Handlingar. Riksårsmötet 2014 Röda Korsets Ungdomsförbund

Transkript

1 Handlingar Riksårsmötet 2014 Röda Korsets Ungdomsförbund

2 Innehåll Information Välkommen 4 Praktisk information 5-7 Schema (övergripande) 8 Förslag på föredragningslista 9-10 Förslag på arbetsordning Propsitioner Proposition 1 Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktningen i sin helhet Proposition 2 Humanitärpolitiska programmet 24 Humanitärpolitiska programmet i sin helhet Proposition 3 Efterskyddarvodering Policyhögen inkl arvoderingspolicy Proposition 4 Gratis medlemsskap Proposition 5 Stadgeproposition Stadgarna i sin helhet Motioner och motionssvar Motion 1 Val av lokalförening 78 Motionssvar motion 1 79 Motion 2 RKUF-app 80 Motionssvar motion 2 81 Motion 3 Nationell utbildning 82 Motionssvar motion

3 Valberedningens förslag och ordlista Nominerade Vanliga ord på Riksårsmötet Bilagor Bilaga 1 Beslutsuppföljning Bilaga 2 Årsberättelse för

4 Välkommen Välkommen till Riksårsmötet 2014! Årets händelse i Ungdomsförbundet börjar nu närma sig! För att du ska kunna vara med och ta bra beslut och få en riktigt engagerande och spännande helg får du här handlingarna till Riksårsmötet (RÅM 2014). Läs igenom och skicka alla dina eventuella frågor till riksarsmotet@rkuf.se. Du har makten På Riksårsmötet är det du och din lokalförening som har makten. Under helgen kommer vi att skratta tillsammans, diskutera viktiga frågor och fatta beslut som kommer att få ringar på vattnet i flera år framöver. Det är också du som avgör vilka som ska leda Röda Korsets Ungdomsförbund under kommande år. Under helgen kommer vi att välja ledamöter till förbundsstyrelsen, valberedning, verksamhetsrevisorer och stämmoombud. Under helgen kommer vi att ta beslut om de motioner som kommit in från medlemmar och lokalföreningar. Vi kommer också att ta beslut om de propositioner som Förbundsstyrelsen lagt. Tillbakablick på 2013 Eftersom vi är så många samlade under årsmötet passar vi på att se tillbaka på året som gått. Du får en presentation av vad som hänt under året och kan ställa alla dina frågor direkt till förbunds styrelsen. För att kunna ställa de bästa frågorna tipsar vi om att läsa årsberättelsen och sen skriva upp alla kluringar innan presentationen börjar. Välkommen till Uppsala! Uppsala lokalförening och förbundsstyrelsen önskar Er välkomna till Sveriges bästa studentstad och Riksårsmötet 2014! Röda Korsets Ungdomsförbund fyller nu 18 år och tar klivet in i vuxenlivet. Vilken plats kan passa bättre för att fira detta än staden dit tusentals unga varje år flyttar för att i anrika universitets- och nationsmiljöer för första gången testa sina vingar? Vi ser fram emot en helg full av diskussioner, beslutsfattande och en stor mängd engagemang och ett tillfälle att ladda batterierna för en framtid av minst lika grym utveckling som vi haft under vår uppväxt. I år är vår röst extra viktig. Tillsammans sprider vi medmänsklighet och arbetar för att Sverige ska stå upp och rösta för humanitet! Kärlek och Respekt, ska det vara så jävla svårt?! Ida Reimegård, ordförande Uppsala Hala Mohammed, förbundsordförande 4

