När livet förändras. Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ60E VT 2015 Examensarbete, 15 hp

Transkript

1 Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ60E VT 2015 Examensarbete, 15 hp När livet förändras Fem kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Författare: Emma Brundin Rebecka Holmqvist

2 Titel Författare Utbildningsprogram Handledare Examinator När livet förändras fem kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Emma Brundin och Rebecka Holmqvist Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Sten-Ove Andersson Gunilla Albinsson Adress Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Växjö Nyckelord Allmänsjuksköterska, bröstcancer, kvinnor, patienter, upplevelser SAMMANFATTNING Bakgrund: Årligen drabbas tusentals kvinnor av bröstcancer i Sverige. Kvinnor som får diagnosen upplever detta på olika sätt och sjukdomen kan komma att förändra livet för dessa kvinnor. Med diagnosen kan olika upplevelser som chock, rädsla, ångest och oro uppkomma. Biverkningar som behandlingen medför kan ge upplevelser av skam, förlorad identitet och förlorad livskvalitet. Dessa upplevelser kräver rätt stöd, vård och bemötande från allmänsjuksköterskan för att lindra lidande och främja välbefinnandet för den drabbade. Syfte: Att belysa fem kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer. Metod: En kvalitativ innehållsanalys genomfördes av fem självbiografier skrivna av kvinnor med bröstcancer för att belysa upplevelser. Resultat: I resultatet framkom fyra framträdande kategorier. Att vänta på besked, Att få ett förändrat utseende, Att orka kämpa vidare samt Att leva med ovisshet över framtiden. Tre av dessa innehåller underkategorier. Slutsats: Kvinnor kan uppleva att vänta på besked som något av det jobbigaste under sjukdomstiden. Upplevelser av oro, rädsla och ångest av utseendeförändringar samt ovisshet över framtiden kan uppkomma. Närstående, positiva tankar och en normal vardag kan ge kraft att orka kämpa vidare mot sjukdomen. I denna kamp för överlevnad kan sjuksköterskan vara den som ett genuint sätt lindrar lidande och främjar välbefinnande trots ohälsa.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 BAKGRUND... 1 Reaktioner... 1 Närstående... 2 Lidande... 2 Behandling... 2 TEORETISK REFERENSRAM... 3 Livsvärld... 4 Lidande... 4 Välbefinnande... 4 Den levda kroppen... 4 Närstående... 4 SYFTE... 5 METOD... 5 Datainsamling... 6 Urvalsförfarande... 6 Dataanalys... 6 Tillförlitlighet... 7 Etiska övervägande... 7 Förförståelse... 8 RESULTAT... 8 Oro i väntan på besked... 9 Att få ett förändrat utseende... 9 Att operera bort bröstet... 9 Att tappa håret... 9 Att orka kämpa vidare... 9 Positiva tankar ger hopp... 9 Närståendes betydelse Vardagens betydelse Att leva med ovisshet över framtiden... 10

4 Rädsla för återfall Rädsla för att dö DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion Slutsats REFERENSLISTA BILAGOR 1. Sökning i LIBRIS 2. Sammanfattning av självbiografier 3. Källkritisk granskning av självbiografier 4. Fördelning av upplevelser från självbiografier

5 INLEDNING Studiens syfte var att belysa fem svenska kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Under utbildningen till allmänsjuksköterska har föreläsningar inom vårdvetenskap och onkologi samt verksamhetsförlagt utbildning öppnat upp för en insikt om hur vanligt det är med cancer, samt att bröstcancer är den allra vanligaste formen av cancer som drabbar kvinnor idag. Vi har med egna ögon sett hur upplevelserna varierat mellan glädje och sorg och hur diagnosen bidragit till en livsförändring. Dessa faktorer bidrog till en självklarhet att genomföra studien med fokus på upplevelser av att leva med bröstcancer. Det valdes även för att det anses vara av intresse för oss som blivande allmänsjuksköterskor att med en öppenhet förstå det unika med varje kvinnas upplevelser och erfarenheter, att allas livsvärldar är olika och att de därmed behöver bemötas likaså. Utifrån en vårdvetenskaplig grund kan dessa upplevelser förhoppningsvis bidra till att vårdande, bemötande och stöttning av kvinnor som lever med bröstcancer är främjande för välbefinnande och mot hälsa. BAKGRUND År 2013 fick 9123 kvinnor diagnosen bröstcancer i Sverige (Regionalt Cancercentrum Syd, 2014). Sedan år 1970 har antalet bröstcancerfall ökat med cirka fall per invånare i Sverige (ibid.). Sammanlagt lever kvinnor med diagnosen (NORDCAN, 2015). Fem år efter diagnosen lever 89 % av de som drabbats (ibid.). Reaktioner Att diagnostiseras med bröstcancer kan ha stor påverkan och vara en påfrestande livshändelse för den drabbade (Bergh, 2007). Huruvida hälsa och välbefinnande bibehålls hos kvinnor som drabbats av bröstcancer varierar beroende på hur de anpassar sig och tar sig an vardagen under sjukdomstiden. Kvinnor som upprätthåller vardagliga aktiviteter kan uppleva välmående under sjukdomstiden medan kvinnor som drar sig undan och isolerar sig inte upplever samma välmående (Kvillemo & Bränström 2014). Sjukdomen kan upplevas som en kris vilken kan delas in i fyra faser: chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och rekonstruktionsfasen (Aspegren, 1996). Chockfasen kan pågå från sekunder till minuter. Under denna tid kan kvinnan tappa hörseln, bli stum, känna sig förvirrad och gråta. Reaktionsfasen kan pågå i timmar upp till dagar och kvinnan upplever ofta känslor av ångest samt har en förmåga att glömma saker. Bearbetningsfasen kan vara i veckor upp till månader och består av att kvinnan sörjer över att ha drabbats av sjukdomen. Den drabbade kan tala med väninnor, skaffa information om cancer och tänka på de behandlingsalternativ som finns. Rekonstruktionsfasen är sista fasen och pågår i månader upp till flera år och innefattar två utgångar. Kvinnan kan anpassa sig till att leva med sin cancer och accepterar detta, men det kan även bli tvärt om, att kvinnan kan känna sig nedstämd och har ångest (Aspegren, 1996). Även Segrin och Badger (2014) för fram att det inte är ovanligt att kvinnor kan drabbas av känslomässiga tillstånd så som depression, ångest och oro. 1

