Innehållsförteckning:

Transkript

1 2 Innehållsförteckning: Innehållsförteckning: Inledning Syfte Teori Frågeställning Avgränsning Metod Disposition Immanuel Kant Det kategoriska imperativet Förnuftet De centrala begreppen Imperativ och Kategoriskt Rätt att offra en för att rädda tio? Peter Singer Utilitarismen Rätt att offra en för att rädda tio? Vilken av dessa etikers svar ligger närmast den första artikeln i FN's deklaration om de mänskliga rättigheterna? De mänskliga rättigheterna Varför agerar vi inte på detta sätt? Sammanfattning Källförteckning... 20

2 3 1. Inledning Nato medgav också att ett flygplan träffat bussen på bron i Luzane i Kosovo. Ett polisbefäl på platsen två mil norr om Kosovos huvudort Pristina sa att minst 34 personer, 15 av dem barn, dog då bussen sköts i bitar. Serbisk tv angav antalet dödsoffer för Natos bombning av bron till omkring Under 1900-talet har förekomsten av krig och olika former av terrorism varit något som vi alla har levt med, även om vi inte har varit i direkt kontakt med det. Jag tror inte att det är att sticka ut hakan allt för långt om man skriver att ondskan ständigt har varit närvarande under detta decennium och fortsatt att visa sitt ansikte även under början av det nya millenniet. Vi har alla lärt oss att ondska är något konkret även om det inte går att konkretisera på något direkt sätt, i alla fall så kommer jag inte att försöka mig på att göra det. Men sinnebilden av ondska kan vi nog hämta hos de nazister som innan och under Andra Världskriget verkade i vår värld. Ett exempel på detta går att finna i följande historia: En rabbin från Lodz tvingades spotta på en Torah-rulle som fanns i den heliga arken. I fruktan för sitt liv lydde han och vanhelgade det han och hans folk håller heligt. Efter en kort stund hade han ingen saliv kvar, han blev torr i munnen. När nazisten frågade varför han slutade spotta svarade rabbinen att han var torr i munnen. Sonen av herrerasen började då spotta i rabbinens mun och rabbinen fortsatte att spotta på Torah. 2 Men det finns också en motpart till ondskan, godheten. På samma sätt som det är svårt att definiera ondska är det också nästan lika svårt att definiera godhet. När man har två motpoler likt dessa så blir det oundvikligen sammandrabbningar mellan dem. Oavsett om man ser gott och ont som något religiöst eller något som är en del av den mänskliga naturen så finns det hos oss och vad som då blir intressant att undersöka är vad som sker i själva sammandrabbningen mellan de båda sidorna. Det som kanske intresserar mig mest är vad som är tillåtet i denna kamp. Detta är ingen ny fråga men en fråga som, under 1900-talet, ställdes på sin spets. Det finns två exempel på detta som förklarar vad jag menar. Det första exemplet är bombningarna av Hiroshima och Nagasaki USA släppte kärnvapen över dessa två städer och dödade hundratusentals människor, alla inte omedelbart utan många dog från strålning många år sedan och många förde även strålningen vidare till 1 Kriget i korthet, Expressen 3 maj 1999: 18 2 Backström & Torrkulla (red), Moralfilosofiska essäer (2001): 179f

3 4 sina barn. Jag vill inte säga huruvida detta agerande var rätt eller fel. Dock säger många historiker att om USA ej hade gjort detta utan invaderat Japan med markstyrkor och fortsatt bomba städer med brandbomber så skulle dödssiffran ha blivit mycket större än de efter bombningarna. 3 Det andra exemplet finner vi i det citat som öppnade denna uppsats. Under konflikten i det forna Jugoslavien så bombade NATO styrkor mål i Bosnien för att på så sätt förmå den bosniska presidenten, Slobodan Milosevic, att avbryta den etniska rensning som pågick. Men det problem som då uppstår vid båda dessa tillfällen är att oskyldiga människor dör. Min definition av oskyldiga är människor som inte är inblandade i väpnad konflikt, med andra ord barnfamiljer, gamla och människor som bara är offer för kriget. Det är här som min uppsats tar avstamp ifrån. 1.1 Syfte Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur två etiker, Peter Singer och Immanuel Kant som intar ett motsatsförhållande till varandra, ställer sig till huruvida det är rätt att offra en människa för att rädda tio samt att försöka utröna vem som ligger närmast den människosyn som finns uppställd i den första artikeln i FN s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. 1.2 Teori De teorier som jag kommer att använda mig utav är Peter Singers utilitaristiska teori och hans tanke om jämlikhetsprincipen samt Immanuel Kants tanke om det kategoriska imperativet. 1.3 Frågeställning Den tidigare forskning som finns om detta rör sig mest i markerna om huruvida det är rätt eller fel rent moraliskt att offra andra människor för att rädda människor. En bok som delvis tar upp detta är Moralfilosofiska essäer av Backström och Torrkulla (red.). Synen på människovärde återfinns bland annat i boken Filosofiska essäer om människovärde av Dan Egonsson samt Det svårfångade människovärdet som är en debattskrift från Statens Medicinsk-Etiska Råd. Det är från dessa böcker samt tidigare nämnda etiker, Singer och Kant 3 Sture Gadd, Glöm inte Hiroshima, Hufvudstadsbladet, 8 augusti 2003