5 Praktisk information Boendet och lokal Alla kommer att bo på City Stay vandrarhem på Trädgårdsgatan 5 A. City Stay ligger på bekvämt promenadavstånd till shopping, buss- och tågstation. Om du bor i Uppsala kommer du inte bo på vandrarhemmet eftersom vi försöker göra årsmötet så kostnadseffektivt som möjligt. Det kommer finnas två-, tre- och fyrbäddsrum. Två nätter är inkluderat i deltagaravgiften. Under fredagen 13/6 kommer det att finnas möjlighet att lämna bagage på City Stay, redan på morgonen för den som önskar. Efter utcheckningen den 15/6 finns det också möjlighet att förvara sitt bagage på City Stay. Själva mötet kommer att vara på Grand Kulturhus på Trädgårdsgatan 5. Lakan och handduk kommer att finnas på vandrarhemmet, så det behöver ni inte ta med er. Tillgänglighet på boendet Vi strävar efter att Riksårsmötet ska vara tillgängligt för alla. City Stay har handikappanpassad wc och dusch samt ramp in. Om du har behov av någon typ av hjälpmedel så hör av dig till riksarsmote@rkuf.se så fort som möjligt, så försöker vi ordnar det. Mat All mat är vegetarisk och vi har valt ekologiska eller rättvisemärkta alternativ i så stor utsträckning som det var möjligt. Målet är att alla med specialkost ska få lika goda matupplevelser som de utan specialkost. Har du glömt att anmäla specialkost? Hör av dig så fort som möjligt till riksarsmote@rkuf.se så försöker vi ordna det. Frukost kommer vi att äta på City Stay vandrarhem, på frukosten kommer det att finnas köttalternativ eftersom vi inte är de enda boenden på vandrarhemmet. Fika och frukt kommer att finnas på Grand Kulturhus och på lördag eftermiddag firar vi vår 18-årsdag genom att käka tårta. Lunch kommer vi att äta på Ciao Viktoria på Drottninggatan 12. Lunchen kommer vara skolmatsstandard. Middagarna kommer vi att äta på Statsteatern på Kungsgatan 53. På fredagen är buffé och på lördagen är det sittning med 2-rätters. Resor och resekostnader För våra resor i Ungdomsförbundet finns reseriktlinjerna. Där står det bland annat om hur vi ska göra för att spara på miljön och pengar när vi reser. Alla lokalföreningar har kundnummer hos SJ som gör att vi får rabatt när vi reser. Använd gärna din lokalföreningskundnummer när du bokar din resa. Lokalföreningarna står själva för resor för ombud som åker till Riksårsmötet. Om er lokalförening har en mycket svag ekonomi och inte kan bekosta resorna själva och har sökt ersättning för resor är det viktigt att ni lämnar in kvitton eller utdrag ur kontoregistret som visar att ni har betalat en faktura senast den 30/6. Endast de som lämnat in ansökningar om reseersättningar i april har möjlighet att få ersättning. Följ vad som händer innan, under och efter RÅM Information om Riksårsmötet kommer att ligga på hemsidan och skickas ut per mail men det 5

6 finns också många sätt att delta mer interaktivt. Facebookeventet Riksårsmötet 2014 ger en möjlighet att dela material, tankar och diskutera med andra det som händer kring årsmötet. Får du inte tillgång till eventet kan du maila till så hjälper vi dig. Posta gärna på eventet när ni har haft er RÅM-träff i lokalföreningen, vilken fråga diskuterade ni mest? Vår egen RÅM-rapportör kommer att uppdatera vad som händer innan, under och efter årsmötet på Facebookeventet. På Twitter och Instagram är det hashtag #rkuf14 som gäller. På vandrarhemmet kommer det att finnas gratis Wifi. Anmälan och avanmälan Alla som har anmält sig till Riksårsmötet får handlingarna skickat till sig via mail. Om du avbokar din plats till RÅM efter 15 april utan att ha en ersättare faktureras din lokalförening för anmälningsavgiften (1000 kr). Efter 15 april kan du inte heller ändra informationen i din anmälan. För att vi ska kunna beställa lagom mycket mat till alla deltagare är det viktigt att du har angett vilka måltider du kommer att vara med på under årsmötet. Om något i din anmälan har ändrats eller om du av någon anledning inte kan delta på Riksårsmötet är det viktigt att du kontaktar riksarsmote@rkuf.se så snart som möjligt. Komma redan på torsdag Incheckning till RÅM är mellan på fredagen den 13 juni. Kl hålls det en workshop i beslutsprocessen för alla nya och andra som vill. RÅM slutar på söndagen den 15 juni kl För dig som kommer redan på torsdagen behöver du själv lägga ut för maten och sedan redovisa detta till din lokalförening. Din lokalförening får själv bekosta boendet torsdag-fredag (föreningen faktureras i efterhand). Olika sätt att delta Det finns fyra olika sätt att delta på Riksårsmötet; som ombud, ersättare till ombuden som funktionär eller som nominerad till en förtroendepost. Ombuden är de som representerar föreningen och har rösträtt på Riksårsmötet och dessa väljs av respektive förening. Föreningen väljer också ersättare till ombuden, ifall dessa av någon anledning inte kan delta på mötet. Ombudens boende och mat betalas centralt av Ungdomsförbundet. Alla ombud måste vara medlemmar - betala medlemsavgiften kan du göra här. Se till så att du har betalat din medlemsavgift innan RÅM, annars har du inte rätt att rösta. Ersättare åker till RÅM endast om ombuden inte kan delta. Viktigt nummer Det viktigaste numret under RÅM att ha koll på (tips: lägg in i telefonboken redan nu) är RÅMjourtelefonen som nås på Det går att ringa till telefonen redan nu om du har en fråga som behöver tas på telefon. Om ingen svarar kan du lägga ett SMS så ringer vi upp. Du kan också maila till riksarsmote@rkuf.se. 6

