Strategi för energieffektivisering

Transkript

1 Strategi för energieffektivisering

2 Strategi för energieffektivisering i Osby kommun Sida 2 av 31

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Inledning... 4 Bakgrund till det statliga stödet för energieffektivisering... 4 Inrapportering och årlig uppföljning... 4 Kommunens organisation av arbetet med strategi för energieffektivisering... 5 Kommunens organisation... 6 Omfattning och avgränsning... 8 Energieffektivisering... 9 Fem energieffektiviseringssteg Effektivisera livsstil och teknik Varför energieffektivisera? Nuläge metod Nuläge Byggnader Kommunfastigheter, Total köpt energi 2009 [kwh] Osbybostäder AB, Total köpt energi 2009 [kwh] Nuläge fordon och transporter Nuläge Övrig energianvändning Målsättningar och målstrukturer Vad är mål? Målavgränsningar för detta arbete Övergripande mål Projektmål Kommunövergripande effektmål Handlingsplan Kommunikation av energieffektiviseringsarbetet Åtgärder enligt förordning (2009:893) Övergripande åtgärder (1) Åtgärder för effektiv energianvändning i byggnader (2) Åtgärder för effektiv energianvändning i fordon och transporter (3) Utbildnings- och informationsåtgärder (4) Åtgärder inom inköp och upphandling (5) Åtgärder inom övrig energianvändning (6) Bilagor Strategi för energieffektivisering i Osby kommun Sida 3 av 31

4 Inledning Detta dokument, en strategi, siktar på att bli ett ledande dokument i arbetet med att göra kommunens verksamhet mer energieffektiv. Strategin utgör en del av kommunens arbete inom ramen för det statliga stödet för energieffektivisering i kommuner och landsting som beskrivs närmare nedan. Strategins utgångspunkt är en nulägesanalys av betydande energiaspekter i kommunen, framför allt inom byggnader och transporter. Med stöd i nulägesanalysen formuleras mål och föreslås ett antal åtgärder i syfte att energieffektivisera energianvändningen i kommunens verksamhet. Syftet med arbetet är dubbelt; att uppnå verklig energieffektivisering i kommunens energianvändning som i sin tur leder till lägre kostnader och minskad miljöbelastning, att uppfylla de mål som Energimyndigheten ställt upp för sitt ekonomiska stöd som bland annat innebär nationell statistik avseende slutanvändning av energi till EU. Programperioden för stödet är men ambitionen är att energieffektiviseringsarbetet, som måste drivas kontinuerligt och aldrig blir klart, kommer drivas aktivt under en mycket lång tid framöver. Detta dokument är ett arbetsdokument med förslag på mål och åtgärder. Dokumentet är redovisat till Energimyndigheten efter som förordningen kräver det. Nu pågår arbetet med att förankra strategin inom kommunens alla olika delar inför slutligt beslut i Kommunstyrelsen. I samband med detta tillsätts personer till organisationen för genomförandet. Bakgrund till det statliga stödet för energieffektivisering Enligt förordningen om statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting (SFS 2009:1533), finns det möjlighet att söka ett ekonomiskt bidrag till strategisk energieffektivisering av den egna verksamheten. Osby kommun har sökt och erhållit detta stöd som uppgår till kr/år under perioden Energimyndighetens föreskrifter (STEMFS 2010:5) om det statliga stödet beskriver villkoren för användning och rapportering. Kommunen ska under det första året upprätta en strategi för energieffektivisering, som ska innehålla en nulägesanalys av betydande energiaspekter i kommunens verksamhet och bolag, mål för 2014 och 2020 samt en handlingsplan med åtgärder. Av de åtgärder som anges i strategin för energieffektivisering, ska minst två åtgärder väljas ur förordning SFS 2009:893 om energieffektiva åtgärder för myndigheter. Avsikten med det statliga stödet är att hjälpa den offentliga sektorn till att bli en föregångare inom energieffektivisering och användning av förnybar energi samt att skapa möjligheter för uppfyllande av EU:s energitjänstedirektiv som kräver statistik om slutanvändning av energi i medlemsländerna. Inrapportering och årlig uppföljning Enligt villkoren för det statliga stödet ska kommunens strategi för energieffektivisering inrapporteras till Energimyndigheten senast den 31/ Under den resterande delen av stödperioden ska en uppföljning av nulägesanalysen inrapporteras senast den 31/3 varje år. Övriga delar av kommunens strategi för energieffektivisering får uppdateras och vid behov revideras vid den årliga inrapporteringen av nuläget, när så bedöms lämpligt. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun Sida 4 av 31

5 Kommunens organisation av arbetet med strategi för energieffektivisering I kommunen Kommunen har sedan flera år tillbaka arbetat aktivt med energieffektivisering. Det nya för perioden är att man betraktar alla sektorers arbete med energieffektivisering i ett gemensamt sammanhang och med en större överblick. För detta ändamål föreslås följande organisation och grupper tills vidare. Beslutande organ för strategin är: Styrgrupp för projektet är: Arbetsgrupp för projektet är: Genomförande: Kommunstyrelsen Fastighetsnämndens presidium; Torsten Johansson, Sten Andersson Miljö-och byggnämndens presidium; Mats Bentzer, Tommy Augustsson Tjänsteman från fastighetskontoret; Ingvar Wimhed Tjänsteman från Miljö-och bygg; Annika Wijk Tjänsteman för upphandlingsfrågor; Jan Lindsten Ny deltidsresurs utifrån stödmedlen under förutsättning att erforderliga beslut och överenskommelser kan komma tillstånd. Respektive verksamhets- och bolagschefer är ansvariga för genomförandet av sina respektive åtgärder och ska årligen rapportera till arbetsgruppen i erforderlig omfattning I samverkan I arbetet med att ta fram denna energistrategi med nuläge, mål och åtgärder har ett nära samarbete skett med Energikontoret Skåne, som är en del av Kommunförbundet i Skåne, där Anders Nylander och Johan Nyqvist främst varit ansvariga och genomfört delar av arbetet. Där utöver har Åsa Lindskog Tyréns AB varit engagerad i insamling och sammanställning av statistik mm. Genom Kommunförbundet Skåne bedrivs ett antal nätverk för kommunala fastighetschefer, tekniska chefer och VA-chefer där kommunen deltar. Det kommunala bostadsbolaget deltar i Skåneinitiativet som är en ambitiös energieffektiviseringssatsning och ett nätverk inom SABO. Det finns även ett nätverk för kommunal energieffektivisering i Skåne där de flesta kommuner och Region Skåne ingår. Nätverket drivs av Länsstyrelsen i Skåne och Energikontoret Skåne i samverkan. Man har för avsikt att regelbundet genomföra nätverksträffar, workshops och utbildningar under minst hela perioden då det statliga stödet pågår. Kommunen har för avsikt att aktivt delta i denna samverkan. Alla dessa nätverk och aktiviteter i kombination med det praktiska arbetet i kommunen blir komponenter i arbetet för strategisk kommunal energieffektivisering Strategi för energieffektivisering i Osby kommun Sida 5 av 31

