1 - Innehållsförteckning - Statistikblad Version 2.0

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1 - Innehållsförteckning - Statistikblad Version 2.0"

Transkript

1 1 - Innehållsförteckning - Statistikblad Version Innehållsförteckning 2 Beskrivning av statistiken 3 Omvandlings- och GWP-tabeller 4 Energiinnehåll och Densitet för Energibränslen 5 A Emissionsfaktorer - Stationär förbränning B Emissionsfaktorer - Mobil förbränning C Emissionsfaktorer - Mobil förbränning - CONCAVE 6 A Utsläpp - Fjärrvärmemix B Utsläpp - Nordiska Elmixen C Utsläpp - Stadsgas 7 Bränsleförbrukning & Utsläpp från Transporter 8 Etanol, RME, Biogas 9 Beläggningsgrader m.m. 10 Källor Framtaget av: Kristin Fahlberg, Industriell Ekologi, KTH Stefan Johansson, Industriell Ekologi, KTH Senast ändrad:

2 2 - Beskrivning av statistiken 1 Då fälten är tomma har inga data hittats eller kunnats beräknats 2 Vita fält med data indikerar att data har beräknats utifrån annan data given 3 De primär enheterna är för energi är kilowatt-timmar [kwh] eller megawatt-timmar [MWh], för vikt gram [g] eller kilo [kg] och för volym liter [l] eller kubikmeter [m3] vilket har gjort att data ifrån andra källor har ibland omvandlats till nämnda enheter. 4 För bensin E5 räknas en 5% volymsinblanding av etanol i bensinen 5 För etanol E85 räknas en 15% volymsinblanding av bensin i etanolen 6 För etanol E95 räknas en 5 % volymsinblandning av vatten i etanolen 7 Biobränslen antas ha noll nettoutsläpp av koldioxid, metan och kvävedioxid vid "förbränning" 8 Till biobränslen räknas; Biogas, etanol (ren), trädbränslen, RME, tallbecksolja/tallolja 9 Miljöel antas endast vara producerad via vattenkraft och därmed ha samma utsläpp som el från vattenkraft. 10 Vattenkraft, vindkraft och kärnkraft antas även ha nollutsläpp vid "förbränning" 11 Vatten antas ej ge några utsläpp av växthusgaser.

3 3 - Omvandlings- och Densitetstabeller Omvandlingstabell MWh GJ Gcal 1 MWh 1 3,6 0, GJ 0, , Gcal 1,163 4, M = Mega = miljoner = 1 x 10^6 G = Giga = miljarder = 1 x 10^9 Global Warming Potential Växthusgas GWP 100 CO 2 1 CH 4 21 N 2 O 310 HFC 134a 1300 FC (CF 4 ) 6500 SF Källa: Naturvårdsveket - Thermal Values and Emission Factors Energy.xls

