Ett mångkulturellt lantbruk på en mångkulturell landsbygd

Transkript

1 Ett mångkulturellt lantbruk på en mångkulturell landsbygd Projektdokumentation den 23 maj 2011 Skriven av: Valbone Shala

2 Förord Konflikter, krig, politiska konsekvenser och miljöförstöring är några bidragande faktorer för att människor tvingas att fly från sitt hemland. Att komma som flykting till ett nytt land innebär en anpassning till en ny kultur med annorlunda normer, lagar och regler. Flytten innebär både möjligheter och begränsningar, dock är varje upplevelse individuell. För mig började resan till Sverige sommaren En 17 årig tjej som kom hit med sin mamma och sina syskon. En resa som förde oss från det kända till det okända, från det välbekanta till det främmande. Under sex år bodde jag på olika flyktingförläggningar som asylsökande och under de senaste 13 åren har jag bott i Borlänge. Jag älskar Borlänge och Borlänge är för mig idag att vara hemma. Det är ganska mycket som krävs för att man ska känna att man hör hemma på en plats. För att få en höra hemma-känsla krävs att man har människor omkring sig som man känner samhörighet med, det krävs att man känner platsen, och framförallt förstår historien i det nya landet. Tiden, sammanhanget och helheten. Allt hänger ihop och är en ständig process. Idag är jag tvåbarnsmamma och arbetar som arbetsmarknadshandläggare hos Borlänge kommun. Mitt dagliga arbete går ut på att skapa sysselsättning för våra nya svenskar samt bygga broar mellan invandrare och majoritetssamhället. Inom detta arbete har jag haft förmånen att starta och driva projektet För en mångkulturell landsbygd. Ett projekt som ligger mig varmt om hjärtat. Att öppna dörren till detta projekt var som att komma in i en magisk värld där nya kulturer, nya kunskaper, nya utmaningar, nytt språk möttes varje dag. Stundtals har den magiska världen varit lite skrämmande och ibland har det varit stunder när jag tyckt att jag tagit mig vatten över huvudet. Det är vid dessa tidpunkter jag varit lyckligt lottad med många runt om kring mig som trott på både mig och idén. Projektet har verkligen inte varit en enda persons verk utan är summan av många människors ansträngningar. Tack Till de som direkt eller indirekt varit inblandade i projektets genomförande vill jag framföra ett varmt tack för allehanda hjälp, stöd och rådgivning. Framförallt min projektledare Karin Hallgren, kursledaren Annika Thorvaldsson, och studiehandledaren Hassan Abdikarim Ali. Det finns ytterligare några personer som varit av särskild stor betydelse för genomförandet av detta projekt. Lantbrukarna, Deltagare, Arbetsförmedlingen, Competens, Rektorn för Vuxenutbildningen Kenneth Dahlström samt mina chefer Marianne Sjöström och Torunn Ohlsson. Mitt allra största tack vill jag dock rikta till Länsstyrelsen i Dalarna som har möjliggjort projektet. Borlänge Valbone Shala Initiativtagare till projektet; För en Mångkulturell Landsbygd 1

3 Syfte o Att öka mångfalden på landbygden. o Att väcka intresse hos personer med invandrarbakgrund att bo på landet. o Att bidra till att säkra arbetskrafts behov inom den gröna sektorn. Strävandsmål o Att möjliggöra för projektdeltagarna att ta/välja de gröna näringarna i Sverige som arbetsplats. o Att företagare inom de gröna näringarna väljer personer med invandrarbakgrund till sitt företag. o Främja samverkan mellan myndigheter och branscher. o Skapa ett naturligt nätverk mellan deltagare och gårdsägare. o Öka andelen personer med invandrarbakgrund i arbete. Uppnåendemål o 75 % av projektdeltagarna ska efter projektets slut antingen ha anställning eller vidareutbilda sig inom den gröna sektorn. o 50 % av företagen/gårdsägare ser möjligheter och resurser hos personer med invandrarbakgrund som i sin tur kan bidra till företagets och samhälles utveckling. o 50 % av projektdeltagarna och gårdsägare håller kontakten med varandra på något sätt. o Målet är att 75 % av deltagarna efter genomgått projekt rendera i någon form av anställning eller fortsatt utbildning inom de gröna näringarna. Utvärderingen På sidan 7 kan du läsa om utvärderingen och dess resultat i dagsläget. Utifrån utvärderingen kan man konstatera att samtliga gårdsägare ser möjligheter och resurser hos personer med invandrarbakgrund. Övriga uppnåendemål är fortfarande i en fas där förutsättningar för att nå målen är goda men de kan först utvärderas efter projekttidens slut. Ett mångkulturellt lantbruk på en mångkulturell landsbygd

