TRUCK 90 (TFK-konferens 4-5 sept 1990).

Transkript

1 TRUCK 90 (TFK-konferens 4-5 sept 1990). SYFTE: Redovisa de senaste nyheterna på truckmarknaden samt den framtida tekniska utvecklingen på truckområdet. MÅLGRUPPER: Konferensen vände sig till trucktillverkare och användare av truckar inom godsterminaler, lager, hamnar, industrier mm, samt till skyddsombud, myndigheter m fl. TFK- Forskning i samarbete med transportmarknadens intressenter TALETS TRUCK (Karl-Lennart Bång, VD, TFK) En sammarbetsorganisition mellan tillverkare och användare som lever på idiella bidrag, ca: 15 miljoner kr.till verksamheten Har fyra stycken medarbetare i Hamburg. Arbetar i följande områden: Matrialflöden - godstransporter - persontransporter - trafikområden. Förverkligar och utvecklar tips ideer från användare och industrier, m.m. Vad som framkomit under föregående TFK mässor Frisikt stativet vändbara stolar (fick även hjälp av konstfack elever) 1984 Tog sig an problem hos sidsittande förare talets truck (även här hjälp av konstfack elever) TALETS TRUCKMARKNAD (Göran Nilsson VD Truckpoolen). Truckpoolen är ett branch-organ för materialhantering har varit igång sedan 60- talet, ett forum för utveckling har 21 medlemmar tex. ASEA, KALMAR/BT, DATSUN, KALMAR LMV, osv. Värdet på nya och beg. truckar uppskattas till 2000 milj. kr. ca:60000 truckar. Volvo är största köpare av nya truckar. Under såldes ungefär 5497 nya truckar per år. Försäljning av El-truckar har inte gått frammåt som väntat. Två företag står för 56% av inköpen. Är detta bra... I

2 Tecken som kommer att öka försäljningen av truckar är dessa: a. Portionering av gods (just intime tänkandet). b. Arbetsmiljön (förbrännings-motorerna kommer att finnas kvar). c. Privatiseringen av Östeuropa. Negativa tecken kan vara: a. EG:s inre marknad 1993 kan bli en 5 % sänkning pga frimarknad = hårdare konkurens, data användande för att pressa reservdels-priser, kunden köper av de företag som håller de lägsta priserna, då gäller det att hänga med. 3 HAMN- OCH TERMINALHANTERINGENS KRAV PÅ DE TYNGRE TRUCKARNA UNDER 90 - TALET (Nils Birgander, teknisk chef GHAB, ordf. TFKs truckkommitte). Började sitt anförande med att jämföra Data utvecklingen med bilindustriutveck. En vanlig personbil skulle kosta ca 13 öre och dra ca: 9cl/milen. Listade ett krav från Hamnens folk: MILJÖN (innre) a Förarstolen--(ev. säkerhets bälte, armstöd, enkel inställning av stolen.) b Reglagen --(justerbara, vinkeln på pedaler samt tryck, ställbar ratt något sidoförskjuten). c Klimat --(värmen ökas, förbättrad defroster, aircond, solljus och bländning) d Ljud--(nivån under 85db, forska i infra o ultraljud, småljud från fläktar) e Vibrationer --(mekaniska stötar, körunderlag-asvaltering, fjädring direkt på hjulen på truckar) STRESS-(dålig sikt - småljud - reflexer.) 2 MILJÖN (yttre) a Sikt --(stativbalkar i ögonhöjd, motvikter och skärmar skymmer). b Avgaser --(drivmedelåtgång minskas = mindre utsläpp, avgasrening). c Ljud-- ( reflektera bort ljud med bafflar). 3 SÄKERHET a Stabilitet b Bromsar--(nu höga underhållkostnader och otillräkninga, krav bromsar på alla hjul.) c Sikt--(trolla bort vindor och kolvar). forts.

