Hormonet FGF23. påverkar kalcium- och fosfatbalansen vid njursvikt DIALÄSEN Fosfor i maten

Transkript

1 NR KRONOR TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM TRANSPLANTATION OCH NJURSJUKVÅRD I NORDEN Fosfor i maten en utmaning för dialyspatienten med stort proteinbehov Nedsatt njurfunktion vanligt hos hjärtinfarktpatienter Hormonet FGF23 påverkar kalcium- och fosfatbalansen vid njursvikt DIALÄSEN

2 Individualized Quality-assured Dialysis Because every patient is different Gambro has developed Individualized Quality-assured Dialysis (IQD) to help you deliver the best care to every single patient, in every single session. To find out more about how IQD makes a difference in the daily lives of you and your patients, please contact your local representative. Because every session is different To find out more about how IQD makes a difference in the daily lives of you and your patients, please visit

3 INNEHÅLL 33 Proteinrik mat med lågt fosforinnehåll är svårt att finna. Dialyspatienten behöver få bra kostguidning och samtidigt själv förstå vikten av att äta sin ordinerade medicin. Photocuisine 9 Ojämlikheter vid njurtransplantation Ökad dialysfrekvens har positiva effekter på vänsterkammarmassa och livskvalitet. 14 Är mikroluftbubblor skadliga för patienten? 18 Nedsatt njurfunktion vanligt hos hjärtinfarktpatienter. 23 Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening: Aktiva patienter ger bättre vård. 27 Per Åkes krönika: Egen omvårdnad omfattar allt Hormonet FGF23 påverkar kalcium- och fosfatbalansen vid kronisk njursvikt. 33 Fosfor i maten en utmaning för dialyspatienten med stort proteinbehov. 39 Medicin Teknisk Förening Dialys: Förväntningar på dialysåret RNj i Västerbotten: Därför behövs Möte i Norr Nordiatrans: Den aktiva patienten. 44 Astrid Seeberger: Om den skamlösa nyfikenheten. DIALÄSEN

4

5 NR KRONOR LEDARE TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM TRANSPLANTATION OCH NJURSJUKVÅRD I NORDEN Fosfor i maten en utmaning för dialyspatienten med stort proteinbehov Nedsatt njurfunktion vanligt hos hjärtinfarktpatienter NUMMER PIA LUNDSTRÖM ANSVARIG UTGIVARE Hormonet FGF23 påverkar kalcium- och fosfatbalansen vid njursvikt DIALÄSEN Omslagsbild: PhotoRESEARchERS/IBL BILDByrå Tidningen för personal inom transplantation & njursjukvård i Norden sänds till Transplantations och njurmedicinska kliniker i Norden och medlemmar inom föreningarna alternativt nätverken: Nordiatrans, Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening, Svensk Njurmedicinsk Förening, Svensk Transplantationsförening, Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik-dialys, norska nefrologer, Dietisternas Riksförbunds referensgrupp i njurmedicin samt till övriga intresserade inom professionen. Dialäsen utkommer sex gånger per år med utgivningsveckor 6, 14, 22, 36, 44 och 51. Upplaga: exemplar (senaste TS kontroll exemplar.) Postadress: Tidningen Dialäsen, Getabocksvägen 4, Täby, Sverige. Tel: E-post: info@dialasen.com Hemsida: Ansvarig utgivare: Pia Lundström, pia.dialasen@telia.com Redaktionellt råd: Anna-Lena Byström, Ellinor Broms, Annette Lennerling och Ulla Winge Grafisk form: Pia Albinsson, pia@karusell.se Redaktion: Anna-Lena Byström, anna-lena.bystrom@comhem.se Ellinor Broms, ellinorbroms@gmail.com Annette Lennerling, annette.lennerling@vgregion.se Susanne Rydell, susanne@rydelltext.se Sören Winge, soren.winge@gmail.com Ulla Winge, sren.w@telia.com Illustration: Anna Svanfeldt, Tryckeri: Trydells Tryckeri AB, Laholm Annonsering: Se eller Artikelförfattare och annonsör svarar för innehållet i publicerat material. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insända bidrag, dock utan att förvanska innehållet i materialet. All redaktionell text och bild lagras elektroniskt för att kunna publiceras på Dialäsens hemsida Författare som ej accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med sådant förbehåll. Tidningen Dialäsen ansvarar inte för inskickat obeställt material. Manusstopp för Dialäsen 2/2011 är den 18/2 med utgivning v 14. Manusstopp för 3/2011 är den 18/3 med utgivning v 22. Sänd din artikel skriven i Word till: pia.dialasen@telia.com. Komplettera gärna med fotografier som sänds separat per post eller högupplösta digitala bilder med minst 300 dpi. Mer information finner du på Adressändring: Medlemmar i Nordiatrans, SNF, STF, SNSF och MTF-D kontaktar respektive förening. Övriga läsare gör sin adressändring på Prenumerationsärenden: Tel: Kostnad för sex nummer år 2011 är 210 sek. Uppge om du tillhör någon av ovan nämnda föreningar så erhåller du tidningen genom din förening. ISSN: Patienten i centrum visst men hur? Forskning, studier och specialistutbildningar inom sjukvården behövs och ska uppmuntras allt för att gynna och underlätta för de människor som blir sjuka och söker hjälp. Inom njurmedicin möter man ofta människor med kronisk sjukdom som dessutom har flera följdsjukdomar att hantera. Vi som ska hjälpa hur kan vi coacha patienten på bästa sätt? Utbildning och erfarenhet stärker yrkesrollen men ibland kanske den största utmaningen för många är mötet och samtalet med den sjuka. Hur får vi med patienten och hur kan vi stötta patienten till kunskap om sjukdomen och att hantera sin situation? Krasst tror jag att vi får lyssna och lära oss av varandra som kollegor och av patienten själv. Astrid Seeberger har skrivit en bok som handlar om vikten av det goda samtalet i mötet med människor. I detta nummer av Dialäsen summerar hon bokens innehåll. Per Åke Zilléns krönika citerar dr Åsa att»den minst använda och mest försummade resursen inom hälso- och sjukvård är patienten själv«. Något att tänka på för både nuvarande och kommande generationers sjukvårdsanställda och politiker. I dagarna bjuder Riksförbundet för Njursjuka Västerbotten med grannlän in till»njurmöte i Norr«. Fokus är att öka kunnande bland sjukvårdsanställda och patienter om njursjukdom och allra bäst är att även länets politiker är inbjudna. Apropå specialiteter som driver utvecklingen framåt så har Sverige glädjande snart sin första professor i patientsäkerhet vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Professuren ska se till att färre patienter felbehandlas genom att bland annat studera vårdens villkor och förutsättningar för att kunna se var brister och styrkor finns. Socialstyrelsens senaste studie visar dödsfall och extra vårddygn varje år på grund av bristande patientsäkerhet och att var tionde vårdtillfälle leder till någon form av skada för patienten. Skador i vården innebär ökad sjukdom för den enskilda människan och en stor extrakostnad för samhället. Pia Lundström Källa: Kungliga Tekniska högskolan, KTH DIALÄSEN

