Fairtrade. det rättvisa valet. Fairtrade i Nynäshamn. Stort chokladtest. Hur startade Fairtrade? Fairtrade vs. Marabou. Vilka butiker håller måttet?

Transkript

1 Maj 2008 NYNÄSHAMNS Fairtrade GYMNASIUM det rättvisa valet N Y Ä S H A M N S G Y M N A S I U M E n t i d n i n g g j o r d a v e l e v e r f r å n N y n ä s h a m n s G y m n a s i u m Artikeltips: Fairtrade City s. 5 Kaffejämförelse s. 9 Chokladtest s. 10 Rättvisa caféer s. 12 Stort chokladtest Fairtrade vs. Marabou Hur startade Fairtrade? Allt du inte visste om Fairtrade, odlarna och hur du kan påverka! Fairtrade i Nynäshamn Vilka butiker håller måttet? truro.gov.uk Rättvist recept s. 17

2 Hej! Redaktörernas ord Vi är fyra tjejer som går tredje året på samhällsprogrammet i Nynäshamns gymnasium. Tidningen du håller i din hand är den första delen av vårt projektarbete som startade hösten Vi valde att göra ett arbete som upplyser andra om rättvis handel med inriktning på märket Fairtrade. Det vardagliga namnet i Sverige är Rättvisemärkt, men vi har valt att kalla det för det internationella namnet Fairtrade. För att begränsa oss handlar tidningen bara om matvaror och inte om alla de övriga produkter som finns, såsom fotbollar, kläder, smycken och blommor. Anledningen till att vi valde Fairtrade var på grund av att vi fann ämnet aktuellt, intressant och nödvändigt. Kanske kan du redan en hel del om Fairtrade, kanske har du aldrig hört talas om det. Oavsett vilket så kommer du efter att ha läst den här tidningen veta mer än de flesta angående Fairtrade och allt vad det innebär. Själva är vi inte de bästa föredömen när det kommer till att faktiskt köpa Fairtrademärkta produkter men under arbetets gång har vi ändå fått upp ögonen och försökt tänka mer medvetet när vi handlar. Vi hoppas på att du kommer att göra detsamma! Trevlig läsning! Vi som har gjort tidningen är... Therese Djäkner Helena Holmgren Linnéa Andersson Elin Hultgren 2

3 Vad vill Fairtrade? Producenter i många utvecklingsländer har ofta svårt att hävda sig på den stora världsmarknaden på grund av begränsade resurser. För att ändå kunna vara med och tampas med sina produkter tvingas de ofta att pressa priserna samt sänka nivån på arbetsförhållanden och miljötänkandet. Eventuellt tvingas de sälja till ett pris som understiger produktionskostnaderna. Varorna säljs sedan vidare via flera mellanhänder som, i sin tur, tar en stor del av vinsten och då blir det inte mycket kvar till producenten att betala arbetare med. Detta resulterar i att många inte får bra betalt för utfört arbete och därmed inte kan försörja sig själva och sin familj. Det är inte bara en personlig tragedi utan hela samhället blir lidande av detta. och verksamhetsidé är att genom en rättvis världshandel med respekt för de mänskliga rättigheterna främja en bättre framtid för människor och miljö. Fokus sätts på människan och lokalsamhällets utveckling och på grund av det kan man undvika fattigdom och social utslagning. Det är inte frågan om bistånd i vanlig mening, utan istället om långsiktiga handelssamarbeten mellan producenter, importörer, affärer och konsumenter. En sorts ge- och ta förhållande på rättvisa villkor, med skälig ersättning, goda arbetsförhållanden, respekt för mänskliga rättigheter och miljö ur ett långsiktigt perspektiv som kommer att ge hållbar utveckling. Med det här i åtanke har rättvishandelrörelsen och Fairtrade växt fram som en motkraft. Deras vision Linnéa Andersson Foto: Rättvisemärkt Varför finns det inte fler Fairtradeprodukter? Det krävs mycket tid och pengar för att utveckla kriterier som garanterar att de nya produkterna verkligen gynnar producenterna. En produkt måste nämligen säljas i väldigt stora mängder för att det på allvar ska komma producenten till nytta. Därtill är det också det att hela produktions- och handelskedjan måste kontrolleras för att en produkt ska kunna bli certifierad. Det är ett väldigt resurs- och tidskrävande arbete. I skrivande stund intensifieras arbetet med att ta fram kriterier för nya produktgrupper. Bomull är en grupp som det redan nu finns kriterier för. 3

4 Början på historien I dagsläget är Fairtrade en stor internationell och växande verksamhet. När, var, hur och varför startade det runt om i världen och när spred det sig till Sverige? Fairtraderörelsen har existerat sedan 1950-talet och det hela började som ett partnerskap mellan ideella importörer, återförsäljare och småskaliga producenter. Producenterna såg den rättvisa handeln som ett sätt att behålla sitt levebröd genom att bland annat undvika mellanhänder och istället ha direkt tillträde till den nordliga handeln. Med åren uppkom fler och fler alternativa handelsorganisationer i olika länder. Dessa länkades ofta samman av volontärgrupper och Världsbutiker. Försök till ökad försäljning Ett försök gjordes 1988 att utöka spridningen av produkter till vanliga återförsäljare, som dagligvaruhandel. En holländsk organisation kom på ett nyskapande sätt att öka försäljningen utan att Uppdelad verksamhet riskera konsumenternas förtroende för Fairtradeprodukter och deras ursprung. De skapade märket Max Havelaar som garanterade att varorna uppfyllde vissa arbets- och miljöstandarder. Märket återfanns först endast på kaffe, men det och hela konceptet med märkning spreds vidare. Inom ett par år fanns det liknande märkningsinitiativ i Europa och Nordamerika som Brittiska the Fairtrade Foundation, tyska Transfair och svenska Rättvisemärkt. De lanserade egna märken och drev dem på egen hand. FLO och Rättvisemärkt grundas 1997 skapade organisationerna i de olika länderna gemensamt Fairtrade Labelling Organizations International eller FLO. Det är en paraplyorganisation som omfattar 20 märkningsinitiativ i 21 länder, vars syfte är att samordna kriterier och kontroll för Fairtrade. 4 Rättvisemärkt är den svenska representanten i FLO. I Sverige har organisationen Rättvisemärkt sin grund i studiecirklar som har fokuserat på frågor rörande utvecklingsländer, fred och biståndspolitik. Dessa studiecirklar anordnades av miljöorganisationer, kristna samfund, samt av solidaritets- och fackföreningsrörelser började de diskutera möjligheten att starta en egen produktmärkning i Sverige och 1997 kunde den första Rättvisemärkta produkten lanseras. Bakom Rättvisemärkt ställde sig ett stort antal organisationer varav Kooperation utan gränser, Rädda barnen, Sveriges konsumentråd och Världsbutikerna är ett urval. Antalet medlemsorganisationer har ökat med åren och idag är de hela 35 stycken. Till vardags kallas organisationen som sagt för Rättvisemärkt, men faktum är att den består av två delar; delvis den ideella organisationen Föreningen för Rättvisemärkt i Sverige och delvis bolaget Rättvisemärkt i Sverige AB som ägs av Svenska kyrkan och LO. Deras gemensamma mål är att öka tillgången till och konsumtionen av Fairtrade-certifierade varor, men arbetet för att åstadkomma detta är uppdelat. Föreningen verkar för att sprida information, för att öka konsumenternas kännedom, väcka opinion och därigenom öka efterfrågan på produkterna. Bolaget licensierar å sin sida Fairtrade till företag med produkter som uppfyller de internationella Fairtrade-kriterierna som exempelvis Löfbergs lila. Därmed skapas ett mervärde för licenstagarnas produkter. Linnéa Andersson