7 Packning Kåsa/mugg/vattenflaska (för att vi ska använda så få engångsmuggar som möjligt och spara på miljön) Du behöver inte ta med lakan och handduk (finns på plats) Ta med läsplatta ect om du har en sån f(ör att kunna läsa handlingar och beslutsunderlag Fredagens kvällsaktivitet kommer att vara utomhus om det är okej väder så se till att med kläder att kunna vara ute en stund På lördagkväll är det fest, så ta med dina favoritfestkläder så att du kan dansa loss och dricka alkoholfria drinkar i en cool outfit. Karta 7

8 Schema RÅM 2014 Fredag 13 juni Incheckning och mingel Ciao Viktoria Workshop om beslutsprocessen för alla nya och de som vill på Grand Lunch på Ciao Victoria Årsmötet inleds och öppnas på Grand (val årsmötesfunktionärer och beslut av formalia) Presentation av motioner, propositioner samt valberedningens hela förslag på Grand Fika på Grand Årsmötet fortsätter med påverkanstorg på Grand Ordförandenätverket Middag på Uppsala Kvällsaktivitet på Grand (alternativt utomhus) Lördag 14 juni Påverkanstorget fortsätter på Grand Utfrågning av alla kandidater till förtroendeeposter Lunch Årsmötet fortsätter Fika Årsmötet fortsätter Middag på Uppsala Stadsteater Kvällsaktivitet på Grand Söndag 15 juni Årsmötet fortsätter med val och beslut på Grand Fika Årsmötet fortsätter med val och beslut Lunch på Ciao Viktoria Avslutning 8

9 Föredragningslista Förslag till föredragningslista RÅM Mötet öppnas 2 Mötets behöriga utlysande 3 Ombudens behörighet (justering av röstlängden) 4 Val av mötesfunktionärer Val av mötesordförande Val av justerare Val av rösträknare 5 Att fastställa föredragningslistan 6 Att fastställa arbetsordningen Att välja diskussionspunkter till påverkanstorget Att välja diskussionsledare till påverkanstorget Att välja diskussionssekreterare till påverkanstorget 7 Rapporter 8 Godkännande av verksamhetsberättelsen 9 Att fastställa resultat- och balansräkning för 2013 Beslut med anledning av Ungdomsförbundets redovisade resultat 10 Att godkänna revisionsberättelse 11 Att bevilja ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen för 2013 års förvaltning 12 Beslut angående propositioner Proposition Beslut angående inkomna motioner Diskussionspunkt Verksamhetsinriktning Proposition 1 Verksamhetsinriktning Diskussionspunkt Humanitärpolitiska programmet och efterskyddsarvode Proposition 2 Humanitärpolitiska programmet

10 Proposition 3 Efterskyddsarvode Diskussionspunkt Medlemsfrågor och stadgar Proposition 4 Medlemsavgift Proposition 5 Stagar Motion 1 Val av lokalförening Diskussionspunkt Motioner Motion 2 RKUF-app Motion 3 Ökad pedagogikkunskap för att uppnå hållbara verksamheter 14 Fastställande av medlemsavgiften Diskussionspunkt Medlems- och Föreningsutveckling (från påverkanstorgsdiskussion) Proposition 4 Medlemsavgift 15 Val av förbundsstyrelseledamöter Fastställande av antal ledamöter Val av ledamöter 16 Val av revisorer Val av auktoriserad revisor Val av verksamhetsrevisor samt ersättare 17 Val av valberedning 18 Val av stämmoombud 19 Övriga frågor 20 Mötet avslutas 10