6 Kommunens organisation Eftersom kommunen som organisation bidrar med en relativt stor del av kommunens totala utsläpp av växthusgaser har man redan påbörjat arbetet med att se över sin energianvändning, tjänsteresor och transporter. Inom ramen för upphandling ställer man klimatkrav som kan minska kommunens egen klimatpåverkan avsevärt. Kommunen spelar också en viktig roll i informationsspridning och folkbildning samt arbetar med delaktighet från olika förvaltningar och organisationer. Kommunens organisation Kommunens organisation framgår av bilden nedan. Bolaget Industrihus har dock gått i konkurs och inga uppgifter från detta bolag finns presenterat i rapporten. Bolaget Östra Göinge Renhållning har ingen egen verksamhet inom Osby kommun då all verksamhet nu sköts via Hässleholm Miljö AB och därför presenteras inga uppgifter kring detta bolag här. Kommunens övriga bolag, Osbybostäder AB, Osby Nova AB samt Fjärrvärme i Osby AB presenteras kort nedan. Osbybostäder AB Osbybostäder AB bildades år 1995 i samband med att Stiftelsen Osbybostäder överlät all sin verksamhet till bolaget. Antalet lägenheter var vid årsskiftet 2009/ stycken med en kontrakterad bostadslägenhetsyta på m 2. Kontrakterad lokalyta var m 2, av vilken m 2 utgjordes av kommunnyttjade lokaler och resterande var kommersiella lokaler. Vägd area var totalt m 2 och förhandlingsbar area m 2. För närvarande pågår arbete med renoveringar och moderniseringar av det äldre fastighetsbeståndet. Omläggningar av yttertak, utbyte av fönster, utvändig målning och stambyten har påbörjats och kommer att fortsätta inom ramen för en långtidsplan. Ombyggnader till modern och handikapptillgänglig standard har analyserats och Osbybostäder AB har påbörjat åtgärder för enkelt avhjälpta hinder i sina offentliga lokaler och kommer att vara klara till årsskiftet 2010/2011. Energibesparande installationer har utförts under året på Loshultsvägen/Strykjärnet. Ett långsiktigt arbete med att minska driftkostnader samtidigt som bolaget minskar koldioxidutsläppen för att spara miljön för efterkommande generationer har hög prioritet. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun Sida 6 av 31

7 Fjärrvärme i Osby AB Bolaget bedriver en enligt miljöbalken tillståndspliktig verksamhet med SNI-kod Den tillståndspliktiga produktionen motsvarar 100 % av bolagets nettoomsättning. Verksamheten avser produktion av hetvatten från huvudcentralen Gullarpsverket till fjärrvärmesystemet i Osby tätort. Verksamhetens miljöpåverkan utgörs främst av utsläpp till luft. Värmeproduktionen sker företrädesvis genom eldning med skogsbränsle, medan olja används som spets vid köldknäppar och som reservbränsle vid driftavbrott etc. Fjärrvärme i Osby AB levererade totalt MWh under år Den abonnerade effekten uppgick vid årets slut till kw. Produktionskapaciteten på Gullarpsverket är totalt 26,2 MW och produktionskapacitet vid reserv-/spetscentralen vid Lindhem (2 stycken oljeeldade pannor) är 10,0 MW. Den totala produktionskapaciteten uppgår därmed till 36,2 MW. Elanvändningen i fjärrvärmeverket var 2009, kwh. OsbyNova AB OsbyNovas är sedan 2003 ett kommunalt bolag med mål att hjälpa regionens företagare och deras anställda att förverkliga det livslånga lärandet. Osby Novas mål är att: Tillföra regionen ökad kompetens inom strategiskt viktiga områden Skapa ett väl etablerat och fungerande centrum för kompetensutveckling Skapa nätverk med universitet och högskolor Hjälpa företagen att skapa strategier för kompetensutveckling och kompetensförsörjning Skapa ökat intresse, större medvetenhet och ett högre ansvarstagande för det livslånga lärandet hos den enskilda individen Bolaget har ingen verksamhet med betydande energiaspekter som inte redovisas på annan plats i strategin. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun Sida 7 av 31

8 Omfattning och avgränsning Det strategiska arbetet för energieffektivisering ska omfatta betydande energiaspekter i kommunen enligt den förordning som styr Energimyndighetens ekonomiska stöd. För stringensen i omfattning och avgränsningar av innehåll i denna strategi gör vi några förtydliganden. Betydande energiaspekter För en kommun är betydande energiaspekter knutna till två områden. Dels till materialanvändning och den därmed sammanhängande energianvändningen vid utvinning, produktion och transporter, dels till transporters, byggnaders och verksamheters direkta energianvändning. Förordningen och stödet fokuserar bara på energianvändningen i byggnader och energianvändningen i transporter samt direkt energianvändning för övriga verksamheter så som gatubelysning etc. Materialanvändningen ingår därför inte i denna strategi. Avgränsning Strategin för energieffektivisering omfattar inte kommunen som geografiskt område utan bara kommunen som organisation. Därför är t.ex. åtgärderna främst riktade till anställda och inte mot kommunens medborgare etc. Ett undantag från detta är skolelever som kan omfattas av informationsoch utbildningsåtgärder då de i detta avseende är brukare i kommunens lokaler etc. Kollektivtrafiken omfattas inte av denna strategi med undantag av de kollektivtrafikresor som företas i tjänsten av kommunalt anställd personal. Skånetrafiken redovisar kollektivtrafiken genom Region Skånes strategi. Sammanfattningsvis Detta innebär att köpt eller använd energi inom ägda och hyrda byggnader, ägda och leasade fordon, arbetsmaskiner och köpta rese- och transporttjänster samt energianvändning inom VA-verksamhet och gatubelysning ingår. Strategin syftar även till att förbättra och följa upp kommunens arbete med att efterfråga och ställa krav på energieffektiva produkter och tjänster vid upphandling och inköp. Även energiaspekter vid kommunal planering kan i begränsad omfattning ingå. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun Sida 8 av 31