4 4 - Energiinnehåll och densitet för energibränslen Fordonsbränslen Energiinnehåll Densitet Kommentar Källa [GJ/m3] [MWh/m3] [kwh/l] [kg/m3] Bensin (ren) 31,400 8,722 8, ,000 Naturvårdsverket, Jenrkontoret Etanol (ren) 22,464 6,240 6, ,000 Naturvårdsverket, Jenrkontoret Bensin E5 30,953 8,598 8, ,000 Vid 15 C Preem, Produktblad 95 E Bensin E10 30,506 8,474 8,474 Etanol E85 23,804 6,612 6, ,000 (Sommar), Vid 15 C Preem, Produktblad Etanol E85 Etanol E95 21,341 5,928 5, ,000 Medelvärde av 0,810-0,830 g/ml Alternativa Drivmedel, NTM Diesel (ren) 35,290 9,803 9, ,000 Densitet för MK1, MK2 Naturvårdsverket, Jenrkontoret Diesel med 2% RME 35, ,790 9, ,700 Diesel 5 % RME 35, ,771 9, ,250 Biogas (1bar) 0,040 0,011 0,011 0,790 Värmevärde gäller uppgraderad biogas för användning som fordonsgas. Gasföreningen, Biogas - Basdata om Biogas 2006 Biogas (200bar) 7,920 2,200 2, ,000 Tryck * Volym = Konstant FAME - RME 33,000 9,167 9, ,000 Densitet vid 15 C. (Rapsolja) Jernkontoret Bränslen för el och uppvärmning Energiinnehåll Densitet Kommentar Källa [GJ/m3] [MWh/m3] [MWh/ton] GJ/1000m3 GJ/ton [kg/m3] Eldningsolja 1 (E01) 35,820 9,950 11, ,000 42, ,000 Naturvårdsverket, Jenrkontoret Eldningsolja 2-5 (E02-E-05) 38,160 10,600 11, ,000 42, ,000 SCB anger specifika vikten till 0,88-0,91 (kg/l). Angett värde är medelvärde. Naturvårdsverket, SCB Propan och Butan - LPG (gasol) 46,050 12,792 24, ,000 86, ,000 För flytande gasol. (För gasol i gasform 2,4 kg/m3) Naturvårdsverket, Jenrkontoret Stadsgas 0,017 0,005 7,731 16,700 27,833 0,600 Jernkontoret Naturgas 0,040 0,011 13,161 39,800 47,381 0,840 Jernkontoret Koksungsgas 0,017 0,005 9,205 16,900 33,137 0,510 Jernkontoret Masugnsgas 0,003 0,001 3,300 Jernkontoret LD- konverter gas 0,007 0,002 7,200 Naturvårdsverket Stenkol, brunkol 21,773 6,048 7, ,800 2, ,000 Jernkontoret Koks 12,636 3,510 7, ,000 28, ,000 Jernkontoret Trädbränsle - obearbetade 8,460 2,350 4,796 35,235 17,265 (1) Värmevärdet varierar starkt beroende på sammansättning och fukthalt. Vid 30 % fukthalt variera värmevärdet mellan 2,0-2,7 MWh/m3. Angett värde är medelvärde av intervallet. (2) - Varierar starkt beroende på sammansättning och fukthalt. Här torr rådensitet som varierar mellan , kg/m3 (490 i medel) (1) - Industrins Årliga. (2) - Lagringshandbok för trädbränslen sid 24 Trädbränsle - berarbetade (Briketter, pellets, träpulver etc) 4,670 28,020 16,812 Varierar starkt beroende på sammansättning och fukthalt. Här 600,000 skrymdensitet mellan 550 och 650 kg/m3 (600 i medel) Lagringshandbok för trädbränslen sid 28 Torv 0,032 0,009 3,550 32,000 12,800 Angett värde gäller torv vid 35 % fukthalt. Effektivt värmevärde torrsubstans 400,000 är 21 MJ/kg. Jernkontoret Avfall - hushållsavfall 0,050 0,014 2,800 50,000 10, kg/m3 kännetecknar "lös" sopa, efter kompaktering är densiteten ca 200, kg/m3 Jernkontoret Avfall - industriavfall 4,170 13,000 SCB, Jernkontoret Tallolja/tallbecksolja 37,500 10,425 1, ,000 6, ,000 1,8 MWh/ton gäller för avlutar. Jernkontoret, SCB Fotogen 34,500 9,583 11, ,000 42, ,000 Naturvårdsverket, Jenrkontoret Petroleumkoks 34,800 Naturvårdsverket Naturvårdsverket SCB Jernkontoret Thermal Values and Emission Factors Energy.xls Industrins Årliga Energianvändning SCB - serie EN23 Energifakta Preem aspx Gasföreningen NTM (Magnus Blinge) Vägverket SVEBIO Alternativa Drivmedel Handbok för vägtrafikens luftföroreningar 2001:128 Lagringshandbok för trädbränslen

