FRAMTIDENS KÄRNKRAFT

Transkript

1 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET Nr.2/September 2010 Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus ANNONS I SAMARBETE MED: SKC Svenskt Kärntekniskt Centrum FRAMTIDENS KÄRNKRAFT 4 VAR MED NÄR BRANSCHEN EXPANDERAR FOTO: ANGELICA ENGSTRÖM TIPS Christine Marklund, projektledare: Oavsett vad som händer politiskt i Sverige, så är det definitivt inte kört för branschen. Studentpanelen Tre studenter ger sina tips och råd om utbildningen Ständig utveckling Säkerhet inom kärnkraftsindustrin har gått framåt CARL ROLLENHAGEN DOKTOR I PSYKOLOGI OCH ADJUNGERAD PROFESSOR PÅ KTH.

2 2 SEPTEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET UTMANINGAR Kärnkraften har på kort tid tagit täten som en global framtidsbransch. Svenskt Kärntekniskt Centrum presenterar i denna tidning en miljövänlig och ekonomiskt bärkraftig teknik med stor framtidstro. VI REKOMMENDERAR Ali Al-Adili Studerar till doktor på IRMM i Belgien. Kärnkraft om naturen får välja Kärnkraften expanderar på bred front runt om i världen. Drivkrafterna är en sund avvägning mellan miljö, ekonomi och teknik. Länder som redan har kärnkraft bygger ut den, och många nya länder är på väg att skaffa kärnkraft. De första stegen mot ny kärnkraft i Sverige har också tagits nyligen. I den allmänna debatten pratas mycket om miljöproblemen med energiproduktion, men väldigt lite om nyttan med energi. Hela det moderna samhället bygger på energi. Till exempel, den moderna sjukvården vore omöjlig i ett samhälle byggt på muskelkraft. Påverkar inte ekosystemet En miljard människor på jorden saknar i dag rent vatten. 1 Ska vi kunna ge alla människor på jorden ett drägligt liv krävs energi, och för att klara detta utan att föröda miljön och klimatet måste kärnenergi finnas med i bilden. Vad man också glömmer bort är att kärnkraft är den enda energitekniken som inte påverkar ekosystemet när den används rätt. Ur naturens synvinkel är kärnkraft idealet eftersom varken råvaran, själva produktionen eller restprodukterna stör det biologiska livet. Om hela ditt livs behov av elström produceras med kärnkraft får bränslet och avfallet plats i en tekopp. Föga förvånande är därför kärnkraft högt uppe på dagordningen i de länder som nu är beredda att ta stora kliv när det gäller välfärd. Kina och Indien har varit på allas läppar, och Jordanien, Turkiet, och många andra länder har lagt in högsta växel i sina kärnkraftsprogram. Stora möjligheter Kärnenergi är den enda 2 energi källa som upptäckts i historisk tid. Alla andra energikällor har varit kända sedan innan skriften uppfanns, även om teknikerna för att utnyttja dem har utvecklats. Kärnenergi känner vi bara till sedan hundra år, och tekniken har ju faktiskt bara ungefär femtio år på nacken. Det innebär att detta är en ung teknik, med stora möjligheter att utvecklas. Egentligen är det fantastiskt att en så ung teknik fungerar så bra! Just nu är man inne i en spännande fas i kärnteknisk forskning. Nya typer av reaktorer, där avfallet från dagens kärnkraft används som bränsle, planeras. Det är troligt att en sådan reaktor i stor skala är i drift inom femton år i Europa. Jan Blomgren Professor, föreståndare, Svenskt Kärntekniskt Centrum. JANS TIPS Gör karriär Tycker du om teknik och är 1 intresserad av framtidens energilösningar? Är du dessutom intresserad av att göra karriär, kanske till och med utomlands? Då är kärnkraftsbranschen något för dig! Doktorander sökes Just nu startar en stor 2 internationell forskningssatsning där 15 nya doktorander sökes. Kontakta mig om du är intresserad. Snabbt ökande intresse Svenska ungdomar visar 3 snabbt ökande intresse för kärnteknik. Deras drivkrafter är ofta frågor om global rättvisa, miljö och ett anständigt liv åt befolkningen på jorden. Bland dagens unga är kärnkraft inte alls så kontroversiellt som en generation bakåt i tiden. Kärnkraft ses som en teknik bland andra, och som en viktig del i ett större system. Till exempel, den svenska kombinationen av kärnkraft och vattenkraft är en mycket slagkraftig lösning, betydligt bättre än bara det ena eller det andra. Andelen kvinnor ökar Antalet studenter på utbildningarna ökar snabbt, och 4 antalet platser på universiteten ökar för att möta efterfrågan. Vi ser också att andelen kvinnor ökar. I år gick SKCs pris för bästa examensarbeten och doktorsavhandlingar enbart till kvinnor. Kärnkraften kommer att behöva runt nya anställda de närmaste tio åren i Sverige. Vill man jobba med en spännande teknik som är bra både för välstånd och miljö finns det goda framtidsutsikter. I denna tidning berättar vi om kärnteknisk utbildning och forskning i Sverige. Hoppas ni får en trevlig läsning! SIDA 10 Att forska eller jobba utomlands är också ett utmärkt sätt att bygga nätverk på, utveckla sina språkkunskaper och öka sin förståelse för andra kulturer. Hållbar energikälla s. 4 Kärnkraften är en energikälla som ger pålitliga leveranser och som har bra miljöegenskaper. Stor efterfrågan s. 6 Efterfrågan på arbetsmarknaden har aldrig varit så stor efter kärnkraftsforskare och kärnkraftsingenjörer. Vi får våra läsare att lyckas! FRAMTIDENS KÄRNKRAFT NR 1, SEPTEMBER 2010 Produktionsledare: Nadine Kissmann Affärsutvecklare: Marcus Jansson Formgivare: Alex Mak Ansvarig för denna utgåva: Projektledare: Christelle Röckert Tel: E-post: Christelle.rockert@mediaplanet.com Distribution: Dagens Nyheter, september 2010 Tryckeri: BOLD/DNEX Tryckeriet Repro: Bert Lindevall Mediaplanet kontaktinformation: Tel: E-post: synpunkter@mediaplanet.com Vid förfrågningar kontakta: Marcus Jansson Mediaplanets affärsidé är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera. TRYGG FRAMTIDA KÄRNKRAFT I mer än 30 år har ÅFs ingenjörer arbetat med att utveckla svensk och utländsk kärnkraft. Idag är vi Sveriges största och oberoende leverantör av dessa konsulttjänster. Vi besitter ett brett spektra av kunskap och erfarenhet. Vår kompetens är kundens fördel, garanti och trygghet!

