Handlingar Riksårsmötet 2015 Växjö UNGDOMSFÖRBUNDET

Transkript

1 Handlingar Riksårsmötet 2015 Växjö UNGDOMSFÖRBUNDET

2 Innehåll Information Välkommen 4 Praktisk information 5-7 Schema (övergripande) 8 Förslag på föredragningslista 9-10 Förslag på arbetsordning Propositioner Proposition 1 Stadgepropositionen 16 Bilaga 1 Föreslagna ändringar i jämförelse med nuvarande Bilaga 2 Stadgarna i sin helhet Proposition 2 Policyn för mångfald och tillgänglighet Bilaga - Policyn i sin helhet Proposition 3 Medlemsavgiften Motioner och motionssvar Motion 1 Valberedningens mandatperiod Motion 2 Mötesordföranden och medlemskap Motion 3 Valberedningspolicyn - könsidentitet Motion 4 Valberedningspolicyn - rapporteringskrav Motion 5 Profilmaterialspott Motion 6 Nätverkspott Motion 7 Material för lokalföreningarna Motion 8 Lokalisering av MOVE och RÅM Motion 9 Fadderförening Motion 10 Byte av mailport

3 Motion 11 Medlemsregistret - ta bort en kolumn Motion 12 Ändring av det humanitärpolitiska programmet Motion 13 Ändring av slogan Motion 14 Krisplan för frivilliga Valberedningens förslag Presentation av valberedningens förslag till Förbundsstyrelsen Presentation av valberedningens förslag till valberedning Presentation av valberedningens förslag till verksamhetsrevisior Vanliga ord på Riksårsmötet Beslutsuppföljning från tidigare riksårsmöten Revisionsberättelse Bilaga 1 Årsberättelse för

4 Välkommen Välkommen till Riksårsmötet 2015!! Årets händelse i Ungdomsförbundet börjar nu närma sig! För att du ska kunna vara med och ta bra beslut och få en riktigt engagerande och spännande helg får du här handlingarna till Riksårsmötet I det här häftet kan du reda på det mesta du behöver för att hänga med under helgen. Allt från praktisk info om vad som gäller för mat, boende och lokal till alla motioner, valberedningens förslag och vad vi har gjort med de beslut som togs på förra riksårsmötet! Läs igenom och skicka alla dina eventuella frågor till riksarsmote@rkuf.se. Du har makten På Riksårsmötet är det du och din lokalförening som har makten. Under helgen kommer vi att skratta tillsammans, diskutera viktiga frågor och fatta beslut som kommer att få ringar på vattnet i flera år framöver. Det är också du som avgör vilka som ska leda Röda Korsets Ungdomsförbund under kommande år. Under helgen kommer vi att välja ledamöter till förbundsstyrelsen, valberedning, verksamhetsrevisorer och stämmoombud. Vi kommer också att ta beslut om de motioner som kommit in från medlemmar och lokalföreningar och besluta om de propositioner som Förbundsstyrelsen lagt. Välkommen till Växjö! Växjö lokalförening och förbundsstyrelsen önskar Er välkomna till Europas grönaste stad och Riksårsmötet 2015! Vi ser fram emot en helg full av diskussioner, beslutsfattande och en stor mängd engagemang och ett tillfälle att ladda batterierna för en framtid av minst lika grym utveckling. I år har vi Riksårsmötet tillsammans med Svenska Röda Korsets rikstämma som att det inte vore nog att fira så fyller Svenska Röda Korset 150 år iår. Vi säger grattis och välkomnar er alla till Växjö! Tillsammans kommer vi vara mer än 500 rödakorsare på plats. Ser fram emot en historisk helg! Varmt välkomna! Hala Mohammed, Förbundsordförande Röda Korsets Ungdomförbund 4

5 Praktisk information Boendet och lokal Alla kommer att bo på Butapalats Hotell på Vintervägen 2. Butapalats ligger centralt beläget i ett lugnt parkområde ca 1,4 km från järnvägsstationen och ca en kilometer till teatern som vi ska hålla mötet på. Om du bor i Växjö kommer du inte bo på vandrarhemmet eftersom vi försöker göra årsmötet så kostnadseffektivt som möjligt. Det kommer finnas två- och trebäddsrum. Två nätter betalar Ungdomförbundet centralt för. Lakan och handduk kommer att finnas på hotellet, så det behöver ni inte ta med er. Själva mötet kommer att vara på Växjö teater och Växjö konserthus. Vår egna lokal är Teatern och Konserhuset är den lokal vi delar med Svenska Röda Korset. Båda lokalerna ligger i samma område precis bredvid varandra. Tillgänglighet på boendet och i lokalerna Vi strävar efter att Riksårsmötet ska vara tillgängligt för alla. Butapalats har funktionshindersanpassade dubbelrum tillgängliga. Vi kommer att hålla till på entréplan i Växjö teater som är tillgänlighetsanpassad med en utvändig plattformshiss och WC. Teleslinga finns i salen som mötet hålls i. Växjö konserthus är helt tillgänglighetsanpassat för rullstol och har teleslinga i alla salar. Om du har behov av någon typ av hjälpmedel så hör av dig till riksarsmote@rkuf.se så fort som möjligt, så försöker vi ordnar det. Mat All mat är vegetarisk och vi har valt ekologiska eller rättvisemärkta alternativ i så stor utsträckning som det var möjligt. Målet är att alla med specialkost ska få lika goda matupplevelser som de utan specialkost. Har du glömt att anmäla specialkost? Hör av dig så fort som möjligt till riksarsmote@rkuf.se så försöker vi ordna det. Under vissa av måltiderna kommer vi att äta tillsammans med Svenska Röda Korsets stämma. Eftersom de inte har samma hållbarhetspolicy som vi har så kommer köttalternativ att serveras för deras deltagare. Frukost kommer vi att äta på Butapalats, på frukosten kommer det att finnas köttalternativ eftersom vi inte är de enda boenden på vandrarhemmet. Under den gemensamma middagen med Svenska Rödakorset, kommer SRK deltagarna ha möjligheten att köpa alkoholhaltiga drycker i baren. Aktiviteter anordnade av Röda Korsets Ungdomsförbund ska vara fria från alkohol och alkoholpolicyn gäller de som representerar Röda Korsets Ungdomsförbund. Utanför schemalagd aktiviteter gäller eget ansvar. Om en deltagare bryter mot alkoholpolicyn under aktivitet arrangerad av Röda Korsets Ungdomsförbund ska arrangören skicka hem deltagaren på deltagarens egen bekostnad. Detta gäller även i det fall en person intagit alkohol utanför de schemalagda aktiviteterna och på grund av detta inte kan delta på det sätt som förväntas av deltagarna. 5