5 5A - EMISSIONSFAKTORER Emissionsfaktorer för stationär förbränning 256,50 20,98 ENHET Totala Utsläpp Förbränning Påslag för produktion KOMMENTAR KÄLLA CO2- ekv. CO2 CH4 N2O CO2 CH4 N2O CO2 CH4 N2O Bensin (ren) [g/kwh] 285,4 280,4 0,1 0,0 261,4 0,1 0,0 19,1 0,0 0,0 Förbränningsvärdena är tagna för "light-dutyvehicles" Miljöfaktabok för Bränslen del 2 s.55 Etanolmix till E85 (ren) och E5 (ren) [g/kwh] 67,4 67,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 67,4 För påslag se flik 9 Bensin E5 [g/kwh] 277,5 272,7 0,1 0,0 251,9 0,1 0,0 20,8 0,0 0,0 Bensin E10 [g/kwh] 269,3 264,8 0,1 0,0 242,1 0,1 0,0 22,6 0,0 0,0 Etanol E85 [g/kwh] 110,5 109,6 0,0 0,0 51,7 0,0 0,0 57,8 0,0 0,0 Etanol E95 [g/kwh] 65,8 65,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 65,8 För påslag se flik 9 Biogas (1bar) [g/kwh] 54,3 11,2 2,1 0,0 0,0 0,0 0,0 11,2 2,1 För påslag se flik 9 Biogas (200 bar) [g/kwh] 54,3 11,2 2,1 0,0 0,0 0,0 0,0 11,2 2,1 Utsläppen per energienhet är desamma oavsett tryck Diesel (ren) [g/kwh] 282,0 280,6 0,0 0,0 268,0 0,0 0,0 12,6 0,0 0,0 Förbränningsvärdena är tagna för "light-dutyvehicles" Miljöfaktabok för Bränslen del 2, s.59 RME [g/kwh] 109,9 32,5 0,1 0,2 0,0 0,0 0,0 32,5 0,1 0,2 För påslag se flik 9 Diesel (2% RME) [g/kwh] 278,7 276,0 0,0 0,0 263,0 0,0 0,0 13,0 0,0 0,0 2 volym-% inbladning av RME Diesel 5 % RME [g/kwh] 273,9 269,0 0,0 0,0 255,4 0,0 0,0 13,5 0,0 0,0 Eldningsolja 1 [g/kwh] 293,6 288,6 0,1 0,0 267,3 0,0 0,0 21,2 0,1 0,0 Miljöfaktabok för Bränslen del 2, s.70 Eldningsolja 2-5 [g/kwh] 304,0 295,6 0,1 0,0 274,3 0,0 0,0 21,2 0,1 0,0 Antar att LCA-värden är desamma som för EO1 Propan och Butan - LPG (Gasol) [g/kwh] 247,6 245,2 0,0 0,0 234,4 0,0 0,0 10,8 0,0 0,0 Miljöfaktabok för Bränslen del 2, s.77 Stadsgas [g/kwh] 281,3 279,0 0,0 0,0 279,0 0,0 0,0 Naturgas [g/kwh] 222,2 218,9 0,0 0,0 203,4 0,0 0,0 15,5 0,0 0,0 Taget värde : Prod och distr. Dagsläget Miljöfaktabok för Bränslen del 2, s.93 Koksungsgas [g/kwh] 169,2 166,9 0,0 0,0 166,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Gasen bildas som biprodukt vid ståltillverkning Masugnsgas [g/kwh] 1078,7 1076,4 0,0 0,0 1076,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Gasen bildas som biprodukt vid ståltillverkning LD- konverter gas [g/kwh] 676,3 674,0 0,0 0,0 674,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Gasen bildas som biprodukt vid ståltillverkning Stenkol, brunkol [g/kwh] 452,1 346,3 4,0 0,1 334,8 0,0 0,1 11,5 4,0 Taget värde för kol Miljöfaktabok för Bränslen del 2, s.84 Koks [g/kwh] 393,4 370,8 0,0 0,1 370,8 0,0 0,1 Trädbränsle [g/kwh] 10,8 10,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 10,8 Taget värde: Skogsbränsle Miljöfaktabok för Bränslen del2 s. 144 Torv - El och fjärrvärmeproduktion [g/kwh] 387,6 390,6-0,6 0,0 386,3 0,1 0,0 4,3-0,7 0,0 Miljöfaktabok för Bränslen del2 s. 100 Torv - Annan konsumtion [g/kwh] 357,2 353,9-0,6 0,0 349,6 0,1 0,0 4,3-0,7 0,0 Antagande: Samma LCA-värde för torv för el och fjärrvärmeprod.

6 Avfall - El och [g/kwh] 102,5 95,4 0,0 0,0 90,0 0,0 0,0 5,4 0,0 0,0 fjärrvärmeproduktion Taget värde : Prod och distr. Hushållsavfall Miljöfaktabok för bränslen del 2 s. 107 Avfall - Annan konsumtion [g/kwh] 114,7 107,6 0,1 0,0 102,2 0,1 0,0 5,4 0,0 0,0 Antagande: Samma LCA-värde för Avfall för el och fjärrvärmeprod. Tallolja/tallbecksolja [g/kwh] 79,7 79,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 79,2 0,0 0,0 Miljöfaktabok för bränslen del 2, s.144 Fotogen [g/kwh] 265,5 263,2 0,0 0,0 263,2 0,0 0,0 Dieselolja [g/kwh] 269,7 267,3 0,0 0,0 267,3 0,0 0,0 Deponigas [g/kwh] 205,7 203,4 0,0 0,0 203,4 0,0 0,0 Petroleumkoks [g/kwh] 382,6 360,0 0,0 0,1 360,0 0,0 0,1 Raffinaderigaser [g/kwh] 215,8 213,5 0,0 0,0 213,5 0,0 0,0 Vattenkraft [g/kwh] 5,2 5,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5,0 0,0 0,0 Miljöfaktabok för bränslen del 2 s. 156 Vindkraft [g/kwh] 6,6 6,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 6,5 0,0 0,0 Mijöfaktabok för bränslen del 2 s. 162 Kärnkraft [g/kwh] 12,1 11,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 11,2 0,0 0,0 Miljöfaktabok för bränslen del 2 s. 171 Nordisk Elmix (medelel) 2000 [g/kwh] 75,8 66,1 0,4 0,0 Förmedlade uppgifter ifrån Energymyndigheten via Johanna Farelius, Inregia (nuvarnade WSP) Nordisk Elmix (medelel) 2001 Nordisk Elmix (medelel) 2002 Nordisk Elmix (medelel) 2003 Nordisk Elmix (medelel) 2004 Nordisk Elmix (medelel) 2005 Nordisk Elmix (medelel) 2006 Nordisk Elmix (medelel) 2007 [g/kwh] 91,4 79,6 0,5 0,0 Förmedlade uppgifter ifrån Energymyndigheten via Johanna Farelius, Inregia (nuvarnade WSP) [g/kwh] 102,3 88,6 0,6 0,0 Förmedlade uppgifter ifrån Energymyndigheten via Johanna Farelius, Inregia (nuvarnade WSP) [g/kwh] 141,1 120,1 0,9 0,0 Förmedlade uppgifter ifrån Energymyndigheten via Johanna Farelius, Inregia (nuvarnade WSP) [g/kwh] 111,9 95,9 0,7 0,0 Förmedlade uppgifter ifrån Energymyndigheten via Johanna Farelius, Inregia (nuvarnade WSP) [g/kwh] 55,9 Se flik 6B [g/kwh] 120,6 Se flik 6B [g/kwh] 80,8 Se flik 6B