9 Energieffektivisering Energieffektivisering har positiva effekter på flera områden; varav minskad miljöpåverkan och lägre kostnader är de tydligaste. Många åtgärder som ger bättre energieffektivitet kan i byggnader också ge bättre inomhusklimat och ett systematiskt arbete med energieffektivisering hänger ofta tätt ihop med ett systematiskt arbete för övrig skötsel och underhåll av byggnader, kommunal teknik och fordon. Att lyckas med arbetet med energieffektivisering i fastigheter handlar om att förstå hur byggnadens energisystem fungerar ihop med verksamheten och hyresgästerna. Det är viktigt att arbetet med energieffektivisering omfattar hela byggnadens system och att det finns god samverkan mellan fastighetsägare och hyresgäst, särskilt när det gäller lokalbyggnader. Byggnadens energisystem måste också ses i ett större sammanhang så att man kan förstå hur förändringar i en byggnads energianvändning ger konsekvenser i det omgivande regionala och nationella energisystemet. När det gäller transporter är situationen liknande med miljöbelastning och ökande kostnader för bränsle och stora möjligheter till att arbeta med minskade transporter, energieffektivare fordon, sparsam körning och ruttoptimering m.m. Ett fokus på bränslebyten till förnybara alternativ bör också vara en central fråga för det strategiska arbetet. I Skåne har biogas den största potentialen för goda förbättringar på kort och medellång sikt. När det gäller övrig energianvändning i kommunen tänker man främst på gatubelysning och VA-system. Här finns goda möjligheter till fossilbränslefri och förnybar energi genom t.ex. inköp av så kallad grön el eller motsvarande då det främst är el som används i denna sektor. När det gäller effektivisering är möjligheterna stora till tekniska förbättringar genom ny modern teknik som exempelvis LED- Vägd area var totalt m 2 och förhandlingsbar area m 2.belysning och varvtalsstyrning av pumpar och motorer m.m. Att energieffektivisera innebär att uppnå samma nyttighet, t.ex. uppvärmning av bostäder, med mindre mängd tillförd energi. Många åtgärder för energieffektivisering är ofta sådana att de utförs en gång på tjugo år (exempelvis byte av oljepanna till fjärrvärme), men ger effekt över lång tid. Andra åtgärder måste vi ständigt och dagligen vara observanta på, då de är kopplade till beteende, verksamheten och den löpande driften. Tillsammans med att vi gradvis förändrar vårt beteende till att bli mer energismart, har vi goda möjligheter att göra området energianvändning både mer kostnadseffektivt och klimatsmart. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun Sida 9 av 31

10 Fem energieffektiviseringssteg För att se effekterna av olika åtgärder och strategier behöver man utgå från ett systemperspektiv som tar hänsyn till effekter i alla dess led. Vi utgår här från två huvudprinciper. Det handlar om att minska energibehovet och att åstadkomma ett minskat fossilberoende och därmed minska koldioxidutsläpp genom att övergå till förnybara energislag. Energieffektiviseringens fem steg Med detta i åtanke kan energieffektiviseringsåtgärderna generellt delas in i fem olika grupper: 1. Enkla livsstilsförändringar, som oftast innebär att man inte gör avkall på bekvämlighet eller energitjänster men man gör dessa energieffektivare. Exempel på detta kan vara ändrat vädringsbeteende, att släcka belysning i rum där man inte vistas etc. När det gäller transporter kan sparsam körning vara ett exempel på åtgärd.här har vi delat ansvar mellan brukaren och ägaren/fordonstillverkare. 2. Effektivare drift av fastigheter och dess installationer. Här trimmar man anläggningarna utifrån den befintliga teknik man har. Exempel på detta kan vara optimerade och kortare drifttider för ventilation, belysning och värme samt tätning kring dörrar och fönster. När det gäller transporter kan det vara rätt lufttryck i däcken och inget takräcke på i onödan. I huvudsak är ägaren ansvarig men samråd måste ske med brukaren. 3. Tekniska effektiviseringsåtgärder, små eller stora. Dessa är kopplade till fysiska investeringar som byte från glödlampa till lågenergilampa, insättning av tätningslister i dörrar och fönster etc. Större åtgärder kan vara tilläggsisolering av vindar eller ombyggnad av ventilationssystem för att kunna återvinna värme. Dessa har varit de populäraste områdena för åtgärder och ekonomiska stödsystem hittills, men har inte en större effektiviseringspotential än någon av de andra grupperna. När det gäller fordon är det tillverkarens ansvar och nu förtiden finns det objekt med effektivare motorer, stödsystem etc. I huvudsak är ägaren/tillverkaren ansvarig men samråd/samförstånd måste ske med brukaren/kunden. 4. Systemåtgärder och effekter. Dessa är de mest komplexa att analysera men har mycket stor effektiviseringspotential. Rätt hanterade kan de undvika inlåsningseffekter och kraftfullt bidra till ett uthålligare system genom strategiska val. Åtgärderna kan vara små eller stora men kräver systematik och tålmodighet. Exempelvis är valet av uppvärmningskälla i småhus avgörande för användningen av primärenergi i regionen. En halvering av primärenergitillförseln är möjlig genom valet av rätt nu tillgänglig teknik vid det ordinarie bytet av panna etc. Vid fel val har man en inlåsningseffekt på ca 25 år och ofta höga infrastrukturkostnader för samhället. För att fastighetsägarna ska kunna göra ett bra val behövs detaljerad precis information, ner på kvartersnivå om vilka typer av lösningar som kan rekommenderas ur ett systemperspektiv. När det gäller el bör förnybara alternativ användas. När det gäller fordon är bränslevalet det viktigaste och i Skåne bör biogas väljas. Ansvarig är fastighetsägaren/fordonstillverkare/inköpare. 5. Omfattande livsstilsförändringar. Dessa kommer troligtvis bli svåra att realisera genom direkta styrmedel, men vid ett genuint engagemang från medborgarna kan de fort ge resultat om kunskapen om dem har spridits. Exempel på åtgärder kan vara att bo på mindre yta och effektivisera lokalutnyttjandet både i tid och också i rum m.m. När det gäller transporter är valet cykel och tåg att föredra framför bil och flyg etc. I huvudsak är brukaren ansvarig men samråd och dialog måste ske och fastighetsägaren och samhället bör kunna erbjuda möjligheterna till förändring genom exempelvis kollektivtrafikprioriteringar och andra stödjande strukturer. Dessa punkter är generella och kan tillämpas för både byggnader, fordon och övrig energianvändning. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun Sida 10 av 31