6 Resor och resekostnader För våra resor i Ungdomsförbundet finns reseriktlinjerna. Där står det bland annat om hur vi ska göra för att spara på miljön och pengar när vi reser. Alla lokalföreningar har kundnummer hos SJ som gör att vi får rabatt när vi reser. Använd gärna din lokalföreningskundnummer när du bokar din resa. Lokalföreningarna står själva för resor för ombud som åker till Riksårsmötet. Följ vad som händer innan, under och efter RÅM Information om Riksårsmötet kommer att ligga på hemsidan och skickas ut per mail men det finns också många sätt att delta mer interaktivt. Du kan följa våra uppdateringar på rkuf.se, twitter, instagram och facebook. Vår egen RÅM-rapportör kommer att uppdatera vad som händer innan, under och efter årsmötet i dessa kanaler. På Twitter och Instagram är det hashtag #rkuf som gäller. På Butapalats kommer det att finnas gratis Wifi. Anmälan och avanmälan Alla som har anmält sig till Riksårsmötet får handlingarna skickat till sig via mail. Om du avbokar din plats till RÅM utan att ha en ersättare faktureras din lokalförening för anmälningsavgiften (1000 kr). För att vi ska kunna beställa lagom mycket mat till alla deltagare är det viktigt att du har angett vilka måltider du kommer att vara med på under årsmötet. Om något i din anmälan har ändrats eller om du av någon anledning inte kan delta på Riksårsmötet är det viktigt att du kontaktar riksarsmote@rkuf.se så snart som möjligt. Incheckningen och att komma redan på torsdag Incheckning till RÅM är mellan på fredagen den 29 maj. Incheckningen sker på Teatern där det mesta av vårt möte kommer att hållas. Efter att du checkat in kan du gå bort med din väska till Butapalats eller så kan du förvara saker i bagagerummet på teatern. Kl hålls det en workshop om hur beslutsprocessen går till och sedan startar årsmötet kl RÅM slutar på söndagen den 31 maj kl För dig som kommer redan på torsdagen behöver du själv lägga ut för maten och sedan redovisa detta till din lokalförening. Din lokalförening får själv bekosta boendet torsdag-fredag (föreningen faktureras i efterhand). Olika sätt att delta Det finns fyra olika sätt att delta på Riksårsmötet; som ombud, ersättare till ombuden som funktionär eller som nominerad till en förtroendepost. Ombuden är de som representerar föreningen och har rösträtt på Riksårsmötet och dessa väljs av respektive förening. Föreningen väljer också ersättare till ombuden, ifall dessa av någon anledning inte kan delta på mötet. Ombudens och en ersättares boende och mat betalas centralt av Ungdomsförbundet. Alla ombud måste vara medlemmar - betala medlemsavgiften kan du göra på rkuf.se. Se till så att du har betalat din medlemsavgift innan RÅM, annars har du inte rätt att rösta. 6

7 Viktigt nummer Det viktigaste numret under RÅM att ha koll på (tips: lägg in i telefonboken redan nu) är RÅMjourtelefonen som nås på Det går att ringa till telefonen redan nu om du har en fråga som behöver tas på telefon. Om ingen svarar kan du lägga ett SMS så ringer vi upp. Du kan också maila till riksarsmote@rkuf.se. Packning Kåsa/mugg/vattenflaska (för att vi ska använda så få engångsmuggar som möjligt och spara på miljön) Du behöver inte ta med lakan och handduk (finns på plats) Ta med läsplatta ect om du har en sån f(ör att kunna läsa handlingar och beslutsunderlag På lördagkväll är det fest och middag med Svenska Röda Korset, så ta med dina favoritfestkläder så att du kan mingla loss ordentligt! 7

8 Schema RÅM 2015 Fredag 29 maj Incheckning och mingel på Teatern Invigning tillsammans med Svenska Röda Korset - Konserthuset Lunch på Konserthuset Workshop om beslutsprocessen - Teatern Årsmötet inleds och öppnas med val av årsmötesfunktionärer samt presentationer av motioner, propositioner och valberedningens förslag - Teatern Fika på Konserthuset Årsmötet fortsätter med påverkanstorg på Konserthuset Mingelmiddag med aktiviteter - konserthuset Lördag 30 maj Ordförandenätverket, frukostmöte på Butapalats Påverkanstorget fortsätter på Konserthuset Utfrågning av alla kandidater till förtroendeeposter - Teatern Lunch Nomineringsstopp Årsmötet fortsätter - Teatern Fika Årsmötet fortsätter Middag med Svenska Röda Korset på Konserthuset Söndag 31 maj Årsmötet fortsätter med val och beslut på Grand Fika Årsmötet fortsätter med val och beslut Lunch Avslutning 8

9 Föredragningslista Förslag till föredragningslista RÅM Mötet öppnas 2 Mötets behöriga utlysande 3 Ombudens behörighet (justering av röstlängden) 4 Val av mötesfunktionärer Val av mötesordförande Val av justerare Val av rösträknare 5 Att fastställa föredragningslistan 6 Att fastställa arbetsordningen Att välja diskussionspunkter till påverkanstorget Att välja diskussionsledare till påverkanstorget Att välja diskussionssekreterare till påverkanstorget 7 Rapporter 8 Godkännande av verksamhetsberättelsen 9 Att fastställa resultat- och balansräkning för 2014 Beslut med anledning av Ungdomsförbundets redovisade resultat 10 Att godkänna revisionsberättelse 11 Att bevilja ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen för 2014 års förvaltning 12 Beslut angående propositioner Proposition Beslut angående inkomna motioner Diskussionspunkt 1 - Stadgar Proposition 1 Stadgeproposition Motion 1 Valberedningens mandatperiod Motion 2 Mötesordförande och medlemskap 9

10 Diskussionspunkt 2 Policyhögen Proposition 2 Mångfald och tillgänglighetspolicyn Motion 3 - Valberedningspolicyn, könsidentitet Motion 4 - Valberedningspolicyn rapporteringskrav Diskussionspunkt 3 Organisation och ekonomi Motion 5 - Profilmaterialspott Motion 6 - Nätverkspott Motion 7 - Material Motion 8 - Lokalisering av MOVE och RÅM Motion 9 - Fadderförening Motion 10 -Byte av mailport Motion 11 - Medlemsregistret Diskussionspunkt 4 Kommunikation och påverkan Motion 12 - Krav i humanitärpolitiska programmet - barnkonventionen som svensk lag Motion 13 - Ändring av slogan Motion 14 - Krisplan för frivilliga 14 Fastställande av medlemsavgiften Proposition 3 Medlemsavgift 15 Val av förbundsstyrelseledamöter Fastställande av antal ledamöter Val av ledamöter 16 Val av revisorer Val av auktoriserad revisor Val av verksamhetsrevisor samt ersättare 17 Val av valberedning 18 Val av stämmoombud 19 Övriga frågor 20 Mötet avslutas 10