3 Tillsammans skapar vi en säkrare värld. Scandpower har via sina kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö en omfattande konsultverksamhet inom kärnkraftsäkerhet i Sverige och internationellt med kunder bland kraftbolag, myndigheter och leverantörer. Vår konsultverksamhet i Sverige och internationellt har på senare år växt starkt, och vi behöver nu förstärka vår organisation med fler specialister inom nukleär säkerhetsteknik, probabilistisk säkerhetsanalys (PSA), deterministiska beräkningar och human factors. Sedan årsskiftet är Scandpower en del av Lloyd s Register, med 250 års erfarenhet av att göra tillvaron säkrare. Tillsammans utgör vi ett av världens största kompetenscentra inom riskhantering. Vi arbetar över hela världen, med fokus på att förbättra säkerhet, kvalitet och miljö hos kunder inom kärnkraft, transport, sjöfart och olje- och gasindustri. Läs mer på

4 4 SEPTEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET FAKTA Fråga: Var ska det använda kärnavfallet slutförvaras? Svar: Runt årsskiftet kommer SKB att ansöka om bygglov för slutförvaret i Forsmark utanför Östhammar. 1TIPS LÄR DIG MER OM KÄRNKRAFT Förhoppningsvis i mål efter 30 års forskning SVENSK KÄRNKRAFT SVERIGE I Sverige svarar kärnkraften för ungefär hälften av elförsörjningen i dag och är därmed vår huvudsakliga energikälla tillsammans med vattenkraft. Men det har också krävts många år för att göra kärnkraften till den effektiva produkt den är. Många frågor har besvarats genom gedigen forskning under resans gång. Var och hur kärnavfallet ska slutförvaras i Sverige har varit en mycket viktig pusselbit som forskarna behövt besvara och som nu ser ut att ha lösts efter 30 år av forskning. Isolera kärnbränsle i år Kring årsskiftet kommer vi att ansöka om att få bygga slutförvaret för det använda kärnbränslet i Forsmark utanför Östhammar. Nu är vi förhoppningsvis i mål efter 30 års forskning. Vi har vänt och vridit på allt och har inte lämnat något åt slumpen, säger Saida Lâarouchi Engström Saida Lâarouchi Engström Avdelningschef, Svensk Kärnbränslehantering, SKB Agneta Rising Miljöchef, Vattenfall PROFIL Saida Lâarouchi Engström Yrke: Avdelningschef på Svensk Kärnbränslehantering AB. Utbildning: Kemist från Chalmers Tekniska Högskola. Agneta Rising Yrke: Miljöchef på Vattenfall. Utbildning: Fil kand i radiofysik vid Stockholms Universitet. som är avdelningschef på Svensk Kärnbränslehantering, SKB. Om regeringen väljer att godkänna slutförvaringen i Forsmark, efter yttrande från miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten, kan bygget av slutförvaret påbörjas tidigast 2015 och stå färdigt tio år senare. Slutförvaret är tänkt att kunna hålla använt kärnbränsle isolerat i år med hjälp av kopparkapslar som är omslutna av bentonitlera och berg. Det finns två typer av avfall. Först är det låg- och mellanaktivt avfall som redan i dag lagras i ett slutförvar i Forsmark. Sedan finns det högaktiva avfallet som kyls i bassäng i reaktorn i ett till två år innan det skickas i bränslebehållare till mellanlagren i Oskarshamn. Där kyls det väldigt varma avfallet ner i 40 år i stora bassänger djupt nere i berget innan det blir hanterbart och kan kapslas in för slutförvaring. Sverige har i många år hanterat kärnavfall föredömligt och miljön har alltid spelat en central roll i avfallshanteringen och kärnkraften i stort. Agneta Rising, miljöchef på Vattenfall, understryker vilka rigorösa kontroller som finns och hur viktig miljön är i kärnkraftsarbetet. Noggrann hantering Kärnavfallet är radioaktivt och kräver mycket noggrann hantering. Vissa saker kan man friklassa som inte har radioaktivitet. Andra föremål från kärnkraftverken görs rena från radioaktivitet. Det kan handla om metalldelar eller kontorsstolar som har funnits i den radioaktiva miljön. Sen gäller det att hålla nere volymerna och komprimera så att det går ner mer avfall i tunnorna som ska lagras. Vissa saker bränns också där askan är det enda som blir kvar av det radioaktiva materialet, säger Agneta Rising. Även naturen runt omkring kärnkraftverken analyseras noggrant för att se så att ingen radioaktiv strålning påverkar miljön. Det tas prover, analyseras och görs extra kontroller hela tiden. Vi är också noggranna med vattenhanteringen i kärnkraftverken. Vattnet används för att kyla i reaktorerna och vi är måna om att samma rena vatten som kommer in i anläggningen också kommer ut. Det har vi studerat under lång tid. Vi är även noggranna när det kommer till våra uppköp av exempelvis uran. Där är vi noga med att våra leverantörer följer samma miljömässiga principer som vi följer, vilket är UN Global Compact. Vi är även nere på plats och ser till att det finns miljöledningssystem hos våra leverantörer. Bra miljöegenskaper Agneta Rising är inte helt säker på att det minutiösa säkerhets- och miljöarbetet alltid når ut till allmänheten men hon vet att det finns ett utbrett förtroende för svensk kärnkraft. Jag tror inte att det noggranna miljö arbetet är känt och att allmänheten vet om att vi är på plats i våra leverantörsländer. Men det finns ett stort förtroende för svensk kärnkraft eftersom det skötts bra under en längre tid och för att vi i Sverige har god erfarenhet av kärnkraft. Kärnkraften är en energikälla som ger pålitliga leverenser och som har bra miljöegenskaper. Den påverkar inte heller naturen och passar således in i ett samhälle där vi bryr oss om miljön. Det svenska folket har en positiv syn på kärnkraft och det är ett förtroende som vi skaffat oss, avslutar Agneta Rising. ANDREAS BJÖRKMAN PRD Konsult förmedlar konsulttjänster inom projektledning, reaktorsäkerhet, driftsättning och konstruktion. Kvalitet, långsiktighet och engagemang är viktiga ledord för oss och dessa genomsyrar hela vår verksamhet. Vi är ISO-certiferade inom både kvalitet och miljö! Humleplan Oskarshamn Tel: E-post: info@prdkonsult.se ELEKTRISKA ÅNGPANNOR I VÄRLDSKLASS! 80 levererade ångpannor på en het marknad! Under den stora utbyggnaden av kärnkraft i Europa levererade vi mer än 80 elektriska ångpannor till kärnkraftsindustrin. Det är med glädje vi kan se att det åter sakta börjar ta fart igen. Och det är bara början vi har för närvarande uppdrag med hjälpångpannor på det nya finska kärnkraftverket Olkiluoto och vi har nyligen även tecknat order med två kinesiska kärnkraftverk. Z&I levererar även kompletta ånganläggningar som Turn-key. Ni som står i begrepp att investera i ny utrustning alternativt modernisera äldre, kontakta oss gärna för rådgivning. zander.ingestrom@zeta.se Telefon

5 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET SEPTEMBER KÄRNKRAFT I SIFFROR 440 reaktorer i världen Kärnkraft finns i ett 30-tal länder i dag. Runt 440 reaktorer svarar för cirka 14 procent av världens elproduktion. Funnits sedan 1950-talet 1972 togs den första svenska kommersiella kärnkraftreaktorn i drift i Oskarshamn. Dessförinnan har det funnits kärnreaktorer sedan 1950-talet som enbart användes för forskning och utbildning. Tio kärnkraftreaktorer Sverige har i dag tio kärnkraftreaktorer i drift. Tre reaktorer finns i Forsmark utanför Östhammar, tre i Simpevarp norr om Oskarshamn, medan de övriga fyra finns i Ringhals som ligger cirka två mil norr om Varberg på västkusten. 50 procent Nästan hälften av Sveriges el kommer från våra kärnkraftverk. Vattenkraften står för ungefär lika mycket. Kärnkraftsel per person Sverige är det land i världen som producerar mest kärnkraftsel per person. POSITIV SYN Det finns ett stort förtroende för svensk kärnkraft eftersom det skötts bra under en längre tid och för att vi i Sverige har god erfarenhet av kärnkraft, säger Agneta Rising. FOTO: PIERRE MENS / BARSEBÄCK KRAFT AB Årlig undersökning SOM-institutets årliga undersökning för 2009 visar att 32 procent av befolkningen i Sverige vill att nya kärnkraftsreaktorer ska ersätta dagens, med oförändrat antal totalt. Ytterligare 19 procent ser gärna att kärnkraften byggs ut ytterligare i Sverige. 9 procent vill där emot att kärnkraften ska avvecklas snarast och 22 procent vill avveckla när dagens kärnkraftverk tjänat ut. KÄLLA: VATTENFALL OCH VETENSKAPSRÅDET NU BYTER SWEPRO NAMN TILL ELFÖRSÖRJNING Strålskydd Nordens mest expansiva projektledarföretag inom energi, samhällsbyggnad och miljö. Instrument Utbildning Analys gammadatainstrument.se