5 Stadens steg mot en rättvisare värld Fairtrade City Fairtrade City är en diplomering till de städer eller kommuner som verkar för etisk handel och konsumtion. Att bli Fairtrade City innebär att man inom de kommunala och privata sektorerna genom en styrgrupp tar ansvar för att använda och informera om etiskt märkta varor i så stor omfattning som möjligt. ett större utbud av Fairtradeprodukter finns inom kommunen. I en kommun av Nynäshamns storlek krävs bl.a. att minst 4 serveringar erbjuder Fairtradekaffe, likaså behövs det minst 4 olika affärer som erbjuder varor märkta Fairtrade i sin försäljning. Den 17 maj 2006 var första gången Fairtrade City-konceptet introducerades i Sverige, med en diplomering av Malmö stad. Begreppet har sitt ursprung i Storbritannien tack vare att ideella personer inom den engelska biståndsorganisationen Oxfam engagerat sig för etiskt märkta produkter. Staden Garstang i nordvästra England var år 2001 den första staden att diplomeras och sedan dess har konceptet fått stor spridning över hela världen. Bara i Europa finns närmare 700 olika Fairtrade Cities och Towns och Wales gör ett försök att bli världens första Fairtrade Country. I Sverige finns förutom Malmö sex övriga orter som har belönats med en Fairtrade City titulering; Munkfors, Lund, Örebro, Norrköping, Karlstad och Ronneby. Kriterier som kräver engagemang För att kunna få titulera sig Fairtrade City krävs att fem kriterier uppfylls. Om diplomeringen ska få behållas krävs också ett fortskridande och engagerat arbete av dessa kriterier. Vad som för övrigt är viktigt att veta är att Fairtrade Citydiplomering och certifiering av en rättvisemärkt producent eller vara inte utgår ifrån samma krav. En stad kan få bemärkelsen Fairtrade City då: kommunen kan erbjuda så många Fairtrademärkta livsmedel som möjligt i sina avtal ett antal arbetsplatser använder sig av Fairtrade i sin konsumering. ett verksamt arbete för att göra kommunens invånare medvetna om Fairtrade förekommer. Styrgruppen är ansvarig för detta informationsarbete. Viktigt för kommunen Varför gynnar då detta kommunen? Förutom att kommunen naturligtvis blir ett föredöme för andra orter, betyder främst en Fairtrade diplomering att kommunen och dess invånare bidrar till en nödvändig hållbar utveckling. Kommunens ansvarstagande betyder globalt en viktig påverkning och förbättring av villkoren för flera producenter i utvecklingsländer. Det första steget Framröstade politiker, organisationer, enskilda medborgare, företag Vem som helst har möjlighet att påbörja arbetet mot att tilldela kommunen en Fairtrade City diplomering. Detta och den ökade medvetenheten och intresset för etiskt märkta varor gör att svenska Fairtrade känner stor hoppfullhet att fler orter kommer att följa Malmös spår. Tio städer står redan på tur i förhoppningen om att bli diplomerade. Vore det inte bra att få med Nynäshamn på den listan? en ansvarig styrgrupp med kommunala representanter tillsätts. Denna grupp ska även ansvara för att arbetet kring Fairtrade fortsätter att utvecklas. Helena Holmgren 5