11 Arbetsordning Förslag på arbetsordning Arbetsordning så funkar det! Eftersom ett årsmöte kan gå till på flera olika sätt ska Riksårsmötet i början av mötet fatta beslut om arbetsordningen, som beskriver hur mötet ska gå till. Detta förslag på arbetsordning delar upp hela mötet i två delar, påverkanstorg och plenumförhandlingar. Arbetsordningen skapar bra underlag för beslut och gör att mötet blir effektivt. Det ska vara roligt att vara med och påverka! Påverkanstorg forum för diskussion och förslag Påverkanstorg är en form för diskussioner och yrkanden som skapar större möjlighet för alla som kommer till Riksårsmötet att delta aktivt i beslutsprocessen. Målet är att tankar från alla deltagare ska tas tillvara och inte bara åsikter från de som vågar tala inför en stor grupp människor. Ju fler som deltar i diskussionerna, desto mer förankrade blir besluten. Varje deltagare väljer själv vilka diskussioner den vill vara med i och hur länge. På påverkanstorget kan ombuden komma med yrkanden. Yrkanden är formella tilläggsförslag eller motförslag till de motioner och propositioner som kommit in till Riksårsmötet. Alla propositioner och motioner som skickats in till Riksårsmötet grupperas i diskussionspunkter utifrån de ämnen de berör. Diskussionspunkterna får var sin fysisk plats på påverkanstorget, en skärmvägg där motionerna och propositionerna finns uppsatta. För att underlätta diskussionerna finns det torgfunktionärer på påverkanstorget - diskussionsledare och diskussionssekreterare. Dessa väljs av årsmötet efter förslag av förbundsstyrelsen. Förslaget är att årsmötet ajourneras för påverkanstorg på fredagen klockan och stänger sedan kl för dagen. Påverkanstorget öppnar igen på lördagen kl och avslutas samma dag klockan Yrkanden kan läggas fram till klockan då yrkandestopp infaller. Därefter tillåts enbart diskussion. Efter påverkanstorget sammanfattas diskussionerna till ett beslutsunderlag som finns tillgängligt iutskrivet format till alla deltagare under förmiddagen på lördagen. Inga beslut fattas på påverkanstorget. Besluten tas senare, i plenum. Påverkanstorg När diskussionspunkterna har presenterats är det dags för deltagarna på Riksårsmötet att diskutera de motioner och propositioner som finns. Du kan när som helst välja att lämna en diskussionspunkt på påverkanstorget för att gå till en annan och diskutera denna punkts frågor. Efter en diskussion kanske ombuden vill lägga nya yrkanden i den sakfråga som motionen eller propositionen har tagit upp. De nya yrkandena ska vara kopplade till sakfrågan i de motioner och propositioner som redan finns. Du kan alltså inte lägga fram ett yrkande med ett helt 11

12 nytt ämne som inte har benämnts i motionerna eller propositionerna. Diskussionsledarna och diskussionssekreterarna kan hjälpa ombuden att formulera yrkanden till språkligt korrekta attsatser. Efter detta uppstår yrkandestopp, vilket betyder att inga fler tilläggs- eller motyrkanden till motioner eller propositioner kan läggas fram, varken under den tid av påverkanstorg som är kvar eller i plenum. Deltagarna ska ha tid att sätta sig in i och diskutera eventuella tilläggsyrkanden och motyrkanden som kommit upp. Ombud, motionärer och förbundsstyrelsen kan också enas om jämkningsyrkanden, vilket innebär att flera yrkanden slås ihop. Ombuden kan närsomhelst under påverkanstorget markera vilka yrkanden de vill stötta vid de respektive motionerna och propositionerna. Eftersom det är ombuden som valts till representanter för lokalföreningen är det bara ombuden som får stötta yrkanden med sin röst. De yrkanden som får flest röster är de som kommer att lyftas som huvudyrkanden i plenum. Under de sista 30 minuterna får inga nya yrkanden läggas på Påverkanstorget. Endast diskussion om befintliga yrkanden får förekomma under denna tid. Roller på påverkanstorget Ombudens ansvar är att: Representera lokalföreningen genom att delge och diskutera lokalföreningens åsikter. Bidra med sina kunskaper och erfarenheter i sakfrågorna. Bidra till en öppen och konstruktiv diskussion. Lämna eventuella tilläggsyrkanden eller motyrkanden. Förbundsstyrelsens ansvar är att: Representera förbundsstyrelsen genom att delge och diskutera förbundsstyrelsens åsikter. Bidra med sina kunskaper och erfarenheter i sakfrågorna. Bidra till en öppen och konstruktiv diskussion. Diskussionsledarnas ansvar är att: Se till att diskussionerna är konstruktiva och leds framåt. Vara neutrala i sakfrågan och se till att alla får komma till tals. Hjälpa till med formuleringar på nya yrkanden som kommer fram under påverkanstorget. Tillsammans med diskussionssekreteraren sammanställa de yrkanden som uppfattats ha 12

13 mest stöd från påverkanstorget. Diskussionssekreterarnas ansvar är att: Hjälpa till med formuleringar på nya yrkanden som kommer fram under påverkanstorget. Sätta upp förslagen på diskussionspunktens skärmvägg. Tillsammans med diskussionsledaren sammanställa de yrkanden som uppfattats ha mest stöd från påverkanstorget. Efter påverkanstorg från diskussion till beslut När påverkanstorget avslutas sammanställer torgfunktionärerna huvudyrkanden, alltså det förslag som fått flest röster. Ibland kan inte diskussionspunkten sammanfattas i ett enda yrkande, då presenteras ett huvudyrkande och ett eller flera motyrkande. De ursprungliga motionerna och propositionerna kommer automatiskt att finnas med som motyrkande, om det inte är dessa som fått mest stöd och blivit huvudyrkanden till plenumförhandlingarna. Plenum forum för beslut Vissa ärenden, som till exempel verksamhetsplan och budget, eller frågor av ideologisk karaktär kan behöva diskuteras i en större grupp. Förbundsstyrelsen föreslår och stämman beslutar under punkten arbetsformer vilka ärenden som får tid till plenidebatt. Diskussionsledaren för respektive punkt leder diskussionen och där kan förslagsställare, styrelseledamöter, ombud m fl ges utrymme till förtydliganden och debatt. Den andra delen av årsmötet, plenumförhandlingarna, är mer traditionell. Plenumförhandlingarna går ut på att alla sitter tillsammans och beslutar om de yrkanden som diskuterats på påverkanstorget. På lördagen återupptas förhandlingarna i plenum för att fatta beslut. Utgångspunkten för pleniförhandlingarna är att förhandlingarna redan har skett. På detta sätt kommer pleniförhandlingarna bara att vara en formell bekräftelse av vad som i princip har framkommit i diskussionerna under påverkanstorget. Varje diskussionspunkt har ett huvudyrkande. Ombudens övriga yrkanden kan vara tilläggsyrkanden, avslag eller modifieringar av förslaget. Dessa yrkanden måste väckas av en ett ombud nnan stämman går till beslut. Det räcker alltså inte att det står skrivet i beslutsunderlaget. Funktionärer under plenum - presidiet Under plenumförhandlingarna finns det två personer som ska hålla ordning på mötet en mötesordförande och en vice mötesordförande. Det finns även en eller flera mötessekreterare som har till uppgift att skriva protokoll under mötet. Det är mötesordförandena som leder mötet i plenum men ombuden och alla andra med allmän förslagsrätt har naturligtvis möjlighet att lägga fram förslag till mötesordförandena om de vill att någonting ska göras på ett annat sätt än vad mötesordförandena föreslår. 13