6 6 september 2010 hela denna tematidning är en annons från mediaplanet inspiration 2tips Nya generationen FRÅGOR & SVAR Imre Pázsit Professor i nukleär teknik vid Chalmers foto: Tomoko Ono, Kyoto University Research Reactor Institute Stor efterfrågan Många av de forskare och ingenjörer som var med under kärnkraftens storhetstid i Sverige, på och 1980-talen, börjar nu att gå i pension och det behövs en ny generation forskare som kan ta vid. foto: shutterstock Framtiden ser ljus ut för svensk kärnkraft Fråga: Hur ser framtiden ut för den svenska kärnkraftsforskningen? Svar: Aldrig tidigare har intresset varit större för landets utbildningar och det råder en mycket god stämning inom branschen. Utbildning Sverige Kärnkraftsforskare och kärnkraftsingenjörer går en mycket ljus framtid till mötes. Aldrig tidigare har intresset för kärnkraftsforskningen i Sverige varit så stort. Den nya utbildningen, masterprogrammet i Nukleär teknik, fyllde sina platser på nolltid på Chalmers tekniska högskola i Göteborg i höstas och även i Uppsala och i Stockholm är intresset för kärnkraftsforskning stort. Det finns ett stort intresse från studenter och intresset har växt mycket de senaste åren i takt med att marknaden har blivit ljusare. Folk börjar förstå att kärnkraften är trygg och stabil och att det foto: shutterstock finns mycket jobb i branschen, säger Janne Wallenius, professor i reaktorfysik vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Fakta GENIUS: Projektet GENIUS, Generation IV research in universities of Sweden, forskar på att ta fram en fjärde generations kärnreaktor. Fjärde generationens reaktorer skulle utnyttja uranbränslet 100 gånger mer effektivt än dagens reaktorer samtidigt som de nya reaktorerna skulle kunna återbruka det använda bränslet och förkorta den nödvändiga lagringstiden från år till år. Folk börjar förstå att kärnkraften är trygg och stabil och att det finns mycket jobb i branschen. Janne Wallenius Professor i reaktorfysik vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Fjärde generationen Kärnkraften i Sverige och i värld en står samtidigt vid ett mycket viktigt vägskäl och forskningen gör stora framsteg. Just nu pågår ett forskningsprojekt, Genius-projektet, som är ett samarbete mellan KTH, Chalmers och Uppsala universitet. Genius står för Generation IV research in Universities of Sweden och leds av Janne Wallenius. Men för att göra dessa reaktorer lika säkra och ekonomiskt effektiva som dagens reaktorer krävs forskning om kemi för återvinning, samt utveckling av nya bränslen, material och kylmedel. Till exempel kan man i fjärde generationens reaktorer använda sig av smält natrium, bly eller heliumgas som kyl medel, i stället för vatten som används i dagens reaktorer. GENIUS-projektet har fått 36 miljarder i bidrag från Vetenskapsrådet över en fyraårs period för forskning om den fjärde generationens kärnreaktor. Projektet inleddes 2009 och avslutas Tillsammans med flera andra forskare från andra länder jobbar Janne Wallenius med att utveckla en fjärde generationens kärnreaktor. 36 miljoner i bidrag Med 36 miljoner kronor i bidrag från Vetenskapsrådet ska forskarteamet ta fram kärnkraft som skulle öka bränsleresurserna med 100 procent samtidigt som den skulle minska kärnavfallet med lika många procent. Sverige ligger inte speciellt långt fram i den generella kärnkraftsforskningen men vi har många nischområden där vi ligger väldigt långt fram. Kärnkraftsforskningen upplever just nu en mycket positiv period och det råder en väldigt god stämning i branschen. Kärnkraften byggs ut kraftigt och ges mer resurser samtidigt som klimatdebatten har gjort intresset större, säger Janne Wallenius. Stor efterfrågan Efterfrågan på arbetsmarknaden har aldrig varit så stor efter kärnkraftsforskare och kärnkraftsingenjörer. Många av de forskare och ingenjörer som var med under kärnkraftens storhetstid i Sverige, på och 1980-talen, börjar nu att gå i pension och det behövs en ny generation forskare som kan ta vid. Andreas Björkman Hur fungerar ett kärnkraftverk? I en kärnreaktor klyvs urankärnor när neutroner kolliderar med dem. När klyvningen sker frigörs rörelseenergi hos klyvningsprodukterna. Vid klyvningen frigörs också nya neutroner som klyver andra urankärnor i en pågående process som kallas kedjereaktion. Energin som frigörs vid klyvningen omvandlas till värme i själva bränslet, som sedan värmer upp vattnet i reaktorn. Ångan som bildas vid upphettningen driver en turbin. Turbinen driver i sin tur en generator som omvandlar energiinnehållet i ångan till el. Vad händer med det radioaktiva kärnavfallet? Den större delen av radioaktiviteten i det använda bränslet härrör från fissionsprodukterna. Dessa har korta så kallade halveringstider vilket gör att dess aktivitet sjunker till naturliga nivåer inom ett par hundra år. Mellan en fjärdedel och en tredjedel av det aktiva avfallet har däremot en lång halveringstid vilket ställer till problem. I Sverige tar man ut bränslepatronerna ur härden och flyttar patronerna till Sveriges gemensamma mellanlager Clab i Oskarshamn. I bassänger kyls det använda kärnbränslet sedan i 40 år innan det ska till slutförvaret där det ska lagras i år. I slutförvaret placeras bränslet i kopparkapslar i bergrum på 500 meters djup. I slutförvaret finns sammanlagt fyra olika barriärer, där varje barriär var för sig ska kunna hindra att någonting händer. I vilka länder byggs ny kärnkraft? Man skiljer på tre kategorier när det kommer till nysatsning på kärnkraftverk. Reaktorer under konstruktion där reaktorerna redan är i byggnadsfasen. Planerade reaktorer där man har sökt licens och har finansiering klar. Och föreslagna reaktorer där det förs en diskussion om eventuell nybyggnation. Kina satsar och bygger i dagsläget 24 nya reaktorer. Dessutom är redan ytterligare 33 planerade medan det förs diskussioner om 120 nya reaktorer. Indien och Ryssland satsar också hårt på nya reaktorer. Andreas Björkman