7 Miljöel [g/kwh] 5,2 5,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5,0 0,0 0,0 Antas vara 100% vattenkraft Marginalel - kort sikt (kolkondens) [g/kwh] 1211,3 969,0 11,3 0,0 Systemgräns: Norden, Emissionsfaktorerna har LCA-perspektiv enligt rapporten s.9, Kort sikt är den tidsperiod från idag och framåt där sammansättningen av produktionsenheter på elmarknaden samt prisrelationerna mellan olika bränslen i allt väsentligt är oförändrad. Energimyndigheten gör bedömningen att övergången mellan kort och lång sikt sker mellan år 2010 och år Marginalel - lång sikt [g/kwh] 377,8 375,0 0,1 0,0 Systemgräns: Norden, Emissionsfaktorerna har (gaskombi) LCA-perspektiv enligt rapporten s.9 Stadsgas 2005 [g/kwh] Stadsgas 2006 [g/kwh] 351,8 Se flik 6C, Stadsgasen gäller för Stockholm, producerad av Fortum. Stadsgas 2007 [g/kwh] Fjärrvärmemixmedelel [g/kwh] 122,1 97,9 0,6 0,0 (Stockholm) 2000 Se flik 6A Fjärrvärmemixmedelel [g/kwh] 120,0 94,7 0,6 0,0 (Stockholm) 2001 Se flik 6A Fjärrvärmemixmedelel [g/kwh] 126,3 101,5 0,6 0,0 (Stockholm) 2002 Se flik 6A Fjärrvärmemixmedelel [g/kwh] 131,1 109,0 0,6 0,0 (Stockholm) 2003 Se flik 6A Fjärrvärmemixmedelel [g/kwh] 132,1 107,5 0,7 0,0 (Stockholm) 2004 Se flik 6A Fjärrvärmemixmedelel [g/kwh] 113,1 0,0 0,0 0,0 (Stockholm) 2005 Se flik 6A Fjärrvärmemixmedelel [g/kwh] 118,1 0,0 0,0 0,0 (Stockholm) 2006 Se flik 6A Fjärrvärmemixmedelel [g/kwh] 107,6 0,0 0,0 0,0 (Stockholm) 2007 Se flik 6A Naturvårdsverket Förbränningsvärden är från Naturvårdsverket: Thermal Values and emissions factors energy.xls IVL Miljöfaktabok för bränslen Biobränslen antas ha noll-utsläpp vid förbränning, likaså vattenkraft, vindkraft och kärnkraft Miljövärdering av el - marginalel och medelel, STEM Miljövärdering av el - marginalel och medelel, STEM

