LÄRARE OCH PSYKOTERAPEUTER ARBETAR MED SAMMA BARN Erfarenhet av samverkan

Transkript

1 EPU 09/12 LÄRARE OCH PSYKOTERAPEUTER ARBETAR MED SAMMA BARN Erfarenhet av samverkan Förnamn Efternamn Ericastiftelsens psykoterapeutprogram med inriktning på barn och ungdomar, 90 hp Uppsats 15 hp, 2012 Handledare: Förnamn Efternamn

2 ATT ÄTA TILLSAMMANS Psykoterapeuters syn på matstunden i gruppbehandling av mor-spädbarns-par med relationsproblem Förnamn Efternamn Ericastiftelsens psykoterapeutprogram med inriktning på barn och ungdomar, 90 hp SAMMANFATTNING Syftet med denna uppsats var att undersöka psykoterapeuters syn på hur matstunden i relationsbehandling i en mor-spädbarns-grupp främjar relationen mellan mor och spädbarn. Fem kvinnliga legitimerade psykoterapeuter och två kvinnliga psykologer med stor erfarenhet av spädbarnsfamiljer med relationsproblem och behandling i grupp för mor-spädbarns-paret där en matstund ingår blev inbjudna till en fokusgrupp. Tre legitimerade psykoterapeuter och en psykolog deltog. Materialet bearbetades kvalitativt. För att minska risken för en för ensidig tolkning av materialet och öka intersubjektiv enighet gjordes även en bearbetning av en andra bedömare. I resultatet presenteras fem teman som framkom i bearbetningen av terapeuternas utsagor i fokusgruppintervjun. Temana beskriver olika aspekter av vad som främjar relationen mellan mor och spädbarn under matstunden. Temana handlar om: matstunden som meningsbärande och meningsgivande struktur; matstunden en scen där relationen mellan mor och spädbarn gestaltas; matstunden främjar spädbarnets utveckling; matstunden en brytpunkt mellan verklighet och fantasi och matstunden samvaro på existentiell nivå. Alla dessa aspekter av matstunden, i relationsbehandlingen i grupp av mor-spädbarns-par som har relationsproblem, främjar relationen mellan mor och spädbarn. Med en god relation till en primär vårdare har spädbarnet goda förutsättningar att möta livets alla skeenden, med allt vad det innebär. Nyckelord: Matstund, mor-spädbarns-par, gruppbehandling, psykoterapeut, härbärgera

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING INTRODUKTION. 1 BAKGRUND. 1 Målformuleringar i psykoterapi. 1 TEORETISKA PERSPEKTIV. 2 Synen på målformuleringar.. 2 Tidigare forskning.. 3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR. 4 METOD 4 Undersökningsgrupper. 4 Barnen.. 4 Barnterapeuterna.. 5 Insamlade data.. 5 Bearbetning av data.. 5 Trovärdighet och säkerhet. 6 Etiska aspekter. 6 RESULTAT 6 Hur formulerar barnpsykoterapeuterna mål för terapierna?. 6 I vilken utsträckning uppfylls målformuleringarna och hur ser processen emot måluppfyllelse ut?. 7 Hur kan resultaten relateras till kategorier i undersökningsgrupperna? 12 På vilket sätt skiljer sig resultaten i denna studie från Urwins resultat vad gäller grad av måluppfyllelse? 13 DISKUSSION 14 Diskussion av resultat 15 Diskussion av metod 17 Slutord och vidare studier 17 REFERENSER.. 18 BILAGOR. 20 I. Frågeformulär till barnterapeuterna 20 II. Barnterapeuternas målformuleringar fördelade på 43 teman.. 22 III. De fyra huvudkategorierna av målformuleringar individuellt fördelade. 23