6 Producenternas värld Producenterna till våra Fairtrademärkta varor lever i utvecklingsländer som t.ex. Peru och Colombia. Men hur är egentligen livet för en Fairtradeodlande producent? Hur arbetar de och på vilket sätt har de det enklare än sina grannar som inte tillhör ett Fairtradekooperativ? Fördelarna för Fairtradeproducenterna är många. Genom att du köper Fairtrademärkta varor bidrar du till att odlare och anställda får en tryggare ekonomisk situation och därmed ett tryggare liv. För den rättvisemärkta producenten innebär detta flera olika trygghetsgarantier som vanliga odlare inte kan ta del av. Fairtrademärkta produkter är ofta en aning dyrare än jämförbara produkter som inte är Fairtrade-certifierade. Det har sin förklaring i att odlaren har ett minimipris, minimilön och tillgång till en premie. Detta reglerar prissättningen på råvaran och även lönen till odlaren. Förutom rent ekonomiska trygghetsgarantier så har producenterna och deras samhälle sociala tryggheter genom att barnarbete och diskriminering motverkas. De får även ökade demokratiska rättigheter och rätt till medverkan i fackorganisationer. Kaffekooperativ i Peru Många av producenterna för Fairtrade-certifierade varor lever i länder som t.ex. Colombia, Peru, Mexico, Indien och Ecuador. Livet för bönderna ser såklart väldigt annorlunda ut än för oss. Odlarna är alltid medlemmar i ett kooperativ, en organisation, som förenar och organiserar för odlarna. Det peruanska kaffekooperativet Cocla samlar 7000 bönder genom 21 självstyrande kooperativ och har funnits i 36 år. Cocla har lager, kontor och produktion för den inhemska marknaden belägen i staden Quillabamba. Här har ca 50 heltidsanställda och 80 säsongsanställda tillgång till en lunchrestaurang. Restaurangen serverar soppa som förrätt och en varm huvudrätt för ungefär 5 svenska kronor. Just den här lunchrestaurangen har satsat på hälsosam mat och två gånger i veckan serveras det vegetariskt. De anställda jobbar från till och månadslönen 240 dollar är dubbelt så hög som den lagstadgade minimilönen i landet. Verksamheter och hjälp Den kanske viktigaste uppgiften som Cocla har är att försöka hitta köpare som betalar så bra pris som möjligt för kaffet. Det är viktigt för odlarnas inkomst och framtid i byn. Det betyder också väldigt mycket för odlarna att de får hjälp med transporter till lagren och ut i världen. Kooperativen sköter transporten till lagren och därifrån har Cocla hela ansvaret med transporten till Foto: Rättvisemärkt Europa och övriga världen. Bergsvägarna i byn och ut mot hamnen Lima är bitvis väldigt dåliga, oasfalterade och smala och kostnaden kan därför bli stor. Utbildning och hälsa Kooperativet Cocla har tillsammans valt att satsa sina premiepengar på teknisk jordbruksassistans för att hjälpa odlarna att effektivisera jordbruket eller övergå till ekologisk odling. Cocla har fem plantskolor i regionen där utbildningar för medlemmar hålls. Ibland får de också hjälp direkt på sina gårdar och det finns även möjlighet till att testa sin jord på näringsinnehåll. Det kan vara en hjälp till utveckling för de ekologiska odlarna. Den utbildningskommitté som sköter de jordbrukstekniska utbildningarna håller också i ett hälsoprogram i 5 av de 21 kooperativen i Cocla. Man inriktar sig framförallt på förebyggande insatser som att lära ut första hjälpen, sexualundervisning och vaccinera mot tropiska sjukdomar. Det finns även en kvinnokommitté i Cocla som försöker förbättra kvinnors ställning i landet och möjligheter till en bättre försörjning. De håller bl.a. i olika kurser för kvinnor. Cocla har även ett en egen radiokanal som sprider information till medlemmar med jämna mellanrum. 6

7 Rogelio López, kaffeodlare i Honduras Kaffeodlaren Rogelio López är ett bra exempel på hur Fairtrade kan hjälpa odlare ur en otrygg situation. Han gick med i kooperativet Coarene som erbjöd honom att gå över till en ekologisk odling. Coarene ställde upp med lån och utbildning när han blev medlem. Idag kör han sina kaffebönor till kooperativet och han slipper sälja det till uppköpare som betalar dåligt. Han vet också att han inte förgiftar sin jord och det känner han sig stolt över. Innan han blev medlem upplevde han en svår torka som nästan tog död på hans plantor. Han vattnade dag och natt för att inte förlora allting. Men Foto: Rättvisemärkt nu när han är medlem i Coarene kan kooperativet kan sätta in förskottsbetalning och krediter om skörden skulle gå fel ett år. Dessa kooperativ har alltså väldigt stor betydelse för medlemmarna och det finns väldigt många exempel på vad de gör för att hjälpa och stödja odlarna. Odlarna är väldigt tacksamma och stolta över bredden på verksamheten. Rättvisemärkt blir mer och mer uppmärksammat i världen och det betyder mycket för odlarna när de kan sälja sina kaffebönor för det lite högre Fairtradepriset. Våra val av inköp gör skillnad! World Fair Trade Day Varje år anordnar International Fair Trade Association (IFAT) den så kallade World Fairtrade Day i syfte att globalt uppmärksamma och hylla rättvis handel genom olika evenemang. Denna internationella Fairtrade dag anordnas alltid den andra lördagen i maj och då alltid med ett bestämt tema. Den första dagen skedde 14 maj år 2005 under namnet Fair Trade is Peace. Under de följande åren utgjordes temat av Fairtrades organisationer samt Fairtrade och barn. I år går dagen av stapeln den 10 maj i över 70 länder med inriktning på Fairtrade och miljön. Visste du att...fairtrades produktmärke består av en cheering person som representerar både producenten och konsumenten....kaffe är idag den största Fairtradeprodukten i världen....ett av de senaste tillskotten bland Fairtrades produkter är colaläsk! Kan man lita på att pengarna kommer till rätt person? Elin Hultgren Fairtrade har inte hand om betalningarna, utan de sker direkt mellan det företag som köper produkten och producentorganisationen i utvecklingslandet. Granskningar genomförs dock en gång i kvartalet och då kontrolleras även att betalningarna överensstämmer med leveranserna. Genom detta kan konsumenterna vara säkra på att pengarna tillfaller producenten....enligt en undersökning gjord 2007 av ECI hade 70 procent av svenskarna hört talas om Fairtrade. det numera finns Fairtradevin på Systembolaget. Foto: Vinguiden.com 7

