Handlingar. Riksårsmötet 2014 Röda Korsets Ungdomsförbund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingar. Riksårsmötet 2014 Röda Korsets Ungdomsförbund"

Transkript

1 Handlingar Riksårsmötet 2014 Röda Korsets Ungdomsförbund

2 Innehåll Information Välkommen 4 Praktisk information 5-7 Schema (övergripande) 8 Förslag på föredragningslista 9-10 Förslag på arbetsordning Propsitioner Proposition 1 Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktningen i sin helhet Proposition 2 Humanitärpolitiska programmet 24 Humanitärpolitiska programmet i sin helhet Proposition 3 Efterskyddarvodering Policyhögen inkl arvoderingspolicy Proposition 4 Gratis medlemsskap Proposition 5 Stadgeproposition Stadgarna i sin helhet Motioner och motionssvar Motion 1 Val av lokalförening 78 Motionssvar motion 1 79 Motion 2 RKUF-app 80 Motionssvar motion 2 81 Motion 3 Nationell utbildning 82 Motionssvar motion

3 Valberedningens förslag och ordlista Nominerade Vanliga ord på Riksårsmötet Bilagor Bilaga 1 Beslutsuppföljning Bilaga 2 Årsberättelse för

4 Välkommen Välkommen till Riksårsmötet 2014! Årets händelse i Ungdomsförbundet börjar nu närma sig! För att du ska kunna vara med och ta bra beslut och få en riktigt engagerande och spännande helg får du här handlingarna till Riksårsmötet (RÅM 2014). Läs igenom och skicka alla dina eventuella frågor till Du har makten På Riksårsmötet är det du och din lokalförening som har makten. Under helgen kommer vi att skratta tillsammans, diskutera viktiga frågor och fatta beslut som kommer att få ringar på vattnet i flera år framöver. Det är också du som avgör vilka som ska leda Röda Korsets Ungdomsförbund under kommande år. Under helgen kommer vi att välja ledamöter till förbundsstyrelsen, valberedning, verksamhetsrevisorer och stämmoombud. Under helgen kommer vi att ta beslut om de motioner som kommit in från medlemmar och lokalföreningar. Vi kommer också att ta beslut om de propositioner som Förbundsstyrelsen lagt. Tillbakablick på 2013 Eftersom vi är så många samlade under årsmötet passar vi på att se tillbaka på året som gått. Du får en presentation av vad som hänt under året och kan ställa alla dina frågor direkt till förbunds styrelsen. För att kunna ställa de bästa frågorna tipsar vi om att läsa årsberättelsen och sen skriva upp alla kluringar innan presentationen börjar. Välkommen till Uppsala! Uppsala lokalförening och förbundsstyrelsen önskar Er välkomna till Sveriges bästa studentstad och Riksårsmötet 2014! Röda Korsets Ungdomsförbund fyller nu 18 år och tar klivet in i vuxenlivet. Vilken plats kan passa bättre för att fira detta än staden dit tusentals unga varje år flyttar för att i anrika universitets- och nationsmiljöer för första gången testa sina vingar? Vi ser fram emot en helg full av diskussioner, beslutsfattande och en stor mängd engagemang och ett tillfälle att ladda batterierna för en framtid av minst lika grym utveckling som vi haft under vår uppväxt. I år är vår röst extra viktig. Tillsammans sprider vi medmänsklighet och arbetar för att Sverige ska stå upp och rösta för humanitet! Kärlek och Respekt, ska det vara så jävla svårt?! Ida Reimegård, ordförande Uppsala Hala Mohammed, förbundsordförande 4

5 Praktisk information Boendet och lokal Alla kommer att bo på City Stay vandrarhem på Trädgårdsgatan 5 A. City Stay ligger på bekvämt promenadavstånd till shopping, buss- och tågstation. Om du bor i Uppsala kommer du inte bo på vandrarhemmet eftersom vi försöker göra årsmötet så kostnadseffektivt som möjligt. Det kommer finnas två-, tre- och fyrbäddsrum. Två nätter är inkluderat i deltagaravgiften. Under fredagen 13/6 kommer det att finnas möjlighet att lämna bagage på City Stay, redan på morgonen för den som önskar. Efter utcheckningen den 15/6 finns det också möjlighet att förvara sitt bagage på City Stay. Själva mötet kommer att vara på Grand Kulturhus på Trädgårdsgatan 5. Lakan och handduk kommer att finnas på vandrarhemmet, så det behöver ni inte ta med er. Tillgänglighet på boendet Vi strävar efter att Riksårsmötet ska vara tillgängligt för alla. City Stay har handikappanpassad wc och dusch samt ramp in. Om du har behov av någon typ av hjälpmedel så hör av dig till så fort som möjligt, så försöker vi ordnar det. Mat All mat är vegetarisk och vi har valt ekologiska eller rättvisemärkta alternativ i så stor utsträckning som det var möjligt. Målet är att alla med specialkost ska få lika goda matupplevelser som de utan specialkost. Har du glömt att anmäla specialkost? Hör av dig så fort som möjligt till så försöker vi ordna det. Frukost kommer vi att äta på City Stay vandrarhem, på frukosten kommer det att finnas köttalternativ eftersom vi inte är de enda boenden på vandrarhemmet. Fika och frukt kommer att finnas på Grand Kulturhus och på lördag eftermiddag firar vi vår 18-årsdag genom att käka tårta. Lunch kommer vi att äta på Ciao Viktoria på Drottninggatan 12. Lunchen kommer vara skolmatsstandard. Middagarna kommer vi att äta på Statsteatern på Kungsgatan 53. På fredagen är buffé och på lördagen är det sittning med 2-rätters. Resor och resekostnader För våra resor i Ungdomsförbundet finns reseriktlinjerna. Där står det bland annat om hur vi ska göra för att spara på miljön och pengar när vi reser. Alla lokalföreningar har kundnummer hos SJ som gör att vi får rabatt när vi reser. Använd gärna din lokalföreningskundnummer när du bokar din resa. Lokalföreningarna står själva för resor för ombud som åker till Riksårsmötet. Om er lokalförening har en mycket svag ekonomi och inte kan bekosta resorna själva och har sökt ersättning för resor är det viktigt att ni lämnar in kvitton eller utdrag ur kontoregistret som visar att ni har betalat en faktura senast den 30/6. Endast de som lämnat in ansökningar om reseersättningar i april har möjlighet att få ersättning. Följ vad som händer innan, under och efter RÅM Information om Riksårsmötet kommer att ligga på hemsidan och skickas ut per mail men det 5

6 finns också många sätt att delta mer interaktivt. Facebookeventet Riksårsmötet 2014 ger en möjlighet att dela material, tankar och diskutera med andra det som händer kring årsmötet. Får du inte tillgång till eventet kan du maila till så hjälper vi dig. Posta gärna på eventet när ni har haft er RÅM-träff i lokalföreningen, vilken fråga diskuterade ni mest? Vår egen RÅM-rapportör kommer att uppdatera vad som händer innan, under och efter årsmötet på Facebookeventet. På Twitter och Instagram är det hashtag #rkuf14 som gäller. På vandrarhemmet kommer det att finnas gratis Wifi. Anmälan och avanmälan Alla som har anmält sig till Riksårsmötet får handlingarna skickat till sig via mail. Om du avbokar din plats till RÅM efter 15 april utan att ha en ersättare faktureras din lokalförening för anmälningsavgiften (1000 kr). Efter 15 april kan du inte heller ändra informationen i din anmälan. För att vi ska kunna beställa lagom mycket mat till alla deltagare är det viktigt att du har angett vilka måltider du kommer att vara med på under årsmötet. Om något i din anmälan har ändrats eller om du av någon anledning inte kan delta på Riksårsmötet är det viktigt att du kontaktar så snart som möjligt. Komma redan på torsdag Incheckning till RÅM är mellan på fredagen den 13 juni. Kl hålls det en workshop i beslutsprocessen för alla nya och andra som vill. RÅM slutar på söndagen den 15 juni kl För dig som kommer redan på torsdagen behöver du själv lägga ut för maten och sedan redovisa detta till din lokalförening. Din lokalförening får själv bekosta boendet torsdag-fredag (föreningen faktureras i efterhand). Olika sätt att delta Det finns fyra olika sätt att delta på Riksårsmötet; som ombud, ersättare till ombuden som funktionär eller som nominerad till en förtroendepost. Ombuden är de som representerar föreningen och har rösträtt på Riksårsmötet och dessa väljs av respektive förening. Föreningen väljer också ersättare till ombuden, ifall dessa av någon anledning inte kan delta på mötet. Ombudens boende och mat betalas centralt av Ungdomsförbundet. Alla ombud måste vara medlemmar - betala medlemsavgiften kan du göra här. Se till så att du har betalat din medlemsavgift innan RÅM, annars har du inte rätt att rösta. Ersättare åker till RÅM endast om ombuden inte kan delta. Viktigt nummer Det viktigaste numret under RÅM att ha koll på (tips: lägg in i telefonboken redan nu) är RÅMjourtelefonen som nås på Det går att ringa till telefonen redan nu om du har en fråga som behöver tas på telefon. Om ingen svarar kan du lägga ett SMS så ringer vi upp. Du kan också maila till 6