6 Diaverum är en världsledande leverantör inom njursjukvård. Företaget bedriver verksamhet i 14 länder och erbjuder vård till runt patienter vid mer än 220 kliniker. Diaverum skiljer sig från andra leverantörer genom individanpassad högkvalitativ vård och support till patienter i behov av njursjukvård. Diaverum Holiday Semesterdialys Har Du drömt om att åka på semester, men tänkt att det nog aldrig kommer att förverkligas? Nu behöver det inte längre vara så. Vi hälsar Dig varmt välkommen till någon av våra fyra kliniker, där vi erbjuder Dig dialysbehandling, medan Du bokar resan och boendet själv. Välkommen att kontakta den klinik som Du är intresserad av att besöka. Diaverum har också många välbelägna kliniker på olika semesterorter i Europa och övriga delar av världen. För mer information om semesterdialys utomlands, besök vår hemsida Diaverum Heleneholm Ystadvägen 22A Malmö Tel: Diaverum Solna Gate Hemvärnsgatan Solna Tel: Diaverum Mösseberg Danska Vägen Falköping Tel: Diaverum Visby Njurenheten, Lasarettsgatan Visby Tel:

7 NYHETER Granatäpple sänker blodtrycket Anna svanfeldt Granatäpplets kärnor är kända för sina goda hälsoeffekter. I en studie som presenterades vid ASN i år fick 101 dialyspatienter dricka granatäpplejuice eller placebo innan varje dialysbehandling under ett år. Patienterna som drack granatäpplejuicen fick färre komplikationer i form av inflammationer, infektioner och vävnadsskador. Studien visade också att juicen sänker blodtryck och kolesterolhalt i blodet. Eftersom granatäpplejuice innehåller kalium måste dock intaget ske i säkra och kontrollerade mängder säger forskarna. Källa: SVT Vetenskap Möjlig framtid för patienter med diabetesnefropati Nio av femton patienter med diabetesnefropati som under sex månader behandlats med kortikotropininjektioner (ACTH) fick kliniskt signifikant mindre proteinuri och stabiliserad njurfunktion. Våra resultat hittills tyder på att kortikotropininjektioner skulle kunna vara en ny behandlingsform för patienter med diabetesnefropati, men fler studier är nödvändiga säger Dr. Tumlin, University of Tennessee College of Medicine Chattanooga, som håller i den explorativa studien. De 15 studiepatienterna med diabetes I eller II hade mer än 3000 mg proteinuri per dygn vid behandling med ACE-hämmare eller mer än 2000 mg vid kombinationsbehandling ACE/ARB. Efter dagliga injektioner hade proteinurin hos nio av de 15 patienterna sjunkit till mindre än 300 mg per dygn eller minskat mer än 50 procent per dygn. Ingen av patienterna började dialysbehandling under studieperioden. I kontrollgruppen behövde 40 procent starta hemodialys. Studien presenterades vid ASN i Denver. Källa: Medical News Today Pris för forskning om njurpåverkan vid diabetes Fredrik Palm, docent vid Institutionen för medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet, är en av 2010 års två mot tagare av Oscarpriset. Priset delas ut varje år till unga forskare vid Uppsala universitet som visat stora vetenskapliga framsteg. Fredrik Palm har forskat kring orsaken till sjukliga förändringar i njuren vid diabetes. Han har framförallt tittat på hur njurens mikrocirkulation och syrebehov påverkas av diabetes. Källa: Uppsala universitet DIALÄSEN

8 NYHETER Sjuksköterskan Mali Sjetne kontrollerar nedfrusna hjärtklaffar på vävnadsbanken. Skandinaviens största bank för vävnader i nya lokaler De mänskliga reservdelarna hörselben, hornhinnor och hjärtklaffar samlas sedan 25 år i Vävnadsbanken på Skånes universitetssjukhus i Lund. I december invigde Vävnadsbanken sina nya lokaler. Härifrån skickas hjärtklaffar till barn med medfödda missbildningar i hela Skandinavien. Foto: Roger Lundholm sus I de nya lokalerna prepareras de så kallade homografts som används vid transplantering av hjärtklaffar, hornhinnor och hörselben. Viljan att donera organ eller vävnader ökar stadigt i Sverige jämfört med för tio-femton år sedan. Och sjukvården har blivit bättre på att ställa den svåra frågan till den avlidnes anhöriga. I dag förväntar sig de anhöriga att frågan ställs. Medvetenheten om donationers betydelse har ökat markant de senaste fem åren, säger sjuksköterskan Mali Sjetne, en av fyra vävnadskoordinatorer vid sjukhuset, Just nu finns omkring 75 hjärtklaffar i Vävnadsbankens frysar. Av de donationer som genomförs om året är cirka 70 procent av vävnaderna i sådant skick att de kan användas för transplantation. Vi ställer höga krav på kvaliteten. Det är viktigt för patienten och för de sjukhus som rekvirerar klaffar från oss, säger överläkare Torsten Malm, barnhjärtkirurg med mångårigt ansvar för Vävnadsbanken. De flesta hjärtklaffarna transplanteras på Skånes universitetssjukhus, medan omkring hundra skickas till andra sjukhus i Skandinavien. För barn som behöver en ny hjärtklaff fungerar endast donerade klaffar, som dessutom måste bytas ut i takt med att barnet växer, medan vuxna kan klara sig med mekaniska eller klaffar från djur. När det gäller hornhinnor spelar donatorns ålder ingen roll, förutsatt att denne är över 18 år. Allt hänger på vävnadens kvalitet. Källa: Universitetssjukhuset MAS, UMAS. 8 DIALÄSEN