4 Bakgrund Borlänge kommun har sedan lång tid tillbaka haft avtal med Migrationsverket om flyktingmottagande. Avtalets omfattning är i dagsläget 30 flyktingar per år. Flyktingmottagandet har utökats under de senaste åren och under har Borlänge tagit emot ca 1000 nyanlända flyktingar och deras anhöriga. Det stora mottagandet gör att Borlänge kommun har ett av de mest omfattande flyktingmottagandena i riket i förhållande till sitt invånarantal. Borlänge kommun har en välfungerande och upparbetad verksamhet för att ta emot, stötta och förbereda de flyktingar som kommer till Borlänge för ett liv i Sverige. En viktig del i vårt arbete är mottagning och introduktion, för att ge nyanlända personer de förutsättningar som behövs för att kunna lära sig svenska språket, försörja sig genom ett jobb, samt bli delaktiga i det svenska samhället som i sin tur leder till ömsesidig integration. De nyanlända som kommer till Borlänge är främst ifrån Somalia och Irak. En stor del av dessa personer är lågutbildade eller saknar utbildning helt. Invandrare som inte har förutsättningar att klara det svenska utbildningssystemet kommer att ha svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och möta arbetsmarknadens krav utan adekvat utbildning. Många av dem som vi arbetar med idag kommer från områden med starka jordbrukstraditioner och har erfarenhet av djurskötsel och jordbruk. Enligt en artikel i tidningen (Jord och Skog, 2008) så kommer de svenska lantbruken stå inför en generationsväxling där var tredje jord- och skogsbrukare går i pension fram till Det leder till brist på arbetskraft på landsbygden samtidigt som näringen tror att de gröna jobben kommer att sysselsätta personer under en femårsperiod. I EU:s landsbygdsprogram , har konstaterats att personer med utländsk bakgrund är i hög grad underrepresenterade inom jord- och skogsbrukssektorn och i Sveriges gles och landsbygder. De är även underrepresenterade i det regionala och lokala utvecklingsarbetet kring landsbygden. Därför behöver integrationen av nya grupper förbättras. Enligt programmet, skall fokus ligga på att öka informationen, kunskapsspridning, dialogen och nätverksaktiviteterna om de gröna näringarna, landsbygden och dess miljöer och livsmöjligheter (Landsbygdsprogrammet för Sverige ). I Sverige finns idag nästan 1,8 miljoner människor med rötter i ett annat land. En marknad på 1,8 miljoner är en stor marknad. Det finns potential att locka invandrare att starta företag eller arbeta inom trädgårdsnäringen, djurhållning osv. Genom ett ökat inflytande av dessa personer kan det svenska samhället få in ny kunskap, nya produkter, nytt företagande, arbetskraft och köpkraft. Det borde vara möjligt att ta vara på invandrare med vana av lantbruk för att möta branschens och arbetsmarknadens behov och efterfråga. Personer med invandrarbakgrund kan tillföra 3