4 5 som min uppsats och mina frågeställningar utgår ifrån. Det jag med andra ord väljer att undersöka är följande: Hur ställer sig Immanuel Kant till huruvida det är försvarbart att offra människor till förmån för andra människor? Hur ställer sig Peter Singer till huruvida det är försvarbart att offra människor till förmån för andra människor? Vilken av dessa etikers svar ligger närmast den första artikeln i FN s deklaration om de mänskliga rättigheterna? 1.4 Avgränsning Den stora avgränsningen i detta arbete står att finna i att enbart har valt två etiker. Detta är givetvis på grund av det faktum att detta enbart är en b-uppsats. Jag presenterar inte all deras forskning av samma anledning. Dock det som är relevant för mina frågeställningar. Jag kommer heller inte att ge någon historisk utveckling av människovärdet utan enbart utgå ifrån den första artikeln i FN s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. 1.5 Metod Det sätt jag har valt, för att försöka ge svar på mina frågeställningar, är att genomföra kvalitativa textanalyser. Målet för den som arbetar med kvalitativa metoder är att upptäcka kvaliteter som är utmärkande och karakteristiskt hos en företeelse. Man utgår från ett antal fall av en företeelse för att, genom dessa fall, nå fram till ett allmängiltigt begrepp om företeelsen. Genom att man har ett helhetsperspektiv på världen och de företeelserna som finns i den, måste alla upptäckta kvaliteter omfattas av begreppet. Det viktiga här är att all data som man använder sig av måste passa in i det slutgiltiga resultatet samt att det skall förklaras hur det passar in. Helhetsperspektivet innebär kort sagt alltså att varje kvalitet betraktas som en aspekt av helheten, på samma sätt som enskilda data bildar aspekter av varje kvalitet. 4 Jag har använt mig utav böcker för att samla data och föra fram vad Singer och Kant har för åsikter. Valet av dessa två etiker har skett genom att jag först bestämde mig för den ena, 4 Eneroth, Hur mäter man vackert? (1984): 77

5 6 Singer, detta på basis av tidigare studier av hans arbete och därefter har jag valt en etiker, Kant, som står i kontrast till honom. 1.6 Disposition Jag kommer att fortsätta uppsatsen med att försöka svara på de frågor jag har ställt upp. I nästa kapitel, nummer två i ordningen, kommer jag att redogöra för Kants tankar och utifrån det försöka besvara min första frågeställning. I kapitel tre redogörs Singers tankar och även här kommer jag att försöka besvara min, i ordningen, andra frågeställning. I kapitel fyra kommer jag besvara vilken, i mitt tycke, av etikerna som ligger närmast den första artikeln i de mänskliga rättigheterna och ha en allmän slutdiskussion.