11 Arbetsordning Förslag på arbetsordning Arbetsordning så funkar det! Eftersom ett årsmöte kan gå till på flera olika sätt ska Riksårsmötet i början av mötet fatta beslut om arbetsordningen, som beskriver hur mötet ska gå till. Detta förslag på arbetsordning delar upp hela mötet i två delar, påverkanstorg och plenumförhandlingar. Arbetsordningen skapar bra underlag för beslut och gör att mötet blir effektivt. Det ska vara roligt att vara med och påverka! Påverkanstorg forum för diskussion och förslag Påverkanstorg är en form för diskussioner och yrkanden som skapar större möjlighet för alla som kommer till Riksårsmötet att delta aktivt i beslutsprocessen. Målet är att tankar från alla deltagare ska tas tillvara och inte bara åsikter från de som vågar tala inför en stor grupp människor. Ju fler som deltar i diskussionerna, desto mer förankrade blir besluten. Varje deltagare väljer själv vilka diskussioner den vill vara med i och hur länge. På påverkanstorget kan ombuden komma med yrkanden. Yrkanden är formella tilläggsförslag eller motförslag till de motioner och propositioner som kommit in till Riksårsmötet. Alla propositioner och motioner som skickats in till Riksårsmötet grupperas i diskussionspunkter utifrån de ämnen de berör. Diskussionspunkterna får var sin fysisk plats på påverkanstorget, en skärmvägg där motionerna och propositionerna finns uppsatta. Varje diskussionspunkt får också en egen färg under påverkanstorg för att göra det enklare att snabbt hitta rätt. För att underlätta diskussionerna finns det torgfunktionärer på påverkanstorget - diskussionsledare och diskussionssekreterare. Dessa väljs av årsmötet efter förslag av förbundsstyrelsen. Förslaget är att årsmötet ajourneras för påverkanstorg på fredagen klockan och stänger sedan kl för dagen. Påverkanstorget öppnar igen på lördagen kl och avslutas samma dag klockan Yrkanden kan läggas fram till klockan då yrkandestopp infaller. Därefter tillåts enbart diskussion. Efter påverkanstorget sammanfattas diskussionerna till ett beslutsunderlag som finns tillgängligt iutskrivet format till alla deltagare under förmiddagen på lördagen. Inga beslut fattas på påverkanstorget. Besluten tas senare, i plenum. Påverkanstorg När diskussionspunkterna har presenterats är det dags för deltagarna på Riksårsmötet att diskutera de motioner och propositioner som finns. Du kan när som helst välja att lämna en diskussionspunkt på påverkanstorget för att gå till en annan och diskutera denna punkts frågor. 11

12 Efter en diskussion kanske ombuden vill lägga nya yrkanden i den sakfråga som motionen eller propositionen har tagit upp. De nya yrkandena ska vara kopplade till sakfrågan i de motioner och propositioner som redan finns. Du kan alltså inte lägga fram ett yrkande med ett helt nytt ämne som inte har benämnts i motionerna eller propositionerna. Diskussionsledarna och diskussionssekreterarna kan hjälpa ombuden att formulera yrkanden till språkligt korrekta attsatser. Efter detta uppstår yrkandestopp, vilket betyder att inga fler tilläggs- eller motyrkanden till motioner eller propositioner kan läggas fram, varken under den tid av påverkanstorg som är kvar eller i plenum. Deltagarna ska ha tid att sätta sig in i och diskutera eventuella tilläggsyrkanden och motyrkanden som kommit upp. Ombud, motionärer och förbundsstyrelsen kan också enas om jämkningsyrkanden, vilket innebär att flera yrkanden slås ihop. Ombuden kan närsomhelst under påverkanstorget markera vilka yrkanden de vill stötta vid de respektive motionerna och propositionerna. Eftersom det är ombuden som valts till representanter för lokalföreningen är det bara ombuden som får stötta yrkanden med sin röst. De yrkanden som får flest röster är de som kommer att lyftas som huvudyrkanden i plenum. Under de sista 30 minuterna får inga nya yrkanden läggas på Påverkanstorget. Endast diskussion om befintliga yrkanden får förekomma under denna tid. Roller på påverkanstorget Ombudens ansvar är att: Representera lokalföreningen genom att delge och diskutera lokalföreningens åsikter. Bidra med sina kunskaper och erfarenheter i sakfrågorna. Bidra till en öppen och konstruktiv diskussion. Lämna eventuella tilläggsyrkanden eller motyrkanden. Förbundsstyrelsens ansvar är att: Representera förbundsstyrelsen genom att delge och diskutera förbundsstyrelsens åsikter. Bidra med sina kunskaper och erfarenheter i sakfrågorna. Bidra till en öppen och konstruktiv diskussion. Diskussionsledarnas ansvar är att: Se till att diskussionerna är konstruktiva och leds framåt. Vara neutrala i sakfrågan och se till att alla får komma till tals. Hjälpa till med formuleringar på nya yrkanden som kommer fram under påverkanstor- 12