7 Westinghouse bygger nya kärnkraftverk. Möjlighet att skapa historia Energibehovet i världen ökar kontinuerligt samtidigt som kraven för miljöpåverkan skärps. Denna utveckling har skett under lång tid och kommer att fortsätta. Kärnkraft producerar el under förhållanden som innebär liten klimatpåverkan och uppfyller nutidens och även framtidens krav. Westinghouse är ett företag som agerar och verkar i kärnkraftsindustrin. Grunden till vad som idag är svenska delen av Westinghouse startade redan på 1950-talet, då Sverige tog klivet in i kärnkraftsindustrin. Unga innovativa ingenjörer skapade historia när de under kommande årtionden utvecklade det som idag förser cirka 50 procent av Sverige med el. Westinghouse idag ett globalt och starkt företag med huvudkontor i USA och med japanska huvudägare är teknikledande inom kärnkraftsbranschen. Westinghouse svenska huvudkontor ligger i Västerås och har idag drygt anställda. Verksamheten i Sverige har haft en mycket bra utveckling och vi har också anställt mer än 150 medarbetare per år de senaste åren. Under senare år har det politiska klimatet för kärnkraft i Sverige svängt. Ändrade nybyggnationsregler pekar mot en framtid med möjlighet att skapa ny fascinerande historia att bygga nya kärnkraftverk! Att utveckla, konstruera och bygga nya kärnkraftverk är i vår mening bland det mest utmanande, spännande, utvecklande och omfattande som man kan vara med om som ingenjör. För att vi ska lyckas med detta behövs innovativa, framåtriktade, nyfikna och ansvarstagande medarbetare som tycker om att arbeta med komplexa projekt, krav och frågeställningar i ett globalt företag med engagerade människor. Utöver framtidens nybyggnationer har vi idag en ledande position i den nordiska, europeiska och globala kärnkraftsbranschen med många pågående intressanta moderniserings- och serviceprojekt i en internationell miljö. Kontakta oss gärna om du vill veta mer. Välkommen till Westinghouse! Westinghouse Electric Sweden AB Västerås Tfn: e-post: info.se@westinghouse.com Hemsida: Företagsgruppen Westinghouse Electric Company har drygt anställda i 15 länder och ingår i den världsomspännande Toshibagruppen. Westinghouse Electric Company är pionjär och världsledande som leverantör av kärnkraftsanläggningar och -produkter. Westinghouseteknologin är basen för cirka hälften av världens kärnkraftverk i drift. Westinghouse Electric Sweden AB i Västerås är Westinghousegruppens kompetens- och utvecklingscentrum för kokvattenreaktortekniken. Bränslefabriken i Västerås är en av världens modernaste och utgör en väsentlig del av företagets verksamhet. Bolaget har byggt elva kärnkraftverk i Norden och levererar idag kärnbränsle och komponenter, ombyggnader, el- och kontrollsystem och service på marknaderna i Europa, USA och Asien. Westinghouse Sweden har idag drygt anställda i Västerås och Täby och är en komplett leverantör av kärnkraftsteknologi med mer än 50 års framgångsrik erfarenhet inom branschen. You can be sure... if it s Westinghouse. WESTINGHOUSE ELECTRIC COMPANY

8 8 SEPTEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN N MEDIAPLANET TIPS NYHETER HITTA FRAMTIDENS JOBB MED MÅNGA NYA MÖJLIGHETER Fråga: Varför är det inspirerande att arbeta inom kärnkraftsindustrin? Svar: Christine Marklund på Westinghouse gillar att man inom branschen får chansen att tillämpa fysik praktiskt. Dessutom finns stor kompetens hos medarbetarna och goda framtidsutsikter. Christine Marklund är civilingenjör i teknisk fysik och arbetar som teknisk projektledare på Westinghouse i Västerås. Westinghouse är ett amerikanskt företag som i sin svenska fabrik tillverkar bränsle till kärnkraftsreaktorer. Man gör även säkerhetsanalyser och arbetar med service och underhåll av reaktorer. När vi säljer bränslet så säljer vi inte bara det; vi sätter samman ett paket som anger hur bränslet kan användas. Vi licensierar alltid bränslet innan vi säljer det, säger Christine Marklund. Det finns flera skäl till varför hon tycker att det är väldigt roligt att arbeta inom kärnkraftsbranschen. Här blandar vi fysik med verkligheten. Många gånger är fysik väldigt teoretiskt, men här är det häftigt att se hur det fysikaliska och i princip kvantmekaniska skeenden verkligen i praktiken påverkar härden, säger Christine Marklund. Ett annat skäl till att det är en rolig bransch att arbeta inom är den stora kompetensen hos medarbetarna. Stort rekryteringsbehov Väldigt många äldre som arbetar inom branschen är mycket kunniga. De har ofta arbetat sedan 1970-talet när vi byggde kärnkraftverk i Sverige, dem kan man fråga nästan vad som helst.de har sådan koll. Samtidigt är detta också ett skäl till att det är en framtidsindustri, där många av de som arbetar närmar sig pensionen, vilket leder till att det råder ett stort rekryteringsbehov. Christine Marklund berättar att helt oavsett vad som sker i Sverige så expanderar branschen internationellt. 3 UTVE UTVECKLINGSVE ECK CKL KLI LING LIN NGSNGS MÖJLIGHETER Ö te något som kommer att påverka möjligheterna att göra karriär eller jobba inom branschen, säger hon. Christine Marklund berättar att eftersom branschen expanderar så dyker det alltid upp nya möjligheter att prova på och testa olika inriktningar. Finland börjar också bygga ut kärnkraften. Är vi med där, eller i andra delar av Europa,kommer det att öppna upp för mer arbetsmöjligheter. Därmed växer efterfrågan på arbetskraft inom branschen. Dessutom har vi det här generationsskiftet. Vi har anställt folk stadigt genom hela den ekonomiska krisen,den har inte påverkat oss särskilt mycket, säger Christine Marklund. Förändring håller på och ske Det finns många möjligheter Oavsett vad som händer politiskt i Sverige, så är det definitivt inte kört för branschen. Jag tycker naturligtvis att det vore roligt om man i Sverige ersatte de reaktorer som finns med nya, men det är inchristine Marklund Projektledare på Westinghouse i Västerås. Inom kärnkraftsindustrin är män i majoritet, men Christine Marklund berättar att en förändring möjligen är på väg att ske. På företaget är det nästan 40 procent kvinnor som har anställts det senaste året. Av de äldre är det mest män, men jag har inte upplevt det som negativt. Jag har aldrig känt mig udda när jag har jobbat här, vilket jag där emot kunde känna när jag läste teknisk fysik. Här blir man inte ifrågasatt för att man är kvinna,det är väldigt positivt. KRISTIAN TIGER AREVA NP Uddcomb AB - Er lokala partner för världens ledande kärnkraftskoncern Forskning & utveckling är en av AREVAs viktigaste grundpelare för framtiden Fokus ligger på kundernas krav på ökad prestanda och kostnadsreduceringar, men även att uppfylla myndighetskrav för kärnkraftssäkerhet samt minimering av kärnavfall och utsläpp. En del av vår framgång är samarbetet med internationella utvecklings- och forskningsinstitut där vi får utbyte och tillgång till spetskompetens i våra interna och externa utvecklingsprojekt. - för utveckling av svensk och internationell kärnkraft