14 Vilka yrkanden finns att ta ställning till? Det går bara att rösta på lyfta yrkanden. Huvudyrkandena från påverkanstorget är automatiskt lyfta, men för att kunna rösta på ett tilläggs- eller motyrkande måste ett ombud meddela presidiet att de vill lyfta ett yrkande. Då går yrkandet att rösta på i plenum. Presidiet frågar innan varje omröstning om det är någon som vill lyfta något tilläggs- eller motyrkandena i den aktuella frågan. Om ingen lyfter något tilläggs- eller motyrkande så finns bara huvudyrkandet att bifalla eller avslå, det vill säga att rösta ja eller nej till. Vem får prata och bestämma i plenum? Alla som kommit till Riksårsmötet får sitta med i plenum och lyssna. De som har yttranderätt får begära ordet och prata till de som sitter i plenumsalen. Förslagsrätt innebär att personen i fråga har rätt att framföra yrkanden till Riksårsmötet. Rösträtt ger en person rätt att rösta i de beslut som tas i plenum. Följande gäller på Riksårsmötet: Ombuden har yttrande-, förslags- och rösträtt. Förbundsstyrelsen har yttrande- och förslagsrätt. Presidiet har yttrande- och förslagsrätt. Generalsekreteraren har yttranderätt. Valberedningen har yttrande- och förslagsrätt endast i frågor om personval. Motionären (personen som skrivit den aktuella motionen) har yttranderätt. Revisorerna har yttrande- och förslagsrätt endast i frågan om ansvarsfrihet. Årsmötet kan också ge andra deltagare med sakkunskaper yttranderätt i vissa frågor, till exempel till förbundsekonomen om ekonomifrågor diskuteras. Om ett ombud inte har möjlighet att närvara vid plenumförhandlingarna har de rätt att överlåta sin röst åt en av föreningens ersättare. Ersättaren övertar då ombudets röstkort och rösträtt. Den som vill säga något i plenum måste begära ordet. Det gör ombudet genom att räcka upp röstkortet tills presidiet signalerat att de har noterat detta. Personen som begärt ordet sätts upp på en talarlista och de som satts upp där får i tur och ordning prata. Som Riksårsmötets beslut gäller det förslag som får flest antal röster. Vid beslut om ändring av stadgar ska 2/3 av de röstberättigade vara eniga om beslutet. Vid lika antal röster sker avgörandet genom lottning. Omröstningen sker öppet. 14

15 Personval Flera förtroendeposter kommer att väljas under Riksårsmötet. I möteshandlingarna presenteras valberedningens förslag. På plats på Riksårsmötet finns möjlighet att nominera ytterligare personer inklusive att nominera sig själv. Nomineringsstopp, alltså sista tidpunkt för att lämna in nomineringar till personvalen, bestäms av mötets ombud. Nomineringsstoppet föreslås vara klockan på lördagen. Valen genomförs under plenumförhandlingarna. Personval sker öppet om inte årsmötet beslutar om sluten omröstning. Röstsiffror vid sluten omröstning redovisas i protokollet. Till en sluten omröstning används valsedlar där ombuden skriver namnet/namnen på den/de kandidater de röstar på. Den blir vald som får flest antal röster av det totala antalet giltiga röster. Om valet gäller fler poster än en och antalet kandidater överstiger antalet poster väljs de kandidater som får flest antal röster. Får två kandidater lika många röster sker en ny omröstning mellan dessa. Om inget avgörande mellan de två kandidaterna sker i en andra omröstning lottar man mellan dessa två. Giltig röstsedel ska innehålla högst det antal personer som ska väljas. Presidiet ansvarar för att leda processen kring valen med utfrågningar, valförfarande och ansvarar för att diskussionen hålls relevant, konstruktiv och fri från personangrepp. Reservation Det ombud som vill reservera sig mot ett beslut som årsmötet fattat måste lämna in en reservation i direkt anslutning till beslutet. Motiveringen måste lämnas in skriftligen till mötessekreteraren innan årsmötet avslutats. 15

16 Proposition 1 - Stadgar Förslag på nya stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbund Bakgrund Efter ett riksårsmötesbeslut i Uppsala år 2008 har förbundsstyrelsen i uppdrag att lyfta ett styrdokument varje år, och i år har turen på nytt kommit till våra stadgar. I september i år tillsatte förbundsstyrelsen en arbetsgrupp med uppdrag att arbeta fram ett förslag på nya stadgar. Arbetsgruppen har bestått av Petter Svärd, Ali Mahdi och Alexandra Sjölin Falk. Under senare delen av arbetet har även Linnéa Johansson deltagit i arbetsgruppen. År 2012 gjordes en grundlig bearbetning av Röda Korsets Ungdomsförbunds stadgar, vilket innebar en rad betydande förändringar. Mot bakgrund av revideringen av innehållet år 2012 har förbundsstyrelsen detta år istället fokuserat på att göra stadgarna tydligare och mer överskådliga. Svenska Röda Korset kommer på Riksstämman år 2015 att behandla ett förslag till en omfattande revidering av Svenska Röda Korsets stadgar. Det som ligger bakom många av de justeringar som kommer att förslås från Svenska Röda Korsets styrelse är ett omfattande stadgearbete på internationell nivå inom rödakorsrörelsen. Mot bakgrund av detta ser förbundsstyrelsen att det även nästa år kommer att finnas behov av en stadgerevidering kopplat till de eventuella förändringarna i Svenska Röda Korsets stadgar. På grund av detta har förbundsstyrelsen i år beslutat att avvakta med vissa justeringar, främst i våra grundstadgar, för att kunna invänta Riksstämmans beslut och anpassa oss härefter. I bilaga 1 till denna proposition framgår de justeringar i stadgebestämmelser som förbundsstyrelsen föreslår i jämförelse med den nuvarande lydelsen. I bilaga 2 återfinns stadgarna i sin helhet som de skulle se ut efter de föreslagna justeringarna. Nedan har förbundsstyrelsen motiverat varför vi föreslår de olika justeringarna. De här förändringarna föreslår vi i de nya stadgarna - Innehållsförteckning, borttagande av underkapitel samt justering av paragrafers benämning I syfte att göra stadgarna mer lättöverskådliga föreslår förbundsstyrelsen att en innehållsförteckning införs samt att samtliga underkapitel tas bort. Som en följd av detta föreslår förbundsstyrelsen också att vissa paragrafer döps om. Anledningen till att benämningen på paragraferna justeras är att vissa namn tidigare återkopplade till de nu borttagna underkapitlen varför namnen utan underkapitel inte säger tillräckligt mycket om innehållet i paragrafen. Förändringarna i form av innehållsförteckning och borttagande av underkapitel framgår av bilaga 2 medan förändringarna i form av justerade benämningar på paragrafer framgår av bilaga Utträde, avstängning och uteslutning 16