11 Effektivisera livsstil och teknik Ingenjörsvetenskapsakademin och Energimyndigheten har i en rapport 1 visat att bygg- och installationssystemens energitekniska egenskaper ansvarar för drygt hälften av energianvändningen i en byggnad medan resten beror på brukarnas beteende, apparaternas standard och att den befintliga utrustningen faktiskt inte används som den är tänkt. Total energianvändning = den teknik vi använder x hur och hur mycket vi använder tekniken För ett visst behov eller nyttighet finns en variation i både den teknik vi använder och i hur och hur mycket vi använder den. Eftersom olika brukare nyttjar nyttigheten i olika omfattning och med olika teknisk utrustning varierar alltid användning ganska mycket. För t.ex. tjänsten en varm bostad i småhus med lika teknik och yta är en variation på 2-6 ggr mellan olika hushåll vanlig. Byggnader är komplicerade system Byggnader är komplicerade delsystem i ett komplicerat energisystem. De är komplexa system vars primära funktion är att bo, arbeta och leva i samtidigt som de ska vara estetiskt tilltalande, energieffektiva, funktionella, robusta, beständiga, resurssnåla och ge brukarna ett behagligt och hälsosamt inneklimat. För att förstå var energin används i byggnader och hur användningen kan reduceras, måste alla byggnader undantagslöst betraktas som en helhet och ett system där de ingående delarna är beroende av och påverkar varandra: brukare byggnadsdelar installationer anpassningssystem ägare Viktiga utgångspunkter i en byggnad är att: Människan i Sverige tillbringar i snitt 90 % av tiden inomhus i byggnader som är av kategorierna boende, skola, kontor, handel, vård, industri, etc. Dessutom är de flesta byggnader i drift även när vi inte är där. Klimatskalet, är den del av byggnaden som bestämmer storleken på värmeförlusterna. Viktigt att tänka på är att klimatskalet kan vara förknippat med kulturhistoriskt värde och estetiska kvalitéer. Installationer ingår eftersom all energi som köps till en byggnad passerar något av systemen för värme, ventilation, tappvatten, avlopp, komfortkyla eller elapparater. Anpassningssystemets funktion är att koppla ihop människans krav på inomhusklimatet med den energi som ska levereras av installationerna. Den energirelaterade belastningen i ett hus varierar ständigt på grund av variationer i yttre klimat och på hur rummen används. Fastighetsägaren påverkar energianvändning genom sin attityd till både tekniska åtgärder och mjuka åtgärder, som t.ex. utbildning i energifrågor. En grundförutsättning för att besparingspotentialen ska kunna infrias och lämpliga åtgärder väljas är att energianvändningen på byggnadsnivå är känd, inte bara husets totala användning, utan också fördelning på olika energislag och på olika delar av byggnaderna och olika fastighetsposter som uppvärmning, varmvatten, verksamhetsel och fastighetsel. Dessutom hänger byggnaden samman med ett energisystem utanför huset som har stor betydelse för den totala primärenergitillförseln (jmf Steg fem i föregående avsnitt). En lokal effektivisering kan leda till ökad primärenergitillförsel, detta måste beaktas när man strävar efter verklig energieffektivisering. Nettovärmeenergibehovet för en byggnad är bra att hålla lågt. Detta är tyvärr en svårmätbar parameter. I stället jämförs ofta byggnader med hjälp av levererad energi, vilket blir missvisande om man jämför byggnader Solenergi VP-energi Figur 1, Systemgränser, från primärenergi till nettovärme (Källa CEC 2005) med olika uppvärmningsform så som exempelvis oljepanna/el/värmepump. 1 Persson, A (2002). Energianvändning i bebyggelsen, Energiframsyn Sverige i Europa. IVA och Statens Energimyndighet. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun Sida 11 av 31

12 Varför energieffektivisera? Miljö och klimat Ett av de största miljöproblemen som vi står inför idag är de klimatförändringar som till största delen beror på människans utsläpp av växthusgaser i atmosfären. För att mildra effekterna av kommande klimatförändringar behöver utsläppen av växthusgaser därför snabbt minskas kraftigt, bland annat genom att minska uttag och förbränning av fossila bränslen. Det svenska energisystemet undantaget transportsektorn är jämfört med många andra länders fördelaktigt uppbyggt tack vare stor andel vattenkraft och väl utbyggd fjärrvärme. Användningen av fossila bränslen för att värma våra byggnader har därför kunnat minska kraftigt de senaste åren medan transportsektorn står och stampar. De svenska utsläppen av växthusgaser uppgår till 6,9 ton person och år om man räknar de utsläpp som sker här i Sverige. Om man räknar in utsläpp från produktion av varor i andra länder som vi importerar och konsumerar i Sverige så hamnar vi på ca 10 ton CO 2 - ekvivalenter per person och år. Den hållbara nivån som vi bör nå senast år 2050 är 1-2 ton per person och år 2. Den största delen av våra inhemska utsläpp kommer från energitillförseln och transportsektorn som framgår av diagrammet. Att minska dessa utsläpp kan handla om att byta energislag, men det är viktigt att samtidigt arbeta med energieffektivisering om de förnybara resurserna ska räcka till. Figur 2, Klimatpåverkande utsläpp CO 2ekv (Källa Naturvårdsverket 2009) Kostnader Kostnader för uppvärmning, el, VA och avfall utgör en betydande del av totalkostnaden för att äga och förvalta fastigheter. Dessa kostnader hamnar i slutändan direkt eller indirekt hos hyresgäster eller verksamhetsutövare. Under senare år har kostnaderna för uppvärmning, el, VA och avfall stigit i en anmärkningsvärd takt vilket den årliga sammanställningen Nils Holgersson-rapporten 3 visar. Kostnadsfördelning av energi och kommunala tjänster visar att tre fjärdedelar är energirelaterade. Fjärrvärme; 139,9; 47% Nils Holgersson 2009 Totalkostnad 300,5 kr/kvm inkl moms Avfall; 19,3; 6% VA; 52,2; 17% El- och fjärrvärmepriset har stigit, elen mest med 60 % mer än konsumentprisindex (KPI) Index (1996=100) Avfall (vol 1900l/v) Avfall (vol 1200l/v) El (Total) TOTALT VA Fjärrvärme El; 89,0; 30% KPI Figur 3, Kostnadsfördelning i genomsnittskommunen (Källa: Nils Holgersson-studien 2009) År Figur 4, Utveckling av relation mellan undersökta nyttigheter och KPI (Källa: Nils Holgersson-studien 2009) 2 Naturvårdsverket. i forandring/konsumtion och klimat/vadkravs pa sikt/malet ar 2050 fran tio till tva ton/ 3 Läs mer på Strategi för energieffektivisering i Osby kommun Sida 12 av 31