5 nytänkande och kreativitet för branschen. Mångfalden idag, ses som affärsnytta med nya kunder och nya behov. Kurserna Utbildningens målsättning har varit att deltagarna som omfattas av projektet får en adekvat utbildning inom den gröna sektorn. Utbildningens innehåll har varit av den karaktär att deltagarna som genomgått utbildningen ska vara attraktiva och anställningsbara på inom den gröna sektorn. o Arbetsmiljö och säkerhet o Djurkunskap, grundkurs o Naturkunskap A o Lantbrukdjurs skötsel o Arbetslivet naturbruk o Mjölk- och nötköttsproduktion o Djursjukvård o Odling på åker o Grovfoderproduktion o Växt- och djurliv o Ekologi o Kretslopp o Datorkunskap Annika som har varit kursledare har även varit mentor och samordnare av kurserna. Praktiken Det har varit på arbetsplatsen som deltagaren har fått utveckla och visa upp sina färdigheter, kunskaper samt fått möjlighet att utvecklas och bygga ett kontaktnät med branschen. Praktiken har varit kontinuerlig under hela utbildningstiden. Karin har som projektledare varit samordnare av gårdarna och praktiken. Externa föreläsare Hans-Erik Mattson, LRF. Säker Gård/ Sunt bondförnuft. Hans-Erik vidareförmedlade en enklare utbildning i skadeförebyggande åtgärder inom näringen. Ett mångkulturellt lantbruk på en mångkulturell landsbygd

6 Pirjo Gustafsson från LFR, hon berättar bland annat om nya vägar till matmarknaden, om LRF, vilka stöd man kan söka och hur man ska gå till väga för att starta eget. Möte med Anna Reyier, som har ett eget mejeri hemma på gården. Hon berättar sina erfarenheter om att starta eget företag, hur hon går tillväga med osttillverkningen Susanna Flamborg från Competens håller föreläsning och workshop om hur en anställningsprocess går till. 5

7 Erik Köpmans och Henrik Hansson från Länsstyrelsen berättar om hur man går till väga för att söka företagsstöd. Studiebesök Siljans chark. Produktionschefen Patrik Eriksson guidar och visar hela produktionskedjan. Besök på Ockelbo Kyckling. Här får deltagarna chans att prata om uppfödning, slakt och fina råvaror. Ett mångkulturellt lantbruk på en mångkulturell landsbygd

8 Besök på LG Husdjurstjänst i Borlänge. Här fick deltagarna fördjupade kunskaper i hur samarbetet lantbrukare- semin fungerar. Deltagarna fick chans att diskutera och ställa frågor kring avel, foderstater och djurvård. Utvärdering Projektets första mål lyder: Att möjliggöra för projektdeltagarna att ta/välja de gröna näringarna i Sverige som arbetsplats. Utefter deltagarenkäten så har samtliga deltagare fått ett ökat intresse av landsbygden vilket är en förutsättning för att söka sig till den gröna näringen. Två deltagare skriver i sina kommentarer att de nu vet hur Sveriges lantbrukssystem fungerar, vilket är ännu en viktig bakgrund för att välja denna väg till arbete. Deltagarna kommer enligt studieplanen att ha studerat 970 gymnasie poäng inom naturbruksämnena då projektet är slut, vilket kommer underlätta vid en anställning inom naturbruk. På fråga 3 i enkäten får deltagarna svara på om de tycker att de får de kunskaper som krävs för att arbeta inom naturbruk. Det finns intresse av att få med traktorkörning i kurserna. Flertalet uppger vid samtal att de har mycket kunskaper sedan tidigare, både inom naturbruk och traktorkörning, men inte alla. Projektets andra mål lyder: Att företagare inom de gröna näringarna väljer personer med invandrarbakgrund till sitt företag. Här är kontakten mellan deltagarna och potentiella arbetsgivare under projektets gång av mycket stor vikt. Praktiken är kontinuerlig under hela utbildningen, likaså studiebesök inom naturbrukets olika branscher. En god kontakt mellan deltagare och praktikplats är värdefull och på frågan om deltagarna tror att de kommer hålla kontakten med gårdsägaren (praktiken) säger 80 % ja på frågan. Den deltagare som kände sig tveksam och svarade vet ej hade en egen förhoppning om att det faktiskt skulle upprätthållas en kontakt. Däremot verkar det mer tveksamt om gårdsägarna har möjlighet att anställa (sett till behov, ekonomi). Det verkar ännu oklart av olika anledningar, då deltagarna i majoritet svarar vet ej på frågan Finns det framtida arbetsmöjligheter på din praktik efter FEML.? Efter gårdsägarnas utvärdering får vi reda på att 50 % av gårdarna har ett behov av arbetskraft. Dessutom upplever 80 % av gårdsägarna ett generellt behov av arbetskraft inom den gröna näringen. I frågan Hur ser du på arbetsmöjligheter för personer med invandrarbakgrund inom den gröna näringen? så är samtliga gårdsägare positiva till arbetskraft med invandrarbakgrund. Utmaningar som gårdsägarna uttalar sig om är framförallt språkliga hinder. 7