7 Packning Kåsa/mugg/vattenflaska (för att vi ska använda så få engångsmuggar som möjligt och spara på miljön) Du behöver inte ta med lakan och handduk (finns på plats) Ta med läsplatta ect om du har en sån f(ör att kunna läsa handlingar och beslutsunderlag Fredagens kvällsaktivitet kommer att vara utomhus om det är okej väder så se till att med kläder att kunna vara ute en stund På lördagkväll är det fest, så ta med dina favoritfestkläder så att du kan dansa loss och dricka alkoholfria drinkar i en cool outfit. Karta 7

8 Schema RÅM 2014 Fredag 13 juni Incheckning och mingel Ciao Viktoria Workshop om beslutsprocessen för alla nya och de som vill på Grand Lunch på Ciao Victoria Årsmötet inleds och öppnas på Grand (val årsmötesfunktionärer och beslut av formalia) Presentation av motioner, propositioner samt valberedningens hela förslag på Grand Fika på Grand Årsmötet fortsätter med påverkanstorg på Grand Ordförandenätverket Middag på Uppsala Kvällsaktivitet på Grand (alternativt utomhus) Lördag 14 juni Påverkanstorget fortsätter på Grand Utfrågning av alla kandidater till förtroendeeposter Lunch Årsmötet fortsätter Fika Årsmötet fortsätter Middag på Uppsala Stadsteater Kvällsaktivitet på Grand Söndag 15 juni Årsmötet fortsätter med val och beslut på Grand Fika Årsmötet fortsätter med val och beslut Lunch på Ciao Viktoria Avslutning 8

9 Föredragningslista Förslag till föredragningslista RÅM Mötet öppnas 2 Mötets behöriga utlysande 3 Ombudens behörighet (justering av röstlängden) 4 Val av mötesfunktionärer Val av mötesordförande Val av justerare Val av rösträknare 5 Att fastställa föredragningslistan 6 Att fastställa arbetsordningen Att välja diskussionspunkter till påverkanstorget Att välja diskussionsledare till påverkanstorget Att välja diskussionssekreterare till påverkanstorget 7 Rapporter 8 Godkännande av verksamhetsberättelsen 9 Att fastställa resultat- och balansräkning för 2013 Beslut med anledning av Ungdomsförbundets redovisade resultat 10 Att godkänna revisionsberättelse 11 Att bevilja ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen för 2013 års förvaltning 12 Beslut angående propositioner Proposition Beslut angående inkomna motioner Diskussionspunkt Verksamhetsinriktning Proposition 1 Verksamhetsinriktning Diskussionspunkt Humanitärpolitiska programmet och efterskyddsarvode Proposition 2 Humanitärpolitiska programmet

10 Proposition 3 Efterskyddsarvode Diskussionspunkt Medlemsfrågor och stadgar Proposition 4 Medlemsavgift Proposition 5 Stagar Motion 1 Val av lokalförening Diskussionspunkt Motioner Motion 2 RKUF-app Motion 3 Ökad pedagogikkunskap för att uppnå hållbara verksamheter 14 Fastställande av medlemsavgiften Diskussionspunkt Medlems- och Föreningsutveckling (från påverkanstorgsdiskussion) Proposition 4 Medlemsavgift 15 Val av förbundsstyrelseledamöter Fastställande av antal ledamöter Val av ledamöter 16 Val av revisorer Val av auktoriserad revisor Val av verksamhetsrevisor samt ersättare 17 Val av valberedning 18 Val av stämmoombud 19 Övriga frågor 20 Mötet avslutas 10

11 Arbetsordning Förslag på arbetsordning Arbetsordning så funkar det! Eftersom ett årsmöte kan gå till på flera olika sätt ska Riksårsmötet i början av mötet fatta beslut om arbetsordningen, som beskriver hur mötet ska gå till. Detta förslag på arbetsordning delar upp hela mötet i två delar, påverkanstorg och plenumförhandlingar. Arbetsordningen skapar bra underlag för beslut och gör att mötet blir effektivt. Det ska vara roligt att vara med och påverka! Påverkanstorg forum för diskussion och förslag Påverkanstorg är en form för diskussioner och yrkanden som skapar större möjlighet för alla som kommer till Riksårsmötet att delta aktivt i beslutsprocessen. Målet är att tankar från alla deltagare ska tas tillvara och inte bara åsikter från de som vågar tala inför en stor grupp människor. Ju fler som deltar i diskussionerna, desto mer förankrade blir besluten. Varje deltagare väljer själv vilka diskussioner den vill vara med i och hur länge. På påverkanstorget kan ombuden komma med yrkanden. Yrkanden är formella tilläggsförslag eller motförslag till de motioner och propositioner som kommit in till Riksårsmötet. Alla propositioner och motioner som skickats in till Riksårsmötet grupperas i diskussionspunkter utifrån de ämnen de berör. Diskussionspunkterna får var sin fysisk plats på påverkanstorget, en skärmvägg där motionerna och propositionerna finns uppsatta. Varje diskussionspunkt får också en egen färg under påverkanstorg för att göra det enklare att snabbt hitta rätt. För att underlätta diskussionerna finns det torgfunktionärer på påverkanstorget - diskussionsledare och diskussionssekreterare. Dessa väljs av årsmötet efter förslag av förbundsstyrelsen. Förslaget är att årsmötet ajourneras för påverkanstorg på fredagen klockan och stänger sedan kl för dagen. Påverkanstorget öppnar igen på lördagen kl och avslutas samma dag klockan Yrkanden kan läggas fram till klockan då yrkandestopp infaller. Därefter tillåts enbart diskussion. Efter påverkanstorget sammanfattas diskussionerna till ett beslutsunderlag som finns tillgängligt iutskrivet format till alla deltagare under förmiddagen på lördagen. Inga beslut fattas på påverkanstorget. Besluten tas senare, i plenum. Påverkanstorg När diskussionspunkterna har presenterats är det dags för deltagarna på Riksårsmötet att diskutera de motioner och propositioner som finns. Du kan när som helst välja att lämna en diskussionspunkt på påverkanstorget för att gå till en annan och diskutera denna punkts frågor. 11

12 Efter en diskussion kanske ombuden vill lägga nya yrkanden i den sakfråga som motionen eller propositionen har tagit upp. De nya yrkandena ska vara kopplade till sakfrågan i de motioner och propositioner som redan finns. Du kan alltså inte lägga fram ett yrkande med ett helt nytt ämne som inte har benämnts i motionerna eller propositionerna. Diskussionsledarna och diskussionssekreterarna kan hjälpa ombuden att formulera yrkanden till språkligt korrekta attsatser. Efter detta uppstår yrkandestopp, vilket betyder att inga fler tilläggs- eller motyrkanden till motioner eller propositioner kan läggas fram, varken under den tid av påverkanstorg som är kvar eller i plenum. Deltagarna ska ha tid att sätta sig in i och diskutera eventuella tilläggsyrkanden och motyrkanden som kommit upp. Ombud, motionärer och förbundsstyrelsen kan också enas om jämkningsyrkanden, vilket innebär att flera yrkanden slås ihop. Ombuden kan närsomhelst under påverkanstorget markera vilka yrkanden de vill stötta vid de respektive motionerna och propositionerna. Eftersom det är ombuden som valts till representanter för lokalföreningen är det bara ombuden som får stötta yrkanden med sin röst. De yrkanden som får flest röster är de som kommer att lyftas som huvudyrkanden i plenum. Under de sista 30 minuterna får inga nya yrkanden läggas på Påverkanstorget. Endast diskussion om befintliga yrkanden får förekomma under denna tid. Roller på påverkanstorget Ombudens ansvar är att: Representera lokalföreningen genom att delge och diskutera lokalföreningens åsikter. Bidra med sina kunskaper och erfarenheter i sakfrågorna. Bidra till en öppen och konstruktiv diskussion. Lämna eventuella tilläggsyrkanden eller motyrkanden. Förbundsstyrelsens ansvar är att: Representera förbundsstyrelsen genom att delge och diskutera förbundsstyrelsens åsikter. Bidra med sina kunskaper och erfarenheter i sakfrågorna. Bidra till en öppen och konstruktiv diskussion. Diskussionsledarnas ansvar är att: Se till att diskussionerna är konstruktiva och leds framåt. Vara neutrala i sakfrågan och se till att alla får komma till tals. Hjälpa till med formuleringar på nya yrkanden som kommer fram under påverkanstor- 12