13 Nuläge metod Hur statistik kunnat samlas in, svårigheter och möjligheter etc. Uppgifterna som presenteras i denna rapport kommer från flera olika källor varav de främsta är: - Uppgifter från fastighetsuppföljningssystemet E4 - Intervjuer med kommunens personal - Kommunens egna undersökningar och egen statistik - Årsredovisningar för de kommunala bolagen och Osby kommun - Kommunens klimatstrategi Svårighetsgraden för att samla in uppgifter och statistik har varierat mellan olika energiområden och varit beroende av vilka uppföljningssystem kommunens förvaltningar respektive bolag har haft. Olika metoder och system för att sammanställa statistikuppgifterna förekommer också. Under 2009 infördes systemet E4 för fastighetsstatistik. Detta har underlättat insamling av uppgifter kring fastigheterna betydligt. Eftersom systemet inte användes fullt ut förrän 2010 har dock vissa justeringar fått göras för att nå de efterfrågade uppgifterna för statistikåret I samband med insamling av statistik framkom det att samtliga fakturor för el för 2010 reglerades i samband med byte av leverantör. Den tidigare leverantören hade inte läst av elmätarna sedan 2005 och av denna anledning blev slutfakturorna oväntat höga. Därför är det inte möjligt att jämföra kostnadsbilden för 2009 och Möjlighet att förbättra statistiken finns generellt på samtliga undersökta områden. En svårighet i arbetet såväl i den nu gjorda insamlingen som i den framtida är kommunens begränsade personella resurser. Nuläge Byggnader Fastigheterna i Osby kommun sköts av Osbybostäder respektive kommunens fastighetsförvaltning i samverkan. En sammanslagning av fastighetskontor och Osbybostäder AB kan bli aktuell under Förhoppningarna är att en sammanslagning skulle innebära besparingar på sikt samt underlätta det dagliga arbetet. Osbybostäder AB Osbybostäders hade vid årsskiftet 2009/ stycken lägenheter med en kontrakterad bostadslägenhetsyta på m 2. Kontrakterad lokalyta var m 2, av vilken m 2 utgjordes av kommunnyttjade lokaler och resterande var kommersiella lokaler. Vägd area var totalt m 2 och förhandlingsbar area m 2. Kommunfastigheter Kommunfastigheter ägde vid årsskiftet 2009/2010 totalt 51 stycken fastigheter varav samtliga är registrerade i databasen E4. Den sammanlagda ytan för dessa fastigheter, uttryckt i A- temp, är knappt m 2. Kommunen hyr ett fåtal mindre lokaler med en yta av 1962 m 2 av externa fastighetsägare. Det har inte varit möjligt att få fram detaljerade energiuppgifter för de hyrda lokalerna inom ramen för detta projektet men då omfattningen är liten (<2%). Om kommunens fastigheter respektive fastigheterna i Osbybostäder AB Energideklarationer för såväl kommunens fastigheter som Osbybostäder AB är genomförda för samtliga fastigheter. Uppgifter kring kommunens fastigheter kan i vissa fall vara svåra att separera per fastighet på grund av att en mätare servar flera byggnader/fastigheter. Detsamma gäller för Osbybostäders fastigheter. Kommunen ställer överlag krav på energiprestanda vid all upphandling av ny- och ombyggnation av fastigheter. Krav på energiprestanda ställs även på utrustning. Kraven ställs i relation till kostnaden, som för befintliga byggnader i vissa fall kan bli orimligt höga. Ingen skriftlig Strategi för energieffektivisering i Osby kommun Sida 13 av 31

14 policy finns men arbetssättet är väl förankrat hos såväl kommunens fastighetskontor som hos det kommunala bostadsbolaget Osbybostäder. I kommunen pågår/planeras ett flertal åtgärder för att förbättra och förändra fastighetsbeståndet, både gällande kommunfastigheterna och Osbybostäder. Exempelvis: Nya styrsystem håller på att installeras där det hittills saknats. Arbete har planterats för att få bort den kvarvarande oljan för uppvärmning (olja kommer att vara kvar för spetslast samt som reserv vid driftstopp). Detta görs genom att kommunen ställer krav på förnybar värme i upphandlingen. Kommunen planerar att köpa in värmen som en hel entreprenad för att ta bort behov av egen arbetsinsats. Detta gäller både kommunens och Osbybostäders fastigheter i Lönsboda, Killeberg och Visseltofta. En genomgång av kommunens samtliga fastigheter pågår där alla fastighetsskötare utbildas parallellt med att en konsult går igenom fastigheterna tillsammans med respektive fastighetsskötare. I genomgången görs åtgärder som är möjliga att genomföras omgående samt lämpliga framtida åtgärder föreslås. Nybyggnation av fyra nya radhuslägenheter påbörjades i november 2009 på Bergfasttomten i Lönsboda och kommer att stå klara till sommaren En planering för nybygget i centrala Osby, Bergmanska tomten vid vattentornet pågår. I Killeberg kommer Osbybostäder AB under 2010 att uppföra ett parhus på tomten bredvid affären/banken med option på ytterligare ett hus om intressenter finns. Följande åtgärder har nyligen genomförts: Bergvärme har installerats på Killebergsskolan, vilket har minskat oljebehovet med cirka 80 %. I Lönsboda har bergvärmepump installerats på fastigheten Strykjärnet. I Lönsboda har utbyte av en värmepump gjorts på Korgmakaren. I Osby har takbyte gjorts på Gjutaren 12. I Lönsboda har fönster- och dörrbyten genomförts på Strykjärnet. Installation av luftvärmepump har genomförts på Örkenedskolan. Tilläggsisolering har genomförts av Ekbackeskolans tak. I kommunen har också ett antal åtgärder genomförts på simhallen: Byte av värmeväxlaraggregat Ny isolering av tak, Fönsterbyte Installation av värmepump Generellt gäller för såväl fastighetskontoret som för Osbybostäder AB att fokus med stor prioritet fortsatt ska vara på driftoptimering och energibesparingar där även miljöfaktorer ska tas i beaktande. Uppgifter om energianvändning i kommunens fastigheter respektive Osbybostäder AB Kommunen hyr ett antal mindre lokaler men har inte kunnat få fram uppgifter gällande energianvändning etc. för dessa. De anses dock vara försumbara jämfört med kommunens övriga fastigheter. Uppgifterna från såväl kommunens fastigheter som för Osbybostäder är främst hämtade från datasystemet E4. Kompletterande uppgifter har hämtats från kommunens ekonomisystem. Eftersom systemet började användas vid olika tillfällen gällande kommunens fastigheter har uppgifter från några av fastigheterna från 2009 uppskattats med hjälp av uppgifter från Några fastigheter är borttagna från redovisningen av olika skäl. Detta gäller fastigheterna Kryllan, som såldes 2010 och Redaren som köptes 2011 och kommer att hyras ut privat med egna abonnemang. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun Sida 14 av 31

15 Energianvändningen i Osby kommuns egna fastigheter för 2009 framgår av följande tabell. Total energikostnad för kommunfastigheter för 2009 var kr. Tabell 1, köpt energi 2009, Kommunfastigheter Kommunfastigheter, Total köpt energi 2009 [kwh] Energislag Olja Fjärrvärme El uppvärmning El övrigt kwh kwh/m 2 A temp Energianvändningen i bostäderna för 2009 framgår av följande tabell. Total energikostnad för Osbybostäders fastigheter för 2009 var kr. Tabell 2, köpt energi 2009, Osbybostäder AB Osbybostäder AB, Total köpt energi 2009 [kwh] Energislag Olja Fjärrvärme El uppvärmning El övrigt kwh kwh/m 2 A temp Energianvändningen per fastighet presenteras i nedanstående diagram för kommunens fastigheter respektive för Osbybostäder AB. Även den totala energianvändningen uppdelat på energislag presenteras. [kwh/m 2 A temp ] Energianvändning kommunfastigheter 2009 [kwh/m A temp ] Olja [kwh/m2 A temp] Fjärrvärme [kwh/m2 A temp] Uppvärmning el [kwh/m2 A temp] Övrig el [kwh/m2 A temp] Diagram 1, specifik energianvändning kommunfastigheter 2009 (ej normalårskorrigerade värden) Gränsen 400 kwh/m 2 i diagrammet medför att fyra byggnaderöverstiger värdet och anges som noll. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun Sida 15 av 31