13 get. Tillsammans med diskussionssekreteraren sammanställa de yrkanden som uppfattats ha mest stöd från påverkanstorget. Diskussionssekreterarnas ansvar är att: Hjälpa till med formuleringar på nya yrkanden som kommer fram under påverkanstorget. Sätta upp förslagen på diskussionspunktens skärmvägg. Tillsammans med diskussionsledaren sammanställa de yrkanden som uppfattats ha mest stöd från påverkanstorget. Efter påverkanstorg från diskussion till beslut När påverkanstorget avslutas sammanställer torgfunktionärerna huvudyrkanden, alltså det förslag som fått flest röster. Ibland kan inte diskussionspunkten sammanfattas i ett enda yrkande, då presenteras ett huvudyrkande och ett eller flera motyrkande. De ursprungliga motionerna och propositionerna kommer automatiskt att finnas med som motyrkande, om det inte är dessa som fått mest stöd och blivit huvudyrkanden till plenumförhandlingarna. Plenum forum för beslut Vissa ärenden, som till exempel verksamhetsplan och budget, eller frågor av ideologisk karaktär kan behöva diskuteras i en större grupp. Förbundsstyrelsen föreslår och stämman beslutar under punkten arbetsformer vilka ärenden som får tid till plenidebatt. Den inflytandepunktsansvarige leder diskussionen och där kan förslagsställare, styrelseledamöter, ombud m fl ges utrymme till förtydliganden och debatt. Den andra delen av årsmötet, plenumförhandlingarna, är mer traditionell. Plenumförhandlingarna går ut på att alla sitter tillsammans och beslutar om de yrkanden som diskuterats på påverkanstorget. På lördagen återupptas förhandlingarna i plenum för att fatta beslut. Utgångspunkten för pleniförhandlingarna är att förhandlingarna redan har skett. På detta sätt kommer pleniförhandlingarna bara att vara en formell bekräftelse av vad som i princip har framkommit i diskussionerna under påverkanstorget. Varje inflytandepunkt har ett huvudyrkande. Ombudens övriga yrkanden kan vara tilläggsyrkanden, avslag eller modifieringar av förslaget. Dessa yrkanden måste väckas av en ett ombud nnan stämman går till beslut. Det räcker alltså inte att det står skrivet i beslutsunderlaget. Funktionärer under plenum - presidiet Under plenumförhandlingarna finns det två personer som ska hålla ordning på mötet en mötesordförande och en vice mötesordförande. Det finns även en eller flera mötessekreterare som har till uppgift att skriva protokoll under mötet. Det är mötesordförandena som leder mötet 13

14 i plenum men ombuden och alla andra med allmän förslagsrätt har naturligtvis möjlighet att lägga fram förslag till mötesordförandena om de vill att någonting ska göras på ett annat sätt än vad mötesordförandena föreslår. Vilka yrkanden finns att ta ställning till? Det går bara att rösta på lyfta yrkanden. Huvudyrkandena från påverkanstorget är automatiskt lyfta, men för att kunna rösta på ett tilläggs- eller motyrkande måste ett ombud meddela presidiet att de vill lyfta ett yrkande. Då går yrkandet att rösta på i plenum. Presidiet frågar innan varje omröstning om det är någon som vill lyfta något tilläggs- eller motyrkandena i den aktuella frågan. Om ingen lyfter något tilläggs- eller motyrkande så finns bara huvudyrkandet att bifalla eller avslå, det vill säga att rösta ja eller nej till. Vem får prata och bestämma i plenum? Alla som kommit till Riksårsmötet får sitta med i plenum och lyssna. De som har yttranderätt får begära ordet och prata till de som sitter i plenumsalen. Förslagsrätt innebär att personen i fråga har rätt att framföra yrkanden till Riksårsmötet. Rösträtt ger en person rätt att rösta i de beslut som tas i plenum. Följande gäller på Riksårsmötet: Ombuden har yttrande-, förslags- och rösträtt. Förbundsstyrelsen har yttrande- och förslagsrätt. Presidiet har yttrande- och förslagsrätt. Generalsekreteraren har yttranderätt. Valberedningen har yttrande- och förslagsrätt endast i frågor om personval. Motionären (personen som skrivit den aktuella motionen) har yttranderätt. Revisorerna har yttrande- och förslagsrätt endast i frågan om ansvarsfrihet. Årsmötet kan också ge andra deltagare med sakkunskaper yttranderätt i vissa frågor, till exempel till förbundsekonomen om ekonomifrågor diskuteras. Om ett ombud inte har möjlighet att närvara vid plenumförhandlingarna har de rätt att överlåta sin röst åt en av föreningens ersättare. Ersättaren övertar då ombudets röstkort och rösträtt. Den som vill säga något i plenum måste begära ordet. Det gör ombudet genom att räcka upp röstkortet tills presidiet signalerat att de har noterat detta. Personen som begärt ordet sätts upp på en talarlista och de som satts upp där får i tur och ordning prata. Som Riksårsmötets beslut gäller det förslag som får flest antal röster. Vid beslut om ändring av stadgar ska 2/3 av de röstberättigade vara eniga om beslutet. Vid lika antal röster sker avgörandet genom lottning. Omröstningen sker öppet. 14