13 get. Tillsammans med diskussionssekreteraren sammanställa de yrkanden som uppfattats ha mest stöd från påverkanstorget. Diskussionssekreterarnas ansvar är att: Hjälpa till med formuleringar på nya yrkanden som kommer fram under påverkanstorget. Sätta upp förslagen på diskussionspunktens skärmvägg. Tillsammans med diskussionsledaren sammanställa de yrkanden som uppfattats ha mest stöd från påverkanstorget. Efter påverkanstorg från diskussion till beslut När påverkanstorget avslutas sammanställer torgfunktionärerna huvudyrkanden, alltså det förslag som fått flest röster. Ibland kan inte diskussionspunkten sammanfattas i ett enda yrkande, då presenteras ett huvudyrkande och ett eller flera motyrkande. De ursprungliga motionerna och propositionerna kommer automatiskt att finnas med som motyrkande, om det inte är dessa som fått mest stöd och blivit huvudyrkanden till plenumförhandlingarna. Plenum forum för beslut Vissa ärenden, som till exempel verksamhetsplan och budget, eller frågor av ideologisk karaktär kan behöva diskuteras i en större grupp. Förbundsstyrelsen föreslår och stämman beslutar under punkten arbetsformer vilka ärenden som får tid till plenidebatt. Den inflytandepunktsansvarige leder diskussionen och där kan förslagsställare, styrelseledamöter, ombud m fl ges utrymme till förtydliganden och debatt. Den andra delen av årsmötet, plenumförhandlingarna, är mer traditionell. Plenumförhandlingarna går ut på att alla sitter tillsammans och beslutar om de yrkanden som diskuterats på påverkanstorget. På lördagen återupptas förhandlingarna i plenum för att fatta beslut. Utgångspunkten för pleniförhandlingarna är att förhandlingarna redan har skett. På detta sätt kommer pleniförhandlingarna bara att vara en formell bekräftelse av vad som i princip har framkommit i diskussionerna under påverkanstorget. Varje inflytandepunkt har ett huvudyrkande. Ombudens övriga yrkanden kan vara tilläggsyrkanden, avslag eller modifieringar av förslaget. Dessa yrkanden måste väckas av en ett ombud nnan stämman går till beslut. Det räcker alltså inte att det står skrivet i beslutsunderlaget. Funktionärer under plenum - presidiet Under plenumförhandlingarna finns det två personer som ska hålla ordning på mötet en mötesordförande och en vice mötesordförande. Det finns även en eller flera mötessekreterare som har till uppgift att skriva protokoll under mötet. Det är mötesordförandena som leder mötet 13

14 i plenum men ombuden och alla andra med allmän förslagsrätt har naturligtvis möjlighet att lägga fram förslag till mötesordförandena om de vill att någonting ska göras på ett annat sätt än vad mötesordförandena föreslår. Vilka yrkanden finns att ta ställning till? Det går bara att rösta på lyfta yrkanden. Huvudyrkandena från påverkanstorget är automatiskt lyfta, men för att kunna rösta på ett tilläggs- eller motyrkande måste ett ombud meddela presidiet att de vill lyfta ett yrkande. Då går yrkandet att rösta på i plenum. Presidiet frågar innan varje omröstning om det är någon som vill lyfta något tilläggs- eller motyrkandena i den aktuella frågan. Om ingen lyfter något tilläggs- eller motyrkande så finns bara huvudyrkandet att bifalla eller avslå, det vill säga att rösta ja eller nej till. Vem får prata och bestämma i plenum? Alla som kommit till Riksårsmötet får sitta med i plenum och lyssna. De som har yttranderätt får begära ordet och prata till de som sitter i plenumsalen. Förslagsrätt innebär att personen i fråga har rätt att framföra yrkanden till Riksårsmötet. Rösträtt ger en person rätt att rösta i de beslut som tas i plenum. Följande gäller på Riksårsmötet: Ombuden har yttrande-, förslags- och rösträtt. Förbundsstyrelsen har yttrande- och förslagsrätt. Presidiet har yttrande- och förslagsrätt. Generalsekreteraren har yttranderätt. Valberedningen har yttrande- och förslagsrätt endast i frågor om personval. Motionären (personen som skrivit den aktuella motionen) har yttranderätt. Revisorerna har yttrande- och förslagsrätt endast i frågan om ansvarsfrihet. Årsmötet kan också ge andra deltagare med sakkunskaper yttranderätt i vissa frågor, till exempel till förbundsekonomen om ekonomifrågor diskuteras. Om ett ombud inte har möjlighet att närvara vid plenumförhandlingarna har de rätt att överlåta sin röst åt en av föreningens ersättare. Ersättaren övertar då ombudets röstkort och rösträtt. Den som vill säga något i plenum måste begära ordet. Det gör ombudet genom att räcka upp röstkortet tills presidiet signalerat att de har noterat detta. Personen som begärt ordet sätts upp på en talarlista och de som satts upp där får i tur och ordning prata. Som Riksårsmötets beslut gäller det förslag som får flest antal röster. Vid beslut om ändring av stadgar ska 2/3 av de röstberättigade vara eniga om beslutet. Vid lika antal röster sker avgörandet genom lottning. Omröstningen sker öppet. 14

15 Personval Flera förtroendeposter kommer att väljas under Riksårsmötet. I möteshandlingarna presenteras valberedningens förslag. På plats på Riksårsmötet finns möjlighet att nominera ytterligare personer inklusive att nominera sig själv. Nomineringsstopp, alltså sista tidpunkt för att lämna in nomineringar till personvalen, bestäms av mötets ombud. Nomineringsstoppet föreslås vara klockan 10:00 på lördagen. Valen genomförs under plenumförhandlingarna. Personval sker öppet om inte årsmötet beslutar om sluten omröstning. Röstsiffror vid sluten omröstning redovisas i protokollet. Till en sluten omröstning används valsedlar där ombuden skriver namnet/namnen på den/de kandidater de röstar på. Den blir vald som får flest antal röster av det totala antalet giltiga röster. Om valet gäller fler poster än en och antalet kandidater överstiger antalet poster väljs de kandidater som får flest antal röster. Får två kandidater lika många röster sker en ny omröstning mellan dessa. Om inget avgörande mellan de två kandidaterna sker i en andra omröstning lottar man mellan dessa två. Giltig röstsedel ska innehålla högst det antal personer som ska väljas. Presidiet ansvarar för att leda processen kring valen med utfrågningar, valförfarande och ansvarar för att diskussionen hålls relevant, konstruktiv och fri från personangrepp. Reservation Det ombud som vill reservera sig mot ett beslut som årsmötet fattat måste lämna in en reservation i direkt anslutning till beslutet. Motiveringen måste lämnas in skriftligen till mötessekreteraren innan årsmötet avslutats. 15

16 Proposition 1 - Verksamhetsinriktning Förslag till Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhetsinriktning Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhetsinriktning beslutas av Riksårsmötet, vårt högsta beslutande organ, och gäller under tre år. Verksamhetsinriktningen innehåller de strategiska och långsiktiga mål vi tillsammans ska uppnå under åren Verksamhetsinriktningen gäller för både förbundsgemensam och lokal nivå. På förbundsgemensam nivå arbetar vi för att uppnå och följa upp målen i verksamhetsinriktningen. Lokalföreningarna ansvarar för att bedriva verksamhet i linje med målen utifrån sina resurser och lokala behov. Verksamhetsinriktningen ska ange övergripande inriktning och mål för de kommande tre åren för vår organisation. Utgångspunkten för det är vilka behov vi ser i samhället. Under snart ett år har förbundsstyrelsen med hjälp av lokalföreningar, frivilliga och personal diskuterat, vänt och vridit på vad vår organisation gör nu och vad vi skulle kunna göra i framtiden. Det här är resultatet. Vi har fokuserat på vad vi som organisation vill lämna för avtryck efter tre års verksamhet, både på samhället och hos de personer vi möter. Vi vill nå fler och vi vill göra mer! Förbundsstyrelsen föreslår därför Riksårsmötet: Att anta Verksamhetsinriktning