3 4 TEKNIK A Underhåll: - serviceåtkomlighet - tillförlitlighet, trucken kostar att stå stilla. - service i intervall: förlänga dessa från 2000 till 3000 tim mellan oljebyten. - nya material: glidskenor i stativet slippa rullar som nu. - trucken helst "underhållsfri" B Dri vmede 1: - förbättra diesel, påverka oljebolagen - el, förbättra batteriet - gas, forska i detta, förbättra C Hydrostatik: (Varför har inte denna utvecklats mera) = bromskraft tillgång. D Bränsleåtgång:( viktig kan man få ner denna ex. från 14 till 12lit./tim. detta innebär en besparning på 2000 lit.får pengar som man kan investera och utveckla trucken ännu mera.) E Rörelseenergi:(Någon typ av aklumator) F Styrsätt: utveckling G Växling : utvecklas H Automatsmörgning:(slippa rundsmörgning) 5 EFFEKTIVITET a Ergonomi- Krav, radio i hytt,(i stället för fristyle) b Hyttplacering, c Samtidiga rörelser--göra flera arbetsmoment samtidigt (stress), krav starkare motorer och pumpar. d Mått -- rörlig hjulbas snabba utbytbara stativ (låga - höga) 6 EKONOMI a inköpspriset b LCC-- livscyckelkostnad c tillgängligheten -- stilla stående vid service 7 GODSUTVECKLING a tyngre laster b större laster-- landsvägstrailer-lyft, 55 fot 2.60 breda/cont. c JIT -- transporter just in time Nisse Birgander avslutade anförandet med att tala om att 15 personer ingår i TFK:s kommite. forts.

4 5 LAGERHANTERINGENS KRAV PÅ TRUCKAR UNDER 90- TALET (Pekka Mentylä, ICA partihandel AB, arbetsteckniskchef i arbetsmiljö) Talade mycket om belastnings-skador i nackar och ryggar. Han menade att många är rädda att tala om att de har begynnande skador, de kan ju bli placerade tillbaka till det gamla tråkiga plock jobben, som de hade innan. De använder mest sidotruckar, innebär ca: 2000 rattröreser/timma, samt sitter med huvudet ofta i 45 graders vridning. Efterlyser juystick istället för ratt, samt ett drivhjul utformat som ett klotrunt hjul. 6 JÄRN- OCH METALLINDUSTRINS KRAV PÅ 90- TALETS TRUCKAR (Per Bertssons, Pertrans) Framförde akuta problem inom sitt område. önskemål: förarens miljö bör förbättras Truckarna skall utnyttjas inomhus såväl som utomhus. Hyttens inre höjd, enligt ICO och ASS, minst 100 cm. från stol till tak, detta räcker inte till utomhus. Krävde också en plandämpare insatt talets truck skall också vara mera anpassad till kvinnan (slippa lägga träklossar på pedalenerna), en grovinställning av stol och golv, enhetliga plac. av reglage. Styrningen-- stora arbetsskadorför lite vinklad ratt, skuldrorna får ta mycket stryk, förordar även han juysticks, hänvisade till två fall där man har kunnat komma tilbaka tack vare juysticks. Dålig värme, bör utvecklas. Varmt på sommaren, krävde bättre isolering, som nu är enkel plåt samt stora glasfönster. Vatten ventilation i stället för Air-cond. (freon läckage) Laddluftmotorn förordades. 7 DATAöVERFöRING TILL TRUCKAR (Håkan Runesson, Flykt Ab) Visade och talade om datahanteringssystem. forts.