9 Det tredje målet lyder: Främja samverkan mellan myndigheter och branscher. Borlänge kommun, Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen har arbetat tillsammans med projektet. Där kontakten mellan branscherna och myndigheter till största delen har varit via Borlänge kommun. Samverkan har resulterat i frukostmöten med gårdsägarna, gårdsbesök, kontinuerliga kontakter med LRF och utbildningssamordnare samt via länsstyrelsen en föreläsning om företagsstöd till deltagarna. 80 % av gårdsägarna tycker att samverkan mellan myndigheter och övriga aktörer har fungerat i projektet. Det fjärde målet i projektet handlar om att Skapa ett naturligt nätverk mellan deltagare och gårdsägare. Utifrån de positiva svaren från deltagarna i frågan Tror du att du kommer att hålla kontakten med gårdsägaren efter FEML.? så har det med stor sannolikhet skapts goda kontakter, där det från deltagarnas håll finns goda förhoppningar om framtida kontakt. Projektets femte mål lyder: Öka andelen personer med invandrarbakgrund i arbete inom den gröna näringen. Då 100% av deltagarna har ett ökat intresse för naturbruk, 80% har ambitionen arbeta inom naturbruksverksamhet och 80% har viljan att starta eget, så ser detta målet ut att ha en bra grund för att lyckas. Då deltagarna fritt får kommentera projektet så kommer det fram viktiga faktorer för att detta mål ska få ännu bättre villkor, steget från utbildning till arbete. 60% av deltagarna ser möjligheter i att vidareutbilda sig inom något av naturbruks verksamhetsområde om arbetsmöjligheter inte dyker upp. Projektdeltagarna Ismail Ibrahimov Muse Abukar Dhilow Ymer Hajdari Ammar Shaker Mohammed Aset Bazarbajeva Ett mångkulturellt lantbruk på en mångkulturell landsbygd

10 Gårdsägare o Christer Sandberg, Milsbo o Kjell Sandström, Alderbäcken o Kristin Sandström, Täkt o Lars & Anna-Lena Karlsson o Bo & Susanne Nilsson, Vassbo o Per & Lena Eriksson, Floda by o Karin & Sven-Åke Hallgren, Murbo Referensgrupp Hassan Abdikarim Ali, Studievägledare, Borlänge kommun Valbone Shala, projektägare och delfinansiär, Borlänge kommun Annika Thorvaldsson, kursledare, Competens Karin Hallgren, projektledare, LRF Övriga aktörer Länsstyrelsen, med kontaktperson Erik Köpmans. Delfinansiär Rektor Kenneth Dahlström, examinator, Borlänge kommun. Arbetsförmedlingen tillhandahåller aktivitetsstöd och försäkringar till/för deltagarna och Hazim Abdullah är kontaktperson. 9