8 Varför är en matvara dyrare som Fairtrade? Det är strikta regler och hårda krav som ställs på Fairtrademärkta produkter innan de faktiskt kan få stämpeln Fairtrade. Vilka är dessa krav och hur kommer det sig att priset för varorna ofta överstiger sådana som inte är märkta? Foto: B&p Handelskompagni För att en vara ska få bli klassad som Fairtrade måste det uppfyllas en mängd kriterier för att försäkra konsumenterna om att varan är rättvist producerad. Det är en produktmärkning som är oberoende och garanterar att en produkt uppfyller alla de internationella kriterierna för Fairtrade. Alla olika aktörer i kedjan från producent till säljare måste uppfylla fastställda kriterier för att få en vara Fairtrademärkt. Enligt kriterierna så ställer man krav på lönenivån, man sätter ett garanterat minimipris för produkterna som odlas och man har långsiktiga handelsrelationer samt kontrakt mellan köpare och odlare. Dessa kriterier reglerar också arbetsvillkoren för den anställda arbetskraften med avseende på de anställdas hälsa och säkerhet. Vad gör Fairtrade? Fairtrade motverkar indirekt barnarbete, eftersom man ger arbetarna bättre ekonomiska villkor och en ökad ekonomisk trygghet samt en inkomst som ger möjlighet till en bättre levnadsstandard. På det här sättet behöver inte barnen i familjen gå ut och arbeta utan kan istället koncentrera sig på sin skolgång. Man har som krav att inte anställa arbetare under 15 år och Fairtrade investerar ofta den premie, som dels står för att priset på varan blir lite högre, i skolmaterial och skolbyggnationer i det lokala samhället. Fairtrade motverkar också diskriminering på grund av hudfärg, sexuell läggning, politisk eller religiös övertygelse, etnicitet, kön samt funktionshinder. Inte bara bättre för odlarna Fairtrade innebär inte bara en bättre och drägligare tillvaro för odlare och anställda, utan Fairtrade verkar också ur en miljösynpunkt och för en ekologisk produktion. Organisationen måste aktivt arbeta med att minska den miljöpåverkan de själva gör och de måste också ta hand om området där man producerar varor. Man har ansvar för grundvatten såsom ytvatten, man förbjuder användningen av kemikalier och bekämpningsmedel och man tillämpar skydd för utrotningshotade djur i områden där produktionen sker. Majoriteten av alla Fairtrademärkta produkter i Sverige är ekologiskt odlade på grund av dessa kriterier. Detta bidrar till att priset på en Fairtradevara är högre än en del andra varor som inte tar ansvar för miljön och den miljöpåverkan de bidrar med. Varför är priset högre? Fairtrademärkta produkter har ofta ett lite högre pris än om man jämför med de varor som inte är märkta med Fairtrade. Det höjda priset beror främst på de kriterierna som rör minimipriset, minimilönen och premien. Det är dessa som reglerar prissättningen av varan och betalningen till odlaren. Minimilönen sätter den lägsta nivå för det pris som odlaren ska få betalt för sin vara och den varierar mellan olika produktgrupper. Premien är det ekonomiska tillskottet som köparen förbinder sig att betala till producenten och används till att utveckla det lokala samhället. Så lite ger så mycket Man skulle kunna sammanfatta att allt det här ovan är det som gör att de Fairtrademärkta varorna blir lite dyrare än andra. Dessutom motverkas barnarbete genom förbättrade arbetsvillkor och löner för arbetarna. Man motverkar även diskriminering och arbetar för ekologiskt odlade varor och främjandet för utveckling i de samhällen som tillämpar Fairtrade. Kanske är det värt att köpa en juice som kostar lite mer för att ett helt samhälle ska få det så mycket bättre? Therese Djäkner 8

9 Kaffe en jämförelse I Sverige dricker vi oerhört mycket kaffe per invånare. Kaffet är inte bara en god dryck för oss, utan det är inte långt ifrån ett socialt måste. Tänk bara på alla raster du har spenderat i fikarummet med en kopp i handen. Kan du räkna dem? Det vi däremot inte tänker på när vi dricker vår första kopp för dagen (eller de vid de andra kopparna heller för den delen) är att kaffe är en av världens mest besprutade grödor. Det är förstås inte speciellt kul vare sig för oss eller för kaffearbetarna. Många odlare måste nämligen dagligen hantera farliga kemikalier utan rätt skyddsutrustning. Fairtrademärkt kaffe Vanligt kaffe Odlas i skuggan under träd. Träden förhindrar tillväxten av ogräs behovet av ogräsbekämpning minskar. Fairtrade garanterar arbetarna goda arbetsförhållanden och förbjuder bekämpningsmedel som är skadliga för hälsan. Odlas på soliga fält där kaffe är enda grödan Solen kräver mer konstgödsel och skadeinsekter sprids lättare. Mängder av kemikalier används och arbetarna som besprutar odlingarna utsätts för hälsorisker. Slavarbete kan förekomma Källa: Svenska kyrkans Orka världens viktigaste bok Exempel på produkter:. Foto: nestle-nordic.com Foto: lilon.se Foto: sackeus.se Foto: sackeus.se Foto: matservice.se 9

10 Stort chokladtest! Vår testpanel (dvs. vi) satte sig ner och testade åtta olika chokladkakor varav fyra var Fairtrademärkta. Vilka var godast och vilket betyg fick de? Här får du svaren! Vid inköpet av chokladen lyckades vi med en liten blunder - vi var ouppmärksamma och glömde att kolla ordentligt efter märket. Vi råkade köpa vanlig choklad i tron att den var Fairtrade och det är ett alltför lätt misstag. Titta efter märket för att inte bli lurad av en förpackning som annars kan verka vara Fairtrademärkt. Det är sant att smaken varierar från person till person, men det vi alla kunde enas om var att Fairtradechokladen var minst lika god som vilken annan choklad som helst. Fairtradechokladen finns för alla smaker, det gäller bara att hitta din favorit! Green & Black s milk chocolate Kakaohalt: 34 % Pris: kr Omdöme: smörig men samtidigt sträv choklad utan fast smak. Ger en antydan till mörk choklad, men smakar inte enbart mjölkchoklad. Ett plus är att den inte innehåller tillsatser men är inte Fairtrademärkt. Betyg: Marabou Premium Dark Milk Kakaohalt: 35 % Pris: kr Omdöme: man känner av blandningen av mörk och ljus choklad. En typisk Marabousmak och väldigt krämig. Innehåller dock mycket tillsatser och är inte Fairtrademärkt. Betyg: Eguale hasselnötter, Fairtrade Kakaohalt: 32 % Pris: kr Omdöme: innehåller hela nötter och lagom mycket av dem. En bra mix för dem som tycker om nötchoklad. Man känner av både nöt- och chokladsmaken. Lagom söt och smakar rent. Stort plus på grund av att den både är Krav- och Fairtrademärkt. Betyg: titta efter märket för att inte bli lurad... För nötälskaren! 10