6 7 2. Immanuel Kant Immanuel Kant föddes 1724 i Königsberg i östra Preussen och dog även där 80 år senare, Hans utbildning skedde på universitet i samma stad och han jobbade även där som obetald professor, vad man kallade Privatdozent, mellan åren 1755 till Det var först 1770 som han fick sin professur i filosofi och denna professur höll han fram till Man brukar vanligtvis dela upp Kants arbeten i två perioder, den förkritiska och den kritiska perioden. Den förkritiska perioden var perioden mellan Under denna period var Kant stark influerad av naturvetenskapen och det syns också i de verk som han ger ut. Exempel på dessa är Principiorum Primorum Cognitionis Metaphysicae Nova Dilucidatio (En ny förklaring av de första principerna om metafysisk kunskap) Men det är först och främst två verk som man förknippar Kant med och dessa hör hemma i den kritiska perioden. Det första av hans två stora verk går under titeln Kritik der reinen Vernunft (Kritik av det Rena Förnuftet), publicerades 1781 och handlar om metafysik. Detta verk ligger i mångt och mycket till grund för 1790 års Kritik der praktischen Vernunft (Kritik av det Praktiska Förnuftet) och det är i detta verk som vi finner hans tankar om moral samt det kategoriska imperativet som jag bygger en del av min uppsats på. 2.1 Det kategoriska imperativet Det välkända kategoriska imperativ som Kant har gett upphov till lyder som följande: Handla på sådant sätt att din viljas maxim alltid samtidigt kan gälla som princip i en allmängiltig lagstiftning 6 Även om jag kommer att använda detta imperativ eller det rena praktiska förnuftets grundlag 7 som det också kallas måste det förklaras i ett vidare perspektiv och det är det jag ämnar göra i fortsättningen av detta kapitel Kant, Kritik av det praktiska förnuftet (2004): 52 7 IBID.

7 8 2.2 Förnuftet För att förstå innebörden i det kategoriska imperativet måste man bryta ner det i delar och studera varje enskild del. Men innan vi kan göra det måste vi börja med att förklara vad förnuftet är i Kants filosofi. Enligt honom är förnuftet eller det rena förnuftet något som kan förklaras som..en över det enskilt mänskliga höjd förmåga till teoretiskt uppfattande, till vilken kommer också en förmåga till etisk eller moralisk bedömning 8 När vi nu har en definition av förnuftet är kan vi gå vidare och fördjupa oss i de grundsatser som Kant ställer upp. När Kant pratar om praktiska, vilket är samma sak som moraliska, grundsatser är detta en sats som innehåller en allmän bestämning av viljan 9. Dessa satser innehåller i sin tur praktiska regler. En grundsats kan vara antingen subjektiva/maximer eller objektiva/lagar. Maximer är det när man anser något vara enbart i egenintresse, enbart för sin egen vilja. Motsatsen, lagar, är när det man gör kan framhållas som objektivt eller i andra ord, något som kan anses vara varje individs vilja. 2.3 De centrala begreppen Imperativ och Kategoriskt För att kunna ta oss till nästa steg måste vi förklara innebörden i ordet imperativ. Imperativ är ett ord som man stöter på inom språkundervisning och då kanske framför allt i latinet. Ett imperativ är ett annat ord för en befallning. Det andra centrala begreppet som vi måste förstå är begreppet kategoriskt. Innebörden av detta ord är att det är något, som oavsett vad som sker, är bindande. Man hör det ofta i fraser som: Jag förnekar kategoriskt all inblandning och här ser vi lite mer konkret detta begrepp förklarat. När vi har kommit så här långt kan vi formulera om det kategoriska imperativet och det kommer då att låta så här: Handla på ett sådant sätt att det du vill (din maxim) kan överföras och gälla även alla andra (allmän lagstiftning) Kant, Kritik av det praktiska förnuftet (2004): 37

8 9 När vi nu har denna, lite förenklade, formulering finner vi det som Kant själv påpekar. För att detta skall vara möjligt krävs det att personen som skall handla har en fri vilja. Kant använder ordet autonom, att man är självständig (i sin vilja). Detta är något som är mycket viktigt för Kant då han i tidigare verk har kommit fram till att det måste finns plats för frihet i vår värld. Man måste här vara medveten om den tid som Kant levde i. Man hade under 1700-talet gjort stora framsteg inom naturvetenskapen och sett hur allt styrs utav regler. Det problem som Kant dock ställdes inför var att om vi lever i en deterministisk värld spelar våra handlingar ingen roll då de redan är förutbestämda och då finns det inga moraliska val att göra. 10 Därför, säger Kant, finns det frihet i vår värld, därför har vi en fri vilja. Förlängningen av tänkandet blir ju att om det inte finns någon moral så finns det heller inga människor, då är vi enbart robotar som vandrar runt på Jorden. Empirin hade under denna tid en stark ställning men Kant utvecklade en egen variant på den syn som existerade. Enligt Kant börjar kunskapen med den erfarenhet som man gör men man kan inte säga att erfarenheten man har ger kunskapen. Erfarenheten ger kunskapens materia men dess form kommer från själva kunskapsprocessen. 11 Översatt till moral får vi då att Ditt handlade aldrig skapar moralen utan värdet i din handling kan bara värderas genom kopplingen till morallagen och morallagen är en produkt utav vårt förnuft 12. Vad vi här ser är också att Kant anser moralen vara något redan existerande hos oss. Så för att sammanfatta det hela så finns det en morallag och detta är något som finns hos alla människor. För att handla moraliskt måste vi handla på ett sådant sätt att det vi gör kan utföras av alla andra. I och med att vi har detta inom oss så är vår moral ett kategoriskt imperativ, en bindande beordran eller översatt i ytterligare ett led, det som en gång är moraliskt rätt är därmed alltid moraliskt rätt. 2.4 Rätt att offra en för att rädda tio? Jag skall nu försöka, på basis av det som jag tidigare i detta kapitel har redogjort för, svara på 10 Kant, Kritik av det praktiska förnuftet (2004): 8 11 Kant, Kritik av det praktiska förnuftet (2004): 9 12 IBID.