6 Närstående Närvaro av familj och vänner kan vara ett känslomässigt bra stöd samt bidra till välmående för kvinnor med bröstcancer. Detta genom att närstående finns till hands och således är delaktiga i vården vilket påverkar kvinnors upplevelser av välbefinnande under sjukdomstiden (Coyne, Wollin & Creedy, 2012). Enligt Landmark, Strandmark och Wahl (2002) kan stöd från närmaste familj, vänner och kollegor vara det viktigaste för att orka kämpa mot sjukdomen. Men kvinnan kan även känna brist på förståelse från dessa personer vilket kan resultera i en känsla av osäkerhet (ibid.). Närstående kan även bidra till att kvinnor med bröstcancer kan finna en styrka som bidrar till större energi och ork att handskas med sjukdomen. Detta kan ske med hjälp och uppbackning av familj, vänner och sjukvårdspersonal (Elmir, Jackson, Beale & Schmied, 2010). Om inte kvinnan blir sedd för den hon är samt behandlad som unik kan det leda till ett lidande (Bergh, 2007) Lidande Att leva med bröstcancer kan framkalla upplevelser av rädsla för olika fenomen. Dessa fenomen kan vara att den drabbade kvinnan känner rädsla för återfall, huruvida behandlingen kommer ge effekt, att lämna sin familj och vänner samt en rädsla för döden (Johnson Vickberg, 2001). Sjuksköterskan ska genom ett patientperspektiv i sitt vårdande stärka hälsoprocesser. Detta innebär att motverka sjukdom, främja välbefinnande samt vårda på ett sådant sätt att sjukdomen i minsta möjliga mån påverkar patientens livsvärld negativt. Trots att lidande kan upplevas outhärdligt, kan patienter uppleva lidandet som meningsfullt i slutändan (Wiklund, 2009). Genom ett patientcentrerat vårdande kan allmänsjuksköterskan motverka lidande (Dahlberg & Segesten, 2010). Kvinnor med bröstcancer kan komma till den punkt i sjukdomen där de upplever positiva utkomster av lidandet. Det kan ske när de tillåtit sig känna lidande och därefter kan reflektera kring sina upplevelser. Dessa upplevelser leder till känslor så som bättre självförtroende, större empati för andra människor samt en ny känsla för vad som är viktigt i livet (Horgan, Holcombe & Salmon, 2011). Kvinnor kan erfara såväl negativa som positiva upplevelser efter diagnosen. Dessa kan summeras som förlust av dem själva och livet, osäkerhet och rädslor inför vad som komma skall, en känslomässig berg-och-dalbana men även positiva, som en ny syn på livet (Joulaee, Joolaee, Kadivar & Hajibabaee, 2012; Bergh, 2007). Behandling Operation utförs alltid som behandling av bröstcancer (Ericson & Ericson, 2012). Om tumören är mindre än 3-4cm opereras endast en liten del av bröstet bort. Om detta överstigs eller vid misstanke om att cancern har spridit sig behöver en full mastektomi göras. Detta innebär att hela bröstet samt lymfkörtlar i närliggande område tas bort (ibid). Efter operationen ges strålbehandling, vanligen lokalt mot området där tumören har suttit. Detta görs för att ta bort eventuella kvarvarande cancerceller (Ericson & Ericson, 2012). 2

7 Cytostatikabehandling kan ges innan eller efter operationen för att minska tumören eller för att försäkra att alla cancerceller eliminerats (Hansson, 2015). De flesta bröstcancertumörer får en ökad tillväxt av hormonet östrogen. När detta är fallet ges medicinering med antiöstrogen för att stoppa tillväxten av tumören. Ofta ges även dessa läkemedel i flera år efter avslutad operation. Detta görs för att förhindra att cancern kommer tillbaka om enstaka cancerceller fortfarande finns kvar i kroppen (Ericson & Ericson, 2012). Dessa olika behandlingar kan ge biverkningar. De vanligaste efter operation är lymfödem, nedsatt rörelseförmåga i axelleden, nedsatt känsel i överarmens insida samt en upplevelse av förlust av sitt bröst (Rydén, 1996). Strålbehandling kan ge biverkningar så som illamående, trötthet, håravfall och hudreaktioner både lokalt vid strålningsområdet samt i svalg och tarmar (Landberg, 1996). Cytostatikabehandling har biverkningar på benmärgen, vilket gör att immunförsvaret blir försvagat. Slemhinnorna i svalg och tarmar påverkas även de och försvagas. Att tappa håret samt illamående är även biverkningar på cytostatika (Bergh 1996). Kvinnor kan känna en svårighet att leva och klara av de olika biverkningar som behandlingar ger. Cytostatikabehandling kan vara en faktor till att kvinnor upplever en sämre livskvalitet under sin sjukdomstid på grund av de biverkningar som nämnts (Salonen, Kellokumpu- Lehtinen, Tarkka, Koivisto & Kaunonen, 2010). Håravfallet kan påverka känslan av identitet och god självkänsla (McCann, Illingworth, Wengström, Hubbard & Kearney, 2010). Vidare kan behandling av bröstcancer och dess biverkningar leda till sömnsvårigheter (Savard, Ivers, Savard & Morin, 2015). Kvinnor som genomgår behandling kan känna välbefinnande av att känna sjuksköterskan närvarande genom att sjuksköterskan svarar på frågor och ger information om vad som händer under behandlingens gång. Finns sjuksköterskan tillgänglig kan biverkningar som håravfall och underliga hudpigmenteringar kännas mindre skrämmande och de kan handskas med dessa på ett bättre sätt (Saraswathi, Nenny, Ho & Wong, 2005). TEORETISK REFERENSRAM Föreliggande litteraturstudie utgår från ett vårdvetenskapligt perspektiv då det är genom detta perspektiv som allmänsjuksköterskan ska arbeta utifrån (Dahlberg & Segesten, 2010). Vårdvetenskapen behandlar omvårdnaden av den unika patientens hälsa och ohälsa samt allmänsjuksköterskans roll för att främja hälsoprocesser (Eriksson, 2001; Dahlberg & Segesten, 2010). Att främja hälsoprocesser innebär att allmänsjuksköterskan i sitt vårdande ska lindra lidande och främja välbefinnande utifrån patientens behov i strävan mot bättre hälsa (Dahlberg & Segesten, 2010). Det är patientens upplevelser och behov som allmänsjuksköterskan ska utgå från i sitt vårdande (ibid.). Detta utgör den gedigna värdegrunden i den goda, hälsofrämjande och patientcentrerade vården som varje patient har rätt till (Ternstedt & Norberg, 2011). När en kvinna drabbas av bröstcancer kan hennes livsvärld förändras genom att de upplever ett hot om sitt liv samt uppleva lidande genom känslor av skuld och skam (Aspegren, 2007). Vidare kan närstående ses som viktiga och ibland den bästa kristerapeuten för kvinnan och att 3