11 Eguale extra mörk choklad, Fairtrade Kakaohalt: 70 % Pris: kr Omdöme: en väldigt stark och mörk choklad som smakar mycket mer kakao än 70 %. Däremot är den både Fairtrademärkt och kravmärkt. Betyg: Marabou Premium Dark Kakaohalt: 70 % Pris: kr Omdöme: Smaken ger inget bestående intryck, ganska krämig och ger inte intrycket av att innehålla så pass mycket kakao som uppges. Har en väldigt underlig smak. Minus för att den innehåller mycket tillsatser och för att den inte är Fairtrademärkt. Betyg: Eguale mjölkchoklad, Fairtrade Kakaohalt: 32 % Pris: kr Omdöme: Chokladen lämnar en viss besk kaffesmak efter sig. Den har också en väldigt len och säregen smak. Mindre söt än vanlig mjölkchoklad. Den innehåller inga tillsatser och har också en ren smak. Plus för Fairtrademärkt. Betyg: Marabou Schweizernöt Kakaohalt: 30 % Pris: 9.95 kr Omdöme: Just denna choklad hade testgruppen väldigt skilda åsikter om. Den är rik på krossade nötter. Chokladen är mjuk och smörig vilket gör att nötterna framhävs mer än vad chokladen gör. Innehåller mycket tillsatser men är väldigt god för nötälskare. Minus för att den inte är Fairtrademärkt. Betyg: Green & Black s Maya Gold, Fairtrade Kakaohalt: 55 % Pris: kr Omdöme: Har en mycket god och fräsch smak av apelsin. Tillräckligt mörk för dem som gillar mörk choklad men ändå inte alltför mörk för dem som gillar ljus. Plus för att det inte finns några tillsatser och för att den är Fairtrademärkt. Betyg: Bäst i test! 11

12 På vad som borde ha varit en gnistrande vit januaridag, men som i själva verket kunde ha varit vilken regning höstdag som helst, Rättvisa caféer gav Helena och jag (Linnéa) oss ut på kaffejakt. Det var i väntan på bussen hem vi kom på den lysande idén att kolla om caféerna i vår lilla stad serverar Fairtrademärkt kaffe. Med förväntningarna på topp gick vi till Ica Kvantum, Café Kullsta, Mems hemlagade, Konditoriet Nynäshamn (före detta Thorssan) och Café Snäckan för att pröva vår lycka. Oturligt nog grusades förhoppningarna snart, eftersom inte ett enda av caféerna hade sådant kaffe. Om jag inte missminner mig var det dessutom bara på Kvantum som man faktiskt visste vad produktmärkningen var för något. De andra blev dock väldigt intresserade och ville veta mer om Fairtrade, speciellt på Café Kullsta och Mems hemlagade. Vem vet, eventuellt har vår lilla undersökning gjort att någon av dem (eller kanske alla) börjar satsa på att servera Fairtrademärkt i framtiden. Snart dyker det kanske upp överallt och då kan du gå dit för att ta dig en kopp rättvist kaffe. I väntan på den dagen kan du, som är Nynäshamnare och troligen en van pendlare, åka in till huvudstaden där utbudet är betydligt större. Babajan (Etnografiska museet) Babajan använder sig av Fairtrademärkta kaffebönor från zapatist-bönderna i kooperativet Mut Vitz i Mexiko. Rättvis och giftfri varm choklad från Dominikanska Republiken finns också. Cocovaja coffee & catering (Norrtullsgatan 51) Här kan man dricka både Fairtrademärkt kaffe och te. Kanske med en ekologisk Foto: Scanpix kokostopp till? Kafé Sjöstugan Förbättra världen en klunk i taget. Caféet i Nationalstadsparken (Solna) serverar kaffe som är Fairtrademärkt och har öppet på helger (fram till november även torsdagar). Foto: Scanpix Sally Ann (Nytorgsgatan 27) Frälsningsarméns verksamhet för rättvis handel. Här dricker man gärna en kaffe rakt över disk samtidigt som man väljer och vrakar bland inrednings- och presentartiklar. Vintervikens trädgårdscafé (Heleneborgsgatan 25 A) Vackert och rättvist vid vattnet - här äter och dricker vi ekologiskt, KRAV- och Fairtrademärkt. Wayne s Coffee Cafékedjan som finns runt om i Sveriges städer erbjuder alltid flera sorters Fairtrademärkt bryggkaffe idag. Under 2006 räknade de med att 40 % av allt bryggkaffe, eller koppar i månaden, skulle vara Fairtrademärkt kaffe. Foto: Rättvisemärkt Totalt räknar kedjan med att sälja 15 ton om året vilket motsvarar över 2 miljoner koppar kaffe. Under 2005 såldes nästan 520 ton Fairtrademärkt kaffe i Sverige. Källa: Linnéa Andersson Elin Hultgren 12