8 5B - Emissionsfaktorer - Transporter Emissionsfaktorer för mobil förbränning dvs transporter Emissionsfaktorerna är beräknade utifrån emissionsfaktorerna i Flik 5A samt energiinnehåll och densitet i Flik 4. OBSERVERA! - Alla utsläpp gäller CO2e (Koldioxidekvivalenter) Fordonsbränslen Enhet Värde Sammansättning Källa Kommentar Totalt Förbränning Produktion & Distribution Alla procentsatser anger % volymsinblandning Bensin [ren] g/l 2489, ,50 167,74 g/kwh 285,39 266,16 19,23 Se flik 5A kwh/l 8,72 Se flik 4 Bensin E5 g/l 2385, ,43 180,38 95% Bensin, 5% Etanol g/kwh 277,48 256,50 20,98 Se flik 5A kwh/l 8,60 Se flik 4 Diesel [ren] g/l 2764, ,02 125,00 g/kwh 281,96 269,21 12,75 Se flik 5A kwh/l 9,80 Se flik 4 Diesel [2% RME] g/l 2728, ,24 142,65 98% Diesel, 2% RME g/kwh 278,74 264,17 14,57 Se flik 5A kwh/l 9,79 Se flik 4 Etanolmix [ren till E5 & E85] g/l 420,65 0,00 Vete Sverige 5%, Sulfit Sverige 25%, Sockerrör 420,65 Brasilien 60%, Vin EU 5%, Vete EU 5%, g/kwh 67,41 0,00 67,41 Se flik 5A kwh/l 6,24 Se flik 4 Etanol E85 g/l 730,94 348,23 382,71 85% Etanol, 15 % bensin g/kwh 110,54 52,66 57,88 Se flik 5A kwh/l 6,61 Se flik 4 Etanol E95 g/l 390,26 0,00 390,26 10% Sulfit Sverige, 90% Sockerrör Brasilien g/kwh 65,83 0,00 65,83 Se flik 5A kwh/l 5,93 Se flik 4 Fordonsgas [1 bar] g/nm3 597,60 0,00 597,60 100% Biogas g/kwh 54,33 0,00 54,33 Se flik 5A kwh/nm3 11,00 Se flik 4 Fordonsgas [200 bar] kg/m3 119,52 0,00 119,52 100% Biogas g/kwh 54,33 0,00 54,33 Se flik 5A kwh/m3 2200,00 Se flik 4 RME g/l 1007,83 0, ,83 g/kwh 109,95 0,00 109,95 Se flik 5A kwh/l 9,17 Se flik 4 Normal tryck som tankas är 200bar

9 5C - Emissionsfaktorer - Transporter(Concawe) Emissionsfaktorer för mobil förbränning dvs transporter Emissionsfaktorerna kommer ifrån EU:s rapport Concawe och avviker därför ifrån uppgifterna som ges i Flik 5B. Dessa uppgifter (ifrån Concawe) använder sig Miljöbilar i Stockholm (MIS) av. OBSERVERA! - Alla utsläpp gäller CO2e (Koldioxidekvivalenter) OBSERVERA! - Data för energiinnehåll [kwh/l] har hämtats ifrån CONCAWE varvid de skiljer sig ifrån de i flik 5B. (Att de skiljer sig kan bero på bensinens olika sammansättningar) Fordonsbränslen Enhet Värde Sammansättning Källa Kommentar Totalt Förbränning Produktion & Distribution Se nedan Bensin [ren] g/l 2762,8 2291,7 471,1 COG1 i Well to wheel rapporten sid 2 g/kwh 309,0 256,3 52,7 kwh/l 8,9 Bensin E5 g/l 2677,1 2228,2 448,9 97% Bensin, 3% Etanol på energibas g/kwh 302,5 251,7 50,7 kwh/l 8,9 Diesel [ren] g/l 3137,8 2529,1 608,7 COD1 i Well to wheel rapporten sid 2 g/kwh 314,7 253,7 61,1 kwh/l 10,0 Diesel [3% RME] g/l 3092,3 2508,4 583,9 97% Diesel, 3% RME g/kwh 310,9 252,2 58,7 kwh/l 9,9 Etanolmix [ren till E5 & E85] g/l 544,4 815,0 20% Svensk Vete, 25% EU Vete, 55% Sockerrör -270,6 Brasilien SCET1, WTET4a, WTET1a i Well to wheel rapporten sid 4 g/kwh 92,0 137,7-45,7 kwh/l 5,9 Etanol E85 g/l 864,9 994,6 81% Etanol, 19% Bensin på energibas, Siffran för en -129,7 årsmedelinblandning g/kwh 133,2 153,2-20,0 kwh/l 6,5 Etanol E95 g/l Data för EU ej tillgängligt g/kwh kwh/l Fordonsgas [1 bar] g/nm3 1361,8 1535,2-173,5 53% Biogas 47% Naturgas OWCG1, GMCG1 i Well to wheel rapporten sid 3 g /kwh 137,5 155,1-17,5 kwh/nm3 9,9 Fordonsgas [200 bar] kg/m3 272,3 307,0-34,7 53% Biogas 47% Naturgas Normal tryck som tankas g /kwh 137,5 155,1-17,5 kwh/m3 1980,2 RME g/l 1714,6 1931,5-216,9 ROFA2 i Well to wheel rapporten sid 7 g/kwh 186,5 210,1-23,6 kwh/l 9,2 Allmänna referenser: 1) EUCAR, Concawe & JRC/IES 2007:Well-to-Wheels analysis of future automotive fuels and powertrains in the European context WELL-TO-TANK Report Version 2c, March 2007, WTT APPENDIX 2 2) Larsson, M-O 2006: Avgasutsläpp från lätta fordon som körs på alternativa drivmedel. Dataundelag för NTM 3) Natrvårdsverket m.fl. 2008: Index över nya bilars miljöpåverkan 2007 i riket, länen och kommunerna. Rapport ) Ahlvik P, Karlsson H L, Westerholm R 2008: An exhaust charachterisation study based on regulated and unregulated tailpipe and evaporative emissions from bi-fuel and flexi-fuel light-duty passenger cars fuelled by petrol, bioethanol and biogas tested at an ambient temperature +22 C and - 7 C. Dept of analytical chemistry, Stockholm University, Ecotraffic AB & AVL MTC AB