8 sjukvårdspersonal och närstående med stöd kan hjälpa kvinnan att uppleva välbefinnande (ibid). Följande vårdvetenskapliga begrepp har därför valts för att fördjupa kunskapen kring hur kvinnor kan uppleva att leva med bröstcancer. Livsvärld En patients livsberättelse kan innefatta allt som patienten själv anser ska finnas i denna berättelse. Det kan vara allt från värderingar och livserfarenheter till tankar och känslor (Ternstedt & Norberg, 2011). Dahlberg och Segesten (2010) beskriver att en patients livsvärld är unik och någonting som allmänsjuksköterskan alltid ska sträva efter att försöka komma in i. Det är genom livsvärlden som patienten upplever sjukdom, hälsa, lidande samt erfar världen (ibid.). Lidande Lidande är ur ett vårdvetenskapligt perspektiv något som kan uppkomma vid hot om skada eller skada av en människas kropp eller själ (Wiklund, 2009). Denna skada kan uppkomma av flera anledningar, bland annat kan sjukdom vara orsaken till lidande (ibid.). Relaterat till studien kan lidande uppstå vid diagnos (Segrin och Badger 2014) och behandling av bröstcancer (Salonen et. al. 2010). Lidandet kan även te sig som rädsla för framtid och död samt en förlust av dem själva och livet (Joulaee et. al 2012). Vid en bröstcancerdiagnos är det sjukvårdens jobb att bemöta kvinnan rätt och underlätta den svåra processen (Aspegren, 1996). Allmänsjuksköterskans främsta roll är att lindra lidande för patienter (Dahlberg & Segesten 2010). Det är allmänsjuksköterskan som genom god vård och en bra relation kan hjälpa patienten att hitta denna mening. Det kan medföra att patienten kan gå vidare i strävan mot ett bättre välbefinnande (Wiklund, 2009). Välbefinnande Dahlberg och Segesten (2010) beskriver välbefinnande som någonting komplext och individuellt. Författarna (ibid.) beskriver att det inte kräver fysisk och psykisk hälsa utan att människor kan känna välbefinnande trots en allvarlig sjukdomsdiagnos. Omvårdnaden från allmänsjuksköterskan kan gynna patientens välbefinnande genom att patienten får möjlighet att prata om sina upplevelser samt bli lyssnad på (Ternstedt & Norberg, 2011). Den levda kroppen Den levda kroppen är mer än en fysisk kropp och det vi ser och kan känna fysiskt. Den är något subjektivt som utgör människan och det unika för just denna individ. Den levda kroppen är bärare för patientens lidande, trots att det i vissa fall är fysiologiskt orsakat. Detta inbegriper den helhet av kropp och själ som gör människan till människa (Wiklund, 2009). Dahlberg och Segesten (2010) beskriver den levda kroppen som meningsbärande och meningsskapande, att kroppen har erfarenheter och är ett subjekt med upplevelser kring känslor och tankar. Allmänsjuksköterskan bör se kroppen som ett levande subjekt med känslor, tankar samt en meningsfull livsvärld och därmed ha ett holistiskt synsätt vid bemötande av kvinnor som lever med bröstcancer (ibid). Närstående Ur ett vårdvetenskapligt perspektiv är det patienten som definierar vilka människor som hon/han betraktar som närstående. Det behöver inte vara en familjemedlem utan kan vara vänner eller andra runt omkring patienten. De närstående kan vara viktiga för huruvida patien- 4

9 ten kan känna välbefinnande under sjukdomstiden (Dahlberg & Segesten, 2010). Det är viktigt för individen att känna tillhörighet till grupper med likasinnade. Genom att involveras i ett socialt nätverk kan individen hitta mening i sammanhanget som denne just nu är i, vilket kan bidra till välbefinnande (Benzein, Hagberg & Saveman, 2009). PROBLEMFORMULERING Med ursprung i de upplevelser som bröstcancer kan bidra till, kan kvinnor med diagnosen behöva stöttning och känslan av att bli bekräftad och accepterad för det hon har gått igenom. Föreliggande uppsats skrivs, utifrån ett livsvärldsperspektiv, för att ge en djupare insikt och förståelse i de upplevelser som en kvinna som lever med bröstcancer kan erfara. Vetskapen om dessa upplevelser kan bidra till en gedigen insikt om hur kvinnorna bör bli bemöta och stöttade utifrån deras unika, individuella behov, av allmänsjuksköterskan. Om detta inte sker kan det antas leda till onödigt lidande för kvinnorna. Möjligen kan det även bidra till motsatsen av den strävan efter hälsa och välbefinnande som allmänsjuksköterskans plikt inför patienten är. Tidigare forskning berör hur kvinnor kan känna när de lever med bröstcancer. Antagligen kan detta till förmån för kvinnorna inte poängteras nog, då det är dessa upplevelser som kommer att styra hur allmänsjuksköterskor arbetar och bemöter kvinnor med bröstcancer. SYFTE Studiens syfte är att belysa fem kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. METOD En kvalitativ design användes för att upptäcka och föra fram subjektiva upplevelser som författarna till självbiografierna själva satt ord på och som inte kan mätas kvantitativt. En kvalitativ metod beskrivs vara relevant vid syfte att få fram upplevelser och känslor hos individer (Forsberg & Wengström, 2013; Friberg, 2012). Fem självbiografier analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Delar från texterna valdes ut och sammanställdes till kategorier med underkategorier och bildade ett resultat. Genom en innehållsanalys kan det undersökas huruvida gemensamma faktorer finns i olika texter (Forsberg & Wengström, 2013). Syftet i studien bestämdes från tidigare kunskap inom vårdvetenskapen. Föreläsningar i vår utbildning har lyft fram vikten i att se människan som unik samt hur sjukdomar påverkar människors livsvärldar och känslor olika. Enligt Priebe och Landström (2012) utgår varje studie från tidigare kunskap och teorier när ett syfte skrivs. Syftet kan därför inte göras helt förutsättningslöst som en induktiv ansats kräver (ibid.). Vidare användes en induktiv ansats, vilket innebär att analys och resultat utgick från de egna berättelser som kvinnorna till självbiografierna skrivit, samt att det tolkats så förutsättningslöst som möjligt (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012; Forsberg & Wengström, 2013; 5