15 Personval Flera förtroendeposter kommer att väljas under Riksårsmötet. I möteshandlingarna presenteras valberedningens förslag. På plats på Riksårsmötet finns möjlighet att nominera ytterligare personer inklusive att nominera sig själv. Nomineringsstopp, alltså sista tidpunkt för att lämna in nomineringar till personvalen, bestäms av mötets ombud. Nomineringsstoppet föreslås vara klockan 10:00 på lördagen. Valen genomförs under plenumförhandlingarna. Personval sker öppet om inte årsmötet beslutar om sluten omröstning. Röstsiffror vid sluten omröstning redovisas i protokollet. Till en sluten omröstning används valsedlar där ombuden skriver namnet/namnen på den/de kandidater de röstar på. Den blir vald som får flest antal röster av det totala antalet giltiga röster. Om valet gäller fler poster än en och antalet kandidater överstiger antalet poster väljs de kandidater som får flest antal röster. Får två kandidater lika många röster sker en ny omröstning mellan dessa. Om inget avgörande mellan de två kandidaterna sker i en andra omröstning lottar man mellan dessa två. Giltig röstsedel ska innehålla högst det antal personer som ska väljas. Presidiet ansvarar för att leda processen kring valen med utfrågningar, valförfarande och ansvarar för att diskussionen hålls relevant, konstruktiv och fri från personangrepp. Reservation Det ombud som vill reservera sig mot ett beslut som årsmötet fattat måste lämna in en reservation i direkt anslutning till beslutet. Motiveringen måste lämnas in skriftligen till mötessekreteraren innan årsmötet avslutats. 15

16 Proposition 1 - Verksamhetsinriktning Förslag till Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhetsinriktning Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhetsinriktning beslutas av Riksårsmötet, vårt högsta beslutande organ, och gäller under tre år. Verksamhetsinriktningen innehåller de strategiska och långsiktiga mål vi tillsammans ska uppnå under åren Verksamhetsinriktningen gäller för både förbundsgemensam och lokal nivå. På förbundsgemensam nivå arbetar vi för att uppnå och följa upp målen i verksamhetsinriktningen. Lokalföreningarna ansvarar för att bedriva verksamhet i linje med målen utifrån sina resurser och lokala behov. Verksamhetsinriktningen ska ange övergripande inriktning och mål för de kommande tre åren för vår organisation. Utgångspunkten för det är vilka behov vi ser i samhället. Under snart ett år har förbundsstyrelsen med hjälp av lokalföreningar, frivilliga och personal diskuterat, vänt och vridit på vad vår organisation gör nu och vad vi skulle kunna göra i framtiden. Det här är resultatet. Vi har fokuserat på vad vi som organisation vill lämna för avtryck efter tre års verksamhet, både på samhället och hos de personer vi möter. Vi vill nå fler och vi vill göra mer! Förbundsstyrelsen föreslår därför Riksårsmötet: Att anta Verksamhetsinriktning