9 10 den första av mina tre frågeställningar; Hur ställer sig Immanuel Kant till huruvida det är försvarbart att offra människor till förmån för andra människor? För att vidare klargöra, så det inte existerar några tveksamheter om vad jag syftar på, är det viktigt att poängtera att min situation om att offra en för att rädda tio handlar om en utomstående påverkan och inte att någon av dessa elva personer själva frivilligt tar på sig oket. Detta ligger, som Ni ser, i linje med de exempel som jag skrev om i inledningen, NATO bombningarna i Bosnien och de amerikanska atombomberna över Hiroshima och Nagasaki. Vi har alltså en situation där vi kan rädda tio människor om vi offrar en människa och med den kunskap vi har om det kategoriska imperativet så blir Kants svar att vi inte kan ta det steget. Vi kan alltså inte offra en människa, rädda tio och kalla det för en moraliskt korrekt handling. Vi kan inte nöja oss med enbart detta svar då det vore lite av ett antiklimax utan vi måste utveckla det lite mer. Vi har kommit fram till att Kant hävdar att vi skall handla på ett sådant sätt att det vi gör skall kunna upphöjas till en universell lag. Så vad händer om vi nu applicerar det kategoriska imperativet på vår situation? Jo följande förklaring får vi då. Om jag nu skulle offra (döda), vi kan kalla honom för person X, så måste vårt handlade i så fall kunna upphöjas till en allmän lag som alla skall följa. Resultatet av detta blir då att det är fritt fram för alla att döda vem de vill. Inte heller behöver man då hänvisa till att man räddar andra personer då det som vi har upphöjt till allmän lag inte är motivet till handling utan handlingen i sig. Vi ser här varför Kant inte skulle kunna gå med på att offra en människa för att rädda andra, oavsett hur många de skulle vara, då följdresultatet skulle bli att man tillåter dödandet av andra individer, eller rättare sagt, handlingen att döda. Vad som dock är viktigt att ta hänsyn till när man läser detta är den skillnad som finns mellan Kants syn på sin filosofi och andra etiker/filosofers syn på den samma. Kant ansåg att den etiska värld han målade upp var fullt möjlig och inte en utopisk värld som många andra anser det vara. Så Kants svar måste ses utifrån detta perspektiv, att det är en teoretisk diskussion och inte en praktisk.