9 American Society of Nephrology kongress 2010: Ojämlikheter vid njurtransplantation Forskning visar att låginkomsttagare löper större risk att utveckla kronisk njursvikt och har mindre möjligheter att få en njurtransplantation med levande donator än personer från andra socioekonomiska grupper. I USA har antalet njurdonationerna minskat under åren 2000 till Andelen njurdonationer har minskat inom alla inkomstgrupper men den största minskningen ses i gruppen med de lägsta inkomsterna. Forskare från University of British Columbia i Vancouver, Canada menar att detta är viktiga data för att kunna identifiera eventuella hinder som finns för levande donation och för att kunna minimera dessa hinder så att alla som önskar donera en njure till en närstående också kan ges möjligheten att göra det. Tidigare forskning har visat att svarta patienter har signifikant mindre chans att komma på väntelistan för njurtransplantation innan dialysstart. Forskare från Emory University i Atlanta, Georgia, USA har nu undersökt om dessa rasskillnader också finns bland de patienter som diskuterat njurtransplantation med sin läkare innan dialysstart. Under åren 2005 till 2007 deltog 1634 patienter i en undersökning genom att besvara ett frågeformulär. Av de 1634 patienterna rapporterade 49,8 procent att frågan om njurtransplantation hade diskuterats med dem innan dialysstart. Endast sju procent av dessa patienter sattes på väntelistan innan dialysstart. Siffrorna var likvärdiga för gruppen svarta. Av de patienter som sattes på väntelistan innan dialysstart hade fler en anställning, privat sjukförsäkring och färre av dem hade diabetes eller hjärt kärlsjukdom. Två tredjedelar av dem som sattes på väntelistan innan dialysstart uppgav att njurtransplantation hade diskuterats med dem tolv månader eller mer innan dialysstart. Ett viktigt fynd i studien var att ingen skillnad kunde visas när det gällde ras och att komma på väntelistan för njurtransplantation innan dialysstart för de patienter som diskuterat njurtransplantation med sin läkare innan dialysstart. Källa: HIV inget hinder för njurtransplantation Hos patienter med HIV ses en ökning av terminal kronisk njursvikt och fler patienter är i behov av njurtransplantation. Många menar att det fortfarande är oklart om njurtransplantation är en säker och effektiv behandlingsform för patienter med HIV. En forskargrupp från University of California i San Fransisco, USA genomförde en studie med 150 njurtransplanterade HIV patienter. Gruppen hade CD4 positiva T-cellsnivåer på minst 200 celler per kubikmilliliter och icke påvisbara HIV RNA i en av två undersökningar. Patienterna hade följts under en mediantid på ett och ett halvt år och 53 av patienterna har följts i minst tre år. Patientöverlevnaden var efter ett år 95 procent och efter tre år 88 procent. Transplantatöverlevnaden var också hög vid båda tidpunkterna 90,4 procent efter ett år och 73,7 procent efter tre år. Av de 150 patienterna hade 49 sammanlagt 67 akuta avstötningsepisoder. Den kumulativa incidensen av rejektion var under första året 31 procent och efter tre år 41 procent. Vid en jämförelse med registerdata där rejektionsfrekvensen för alla njurtransplanterade under första året var 12,3 procent, var alltså rejektionsepisoder mer än två gånger vanligare hos HIV patienterna (publicerat i New England Journal of Medicin Nov 18, 2010). De slutsatser som forskarna drog av studien var att det är rimligt behandla HIV patienter som har terminal kronisk njursvikt med njurtransplantation men att mer forskning behövs för att klargöra orsakerna bakom den höga frekvensen rejektioner hos denna patientgrupp. Källa: nov 2010 Transplant Nursing: Pride, Passion and Possibilities ITNS (International Transplant Nurses Society) årliga kongress kommer att hållas i Göteborg den september Mer information om ITNS hittar du på OBS! Deadline för abstracts är den 23 februari Transplant Nursing 20th Annual ITNS Symposium and General Assembly International Transplant Nurses Society September 15-17, 2011 Elite Park Avenue Hotel Göteborg, Sweden DIALÄSEN

10 Nu startar vi upp igen Hösten 2011 Återigen anordnar Sahlgrenska Universitetssjukhuset i samarbete med Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa på Göteborgs Universitet, kursen: Njurmedicin och dialysbehandling/-omvårdnad av patienter med njursjukdomar 20 HP Ny bok! om att alla vinner på att värna hälsan och tidigt stoppa eller bromsa sjukdom. Individen En njurvård alla vinner på Per Åke Zillén En njurvård alla vinner på Per Åke Zillén får minskat lidande och bättre livskvalitet. Samhället får minskade kostnader och individen en bättre ekonomi. För ytterligare information kontakta Cecilia Vedin och Kiana Kiani på Dialysmottagingen på Mölndals sjukhus Beställning: Pris 159 sek + 6 % moms. Frakt tillkommer. En bolusdos vid dialys 1 LEO DIX LEO MAR 2010 Org.nr ALLA LEO VARUMÄRKEN SOM NÄMNS ÄGS AV LEO GROUP innohep, injektionsvätska, lösning anti-xa IE/ml samt anti-xa IE/ml. ATC-kod: B01AB10. Antitrombosmedel. Aktiv substans: Tinzaparin. Indikationer: anti-xa IE/ml: Trombosprofylax vid allmän och ortopedisk kirurgi. Trombosprofylax - antikoagulation vid extrakorporeal cirkulation av blod under hemodialys och hemofiltration och anti-xa IE/ml: Behandling av djup ventrombos och lungemboli när trombolytisk behandling eller kirurgi inte är aktuell. Kontraindikationer: Heparinöverkänslighet, sulfitöverkänslighet ( IE). Akut bakteriell endokadit. Svår koagulationsrubbning. Akut gastroduodenalt ulcus. Hjärnblödning. Skador och operationer i centrala nervsystemet, ögat och örat. Varningar och försiktighetsmått: Försiktighet rekommenderas vid trombocytopeni, grav lever- och njurinsufficiens, okontrollerad hypertoni och hos patienter med anamnes på gastrointestinala ulcerationer. Försiktighet vid behandling av äldre patienter. Skall inte ges som intramuskulär injektion beroende på risk för hematom. Intramuskulära injektioner skall generellt undvikas under behandlingen. Patienter som behandlas med innohep och som erhåller spinal eller epidural anestesi skall noggrant kontrolleras för tecken eller symptom på spinal påverkan. Detta läkemedel innehåller bensylalkohol (injektionsflaskor), natriumacetat och natriumhydroxid. Bensylalkohol: Får ej ges till spädbarn. Kan ge förgiftningar eller allergiska reaktioner hos barn under 3 år. Natrium: Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol natrium (23 mg) per dos, dvs. är näst intill natriumfritt. Graviditet: kategori A. Inga kända risker vid användning under graviditet. För fullständig produktinformation och priser se Datum för översyn av produktresumén Referens: 1.