5 8 ARBETSMILJÖ OCH SÄKERHET, GENERELLA ASPEKTER (Uno Stenberg, Arbetarskyddsstyrelsen) 80 procent av de företag som använder truckar har inga olyckor alls. Han menade att i ett företag som har god lönsamhet, sörjer också för god arbetsmiljö, detta ger god kvalite vilket resulterar till god lönsamhet. En bra truck resulterar till en bra förare. STÄLL KRAV PÅ TILLVERKAREN.. Dyrt pris på trucken kan fås tillbaka genom bra arbets-miljö för föraran. Chansen är stor att du kan minska riskerna i samband med användning av truck på ditt arbetsställe om du vidtar följande åtgärder: 1. Se till att arbetsledaren har tillräkliga förutsättningar 2. Ta med arbetsmiljö-kostnaderna i budjet och kalkyler. 3. För en egen tillbuds- olyksfallstatestik. 4. Utbilda, informera och instuera personalen och följ upp verksamheten återkommande. 5. Planera verksamheten och ta med tid till resurser som krävs, för att den ska kunna bedrivas under goda arbetsmiljöförhållander. 6. Håll regelbundna samråd på arbetsstället. 7. Kontrolera hur truckarbeter går till. 8. Följ upp hälso-tillståndet hos föraren. Han slutade anförandet med att tala om i 40 procent av olyckorna. att förare under 25 år, är inblandade 9. ERGONOMISKA ASPEKTER PÅ TRUCKEN SOM ARBETSPLATS (Jan-Erik Hansson, Arbetsmiljöinstitutet) Han förordade helt överaskande masiva däck. Men varnade samtidigt användande av reglage som innebär en liten muskelanvändning då småmusklerna är lika lätta att skada som de kraftiga.vid reglage som man måste använda större kraft, så använder men även småmusklerna, plus de stora i samverkan. En viktig sak var också införandet av arbetsrotation. s

6 10 MEDICINSKA ASPEKTER PÅ TRUCKEN SOM ARBETSPLATS (Alf Jackobsson, Transporthälsan, Malmö) Den som sitter mer än halva dagen löper 3-4 ggr. större risk att få diskbrock. Risk panorama - truckförare olycksfall belastningsskador buller infraljud vibrationer damm avgaser hyttklimat - dag - kyla belysning - (spänner sig belastar muskulaturen) Olyckor med truck ca. 1500/året varav 30 procent mellan år. Aftonen avslutades med en debatt, där Volvo efterlyste en truckstol med svankstöd DAG Il 11 UTVECKLING AV DIESELMOTORER (Peter von Braun, Volvo Penta AB) Det tar ungefär 5-8 år att utveckla en diesel motor. Han påpekade att lagkraven bör vara på samma nivå som andra länders, för det innebär stora kostnader att utveckla en ny typ av motor, om inte alla länder har samma krav då begränsas marknaden för den slutgiltliga produkten. Det är altså viktigt att alla länders lagkrav drar åt samma håll. Olika länder har olika sätt att mäta emmisionen, exempelvis. Svavel(S02), orsakar försurning i mark och vatten, och är helt onödigt i dieseln, vi borde försöka påverka oljebolagen att minska svavel i dieseln, Detta problem ligger altså inte hos motor tillverkaren.

7 12 TUNGA TRUCKAR utveckling (Nils-Olof Larsson, Kalmar LMV AB) Truckarna har hela tiden utvecklats ända ifrån 50 -talet. Multifunktionskontroller utvecklades, under mitten av 70-talet förbättrades sikten från hytterna, stativet,stabiliteten har utveklats med hjälp av data, en 32- ton truck lyfte inte alltid 32 ton. Bromsar förbättrades och oljekylda lamellbromsar såg dagens ljus Några eltruckar av tyngre modell har tagits fram. En 15 ton el-truck går sedan början augusti -90, på Pilkintons ind. i Halmstad, samt en 28 ton, och en 32-tons eltruck håller att tas fram som skall drivas med 3 x 300kw/tim. batterier, räcker till en dags körning ungefär. Priset på en el-truck ligger ungefär på samma nivå som en diesel-truck. 13 TEKNISK UTVECKLING AV ELEKTRISKA DRIVSYSTEM SAMT EG- DIREKTIVENS PÅVERKAN PÅ UTVECKLINGEN (Ulf Lundqvist, ABB Truck) En svensk eltruck bryter mot EG- normer, vad gäller spänningen, (120 volt). EG:s truck direktiv (d.v.s. hela västra europa) föreskriver endast en användande av 96 volt. Sveriges IFM Bengt Pettersson håller nu på att försöka påverka EG. för att de skall höja till 120 volt, ev. ändring dec Slutsats, höjd spänning får en bättre verkningsgrad. Sju liter diesel motsvarar 70 kw/ tim. Under 5 ton kan en el-truck mycket väl konkurera med en dieseldriventruck. 14 UTVECKLING AV BATTERIER OCH BRÄNSLECELLER (BO Andersson, Institutet för mikroelektronik) Det som gäller just nu och bra tag frammåt är blybatterier Startbatterier helt nya 48 volt:s är på väg. De små bärbara portabla (typ de som finns i bärbara telefoner) utvecklas och blir bättre hela tiden, samt tenderar att bli fyrkantiga, förmodligen för att dessa skall ta så lite plats som mögligt.