10 6A - Utsläpp ifrån Fortums Fjärrvärmemix för åren Fjärrvärmemixen gäller för Stockholm Fjärrvärmemixen bränsleandelar har förmedlats från Fortum via Inregia (numera WSP) ÅR 2000 Bränsle Andel i insatt UTSLÄPP FRÅN FJÄRRVÄRME EMISSIONSFAKTORER fjärrvärme-prod. Totala utsläpp [g/kwh] Totala utsläpp [g/kwh] CO2 ekv CO2 CH4 N2O CO2 ekv CO2 CH4 N2O 0,09 9,223 8,586 0,002 0, ,474 95,4 0,018 0,0216 Avfall Avfall - El- och fjärrvärmeproduktion Biobränsle Trädbränsle 0,2 2,160 2,160 0,000 0,000 10,8 10,8 0 0 Bioolja RME 0,1 10,995 3,251 0,011 0, , , , , El Nordisk Elmix ,15 11,375 9,919 0,060 0,001 75,83 66,127 0,403 0,004 Fossilgas Naturgas 0,002 0,444 0,438 0,000 0, , ,88 0,0468 0, Fossilolja Eldningsolja 1 0,09 26,422 25,972 0,012 0, , ,58 0,1296 0, Kol Stenkol, brunkol 0,12 54,252 41,558 0,477 0, , ,32 3,9744 0,072 Returbränsle 93 % trädbränsle, 7 % plast 0,05 1,530 1,512 0,000 0,000 30, ,2446 0, , Spill/sjövatten 0,2 0,000 0,000 0,000 0, Totalt 1, ,401 93,397 0,562 0,036 Decimalkorrigering 115,948 93,034 0,560 0,036 Korrigering för nätförluster om 5 % 122,051 97,930 0,590 0,038 Utsläpp från fjärrvärmemix [g/kwh] 122,051 97,930 0,590 0,038 ÅR 2001 Bränsle Andel i insatt UTSLÄPP FRÅN FJÄRRVÄRME EMISSIONSFAKTORER fjärrvärme-prod. Totala utsläpp [g/kwh] Totala utsläpp [g/kwh] CO2 ekv CO2 CH4 N2O CO2 ekv CO2 CH4 N2O 0,09 9,223 8,586 0,002 0, ,474 95,4 0,018 0,0216 Avfall Avfall - El- och fjärrvärmeproduktion Biobränsle Trädbränsle 0,16 1,728 1,728 0,000 0,000 10,8 10,8 0 0 Bioolja RME 0,11 12,094 3,576 0,012 0, , , , , El Nordisk Elmix ,16 14,625 12,734 0,078 0,001 91,406 79,587 0,489 0,005 Fossilgas Naturgas 0,0005 0,111 0,109 0,000 0, , ,88 0,0468 0, Fossilolja Eldningsolja 1 0,07 20,551 20,201 0,009 0, , ,58 0,1296 0, Kol Stenkol, brunkol 0,12 54,252 41,558 0,477 0, , ,32 3,9744 0,072 Returbränsle 93 % trädbränsle, 7 % plast 0,06 1,836 1,815 0,001 0,000 30, ,2446 0, , Spill/sjövatten 0,23 0,000 0,000 0,000 0, Totalt 1, ,419 90,307 0,579 0,039 Decimalkorrigering 113,975 89,956 0,577 0,038 Korrigering för nätförluster om 5 % 119,974 94,691 0,607 0,040 Utsläpp från fjärrvärmemix [g/kwh] 119,974 94,691 0,607 0,040