11 NYHETER Lena Adolfsson direktör för Karlskoga lasarett Den 1 januari 2011 blev Lena Adolfsson ny sjukhusdirektör för Karlskoga lasarett. Hon var tidigare chef för kliniken för medicin och geriatrik vid lasarettet. Att vara med och leda Karlskoga lasarett in i framtiden är en uppgift som känns viktig och engagerande, säger Lena Adolfsson. Under de senaste 17 åren har Lena Adolfsson haft chefsbefattningar på olika nivåer. Hon har arbetat på Karlskoga lasarett sedan 2002, då hon anställdes som avdelningschef på dialysmottagningen och 2006 blev hon dessutom klinikadministratör. I november 2009 fick hon tjänsten som biträdande verksamhetschef för kliniken för medicin och geriatrik, och hon blev verksamhetschef för kliniken i februari Lena Adolfsson och Elisabeth Löfgren föreläste vid Dialäsens Chefsdagar 2003 om»ledarskap i en ny verksamhet«. En viktig byggsten Lena Adolfsson i uppdraget är samar- bete, och där ser jag primärt universitetssjukhuset Örebro, Landstinget i Värmland, primärvården och kommunerna. Och när det gäller kommunerna är det såväl våra egna länskommuner som kommunerna i östra Värmland, där vi har många patienter som kommer till Karlskoga lasarett. Källa och foto: Örebro läns landsting Nya avgifter för tillverkning på sjukhus av läkemedel för dialysbehandling 2011 Regeringen har beslutat om en ny avgiftsförordning för 2011, (Förordning om avgifter för den statliga kontrollen av läkemedel, SFS 2010:1167). Enligt denna behöver tillverkare på sjukhus av radiofarmaka eller läkemedel för dialysbehandling betala en årsavgift. Avgiften är för närvarande på kronor per år och kommer att debiteras verksamheterna under våren De nya avgifterna gäller från och med 1 januari Läkemedelsverket får, om det finns särskilda skäl, besluta om lägre avgift i ett enskilt fall. Källa: Läkemedelsverket Att läsa sin journal på nätet Under våren utvärderas försöket med att låta patienter läsa sina journaler på internet. Pilotprojektet som bedrivs sedan 2003 inom landstinget Östergötland och Linköpings universitet innefattar 300 personer med kroniska sjuk domar med mycket vårdkontakt. Projektet kommer nu även utökas till att omfatta fler patienter. Genom ett lösenord kan patienten logga in och läsa om remisser, laboratoriesvar och vårdtillfällen hemifrån via internet. Vi vill komma fram till ett regelverk för vilken information som ska finnas och när den ska ges genom en dialog mellan patienter och medarbetare, säger Anders Bernholtz, konsultchef vid IT-centrum i Östergötland. Samtidigt kommer fler patientgrupper, från tre specialistkliniker inom områdena endokrina sjukdomar, njurmedicin och kardiologi, att bjudas in att delta i försöket. Anders Fernström, verksamhetschef och överläkare på njurmedicinska kliniken i Linköping, berättar att det är självdialyspatienterna (både HD och PD) med anknytning till Garnisonsdialysen som kommer delta i projektet. Att enkelt kunna få tillgång till information om den egna vården är en viktig del i att kunna vara delaktig som patient. Men vi behöver veta mer om hur informationen i journalen uppfattas och används av vanliga användare innan vi kan införa det till bredare patientgrupper, säger Michael Hoffmann, medicinsk rådgivare och tidigare ansvarig för patientjournaler vid Landstinget i Östergötland. Källa: Dagens Medicin och Universitetssjukhuset i Linköping DIALÄSEN

12 NYHETER Ökad dialysfrekvens har positiva effekter på vänsterkammarmassa och livskvalitet Mona halstensen I en nordamerikansk multicenterstudie randomiserades hemodialyspatienter till konventionell behandling tre gånger i veckan (120 patienter) eller till sex behandlingar i veckan (125 patienter). Patienterna följdes under ett år och man valde två sammansatta effektvariabler för utvärderingen, dels kombination av minskning av vänsterkammarmassa och död, dels förbättring av fysiskt välbefinnande och död. Vänsterkammarmassa bedömdes med magnetisk resonanstomografi av hjärtat och fysiskt välbefinnande utvärderades med ett livskvalitéformulär (RAND-36). Gruppen av patienter med ökad dialysfrekvens behandlades i genomsnitt 5,2 gånger i veckan och medelvärdet av standardiserat Kt/V (urea) var 3,54 jämfört med 2,49 i kontrollgruppen. Risken för att uppnå den kombinerade effektvariabeln död eller förändring av vänsterkammarmassa minskade signifikant i gruppen med ökad dialysfrekvens (hazard ratio 0,61, 95% konfidensintervall 0,46-0,82) jämfört med kontrollgruppen. Även risken för försämrat fysiskt välbefinnande minskade (hazard ratio 0,70, 95% konfidensintervall 0,53-0,92), däremot ökade risken för att behöva kärl accessintervention (hazard ratio 1,71, 95% konfidensintervall 1,08-2,73). Hypertoni och fosfatkontrollkontroll förbättrades med ökad dialysfrekvens men anemi, depressionsindex och serum albumin förbättrades inte. Studien är välgjord men är inte dimensionerad för att upptäcka eventuella skillnader i sjuklighet och mortalitet, även om det var fler patienter som dog i gruppen som fick standardbehandling (9 patienter jämfört med 5 i behandlingsgruppen). Motsvarande signifikanta skillnader som observerades för de två primära kombinerade effektvariablerna sågs också för de enskilda variablerna vänsterkammarmassa och fysiskt välbefinnande. Detta är den första kontrollerade studien som visar dessa positiva effekter och även om det är för tidigt att säga hur standarddialys ska doseras i framtiden är sammanfattande bedömningen att resultaten stöder den utveckling mot generellt ökad dialysfrekvens som redan pågår. Text Peter Bárány, Njurmedicinska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset. Källa: N Engl J Med Dec 9;363(24): DIALÄSEN

13 Digital Center AB En vision som har blivit verklighet Din totalleverantör Totalleverantör av produkter, tjänster och behandlingar inom njurmedicin och dialys. Nu med Svanenmärkta PD-produkter. Fresenius Medical Care Sverige AB. Djupdalsvägen 24, S Sollentuna. Tel +46 (0) Fax +46 (0) Epost Hemsida

14 NYHETER UM Bernd Stegmayr, Ulf Forsberg och Per Jonsson publicerade en artikel i Dialäsen nr om deras arbete om mikroluftbubblor vid hemodialysbehandling. Är bubblorna skadliga för patienten eller inte? Här ger Dr Polaschegg en kommentar i ämnet. Mona halstensen Luftvaktens uppgift är att detektera eventuell luft i dialysslangarna, larma och stanna behandlingen. 14 DIALÄSEN