10 11 3. Peter Singer Om Immanuel Kant anses vara en av världshistoriens mest betydelsefulla etiker så får man nog ge Peter singer epitetet den mest kontroversiella etikern i modern tid. Hans verk har mött starka protester i ett flertal länder 13. Född i Australien, närmare bestämt i Melbourne, tog Singer sin examen vid universitet i samma stad 21 år senare, 1967 och fick sin Bachelor of Philosophy i Oxford 1971 varpå han stannade vid samma fakultet och undervisade i ett par år. Därefter övergick han till att vara gästprofessor i New York. Han hamnade till sist på Monash University där han blev vice direktör men har varit gästföreläsare på ett otal universitet i USA. Sedan den förste juli 1999 håller han titeln Ira W. DeCamp Professor of Bioethics at the University Center for Human Values, Princeton University. 15 Hans första verk, Democracy and Disobedience, handlar om etiska perspektiv när det gäller olydnad mot orättfärdiga lagar. Boken som följde fick namnet Animal Liberation och handlar i sin tur om att vi behandlar våra djur på ett, enligt Singer, oetiskt sätt. 16 Men det är först och främst med boken Praktisk Etik som de flesta kopplar samman Singer med. Boken behandlar, som titeln antyder, praktisk etik eller som Singer säger..tillämpningen av etik eller moral Singer själv använder dessa ord i samma betydelse och gör ingen distinktion mellan dem. Anledningen till detta går att spåra i det faktum att han anser att den (amerikanska) religiösa högern har lagt vantarna på själva ordet moral och använt/använder det i sina egna syften. Exempel som Singer ger på detta är till exempel abortfrågan Utilitarismen Även den etik som Singer ställer upp utgår ifrån förnuftet och dess centrala roll i våra beslut 19. En annan likhet med Kant är att Singer också pratar om moralens universella karaktär. Det är från denna grund han går vidare och försöker bevisa att man på grundval utav detta skall inta en utilitaristisk position. 13 Singer, Pratisk Etik (2002): Singer, Hur skall vi leva? (1997): Singer, Pratisk Etik (2002): Singer, Hur skall vi leva? (1997): Singer, Pratisk Etik (2002): 19

11 12 Vidare fortsätter Singer att förklara varför han gör detta val och vad som menas med utilitarismen. Singer gör detta val på basis av att om man köper konceptet att moralen är universell så måste man också köpa konceptet att ens egna intressen inte kan värderas högre än någon annans intressen enbart på basis av att det är ens egna intressen. Alla som därmed på något sätt påverkas av mitt beslut måste alltså vägas in i beslutet. Rätt handlande blir då enligt Singer, att ta det beslut vilket ger det största möjliga positiva utfallet för en så stor mängd inblandade som möjligt. 20 Detta är alltså vad man kallar för utilitarism eller med att annat ord nyttomoral. Det som Singer för fram och som till viss del har gjort honom så kontroversiell är hans syn på Jämlikhetsprincipen. Vad han menar med jämlikhetsprincipen går att återfinna i hans bok Praktisk Etik och jag skall nu på ett kortfattat sätt redogöra för denna princip. Vi har, enligt Singer, nu för tiden en princip som säger att alla människor är jämlika och denna princip har fast förankrats i både den moraliska och politiska världen 21. Men vad bygger han då sin jämlikhetsprincip på? Jo, det som han säger är att man skall ta hänsyn till allas intressen och då allas lika intresse. Men för att förklara detta mer ingående tar vi hjälp utav det exempel som Singer själv för fram. Exemplet handlar om smärta, rättare sagt befrielse från fysisk smärta. Vi möter två personer efter en olycka. Vi kan kalla dem för A och B. A har ett krossat ben och våldsamma smärtor medan B har ett uppfläkt lår och lindrigare smärtor. Jag har två doser morfin och kan inte inom rimlig tid få fram fler. De flesta människor skulle i detta läge anse att man skall behandla A och B likvärdigt och därigenom ge dem var sin dos morfin. Problemet är dock att enbart en dos inte skulle lindra A s smärtor och han skulle fortfarande ha mer ont än B. Skulle man däremot ge A ytterligare en dos skulle smärtlindringen vara mer effektiv och ge större lindring av smärta. Om vi nu applicerar Singer jämlikhetsprincip, det vill säga lika hänsyn till allas intressen, på denna situation så ser vi att det är A som har störst smärtor och om man ger han båda doserna får han större smärtlindring än vad B skulle ha fått. Därmed är det mer jämlikt att inte dela lika i detta fallet Singer, Pratisk Etik (2002): 22f 21 Singer, Pratisk Etik (2002): Singer, Pratisk Etik (2002): 31f