17 Bilaga till proposition 1 - Verksamhetsinriktning Gör mer, gör bättre, nå längre! Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhetsinriktning Vi är det unga Röda Korset i Sverige Röda Korsets Ungdomsförbunds vision är ett samhälle som tar tillvara på barn och unga som en resurs och där människovärdet sätts i främsta rummet. Vi vill se en hållbar utveckling i Sverige och världen, för att unga människor ska kunna leva i ett samhälle som är hållbart; ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Vi vill att alla barn och unga ska känna sig delaktiga. Alla barn och unga ska känna att de kan påverka sin vardag. Alla barn och unga ska ha tillgång till en trygg och meningsfull fritid. Röda Korsets Ungdomsförbund arbetar för att förhindra och lindra mänskligt lidande. Vi ställer upp för humanitet, mänskliga rättigheter och motverkar inhumana förhållanden och rasism. Som ett av få ungdomsförbund i Sverige bedriver vi breda sociala verksamheter för unga människor. Och det gör vi varje dag. Tillsammans med tusentals frivilliga finns vi till för de som behöver oss mest. Vi påverkar globalt genom att arbeta lokalt i Sverige. Vi är den unga organisationen för den som vill engagera sig i humanitärt arbete. Vår viktigaste resurs är våra frivilliga. Vi erbjuder unga möjligheter till ledarskap och personlig utveckling genom sitt engagemang. Vi mobiliserar unga för att förändra samhället. Vi är det unga Röda Korset som ställer oss frågan: Kärlek och respekt, ska det vara så jävla svårt? Röda Korsets principer Röda Korsets Ungdomsförbund blev en självständig organisation Vi är en del av världens största humanitära organisation, som finns i 189 länder i världen. Röda Korsets Ungdomsförbunds arbete tar utgångspunkt i röda kors- och rödahalvmånerörelsen, sju grundprinciper: Där den viktigaste principen är humanitet. Det innebär att Röda Korset ska förhindra och lindra mänskligt lidande, skydda liv och hälsa och värna respekten för människors värde. Röda Korset ska arbeta för ömsesidig förståelse och samarbete samt varaktig fred mellan alla folk. För att kunna bedriva humanitärt arbete på bästa sätt har Röda Korset ytterligare sex grundprinciper. De handlar om hur organisationen ska förehålla sig till omvärlden och hur arbetet ska struktureras. Opartiskhet - ingen skillnad ska göras mellan människor, hjälpen ska sättas in där den behövs mest. Neutralitet - neutralitet ska iakttas i konflikter om politik, religion eller ideologi. Den enskilda människan ska stå i centrum. Självständighet - Röda Korset är en självständig organisation. 17

18 Frivillighet - frivilligheten gäller både den verksamhetsaktiva och deltagare. Enhet - det finns endast en rödakorsförening i varje land och den är öppen för alla. Universalitet i Röda Korset har alla nationella rödakors- och rödahalvmåneföreningar samma skyldigheter och rättigheter att bistå varandra. Verksamhetsinriktning Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhetsinriktning beslutas av Riksårsmötet, vårt högsta beslutande organ, och gäller under tre år. Verksamhetsinriktningen innehåller de strategiska och långsiktiga mål vi tillsammans ska uppnå under åren Verksamhetsinriktningen gäller för både förbundsgemensam och lokal nivå. På förbundsgemensam nivå arbetar vi för att uppnå och följa upp målen i verksamhetsinriktningen. Lokalföreningarna ansvarar för att bedriva verksamhet i linje med målen utifrån sina resurser och lokala behov. Våra verksamhetsområden visionen om ett humant samhälle Våra verksamhetsområden beskriver vad vi vill uppnå med våra verksamheter. Under åren arbetar Röda Korsets Ungdomsförbund aktivt inom områdena Humanitär migration och Social trygghet. Vi vill bidra till att ge unga människor i Sverige en meningsfull fritid, förutsättningar för att klara av sin skolgång samt att finnas som ett stöd för unga som inte mår bra. Vi fokuserar på vårt arbete för och med unga migranter och främst asylsökande, för att tillsammans med dessa skapa positiva förutsättningar i Sverige. För att nå vår vision, om ett humant samhälle, måste vi definiera och utveckla huvudområden. Våra huvudområden är vägledande för vår verksamhet, vars utformning i sin tur styr hur vi organiserar oss. Verksamhetsinriktningen styr helt enkelt hur vi använder våra resurser för att på bästa sätt stärka vår organisering. Under åren arbetar Röda Korsets Ungdomsförbund med följande verksamhetsområden: Social trygghet Humanitär migration 18

19 Social trygghet För Röda Korsets Ungdomsförbund är det en självklarhet att alla barn och unga ska klara sin skolgång. Idag är det många barn och unga som inte får godkända betyg eller når de resultat som vi vet att de kan nå, om bara rätt stöd hade funnits. Under åren utökar vi vår roll som stöd i skolan genom att unga inspireras och lär sig av andra unga. Många barn och unga i Sverige mår överlag ganska bra, men de som mår dåligt nu mår sämre än vad de gjorde tidigare. Röda Korsets Ungdomsförbund är en kompis som lyssnar på barn och unga när de har det svårt. Vi bryr oss. Genom våra verksamheter erbjuder vi mötesplatser där barn och unga kan träffa nya vänner och skapa sig en meningsfull fritid tillsammans med andra. För att stärka den sociala tryggheten bedriver vi olika typer av verksamheter och aktiviteter som ökar barn och ungas samhälleliga delaktighet som i sin tur, stärker ungas känsla av sammanhang. Röda Korsets Ungdomsförbund vill vara en kompis, som finns där just när det behövs. Våra sociala verksamheter stärker barns och ungas självkänsla, de stärks som individer. Röda Korsets Ungdomsförbund bedriver bred social verksamhet där unga möter unga. I våra möten med varandra växer ofta en nyfikenhet fram och en ökad förståelse för att vi alla har olika erfarenheter i livet. Genom att mötas och dela med sig av sina egna erfarenheter skapas en ökad förståelse för varandra, vilket i sin tur resulterar i en ömsesidig respekt för varandra. En ömsesidig respekt är en grundförutsättning för att bedriva verksamhet där alla unga inkluderas. I slutet av år 2017 är följande mål uppfyllda: Våra verksamheter ger barn och unga förutsättningar att klara av sin skolgång. Våra verksamheter bidrar till en meningsfull fritid för barn och unga. Våra verksamheter ger barn och unga möjlighet att samtala, diskutera och reflektera. Humanitär migration Röda Korsets Ungdomsförbund möter allt för ofta unga migranter, i synnerhet ensamkommande och papperslösa, som befinner sig i en mycket utsatt situation och saknar i många fall social trygghet. Våra verksamheter är, och kommer fortsätta vara, en mycket viktig del av mottagandet i Sverige. Under de tre kommande åren fortsätter vi att arbeta för ett humant och öppet mottagande av unga migranter. Genom att skapa naturliga mötesplatser för unga bidrar vi till delaktighet och ger en möjlighet till en rolig och meningsfull fritid. Unga människor i Sverige kan genom kunskap och dialog få nya perspektiv på varför människor flyr. Våra attitydförändrande verksamheter bidrar till att förändra ungas värderingar och utmanar existerande fördomar. Vi låter unga reflektera över sina egna ställningstaganden och medverka i arbetet för ett humanare Sverige. 19

20 I slutet av år 2017 är följande mål uppfyllda: Våra verksamheter bidrar till att unga migranter får ett humant mottagande i Sverige. Våra verksamheter påverkar ungas värderingar genom att öka förståelsen för vad det innebär att var på flykt. Vi samarbetar med Svenska Röda Korset och andra organisationer för att utveckla vårt arbete för och med unga migranter. Organisationsutveckling - vårt stöd för att göra skillnad Vår verksamhet är det avtryck som vi lämnar i världen och den skillnad vi gör för barn och unga. För att kunna bedriva bra verksamhet behöver vi resurser och förutsättningar för det. Organisationsutveckling består av det vi behöver för att kunna genomföra den verksamhet som vi har och för att kunna göra den så bra som möjligt. I det ingår medlems- och frivilligutveckling, föreningsutveckling, kommunikation och ekonomi samt vår roll som arbetsgivare. För att bedriva bra verksamhet behöver vi bland annat medlemmar och frivilliga, en hållbar ekonomi och en intern och extern kommunikation som fungerar. Förenings- och verksamhetsutveckling Röda Korsets Ungdomsförbund består av lokalföreningar. Lokalföreningarna utgör organisationens fundament och ger oss den stabilitet vi behöver för att kunna bedriva bra verksamhet. För att lokalföreningarna i Röda Korsets Ungdomsförbund ska ha de bästa förutsättningarna fortsätter vi vårt arbete med att utveckla verktyg och struktur för lokalföreningarna, även under åren Under de kommande tre åren tar vi de första stegen i att se över hur vi kan förenkla föreningsstrukturen. Våra verksamheter drivs inom ramen för en lokalförening eller på förbundsgemensam nivå. Under åren arbetar vi med att utveckla verksamhetsformen. Vi utvecklar därför bland annat verksamhets- och organisationsformer för högstadie- och gymnasieskolan som unga själva kan leda. I slutet av år 2017 är följande mål uppfyllda: Vår skolbaserade verksamhet är ett enkelt sätt för unga i högstadie- och gymnasieskolan att engagera sig. Våra lokalföreningar är stabila och självgående. Våra lokalföreningsstyrelser upplever att de får tillfredsställande stöd från förbundsgemensam nivå. Förbundsgemensam nivå stöttar verksamheter som drivs utan lokalföreningsstöd. Våra lokalföreningar gör årligen insatser för att värva fler medlemmar. Våra lokalföreningar 20

Handlingar Riksårsmötet 2015 Växjö UNGDOMSFÖRBUNDET

Handlingar Riksårsmötet 2015 Växjö UNGDOMSFÖRBUNDET Handlingar Riksårsmötet 2015 Växjö UNGDOMSFÖRBUNDET Innehåll Information Välkommen 4 Praktisk information 5-7 Schema (övergripande) 8 Förslag på föredragningslista 9-10 Förslag på arbetsordning 11-15 Propositioner

Läs mer

Lokala stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbund Norrköping

Lokala stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbund Norrköping 1 (5) Lokala stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbund Norrköping Röda Korsets Ungdomsförbund Norrköpings stadgar innehåller grundläggande bestämmelser för organisationen. Stadgarna ska säkerställa medlemmarnas

Läs mer

Beslutsuppföljning från RÅM 2014 i Uppsala.