13 Fairtrade Labelling Organizations International Det krävande arbetet med att kontrollera och styra den Fairtradeverksamhet som idag gynnar 1,4 miljoner producenter och anställda, leds av FLO. FLO startades 1997 och en del i arbetet som paraplyorganisation är att förena de 20 olika märkningsinitiativen och de olika producentnätverken. Producentnätverken representerar de idag 632 stycken Fairtrade-certifierade producentorganisationerna och kooperativen, som i sin tur representerar de enskilda producenterna i Afrika, Asien och Latinamerika. Mycket arbete utförs inom FLO och 2004 delades organisationen i två. FLO-Cert och FLO international, vilka har skilda ansvarsområden och därför kan undvika eventuella intressekonflikter. Den senare delen utvecklar Fairtrade-kriterierna och ger dessutom stöd till odlare och anställda i utvecklingsländerna exempelvis genom regionala representanter som är utplacerade runtom i världen. Dessa har tät kontakt med producentorganisationer inom ett visst område. De hjälper till med information, råd och utbildning, men också med att få odlarna att leva upp till de internationella Fairtrade-kriterierna samt med att finna nya marknader för deras produkter. FLO-CERT ägs av FLO, men är samtidigt en oberoende internationell organisation med ansvar för inspektioner och certifiering av producentorganisationer samt exportörer och importörer i fler än 70 länder. Inspektionerna utförs av cirka 70 personer och av dessa är 54 stycken fokuserade på kontroll av producentorganisationerna. Varje år går inspektörerna igenom en utbildning och en examination för att få nödvändig kunskap rörande Fairtrade-kriterierna. Därutöver är inspektörerna anställda lokalt, vilket gör att de därmed har kunskap om kultur och lagar i det berörda landet blev FLO-CERT ISO65-certifierat och det betyder att de krav som finns på en certifieringsorganisation är uppfyllda. Detta innebär att verksamheten är transparent och oberoende och dessutom att det granskas av en tredjepart. FLO-Cert garanterar delvis konsumenterna av Fairtradevaror att varan är producerad med hänsyn till producentens arbets- samt levnadsvillkor och delvis att pengarna från deras inköp går till socioekonomisk utveckling hos arbetarna. Att Fairtrademärket enbart sätts på produkter från Fairtrade-certifierade producenter är ännu en sak som FLO-Cert kontrollerar. Englands motsvarande märkning för en Fairtrade/Rättvisemärkt produkt Det internationella produktmärket som Fairtrade använder idag lanserades först 2002 av FLO. Syftet med märket är att förbättra Fairtrades synlighet på snabbköpshyllorna, underlätta handel över gränser och för att förenkla procedurerna för importörer och handlare. Samordningen av och övergången till det internationella märket pågår än. Idag har alla förutom tre märkningsinitiativ infört det nya märket. Detta på grund av att övergången går olika fort i olika länder. 13

14 Visste du att...försäljningsvolymen ökade med 165 % under 2007 och uppgick till ett konsumentvärde av ca 400 miljoner kronor...det internationellt finns över 5000 certifierade produkter. det nyligen har öppnats en Världsbutik i Stockholm, det finns också en i Södertälje!...i Bryssel ligger Fair Trade Advocacy Office som samordnar NEWS!, IFAT:s och EFTA:s påverkansarbete....flo har beslutat att höja minimipriset för kaffe. Höjningen gäller fr.o.m. 1 juni Vad kan Nynäshamn erbjuda? Vi gav oss ut en eftermiddag i Nynäshamns största livsmedelsbutiker för att ta reda på vilket utbud som finns att tillgå runt om i kommunen. Vi besökte de fyra stora livsmedelsaffärerna Willys, Konsum, Lidl och Ica Kvantum. Butikerna har ett varierat utbud och skillnaden är märkbar mellan butikerna när det gäller Fairtrade. Torsdagseftermiddagens första besök var på Ica Kvantum som är den största butiken i Nynäshamn med ett stort utbud av varor. Dessvärre är deras försäljning av Fairtrademärkta produkter inte så omfattande som vi skulle vilja. Det tog en stund att leta rätt på det vi sökte efter och när vi väl hade hittat det så var det inte mycket. Det första vi hittade var te. Det var endast en sort och den stod högst upp i hörnet där den inte var lätt att se. Ica hade även olika sorters chokladkakor, kaffe, socker, te, juice, glass och rosor. Efter Ica Kvantum begav vi oss i kyla och blåst ned till lågpriskedjan Willys. En betydligt mindre butik men för den skull hade den inte mindre Fairtrade än Ica Kvantum. Här var det inte heller speciellt lätt att hitta produkterna men om man tittade noga så fanns det även här. De hade varor som kaffe, choklad, socker, te och honung. Willys var avprickat och på väg till nästa affär höll blåsten (tillsammans med min fumlighet) på att slita våra anteckningar ifrån oss. Men det hela gick bra. Nästa på tur var i alla fall ännu en lågpriskedja. Tyska Lidl. För fördomsfulla öron kanske det inte låter som en butik med Fairtradevaror, men lågpriskedjor är faktiskt inte sämre än andra på att erbjuda Fairtrade. Lidl hade en egen hylla för rättvisa varor i början av butiken och därför var det mycket lätt att hitta dem. Hyllan var inte av något stort mått men de hade ändå juice, kaffe, te, råsocker och choklad med sitt eget märke Fairglobe. Lidl fick klart godkänt av oss! Sist men inte minst var det Konsums tur för inspektion. Här visste vi sedan innan att de är bra på Fairtrade. Deras Fairtradevaror är både många och lätta att hitta. De har en egen relativt stor hylla längst in i butiken emellan påläggs- och brödavdelningen. De har helt klart det bästa utbudet av alla butiker i Nynäshamn. Vi gick även och tittade efter fler av de vanligaste Fairtradeprodukterna. Det visade sig att det fanns väldigt många te- och kaffesorter av Fairtrademärkt slag hos Konsum. Nynäshamn har alltså ett ganska bra utbud, med Konsum som den stora förebilden. Bredvid ser du en liten uppställning med affärernas prissättning på ett antal varor. Med där finns också Coop Nära i Spångbro som också har en egen Fairtradehylla med många varor. I tabellen kan vi se att affärerna är ganska jämna när det gäller priserna, förutom att Coop Nära har ett lite högre pris på många av sina varor. Elin Hultgren 14

15 Coop Nära Coop Konsum Kvantum Willys LIDL Löfbergs lila, mellanrost kaffe Inga uppg Löfbergs lila, snabbkaffe Inga uppg. Classic kaffe, Reko Inga uppg. Zoega kaffe, Hazienda Inga uppg. Kung Markatta, Earl Grey (påsar) Inga uppg Inga uppg. Dan Sukker, råsocker Inga uppg. Inga uppg. Dan Sukker, råströsocker Inga uppg. Örnäs herrgård juice, apelsin Inga uppg. Inga uppg. Örnäs herrgård juice, ananas Inga uppg. Inga uppg. Örnäs herrgård juice, grape Inga uppg. Inga uppg. Örnäs herrgård juice, äpple Inga uppg. Inga uppg. Det här är de varor som de flesta affärerna erbjöd. Med reservation för att det kan ha tillkommit nya varor eller priser sedan undersökningen genomfördes. Världsbutikerna I Sverige finns det just nu närmare 40 Världsbutiker. En Världsbutik fungerar som en marknadsplats för hantverk och livsmedel från mestadels Fairtrade-certifierade producenter i utvecklingsländer. I allmänhet drivs Världsbutikerna av självständiga ideella föreningar, men de samarbetar i Sverige inom riksorganisationen Världsbutikerna för Rättvis handel. För att kunna kalla sig Världsbutik och för att få använda logotypen måste minst 80 procent av sortimentet vara rättvist handlat. Därtill måste även flertalet kriterier uppfyllas. Några av dem är att personalen ska kunna informera kunderna om produkternas ursprung, producenterna och den globala handeln. En annan viktig sak är att butiken helst ska investera sin vinst i rättvis handelrörelsen. Varorna som kan finnas i en Världsbutik är unika på flera nivåer och kan vara svåra att få tag i på något annat ställe. Större delen av butikerna satsar samtidigt på att ha ett brett sortiment med allt ifrån matvaror och kläder till hantverk och smycken. 15