12 Rätt att offra en för att rädda tio? Jag skall nu försöka, på basis av det som jag tidigare i detta kapitel har redogjort för, svara på den andra av mina tre frågeställningar. Frågeställningen löd; Hur ställer sig Peter Singer till huruvida det är försvarbart att offra människor till förmån för andra människor? Även i detta fallet handlar situationen om att offra en för att rädda tio om en utomstående påverkan och inte att någon av dessa elva personer själva frivilligt tar på sig oket. Vi har alltså en situation där vi kan rädda tio människor om vi offrar en människa och med den kunskap vi nu har om utilitarismen och jämlikhetsprincipen får vi svaret att det är moraliskt försvarbart att offra denna människa. Men precis som i det förra fallet med Kant så kräver detta svar en utförligare förklaring. Peter Singer hävdar alltså att moraliskt handlande eller snarare moraliskt rätt handlande, utgår ifrån att vi skall agera på ett sätt som ger störst möjliga lycka för dem som påverkas av vår handling. Utgår vi enbart från detta så tror jag att det är relativt lätt för de flesta att köpa idén om att man skall offra person X. I och med att det är elva personer vars liv står på spel och enkel matematik säger ju att om enbart en människa förlorar livet så har tio människor vunnit, inte livet men ett uppskjutande av sitt eget frånfälle. Vi kan även applicera jämlikhetsprincipen på detta. Det handlade ju om att se till lika hänsyn till intressen. Tio människors intressen ställt mot en människas intresse ger ju även här att person X får ge sig. Dock måste vi även här föra fram ett viss mått av kritik. Även om Singer säger att ett etiskt system som inte går att använda i praktiken per definition har en brist i teorin så finns det ytterligare ett perspektiv 23. Den största kritiken ligger i att man som utilitarist behöver oerhört mycket information om olika handlingars konsekvenser och olika sannolikheter för att kunna handla rätt Singer, Pratisk Etik (2002):

13 14 4. Vilken av dessa etikers svar ligger närmast den första artikeln i FN's deklaration om de mänskliga rättigheterna? Vi har under de två senaste kapitlen sett hur två etiker har svarat på vår centrala fråga; Är det moraliskt rätt att offra en människa för att rädda tio andra. Vi har sett att dessa två, Immanuel Kant och Peter Singer, intar ett motsatsförhållande till varandra. När vi nu har kommit så här långt är det viktigt att påpeka att det som jag har tagit upp enbart är en liten del av vad de båda skriver om. Det handlar dock inte om att jag har utelämnat något utan jag har istället försökt att skala ner dessa två etikers tänkande till två centrala punkter, det kategoriska imperativet samt jämlikhetsprincipen. Jag har heller inte, som ni säkert har märkt, ännu lagt någon som helst värdering i dilemmat. Detta är en central punkt och en viktig punkt i denna uppsats. De två senaste kapitel vi har läst kan inte diskuteras om man lägger in människovärde i bilden. Det är två teoretiska kapitel och måste också diskuteras utifrån detta. Dock kommer den fortsatta diskussionen vara av sådan natur att mina egna åsikter nu kommer att reflekteras i detta kapitel. Med detta sagt så kan vi gå vidare till den tredje och sista frågeställningen; Vilken av dessa etikers svar ligger närmast den första artikeln i FN's deklaration om de mänskliga rättigheterna? Anledningen till att denna tredje frågeställning finns är att jag trots allt vill överbrygga klyftan mellan teori och praktik. Men det är fortfarande så att själva situationen som vi tidigare har pratat om är och har varit strikt teoretisk. Det jag vill försöka utröna nu är vilket av de svar vi har fått fram i de två tidigare frågeställningarna som kan anses ligga närmast den första artikeln i FN s deklaration om de mänskliga rättigheterna. 4.1 De mänskliga rättigheterna FN s deklaration om de mänskliga rättigheterna är en samling på totalt trettio artiklar. Dessa artiklar innehåller olika rättigheter som anses vara allmänmänskliga såsom sjukvård, skolgång och kultur av olika former. Men det kanske viktigaste står att finna redan i den första artikeln, den som handlar om de grundläggande rättigheterna en människa har.