Beslutsuppföljning från RÅM 2014 i Uppsala. Sakkunnigteamets veckobrev Beslutsuppföljning från RÅM 2014 i Uppsala. RÅM en förkortning av ordet tillika tangentbordsmisshandlaren Riksårsmöte är som bekant Ungdomsförbundets högsta beslutande organ.

Läs mer

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte Handbok för Jönköpings Studentkårs Årsmöte Det här är en guide för dig som är besökare eller delegat på Jönköpings Studentkårs Årsmöte. Guiden är till för att stötta dig genom Årsmötet och hjälpa dig när

Läs mer

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte Handbok för Jönköpings Studentkårs Årsmöte Det här är en guide för dig som är besökare eller delegat på Jönköpings Studentkårs Årsmöte. Guiden är till för att stötta dig genom Årsmötet och hjälpa dig när

Läs mer

Riksårsmötet 2016 i Malmö!

Riksårsmötet 2016 i Malmö! Riksårsmötet 2016 i Malmö! Den 10-12 juni tar vi över Malmö stad och drar igång Riksårsmötet 2016! Riksårsmötet är vårt förbunds största årliga händelse - vårt högsta beslutande organ där vi tar beslut

Läs mer

Stadgar för Sveriges förenade HBTQstudenter

Stadgar för Sveriges förenade HBTQstudenter Stadgar för Sveriges förenade HBTQstudenter - SFQ Senast uppdaterad av kongressen den 16-17 november 2013 Associationsform 1 Riksförbundet utgör en ideell förening och har som sådan rättshandlingsförmåga.

Läs mer

Årsmöte 2015 Kallelse

Årsmöte 2015 Kallelse Årsmöte 2015 Kallelse Välkommen till Sveriges Elevråds Årsmöte 2015! Det börjar lida mot hösten, vilket betyder att det är dags för Sveriges Elevråds årsmöte 2015. Sveriges Elevråd är medlemmarnas organisation.

Läs mer

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Kongressen i Göteborg 2013-03-16 1 Namn och ändamål 1.1 Namn Organisationen heter Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism (hädanefter kallad UMR). 1.2 Ändamål UMR

Läs mer

Handlingar till Svenska Scoutrådets årsmöte 2013

Handlingar till Svenska Scoutrådets årsmöte 2013 Handlingar till Svenska Scoutrådets årsmöte 2013 Inledning av Scoutrådets ordförande Hej! Det årsmöte vi samlas till i år är speciellt. Det är det årsmöte där vi rapporterar om verksamhetsåret 2012, det

Läs mer

Stadgar för förbundet Ung Media Sverige

Stadgar för förbundet Ung Media Sverige Stadgar för förbundet Ung Media Sverige Antagna vid årsmötet 2012-10-21 Definition 1 Syfte mom 1 Förbundets syfte är att genom demokratisk organisering skapa förutsättningar för unga att producera och

Läs mer

STADGAR. Antagna på årsmöte 2014-11-22. Kapitel 1 - Allmänt

STADGAR. Antagna på årsmöte 2014-11-22. Kapitel 1 - Allmänt STADGAR Antagna på årsmöte 2014-11-22 Kapitel 1 - Allmänt 1. Definition PUSH Sverige - plattformen där unga samarbetar för hållbarhet, som i dessa stadgar 1 benämns nätverket, är ett nationellt nätverk

Läs mer

Stadgar för Hela Sverige ska leva

Stadgar för Hela Sverige ska leva Stadgar för Hela Sverige ska leva Antagna vid årsmötet 2011-05-10 1 Föreningens namn Föreningens namn är Hela Sverige ska leva. Föreningen är ideell och partipolitiskt och religiöst obunden. 2 Föreningens

Läs mer

Handlingar Grön Ungdom Södertörn Extra årsmöte Dagordning

Handlingar Grön Ungdom Södertörn Extra årsmöte Dagordning Dagordning 1. Mötets öppnande 2. Val av mötesfunktionärer a) Val av mötesordförande b) Val av mötessekreterare c) Val av justerare tillika rösträknare 3. Fråga om stadgeenlig kallelse utfärdats 4. Fastställande

Läs mer

Normalstadgar. För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige

Normalstadgar. För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige Normalstadgar För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige September 2010 Normalstadgar för Djurskyddet Sveriges föreningar antagna 22-23 maj 2010 vid förbundsstämman i Södertälje. Reviderade vid förbundsstämman

Läs mer

ÄNDRING AV STADGAR. PROPOSITION Kongressen 2010

ÄNDRING AV STADGAR. PROPOSITION Kongressen 2010 ÄNDRING AV STADGAR Huvuddelen av dessa ändringar av stadgar är en konsekvensändring i och med att vi på kongressen 2009 ändrade tidsram för när vi ska hålla kongressen. Dessutom är det en ändring vad gäller

Läs mer

FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE

FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET 2012 2 JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE 4 VAL AV ORDFÖRANDE OCH SEKRETERARE FÖR MÖTET 5 BESLUT OM SAMMANTRÄDESORDNING 6 FASTSTÄLLANDE

Läs mer

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning.

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning. ÖVRIGA HANDLINGAR FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET 2014 2 JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN Vi bestämmer vilka på årsmötet som får rösta. 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE Vi frågar om alla fått

Läs mer

Stämmospråk - en lätt guide till tunga ord

Stämmospråk - en lätt guide till tunga ord Stämmospråk - en lätt guide till tunga ord Här hittar du förklaring till några av de ord som kan dyka upp på Scouternas stämma. Scouterna försöker använda ett så modernt språk som möjligt när vi har möte

Läs mer

En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner

En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner Ett årsmöte hålls för att stämma av vad som har hänt under det föregående året, bestämma vad som ska hända det kommande året och att välja

Läs mer

Stadgar - Funkibator ideell förening

Stadgar - Funkibator ideell förening Stadgar - Funkibator ideell förening Stadgar för Funkibator ideell förening. Antagna vid årsmöte 19 mars 2013. 1 - Föreningens namn Föreningens namn är Funkibator ideell förening. 2 - Föreningens säte

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL FÖRBUNDSMÖTET I MALMÖ!

VÄLKOMMEN TILL FÖRBUNDSMÖTET I MALMÖ! VÄLKOMMEN TILL FÖRBUNDSMÖTET I MALMÖ! Vi hälsar dig varmt välkommen till förbundsmötet på Scandic Triangeln i Malmö den 9-10 maj. Adress: Triangeln 2, 211 43 Malmö GPS: Latitud -55,5964845, Longitud -13,0015222

Läs mer

STADGAR FÖR [namn på föreningen]

STADGAR FÖR [namn på föreningen] STADGAR FÖR [namn på föreningen] Antagna på årsmötet 20[xx-xx-xx]. 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är [namn]. 2 Föreningens säte 2.1 Föreningen har sitt säte i [er hemkommun]. 3 Föreningsform 3.1

Läs mer

NORMALSTADGAR FÖR RIKSTEATERN REGIONALT

NORMALSTADGAR FÖR RIKSTEATERN REGIONALT NORMALSTADGAR FÖR RIKSTEATERN REGIONALT Antagna på Riksteaterns kongress den 10 maj 2015 Dispens 17 antaget av nationella styrelsen 11 maj 2016 Inledande bestämmelser 1 Riksteatern regionalt, internt benämnd

Läs mer

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö Riksmöte 2010 19-21 november - Nässjö Varför du borde delta: - Du får makt på årets största och viktigaste möte inom spelhobbyn. - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen

Läs mer

STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA

STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA Antagna på årsmöte 2011-xx-xx 1. Firma Lokalavdelningens namn är jagvillhabostad.nu Uppsala. 2. Syfte Lokalavdelningens syfte är att bevaka samt agera utifrån unga bostadssökandes

Läs mer

PROPOSITIONER HÄFTE 2 1

PROPOSITIONER HÄFTE 2 1 PROPOSITIONER HÄFTE 2 1 INNEHÅLL PROPOSITION 2009:4 ANGÅENDE SPRÅKLIG REVIDERING AV STADGARNA 3 PROPOSITION 2009:5 ANGÅENDE INNEHÅLLSMÄSSIG REVIDERING AV STADGARNA 4 BILAGA 1, NUVARANDE FÖRBUNDSSTADGAR,

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer

FÖREDRAGNINGSLISTA FÖR STORA ÅRSMÖTET 2015

FÖREDRAGNINGSLISTA FÖR STORA ÅRSMÖTET 2015 FÖREDRAGNINGSLISTA FÖR STORA ÅRSMÖTET 2015 1. Öppnande av mötet 2. Fastställande av röstlängd 3. Fråga om mötets behöriga utlysande 4. Val av ordförande och sekreterare för mötet 5. Val av justeringspersoner

Läs mer

Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte

Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte Årsmöten skall genomföras stadgeenligt riktigt och i en demokratisk ordning. Det finns en hel del att tänka på inför, under och efter årsmötet!