16 INSPEKTION PÅ GÅNG Bild: Rättvisemärkt En förenklad bild av de olika sambanden i handelskedjan. Granskningen av alla delar inom Fairtrades handelskedja går till på olika sätt men det finns två huvudsakliga varianter. Den ena består av granskning av dokumentation som exempelvis köp- och betalningsdokument för alla aktörer såsom producenter, exportörer, importörer och licenstagare. Den här kontrollen sker en gång i kvartalet. En gång per år måste dessutom licenstagare och importörer genomgå en årlig extern inspektion. Den andra varianten är en fältkontroll som betyder en visit och genomgång av verksamheten hos producenten. Detta sker vanligtvis en gång per år, men om exempelvis en producent inte uppfyller villkoren görs oanmälda besök och omfattande utredningar. Producenten får till en början en anmärkning med krav på rättelse och detta ska ske inom en specificerad tidsperiod. Om producenten efter upprepade misslyckanden inte lyckas rätta till felaktigheterna förloras certifieringen. Detta sker dock som en sista utväg och in i det allra längsta försöker man komma till rätta med problemen. Normalt sett är inspektionerna förannonserade, vilket kan tyckas vara tokigt. Anledningen till detta är att Fairtrade-kriterierna är utvecklade gemensamt av FLO och producenterna genom producentnätverken. Certifieringssystemet är därmed skapat med öppenhet och ömsesidighet i syfte att ge odlarna möjlighet till stöd och hjälp. Dessutom vore det praktiskt omöjligt att genomföra ett stort antal inspektioner, som kan pågå under åtskilliga dagar, utan att några förberedelser har gjorts. Det är mycket dokumentation som måste granskas och därtill går det i regel inte att avvara någon från sitt arbete i flera dagar utan att ha bokat in det i förväg. För att vara på säkra sidan förebyggs mörkläggning av förslagsvis dåliga arbetsförhållanden under tiden mellan inspektionerna när kontrollanter är på plats genom att FLO har anställda med lokalanknytning i regionerna där Fairtrade-certifierade producenter håller till. Linnéa Andersson 16

17 Laga mat på rättvis väg Biståndsorganisationen ABC har i samarbete med svenska Fairtrade gett ut en första upplaga av en rättvis kokbok. Boken består av blandade och nyttiga recept som lagas med hjälp av rättvisa produkter som finns här i Sverige. Den innehåller dessutom grundläggande fakta om rättvis handel. Boken finns att hämta på Varsågod, här får du ett smakprov! Marinerad kycklingfilé (6 personer) Alla de Fairtrademärkta varorna finns att köpa i de s.k. Världsbutikerna Ingredienser: 6 kycklingfiléer, kan även bytas ut mot fläskfilé, kotletter eller annat kött Till marinaden: Några skivor torkad Fairtrademärkt mango 1 dl Fairtrademärkt tropisk fruktjuice 1 msk pressad lime ½ skivad lime 1-2 hackade vitlöksklyftor Chiliflakes (finns i kryddhyllan) eller finhackad röd Fairtrademärkt chili Fairtrademärkt saltmix med peppar och chili Tillagning: Blanda ingredienserna till marinaden i en plastpåse, putsa filéerna och lägg dem i marinaden. Låt dra minst en timme. Ta upp filéerna och skrapa av marinaden, men spara den. Bryn filéerna runt om i stekpanna. Lägg sedan kycklingen i en ugnsfast form och häll över marinaden. Tillaga i ugnen på 175 grader, minuter tills kycklingen är genomstekt. Foto: ABC-gruppen 17

18 Du har den verkliga makten Alltsedan Fairtrademärkta varor började säljas på marknaden har stora förändringar skett. Det är vi konsumenter som har skapat detta. Du som konsument kan påverka företagen i din närhet att handla rättvist. Som du säkert redan förstår finns stora samband mellan svenska privatpersoners konsumtion och påföljder för folk och länder långt härifrån. Konsumenternas intresse för miljöfrågor och sociala frågor kring produktionen i andra länder blir större. Det är tack vare konsumenternas ökade krav på information kring olika företags produktion som en ökad anpassning i näringslivet bildas. Företagen tvingas följa internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter i arbetslivet och fler och fler Fairtradeprodukter kan lanseras på marknaden. Du som konsument har med andra en stor del i pådrivningen av Fairtrades ökade omfattning ute i handeln. Trots att Fairtrade har funnits i Sverige i 10 år är det först nu på senare år Fairtrade har fått sitt uppsving, vilket beror på att fler och fler engagerar sig i rättvis handel. Med hela 165 % ökade försäljningen av Fairtrade varor från början på år 2006 till början av Det betyder att rättvisehandeln i Sverige idag omsätter 400 miljoner kronor. Hela 15 miljarder kronor omsätter hela världens handel med Fairtradeprodukter. Nygjorda undersökningar visar också att Fairtrade har stor framtida potential i Sverige. Ca 74 % av svenska konsumenter säger sig vara beredda att köpa etiskt märkta varor trots den större kostnaden. För de flesta handlar det inte heller längre om pris, utan om hur man kan påverka andra att få det bättre. Trots detta utgör Fairtrade i Sverige idag endast ca 2 % av den totala marknaden, då med hänsyn till bananer och kaffe. Kaffeförsäljningen är också den största tillgången för de fattigare länderna. Odlarna fick år 2006 in 375 miljoner kronor mer för sin kaffeförsäljning än de hade fått om de inte handlat genom Fairtrade. Kanske märks för dig som konsument inte några större förändringar, men skillnaderna är verkligen betydliga i produktionsländerna. I takt med att vi utnyttjar vår konsumentmakt och väljer att köpa fler Fairtradevaror, kan deras livsvillkor bara bli bättre och bättre. Helena Holmgren Vad vet Nynäshamnarna om Fairtrade? 1. Har du hört talas om Fairtrade (Rättvisemärkt)? 2. Handlar du Fairtrade? 3. Om nej, vad skulle kunna få dig att handla Fairtrademärkta varor? Helen Jacobsson: 1. Ja, det har jag. 2. Det händer. Mest rosor eftersom de är väldigt vackra. Ofta händer det att jag har köpt Fairtrade utan att tänka på det och upptäcker det när jag väl kommer hem. Peter Porsh: 1. Ja, jag känner till det. 2. Ja, det händer. Jag kan mycket väl tänka mig att handla det när jag väljer mellan olika varor. Vilka varor jag köper är olika, det beror på vad jag är ute efter att köpa, men det är ett medvetet val. 18