4 INTRODUKTION Som blivande psykoterapeut har jag under psykoterapeututbildningens senare del alltmer kommit att tänka kring mitt personliga förhållande till det terapeutiska arbetet. På vilket sätt påverkar min personlighet det jag gör i terapirummet, hur påverkas jag som privatperson av Undersökningsgrupper METOD I EPOS-studien ingår 20 barnterapier men i materialet finns ett bortfall och i denna studie används material från 19 terapier. I det ärende som föll bort kom på grund av yttre omständigheter en regelbunden terapi inte till stånd. Barnen Av de 19 barnen var sex flickor och 13 pojkar i åldrarna 5 till 10 år. Barnen gick en eller två gånger per vecka i terapi och det totala antalet sessioner var , med ett medelvärde på 68 sessioner. Terapierna pågick under veckor, med ett medelvärde på 83 veckor. Vid terapistart varierade antalet diagnoser (DSM-IV, 2002) per barn från noll till tre. Fyra barn hade ingen diagnos, åtta barn hade en diagnos, fem barn hade två och två barn hade tre diagnoser. Det totala antalet diagnoser var 24 fördelat enligt följande: Uppmärksamhetsstörning och utagerande stört beteende (8 barn) Ångestsyndrom (5 barn) Andra diagnoser (5 barn) [enures, språkstörning, identitetsproblem, problem mellan föräldrar och barn, sexuella övergrepp] Övriga störningar hos spädbarn, barn eller ungdom (4 barn) [störning UNS hos spädbarn, barn eller ungdomar (2 barn), reaktiv kontaktstörning hos spädbarn eller småbarn (2 barn)] Förstämningssyndrom (2 barn) Global funktionsnivå enligt CGAS (DSM-IV, 2002) varierade vid terapistart mellan med ett medelvärde på 56. CGAS-värden under 70 räknas som kliniska värden och över 70 som normalvärden. Barnterapeuterna De 19 barnterapierna bedrevs av 18 barnterapeuter. I 15 terapier var terapeuterna kvinnor och i fyra var det män i ett åldersspann från 25 till 60 år och med 1 till 30 års erfarenhet av psykoterapeutiskt arbete med ett medelvärde på 15 år. Terapeuten i en av terapierna använde aldrig annars målformuleringar. I 15 av terapierna var terapeuterna vana vid att använda målformuleringar ibland och i tre använde terapeuterna ofta målformuleringar i sitt ordinarie arbete. 1

5 Datainsamlingsmetod Intervjun som datainsamlingsmetod ansågs lämplig då undersökningen syftade till en kvalitativ beskrivning av verkligheten och strävan var att förstå det unika i terapiprocessen med unga kvinnor med samlagssmärtor. Som intervjumetod valdes en semistrukturerad intervju. Den semistrukturerade intervjun betecknar en intervjumetod som inte är helt öppen men inte heller helt styrd till sin karaktär. Den form av semistrukturerad intervju som här användes kan beskrivas som ett mellanting av Lantz båda begrepp riktad öppen intervju och halvstrukturerad intervju. I den öppna intervjun är det möjligt att fånga respondenternas uppfattning av vad som upplevs betydelsefullt. Det blir respondenten som definierar och avgränsar fenomenet och olika respondenter kan ge olika definitioner av ett fenomen. I den strukturerade intervjun däremot är definitionen av fenomenet känt. Frågorna formuleras för att fånga respondentens uppfattning av i förväg definierade begrepp (Lantz, 2006). I den semistrukturerade intervjun utgår man vanligen ifrån en intervjuguide som innehåller en översikt över de ämnen som ska täckas in under intervjun. Det är den subjektiva upplevelsen av ett fenomen som är i fokus. Intervjuaren förhåller sig flexibelt till intervjuguiden och följer upp respondentens svar och söker ny information och nya infallsvinklar på det definierade frågeområdet. Den semistrukturerade intervjun ligger också nära det Kvale beskriver som explorativ intervju, intervjun har där ett undersökande syfte och är öppen och inte så tydligt strukturerad (Kvale, 1997). En intervjuguide (bilaga) utformades som beskrev de områden som skulle fokuseras med förslag till frågor och eventuella underfrågor. Frågorna berörde centrala problemområden i kvinnornas liv, arbetsalliansen mellan kvinnan och terapeuten, terapeutiskt förhållningssätt samt reflektioner kring interaktionen patient-terapeut. Procedur En provintervju för att undersöka hur intervjuguiden fungerade gjordes med en kollega med erfarenhet av terapeutiskt arbete med unga kvinnor med samlagssmärtor. Efter provintervjun gjordes vissa korrigeringar i intervjuguiden. Samtliga intervjuer spelades in på ljudband efter samtycke från intervjupersonerna. Intervjupersonerna fick innan intervjun en kort redogörelse per telefon över intervjuns syfte och aktuella frågeställningar. Vid intervjutillfället gavs en noggrannare presentation av studiens syfte och intervjuns ramar. Alla intervjupersoner fick ett erbjudande om genomläsning av resultatdelen innan studiens tryckning. Samtliga intervjuer gjordes på terapeuternas egna arbetsplatser. Intervjuerna hade en tidsåtgång på ca 60 minuter. Intervjuguidens olika områden täcktes av i samtalen under alla intervjuer. Tyngdpunkten på intervjuguidens olika frågeområden varierade i intervjuerna vilket styrdes utifrån respondenternas skiftande upplevelser och erfarenheter. Intervjuerna förändrades delvis från första till sista intervjutillfället. Från en intervjusituation där de olika frågeområdena täcktes av del för del utvecklades intervjuerna mot en mer öppen intervjusituation där respondenternas berättelse styrde intervjun och där intervjuguiden användes mer som ett stöd för att säkerställa att alla frågeområden berörts under intervjun. Analys av data Under intervjuerna gjordes klarifieringar och tolkningar av meningen i intervjupersonernas svar. Detta möjliggjorde en bekräftelse alternativt ett avvisande från intervjupersonens sida av 2