Läs mer

Årsmöte Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Sverige. Förslag på arbetsordning. Inledning

Årsmöte Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Sverige. Förslag på arbetsordning. Inledning Årsmöte 2015 Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Sverige Förslag på arbetsordning Inledning Styrelsen önskar att årsmötet blir tydligt och demokratiskt för alla. Därför har styrelsen tagit fram ett förslag

Läs mer

Förbundet ska stödja ett aktivt deltagande i samhällslivet på demokratisk grund och främja jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper.

Förbundet ska stödja ett aktivt deltagande i samhällslivet på demokratisk grund och främja jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper. FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR Antagna vid förbundsstämman 1995-11-26, reviderade vid förbundsstämman i april 2003, förbundsstämman i maj 2004, förbundsstämman 14 april 2007 samt vid förbundsstämman

Läs mer

Stadgar för Afasiförbundet i Sverige

Stadgar för Afasiförbundet i Sverige Stadgar för Afasiförbundet i Sverige 1 Förbundets namn Förbundets namn är Afasiförbundet i Sverige, kallat Afasiförbundet. 2 Förbundets syfte Afasiförbundet är en ideell intresseorganisation som är demokratiskt

Läs mer

Definition och ändamål

Definition och ändamål Stadgar 2014-07-17 Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Stadgar för Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Definition och ändamål 1 Syfte Mom 1 Föreningens syfte är att bidra till ett Europa där ungdomar intresserar

Läs mer

Förslag till mötesordning Forum Syds årsmöte 2016

Förslag till mötesordning Forum Syds årsmöte 2016 Forum Syd årsmöte Bilaga1 Förslag till mötesordning Forum Syds årsmöte 2016 Förslag till beslut Styrelsen föreslår årsmötet besluta att anta mötesordningen enligt nedanstående förslag Allmänt Vi eftersträvar

Läs mer

A. Organisation Jagvillhabostad.nu består av enskilda medlemmar organiserade i lokalavdelningar.

A. Organisation Jagvillhabostad.nu består av enskilda medlemmar organiserade i lokalavdelningar. STADGAR Antagna 2003-04-06 Reviderade 2006-03-04, 2007-03-03, 2009-03-07, 2010-03-06, 2012-02-18 1. Firma Organisationens namn är jagvillhabostad.nu. 2. Syfte Föreningens syfte är att bevaka samt agera

Läs mer

Förbundet Aktiv Ungdom - Dansfabriken Ängelholm

Förbundet Aktiv Ungdom - Dansfabriken Ängelholm PROGRAMFÖRKLARING och STADGAR för Förbundet Aktiv Ungdom Programförklaring Föreningar Antagna på Aktiv Ungdoms förbundsstämma 2014 i Kungälv Gäller fr.o.m. 2015-01-01 Förbundet Aktiv Ungdom - Dansfabriken

Läs mer

Förslag till mötesordning Forum Syds årsmöte 2014

Förslag till mötesordning Forum Syds årsmöte 2014 Forum Syd årsmöte 2014 Bilaga 1 Förslag till mötesordning Forum Syds årsmöte 2014 Förslag till beslut Styrelsen föreslår årsmötet besluta att anta mötesordningen enligt nedanstående förslag Allmänt Vi

Läs mer

PROPOSITION #1. Kompletterande förslag - Motion #1

PROPOSITION #1. Kompletterande förslag - Motion #1 PROPOSITION #1 Kompletterande förslag - Motion #1 Ändra definitionen av ekonomisk hållbarhet i värdegrunden Motivering motion #1: Denna motion föreslår att ändra definitionen av ekonomisk hållbarhet i

Läs mer

Handlingar Årsstämma 2013-05-28. Ekonomsektionen i Luleå

Handlingar Årsstämma 2013-05-28. Ekonomsektionen i Luleå Handlingar Årsstämma 2013-05-28. Ekonomsektionen i Luleå MÖTESFORMALIA Beslutsmässighet Sektionsstämman är beslutsmässig när fem (5) medlemmar, exklusive sektionsstyrelsen, är närvarande på plats eller

Läs mer

4.1 Unga Republikaner är en riksorganisation. Verksamheten består av - Kongress - Förbundsstyrelse - Lokalföreningar - Arbetsgrupper

4.1 Unga Republikaner är en riksorganisation. Verksamheten består av - Kongress - Förbundsstyrelse - Lokalföreningar - Arbetsgrupper 1 Förbundets namn 1.1 Förbundets namn är Unga Republikaner. 2 Ändamål 2.1 Unga Republikaner är en partipolitisk obunden förbund som skall verka för att Sverige skall införa ett demokratiskt valt statsskick.

Läs mer

FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR

FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR Antagna vid förbundsstämman 1995-11-26, reviderade vid förbundsstämman i april 2003, förbundsstämman i maj 2004 vid förbundsstämman 14 april 2007 vid förbundsstämman

Läs mer

PeaceWorks Swedens stadgar

PeaceWorks Swedens stadgar PeaceWorks Swedens stadgar Stadgarna antagna 1974 10-19, senast ändrade 1998-03-21, 2004-02-22, 2005-03-19, 2005-08-27 och 2007-03-18, 2008-09-14, 2009-08-30, 2010-08-22, 2011-08-28, 2012-09-01, 2014-08-30,

Läs mer

Förslag till ändring av stadgarna!

Förslag till ändring av stadgarna! Förslag till ändring av stadgarna 2014-02-18 Styrelsen har tagit fram förslag till ändring av stadgarna enligt följande sidor. Styrelsen har gått igenom stadgarna och sett behov av att modernisera språket

Läs mer

Stadgar för Rädda Barnens Ungdomsförbund

Stadgar för Rädda Barnens Ungdomsförbund Stadgar för Rädda Barnens Ungdomsförbund Antagna vid det extrainkallade förbundsårsmötet i Stockholm, 29 januari 2012 Reviderade vid förbundsårsmötet i Stenungssund, 26-28 september 2014 Innehåll Innehåll...2

Läs mer

FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR

FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR Antagna vid förbundsstämman 1995-11-26, reviderade vid förbundsstämman i april 2003, förbundsstämman i maj 2004 samt vid förbundsstämman 14 april 2007 samt vid

Läs mer

Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH)

Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) Förslag till stadgar antogs av SULF/KTH:s årsmöte 2013-11-05 och fastställdes av SULF:s förbundsstyrelse XXXX-XX-XX. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet

Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet Förslag till stadgar antogs av SULF/LiU vid årsmöte 2014-01-14 och fastställdes av SULF:s förbundsstyrelse 2014-02-07. Innehåll Allmänna bestämmelser

Läs mer

Stämmospråk - en lätt guide till tunga ord

Stämmospråk - en lätt guide till tunga ord Stämmospråk - en lätt guide till tunga ord Här hittar du förklaring till några av de ord som kan dyka upp på Scouternas stämma. Scouterna försöker använda ett så modernt språk som möjligt när vi har möte

Läs mer

Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar

Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar SVENSKA TURISTFÖRENINGEN Dagordningspunkt 11 Riksstämma 2010 Bilaga 1 Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar STADGAR för SVENSKA TURISTFÖRENINGEN Antagna vid årsmöte den 24 25 maj 1997 Reviderade

Läs mer

Stadgar RFSL Stockholm

Stadgar RFSL Stockholm Stadgar RFSL Stockholm 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är RFSL Stockholm 2 Tillhörighet Reviderade vid årsmöte 2015-03-24 2.1 RFSL Stockholm är en ideell förening och en avdelning inom RFSL - Riksförbundet

Läs mer

Ett årsmöte med påverkanstorg består av fem delar: öppningsceremoni, formalia, torget, plenum och avslutningsceremoni.

Ett årsmöte med påverkanstorg består av fem delar: öppningsceremoni, formalia, torget, plenum och avslutningsceremoni. Påverkanstorg är som idé en relativt ny mötesform där den huvudsakliga diskussionen och arbetet är flyttad från plenisalen och beredningsgrupper till ett torg. Metoden utvecklades av Svenska Scoutförbundet.