16 Energianvändning i kommunfastigheter [MWh/år] Fjärrvärme Elvärme Olja El övr Diagram 2, total energianvändning kommunfastigheter (ej normalårskorrigerade värden) [kwh/m 2 A temp ] Energianvändning Osbybostäder 2009 [kwh/m A temp ] Smeden 15/ Hälsoringen. Lönsboda 53:39, Jupiter 4 Killeberg 5:3, Nybyggnation Lönsboda 47:58 Korgmakaren Lönsboda 1:350 Niklassonsbyggnad Ekelund / Korgmakaren 10 Visseltofta 3:67 Lönsboda 53:42, Jupiter Polisen 5/ Modeverk Killeberg 4:9, 4:12, Rynnarp 1:66 Lönsboda 1:350, Trapphuset Pensionären 3 Tandläkaren 6 Killeberg 4:35, Rynnarp 1:20 Kastanjen 3 Filaren 3 Bokhandlaren 8 Lönsboda 49:73, Björkelund Lönsboda 1:168, Blocket Smeden 20/17 Biblioteket /Lgh Palladium / Konditorn 3 Killeberg 3:7, 3:8, Beckbacken Slaktaren 10 Lönsboda 1:350, Bergfast Smeden 21 /Kulturhuset Mätaren 6 Fenix Jägaren 8 Killeberg 4:13, Hemgården Gjutaren 19/ Ekebo Kärnmakaren 18 Gjutaren 12 Lönsboda 53:103, Uranus Mallen 1 Lönsboda 49:90, Furulund Handlaren 7 Kvadraten 1 Lönsboda 53:38, Jupiter 2 Lönsboda 46:73, Strykjärnet Killeberg 5:3,5:4, Sparbankshuset Lönsboda 51:91, Soldalen Olja [kwh/m2 A temp] Uppvärmning el [kwh/m2 A temp] Diagram 3, specifik energianvändning 2009, Osbybostäder (ej normalårskorrigerade värden) Fjärrvärme [kwh/m2 A temp] Övrig el [kwh/m2 A temp] OBSERVERA att: - Smeden 20 förser även Polisen och Smeden 15 med fjärrvärme, av denna anledning saknas värde för Smeden 15 samt värdet för Polisen anger enbart övrig el. - Killeberg Hemgården förser även Killeberg 4:9, 4:12 med oljevärme, värdet för Killeberg 4:9, 4:12 anger enbart övrig el. - Lönsboda Bergfast och Trapphuset har gemensam mätning samtidigt som Bergfast har en undermätare som omvandlar oljan till fjärrvärme men denna förbrukning redovisas ändå som olja vilket innebär dubbelmätning. Fastigheternas totala energianvändning för värme borde justeras motsvarande den indikerade fjärrvärmeförbrukningen. Detta är dock inte gjorts eftersom databasen anger detta värde. En eventuell justering får göras i kommande års statistik. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun Sida 16 av 31

17 Energianvändning Osbybostäder [MWh/år] Fjärrvärme Elvärme Olja El övr Diagram 4, total energianvändning Osbybostäder (ej normalårskorrigerade värden) I nedanstående diagram visas bränslemixen för kommunens fjärrvärmeproduktion. Diagram 5, Bränslemix fjärrvärme 2009 Diagram. Cirkeldiagram över fjärrvärmemixen.

18 Nuläge fordon och transporter Inledning Transporter utgör en relativt liten del av kommunorganisations totala energianvändning men en eftersom fordonsparken i dagsläget uteslutande drivs av fossila bränslen utgör den en betydandedel av klimatpåverkande utsläpp från Osby kommuns verksamhet. Kostnader spelar en avgörande roll vid val av bränslen och transportslag. Kommunen bör arbeta för mer miljövänliga transporter genom att försöka minska transporter med bil samt arbeta för att få möjlighet att tanka förnybara bränslen i kommunen. Kommunens resepolicy Målsättningen med resepolicyn är att minska resornas negativa påverkan på den yttre miljön samt att minska kostnaderna för resorna. Det kan ske genom att ersätta fysiska möten med distanskommunikation, samåka, samordna möten/ärenden samt genom att minska användandet av bil till förmån för cykel och kollektivtrafik. Kommunens medarbetare uppmanas till ett antal olika åtgärder för att följa policyn. Policyn presenteras i sin helhet som bilaga. Statistik Sammanställningen över fordon och transporter i Osby kommun bygger på en undersökning som gjordes 2008, då samtliga förvaltningar och bolag tillfrågades om fordonsparken. En god svarsfrekvens erhölls gällande transporter med kommunens bilar. Svarsfrekvensen var sämre avseende privatkörning i tjänsten. Resultaten presenteras i tabellen nedan. Motsvarande undersökning har inte varit möjligt inom ramen för detta projekt men 2008 års resultat anses som tillräckligt representativt för Undantaget är att 10 stycken bilar inom Socialförvaltningen byttes till miljöbilar under 2009, totalantalet bilar har dock inte förändrats. Utbytet fortsatte under 2010 då 15 stycken av bilarna byttes till miljöbilar. Enligt sammanställningen som presenteras i Osby kommuns klimatstrategi äger kommunen totalt cirka 150 fordon. Av dessa är cirka 70 stycken bilar och resten är olika typer av arbetsfordon, bussar med mera. Det totala antalet personbilar inom Osby kommun, enligt 2008 års undersökning, var 78 stycken, uppdelade på 60 bensinbilar och 18 dieselbilar. 44 stycken av bilarna var leasade och resten ägda. Inga bilar var miljöbilar år 2008, se tabell nedan. Resultatet överensstämmer inte med uppgifter från rapporten Fordonsanalys Miljö Skåne som gjordes Enligt rapporten hade Osby kommun 69 stycken personbilar, 58 bensinbilar och 11 dieselbilar, varav inga var miljöbilar. Totalt användes drygt liter bensin och drygt liter diesel till knappt 1,13 miljon kilometers körning med kommunens ägda eller leasade bilar, se tabell nedan. Uppdelning av den totala körningen på leasade respektive ägda fordon har inte uppgetts i undersökningen så denna har därför beräknats utifrån fördelningen av antalet bilar som är leasade respektive ägda. Detta resulterar i drygt km med leasade fordon och knappt km med ägda fordon. Enligt undersökningen användes drygt liter bensin och drygt 100 liter diesel till knappt cirka kilometers privat körning i tjänsten. Det bör observeras att flertalet av förvaltningarna inte har rapporterat privatkörning. Om detta beror på ett missförstånd, brist på information eller att ingen privatkörning skett är okänt. En korrekt uppgift finns dock för 2009, vilken motsvarar totalt knappt km privatkörning i tjänsten. Uppdelningen per förvaltning presenteras i tabell nedan. Motsvarande uppgift för 2007 var cirka km vilket visar att den privata körningen minskat. För att få fram vissa uppgifter har beräkningar och antagen gjorts. I dessa beräkningar har ett bensinpris på 11 kr/l, en körsträcka på 12,5 km/l samt en kostnad för körersättning för privatkörning på 36 kr/mil använts. Vidare har det antagits bensinförbrukning vid privatkörning där inget bränsle uppgetts. Ett annat observandum är att nämndernas körning inte är medräknad i den totala körningen. Denna är dock i samma storleksordning som förvaltningarnas gemensamma körning. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun Sida 18 av 31