17 Bilaga till proposition 1 - Verksamhetsinriktning Gör mer, gör bättre, nå längre! Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhetsinriktning Vi är det unga Röda Korset i Sverige Röda Korsets Ungdomsförbunds vision är ett samhälle som tar tillvara på barn och unga som en resurs och där människovärdet sätts i främsta rummet. Vi vill se en hållbar utveckling i Sverige och världen, för att unga människor ska kunna leva i ett samhälle som är hållbart; ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Vi vill att alla barn och unga ska känna sig delaktiga. Alla barn och unga ska känna att de kan påverka sin vardag. Alla barn och unga ska ha tillgång till en trygg och meningsfull fritid. Röda Korsets Ungdomsförbund arbetar för att förhindra och lindra mänskligt lidande. Vi ställer upp för humanitet, mänskliga rättigheter och motverkar inhumana förhållanden och rasism. Som ett av få ungdomsförbund i Sverige bedriver vi breda sociala verksamheter för unga människor. Och det gör vi varje dag. Tillsammans med tusentals frivilliga finns vi till för de som behöver oss mest. Vi påverkar globalt genom att arbeta lokalt i Sverige. Vi är den unga organisationen för den som vill engagera sig i humanitärt arbete. Vår viktigaste resurs är våra frivilliga. Vi erbjuder unga möjligheter till ledarskap och personlig utveckling genom sitt engagemang. Vi mobiliserar unga för att förändra samhället. Vi är det unga Röda Korset som ställer oss frågan: Kärlek och respekt, ska det vara så jävla svårt? Röda Korsets principer Röda Korsets Ungdomsförbund blev en självständig organisation Vi är en del av världens största humanitära organisation, som finns i 189 länder i världen. Röda Korsets Ungdomsförbunds arbete tar utgångspunkt i röda kors- och rödahalvmånerörelsen, sju grundprinciper: Där den viktigaste principen är humanitet. Det innebär att Röda Korset ska förhindra och lindra mänskligt lidande, skydda liv och hälsa och värna respekten för människors värde. Röda Korset ska arbeta för ömsesidig förståelse och samarbete samt varaktig fred mellan alla folk. För att kunna bedriva humanitärt arbete på bästa sätt har Röda Korset ytterligare sex grundprinciper. De handlar om hur organisationen ska förehålla sig till omvärlden och hur arbetet ska struktureras. Opartiskhet - ingen skillnad ska göras mellan människor, hjälpen ska sättas in där den behövs mest. Neutralitet - neutralitet ska iakttas i konflikter om politik, religion eller ideologi. Den enskilda människan ska stå i centrum. Självständighet - Röda Korset är en självständig organisation. 17

18 Frivillighet - frivilligheten gäller både den verksamhetsaktiva och deltagare. Enhet - det finns endast en rödakorsförening i varje land och den är öppen för alla. Universalitet i Röda Korset har alla nationella rödakors- och rödahalvmåneföreningar samma skyldigheter och rättigheter att bistå varandra. Verksamhetsinriktning Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhetsinriktning beslutas av Riksårsmötet, vårt högsta beslutande organ, och gäller under tre år. Verksamhetsinriktningen innehåller de strategiska och långsiktiga mål vi tillsammans ska uppnå under åren Verksamhetsinriktningen gäller för både förbundsgemensam och lokal nivå. På förbundsgemensam nivå arbetar vi för att uppnå och följa upp målen i verksamhetsinriktningen. Lokalföreningarna ansvarar för att bedriva verksamhet i linje med målen utifrån sina resurser och lokala behov. Våra verksamhetsområden visionen om ett humant samhälle Våra verksamhetsområden beskriver vad vi vill uppnå med våra verksamheter. Under åren arbetar Röda Korsets Ungdomsförbund aktivt inom områdena Humanitär migration och Social trygghet. Vi vill bidra till att ge unga människor i Sverige en meningsfull fritid, förutsättningar för att klara av sin skolgång samt att finnas som ett stöd för unga som inte mår bra. Vi fokuserar på vårt arbete för och med unga migranter och främst asylsökande, för att tillsammans med dessa skapa positiva förutsättningar i Sverige. För att nå vår vision, om ett humant samhälle, måste vi definiera och utveckla huvudområden. Våra huvudområden är vägledande för vår verksamhet, vars utformning i sin tur styr hur vi organiserar oss. Verksamhetsinriktningen styr helt enkelt hur vi använder våra resurser för att på bästa sätt stärka vår organisering. Under åren arbetar Röda Korsets Ungdomsförbund med följande verksamhetsområden: Social trygghet Humanitär migration 18