17 Justeringarna i första punkten syftar till att göra språket mer konsekvent. av riksårsmötet beslutad medlemsavgift är det som används i reglerna om inträde i organisationen ( 4) varför det bör återspeglas även i denna bestämmelse. Bakgrunden till justeringarna i andra punkten är att förbundsstyrelsen upplevt att bestämmelserna kring uteslutning varit för vaga. Genom justeringen blir utrymmet för att utesluta en medlem något större, men syftet är inte att vi ska utesluta fler medlemmar utan att vi ska ha möjlighet att utesluta medlemmar i de fall det faktiskt behövs på grund av hur en person agerat. Vi räknar dock inte med att antalet uteslutningsärenden ska öka till följd av denna justering. Förbundsstyrelsen vill också öppna upp för möjligheten för förbundsstyrelsen att fatta beslut om uteslutning för en medlem som tillhör en lokalförening. Tidigare är det endast lokalföreningsstyrelsen som haft denna möjlighet. Förbundsstyrelsen vill inte ta bort möjligheten från lokalföreningsstyrelsen, men i de fall det av någon anledning är känsligt att fatta beslutet inom lokalföreningen ska lokalföreningsstyrelsen ha möjlighet att vända sig till förbundsstyrelsen. - 7 Lokal nivå och 8 Förbundsgemensam nivå Förbundsstyrelsen föreslår att namnen på dessa bestämmelser ändras eftersom de tidigare syftat tillbaka till ett underkapitel Tillämpningsföreskrifter och 12 Undantag Förbundsstyrelsen anser att namnen på båda dessa bestämmelser bör ändras eftersom de tidigare syftat tillbaka till ett underkapitel. I 12 föreslås också att de båda punkterna läggs ihop till en. Detta för att förtydliga och för att undvika att någon missuppfattar reglerna genom att endast läsa första punkten i stadgan Ändring av stadgar Förslag att ändra namnet endast för att få det samstämmigt med 11 och Kapitel 2: Stadgar för lokalföreningar En justering i ingressen till kapitel 2 föreslås eftersom såväl grundprinciperna som Röda Korsets idé är något vi delar med hela rödakorsrörelsen. Förbundsstyrelsen vill betona att vi är en del av en större rörelse samtidigt som lokalföreningarna naturligtvis ska arbeta i linje med Röda Korsets Ungdomsförbunds egen verksamhetsinriktning Sammansättning, 15 Sammankallande och 16 Uppgifter I enlighet med vad som tidigare skrivits om benämningarna på bestämmelserna bör dessa paragrafer döpas om. De alla syftar tillbaka till ett tidigare underkapitel. För att göra själva texten tydligare också föreslås löpande att ändra årsmötet till föreningsårsmötet, detta för att t.ex. inte blanda ihop det med riksårsmötet. 17

18 1 15 p. 3 föreslås även att ändra 3 till tre i enlighet med rådande skrivregler Val och valbarhet För att undvika sammanblandning med förbundsgemensam nivå föreslås att ändra bestämmelsens namn till Val och valbarhet på lokal nivå. Angående justering till föreningsårsmöte istället för årsmöte se ovan under 14 Sammansättning, 15 Sammankallande och 16 Uppgifter. I 17 p. 4 föreslås att ta bort ordet helst framför en verksamhetsrevisor. Förbundsstyrelsen vill betona vikten av att det även på lokal nivå finns verksamhetsrevisorer. Det ska därför inte framstå som att det är valfritt att ha en verksamhetsrevisor eller inte. Att ha en verksamhetsrevisor är något som gynnar lokalföreningen och det är därför förbundsstyrelsen vill se att mer fokus ligger på att hitta personer som vill ställa upp som verksamhetsrevisor på lokal nivå. Vidare föreslås språkliga ändringar i punkterna två och tre i syfte att få stadgarnas lydelse mer likartad i alla paragrafer Arbetsformer och 19 Extra årsmöte Nytt namn föreslås på 18 eftersom den rör just hur föreningsårsmötet ska arbeta. Angående justering till föreningsårsmöte istället för årsmöte se ovan under 14 Sammansättning, 15 Sammankallande och 16 Uppgifter. I 18 p. 2 föreslås vissa språkliga justeringar. Se särskilt angående av riksårsmötet beslutad medlemsavgift ovan under 6 Utträde, avstängning och uteslutning. I 18 p. 3 föreslås ett förtydligande att det är just de röstberättigade medlemmarna som har en röst vardera på föreningsårsmötet Misstroendeförklaring och 21 Sammansättning Eftersom båda dessa bestämmelser syftar på föreningsstyrelsen föreslås en ändring av namnen på dem. Vidare föreslås att löpande justera styrelsen till föreningsstyrelsen i syfte att undvika sammanblandning med förbundsstyrelsen I 20 p. 2 föreslås språkliga ändringar i syfte att förtydliga bestämmelsen. Angående justering till föreningsårsmöte istället för årsmöte se ovan under 14 Sammansättning, 15 Sammankallande och 16 Uppgifter. I 21 p. 2 föreslås en språklig justering i syfte att förtydliga bestämmelsen. 18

19 - 22 Uppgifter Namnet på stadgan syftar på föreningsstyrelsen vilket bör framgå av namnet. Således föreslås att namnet ska ändras. 22 p. 1 har ändrats genom att lydelsen i ändamålsparagrafen ( 1) har förts in i den nuvarande bestämmelsen. Förbundsstyrelsen vill lyfta upp ändamålsparagrafen och dess betydelse ytterligare varför vi anser att denna bör framgå även i bestämmelsen om föreningsstyrelsens uppgifter. Ändringen i 22 p. 2 föreslås i syfte att få lydelsen till densamma som i ingressen till kapitel 2. I 22 p. 3 föreslås att förtydliga att verksamhetsberättelse och bokslut ska behandla föregående verksamhetsårs Arbetsformer, 24 Sammansättning och 25 Uppgifter Eftersom namnen på bestämmelserna syftar tillbaka till tidigare underkapitel föreslås att de får nya benämningar. I övrigt föreslås endast språkliga justeringar i Uppgifter och 27 Firmateckning 26 föreslås ändra namn eftersom det tidigare syftat tillbaka till ett underkapitel. I 26 har dessutom den ingressen till den tidigare underrubriken lagts in eftersom informationen i denna annars hade gått förlorad. Anledningen till att förbundsstyrelsen föreslår att ekonomisk revisor och verksamhetsrevisor ska specificeras är, i enlighet med motiveringen ovan under 17 Val och valbarhet, att vi vill trycka på betydelsen av att ha en verksamhetsrevisor. Vi vill inte att valberedningen ska missa detta och har därför förtydligat det även i denna bestämmelse. I övrigt föreslås endast språkliga justeringar i Revison och 29 Bilda ny förening Angående justering till föreningsårsmöte istället för årsmöte se ovan under 14 Sammansättning, 15 Sammankallande och 16 Uppgifter. Angående justering till lokalförening istället för förening se ovan under 20 Misstroendeförklaring och 21 Sammansättning. I övrigt föreslås språkliga justeringar i