11 ÅR 2002 Bränsle Andel i insatt UTSLÄPP FRÅN FJÄRRVÄRME EMISSIONSFAKTORER fjärrvärme-prod. Totala utsläpp [g/kwh] Totala utsläpp [g/kwh] CO2 ekv CO2 CH4 N2O CO2 ekv CO2 CH4 N2O 0,09 9,223 8,586 0,002 0, ,474 95,4 0,018 0,0216 Avfall Avfall - El- och fjärrvärmeproduktion Biobränsle Trädbränsle 0,2 2,160 2,160 0,000 0,000 10,8 10,8 0 0 Bioolja RME 0,1 10,995 3,251 0,011 0, , , , , El Nordisk Elmix ,15 15,344 13,287 0,087 0, ,291 88,582 0,579 0,005 Fossilgas Naturgas 0,0005 0,111 0,109 0,000 0, , ,88 0,0468 0, Fossilolja Eldningsolja 1 0,09 26,422 25,972 0,012 0, , ,58 0,1296 0, Kol Stenkol, brunkol 0,12 54,252 41,558 0,477 0, , ,32 3,9744 0,072 Returbränsle 93 % trädbränsle, 7 % plast 0,05 1,530 1,512 0,000 0,000 30, ,2446 0, , Spill/sjövatten 0,2 0,000 0,000 0,000 0, Totalt 1, ,036 96,436 0,589 0,036 Decimalkorrigering 119,976 96,388 0,588 0,036 Korrigering för nätförluster om 5 % 126, ,461 0,619 0,038 Utsläpp från fjärrvärmemix [g/kwh] 126, ,461 0,619 0,038 ÅR 2003 Bränsle Andel i insatt UTSLÄPP FRÅN FJÄRRVÄRME EMISSIONSFAKTORER fjärrvärme-prod. Totala utsläpp [g/kwh] Totala utsläpp [g/kwh] CO2 ekv CO2 CH4 N2O CO2 ekv CO2 CH4 N2O 0,09 9,223 8,586 0,002 0, ,474 95,4 0,018 0,0216 Avfall Avfall - El- och fjärrvärmeproduktion Biobränsle Trädbränsle 0,24 2,592 2,592 0,000 0,000 10,8 10,8 0 0 Bioolja RME 0,07 7,696 2,276 0,008 0, , , , , El Nordisk Elmix ,13 18,347 15,618 0,118 0, , ,14 0,911 0,006 Fossilgas Naturgas 0,003 0,667 0,657 0,000 0, , ,88 0,0468 0, Fossilolja Eldningsolja 1 0,12 35,230 34,630 0,016 0, , ,58 0,1296 0, Kol Stenkol, brunkol 0,11 49,731 38,095 0,437 0, , ,32 3,9744 0,072 Returbränsle 93 % trädbränsle, 7 % plast 0,05 1,530 1,512 0,000 0,000 30, ,2446 0, , Spill/sjövatten 0,19 0,000 0,000 0,000 0, Totalt 1, , ,966 0,581 0,029 Decimalkorrigering 124, ,562 0,579 0,028 Korrigering för nätförluster om 5 % 131, ,012 0,609 0,030 Utsläpp från fjärrvärmemix [g/kwh] 131, ,012 0,609 0,030

12 ÅR 2004 Bränsle Andel i insatt UTSLÄPP FRÅN FJÄRRVÄRME EMISSIONSFAKTORER fjärrvärme-prod. Totala utsläpp [g/kwh] Totala utsläpp [g/kwh] CO2 ekv CO2 CH4 N2O CO2 ekv CO2 CH4 N2O 0,09 9,223 8,586 0,002 0, ,474 95,4 0,018 0,0216 Avfall Avfall - El- och fjärrvärmeproduktion Biobränsle Trädbränsle 0,26 2,808 2,808 0,000 0,000 10,8 10,8 0 0 Bioolja RME 0,06 6,597 1,951 0,007 0, , , , , El Nordisk Elmix ,12 13,428 11,504 0,081 0, ,898 95,863 0,675 0,006 Fossilgas Naturgas 0,0039 0,867 0,854 0,000 0, , ,88 0,0468 0, Fossilolja Eldningsolja 1 0,08 23,487 23,086 0,010 0, , ,58 0,1296 0, Kol Stenkol, brunkol 0,15 67,815 51,948 0,596 0, , ,32 3,9744 0,072 Returbränsle 93 % trädbränsle, 7 % plast 0,06 1,836 1,815 0,001 0,000 30, ,2446 0, , Spill/sjövatten 0,18 0,000 0,000 0,000 0, Totalt 1, , ,551 0,697 0,029 Decimalkorrigering 125, ,112 0,694 0,029 Korrigering för nätförluster om 5 % 132, ,486 0,730 0,030 Utsläpp från fjärrvärmemix [g/kwh] 132, ,486 0,730 0,030 ÅR 2005 Bränsle Andel i insatt UTSLÄPP FRÅN FJÄRRVÄRME EMISSIONSFAKTORER fjärrvärme-prod. Totala utsläpp [g/kwh] Totala utsläpp [g/kwh] CO2 ekv CO2 CH4 N2O CO2 ekv CO2 CH4 N2O 0,11 11,272 10,494 0,002 0, ,474 95,4 0,018 0,0216 Avfall Avfall - El- och fjärrvärmeproduktion Biobränsle Trädbränsle 0,25 2,700 2,700 0,000 0,000 10,8 10,8 0 0 Bioolja RME 0,08 8,796 2,601 0,009 0, , , , , El Nordisk Elmix ,12 6,705 55,87829 Fossilgas Naturgas 0,0043 0,955 0,941 0,000 0, , ,88 0,0468 0, Fossilolja Eldningsolja 1 0,04 11,743 11,543 0,005 0, , ,58 0,1296 0, Kol Stenkol, brunkol 0,14 63,294 48,485 0,556 0, , ,32 3,9744 0,072 Returbränsle 93 % trädbränsle, 7 % plast 0,08 2,448 2,420 0,001 0,000 30, ,2446 0, , Spill/sjövatten 0,18 0,000 0,000 0,000 0, Totalt 1, ,914 Decimalkorrigering 107,452 Korrigering för nätförluster om 5 % 113,107 Utsläpp från fjärrvärmemix [g/kwh] 113,107 Antaganden: 1) Den bioolja som Fortum använder består huvudsakligen av vegetabiliska restoljor från europeisk livsmedelsindustri, men även från palmolja och animaliska fetter. Ingen känd omräkningsfaktor finns för denna bioolja. Istället har omräkningsfaktorn för RME, rapsmetyleter använts. Då biooljan består av restprodukter ligger vädren sannolikt inte högre än för RME. 3) Fossilgas är detsamma som naturgas. Den fossilolja Fortum använder är Eldningsolja 1. 4) Returbränslen är förbränning av returpapper och plastförpackningar som blivit över. Andelen plastförpackningar är enligt Per Edoff 6-8%. Därför har fördelningen 93 respektive 7 procent antagits. Utsläppen från papper respektive plats har beräknats som trädbränsle respektive eldningsolja 1. 5) Sjö och spillvatten antas inte ge några nettoutsläpp. Den el som går åt för ändamålet redovisas under kategorin el. 6) Decimalkorrigering har gjorts eftersom Fortum redovisar en mix som summerar till mer än 100 procent. 7) Korrigering för nätförluster har gjorts för att utsläppsmixen skall spegla konsumentperspektivet istället för producentperspektivet. Nätförlusten är enligt