10 Priebe & Landström, 2012). Studiens syfte var inte att komma fram till en objektiv sanning eller fullständig visshet, vilket Thurén, (2007) menar är omöjligt i en kvalitativ studie. Syftet var att framföra möjliga aspekter på upplevelser av att leva med bröstcancer. Datainsamling Självbiografier eftersöktes i databasen LIBRIS på Linnéuniversitets bibliotek (bilaga 1). Sökningen genomfördes med sökorden patienter, bröstcancer och biografi. Denna sökning gav ett sökresultat innehållande 10 biografier som alla handlade om bröstcancer. Efter denna sökning exkluderades fyra av böckerna då de lästs tidigare av en författare i studien. Sammanfattningarna på baksidan av resterande böcker lästes och av dessa böcker ansågs fem ha alla kriterier för att ingå i studien (bilaga 2). Boken som exkluderades ansågs inte uppfylla inklusionskriterierna då denna inte var en självbiografi. Varje vald självbiografi källkritiserades sedan enligt Segestens (2012) mall för källkritik av tryckta texter (bilaga 3). Det som kritiskt granskades med biografierna var: Vem är ansvarig utgivare, vem är författaren och vad är hennes syfte med biografin, vilket år trycktes biografin, är biografin kvalitetsgranskad och i så fall av vem samt hur kan biografin användas för att utveckla professionell kunskap inom det valda ämnet (ibid.)? Samtliga fem böcker ansågs ha tillräckligt hög kvalitet för att ingå i studien. Urvalsförfarande Specifika självbiografier valdes ut av författarna för att få svar på studiens syfte och endast en liten undersökningsgrupp inkluderas. Det gjordes inte något urval baserat på ålder hos författarna av självbiografierna. Genom att använda urvalskriterier fanns en avgränsning till vilka självbiografier som skulle inkluderas och inte (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). Inklusionskriterierna var att böckerna skulle vara skrivna av kvinnor som diagnostiserats med bröstcancer. De skulle även vara skrivna av dem själva, det vill säga en självbiografi, och skulle innehålla deras upplevelser av att leva med bröstcancer. Exklusionskriterierna var att kvinnorna som skrivit boken inte skulle behandlas palliativt. Vidare skulle alla böcker vara skrivna på svenska, detta för att minska risken för feltolkningar i texten. Böckerna skulle inte vara lästa av någon av författarna till studien innan, detta för att i största möjliga mån undvika förutfattade meningar. Dataanalys Analysen utfördes med en systematisk kvalitativ innehållsanalys som föreslås av Forsberg och Wengströms (2013). Detta innebar att all data på ett strukturerat sätt plockats ut från texterna för att kunna överskåda genomgående likheter och skillnader (ibid.). Innehållsanalysen var manifest vilket innebär att det tydliga i texterna förts fram utifrån studiens syfte (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012). Självbiografierna lästes var för sig och fortlöpande under läsningen utvanns citat ur dessa av båda författarna, så kallade meningsbärande enheter (Forsberg & Wengström, 2013). Dessa citat valdes först enskilt utifrån studiens syfte när författarna läste böckerna. Citaten återspeglade kvinnornas olika upplevelser av att leva med bröstcancer. Därefter skapades ett gemensamt dokument utifrån båda författarnas meningsbärande enheter, vilka återigen tolkades och sammanställdes av båda författarna tillsammans. Eftersom båda författarna till föreliggande studie utgick från syftet, att plocka ut upplevelser som kvinnorna framför, så fanns ett tydligt 6

11 sätt att analysera texterna utifrån. Båda plockade ut tydliga upplevelser i texterna vilket resulterade i att båda författarna utvunnit liknande meningsbärande enheter. Det resulterade i att endast ett fåtal citat valdes bort. Efter detta kortades citaten ner till likvärdiga meningar, så kallade kondenserade meningsenheter (Forsberg & Wengström, 2013), för att all data skulle bli lättare att hantera. Därefter sattes en etikett (kod) på varje mening för att korta ner ytterligare men fortfarande innehålla det viktigaste. Utifrån dessa etiketter jämfördes likheter och olikheter mellan dem. De koder som var likvärdiga blev kategorier (ibid.) (tabell 1). Efter första kategorisering fanns nio huvudkategorier. Av dessa fanns huvudkategorier där innebörden var lika och därför gjordes underkategorier och en ny huvudkategori upprättades till dessa. Slutligen resulterade analysen i fyra huvudkategorier med sammanlagt sex underkategorier. Tabell 1. Exempel på analys Meningsbärande enheter Kondenserade meningsenheter Koder Underkategorier Kategorier Strävan att få till ett vanligt liv, att klamra sig fast vid det...och det känns så skönt att komma tillbaka till jobbet och se att allt är som vanligt där Strävan..vanligt liv..känns skönt att komma tillbaka till jobbet..allt är som vanligt där Upprätthålla vardag Vardagens betydelse Att orka kämpa vidare Tillförlitlighet Under forskningsprocessens gång beaktade författarna till föreliggande studie fyra ståndpunkter. Dessa handlade om trovärdighet, överförbarhet, stabilitet och neutralitet (Polit & Beck, 2012). Ståndpunkterna innefattade att all data i litteraturstudien samlats in under rätt premisser, det vill säga har tolkats korrekt och inte förvrängts av någon av författarna, detta för att öka trovärdigheten. Den data som samlats in har, som tidigare nämnts, granskats källkritiskt och författarna har genom denna granskning övervägt självbiografiernas trovärdighet. Genom att resultatet strukturerat och tydligt förts fram kan varje läsare själv avgöra huruvida resultatet går att överföras på andra människor i samma situation (ibid.). Stabilitet innefattade om studiens resultat kan upprepas över tid om likartade deltagare och liknande kontext finns. Om detta går ökar reliabiliteten i studien. Neutralitet innebar att forskaren var neutral och objektiv och inte förvrängt datamaterialets innehåll samt utan fördel återberättat texterna från självbiografierna (ibid.). Etiska övervägande Då författaren själv skrivit boken och berättat öppet om sina upplevelser av bröstcancer och delat med sig detta till världen så gjorde författarna till studien ingen förfrågan om deras böcker fick användas (Helsingforsdeklarationen, 2013). Författarna till föreliggande studie har under forskningsprocessens gång utgått från Vetenskapsrådets (2011) anvisningar kring god forskningsed gällande att inte förvränga eller ändra något till fördel för studiens resultat. Författarna till självbiografierna är skyddade under lagen om upphovsrätt (SFS 1960:729). Detta betyder att innehållet ska framföras på ett respektfullt 7