15 Invänd ningar mot EÅRESULTAT När forskarna från Umeå hade publicerat sina resultat om mikrobubblor vid hemodialys i två rapporter i tidskriften Artifical Organs 2007, framförde Hans-Dietrich Polaschegg, Dipl.Ing, Dr.techn., från Österrike ett antal kommentarer och invändningar. I ett brev till redaktionen betonade han att de redovisade mätningarna är viktiga och kan få betydelse för hur apparaturen utformas. Men han påpekade samtidigt att det inte alls är förvånande att mikrobubblor kan passera utan att luftvakten slår larm. Det räcker att läsa tillverkarnas bruksanvisningar för att inse detta. Där framgår tydligt att en del luftvakter reagerar på nivåförändringar, medan andra kan upptäcka bubblor. Men inte alla luftvakter som kan upptäcka bubblor slår larm när en enstaka bubbla passerar utan bara när ett specifikt antal bubblor upptäcks inom en förbestämd tidsperiod. Varför säkerhetssystemen inte utformats för att stoppa luftbubblor ansåg han vara uppenbart när man läser den kliniska artikeln (Stegmayr et al) i tidskriften. Artikeln rapporterar nivåer på 128 bubblor per minut. Om man bara räknar de största bubblorna registrerades ändå 8 bubblor per minut. Det är uppenbart, menade Dr Polaschegg, att dialys skulle vara omöjlig om säkerhetssystemen slog larm för varje enskild bubbla. Ett av honom själv och en kollega framlagt förslag till gränsvärde för lufttillförsel grundades på den medicinska litteraturen och låg tydligt över de från Umeå rapporterade nivåerna. Han diskuterade också luftbubblornas tänkbara ursprung och menade att luft som lagrats i det extracorporeala systemet var den mest troliga källan. Ytterligare mätningar borde därför göras före pumpen. Han avslutade sitt brev till redaktionen med att kommentera spekulationerna om möjliga kliniska konsekvenser, inklusive lungfibros, och konstaterade att dykare, som under sex år och upp till tusentals dykningar utsatts för luftbubblor, bara drabbats av några få procents minskning av lungfunktionen. Så långt kommentarerna från Dialäsen har varit i kontakt med Dr Polaschegg som säger att han står fast vid innehållet i brevet men att han i dag, drygt tre år senare, skulle vilja lägga till några kommentarer. Nya mätningar från gruppen i Umeå pekar på att luftbubblornas ursprung är just det alternativ 1 (luft kvar i systemet) som jag förde fram Det fortsatta arbetet bör därför fokusera på luftfria system. De kliniska påståendena att pulmonell hypertoni skulle orsakas av luftbubblor stöds inte med bevis. Innan jag accepterar hypotesen att låg exponering för små luft bubblor tre gånger i veckan skulle orsaka lungfibros och pulmonell hypertoni skulle jag vilja se en grundlig diskussion av andra orsaker. Enligt Dr Polaschegg har forskare rapporterat att pulmonell hypertoni utvecklats direkt efter det en fistel skapats men innan dialys har inletts. Den ökning i blodflödet som fisteln orsakar upp till 3 liter per minut har rapporterats tvingar hjärtat att öka sitt utflöde lika mycket. Pulmonell hypertoni är helt enkelt en följd av hjärtats kraftigt ökade utflöde. Hos en del patienter kan skadorna kvarstå även efter transplantation, då fisteln läggs ned. Lungskador av luft handlar om dosen, fortsätter Dr Polaschegg. Detta faktum att lungskador kan uppkomma av höga doser luft kan inte användas för att extrapolera resultaten till låga doser. Som jag skrev i mitt brev 2007 visar bevis från försök med dykare att luftbubblor eller skurar av luftbubblor inte orsakar lungskador. Dr Polaschegg avslutar sin kommentar till Dialäsen med följande reflexion: Personligen tror jag att gruppen i Umeå skulle fokusera på metoder att minska luftinnehållet i det extracorporeala systemet och utnyttja sin mätkunskap till detta i stället för att göra svårbevisade medicinska påståenden. Jag skulle vilja se en noggrann diskussion av den publicerade litteraturen om pulmonell hypertoni. Vad författarnas senaste rapporterna om luftbubblor som iakttagits på artärsidan beträffar, så är jag nyfiken på vilken skada en luftbubbla som passerar kapillärerna kan ha på hjärnan. Text Sören Winge DIALÄSEN

16 NYHETER Ronald först i världen att donera njure Den 23 december 1954 genomfördes den första njurtransplantationen i världen av Dr. Joseph Murray. En njure donerades från Ronald Herrick och transplanterades till hans enäggstvilling Richard. Några år senare erhöll Murray med kollegor Nobelpriset för sitt sensationella arbete. Richard kunde tack vare sin brors njure leva ytterligare åtta år efter operationen. Donatorn Ronald Herrick levde länge och blev 79 år gammal. Han dog nyligen i januari 2011 pågrund av hjärtproblem. Före operationen 1954 fanns motstånd bland människor gällande transplantation av organ. Men Ronalds donation och den lyckade operationen av njuren till brodern innebar en banbrytande utveckling. Operationen bevisade att organtransplantation var möjlig och ledde till flera tusen andra framgångrika njurtransplantationer och visade därtill vägen för transplantation av andra organ. Källa: Webbplats för levertransplantationspatienter En ny webbplats, OTIS, Organ Transplant Information System, ger svar på många av de frågor som patienter som är aktuella för en levertransplantation står inför. OTIS har konstruerats så att det går att anpassa informationen till varje enskild patient. Via internet kan patienten i lugn och ro hemma läsa in sig på allt som rör levertransplantation. Det här ersätter inte mötena vi har med patienten inför en transplantation. Men just då när en patient har fått veta att han eller hon står på tur, kan det kännas mycket omtumlande och då har man svårt att ta in all information, säger Josefine Kaunisto, stf chefssjuksköterska som är en av dem som arbetat med att ta fram webbplatsen. OTIS består av sex kapitel till exempel»före transplantation«,»transplantationsläkemedel«och»din hälsa efter transplantation«. Varje kapitel avslutas med inlärningsfrågor. Patienten loggar in sig med ett lösenord. Informationen är då individanpassad. Den medicinska informationen består hittills av 600 sidor och det finns även praktiska detaljer som handlar om livet efter transplantationen. Här finns också intervjuklipp med patienter som delar med sig av sina erfarenheter, både positiva och negativa. Vill du veta mer? Text och källa: Ny donationslinje invigd Antalet donerade organ har sjunkit i Sverige det senaste året. Som ett led i Stockholms läns landstings satsning på organdonation och transplantation har en ny telefonservice inrättats Nya Donationslinjen, Dit kan allmänheten vända sig för att enkelt komma i kontakt med personal som är insatt i Annika Tibell donationsfrågorna. Vi hoppas att den nya telefonlinjen ska få fler människor att förstå vikten av att man gör tydligt för sina närstående om man är villig att donera sina organ. Upprepade attitydundersökningar visar att mer än 80 procent av svenskarna är positiva till att ge andra chansen till ett nytt liv med en frisk lever eller njure, men det inträffar alldeles för ofta att man inte uttryckt denna vilja och att anhöriga då väljer att motsätta sig donation. Vill man verkligen på det här sättet ge andra människor en bokstavligt talat livsviktig gåva, är det första steget att vara tydlig med sin vilja, säger Annika Tibell, chef för Transplantationskirurgiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset. Källa: Karolinska universitetssjukhuset Huddinge Reagensstickor Besök Acid Test-Citrosteril mäter ph i dialysat Blodläcksticka RenalCheckPX Dialox (Peroxidtest) WaterCheck2 Klor (0,1mg/liter) kontroll efter RO. Krav i SLS. WaterSoft Vattenhårdhet Herbahealth, Norrholmsv. 250, Saltsjö-Boo, Sverige Tel: Fax: Mobil: E-post: gm@telia.com Reagensstickorna förvaras i rumstemperatur. Enkelt handhavande. Analyserna ger svar inom 1/2 minut. Reagensstickorna för klor, peroxid och citronsyra används för resttest efter desinfektion av dialysapparater och vattenrenare. Blodläckstickan reagerar på hemoglobin 0,1 mg/dl och albumin 10 mg/dl. Den detekterar blod och proteinläckage i dialysfiltret. WaterSoft används för kontroll av avhärdare för RO. 16 DIALÄSEN