20 - 30 Att slå ihop lokalföreningar och 31 Upplösning I syfte att förtydliga namnen på bestämmelserna och att få dem samstämmiga föreslås att dessa stadgar får nya namn. Angående justering till föreningsårsmöte istället för årsmöte se ovan under 14 Sammansättning, 15 Sammankallande och 16 Uppgifter. Angående justering till lokalförening istället för förening se ovan under 20 Misstroendeförklaring och 21 Sammansättning. I 31 föreslås vidare vissa språkliga justeringar samt en justering från syfte till grundprinciper för att få bestämmelsen mer konkret Sammansättning, 33 Sammankallande och 34 Uppgifter Samtliga tre namn på bestämmelserna syftar tillbaka till riksårsmötet varför nya namn föreslås Val och valbarhet, 36 Mandatperioder och 37 Arbetsformer Förbundsstyrelsen föreslår att dessa bestämmelser ges nya namn eftersom de tidigare syftat tillbaka till underkapitel. Eftersom riksårsmötet tidigare beslutat att kalla valberedningens sammankallande för ordförande i Policyhögen föreslås motsvarande ändring i stadgarna ( 35 p. 6). Vidare föreslås vissa språkliga justeringar i alla tre stadgar Misstroendeförklaring, 40 Sammansättning och 41 Uppgifter Eftersom namnet på alla tre stadgar syftat tillbaka till underkapitel föreslås att de får nya namn. Vidare föreslås vissa språkliga justeringar i Arbetsformer, 43 Uppgifter och 44 Arbetsformer Med anledning av att namnen syftar tillbaka till tidigare underkapitel föreslås att dessa justeras. Vidare föreslås en språklig justering i 42. Förbundsstyrelsen föreslår därför Riksårsmötet: Att anta förbundsstyrelsens förslag på nya stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbund. 20

21 Bilaga 1 till proposition 1 - Föreslagna ändringr i jämförelse med nuvarande lydelse Bilaga 1 föreslagna ändringar i jämförelse med nuvarande lydelse I denna bilaga återfinnes en sammanställning över de föreslagna ändringarna i jämförelse med respektive bestämmelses nuvarande lydelse. De bestämmelser, alternativt delar av bestämmelser, som förbundsstyrelsen inte föreslår ändringar i behandlas inte i denna bilaga. Stadgarna i deras fullständiga lydelse efter föreslagna ändringar framgår istället av bilaga 2. Förslagen i form av tillkomst av innehållsförteckning och borttagande av underkapitel framgår av bilaga 2. Motiveringar till de föreslagna ändringarna framgår av propositionen. 21

22 Nuvarande lydelse 6 Utträde, avstängning och uteslutning 1. Utträde begärs hos den lokalförening medlemmen tillhör. Om medlem inte tillhör en lokalförening begärs utträde hos förbundsstyrelsen. Medlem som inte ansökt om fortsatt medlemskap samt erlagt eventuell medlemsavgift senast den 31 december avgiftsåret har då utträtt ur organisationen. 3. Uteslutning kan ske av medlem som genom sitt handlande i Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhet bryter mot stadgarnas ändamålsparagraf eller i övrigt agerar i strid med Röda Korsets grundprinciper. Förbundsstyrelsen, lokalföreningsstyrelse eller medlem kan initiera uteslutning av medlem. Beslut om uteslutning fattas av styrelsen för den lokalförening som medlemmen tillhör. Om medlem inte tillhör lokalförening fattas beslut av förbundsstyrelsen. Beslutet verkställs omedelbart och gäller hela Svenska Röda Korset. Beslut om uteslutning kan inom sex månader överklagas till förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsens beslut om uteslutning kan av medlemmen överklagas till nästkommande Riksårsmöte. 7 Lokal nivå Röda Korsets Ungdomsförbund är på lokal nivå organiserat i lokalföreningar. Varje lokalförening är en egen juridisk person. Verksamheten på lokal nivå leds av föreningsårsmötet och föreningsstyrelsen utifrån Riksårsmötets beslut. Lydelse efter föreslagna ändringar 6 Utträde, avstängning och uteslutning 1. Utträde begärs hos den lokalförening medlemmen tillhör. Om medlemmen inte tillhör en lokalförening begärs utträde hos förbundsstyrelsen. Medlem som inte ansökt om fortsatt medlemskap samt erlagt av riksårsmötet beslutad medlemsavgift senast den 31 december avgiftsåret har då utträtt ur organisationen. 3. Uteslutning kan ske av medlem som på något sätt skadar Röda Korsets Ungdomsförbund ekonomisk eller förtroendemässigt, eller i övrigt agerar i strid med stadgarnas ändamålsparagraf eller Röda Korsets grundprinciper. Förbundsstyrelsen, lokalföreningsstyrelse eller medlem kan initiera uteslutning av medlem. Beslut om uteslutning fattas av styrelsen för den lokalförening som medlemmen tillhör eller av förbundsstyrelsen. Om medlemmen inte tillhör en lokalförening fattas beslut av förbundsstyrelsen. Beslutet verkställs omedelbart och gäller hela Svenska Röda Korset. Beslut om uteslutning kan inom sex månader överklagas till förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsens beslut om uteslutning kan av medlemmen överklagas till nästkommande Riksårsmöte. 7 Organisation på lokal nivå Röda Korsets Ungdomsförbund är på lokal nivå organiserat i lokalföreningar. Varje lokalförening är en egen juridisk person. Verksamheten på lokal nivå leds av föreningsårsmötet och föreningsstyrelsen utifrån Riksårsmötets beslut. 22