9 HELA DENNA TEMATIDNING TEMAT ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET Utbildning för din framtid FRÅGOR & SVAR FRÅGOR & SVAR Elisabeth Tengborn Koordinator för högskoleingenjörsprogrammet vid Uppsala universitet. Vad är syftet med det nya högskoleingenjörsprogrammet i kärnkraftteknik vid Uppsala universitet? Det finns ett stort anställningsbehov av högskoleingenjörer inom kärnkraftsindustrin. I dag finns ingen utbildning på denna nivå riktad mot kärnkraftsindustrin. För att kunna arbeta med drift, service och underhåll har lång internutbildning krävts. Den här utbildningen gör att nyanställda snabbare kan få ansvarsfulla och stimulerande arbetsuppgifter. När startar utbildningen? Till hösten, den är på ett år. Vilka kan söka till utbildningen? Den som läst två år på ett högskoleingenjörsprogram i elektroteknik,maskinteknik eller motsvarande kan läsa sitt tredje år på den här utbildningen alternativt få två examina om man redan är klar med sin utbildning. POSITIV UTVECKLING På företaget är det nästan 40 procent kvinnor som har anställts det senaste året. Av de äldre är det mest män, men jag har inte upplevt det som negativt, säger Christine Marklund. FOTO: ANGELICA ENGSTRÖM Kamerasystem N363 för kärnbränsleinspektion Vad är så speciellt med just den här utbildningen? Det är ett unikt samarbete mellan universitetet och industrin.industrin bidrar med både finansiering och kunskap. Det innebär att vi kan göra intressanta laborationer och får möjlighet att bedriva undervisning i simulatorer och på kärnkrafttekniska anläggningar. Monica Bowen-Schrire Senior Managing Consultant på Vattenfall Managment Consulting och ordförande i WiN Sverige. Women in Nuclear, WiN, är ett världsomspännande organisation för främst kvinnor inom kärnkraftsbranschen. Berätta om ert mentorskap. Det är första gången WiN förser studenterna på högskoleingenjörsprogrammet med mentorer. WiN ser mentorskapet som en mycket viktig del i studenternas utveckling både i deras val av karriär och personlig utveckling. Vi vill självklart stödja studenterna redan under studietiden. Varför vill ni just att kvinnor ska söka sig till kärnkraftsbranschen? Viktigt att poängtera är att WiNs mentorskap inte endast ges till kvinnliga studenter utan till både män och kvinnor.vi vill stödja studenterna i deras utveckling oavsett om de är män eller kvinnor. Vad arbetar WiN i övrigt med? WiN Sverige erbjuder ett nätverk för främst kvinnor som vill utvecklas och bredda sitt kunnande inom det kärntekniska fältet. Vi anordnar möten för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling i ämnen som rör bland annat radioaktivitet och hälsorisker, strålning inom hälso- och sjukvård och kärnkraftssäkerhet. UTBILDNING Skola med nära band till branschen Forsmarks skola är en naturvetenskaplig gymnasieskola med en energiteknisk profil som är belägen i norra Roslagen. Fokus ligger på tunga energiämnen och eleverna kan fördjupa sig i exempelvis termodynamik,hållfasthetslära,energilära, kärnkraftsteknik och hydromekanik,men ämnen som psykologi, latin, litterär gestaltning och kinesiska kan också väljas. Är intresset tillräckligt stort bland eleverna finns det möjligheter att skapa nya kurser. Könsfördelningen bland eleverna är jämn, ungefär hälften är tjejer. Andelen elever från skolan som uppnår högskolebehörighet är 95 procent, vilket är tredje högst i landet och bland lärarna återfinns flera doktorer inom exempelvis fysik, biologi och kemi. Forsmarks Kraftgrupp (ett dotterbolag till Vattenfall) äger och driver skolan, men Östhammars kommun är huvudman. Kopplingen till Forsmarks Kraftgrupp har lett till att flera elever gått vidare till anställning inom företaget. Den här skolan är unik, det är vare sig en renodlad friskola eller en renodlad kommunal skola. Jag tror att det blir fler skolor av den här typen i framtiden, säger Per Lannerhed som är rektor på skolan. Endast 70 nya elever rekryteras varje år. Skälet till detta är att bibehålla flexibilitet och möjliggöra en personligare kontakt mellan personal och elever samt bättre kunna hörsamma individuella behov. KRISTIAN TIGER KRISTIAN TIGER Inspektionsutrustning för drift och service av kärnkraftverk Ahlberg Electronics specialiserar sig på utveckling och produktion av strålningståliga kamerasystem för kvalitetssäkring under drift, inspektion och service av kärnreaktorer över hela världen. Vi förser kärnkraftsindustrin globalt med skräddarsydda lösningar av avancerade inspektionsutrustningar samt mjukvaror med senaste teknik och högsta säkerhetsstandard. Med 30 års erfarenhet levererar vi lösningar till mer än 100 reaktorer i 21 länder. Ahlberg Electronics AB Gösvägen 22, Norrtälje Telefon: SEPTEMBER Läs mer om vår verksamhet på