11 Martin Pettersson har dokumenterat resan. Bilagor Rektor Kenneth Dahlström tillsammans med referensgruppen utanför vuxenutbildningen i Borlänge kommun Artikel i LAND Hemma i byn i Azerbadjan hade Ismail Ibrahimov, 48, köttaffär, slakteri, mejeri, grönsaksodling, vintillverkning, 20 mjölkkor, några tjurar, 300 får, häst och åsna. främmande kulturer. Nu praktiserar han hos en mjölkbonde och läser in motsvarande naturbruksgymnsium på ett år. En mångkulturell landsbygd heter pilotprojektet som Borlänge kommun tagit initiativet till och som började i höstas och avslutas i maj. Invandrare får utbildning i svenskt jordbruk och dalabönder får möta Ett 40-tal personer sökte till de fem platserna. Ismail Ibrahimov, som kom till Sverige 2002, fick en av dem. Övriga praktikanter kommer från Irak, forna Jugoslavien, Ryssland, och Somalia. Ett mångkulturellt lantbruk på en mångkulturell landsbygd

12 I Azerbadjan handmjölkades korna och tekniken inskränkte sig till en separator. Hos Kjell Nordström i Alderbäcken mjölkas de 110 korna i robot. Ismail är inte imponerad. Det blir bättre när man mjölkar för hand. Då känner du om något är fel med kon, säger han. Men arbetskraften är för dyr i Sverige. En stor behållning för Ismail har varit att lära sig en massa nya svenska ord, som juver, sporer och löpmage. Han tycker också det är intressant att se vilket foder de svenska korna får och lära sig om de lagar som styr svenskt jordbruk. Men allra mest har han uppskattat att köra Kjells traktor. Den är bättre än en Mercedes! säger han. Karin Hallgren från Stora Tuna-Torsångs LRF-avdelning är projektledare. Jag tycker det här är en bra idé. De får in en fot i det svenska samhället, säger hon. Och Kjell Sandström är nöjd. Visst har det gått bra, säger han på sitt fåordiga sätt, och ler bara åt Ismails ivriga försäkran om att Kjell och hans mamma nu tillhör hans familj och att den återstående uppgiften är att skaffa Kjell en fru. Projekt om integrationsarbete nominerat Publicerad: :50 Borlängeprojekt om integrationsarbete är nominerat av Länsstyrelsen Dalarna till Landsbygdsnätverket. Projektet är nominerat i klassen Dalarnas bästa integrationsprojekt. Projektet bidrar positivt till attitydförändringar inom branschen enligt Länsstyrelsen Dalarna. 11 Borlänge Kommun, i samverkan med LRF och Arbetsförmedlingen, har under förra året startat ett lantbruksyrkesprojekt, där syftet är att öka mångfalden på landsbygden samt väcka intresse hos personer med invandrarbakgrund. Att bidra till att säkra arbetskraftsbehoven inom den gröna sektorn är också ett av projektets mål.

13 Självklart är vi väldigt glada. Vi ser att det går framåt. Projektet hade inte gått att genomföra utan hjälp av LRF, Arbetsförmedlingen, Kompetens och Vuxenutbildningen, säger projektets initiativtagare, Valbone Shala, arbetsmarknadshandläggare på kommunens integrationsenhet. Lantbruksyrkesprojektet är finansierat med EU- medel, Landsbygdsprogrammet. I projektet får deltagarna en adekvat utbildning,teori och praktik, inom den gröna sektorn. Förutom utbildningen finns också ett syfte med projektet på så sätt att kommunen vill skapa ett fungerande nätverk för deltagarna där de kan få hjälp med kontakter, råd och tips. I juni i år kommer beskedet om borlängeprojektet gått vidare i nomineringen. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson är en av prisutdelarna. Landsbygdsnätverket består av en rad olika aktörer och verkar både nationellt och internationellt. Länsstyrelserna i Sverige, Jordbruksverket, Sametinget, Skogsstyrelsen och Leadergrupperna står för nomineringarna i tävlingen. MARIA SVENSSON maria.svensson@daladem.se Ett mångkulturellt lantbruk på en mångkulturell landsbygd

14 13