14 15 Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter. De äro utrustade med förnuft och samvete och böra handla gentemot varandra i en anda av broderskap. 25 Det viktiga här är orden alla, födda fria samt lika i värde. Denna första artikel är med andra ord applicerbar på alla människor, observera ordet människor här, jag vill inte debattera skillnader mellan djur eller människor utan nöjer mig följaktligen att använda mig av detta ord. Det spelar med andra ord ingen som helst roll om en människa är god eller ond utan detta gäller alla människor. Ej heller rik eller fattig spelar någon roll enligt denna artikel. Så var, i relation till de två etikerna, hamnar dessa ord om mänskliga rättigheter? Det är i mitt tycke så att den första artikeln ligger närmast Kant. Varför och vilka belägg finns det för detta då? Jo, i och med att alla 26 likställs i denna artikel så fungerar i min mening inte Singers tanke fullt ut. För att fullt ut förklara och för att göra denna förklaring så lättöverskådlig som möjligt, kommer jag använda mig av vad vi kan kalla för formler. I dessa kommer jag att ställa upp det exempel som jag tidigare har nämnt, en kontra tio. Jag kommer också att nu prata om värden men fortfarande skall dessa värden inte blandas in i det som jag har pratat om i kapitel två och tre utan detta skall hållas åtskilt från dessa. Om vi återigen ställer upp vårt exempel och utvecklar det lite kommer det se ut så här: X kontra Y, Y,Y, Y, Y, Y, Y, Y, Y, Y, Y X står för den personen som eventuellt kommer att offras och vart och ett av de Y som finns uppställda representerar de övriga tio människor som kommer att räddas, alternativt, dö. Vi följer nu den första artikeln och på basis av den ger vi dessa personer ett värde; X = 1 och Y = 1. Nu har vi den information som krävs för att vi skall kunna utveckla vårt lilla experiment. Det som Singer säger är att den maximala nyttan är att föredra. I hans exempel ser det följaktligen ut så här: Skall läsas och tolkas som människor.

15 16 X (1) kontra Y 10 (1 10 ) Vi får då en situation där resultatet blir 1 kontra 10 och det viker med andra ord över ganska klart åt det ena hållet. Men om vi läser den första artikeln noggrant en gång till så står det klart och tydligt att alla människor är lika mycket värda. I och med att det är så måste vårt exempel skrivas på följande sätt: X kontra Y1, X kontra Y2 och så vidare ändra fram till och med X kontra Y10. Eller 1 kontra 1 och så vidare. Men andra ord måste vi ställa X mot varje enskilt Y och i och med att de båda har samma inneboende värde, 1, kan vi inte på basis av detta säga att en är värd mer, nej, båda är ju uppenbarligen värda lika mycket. Vad har vi då fått fram här? Jo, om vi skall följa den första artikeln så kan vi inte tillämpa det som vi i kapitel tre har sagt att Singer rekommenderar. Följaktligen ger det att det är Kant som står närmast det som vi, som mänsklighet, strävar efter och har sagt skall gälla Varför agerar vi inte på detta sätt? Denna fråga är väl vad man i USA skulle kalla för The dollar question. Vi har ju sett i de citat som fanns att läsa i början av denna uppsats att vi faktiskt offrar människoliv för att rädda andra. Det handlar heller inte om att offra någon som kommer att göra andra människor ont, till exempel att döda en diktator som plågar sitt folk, utan det handlar om helt vanliga människor som Dig och Mig. Jag har inget perfekt svar på denna fråga men likväl anser jag det vara viktigt att lyfta fram en synpunkt eller idé, som finns hos Raimond Gatia och som jag ställer mig bakom. Han nämner kort i sin essä Hellre en än tio som återfinns i boken Moralfilosofiska essäer, något som jag tänker spinna vidare lite på. 27 I förordet till förklaringen återfinns följande uppmaning..varje individ och varje samhällsorgan må med denna förklaring i åtanke ständigt sträva efter att genom undervisning och uppfostran befordra respekten för dessa fri- och rättigheter