10 10 SEPTEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER En gedigen utbildning är viktig för integrationen FRÅGOR & SVAR Hur väcktes ditt intresse för fysik och kärnkraftsteknologi? Jag är intresserad av matematik. Men jag valde att i stället läsa fysik på universitetet för att få tillämpa matematiken. Då blir den mer konkret. Intresset för kärnfysik väcktes under studieåren i Uppsala, där jag insåg hur fascinerande samspelet är mellan naturens fundamentala krafter, till exempel när atomkärnor klyvs (fission) eller slås ihop (fusion). Kvantmekanikens värld, det vill säga materiens beteende i mikrokosmos, är ett sällsamt skådespel. Hur kom du till IRMM*? När jag gjorde examensarbetet för min masterexamen i fysik vid Uppsala universitet tipsade professor Jan Blomgren mig om forskningsinstitutet IRMM i Belgien. Det är ett Mecka för den som älskar kärnfysik. Där finns nämligen en partikelaccelerator med vilken man producerar de neutroner som min forskningsgrupp använder för att studera fissionsprocesser, det vill säga vad som händer när atomkärnor klyvs. Och du får ägna all din tid åt forskning. Har din invandrarbakgrund påverkat ditt yrkesval? Många invandrare kommer från PROFIL Ali Al-Adili Född: I Iran Familjebakgrund: Föräldrarna flydde från kriget i Irak 1980 till Iran och kom sedan till Sverige som flyktingar Utbildning: Ali växte upp i Västerås, där han läste på gymnasiets teknikprogram. År 2008 avlade han magisterexamen i fysik vid Uppsala universitet länder där högre utbildning bara är öppen för ett fåtal. Men i Sverige får alla studera på universitet och högskolor. Och en gedigen utbildning är viktig för integrationen. Fascineras du som jag av kärnfysik, välj då en sådan inriktning. Då öppnas en ny spännande värld för dig. och började sedan sina doktorandstudier där. Avhandlingen framläggs år 2012 om allt går enligt planerna. Familj: Hustrun Sheima och den nyfödde sonen Josef. Bor: I lägenhet i Geel i Belgien. Intressen: Fotboll, ishockey, schack och familjeliv. Favoritartist: Reggielegenden Bob Marley. Varför ska man välja en utbildning med kärnkraftteknisk inriktning? Den är nyckeln till ett intressant framtidsjobb i många länder, där kärnkraften fått en renässans, som Finland, Frankrike och Sverige. Arbetsmarknaden är ljus, inte bara för forskare, utan även för högskole ingenjörer som kärnkraftverken har behov av. Att forska eller jobba utomlands är också ett utmärkt sätt att bygga nätverk på, utveckla sina språkkunskaper och öka sin förståelse för andra kulturer. Det är även glädjande att se att allt fler tjejer forskar inom mitt område. FOTO: SHEIMA AL-ADILI 4TIPS FORSKA UTOMLANDS I dag inser allt fler kärnkraftens fördelar, inte minst ur miljösynpunkt. Säkerheten är också mycket bättre än på 1970-talet, bland annat tack vare forskningen. Ge några goda råd till andra som vill forska kring kärnkraft utomlands Utnyttja gärna något EU-program för forskarutbyte. Det är viktigt att tro på sig själv, brinna för sitt ämne, ha goda kunskaper i engelska och vara utåtriktad. Du ska också vara duktig i matte men behöver inte vara ett snille. Det räcker med normalbegåvning. Var inte rädd för att misslyckas; det är av misstagen du lär dig. Vad ska din doktorsavhandling handla om? Om den radioaktiva isotopen uran 234 som har en neutron mindre än uran 235 som man i dag använder i kärnkraftverkens reaktorer. Isotopen 234 har intressanta fysikaliska egenskaper som inte studerats så ofta. Den bildas vid komplexa kärnreaktioner och jag studerar hur klyvningen av dess kärna fungerar. Forskningen ska bland annat ge ökad kunskap om möjligheterna att använda torium som bränsle i kärnkraftverk. * IRMM står för Institute for Reference Materials and Measurements och är EU:s egen kontroll- och provningsanstalt. Läs mer! på webben: CLAES-GÖRAN HANBERG MASTERPROGRAMMEN Nukleär teknik på Chalmers Chalmers masterprogrem i Nukleär teknik i Göteborg erbjuder en bred utbildning som förbereder dig för forskning och arbete inom kärnkraftsindustrin. Utbildningen tar upp utmaningarna med att skapa framtida hållbara energisystem och ger dig baskunskap och specialkunskap i nukleärfysik, kärnkemi, kärnavfallshantering och kärnkraftssäkerhet. Laborationer utförs både på Chalmers och utomlands. Kärnenergiteknik på KTH Masterprogrammet i kärnenergiteknik på KTH i Stockholm har som främsta mål att förbereda kärnkraftsingenjörer för forskning i Sverige och utomlands samt för en karriär inom kärnkraftsindustrin. Utbildingen är skapad för såväl svenska och utländska studenter och undervisningen sker på engelska. Kärnkraftsteknik på Uppsala Universitet Uppsala Universitet erbjuder en utbildning som har ett nära samarbete med kärnkraftsindustrin. Utbildningen ger dig möjlighet till laborationer vid en reaktor i Finland men också fältstudier vid kärnkraftverket i Barsebäck. Från och med hösten 2010 har Uppsala Universitet också startat ett ettårigt, Högskoleingenjörsprogram i kärnkraftsteknik, som är unikt i sitt slag och som förbereder dig för en karriär inom kärnkraftsindustrin. ANDREAS BJÖRKMAN

11 Tillbaka till framtiden För decennier sedan låg Sverige i framkant när det gällde kärnkraftteknik. Nu tar utvecklingen ny fart och landets lärosäten satsar återigen på kärnkraftsrelaterad forskning och utbildning. Vid Uppsala universitet har man inlett ett unikt samarbete med industri och myndigheter. Tillsammans jobbar man för det gemensamma målet att utveckla ny kärnkraftsteknik och att möta morgondagens skriande behov av personal. Vi har bland annat startat ett högskoleingenjörprogram för kärnkraftteknik. Utbildningen som är den enda i sitt slag är ettårig och avslutar en treåring utbildning inom maskin- eller elektroteknik, berättar Michael Österlund, universitetslektor vid avdelningen för tillämpad kärnfysik. Utöver grund- och forskarutbildning anordnar man även kurser för industrins fortbildningsbehov. I många av våra kurser bidrar lärare från industri och myndigheter med specialistkompetens inom olika områden. Vi har Michael Österlund. Ane Håkansson. även möjlighet att använda vissa av industrins anläggningar inom vår utbildning och våra studenter har tillgång till mentorer, fortsätter Michael Österlund. Internationellt intresse Samarbetet med kärnkraftsindustrin och myndigheter har gett eko ut i världen. Det svenska arbetssättet kan passa för många av de nya kärnkraftsnationerna och därför blev jag inbjuden till G8- mötet i Bologna, berättar Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik. IAEA, International Atomic Energy Agency, intresserar sig för vad som sker vid Uppsala universitet och har valt att förlägga en konferens dit i slutet av september. Konferensen kommer att handla om strategier för hur man globalt ska möta det stigande behovet av ny kompetens. Starkt trendbrott I och med att kärnteknisk forskning i Sverige länge har legat i malpåse finns det ett stort generationsglapp att överbrygga. Men förra året skedde det ett trendbrott. Vetenskapsrådet anslog pengar till forskning inom ny kärnkraft för första gången på decennier, fortsätter Ane Håkansson. Uppsala gick ihop med och KTH och Chalmers om ett forskningsprogram, Genius med målet att utveckla generation IVreaktorer. Eftersom de är effektiva och kan återanvända använt kärnbränsle kommer de att utgöra en synnerligen uthållig energikälla som kan täcka en stor del av världens framtida elbehov, avslutar Ane Håkansson. Mer än ett halvt sekel Studsvik har mer än ett halvt sekels erfarenhet inom kärnteknisk verksamhet. Vi erbjuder ett brett urval av tjänster för kärnkraftsanläggningar i drift eller under avveckling avseende avfallshantering, avveckling, teknik- och underhållstjänster samt driftoptimering. Våra nyckelerbjudanden är: Behandling av radioaktivt avfall Avfallstjänster hos kund Konsult- och ingenjörstjänster Strålskyddstjänster Transport och logistik Avvecklings- och rivningsjänster Service vid drift och underhåll Provning/analys av kärnbränsle och material Korrosions- och vattenkemistudier Programvara för bränsleoptimering System- och utrustningsleveranser Läs mer på