19 Tabell 3, Fordonsparksundersökning Obs uppgifter om privatkörning ej fullständiga, se kommentar i tabellen Körning per förvaltning/bolag, 2008 Liten Mellan Stor ej spec Total Bensin Diesel Leasad Ägd Bensin (l) Diesel (l) Körning (km/år) Kostnad (kr/år) Socialförvaltningen Fastighetskontoret och Osbybostäder Gatukontoret Miljö och bygg Räddningstjänsten Kommunledningskontoret Utbildningsförvaltningen Fjärrvärme AB delsumma Körning med privatbil Fastighetskontoret och Osbybostäder Miljö och bygg Utbildningsförvaltningen Ekonomikontoret delsumma OBS! Uppgifterna på privat körning är för låga SUMMA Tabell 4, körning i tjänsten med privat bil 2009 Bilersättning per förvaltning (km/år) 2009 Kommunledningskontoret Räddningstjänsten Gatuförvaltningen Fastighetsförvaltningen Utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Miljö- och byggförvaltningen Förtroendevalda Arbetsmarknadsåtgärder 294 SUMMA Beslut har tagits om att nya bilar ska vara miljöklassade bilar och vägledning till inköp finns i kommunens klimatstrategi. Eftersom biogasmack saknas i kommunen kan dock inte biogasbilar användas. I kommunen pågår ett projekt kring sparsam körning för personalen. Projektet är inne på 3:e året och sista året. Varje år har 20 personer av de som kör mest i tjänsten utbildas. Övriga resor i tjänsten Med tåg När det gäller tågresor som genomförs av kommunens personal kan ingen uppskattning av antalet kilometer göras eftersom flertalet av resorna sker med Skånetrafikens periodkort, jojo-kort, som ger fritt resande under en månads tid alternativt resor för en i förväg betald summa pengar. Kortet gäller även för bussresor. Kostnaden för tågresor uppgick 2007 till kronor.

20 Med flyg Totalt har alla anställda i Osby kommun flugit km, uppdelat per anställd motsvarar detta 93 km. Köpta transporttjänster Kommunen handlar inte upp frakt i samband med upphandling av varor. Av denna anledning finns inga uppgifter kring transporter av varor. Kommunen ställer heller inget krav på biobränslen i avtalet gällande skolskjutsar. Det kommer inte heller krävas den nya upphandlingen. En anledning till detta är den bristfälliga tillgången på biogas i närheten och att E85 inte är aktuellt för bussar. Kommunens färdtjänst sköts helt av Skånetrafiken

21 Nuläge Övrig energianvändning VA-verksamheten VA-verksamheten i Osby kommun består av: - Osby avloppsreningsverk, Osby vattenverk samt Osby vattenreservoar. Till dessa hör 19 stycken pumpstationer eller pumphus - Lönsboda avloppsreningsverk, Lönsboda vattenverk samt Lönsboda vattentorn. Till dessa hör 3 stycken pumpstationer eller pumphus - Killeberg vattenverk med en pumpstation - Hököns vattenverk - Vattenborra reningsverk respektive vattenverk Samt ett antal mindre vattenverk med tillhörande pumpstationer. Test avseende energibesparing och upplevelse av LED-belysning ska göras i ett avgränsat område under Den totala energianvändningen för samtliga dessa var MWh. All el som används inom kommunen är miljömärkt. Gatubelysning Eftersom ingen separat mätning gör för elförbrukning för parkbelysning respektive övrig belysning är de presenterade värdena uppskattningar utifrån den totala elförbrukningen som i timmar mätt är timmar. Utifrån denna uppskattning är elförbrukningen uppdelad enligt: - Gatubelysning KWh/år - Parkbelysning KWh/år - Övrig belysning KWh/ år Ny gatubelysning har installerats i Lönsboda. Nuläge Inköp/Upphandling/Anskaffning Både central och decentraliserad upphandling görs i kommunen. Det förekommer även frekvent att upphandlingar görs tillsammans eller i samverkan med andra kommuner i Skåne eller i Skånenordost. Förvaltningarna respektive bolagen ansvarar ofta för sina egen anskaffningsprocess. Kommunen använder Miljöstyrningsrådets miljökriterier vid upphandling och det finns en strävan mot att anskaffa närproducerat. Kommunen ställer inte separata krav på frakt vid inköp av varor eller på att transportören använder sparsam körning. Hela kommunen använde 100 % grön el Med start används 100 % bra miljöval-märkt el. Beslut har tagits om att nya bilar ska vara miljöklassade bilar och vägledning till inköp finns i kommunens klimatstrategi. Eftersom biogasmack saknas i kommunen kan dock inte biogasbilar användas. Planering och nybyggnadsprojekt Kommunen anger i klimatstrategin att samhällsplanering spelar en viktig roll om kommunen ska nå miljömålen och hejda växthuseffekten. Översikts- och detaljplaner har en viktig funktion vad det gäller energianvändning t.ex. vad det gäller lokalisering av ny bebyggelse och hur den placeras i terrängen, vilka möjligheter för kollektivtrafik som skapas och vilka uppvärmningssystem som kan användas. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun Sida 21 av 31