19 Social trygghet För Röda Korsets Ungdomsförbund är det en självklarhet att alla barn och unga ska klara sin skolgång. Idag är det många barn och unga som inte får godkända betyg eller når de resultat som vi vet att de kan nå, om bara rätt stöd hade funnits. Under åren utökar vi vår roll som stöd i skolan genom att unga inspireras och lär sig av andra unga. Många barn och unga i Sverige mår överlag ganska bra, men de som mår dåligt nu mår sämre än vad de gjorde tidigare. Röda Korsets Ungdomsförbund är en kompis som lyssnar på barn och unga när de har det svårt. Vi bryr oss. Genom våra verksamheter erbjuder vi mötesplatser där barn och unga kan träffa nya vänner och skapa sig en meningsfull fritid tillsammans med andra. För att stärka den sociala tryggheten bedriver vi olika typer av verksamheter och aktiviteter som ökar barn och ungas samhälleliga delaktighet som i sin tur, stärker ungas känsla av sammanhang. Röda Korsets Ungdomsförbund vill vara en kompis, som finns där just när det behövs. Våra sociala verksamheter stärker barns och ungas självkänsla, de stärks som individer. Röda Korsets Ungdomsförbund bedriver bred social verksamhet där unga möter unga. I våra möten med varandra växer ofta en nyfikenhet fram och en ökad förståelse för att vi alla har olika erfarenheter i livet. Genom att mötas och dela med sig av sina egna erfarenheter skapas en ökad förståelse för varandra, vilket i sin tur resulterar i en ömsesidig respekt för varandra. En ömsesidig respekt är en grundförutsättning för att bedriva verksamhet där alla unga inkluderas. I slutet av år 2017 är följande mål uppfyllda: Våra verksamheter ger barn och unga förutsättningar att klara av sin skolgång. Våra verksamheter bidrar till en meningsfull fritid för barn och unga. Våra verksamheter ger barn och unga möjlighet att samtala, diskutera och reflektera. Humanitär migration Röda Korsets Ungdomsförbund möter allt för ofta unga migranter, i synnerhet ensamkommande och papperslösa, som befinner sig i en mycket utsatt situation och saknar i många fall social trygghet. Våra verksamheter är, och kommer fortsätta vara, en mycket viktig del av mottagandet i Sverige. Under de tre kommande åren fortsätter vi att arbeta för ett humant och öppet mottagande av unga migranter. Genom att skapa naturliga mötesplatser för unga bidrar vi till delaktighet och ger en möjlighet till en rolig och meningsfull fritid. Unga människor i Sverige kan genom kunskap och dialog få nya perspektiv på varför människor flyr. Våra attitydförändrande verksamheter bidrar till att förändra ungas värderingar och utmanar existerande fördomar. Vi låter unga reflektera över sina egna ställningstaganden och medverka i arbetet för ett humanare Sverige. 19

20 I slutet av år 2017 är följande mål uppfyllda: Våra verksamheter bidrar till att unga migranter får ett humant mottagande i Sverige. Våra verksamheter påverkar ungas värderingar genom att öka förståelsen för vad det innebär att var på flykt. Vi samarbetar med Svenska Röda Korset och andra organisationer för att utveckla vårt arbete för och med unga migranter. Organisationsutveckling - vårt stöd för att göra skillnad Vår verksamhet är det avtryck som vi lämnar i världen och den skillnad vi gör för barn och unga. För att kunna bedriva bra verksamhet behöver vi resurser och förutsättningar för det. Organisationsutveckling består av det vi behöver för att kunna genomföra den verksamhet som vi har och för att kunna göra den så bra som möjligt. I det ingår medlems- och frivilligutveckling, föreningsutveckling, kommunikation och ekonomi samt vår roll som arbetsgivare. För att bedriva bra verksamhet behöver vi bland annat medlemmar och frivilliga, en hållbar ekonomi och en intern och extern kommunikation som fungerar. Förenings- och verksamhetsutveckling Röda Korsets Ungdomsförbund består av lokalföreningar. Lokalföreningarna utgör organisationens fundament och ger oss den stabilitet vi behöver för att kunna bedriva bra verksamhet. För att lokalföreningarna i Röda Korsets Ungdomsförbund ska ha de bästa förutsättningarna fortsätter vi vårt arbete med att utveckla verktyg och struktur för lokalföreningarna, även under åren Under de kommande tre åren tar vi de första stegen i att se över hur vi kan förenkla föreningsstrukturen. Våra verksamheter drivs inom ramen för en lokalförening eller på förbundsgemensam nivå. Under åren arbetar vi med att utveckla verksamhetsformen. Vi utvecklar därför bland annat verksamhets- och organisationsformer för högstadie- och gymnasieskolan som unga själva kan leda. I slutet av år 2017 är följande mål uppfyllda: Vår skolbaserade verksamhet är ett enkelt sätt för unga i högstadie- och gymnasieskolan att engagera sig. Våra lokalföreningar är stabila och självgående. Våra lokalföreningsstyrelser upplever att de får tillfredsställande stöd från förbundsgemensam nivå. Förbundsgemensam nivå stöttar verksamheter som drivs utan lokalföreningsstöd. Våra lokalföreningar gör årligen insatser för att värva fler medlemmar. Våra lokalföreningar 20