12 sätt som inte kan vara kränkande samt att innehållet framförs på ett sanningsenligt sätt genom att återge det så som de är. Förförståelse Det är utifrån samhällets normer och kultur som människans förförståelse bildas och är därmed personlig (Thurén, 2007). Förförståelsen finns hela tiden i människan och kan inte raderas, den kan däremot revideras och fördjupas från förståelse till kunskap (ibid.). Förståelsen hos författarna ledde till framställandet av syftet (Forsberg & Wengström, 2013), vilket i föreliggande litteraturstudie utgick från vårdvetenskapen. Genom befintlig kunskap och teori grundas förförståelse (ibid). Författarnas förförståelse utgick från vårdvetenskapen som kunskapsområde i allmänhet och livsvärldsteorin med ett patientperspektiv i synnerhet. Detta kunskapsområde reflekterade författarna till studien under forskningsprocessens gång över med avseende att minimera risken för påverkan av analys och resultat (Forsberg & Wengström, 2013). RESULTAT Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa fem kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Likheter och skillnader gällande upplevelser att leva med bröstcancer har sammanställts i resultatet (bilaga 4). Resultatet utmynnade i fyra huvudkategorier (tabell 2). Första kategorin benämns Oro i väntan på besked och skildrar upplevelsen att vänta på provsvar och hur detta bidrar till ångest och oro. Andra kategorin, Att få ett förändrat utseende har underkategorierna: Att operera bort bröstet och Att tappa håret och är beskrivande för hur utseendeförändringarna upplevs. Tredje kategorin heter Att orka kämpa vidare och har underkategorierna: positiva tankar ger hopp, närståendes betydelse och vardagens betydelse. Denna kategori beskriver det kvinnorna ansåg vara viktiga faktorer till att kämpa mot sjukdomen. Den sista kategorin betecknas Att leva med ovisshet över framtiden och har underkategorierna: Rädsla för återfall samt Rädsla för att dö. Denna kategori redogör för kvinnornas ständiga rädsla för framtiden. Tabell 2. Kategorier och underkategorier Oro i väntan på besked Att få ett förändrat utseende Att operera bort bröstet Att tappa håret Att orka kämpa vidare Positiva tankar ger hopp Närståendes betydelse Vardagens betydelse Att leva med ovisshet över framtiden Rädsla för återfall Rädsla för att dö 8

13 Oro i väntan på besked Resultatet visade att väntan på besked av provtagning och undersökningar var påfrestande. Detta gjorde att kvinnorna upplevde oro och ångest. Väntan och ovissheten angående provsvarens resultat beskrevs som en hemsk upplevelse som bidrog till sömnsvårigheter och beskrevs som bland den jobbigaste och mest ångestfyllda upplevelsen i hela processen. Väntan kunde beskrivas som ett inre kaos och att vilket svar som helst var bättre än den ovisshet som fanns. Att få ett förändrat utseende Det framkom att kvinnorna upplevde det skrämmande och påfrestande när kroppen förändrades under sjukdomen. Dessa upplevelser blev särskilt påtagliga när studiens kvinnor hade genomgått operationen mastektomi eller när de fick biverkningar i form av håravfall. I samband med att kvinnornas utseende förändrades upplevdes det positivt att sjuksköterskan informerade och fanns där som stöd. Detta gjorde upplevelsen av förändrat utseendet mindre skrämmande och enklare att hantera. Att operera bort bröstet När utseendet förändrades under sjukdomstiden kunde detta leda till flera olika upplevelser. Att operera bort ett bröst beskrevs som en negativ upplevelse där kroppen förändrades och blev oigenkännlig. Operationen beskrevs som att bli stympad och förde med sig upplevelse av skam över sin kropp, att bli ärrad för resten av livet samt att förlora sin kvinnliga identitet. Det beskrevs vidare som en upplevelse av att inte längre känna igen sin kropp och att brösten efter diagnosen inte längre tillhörde dem och deras kropp. Att tappa håret Att tappa håret under cytostatikabehandling beskrevs som en påfrestande upplevelse. Valet att handskas med detta kunde dock vara olika. Det kunde hanteras med en underton av positivitet, att göra det bästa utav situationen samt acceptera och trivas med sitt nya utseende. Kvinnorna tog då till sig sitt nya utseende och upplevde detta som något nytt och spännande genom nyfikenhet på hur de skulle komma att se ut och hur de skulle komma att trivas i den nya frisyren. Däremot kunde upplevelsen att tappa håret vara obekvämt och obehagligt eftersom de helst av allt ville behålla håret och sitt gamla utseende. Att orka kämpa vidare Resultatet visade att kvinnorna speciellt tre faktorer gjorde upplevelsen att orka kämpa vidare enklare; positiva tankar, närstående och en normal vardag. Det var dessa faktorer som beskrevs vara bidragande för välbefinnande, att ta sig igenom dag efter dag samt gav dem styrka att ta sig genom sjukdomstiden. Genom dessa faktorer upplevde kvinnorna livsglädje trots sjukdomens påverkan på kropp och själ. Positiva tankar ger hopp Det framkom att positiva tankar och lugn hjälpte kvinnorna under sjukdomstiden till att finna hopp och därmed orka kämpa vidare mot sjukdomen. Trots att många ansåg att sjukdomen var det värsta i deras liv, beskrevs sjukdomstiden också som en tid med glädje och hopp genom att tänka positiva tankar. Det beskrevs som upplevelser av att hitta en balans och att tänka tanken; det kommer gå bra. Det positiva tänkandet beskrevs även medföra upplevelser av att klara mycket mer än de trodde och trots motgångar kom positiva saker ur sjukdomen. Kvin- 9

14 norna upplevde med hjälp av att tänka på den positiva utkomsten av sjukdomstiden att de kände ett hopp om ett fortsatt liv, då många ansåg att de fått en andra chans i livet. Närståendes betydelse Närstående så som familj, vänner, kollegor och sjukvårdspersonal beskrevs som viktiga för att klara av att kämpa mot sjukdomen. Att ha någon att prata och diskutera sina känslor med kunde stilla oro och bidra till välbefinnande. Det beskrevs även som en upplevelse som gav hopp och var vårdande för själen. Familj och vänners närhet bidrog till upplevelser av att inte vara ensam och beskrevs av Nyberg (2008) som Ensam är inte alltid stark. (s.53). Det visade sig att det var viktigt att umgås med närstående som bidrog till positivitet och inte tog onödig energi. Att vara med sina närstående beskrevs som en fläkt av liv och rörelse istället för mörker och hemskheter. Betydelsen av närstående under sjukdomstiden bidrog även till att kvinnorna upplevde känslor av lugn och trygghet. Sjuksköterskan visade sig vara en viktig närstående i avseende att stötta och trösta och detta bidrog till upplevelser av att få nytt hopp och orka kämpa vidare mot sjukdomen. Vardagens betydelse Att bibehålla en normal vardag visade sig vara viktigt för att uppleva välmående och att det fortfarande fanns delar där allt var som vanligt i livet. Att gå till jobbet upplevdes skingra negativa tankar och koncentrationen var då inte enbart på sjukdomen. Att leva så normalt som möjligt samt ha olika vardagsprojekt så som lämna barnen i skolan upplevdes viktiga. Sjukdomen ansågs ha tagit en stor del av livet att en normal vardag upplevdes som något att stäva efter för att orka kämpa vidare mot sjukdomen. Andersson (2004) beskriver detta som Tänk att bara få ha en vanlig tråkig måndag s.70. Att leva med ovisshet över framtiden Resultatet visade att leva med en bröstcancerdiagnos bidrog till att kvinnorna upplevde oro och ängslan över vad som skulle hända i framtiden. Dessa upplevda känslor av oro och rädsla grundar sig i ovisshet huruvida cancern skulle komma tillbaka samt tankar om döden. Rädsla för återfall En ständig rädsla för återfall visade sig vara en upplevelse som alltid fanns där för kvinnorna efter bröstcancerdiagnosen. Rädslan beskrevs som en tanke som låg i bakhuvudet för all tid och evighet, och som inte gick att radera. Denna rädsla var något som kvinnorna gärna pratade med någon närstående om. Rädsla för att dö En rädsla att dö från nära och kära beskrevs som påtaglig under sjukdomstiden. Det upplevdes av kvinnorna som sorg, oro, ångest och förtvivlan över att inte veta utkomsten och hur resan skulle sluta. Även upplevelse av oro över att tappa taget om livet, att dö från sina barn och make samt att inte få bli gammal. Med rädslan för döden kom även känslor av oro över lidande och att plågas, för hur barnen skulle klara sig utan dem samt hur saker och ting skulle bli efter att de var borta. 10