23 Nuvarande lydelse 8 Förbundsgemensam nivå Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhet på förbundsgemensam, nationell, nivå leds av Riksårsmötet och förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen har sitt säte i Stockholm. 11 Tillämpningsföreskrifter Förbundsstyrelsen utfärdar närmare anvisningar om hur stadgarna ska tillämpas. 12 Undantag 1. Förbundsstyrelsen har rätt att tillåta undantag från stadgarna om det finns särskilda skäl för det. Beslut om undantag från stadgarna skall meddelas Riksårsmötet. 2. Förbundsstyrelsen får inte tillåta undantag från grundstadgarna. 13 Ändring av stadgar 1. Riksårsmötet beslutar om förslag till ändring av Röda Korsets Ungdomsförbunds grundstadgar där minst två tredjedelar (2/3) av de röstberättigade ska vara eniga om beslutet. Svenska Röda Korsets riksstämma fastställer ändring av Röda Korsets Ungdomsförbunds grundstadgar efter förslag från Riksårsmötet. 2. Riksårsmötet beslutar om ändring av Röda Korsets Ungdomsförbunds lokalstadgar och förbundsgemensamma stadgar där minst två tredjedelar (2/3) av de röstberättigade ska vara eniga om beslutet. Lydelse efter föreslagna ändringar 8 Organisation på förbundsgemensam nivå Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhet på förbundsgemensam, nationell, nivå leds av Riksårsmötet och förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen har sitt säte i Stockholm. 11 Tillämpning av stadgarna Förbundsstyrelsen utfärdar närmare anvisningar om hur stadgarna ska tillämpas. 12 Undantag från stadgarna Förbundsstyrelsen har rätt att tillåta undantag från stadgarna, exklusive grundstadgarna, om det finns särskilda skäl för det. Beslut om undantag från stadgarna skall meddelas Riksårsmötet. 13 Ändring av stadgarna 1. Riksårsmötet beslutar om förslag till ändring av Röda Korsets Ungdomsförbunds grundstadgar där minst två tredjedelar (2/3) av de röstberättigade ska vara eniga om beslutet. Svenska Röda Korsets riksstämma fastställer ändring av Röda Korsets Ungdomsförbunds grundstadgar efter förslag från Riksårsmötet. 2. Riksårsmötet beslutar om ändring av Röda Korsets Ungdomsförbunds lokalstadgar och förbundsgemensamma stadgar där minst två tredjedelar (2/3) av de röstberättigade ska vara eniga om beslutet. 23

24 Nuvarande lydelse Kapitel 2: Stadgar för lokalföreningar Lokalstadgarna innehåller bestämmelser för Röda Korsets Ungdomsförbunds lokalföreningar, dessas årsmöten, styrelser och valberedningar. Dessa stadgar gäller tillsammans med grundstadgarna. Lokalföreningarna ska arbeta i linje med rödakorsrörelsens grundprinciper och Röda Korsets Ungdomsförbunds idé och verksamhetsinriktning. 14 Sammansättning Årsmötet är lokalföreningens högsta beslutande organ och består av lokaföreningens medlemmar. 15 Sammankallande 1. Årsmöte hålls en gång om året, före den sista februari. 2. Föreningsstyrelsen bestämmer tid och plats för årsmötet. 3. Kallelse ska skickas senast 3 veckor före årsmötet till: alla medlemmar i föreningen föreningsstyrelsens ledamöter valberedningen revisorerna förbundsstyrelsen lokala Svenska Röda Korset 4. Medlemmarna ska ha alla möteshandlingar inklusive motioner och revisorernas revisionsberättelse tillgängliga senast en vecka före årsmötet. Lydelse efter föreslagna ändringar Kapitel 2: Stadgar för lokalföreningar Lokalstadgarna innehåller bestämmelser för Röda Korsets Ungdomsförbunds lokalföreningar, dessas årsmöten, styrelser och valberedningar. Dessa stadgar gäller tillsammans med grundstadgarna. Lokalföreningarna ska arbeta i linje med rödakorsrörelsens grundprinciper och idé samt Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhetsinriktning. 14 Föreningsårsmötets sammansättning Föreningsårsmötet är lokalföreningens högsta beslutande organ och består av lokaföreningens medlemmar. 15 Sammankallande av föreningsårsmötet 1. Föreningsårsmötet hålls en gång om året, före den sista februari. 2. Föreningsstyrelsen bestämmer tid och plats för föreningsårsmötet. 3. Kallelse ska skickas senast tre veckor före föreningsårsmötet till: alla medlemmar i föreningen föreningsstyrelsens ledamöter valberedningen revisorerna förbundsstyrelsen lokala Svenska Röda Korset 4. Medlemmarna ska ha alla möteshandlingar inklusive motioner och revisorernas revisionsberättelse tillgängliga senast en vecka före föreningsårsmötet. 24

25 Nuvarande lydelse 5. Motioner ska ha inkommit till föreningsstyrelsen senast två veckor före årsmötet. Rätt att skicka motioner till föreningsårsmötet har medlem i lokalföreningen. 6. Om årsmöte inte hålls i föreskriven ordning har förbundsstyrelsen rätt att kalla till årsmöte för lokalföreningen. 16 Uppgifter Årsmötet ska: välja mötesordförande som leder mötet fastställa att alla har blivit kallade till årsmötet samt fått alla möteshandlingar i tid enligt stadgarna gå igenom verksamhetsberättelsen och revisionsberättelsen fastställa balans- och resultaträkning för lokalföreningen besluta om föreningsstyrelsen ska få ansvarsfrihet besluta om motioner och propositioner välja ordförande till föreningsstyrelsen välja kassör till föreningsstyrelsen välja övriga ledamöter till föreningsstyrelsen välja ledamöter till valberedningen välja revisorer välja ombud till Riksårsmötet Lydelse efter föreslagna ändringar 5. Motioner ska ha inkommit till föreningsstyrelsen senast två veckor före föreningsårsmötet. Rätt att skicka motioner till föreningsårsmötet har medlem i lokalföreningen. 6. Om föreningsårsmöte inte hålls i föreskriven ordning har förbundsstyrelsen rätt att kalla till föreningsårsmöte för lokalföreningen. 16 Föreningsårsmötets uppgifter Föreningsårsmötet ska: välja mötesordförande som leder mötet fastställa att alla har blivit kallade till årsmötet samt fått alla möteshandlingar i tid enligt stadgarna gå igenom verksamhetsberättelsen och revisionsberättelsen fastställa balans- och resultaträkning för lokalföreningen besluta om föreningsstyrelsen ska få ansvarsfrihet besluta om motioner och propositioner välja ordförande till föreningsstyrelsen välja kassör till föreningsstyrelsen välja övriga ledamöter till föreningsstyrelsen välja ledamöter till valberedningen välja revisorer välja ombud till Riksårsmötet 25