6 det som intervjuaren uppfattat. Bandinspelningarna av intervjuerna lyssnades igenom och transkriberades av intervjuaren. Intervjuerna skrevs ut så ordagrant som möjligt. Även pauser och emotionella uttryck angavs för att så långt som möjligt ge rättvisa åt intervjupersonens personliga uttryck. Efter utskriften gjordes flera genomläsningar av intervjutexten för att erhålla en känsla av intervjuns helhet. Allt material som var relevant för studiens frågeställningar markerades. Det tema som dominerade ett textavsnitt formulerades så enkelt som möjligt. De av intervjupersonerna uttryckta meningsenheterna koncentrerades sedan till kortare och mer koncisa formuleringar genom meningskoncentrering (Kvale, 1997). Meningskoncentraten skrevs in i texten ovanför respektive textavsnitt och markerades med fetstil. Varje meningskoncentrat markerades med intervjuns nummer och samtliga meningskoncentrat kopierades sedan in i en ny gemensam fil. Därefter skrevs meningskoncentraten ut på papperskopior. De olika koncentraten klipptes ut och sorterades utifrån relevans för respektive frågeställning. Vissa av meningskoncentraten hade relevans för två eller flera av frågeställningarna. Meningskoncentraten bildade sedan underlag för den sammanfattande beskrivning som inleder redovisningen av varje frågeställning i resultatdelen. Resultatdelen skickades innan slutlig redigering till respondenterna för genomläsning. Respondenterna gavs härmed en ny möjlighet att ge sina synpunkter på tolkningen och presentationen av intervjumaterialet. REFERENSER Blomberg, B. (2001). Form in unconcious phantasy, thinking and walking. Referat från ett seminarium med Anne Alvarez. Mellanrummet. Tidskrift om barn- och ungdomspsykoterapi, nr 4, Carlberg, G. (1994). Dynamisk utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur. Carlberg, G., Thorén, A., Billström, S. & Odhammar, F. (2009). Children s expectations and experiences of psychodynamic child psychotherapy. Journal of Child Psychotherapy, 35, Schlachet, P.J. (1996). When the therapist divorces. I B. Gerson (Red.). The therapist as a person: Life crises, life choices, life experiences and their effects on treatment. Hillsdale, NJ: Analytic Press. 3

7 Adress Telefon E-post Ericastiftelsen Odengatan 9 Hemsida Stockholm