15 DISKUSSION Metoddiskussion Till att börja med beslutades det att göra en innehållsanalys utifrån den mängd data som avsågs analyseras, samt att fenomenet upplevelse av att leva med bröstcancer avsågs belysas. Denna analys ansågs ge möjligheter att ge svar på syftet på ett relevant sätt. Elo och Kyngäs (2008) beskriver att det finns fördelar med att göra en innehållsanalys inom omvårdnadsforskning, då denna typ av analys kan utvisa upplevelser. Författarna (ibid) menar att sådana upplevelser kan vara svåra att belysa på annat sätt. Valet att analysera självbiografier baserades utifrån att få en så beskrivande bild av de subjektiva upplevelserna som möjligt. Anledningen till varför självbiografier valdes var även för att belysa en speciell grupp i en speciell kontext och inte en del i en stor population (Forsberg & Wengström, 2013). Kvinnorna som skrivit självbiografierna om att leva med bröstcancer har på ett specifikt och unikt sätt beskrivit detta för läsaren. Hade exempelvis intervjuer genomförts istället kanske kvinnorna inte lika utförligt beskrivit sina upplevelser. Det kan däremot tänkas att intervjuer fördelaktigt kunnat genomföras då mer relevanta svar kunnat samlas in genom väl utvalda intervjufrågor (Patel & Davidsson, 2001). I självbiografierna fanns däremot mer mängd data än det som var relevant till syftet. Risken finns att data som var relevant ändå selekterades bort då mängden data var stor. Sökningen efter självbiografier i databasen LIBRIS genomfördes med tre sökord. Dessa valdes utifrån vad som ansågs relevant för syftet. Sökordet patient valdes då de kvinnor som fått diagnosen och lever med sjukdomen bröstcancer är patienter inom någon vårdform. Sökordet patient hade kunnat bytas ut mot kvinna och sökningen hade då möjligen fått ett annat resultat. Däremot ansågs patient relevant som sökord då problemformuleringen grundades i huruvida sjuksköterskor ska bemöta, vårda och stötta patienter på bästa sätt. Hade sökningen (bilaga 1) inte resulterat i så många träffar kunde det möjligen varit fördelaktigt att sökorden bytts ut eller kompletterats med ytterligare sökord. Efter första sökningen exkluderades fyra självbiografier då en av författarna till studien läst dessa innan. Det ansågs som en fördel att båda författarna till denna studie gick in med samma förutsättningar när självbiografierna skulle läsas då detta kan antas påverka sättet att läsa, analysera och bearbeta texterna. Lundman och Hällgren Graneheim (2012) beskriver vikten av att så villkorslöst som möjligt utgå från det som står i texterna. Möjligen skulle det kunna ha varit till studiens fördel om böckerna lästs tidigare, då det kan antas bidragit till en djupare insikt och förståelse i texterna. Trots detta antagande ansågs risken att ett förutsättningslöst synsätt skulle vara svårt att uppnå och därför skedde exkludering av de fyra böckerna. En grundlig kontroll huruvida böckerna var lämpliga som material i studien genomfördes utefter syfte, exklusions- och inklusionskriterier. Hade ett urval genomförts utan att baseras på kriterier kanske resultatet blivit ett annat då det inte varit garanterat att studiens syfte kunnat besvaras i analysen av böckerna. Urvalet gjordes utifrån kriterierna och därmed innehöll böckerna det studien syftade till att belysa. Även den källkritiska granskning som genomfördes gjorde att urvalet resulterade i självbiografier relevanta för syftet. Att läsa fem självbiografier grundade sig ett antagande om att ju mer data att analysera, desto större risk att missa något väsentligt i denna. Detta kunde möjligtvis bidragit till att resultatet 11

16 hade blivit ett annat än de upplevelser som förevisande analys visat på. Graneheim och Lundman (2004) menar att behovet av mängd data samt kvaliteten på denna beror på hur komplext fenomenet som vill beskrivas är. Utifrån detta anses tillräckligt mycket data analyserats för att få svar på syftet. Detta kan visa på att det som ville belysas verkligen kunnat belysas utifrån antalet böcker som lästs. Analysen genomfördes genomgående av båda författarna tillsammans, vilket gjordes fortlöpande efter att självbiografin lästs ut. Patel och Davidson (2011) beskriver att genomförandet av analyseringen utgör en stabil grund för att forskningsprocessen ska bli mer enhetlig och för att analysen ska bli så korrekt som möjligt. Det kan även vara fördelaktigt att analysera texterna direkt efter att de lästs då de är färska i minnet och möjligen kan då information som dyker upp under fortlöpande analyser tillföra viktiga insikter som kan vara fördelaktigt för vidare process (ibid.). Därför genomfördes analysen i föreliggande studie på detta strukturerade och fortlöpande sätt. Möjligtvis hade det blivit svårt att komma ihåg vilka kvinnor som beskrivit vad och i vilken kontext samt göra samma grundliga analys om allt material hade analyserats samtidigt. Detta kan antas kunnat bidra till en mindre trovärdighet i denna studie genom att resultatet då kanske inte speglat korrekta citat och utdrag från de aktuella självbiografierna samt rätt kontext. Det faktum att båda författarna till föreliggande studie läst alla böcker och att analysen genomfördes tillsammans. Thurén (2008) beskriver att ett sådant genomförande av bearbetning datamaterial kan bidra till hög trovärdighet i studier. Hade författarna till förevisande studie valt att dela upp böckerna kan det antas att denna hörnsten till trovärdighet kunnat gå förlorad då analyserna av böckerna möjligen inte skulle bli lika grundliga. Sammanfattningsvis anses studiens trovärdighet stärkas genom att forskningsprocessen genomförts genomgående tillsammans av båda författarna. Som nämnt ovan har författarna till denna studie under forskningsprocessens gång fört en reflektion kring författarens egen roll och betydelse för litteraturstudiens utfall. Att uppmärksamma detta kan tyda på en medvetenhet och därmed möjliggöra en mindre risk att författarna påverkat resultatet. Darawsheh (2014) betonar vikten av att reflektera över den egna subjektiva hållningen genom forskningsprocessen samt att det utan reflektion och medvetenhet kan påverka resultatet i en kvalitativ studie. Under analysprocessens gång diskuterade och medvetandegjorde författarna förförståelser kring vilka upplevelser som kan uppkomma när en kvinna lever med bröstcancer. På så sätt har författarna försökt minimera risken att förförståelsen påverkat forskningsprocessen. Det bör dock beaktas att förförståelsen kan ha påverkat resultatet i studien då denna inte kan raderas och därmed möjligen påverkat sättet att tolka självbiografierna (Thurén, 2008). Förförståelsen har förhoppningsvis fördelaktigt präglat studien genom tidigare kunskap och erfarenheter. Föreliggande litteraturstudie har genomförts i enighet med det Vetenskapsrådet (2011) beskriver som god forskning där inget innehåll som analysen utformats av har förvrängts eller beskrivits osant. Detta kan visa på författarnas neutralitet inför data som samlats in i analysen och kan vara en bidragande faktor till studiens tillförlitlighet (Polit & Beck, 2012). 12