17 Stamceller för hjärta och hjärna Tre lundaforskare har fått sammanlagt 16 miljoner kronor från AFA Försäkring för sin forskning om stamceller som möjlig behandling av bland annat stroke, hjärtinfarkt, Parkinsons sjukdom och epilepsi. Dessa stamceller kan förhoppningsvis utgå från patientens egna hudceller, som omprogrammerats till att bli andra celltyper i kroppen. Poängen med dessa omprogrammerade stamceller, så kalllade ips-celler (inducerade pluripotenta stamceller) är att de skapats utifrån patientens egen vävnad. Därför kan de transplanteras in till nya ställen utan risk för avstötningsreaktioner. De tre lundaforskarna är Zaal Kokaia, Merab Kokaia och David Bryder, som fått 6 respektive 5 och 5 miljoner kronor var. Anslagen till Lunds universitet ingår i AFA Försäkrings femåriga forskningsprogram om så kallad regenerativ medicin. Målet för detta nya forskningsområde är att ersätta celler och vävnader som förlorats på grund av sjukdom med nya celler. Text och foto: Lunds universitet zaal kokaia är professor vid Stamcellscentrum och ska tillsammans med kardiologiprofessorn Stefan Jovinge undersöka om ips-celler eller någon annan typ av stamceller kan fås att utveckla sig till nerv och hjärtmuskelceller. Både stroke och hjärtinfarkt orsakas av att blodflödet blir så dåligt att nervceller och hjärtmuskelceller dör. Nya celler kan visserligen bildas från patientens egna stamceller, men inte i tillräcklig grad för att patienten ska bli fullt frisk. Friska, intransplanterade celler skulle kanske i stället kunna ge en fullständig bot. merab kokaia är professor vid avdelningen för neurologi. Vid Parkinsons sjukdom och epilepsi har hjärnan en brist på signalsubstanserna dopamin och GABA på grund av att nervceller dött eller slutat fungera. Merab Kokaias forskargrupp hoppas att denna brist kan motverkas genom att nya, dopamin och GABA-producerande nervceller transplanteras in. Än så länge vet man dock alltför lite om hur transplanterade ips-celler fungerar när de väl kommit på plats. Forskargruppen vill i djurförsök studera detta med hjälp av ljuskänsliga proteiner som förts in i ips-cellerna, så att man sedan med en inplanterad optisk fiber kan»slå på«och»slå av«deras funktion. Denna teknik kallas optogenetik. david bryder är docent vid Avdelningen för immunologi. Han ska, tillsammans med Niels- Bjarne Woods och andra genterapiforskare, undersöka hur ips-cellerna påverkas av ålder. Om ips-cellerna ska utgå från en patients egna celler och användas för patienter med åldersrelaterade sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar, diabetes och cancer, så är ju en förutsättning att deras funktion inte försämrats med ålder. Spädbarn felbehandlat Socialstyrelsen kritiserar en vårdavdelning på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge för att ha gett en för hög dos blodförtunnande medel, Heparin, till ett spädbarn. Barnet överlevde men Socialstyrelsen kräver att sjukhuset ska vidta åtgärder för att förhindra att det händer igen. Spädbarnet, som hade njurproblem, fick dialys via en slang i bukhålan. När slangen skulle spolas användes en koncentrerad mängd Heparin istället för en utspädd lösning av blodförtunningsmedlet. Barnet fick mindre blödningar, flyttades till en intensivvårdsavdelning, men överlevde. Socialstyrelsen ser allvarligt på händelsen och vill nu att Karolinska i Huddinge ska vidta flera åtgärder för att förhindra att något liknande händer igen. Bakgrunden till att misstaget uppstod är, enligt Socialstyrelsens utredning, att det saknades en direkt kommunikation mellan läkare och sjuksköterska vid ordinationstillfället, att rutinerna vid spolning av katetrar var otydliga och att det fanns brister i kunskaper hos personalen. Källa: Sveriges Radio 12/ DIALÄSEN

18 Mona halstensen

19 Läkaren och forskaren Karolina Szummer har undersökt behandling och prognos för patienter med hjärtinfarkt och nedsatt njurfunktion. Hon disputerade i detta ämne vid hjärtkliniken, Karolinska universitetssjukhuset Huddinge i maj 2010 och sammanfattar här sin avhandling. Nedsatt njurfunktion vid hjärtinfarkt Behandling och prognos Få randomiserade studier har undersökt hur vi ska behandla patienter med nedsatt njurfunktion som insjuknar med en akut hjärtinfarkt. Nedsatt njurfunktion har ofta varit ett exklusionskriterium i randomiserade studier och våra kunskaper och riktlinjer är därför begränsade för denna patientgrupp. Flera observationsstudier har visat att patienter med nedsatt njurfunktion har en ökad risk för att utveckla kardiovaskulär sjukdom och en påtagligt sämre prognos efter hjärtinfarkt. Risken för kardiovaskulär död är hos en 25-åring som behandlas med kronisk dialys lika hög som för en 80-åring. Efter en hjärtinfarkt är prognosen sämre för varje grad av njurfunktionsnedsättning, både under sjukhusvistelsen och på längre sikt. Bland dialyspatienter är det bara cirka 40 procent som är i livet ett år efter hjärtinfarkt. Syftet med avhandlingen var att undersöka hur vi behandlar hjärtinfarktpatienter med nedsatt njurfunktion och deras prognos efter en hjärtinfarkt. Vi studerade också hur två vanliga metoder för uppskattning av njurfunktion är relaterade till ettårsöverlevnad. Vi använde oss av patientdata ur det nationella kvalitetsregistret SWEDEHEART (tidigare RIKS- HIA) mellan i samtliga delarbeten. Dialysdata fick vi från Svenskt Njurregister och ettårsdödlighet från Dödsorsaksregistret. Sjukhuskomplikationer vid hjärtinfarkt och nedsatt njurfunktion (arbete I) I det första arbetet undersökte vi hjärtinfarktpatienter som hade tillgängligt kreatininvärde eller känt dialysstatus. Njurfunktionen uppskattades med Modification of Diet in Renal Disease (MDRD) formeln. En tredjedel (33 procent) av patienter med samtidig hjärtinfarkt hade minst måttlig och 5,5 procent hade svår njurfunktionsnedsättning. Dessa patienter hade en betydligt högre sjukhusdödlighet (figur 1). Figur 1. Sjukhusdöd efter hjärtinfarkt i de olika njurfunktionsstadierna. Glomerulär filtrationshastighet [GFR] (ml/min/1,73m 2 ). 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 1,4% % av alla patienter % sjukhusmortalitet/gfr grupp 24,9% 25,6% 27,9% 4,1% 11,0% 45,2% 3,6% 21,5% GFR: <15/dialys n: NFK stadium: Terminal Svår Måttlig Lätt Normal 2,1% DIALÄSEN