19 Nadja Pettersson: 1. Nej, inte när det gäller livsmedel men däremot känner jag till rättvisemärkta kläder. 2. Eftersom det inte är jag som handlar i vårt hushåll gör jag inte det. 3. Om det fanns en bättre tillgång till Fairtrade skulle jag göra det. Anna Karin Jonsson: 1. Ja, lite grand. 2. Ibland, men jag kan inte komma på något särskilt. Om de är dyrare eller inte spelar egentligen ingen roll, men ett större utbud behövs, vissa varor finns inte. Mattias Sundkvist: 1. Nej, kravmärkning men inte Fairtrade. 2. Jag handlar inte mycket krav heller eftersom jag inte tänker på det. Men man borde kanske handla mer. 3. Om sådana varor var billigare. Ingalill Söderberg: 1. Ja, det är klart 2. Inte alltid, men det har hänt att jag har valt krav produkter och Fairtrade produkter om det finns någonting som jag vill ha. Krönika Tänk på plånboken! Det hela började för mig när vi fick i uppgift att göra någonting som involverade vad vi kunde göra på vår fördjupningsvecka, då min grupp valde att kolla in Fairtrade lite närmare. Jag hade ingen aning om vad det var för något, jag kände knappt igen loggan men det visade sig vara mer intressant än vad jag först trodde att det skulle vara. Efter det att vi hade haft vår temavecka så tyckte jag mig se fler och fler Fairtradevaror, detta kan förstås bero på att jag tidigare inte var så medveten om Fairtrade. Oavsätt om det är jag som har blivit mer uppmärksam eller om affärerna börjat köpa in fler Fairtradevaror, så tycker jag att det är en positiv förändring. För ett tag sedan började jag se hur fler affärer köpte in Fairtrade rosor, någonting som praktiskt taget är nytt och som vi inte kunnat köpa förut. Ju längre tiden går desto fler varor får vi se som blivit märkta Fairtrade och det är någonting vi alla tjänar på i någon mening. Vi bidrar till miljön, hjälper människor som har det sämre än oss och det gör ju att vi kan känna oss lite bättre om oss själva. Men vad det egentligen handlar om är pengar och huruvida man känner att man vill lägga ut det där extra, det är trots allt inte alla som har råd att köpa dyrare varor. Jag skulle inte lägga ut hur mycket pengar som helst på Fairtradevaror liksom många andra inte heller skulle göra. Men det handlar inte om att en person eller familj ska lägga ut mer pengar. Jag köper inte allt som är Fairtrademärkt, men jag bidrar genom att köpa något, i mitt fall så är chokladen det jag köper oftast. Det finns så mycket olika produkter man kan köpa idag, man behöver inte känna sig sämre bara för att man inte har skafferiet fullt med kravmärkt och Fairtrade, men att köpa en juice i veckan eller månaden som är Fairtrademärkt gör en stor skillnad. Inte för den enskilda plånboken, men för någon annan och för naturen och man kan själv känna sig lite bättre för att man har bidragit på något sätt. Det låter så fint att säga tillsammans kan vi göra världen till ett bättre ställe, men det är inte helt enkelt och många har antingen inte pengarna, tiden eller orken att bry sig så mycket som det skulle behövas. Men alla kan bidra på något sätt. Tänk på din plånbok när du är ute och handlar och vad du känner att du har råd med, du behöver inte köpa allt men en köpt vara gör faktiskt skillnad! Therese Djäkner 19

20 Kan en produkt med många olika ingredienser vara Fairtrade? För produkter såsom glass eller chokladkakor är regeln att allt som finns tillgängligt som Fairtrade också ska ingå i den färdiga varan. Följaktligen ska vaniljen och sockret i vaniljglass vara Fairtrademärkt. En annan regel är att minst hälften av alla ingredienser i en produkt sammansatt av flera ingredienser, ska vara Fairtrade för att produkten ska kunna certifieras. Om en väsentlig ingrediens, som produkten inte skulle kunna vara utan, utgör 20 procent av torrvikten för produkten kan den också märkas, förslagsvis juicekoncentratet i apelsinjuice. Apelsinjuice består annars till största del av vatten. Foto: Rättvisemärkt Länkar för dig som vill veta mer: Rättvisemärkt Rättvisemärkt är den svenska representanten i FLO. Fair Trade Center FLO IFAT Sackeus Fair Trade Center är en ideell förening som arbetar för en rättvis internationell handel. FLO (Fairtrade Labelling Organizations International) utvecklar kriterier för Fairtrade/Rättvisemärkt. De utför också kontroller samt ger utvecklingsstöd till odlare och anställda i utvecklingsländer. IFAT - International Federation for Alternative Trade, är ett globalt nätverk för Fair Trade organisationer. Sackeus är Skandinaviens ledande Fairtradegrossist och de säljer varorna via sina återförsäljare. 20