22 Målsättningar och målstrukturer Vad är mål? I allt förändringsarbete är det nyttigt och nödvändigt att formulera mål för verksamheten. När det gäller energieffektivisering finns det många olika målsättningar att förhålla sig till på olika nivåer, från globala till lokala och vidare ner på bolags- och fastighetsnivå. För att mål ska fungera väl bör de vara precisa, mätbara, möjligt att jobba emot och motiverande på de olika nivåerna. Man kan inte bara kopiera ett EU-mål och sätta samma typ av mål för exempelvis ett bostadsbolag. Precist, Mätbart, När det gäller energieffektivisering finns det goda möjligheter att mäta med god noggrannhet på fastighetsnivå men på kommun och nationsnivå är det däremot mycket svårt. En målsättning som är välformulerad avseende vad som skall mätas och hur det skall mätas, kan bli ett mål som är både precist och mätbart. Möjligt att jobba emot, Det finns många studier och bedömningar som visar att det finns en stor potential till energieffektivisering inom det svenska byggnadsbeståndet. Det har dock många gånger visat sig svårt att praktiskt genomföra och verifiera genomförda effektiviseringar, främst på aggregerade nivåer. En viktig faktor för att ett mål ska vara möjligt att jobba emot är huruvida man inom organisationen har rådighet över frågan samt besitter nödvändiga verktyg och resurser för att jobba mot målen. Motiverande I ett större perspektiv är energieffektivisering mer ett medel än ett mål, eftersom det handlar om att minska den skadliga påverkan på miljö och klimat som energianvändningen ger upphov till. Känslan av att man bidrar till ett bättre samhälle och en bättre värld och den laganda som kan uppstå när man jobbar tillsammans mot ett gemensamt mål är också viktiga bitar när det gäller en målsättnings motiverande funktion. För exempelvis fastighetsbolag är de ekonomiska incitamenten att sänka sin energianvändning uppenbara. Energikostnader är normalt sett en stor del av den totala kostnaden för att förvalta fastigheter. Ett långsiktigt tänkande ger också möjlighet att motivera investeringar som sänker energianvändningen på sikt även om det kan verka som en dyr investering i dagsläget. Målavgränsningar för detta arbete Utsläppen av växthusgaser måste på global nivå minskas drastiskt. I dag släpper varje svensk ut 10 ton CO 2ekv per person och år och nivån 2 ton CO 2ekv per person och år i ett livscykelanalysperspektiv, (LCA-perspektiv 4 ) till år 2050 är ett rimligt och viktigt långsiktigt riktmärke. Utsläppen av växthusgaser kan mätas och beräknas på flera olika sätt och är därför inte alltid jämförbara med varandra. Det finns två fundamentalt olika metoder som används och vi rekommenderar följande uppdelning: Skåne som ett geografiskt område kan använda klimatrapporteringsmodellen som ansluter till Kyotoprotokollets beräknings- och rapporteringsmodeller som fokuserar på punktutsläppen inom Skånes geografiska område. Kommunen som ett geografiskt område bör inte använda klimatrapporteringsmodellen då området vanligtvis blir för litet och redovisningen därför irrelevant. Alla verksamheter, organisationer, företag och privatpersoner bör använda LCA (livscykelanalysperspektivet) för sin verksamhet och klimatpåverkan. Den inkluderar utsläppen i andra länder från de produkter vi använder här. När det gäller detta arbetet, Strategisk energieffektivisering i kommuner och landsting, och det arbete som görs fokuserar vi på energieffektivisering men berör även växthusgasutsläpp när det är relevant vad gäller mål och åtgärder. 4 LCA betyder livscykelanalys och innefattar export och import av utsläpp kopplat till konsumtion och produktion Strategi för energieffektivisering i Osby kommun Sida 22 av 31

23 Övergripande mål Globala mål Förenta nationernas klimatkonvention trädde i kraft Den är mest känd som United Nations Framework Convention on Climate Change, förkortat UNFCCC. Den är ett internationellt miljöfördrag som antogs på Rio-konferensen i Brasilien Fördraget trädde i kraft 1994 och har syftet att "stabilisera halterna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förhindrar att mänsklig verksamhet påverkar klimatsystemet på ett farligt sätt". Klimatkonventionen innehåller inga bindande krav på minskade utsläpp, men ligger till grund för det lagligt bindande protokollet, Kyotoprotokollet. Årligen sker förhandlingar, närmast oss i Köpenhamn 2009 (COP15). Konferensernas huvudmål är att delegaterna ska enas om åtgärder som kan bromsa den globala uppvärmningen. Konferensen i Köpenhamn var den femtonde konferensen mellan parterna bakom FN:s klimatkonvention och det femte mötet för parterna bakom Kyotoprotokollet (COP/MOP 5). Enligt de riktlinjer som sattes upp under klimatkonferensen i Bali (COP13) 2007 skulle Köpenhamnsmötet huvudmål vara att komma överens om vad som ska ersätta Kyotoprotokollet när det löper ut I december 2010 ägde COP 16 rum i Cancun i Mexiko. Kyotoprotokollet är en internationell överenskommelse, sluten den 11 december 1997 i Kyoto i Japan, därav namnet. Avtalet, som trädde i kraft den 16 februari 2005, har som mål att de årliga globala utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 5,2 procent från året 1990 till perioden Kyotoprotokollet innebär bland annat att EU-medlemsländerna ska minska sina utsläpp med 8 procent och Japan med 6 procent. EU-medlemsländerna har sedan förhandlat inbördes och fått olika enskilda kvoter. Det gäller främst sex växthusgaser som ska begränsas av Kyotoprotokollet. Alla dessa skulle sänkas till 5,2 % under 1990 års utsläpp, Sverige är ett av de länder som har lyckats med detta mål. Avtalet tillåter dessutom en handel med utsläppsrätter, och det handlar mest om att få ner utsläppen till en viss nivå, det spelar inte så stor roll vilket land det är i. Därför finns det ett system som gör att länder, som har svårt att sänka sina utsläpp, kan betala projekt i andra länder, där man lyckas sänka sina utsläpp. De flesta länder, som skrivit under Kyotoavtalet, har också lyckats sänka sina utsläpp, men ofta inte i tillräcklig utsträckning. En del länder som Spanien har dock ökat sina utsläpp, i det här fallet med 50 %. För att avtalet skulle träda i kraft, krävdes det att minst 55 länder som tillsammans svarade för 55 procent av 1990 års utsläpp officiellt ratificerade det, det vill säga godkänner avtalet i respektive lands parlament. De globala målen är att de årliga globala utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 5,2 procent från året 1990 till perioden De mäts som CO 2 ekvivalenter av de sex växthusgaserna. De följs upp av FN som punktutsläpp (ingen hänsyn till export/import) med systemgräns respektive nation. EU-mål Svensk energi- och klimatpolitik påverkas i allt större utsträckning av beslut på EU-nivå. Ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet är de ledord som används. Förnybartdirektivet och handelsdirektivet är exempel på direktiv som påverkar Sveriges politik. EU:s energipolitik vilar på tre pelare; konkurrenskraft, miljömässig hållbarhet och försörjningstrygghet. Den första så kallade Strategiska energiöversynen, SER, som presenterades i januari 2007, lade grunden för den nuvarande inriktningen på EU:s energipolitik. Där beslutades EU:s 20/20/20-mål till år 2020 och en handlingsplan för åren antogs. Den andra Strategiska energiöversynen presenterades i november 2008 och fokuserade på försörjningstrygghet och energieffektivisering. I juni 2010 antog Europeiska rådet en ny strategi för EU som syftar till att främja sysselsättning och smart och hållbar tillväxt. Energi, resurseffektivitet och innovationer är nyckelområden i den nya strategin och de sedan tidigare uppsatta 20/20/20-målen står fast. Den europeiska energipolitiken mål i korthet. 20 % energieffektivisering; 20 % förnybar energi; 20 % minskade utsläpp av växthusgaser Basår är 1990 och målår är 2020, mätmetodiken för framförallt effektiviseringsmålet är oklar. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun Sida 23 av 31