20 Patienter med sämre njurfunktion skiljde sig genom att vara äldre och ha fler samtidiga sjukdomar, som till exempel diabetes och hypertoni. Symptom vid hjärtinfarkt var mindre typisk bland de med sämre njurfunktion. Även om bröstsmärta var det dominerande symptomet för en hjärtinfarkt, var det betydligt fler med sämre njurfunktion som hade dyspné som enda symptom (figur 2). Trots att fler hade kliniska symptom på hjärtsvikt vid ankomst till sjukhuset, så förklarade inte det skillnaden i presentationssätt. Nedsatt njurfunktion var oberoende både relaterat till färre rekommenderade behandlingar och till fler sjukhuskomplikationer. Sjukhuskomplikationer innefattade både arytmier (förmaksflimmer och ventrikulära arytmier), blödning och död. Sjukhusmortaliteteten steg från 2,1 procent bland de med normal njurfunktion till 25 procent hos de med terminal njursvikt. Cockcroft-Gault formeln är bättre prediktor än MDRD formeln hos hjärtinfarktpatienter (arbete II) De två mest använda metoderna som skattar njurfunktionen ur kreatinin är Cockcroft-Gault och MDRD formeln. Cockcroft-Gault formeln använder sig av vikt, kön och ålder, medan MDRD formeln inte innehåller vikt men däremot ras. Vi beräknade njurfunktionen med bägge metoderna för hjärtinfarktpatienter i SWEDEHEART. Formlerna skiljde sig framförallt genom att Cockcroft- Gault formeln gav en lägre uppskattad njurfunktion hos patienter som var äldre, kvinnor och dem med lägre vikt. När patienterna delades in i dem fem olika njurfunktionsstadierna, var Cockcroft-Gault formeln bättre på att identifiera de patienter som hade högre ettårsdödlighet. Flera studier har undersökt skillnaden mellan dessa två formler, och funnit att MDRD ger mer tillförlitliga värden på njurfunktion än Cockcroft-Gault formeln, särskild bland de med lägre njurfunktionsvärden. Vi hade inte tillgång till en»golden standard«för njurfunktion, och det är möjligt att det gäller även hjärtinfarktpatienter. I vår studie var Cockcroft-Gault formeln bättre på att hitta högriskindivider bland hjärtinfarktpatienter. Även andra arbeten stödjer användandet av Cockcroft-Gault formeln hos hjärtinfarktpatienter, särskild vid dosering av läkemedel, då fler patienter får en lägre dos som leder till färre blödningskomplikationer. Revaskularisering vid icke-st-höjningsinfarkt (arbete III) Samtliga internationella riktlinjer (ESC/ACC/AHA) rekommenderar att man angiograferar och revaskulariserar högriskpatienter med icke-st-höjningsinfarkter. Patienter med Figur 2. Sjukhuskomplikationer efter hjärtinfarkt indelat i de olika njurfunktionsstadierna (1: normal; 2 lätt nedsatt; 3 måttligt nedsatt; 4 svår; 5 terminal njursvikt/dialys). VT/VF/CA: ventrikel takykardi/ventrikelflimmer/hjärtstopp. % sjukhuskomplikationer 80% 70% 72% 60% 50% 51% 59% 40% 30% 20% 19% 28% 25% 25% 10% 0% 10% 11% 8% 8% 8% 5% 6% 6% 6% 3% 3% 3% 3% 4% 4% 2% 2% 2% Njurstadium Förmaksflimmer VT/VF/CA Hjärtsvikt Blödning Död 20 DIALÄSEN

21 nedsatt njurfunktion tillhör en av dessa riskgrupper som kan gynnas av tidig revaskularisering. I SWEDEHEART fanns totalt patienter med icke-st-höjningsinfarkt. Av dessa behandlades 51.7 procent (12 030) med revaskularisering och 48,3 procent (11 232) medicinskt. Med sämre njurfunktion var det betydligt färre som revaskulariserades: normal njurfunktion glomerulär filtrationshastighet (GFR) > 90 ml/min/1,73m 2 62 procent; lätt nedsatt GFR ml/min/1,73m 2, 55 procent; måttligt nedsatt GFR ml/min/1.73m 2, 36 procent; svår njursvikt GFR ml/min/1,73m 2 14 procent; och terminal njursvikt GFR <15 ml/min/1.73m 2 eller dialys 15 procent. Efter justering för bakgrundskillnader hade den revaskulariserade gruppen en 36 procent lägre ettårsdödlighet (HR 0,64: 95 % konfidensintervall 0,56-0,73: p<0,001) jämfört med gruppen som behandlades medicinskt. Bland patienter med lätt till måttligt nedsatt njurfunktion kvarstod minskning av dödlighet med revaskularisering, medan effekten med behandling verkade avta vid svårare grader av njurfunktionsnedsättning. Särskild bland patienter med dialys var effekten mer tveksam (figur 3). Statinbehandling efter hjärtinfarkt (arbete IV) Statinbehandling rekommenderas till samtliga patienter efter genomgången hjärtinfarkt för att förhindra nya hjärtinfarkter och död. I SWEDEHEART fanns patienter som inte hade fått statin före inläggning för hjärtinfarkt. Vid utskrivning från sjukhuset sjönk frekvensen av statinbehandling från dem med normal njurfunktion (81 procent) till dem med terminal njursvikt (31 procent). Efter justering för bakgrundsdata var effekten på ettårsdödlighet med statinbehand- ling jämförbar bland dem med mild till och med dem med svår njursvikt. Däremot var effekten på ettårsmortalitet bland dem med terminal njursvikt/dialys inte lika övertygande. SAMMANFATTNING Nedsatt njurfunktion är vanligt och finns hos cirka en tredjedel av alla hjärtinfarktpatienter. Njurfunktion bör alltså beräknas hos alla med hjärtinfarkt, eftersom det är förenat med sämre prognos fler sjukhuskomplikationer och högre dödlighet. Den sämre prognosen kan bero på mer avancerad kardiovaskulär sjukdom hos denna grupp som har fler samtidiga sjukdomar. En tydlig skillnad som kan bidra till den sämre prognosen, är att patienter med nedsatt njurfunktion får färre rekommenderade behandlingar för sin hjärtinfarkt, som revaskularisering och statinbehandling, trots att flertalet sannolikt skulle gynnas. Gruppen med terminal njursvikt utgör en särskild svårbehandlad grupp, där vidare studier behövs för att förbättra deras prognos efter en hjärtinfarkt. Text: Karolina Szummer Länk till avhandling: ki.se/2010/ /thesis.pdf»influence of Renal Dysfunction on Therapy and Prognosis in Patients with Myocardial Iinfarction«Figur 3. Effekt av revaskularisering efter hjärtinfarkt på ett-års överlevnad i de olika njurfunktionsstadierna. GFR revaskularsiering n/n (% död) medicinsk n/n (% död) JUSTERAT HAZARD RATIO 90 69/3607 (1.9%) 220/2145 (10%) /6018 (2.4%) 484/4802 (10%) /1630 (7%) 643/2887(22%) 0,58 0,64 0,68 0, /69 (22%) 181/444 (41%) 1,61 <15/dialys 14/32 (44%) 111/212 (53%) Revaskularisering bättre Medicinsk bättre DIALÄSEN