17 Gällande överförbarhet bör uppmärksamhet riktas mot att självbiografierna är skrivna av svenska kvinnor som fått diagnos och behandling i den svenska sjukvården och att applicerbarheten även enbart bör hänföras inom Sverige. Möjligtvis finns ett kulturellt perspektiv att se till huruvida upplevelsen kan skilja mellan kvinnor i olika kulturer. Detta har dock inte beaktats djupare, då förevisande studie inte syftat till denna typ av kulturella jämförelser. Det faktum att resultatet i studien belyser fem kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer visar enbart på hur upplevelserna kan vara och är inte någon absolut sanning. Vikten av att belysa upplevelser som kan uppkomma kan vara av vikt för allmänsjuksköterskan att ta hänsyn till, sett ur ett livsvärldsperspektiv med patienten i centrum för vårdandet. Resultatdiskussion Studiens resultat visar på att kvinnor som lever med bröstcancer kan uppleva oro och ångest i samband med oro i väntan på besked om provsvar samt att detta kunde upplevas som den jobbigaste tiden i sjukdomsprocessen. Att få ett förändrat utseende på grund av operation och biverkning av behandling var någonting som kunde resultera i upplevelser av förlorad identitet eller att känna sig ärrad och stympad. Kvinnorna upplevde även att orka kämpa vidare och känna sig hoppfull främst utgjordes av att tänka positivt, att ha stöd från närstående samt att upprätthålla en normal vardag. Det visade sig även att många upplevde oro och rädsla av att leva med ovisshet över framtiden gällande om de skulle få återfall eller överleva. Resultatet visar att kvinnorna upplevde ångest och oro i väntan på besked från provsvar efter diagnosen ställts. Denna ångest och oro kan antas vara ett lidande för kvinnorna och de kan tänkas behöva stöd från allmänsjuksköterskan under denna period. Pineault (2007) visar att kvinnor kan uppleva ångest under alla tester och prover innan de får sin diagnos. Kvinnorna kunde få stöd från närstående men att detta inte tog bort ångesten. Ångesten minskade däremot när kvinnorna fick hjälp och stöd av sjuksköterskan. Det kan därför antas att allmänsjuksköterskan bör finnas där för kvinnan även innan diagnosen av bröstcancer är ställd, då denna väntan kan kräva stöd i form av exempelvis information. Studiens resultat visade att få ett förändrat utseende gällande att tappa håret och operera bort ett bröst bidrog till upplevelser av sorg, skam, förlorad identitet, att bli ärrad för livet samt en känsla av att bli stympad. Dessa känslor bekräftas av McCann et.al (2010) som beskriver att kvinnor kan uppleva att de förlorar sin identitet och en del av sig själva på grund av dessa biverkningar. Lindwall och Bergbom (2009) visar att kvinnor kan känna sig kränkta men även känna skuld och skam över att ha förlorat ett bröst. Detta kan visa på att kropp och själ är ett och att denna enhet, den levda kroppen, bär på lidandet som biverkningar av behandling. Det kan då antas att allmänsjuksköterskan kan finnas som stöd för kvinnan i detta skede och hjälpa henne genom lidandet i strävan mot upplevelser av välbefinnande. Saraswathi et. al (2005) menar att om allmänsjuksköterskan finns där för kvinnan och stöttar med information om biverkningar så kan detta leda till mindre oro och därmed större välmående. Detta genom att kvinnan vet vad som kommer ske samt orsaken till varför det sker. Schmid-Büchi, Halfens, Müller, Dassen och Van den Borne (2013) beskriver att kvinnor kan uppleva behov av stöttning från allmänsjuksköterskan gällande utseendeförändringar, problem med mag- och tarmkanalen samt psykisk ohälsa som uppkommit på grund av behandlingen. Att ha ett lugn runtomkring sig samt att tänka positiva tankar visade sig ha stor betydelse för upplevelsen att orka kämpa vidare genom sjukdomen. I likhet med detta menar Urcuyo, Boyers, Carver och Antoni (2005) att välmående hos kvinnor som drabbats av bröstcancer ökar om de har optimistiska tankar. Det kan då antas att om kvinnor har negativa tankar och har 13

