en egen kommitté. Det är otroligt viktigt att vi hjälps åt här! Hemsida bör vara navet för kontakt och information mellan medlemmar och förening. 22 InternreVision 2005/05

23 - Vilka visioner har du som kommittéordförande för IRF? Det väsentligaste är ju att medlemmarna ska ha nytta av sin förening men för mig är nästa steg att alla internrevisorer skall känna sig trygga och stolta i sin yrkesroll. Här gäller det för föreningen att jobba både med basutbildning och med kompetenshöjning. Vi bör också se till att vi får ut vårt budskap bättre på marknaden. Alla ska enkelt kunna förklara vad vi som internrevisorer tillför vår organisation. - Vad ger kommittéarbetet dig tillbaka i form av kontakter, kompetensutveckling och dylikt? När jag började min bana som internrevisor på If för snart sex år sen insåg jag att här gäller det att engagera sig i den förening som finns, med människor som kan detta med internrevision. Själv var jag auktoriserad revisor sedan många år tillbaka och kunde inte så mycket om internrevision, operationell revision... (även om jag inte skulle ha erkänt det just då). Klas Schöldström rekommenderade mig att ta kontakt med Ove Arvidsson som på den tiden var ordförande i Informationskommittén. Han satt för tillfället ensam i sin kommitté, och på den vägen har det fortsatt. Jag har lärt känna en massa trevliga och otroligt kompetenta människor under dessa år nätverk och vänner. Vidgat mina vyer med kunskap som jag inte skulle ha nåtts av annars bl.a. att göra hemsidor, broschyrer, den statliga världen och föreningsarbetet. Allt som kan sättas upp på CV:n är ju en tillgång. Boel Landgren Nielsen 2005 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. Vilken risk tar egentligen ditt företag? Intern revision ska utvärdera den interna kontrollen i företaget och bidra till att göra så den så effektiv som möjligt. Den är ett medel för att kontrollera risker och nå uppsatta mål. Vi kan hjälpa dig att utveckla din internrevision, helt eller delvis. Låt den interna revisionen förbättra ditt riskarbete, inte krångla till det. Gå in på så får du veta mer. InternreVision 2005/05 23