22 Stillar blodflödet och har dessutom ett fördelaktigt pris Används vid avslut av hemodialys vid de tillfällen då blödningen är svår att stoppa efter det att nålarna avlägsnats. Nu använder mer än hälften av alla Sveriges dialyskliniker Stop Hemo, blodstillande vadd, som är både effektivt och ekonomiskt. Produktbeskrivning Kalciumalginat, vilket är den verksamma komponenten i Stop Hemo, blodstillande vadd, är en naturprodukt extraherad ur havsalger. Alginatets polysackaridstruktur är ett derivat av alginsyra som finns hos vissa brunalger (stortare/ barkig fingertång, latin: laminaria hyperborea). Alginsyran omvandlas i samband med extraheringen till lösligt natriumalginatsalt. Natriumalginatsaltet omvandlas därefter till kalciumalginat i form av olösliga mikrokristallinska fibrer. Dessa fibrer utgör den verksamma komponenten i Stop Hemo, blodstillande vadd. Bra att veta om Stop Hemo, blodstillande vadd Blodstillande egenskaper Det kalcium som frigörs i såret aktiverar trombocyterna vilket resulterar i en blodstillande effekt. Alginatets struktur av mikrofibrer accelererar förloppet genom att underlätta en aggregation av trombocyter vilka sedan i samband med koagulationen kommer att fångas upp av fibrinets finmaskiga nätverk. Kalciumalginatet påskyndar kogulationen samtidigt som mikrofibrerna skapar underlag för en förstärkt koagulationsbildning genom att ge fibrinnätet en starkare och bättre struktur. För mer information gå in på Finns på apotek. Furukullen AB Box Stockholm

23 SNSF LENA ALEXANDERSSON ORDFÖRANDE I SNSF Aktiva patienter ger bättre vård Att den vård vi ger till patienterna ska vara bra och säker är självklart. Med aktiva patienter kan man förhoppningsvis göra den ännu säkrare. Jag har många gånger under mitt yrkesliv ställt mig frågorna: Varför gör inte patienterna som vi uppmanar dem att göra? Varför följer de inte ordinationer och rekommendationer för att behandlingen ska ge bästa möjliga resultat? Beror det på att vi har givit fel information, eller vid fel tillfälle? Patienterna får mycket information, både skriftligt och muntligt, och ändå har de svårt att exempelvis följa läkemedelsordinationer, äta en fullgod kost och begränsa vätskeintaget. När vi har sagt det som vi anser är viktigast att veta har vi då gjort vårt jobb? Är det någon aspekt vi glömmer i kommunikationen med patienten? Vi vet att människor tolkar information olika, och det kan bland annat bero på den aktuella situationen. En person som nyligen insjuknat kan sällan ta till sig det som sägs. Kanske är han/hon för sjuk eller chockad för att förstå. Hur länge ska man då vänta med informationen? Vi får inte glömma att det finns patienter följer sina ordinationer noga. Andra gör det inte alls vilket kan få oönskade»min önskan är att antalet patienter ökar som ifrågasätter och deltar i olika beslut om sin behandling efter egen förmåga, frågan är hur kommer vi dit?«följder. Jag tror säkert att det ibland finns andra förklaringar än att man inte har förstått man vet men väljer av olika skäl att handla på annat sätt. Min önskan är att antalet patienter ökar som ifrågasätter och deltar i olika beslut om sin behandling efter egen förmåga, frågan är hur kommer vi dit? En väg är kanske att skapa goda relationer och en nära och långvarig samverkan mellan sjukvården och patienterna. Nordiatrans kongressen den mars i Helsingfors som just i år handlar om»den aktiva patienten«verkar ha många spännande föreläsningar gällande ämnet. Det finns mycket skrivet om att undervisa och informera patienter, både njursjuka människor och andra med kroniska sjukdomar. Det vore intressant och om någon kunde sammanfatta och presentera denna kunskap på något av våra möten. Kanske ett Vårmöte? Jag tror säkert att det också finns kliniker som lyckats väldigt bra med detta runt om i landet, så om du har ett vinnande koncept vore jag tacksam om du kunde delge mig och andra dina tips och idéer! Lena Alexandersson, lena.alexandersson@lvn.se Bli medlem i SNSF Bli medlem i Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening. Medlemsavgiften är för A-medlemmar (sjuksköterskor som arbetar inom njursjukvården) och för B-medlemmar (övriga intresserade) 200 sek/år. Som medlem får man sitt eget exemplar av tidningen Dialäsen. Avgiften sätts in på plusgirokonto Ange namn, adress, e-post, arbete t ex hd, PD, avdelning eller mottagning samt yrkeskategori. Vid utebliven tidning eller ny adress kontakta Ewa Knutson, e-post: ewa@knutson.nu SNSF:S STIPENDIUM Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförenings stipendium utlyses årligen. Medlem sedan minst två år kan söka stipendiet. Stipendiesumman är kronor som kan fördelas på en eller flera sökande. Sista ansökningsdag är 1 april. Stipendiet delas ut vid snsf:s vårmöte. Stadgar och instruktioner för ansökan finns på: DIALÄSEN