16 17 I kort pratar Gaita om att människans värld är en värld av institutioner avsedda att överleva varje enskild människa. 28 Med detta så menar han att när vi föds så föds vi in i en redan existerande värld. Vi har, till skillnad från djur, en uppfattning om vår egen historia i den mån att vi kan återberätta den och bevara den. Genom att vi kan detta så föds vi inte in i en tabula rasa utan in i något som redan existerar. Vi har också en uppfattning om vår framtid, inte vad som kommer ske i den 29, utan att det finns en framtid för oss. Detta ger sammantaget att vi är fånga mellan världens förflutna och dess framtid.. 30 Vi får då en situation där vi föds in i en värld som redan existerat, har gjort det under en lång tid och som, med stor säkerhet, kommer att fortsätta existera långt efter min egen hädangång. Genast uppenbarar sig en ny bild för oss och det är med hjälp av denna bild vi kan ge en förklaring på vårt handlande. Den bild som målas upp kan förklaras ungefär på följande sätt; Det viktiga är inte individens fortlevnad utan det viktiga är världens fortlevnad. Vi kan byta ut världen mot staten istället för att ge en klarare bild utav det som jag vill föra fram. I och med att individen, rent tidsmässigt 31, lever i en helt annan dimension än statens blir offrandet av denna individ ett nödvändigt ont för staten eller världens fortsatta överlevnad. De tio människor vi tidigare har pratat om kan då alltså översättas med staten, eller världen eller landet, välj vad ni vill. Men till saken hör alltså att kollektivet går före individen i och med att kollektivet är det som måste överleva för att individen skall kunna existera. Gaita fortsätter därefter och hävdar att politik och historia har ett starkt band mellan sig och att detta inte enbart är två skepp som korsar varandras vägar slumpmässigt och enbart då och då. 32 Jag håller med i det han säger. Etiken handlar inte i våra dagar, eller rättare sagt i de situationer som vi har nämnt, inte om rätt och fel utan har mer blivit ett försvar eller ett sätt att förklara varför vi handlar som vi gör. Jag tror inte att valet handlar om rätt eller fel utan helt 28 Backström & Torrkulla (red), Moralfilosofiska essäer (2001): Man skulle kunna föra fram att vår arts överlevnad är något som vi strävar mot och därmed har ett visst begrepp om vad som kommer ske i framtiden. Även det faktum att vi känner till vår egen dödlighet skulle kunna appliceras här men jag väljer som Ni ser att inte göra det utan syftar på vår framtid som något mer komplext än bara liv och död. 30 Backström & Torrkulla (red), Moralfilosofiska essäer (2001): Vad jag här menar är att den värld vi lever i befinner sig i en annan tidsskala än människan. 32 Backström & Torrkulla (red), Moralfilosofiska essäer (2001): 184

17 18 enkelt om överlevnad, precis som Gaita säger. Men man skall bortse ifrån detta och välja sitt handlande efter en av dessa etiker så är valet för mig inte så svårt. Detta val är dock inget jag kommer att delge Er läsare då jag anser det vara upp till var och en att själv bilda sig en egen uppfattning. Jag vill bara öppna människors ögon med denna uppsats, om en bara lite, för det är genom att ifrågasätta vår omvärld som vi utvecklas.

18 19 5. Sammanfattning I den värld vi lever i kan vi, ibland, behöva ta hemska beslut. Ett sådant beslut är till exempel att ta en annan människas liv för att i gengäld rädda fler liv. Vi har sett detta framförallt under det senaste århundradet och även under det nuvarande i konflikter som Bosnien och Irak. De två första frågor som denna uppsats ställer sig är hur två etiker, Immanuel Kant och Peter Singer, ställer sig till huruvida detta agerande är moraliskt rätt. Kant, med stöd av det kategoriska imperativet, hävdar att det är moraliskt fel att offra en annan människa då vår gärning skall kunna upphöjas till en lag som alla kan följa och detta skulle i så fall ge att det är rätt att döda vem vi vill. Hans motpol, Singer, hävdar att valet är moraliskt rätt då det är till mest nytta för flest människor eftersom vi räddar tio människor av elva. Nästa steg i uppsatsen är att ställa dessa etikers svar mot den första artikeln i FN s deklaration om mänskliga rättigheter, tanken om alla människors lika värde. Vi finner då att av dessa två så är det Kant som står närmast denna artikel då Singer med sitt synsätt står längre ifrån tanken om allas lika värde. Trots detta kan vi inte undgå att se att, trots vår uppfattning om alla människors lika värde, offrar vi ibland oskyldiga människor. Svaret som jag presenterar, till varför vi väljer att handla på det sätt som vi gör, är att vi gör detta för samhällets fortlevnad. Det är alltså inte individen som är viktig utan det är kollektivet som är det viktiga.

19 20 6. Källförteckning Böcker: Backström, Torkulla (red.),moralfilosofiska essäer (2001) Falun, Thales, Stockholm Egonsson, Dan, Filosofiska essäer om människovärde (1999) Falun, Bokförlaget Nya Doxa, Nora Kant, Immanuel, Kritik av det praktiska förnuftet (2004) Riga, Thales Stockholm Singer, Peter, Hur ska vi leva? (1997) Smedjebacken, Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm Singer, Peter, Praktisk Etik (2002) Falun. Thales, Stockholm Statens Medicinsk-Etiska Råd, Det svårfångade människovärdet (1993) Stockholm, Gotab Stockholm Internet: Artiklar/tidningar: Expressen 3 maj 1999 Hufvudstadsbladet, 8 augusti 2003