26 Nuvarande lydelse 17 Val och valbarhet 1. Valbar till förtroendeuppdrag i lokalförening är medlem i lokalföreningen. Revisor behöver inte vara medlem i lokalföreningen. 2. Föreningens ordförande och kassör väljs på en tid av två år och kan sedan väljas om på ett år i taget. Föreningsstyrelsens övriga ledamöter väljs av årsmötet för en tid av ett eller två år och kan sedan väljas om på ett år i taget. Årsmötet bestämmer antalet ledamöter i föreningsstyrelsen. 3. Årsmötet beslutar hur många ledamöter valberedningen ska bestå av, dock minst en. Valberedningens ledamöter väljs på ett år. Styrelseledamöter bör inte sitta i valberedningen. 4. Årsmötet väljer en ekonomisk revisor och helst en verksamhetsrevisor, samt ersättare för dessa. 5. Årsmötet väljer två ombud, samt ersättare för dessa, för lokalföreningen till Riksårsmötet. Om föreningen har fler än hundra medlemmar väljer årsmötet ytterligare ett ombud för varje påbörjat hundratal medlemmar. Antalet medlemmar i lokalföreningen utgår från det senaste årsskiftet. 6. Ombud och ersättare till Riksårsmötet väljs till föreningens nästkommande årsmöte. Årsmötet gör en turordning som talar om i vilken ordning ersättare ska ersätta ombuden. Ombuden är även ombud vid de fall då extra Riksårsmöte hålls. Lydelse efter föreslagna ändringar 17 Val och valbarhet på lokal nivå 1. Valbar till förtroendeuppdrag i lokalförening är medlem i lokalföreningen. Revisorer behöver inte vara medlem i lokalföreningen. 2. Föreningens ordförande och kassör väljs på en tid av två år och kan sedan väljas om på ett år i taget. Föreningsstyrelsens övriga ledamöter väljs av årsmötet på en tid av ett eller två år och kan sedan väljas om på ett år i taget. Årsmötet bestämmer antalet ledamöter i föreningsstyrelsen. 3. Föreningsårsmötet beslutar hur många ledamöter valberedningen ska bestå av, dock minst en ledamot. Valberedningens ledamöter väljs på en tid av ett år. Styrelseledamöter bör inte sitta i valberedningen. 4. Föreningsårsmötet väljer en ekonomisk revisor och en verksamhetsrevisor, samt ersättare för dessa. 5. Föreningsårsmötet väljer två ombud, samt ersättare för dessa, för lokalföreningen till Riksårsmötet. Om föreningen har fler än hundra medlemmar väljer föreningsårsmötet ytterligare ett ombud för varje påbörjat hundratal medlemmar. Antalet medlemmar i lokalföreningen utgår från det senaste årsskiftet. 6. Ombud och ersättare till Riksårsmötet väljs till föreningens nästkommande årsmöte. Föreningsårsmötet gör en turordning som talar om i vilken ordning ersättare ska ersätta ombuden. Ombuden är även ombud vid de fall då extra Riksårsmöte hålls. 26

27 Nuvarande lydelse 18 Arbetsformer 1. Protokoll ska skrivas på årsmötet. Protokollet ska justeras av mötesordföranden och två personer som mötet väljer. 2. Alla medlemmar i lokalföreningen som deltar på årsmötet har rätt att rösta. Som röstberättigad medlem räknas personer som har ansökt om medlemskap samt erlagt eventuell medlemsavgift. 3. Alla har en röst var. Röstningen sker öppet. Personval sker med sluten omröstning om mötet beslutar det. Föreningsstyrelsen får inte delta i beslut som gäller ansvarsfrihet, val av revisorer eller misstroendeförklaring. 4. Som årsmötets beslut gäller det förslag som får flest antal röster. Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning. 19 Extra årsmöte Dessa kan var för sig bestämma att ett extra årsmöte ska hållas: föreningsstyrelsen revisorerna minst hälften av lokalföreningens medlemmar Medlemmarna ska kallas skriftligt till mötet senast två veckor före mötet. Mötet tar bara upp de frågor som står i kallelsen. Lydelse efter föreslagna ändringar 18 Arbetsformer vid föreningsårsmötet 1. Protokoll ska skrivas på föreningsårsmötet. Protokollet ska justeras av mötesordföranden och två personer som mötet väljer. 2. Alla medlemmar i lokalföreningen som deltar på föreningsårsmötet har rösträtt. Som röstberättigad medlem räknas personer som har ansökt om medlemskap samt erlagt av riksårsmötet beslutad medlemsavgift. 3. Alla röstberättigade medlemmar har en röst var. Röstningen sker öppet. Personval sker med sluten omröstning om mötet beslutar det. Föreningsstyrelsen får inte delta i beslut som gäller ansvarsfrihet, val av revisorer eller misstroendeförklaring. 4. Som årsmötets beslut gäller det förslag som får flest antal röster. Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning. 19 Extra föreningsårsmöte Dessa kan var för sig bestämma att ett extra föreningsårsmöte ska hållas: föreningsstyrelsen revisorerna minst hälften av lokalföreningens medlemmar Medlemmarna ska kallas skriftligt till mötet senast två veckor före mötet. Mötet tar bara upp de frågor som står i kallelsen. 27

28 Nuvarande lydelse 20 Misstroendeförklaring 1. Om en eller flera i föreningsstyrelsen allvarligt har misskött sina uppgifter, kan föreningsårsmötet rikta misstroendeförklaring mot föreningsstyrelsen. 2. Röstning om detta sker om minst 1/10 av närvarande medlemmar begär detta. Misstroendeförklaring sker genom sluten omröstning där minst hälften av de röstberättigade ska vara eniga om beslutet. 3. Vid en misstroendeförklaring ska mötesordföranden avsätta föreningsstyrelsen samt utföra nödvändiga personval som årsmötet beslutar. 21 Sammansättning 1. Styrelsen är en grupp medlemmar som årsmötet valt och som ska leda lokalföreningen. 2. Föreningsstyrelsen består av föreningsordförande, och ytterligare minst två ledamöter, varav en kassör. 3. Föreningsstyrelsen kan välja en eller flera vice ordförande. 22 Uppgifter 1. Föreningsstyrelsen ska engagera barn och unga i arbetet för humanitet och mänskliga rättigheter i Röda Korsets Ungdomsförbunds aktiviteter på lokal nivå. Lydelse efter föreslagna ändringar 20 Misstroendeförklaring mot föreningsstyrelsen 1. Om en eller flera i föreningsstyrelsen allvarligt har misskött sina uppgifter, kan föreningsårsmötet rikta misstroendeförklaring mot föreningsstyrelsen. 2. Röstning om misstroendeförklaring sker om minst en tiondel (1/10) av de närvarande medlemmarna begär detta. Misstroendeförklaring sker genom sluten omröstning där minst hälften av de röstberättigade ska vara eniga om beslutet. 3. Vid en misstroendeförklaring ska mötesordföranden avsätta föreningsstyrelsen samt utföra nödvändiga personval som föreningsårsmötet beslutar. 21 Föreningsstyrelsens sammansättning 1. Föreningsstyrelsen är en grupp medlemmar som föreningsårsmötet valt och som ska leda lokalföreningen. 2. Föreningsstyrelsen består av föreningsordförande, kassör och ytterligare minst en ledamot. 3. Föreningsstyrelsen kan välja en eller flera vice ordförande. 22 Föreningsstyrelsens uppgifter 1. Föreningsstyrelsen ska engagera unga människor och skapa respekt för människovärdet, öka förståelsen människor emellan samt förhindra och lindra mänskligt lidande i Röda Korsets Ungdomsförbunds aktiviteter på lokal nivå. 28