18 svårt att acceptera sjukdomen så kan detta leda till ett lidande för kvinnan samt minskad kraft och ork att kämpa i samma utsträckning. Detta styrker Kvillemo & Bränström (2014) som har kommit fram till att kvinnor som drar sig undan, grubblar, ignorerar och inte accepterar sjukdomen har en negativ inverkan på deras psykiska mående. Möjligtvis är det från det inre som kvinnorna finner denna positivitet under sin sjukdomstid, och kanske kan det komma influenser från allmänsjuksköterskan som kan vara en bidragande faktor till huruvida kvinnan tänker optimistiskt. Resultatet visade även att inte bara att positiva tankar gav hopp utan även närståendes betydelse var väsentlig för att uppleva ork och energi i kampen mot bröstcancer. Tidigare studier visar hur kvinnor ofta upplever att familj och vänner har en betydande roll i avseende på välmående under sjukdomstiden (Coyne et.al, 2012; Elmir et.al, 2010). Kovero (2007) visar däremot att det även kan vara jobbigt och bidra till lidande för kvinnan att ha de närstående för nära. Författaren (ibid.) menar att kvinnor kan känna brist på förståelse av omgivningen och att detta i sin tur leder till lidande. Av detta kan slutsatsen dras att resultatet i förevisande studie jämfört med tidigare studier (Coyne et.al, 2012; Elmir et.al, 2010; Kovero, 2007) visar att närstående kan bidra till upplevelser av hälsa och välbefinnande såväl som lidande. Det kan dock antas att det är genom det välbefinnande som uppkommer av närhet från familj och vänner som bidrar till att kvinnorna upplever ork att kämpa mot bröstcancern. Förevisande resultat visar att kvinnorna upplevde att orka kämpa vidare gynnades när det fick stöd av en närstående sjuksköterska. Kvinnorna beskrev att allmänsjuksköterskan var stöttande genom att lyssna, känna empati, informera och att alltid finnas där samt att dessa stöttande handlingar bidrog till trygghet. Detta kan visa vikten av allmänsjuksköterskans information, utbildning och kommunikation under genomgående behandling. Droog, Armstrong och MacCurtain (2014) för fram att kvinnor beskrivit upplevelser av saknad gällande känslomässigt och informerande stöd av allmänsjuksköterskan när de vårdats för bröstcancer. Sammanfattningsvis kan det antas vara av vikt att allmänsjuksköterskan finns där som ett stöd för kvinnan som lever med bröstcancer, då det kan upplevas förmånligt gällande utkomsten av positiva känslor, exempelvis trygghet. Kvinnor som drabbats av bröstcancer kan uppleva det viktigt att bibehålla vardagliga rutiner trots sjukdomens påverkan samt att det gav kraft att orka kämpa vidare mot sjukdomen. Utifrån en livsvärldsteori är det den förändrade vardagen i synnerhet samt rubbningar i livet i allmänhet som bidrar till lidande under en sjukdomsperiod med bröstcancer. Rubbningar av det vardagliga kan vara det som framkallar eller bidrar till lidande. När kvinnan inte längre kan upprätthålla de rutiner och aktiviteter som hon brukar kan detta antas bidra till förlorande av välmående. Detta antagande stöds av Kvillemo och Bränströms (2014) beskrivning om hur kvinnor med bröstcancer kan uppleva välmående genom att ta sig an vardagen på ett sådant sätt som de gjorde innan de fått diagnosen, istället för att isolera sig. Även Kovero (2007) visar att kvinnor med bröstcancer eftersträvade och upplevde att det var betydelsefullt med vardagliga rutiner och att leva som vanligt. Relaterat till allmänsjuksköterskans roll i denna kontext kan det antas viktigt att se till patientens livsvärld och sträva efter en normalisering av denna. Detta kan antas lindra lidande och välbefinnande kan möjligen vara bidragande till att upplevelser av att orka kämpa vidare mot sjukdomen uppkommer. En rädsla för återfall och att dö visade sig vara framstående upplevelser relaterat till att leva med ovisshet över framtiden i förevisande resultat. Denna typ av upplevelser bekräftar Johnson Vickberg (2001) som visar att kvinnor som drabbats av bröstcancer kan utveckla en rädsla för just återfall, att dö i förtid samt lämna sina barn. Med detta i åtanke kan det antas att denna 14

19 upplevda rädsla är en form av lidande som kvinnan bär på och behöver handskas med. Att ha någon att finna stöd och hjälp hos kan antas vara av vikt för att kvinnan ska klara av att kämpa genom sjukdomen samt för att öka välbefinnande. Kovero (2007) har kommit fram till att dödsångest är vanligt efter ett bröstcancerbesked samt att kvinnorna sökte tröst hos närstående för att tala om sin sjukdom. Det kan antas att om kvinnor har rätt stöd och känner att de kan tala om sina känslor och eventuella rädslor med någon de litar på kan detta främja välbefinnande. Detta styrker Kovero (2007) som kommit fram till att kvinnor som fick stöd genom empati och förståelse upplevde hopp och uppmuntran. Vidare forskning kan fördelaktigt genomföras med avstamp i upplevelser hos kvinnor som lever med bröstcancer sett ur ett mångkulturellt perspektiv då detta bör prägla vården i dagens Sverige. Vidare forskning utifrån perspektivet på allmänsjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med bröstcancer vore att föredra, då detta troligtvis kan bidra till kunskap om hur allmänsjuksköterskan på bästa sätt ska förhålla sig samt vara bidragande i att skapa en god vårdande relation till kvinnor som lever med bröstcancer. Slutsats Kvinnor kan uppleva känslor av oro, rädsla och ångest på grund av väntan på besked, hur framtiden ser ut samt hur kroppen förändras under sjukdomsperioden. Närstående, positiva tankar och en normal vardag var det som gav kraft att kämpa mot sjukdomen. I denna kamp för överlevnad kan allmänsjuksköterskan vara den som stöttar, ger råd och information samt tröstar kvinnan på ett professionellt och genuint sätt för att lindra lidande och främja välbefinnande trots ohälsa. 15

20 REFERENSER Andersson, A. (2004). När du blir "flintis" kan pappa köra mig till fritids då?: [att leva med bröstcancer. [Eskilstuna: Anelia]. Aspegren, K (1996). Psykologiska reaktioner på bröstcancer. Rydén, S. (red.) Bröstcancer. ([Ny, rev. och utök. utg.]). Göteborg: Zeneca. Benzein, E., Hagberg, M. & Saveman, B-I. (2009). Familj och sociala relationer. Friberg, F., Öhlén, J. & Edberg, A. (red.). Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Bergh, J. (2007). Bröstcancer. Stockholm: Karolinska Institutet University Press. Coyne, E., Wollin, J. & Creedy, D B. (2012). Exploration of the family s role and strengths after a young woman is diagnosed with breast cancer: Views of women and their families. European Journal of Oncology Nursing, 16, Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur. Darawsheh, W. (2014). Reflexivity in research: Promoting rigour, reliability and validity in qualitative research. International Journal of Therapy and Rehabilitation, 21(12), Droog, E., Armstrong, C. & MacCurtain, S (2014). Supporting Patients During Their Breast Cancer Journey The Informational Role of Clinical Nurse Specialists. Cancer Nursing, 37(6) Elmir, R., Jackson, D., Beale., B. & Schmied, V. (2010). Against all odds: Australian women s experiences of recovery from breast cancer. Journal of Clinical Nursing, 19, doi: /j x Elo, S. & Kyngäs, H (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing, 62(1), doi: /j x Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur. Ericson, E. & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar: patofysiologi, omvårdnad, behandling. (4., rev. och utök. uppl.) Lund: Studentlitteratur Eriksson, K. (2001). Den lidande människan. (1. uppl.) Stockholm: Liber. Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (3. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.