12 12 SEPTEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET STUDENTPANELEN Viktor Larsson Doktorand vid avdelningen för nukleär teknik, Chalmers tekniska högskola. Sofie Fredriksson Civilingenjör kemiteknik, Chalmers tekniska högskola. Petty Bernitt Cartemo Doktorand vid avdelningen för nukleär teknik, Chalmers tekniska högskola. Fråga 1: Varför sökte du dig till just en utbildning med inriktning mot kärnkraft? Jag hade länge intresserat mig för miljö och energi och jag tyckte att fysik var det mest spännande jag läste på gymnasiet. Som projektarbete valde jag att jämföra olika sätt att producera elektricitet i Sverige och redan då fastnade jag för kärnkraften och dess potential jämfört med andra typer av kraftverk. Inriktningen mot kärnkraft gör att jag kan använda olika områden från tidigare studier och att jag får vara med i ett politiskt ganska hett område vilket jag tycker är stimulerande. Jag är uppvuxen i en kärnkraftskommun, men det var först när jag läste kurser inom hållbara energisystem som jag insåg kärnkraftens roll i samhället. Teknikens för- och nackdelar diskuterades och jag insåg att dess existens inte var helt självklar, så jag ville lära mig mer. I dag används endast en liten del av energin i kärnkraftsbränslet och jag ville veta vilka möjligheter det finns att använda mer. Dessutom var jag intresserad av att följa utvecklingen kring avfallshanteringen. Som student inom teknisk fysik sökte jag efter en bra blandning av teori, experimenterande och praktisk tillämpning. Jag hittade detta inom kärnkraften och fortsatte som doktorand efter min examen. Ämnet är väldig mångsidigt och det kan vara svårt att välja specialområde vilket å andra sidan öppnar möjligheten till att utforska något nytt. Dessutom blandas teknik och vetenskap med etik och politik på ett intressant sätt, så det saknas aldrig saker att diskutera. Fråga 2: Vilka förväntningar har du på ditt framtida arbetsliv i branschen? Jag har en förhoppning om att få fortsätta arbeta med utmaningar och reella problemställningar, helst i en växande bransch med stor framtidstro. En häftig upplevelse hade varit att få vara med och bygga och starta ett nytt svenskt kärnkraftverk av modernare typ och nyare generation än dagens kärnkraftverk. Jag hoppas också få jobba i en internationell miljö med en blandning av både erfarna och unga kollegor. Jag tror att elproduktionen från kärnkraft kommer att öka. Troligen både på grund av att tekniken sprids men också för att äldre reaktorer byts ut mot nya med högre effektivitet. I takt med att inställningen till tekniken blir mer positiv tror jag att behovet av arbetskraft kommer öka. Arbetena finns inte bara på kärnkraftverken. Man kan exempelvis även jobba med forskning eller hos kraftverkens underleverantörer. Jag tror att det kommer att finnas många varierande arbetsuppgifter för mig. Jag skulle gärna vilja vara med och utveckla ny kärnkraft i Sverige och efter riksdagens beslut om möjligheten att ersätta befintliga reaktorer ser jag positivt på min framtid inom kärnkraftsbranschen. Men även om det inte blir nyutveckling kommer det att behövas folk för att ta hand om utbildning och avveckling. Jag ser inte heller några problem med att kunna få jobb utomlands det byggs mycket nytt och forskningen är på väg mot Generation IV såväl som fusion. Fråga 3: Vilka tips eller råd skulle du ge till personer som inte bestämt sig för vad de vill studera? Mitt första råd är att man ska välja något som man tycker är intressant och skulle vilja lära sig mer om. Man märker att varje område är otroligt brett och möjligheterna att svänga undan från sin originalplan är många. Jag tror man ska vara lite försiktig för att välja samma som vännen eller automatiskt välja det universitet eller högskola som ligger närmast. Utbildningen är lång och man måste gilla det man ska ge sig in på. Följ din magkänsla och var ute i god tid. Hittar du en utbildning som verkar intressant, läs på om den och verkar den fortfarande vara intressant är den antagligen ett bra val. Det är ett viktigt beslut, men handlar inte om liv och död. Bara för att man utbildar sig till något är det inte säkert att man kommer att jobba med det hela livet. Särskilt inte som ingenjör, vilket ger en bred grund att stå på. Välj en utbildning du är genuint intresserad av, inte bara en du tror att du kan ha nytta av. Det är inte lätt att fatta beslut om vad man ska studera. Det viktigaste är dock att välja någonting som man verkligen brinner för. Vill man lyckas med studierna måste det också vara roligt att även läsa kurser som kanske inte har så stark koppling till huvudämnet. Det är viktigt att tänka på sitt framtida jobb och hur man föreställer sig sitt liv framöver. Att prata med folk kan vara till stor hjälp lära re, studenter och studievägledare är ofta till större nytta än vad man tror. Säkerhets- och miljöanalyser sedan 30 år Kemakta Konsult AB Box 12655, Stockholm Tel: , Fax: E-post: info@kemakta.se Internet:

13 NÄR DU TÄNKER KÄRNKRAFT tänk Epsilon Att stärka våra kunders konkurrenskraft, är Epsilons drivkraft. Vi arbetar med flera stora kunder i kärnkraftsbranschen och behöver nu förstärka för att svara upp till en ökad efterfrågan på våra konsulttjänster. Vi expanderar inom kärnkraft och söker därför: Partners i form av små och medelstora företag för partnerskap inom kärnkraft Epsilon utmanar konventioner i konsultbranschen och har skapat en egen position inom energi sektorn. Inom Epsilon har vi lång erfarenhet av att driva och medverka i komplexa projekt. Dessutom har vi en organisation som är flexibel och alert, vilket gör oss verkligt effektiva. Epsilons vision är kort sagt att vara Framtidens konsult. Hör av dig så får du veta mer om vad det innebär! Erik Freese, region Norr och Öst, Emil Carlsson, region Väst, Tore Carlsson, region Syd,