Läs mer

Centerstudenters stadgar

Centerstudenters stadgar Centerstudenters stadgar 5 10 15 fastställda av förbundsstämman i april 1984 reviderade vid förbundsstämman 1992 reviderade vid förbundsstämman 1997 reviderade vid förbundsstämman 2000 reviderade vid förbundsstämman

Läs mer

Stadgar RFSL Stockholm

Stadgar RFSL Stockholm Stadgar RFSL Stockholm 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är RFSL Stockholm 2 Tillhörighet Reviderade vid årsmöte 16 mars 2013 2.1 RFSL Stockholm är en ideell förening och en avdelning inom Riksförbundet

Läs mer

Stadgar. Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden. (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16)

Stadgar. Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden. (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16) Stadgar Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16) INNEHÅLL 1 NTF:s Ändamål 1 2 Föreningens säte 1 3 Organisatorisk uppbyggnad 1 4 Medlemskap 1 5 Medlemsavgifter

Läs mer

stadgar för Göteborgsdistriktet

stadgar för Göteborgsdistriktet stadgar för Göteborgsdistriktet Stadgar för Göteborgsdistriktet av Amnesty International Detta dokument består av nationella standardstadgar för distrikt inom amnesty international, samt de lokala tillägg

Läs mer

Stadgar för Svensk Biblioteksförening

Stadgar för Svensk Biblioteksförening Stadgar för Svensk Biblioteksförening Box 70380, 107 24 Stockholm Tel: 08-545 132 30 www.biblioteksforeningen.org 1. Ändamål Svensk Biblioteksförening är en ideell förening med uppgift att: Verka för ett

Läs mer

Stadgar för Alla ska kunna bo kvar

Stadgar för Alla ska kunna bo kvar Stadgar för Alla ska kunna bo kvar 1. Firma Föreningens namn är Alla ska kunna bo kvar 2. Syfte Föreningens syfte är att sätta fokus på de sociala aspekter som finns när fastighetsägare höjer hyrorna kraftigt

Läs mer

Häfte 2. Förutsättningar för förbundsstämman

Häfte 2. Förutsättningar för förbundsstämman Häfte 2 Förutsättningar för förbundsstämman Bilaga 5 Föredragningslista 1. Stämmans öppnade 2. Val av stämmofunktionärer a) Ordförande b) Förste vice ordförande c) Föredragande sekreterare d) Protokollsekreterare

Läs mer

Stadgar för. Demensförbundet - Riksförbundet för demenssjukas rättigheter.

Stadgar för. Demensförbundet - Riksförbundet för demenssjukas rättigheter. 1 Stadgar för Demensförbundet - Riksförbundet för demenssjukas rättigheter. Antagna vid förbundsmöte 17 april 1988, med ändringar gjorda vid extra förbundsmöte den 27 maj 1989, vid förbundsmöten den 18

Läs mer

Stadgar för Gymnastikförbundet Sydost

Stadgar för Gymnastikförbundet Sydost Stadgar för Gymnastikförbundet Sydost Kap 1 Allmänna bestämmelser 1 Uppgift Gymnastikförbundet Sydost skall, enligt dessa stadgar och Svenska Gymnastikförbundets stadgar, såsom Svenska Gymnastikförbundets

Läs mer

Skapande Broderi Stockholm

Skapande Broderi Stockholm Skapande Broderi Stockholm Antagna av årsmötet 2016-03-05, bekräftade av medlemsmötet? Allmänna bestämmelser 1 Skapande Broderi Stockholm är en ideell förening, som är politiskt och religiöst obunden.

Läs mer

1. Företagarna Organisation och beslutsnivåer Ändamål Medlemskap... 3

1. Företagarna Organisation och beslutsnivåer Ändamål Medlemskap... 3 Innehåll 1. Företagarna... 3 1.1 Organisation och beslutsnivåer... 3 1.2 Ändamål... 3 1.3 Medlemskap... 3 1.4 Anslutning och uteslutning av lokalförening... 3 1.5 Anslutning och uteslutning av branschförbund...4

Läs mer

Stadgar för RFSL Sundsvall

Stadgar för RFSL Sundsvall Sidan 1 av 6 Stadgar för RFSL Sundsvall Dessa avdelningsstadgar antogs av RFSL:s kongress 140502-0504. Avdelningsstadgarna gäller för alla avdelningar samt dess verksamheter och ska gälla för alla föreningar

Läs mer

Stadgar för föreningen Stockholm Pride

Stadgar för föreningen Stockholm Pride Stadgar för föreningen Stockholm Pride Senast antagna på årsmöte den 16 mars 2014 1 Ändamål och organisation Stockholm Pride är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som verkar för att

Läs mer

Föreningen Ekets Framtid

Föreningen Ekets Framtid Stadgar för Föreningen Ekets Framtid med säte i Eket, Örkelljunga kommun organisationsnummer 802451-9277 Föreningen bildades 2010-02-10 Dessa stadgar ersätter tidigare fastställda stadgar vid årsmötet

Läs mer

Stadgar för Agronomförbundet

Stadgar för Agronomförbundet 1. Ändamål [STADGAR FÖR AGRONOMFÖRBUNDET] Antagna den 9 mars 2013 Stadgar för Agronomförbundet Medlemskap i Agronomförbundet tillkommer den som besitter agronomexamen eller som bedriver studier för att

Läs mer

Stadgar F! Västerås Antagna av årsmöte

Stadgar F! Västerås Antagna av årsmöte 1 Föreningens namn och organisationsnummer Föreningens namn är Feministiskt initiativ Västerås (F! Västerås), organisationsnummer 802495-3799. 2 Föreningens säte F! Västerås säte är Västerås kommun. 3

Läs mer

Stadgar. Senast reviderad 2013-11- 04

Stadgar. Senast reviderad 2013-11- 04 Stadgar Senast reviderad 2013-11- 04 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT... 4 1.1 SYFTE... 4 1.2 FIRMA... 4 1.3 SÄTESORT... 4 1.4 VERKSAMHETSÅR... 4 1.5 FIRMATECKNARE... 4 1.6 ORGANISATION... 4 1.7 STYRDOKUMENT...

Läs mer

Föreningens namn är QnetZ, organisationsnummer 802432-3860. Föreningen är ideell och har sitt säte i Östersunds kommun, Jämtlands län.

Föreningens namn är QnetZ, organisationsnummer 802432-3860. Föreningen är ideell och har sitt säte i Östersunds kommun, Jämtlands län. Stadgar 2009-04-29 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1.1 Föreningens namn och säte Föreningens namn är QnetZ, organisationsnummer 802432-3860. Föreningen är ideell och har sitt säte i Östersunds kommun, Jämtlands

Läs mer

RFS stadgar. Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare

RFS stadgar. Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare RFS stadgar Förbundsstadgar antagna av RFS kongress 1997 och reviderade av kongress 2001, årsmöte 2003, årsmöte 2004, årsmöte 2007, årsmöte 2011 och årsmöte 2014. 1 Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare

Läs mer

Häfte 1. Välkomnande och information

Häfte 1. Välkomnande och information Häfte 1 Välkomnande och information Innehållsförteckning Häfte 1: Välkomnande och information Brev till ombuden bilaga 1 Program bilaga 2 Praktisk information bilaga 3 Information om dialog- och förslagsforum

Läs mer

STADGAR FÖR UNGA FUNKISAR

STADGAR FÖR UNGA FUNKISAR STADGAR FÖR UNGA FUNKISAR TAGNA VID ORDINARIE STÄMMA 24-26 APRIL 2014 VISSA JUSTERINGAR VID EXTRA STÄMMA 28-30 NOV 2014 SLUTGILTIGT BESLUT TAGET VID ORDINARIE STÄMMA 24-26 APRIL 2015. ERSÄTTER 2011 ÅRS

Läs mer

Ordlista mötesteknik. Mer än hälften av rösterna, se majoritet. Absolut majoritet. Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop.

Ordlista mötesteknik. Mer än hälften av rösterna, se majoritet. Absolut majoritet. Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop. Maj 2012 Pensionärsverksamheten Ordlista mötesteknik Absolut majoritet Acklamation Mer än hälften av rösterna, se majoritet. Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop. Man ropar aldrig nej.