8 Andra typer av batterier: -Natrium/Svavel (ABB - trucken) -meta 11 /1 uft -järn/ luft -zink/luft -aluminium -järn/syre (oxyron) utvecklar 100wt/kg,billigt järn underhållsfritt. -litium, batteret ev. laddbara- organisk elektrolyt -halogen -super konensatorer 2wt/kg. Kapasitet = (Ah) ström x tid (A) (h) Energi = (Wh) Effekt = (W) ström x tid x spänning (A) (h) (V) ström x spänning (A) (V) 15 NYA TILLÄMPNINGSOMRÅDEN FÖR AUTOTRUCKTEKNIK (Bertil Alsen, CTH) Visade bilder exempel på hur man använder sig av automatiskt styrda truckar (robotar), vid SAAB i Malmö, som tillverkar bilar /året. Autotruckar som bär fram och hämtar gods dörrar helt data styrda. I Rotterdam har konstruerats en helt datastyrd autovagn som bär hela 40 fot container, och forslar fram dessa helt förarlöst. Tänka sig denna utveckling i hamnarna i Sverige... Visade bilder på Sovjets reg.chefs, atumatiska soffa som förflyttade honom till diverse sammanträde i byggnaden. Nästa område kan bli ex. el-bil- pendeltåg. Slutord: På utsidan fanns en utstälning där visades t.e.x. CEMAX-trucken. En helt ny truck som hade gaffelstativet bakom förarhytten, denna kan man kalla frisikttruck. Brochyrer på denna truck finns på fackexp. i Göteborg. Rapportör Göran Bryntesson Svenska Hamnarbetarförbundet avd.4 Göteborg.

9 Regler för skyddsrondor Skyddskommiten skall planera och övervaka skyddsarbetet på arbetsstället. Varje arbetsställe ska regelbunden översyn ske genom skyddsronder, enl. arbetsmiljölagens 3 kap. 2$, samt arbetsmiljöför. 7$. Anvisningar härom finns även i handboken för arbetsledare Skyddskommiten ansvara för att skyddsgrupper bildas i varje sektion. Ansvarig i skyddsgruppen skall utses. Ansvarig innom skyddsgruppen upprättar skyddsprotoko,11. Def: Metod att ge underlag för åtgärder. Metod att följa tidigare beslutade åtgärder. -Ett medel för att förbättra arbetsmiljön. Vid vissa frågor kan expertis kallas till skyddsgruppen t.e.x. skyddsing. kemist o.s.v. vissa speciella problem kan även hänvisas till skyddskommiten. Regler för skyddsronder: 1. minst 4 ggr om året. 2. Skyddsronder skall göras tillsammans med ansvarig för skyddsgruppen och övriga medlemmar. 3. Checklistor kan användas som hjälpmedel. 4. Enskild arbetstagare skall kunna framföra sin synpunkt vid skyddsrondan. 5. Faststäld blankett skall dokumenteras. 6. Fört prottokoll skall sändas till Teknisk-arbetsmiljö. 7. Lämna regelbunden information vid arbetsplats-träffar. Planering av skyddsronder. Checklistor - uppföljning - kommande fråga - protokoll Förberedelser: -Väl påläst protokoll. -Väl pålästa föreskrifter.