14 14 SEPTEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET PROFESSIONELL INSIKT Utvecklingen när det gäller säkerheten inom kärnkraftsindustrin har gått framåt. Från att mest ha varit en teknisk fråga har nu synen på säkerhetsfrågorna breddats och innefattar långt fler aspekter än tidigare. Två säkerhetsexperter med olika bakgrund jobbar i dag tillsammans mot samma mål. Säkerhetstänkandet i ständig utveckling Carl Rollenhagen är doktor i psykologi och har arbetat med risk- och säkerhetsfrågor i 25 år. Han är adjungerad professor på KTH. Han anser att debatten och diskussionen om kärnkraftens säkerhet ofta har varit ensidig, inte minst i media. Olika experter uttalar sig bara utifrån sitt perspektiv. En helhetsbild saknas. Man måste kombinera en massa olika faktorer för att bilda sig en uppfattning om säkerheten i ett tekniskt system, säger Carl Rollenhagen. Säkerhetskulturer Inom kärnkraftsbranschen har säkerhetsarbetet utvecklats från ett snävt tekniskt fokus till att med tiden omfatta allt fler aspekter. Carl Rollenhagen berättar att man i dag talar om något som kallas för säkerhetskultur. Det handlar om mjuka frågor som exempelvis värderingar, ekonomi, vilka antaganden man har och hur man fattar beslut. Det inbegriper även saker utanför en anläggning, som politisk styrning, myndigheter och hur beslutsfattare på hög nivå tänker, berättar Carl Rollenhagen. Den enorma kunskapsöverföring när det gäller säkerhetstänkande från kärnkraftsbranschen till andra branscher, exempelvis sjukvården glöms enligt Carl Rollenhagen ofta bort. Branschen är också mer internationell än många andra branscher på så vis att mycket informationsoch erfarenhetsutbyte också sker mellan länder. Ett relativt nytt forskningsområde när det gäller säkerhetsfrågor är resilience engineering som enligt Carl Rollenhagen bland annat går ut på att konstruera system som är adaptiva och kan anpassas efter omgivningen. Man måste vara ännu mer långsiktig och proaktiv i säkerhetsarbetet och ta tillvara goda exempel. Tidigare letade man mest fel, nu letar man också efter det som är bra för att förstärka det, säger Carl Rollenhagen. Jan-Erik Holmberg är ledande forskare på Statens Tekniska Forskningscentral i Finland, VTT, och adjungerad professor i probabilistisk säkerhets- och riskanalys på KTH. Han ser på säkerhet ur ett riskanalytiskt perspektiv. Få olyckor har inträffat Att försöka bedöma sannolikhet för en olycka är inte helt trivialt enligt honom eftersom den typ av statistik som exempelvis finns för trafikolyckor saknas alltför få olyckor har inträffat. Det finns endast lite över 400 reaktorer i världen och en reaktorolycka är en sällsynt händelse. Endast två reaktorolyckor har inträffat i civila kärnkraftsreaktorer, Three Mile Island och Tjernobyl. För att bedöma sannolikhet analyserar man i stället händelsesekvenser som kan leda till en reaktor olycka. En händelsesekvens börjar med en inledande händelse, vilken är någon typ av störning i drift en, exempelvis rörbrott. Vi försöker skatta frekvensen för rörbrott och sannolikheten Tidigare letade man mest fel, nu letar man också efter det som är bra för att förstärka det. Carl Rollenhagen FOTO: GABOR HONT FOTO: VVT SÄKERHET Carl Rollenhagen Doktor i psykologi och adjungerad professor på KTH. Jan-Erik Holmberg Ledande forskare på Statens Tekniska Forskningscentral i Finland, VTT, och adjungerad professor i probabilistisk. för att säkerhetssystemen felar. Så räknar vi frekvensen för en olyckshändelsesekvens. För att få ihop den totala frekvensen för en olycka adderas frekvenser för alla tänkbara sekvenser. Det blir en systemanalys, berättar Jan-Erik Holmberg. Djupförsvarsprincipen Sannolikheten för en allvarlig olycka ter sig försvinnande liten enligt beräkningarna, men Jan-Erik Holmberg är försiktig med att sätta en exakt siffra på riskerna att göra jämförelser med säkerhet inom andra branscher. Siffrorna ska beskriva riskens storlek, men minst lika viktiga är de för att förstå saker som bidrar mest till risken. Sedan ska vi identifiera möjliga svagheter och försöka bedöma behoven av förbättringar, säger han. En viktig princip är enligt Jan-Erik Holmberg djupförsvarsprincipen. Den bygger på flera lager av skyddande barriärer, inte bara fysiska skydd utan även tekniska system och administrativa åtgärder. Håller principen blir risken väldigt liten. Det skulle krävas flera oberoende händelser för att en olycka skulle ske, säger han. Utvecklingen på säkerhetsområdet har gått starkt framåt. Till exempel ställs det i dag mycket högre krav på att eliminera möjligheten till ett radio aktivt utsläpp ifall en reaktorolycka skulle inträffa, avslutar Jan-Erik Holmberg. KRISTIAN TIGER Lovisa Wallin Civilingenjör i teknisk fysik och arbetar med säkerhetsfrågor på Strålsäkerhetsmyndigheten. FOTO: BOSSE ALENIUS SSM SÄKERHET En säker framtid i en säker bransch Kärnkraft är en fantastisk energiform. För en fysiker är det hela processen och framför allt det som sker i reaktorhärden intressant och spännande, säger Lovisa Wallin som är civilingenjör i teknisk fysik och arbetar med säkerhetsfrågor på Strålsäkerhetsmyndigheten. Lovisa Wallin började på Forsmarks kärnkraftsverk och arbetade där med säkerhets- och processanalys. Efter några år där arbetade hon i USA med nya reaktordesigner. Hemma i Sverige blev hon nyfiken på att arbeta på myndigheten vars direktiv hon tidigare varit med om att följa. När man arbetar på en anläggning eller med att utvärdera en ny reaktordesign försöker man följa föreskrifterna, men har inte alltid möjlighet att fråga dem som skrev om bakgrunden till formuleringarna. Jag tyckte att vore väldigt intressant att lära mig av dem som jobbade på myndigheten och som hade lång erfarenhet och stor kompetens inom de olika områdena, berättar hon. Det känns inte som något som tillhör det förgångna. Anläggningarna i Sverige moderniseras nu för att möta nya föreskrifter. Enligt min mening är redan några av de mest moderna och säkra anläggningar som finns. Nya reaktorer har väldigt säker design och runt om i världen i dag är man redan på gång eller förbereder sig för att bygga nya reaktorer, avslutar Lovisa Wallin. Risk Pilot Your Risk Navigator Risk Pilot AB är en av Nordens ledande leverantörer av tjänster inom probabilistisk riskanalys. Vi levererar även kvalificerade tjänster inom MTO samt deterministisk riskanalys, och tillhör utvecklingsfronten inom säkerhetsområden som sträcker sig från Digital I&C till säkerhetsvärdering av organisationsförändringar. En förutsättning för vår framträdande roll på marknaden är ett gott samarbete med våra kunder, spetskompetens inom våra nischområden, låg personalomsättning samt engagerad personal. Risk Pilot har säkerställt detta genom ett naturligt fokus på employee branding. På Risk Pilot är du aldrig en i mängden, och vi strävar efter att samtliga våra medarbetare ska beredas möjlighet att utveckla egna kundkontakter. En stor del av våra uppdrag genomförs på plats hos kund vilket säkerställer ömsesidig kompetensöverföring. Vi har centralkontor i Stockholm och Malmö samt lokalkontor i Öregrund och Strängnäs. Risk Pilot fortsätter att expandera kontrollerat och långsiktigt. Vi gör detta genom att dels försäkra oss om en väl avvägd blandning mellan erfarna seniorkonsulter och juniorkonsulter, dels vårda våra befintliga goda kundrelationer inom både den svenska marknaden och den snabbt växande marknaden i Finland. För mer information om Risk Pilot och våra tjänster se Risk Pilot AB är ett medarbetarägt privat konsultbolag.

15 Ventilerna som skyddar säkerheten och styr regleringen på kärnkraftverken är mycket viktiga. Idag utför Askalon AB diagnostik av ventilers funktion och underhållsbehov på samtliga reaktorer i Sverige. Diagnosen utförs under ett underhållsstopp en gång om året. Ny teknik möjliggör nu att använda lägesställare på ventilerna som har inbyggd teknik för att göra diagnostik under drift. Då övervakas ventilernas funktion kontinuerligt och man får larm innan felet påverkar driften. Till nya reaktorn på Finska TVO så levereras c.a 150 Fisher reglerventiler. Bl.a. ventiler inom den högsta säkerhetsnivån Klass 1 som direkt påverkar reaktorsäkerheten. Ventilerna styr tryckhållningen i reaktorkretsen. Under våren levererade Askalon AB nya turbindränageventiler till F1 och F2 som minskar värmeförlusterna kring turbinerna. Investeringen i de nya Fisher reglerventilerna är ett steg för Forsmark att öka effekten och verkningsgraden. Ordern ck Askalon 2009 och var värd ca 25 miljoner kronor. Turbiner och pumpar är viktiga maskiner inom energi och processindustrin. Denna typ av roterande maskiner skyddas och övervakas av vibrationssystem. Vi använder en ny teknik som registrerar vibrationssignaler och sparar de senaste 48 timmarna på systemets hårddisk. På så sätt kan man analysera vad som hände och hur man skall åtgärda felet innan man kan starta igen. Vibrationsövervakning på turbiner och pumpar kan integreras med diagnossystemen för ventiler som sitter i samma rörledning för att få en helhetsbild av anläggningens funktion och underhållsbehov. Konsulter för energi och industri Aguila Industrial Network AB har teknikkunnande och metodkunnande för utvecklingen av våra energisystem och vår industri. Vi är ett starkt växande nätverk som ger största nyttan för både våra kunder och våra konsulter. Vi har konsulter i Malmö, Göteborg och Stockholm. Konsulter inom säkerhet, process, elkraft och instrumentering Vi söker vassa civilingenjörer till kärnkraften Vi levererar Cad Metodik för bl.a. Kärnkraft industrin Maskin konstruktion, Maskin och rör Analyser och Beräkningar El konstruktion, låg- och högspänning Elektronik konstruktion Projektledning Produktionsteknik Logistik och Management Göteborg & Västerås

16