Läs mer

Stadgar för Riksförbundet Balans

Stadgar för Riksförbundet Balans Stadgar för Riksförbundet Balans Föreningen Balans bildades år 1997. Ombildad till Riksförbundet Balans den 27 augusti 2012 med säte i Stockholm. Organisationsnummer: 802407-9074 Stadgarna antagna vid

Läs mer

SFS Fullmäktiges Arbetsordning

SFS Fullmäktiges Arbetsordning Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2014-06-23 Dnr: O11-5/1415 SFS Fullmäktiges Arbetsordning 1. Mötesordning SFS fullmäktige hålls i olika typer av forum. Det forum där formella beslut fattas benämns

Läs mer

Stadgar RFSU. 1 Ändamål. 2 Organisation och ansvar. 3 Medlemskap. Reviderade och antagna av kongressen 2015

Stadgar RFSU. 1 Ändamål. 2 Organisation och ansvar. 3 Medlemskap. Reviderade och antagna av kongressen 2015 Stadgar RFSU Reviderade och antagna av kongressen 2015 1 Ändamål Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU, är en partipolitiskt, fackligt och religiöst obunden ideell förening. RFSU utgår från övertygelsen

Läs mer

Stadgar för Samhällsvetarsektionen

Stadgar för Samhällsvetarsektionen Stadgar för Samhällsvetarsektionen Antagna av Samhällsvetarsektionens Stormöte 2013-05-22 Fastställda av Umeå Studentkårs Fullmäktige 2013-09-25 Kap. 1 Ändamål 1 Samhällsvetarsektionen (hädanefter sektionen)

Läs mer

Styrelse och stadgar ska ett årsmöte ta beslut om. Fram till första årsmötet som föreningen har bildas en tillfällig styrelse.

Styrelse och stadgar ska ett årsmöte ta beslut om. Fram till första årsmötet som föreningen har bildas en tillfällig styrelse. Bilda förening Barn, ungdom eller vuxen, det finns föreningar för alla grupper. Kanske tillhör du en grupp som skulle vinna på att bilda en förening kring ert intresse. Som en ideell förening finns det

Läs mer

Stadgar Noaks Ark lokalförening Antagna av föreningsmöte 2013 03-21

Stadgar Noaks Ark lokalförening Antagna av föreningsmöte 2013 03-21 Stadgar Noaks Ark lokalförening Antagna av föreningsmöte 2013 03-21 Namn och organisation 1 1. Föreningens namn är Noaks Ark Syd 2. Föreningen är lokalförening inom Riksförbundet Noaks Ark. Ändamål och

Läs mer

Stadgar för FRO Sollefteå 231

Stadgar för FRO Sollefteå 231 Stadgar för FRO Sollefteå sid 1(5) Stadgar för FRO Sollefteå 231 Fastställda vid avdelningsstämman 2011-02-05 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1.1 FRO Sollefteå (av Frivilliga Radioorganisationen FRO) är en sammanslutning

Läs mer

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse(interimsstyrelse) som kan bestå av tre personer

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till Förbundsmötet 2012

Förbundsstyrelsens förslag till Förbundsmötet 2012 Revidering av Gymnastikförbundets stadgar 1 Kap. Grundläggande bestämmelser 1 Ändamål Svenska Gymnastikförbundet (SvGF), i dessa stadgar benämnt Gymnastikförbundet, har till uppgift att utveckla och stödja

Läs mer

Stadgar för Personskadeförbundet RTP

Stadgar för Personskadeförbundet RTP Stadgar för Personskadeförbundet RTP Antagna vid kongressen 2009.11.06-08 1 Namn och säte Förbundets namn är Personskadeförbundet RTP. Personskadeförbundet RTP är en handikapporganisation som är en partipolitiskt

Läs mer

Stadgar för Fältbiologerna

Stadgar för Fältbiologerna Stadgar för Fältbiologerna Organisationsnummer 802004-2738 Senast reviderade 1. Syfte mom. 1 Fältbiologernas syfte är att: - samla natur- och miljöintresserade barn och ungdomar. - sprida kunskap om och

Läs mer

5 SRS verksamhetsår omfattar tiden mellan den 1 januari och den 31 december.

5 SRS verksamhetsår omfattar tiden mellan den 1 januari och den 31 december. Studentradion i Sverige - Stadgar SENAST ÄNDRADE 2014-10-12 Firma 1 Föreningens firma är Studentradion i Sverige, och förkortas SRS. Föreningens firma tecknas av ordförande och kassör var och en för sig.

Läs mer

Mer än hälften av rösterna. Se majoritet.

Mer än hälften av rösterna. Se majoritet. Acklamation Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop. Jämför votering. Adjungera Låta utomstående personer vara närvarande vid styrelsemöte. De har då ofta yttrande- och förslagsrätt men

Läs mer

Stadgar. SULF:s Professorers Förening (SPF)

Stadgar. SULF:s Professorers Förening (SPF) Stadgar SULF:s Professorers Förening (SPF) Innehåll Allmänna bestämmelser 1 Ändamål 3 2 Organisation 3 3 Regler för beslut och val 3 Ombudsmöte 4 Ombudsmöte 4 5 Ombudsmötets sammansättning 4 6 Närvarorätt

Läs mer

Innehåll Föreningens namn Målsättning Säte Beslutande organ Firmateckning... 3

Innehåll Föreningens namn Målsättning Säte Beslutande organ Firmateckning... 3 Stadgar INNEHÅLL Innehåll... 2 1 Föreningens namn... 3 2 Målsättning... 3 3 Säte... 3 4 Beslutande organ... 3 5 Firmateckning... 3 6 Verksamhets- och räkenskapsår... 3 7 Stadgeändring... 3 8 Upplösning

Läs mer

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014)

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) 1 kap Allmänna bestämmelser 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att utveckla, stödja och bedriva motionsverksamhet för alla åldrar, samt i övrigt verka

Läs mer

Beslutssammanfattning RÅM 2016

Beslutssammanfattning RÅM 2016 Beslutssammanfattning RÅM 2016 Följande sammanfattning bygger på protokollet från s Riksårsmöte 2016. OBS! Eftersom protokollet ännu inte har granskats av justerare kan ändringar komma att ske. Protokollet

Läs mer

Proposition 1. Studentförbundet för Socialt Arbete. i Stockholm. Revidering av stadgar STUDENTFÖRBUNDET FÖR SOCIALT ARBETE I STOCKHOLM

Proposition 1. Studentförbundet för Socialt Arbete. i Stockholm. Revidering av stadgar STUDENTFÖRBUNDET FÖR SOCIALT ARBETE I STOCKHOLM Proposition 1 Revidering av stadgar Studentförbundet för Socialt Arbete i Stockholm 1 Proposition 1 Studentkåren är i konstant förändring och därmed behöver stadgarna uppdateras kontinuerligt. Nuvarande

Läs mer

Stadgar för Naturskyddsföreningen i Västernorrland

Stadgar för Naturskyddsföreningen i Västernorrland Stadgar för Naturskyddsföreningen i Västernorrland Antagna vid föreningens länsstämma 2016-05-14. Naturskyddsföreningen i Västernorrland är Svenska Naturskyddsföreningens lokala länsförbund verksam i Västernorrlands

Läs mer

Stadgar för Brottsofferjourernas Riksförbund

Stadgar för Brottsofferjourernas Riksförbund Stadgar för Brottsofferjourernas Riksförbund Förbundets stadgar antogs vid Riksstämman i Kiruna den 24 maj 2003. Senast reviderad vid Riksstämman i Stockholm/Sollentuna 25-26 maj 2013. Brottsofferjoure

Läs mer

Stadgar för Föreningen Uppsala Tekniska Fysiker. Senast reviderade 2014-05-13 2013-11-12

Stadgar för Föreningen Uppsala Tekniska Fysiker. Senast reviderade 2014-05-13 2013-11-12 ! Stadgar för Föreningen Uppsala Tekniska Fysiker Senast reviderade 2014-05-13 2013-11-12 Stadgar 2(5) Kapitel I: Inledande bestämmelser 1 Definitioner FUTF: Föreningen Uppsala Tekniska Fysiker F-STORM:

Läs mer

KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL

KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL Om RFSL Medlemmar Avdelningar Kongressen Valberedningen och revisorer Förbundsstyrelsen (FS) Förbundskansliet Avdelningarna samlas RFSL Ungdom Bilagor - förteckning 1-4 Handbok

Läs mer

- STADGAR - SVENSKA KARATEFÖRBUNDET VÄSTRA

- STADGAR - SVENSKA KARATEFÖRBUNDET VÄSTRA - STADGAR - SVENSKA KARATEFÖRBUNDET VÄSTRA BAKGRUND Svenska Karateförbund Västra (SKV) bildades som Specialdistriktsförbund (SDF) 2010-XX-XX mot bakgrund av att Svenska Karateförbundet vid Riksidrottsmötet

Läs mer

Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798

Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 1 Organisation och Syfte mom. 1 Föreningens juridiska namn är Enskilda Gymnasiets elevkår, men

Läs mer

Stadgar för föreningen ECPAT Sverige

Stadgar för föreningen ECPAT Sverige Stadgar för föreningen ECPAT Sverige Reviderade 2016-04-26 1. Namn Föreningens namn är ECPAT Sverige. 2. Ändamål ECPAT Sverige, som är en politiskt och religiöst obunden ideell organisation, har som ändamål

Läs mer

Stadgar för föreningen Fair Action

Stadgar för föreningen Fair Action Stadgar för föreningen Fair Action På årsmötet 2015 beslutades att föreningen byter namn till Fair Action och att stadgarna ändras i enlighet med beslutet. Stadgarna antogs av Fair Trade Centers konstituerade

Läs mer