13 Per Edoff på Fortum 5 procent. ÅR 2006 Bränsle Andel i insatt UTSLÄPP FRÅN FJÄRRVÄRME EMISSIONSFAKTORER fjärrvärme-prod. Totala utsläpp [g/kwh] Totala utsläpp [g/kwh] CO2 ekv CO2 CH4 N2O CO2 ekv CO2 CH4 N2O 0,06 6,148 5,724 0,001 0, ,474 95,4 0,018 0,0216 Avfall Avfall - El- och fjärrvärmeproduktion Biobränsle Trädbränsle 0,22 2,376 2,376 0,000 0,000 10,8 10,8 0 0 Bioolja RME 0,13 14,293 4,226 0,015 0, , , , , El Nordisk Elmix ,11 13, , Fossilgas Naturgas 0,0022 0,489 0,482 0,000 0, , ,88 0,0468 0, Fossilolja Eldningsolja 1 0,03 8,807 8,657 0,004 0, , ,58 0,1296 0, Kol Stenkol, brunkol 0,14 63,294 48,485 0,556 0, , ,32 3,9744 0,072 Returbränsle 93 % trädbränsle, 7 % plast 0,16 4,895 4,839 0,001 0,000 30, ,2446 0, , Spill/sjövatten 0,16 0,000 0,000 0,000 0, Totalt 1, ,568 Decimalkorrigering 112,199 Korrigering för nätförluster om 5 % 118,104 Utsläpp från fjärrvärmemix [g/kwh] 118,104 ÅR 2007 Bränsle Andel i insatt UTSLÄPP FRÅN FJÄRRVÄRME EMISSIONSFAKTORER fjärrvärme-prod. Totala utsläpp [g/kwh] Totala utsläpp [g/kwh] CO2 ekv CO2 CH4 N2O CO2 ekv CO2 CH4 N2O 0,01 1,025 0,954 0,000 0, ,474 95,4 0,018 0,0216 Avfall Avfall - El- och fjärrvärmeproduktion Biobränsle Trädbränsle 0,24 2,592 2,592 0,000 0,000 10,8 10,8 0 0 Bioolja RME 0,08 8,796 2,601 0,009 0, , , , , El Nordisk Elmix ,12 9,692 80,76622 Fossilgas Naturgas 0,0025 0,556 0,547 0,000 0, , ,88 0,0468 0, Fossilolja Eldningsolja 1 0,02 5,872 5,772 0,003 0, , ,58 0,1296 0, Kol Stenkol, brunkol 0,15 67,815 51,948 0,596 0, , ,32 3,9744 0,072 Returbränsle 93 % trädbränsle, 7 % plast 0,2 6,119 6,049 0,002 0,000 30, ,2446 0, , Spill/sjövatten 0,18 0,000 0,000 0,000 0, Totalt 1, ,466 Decimalkorrigering 102,210 Korrigering för nätförluster om 5 % 107,590 Utsläpp från fjärrvärmemix [g/kwh] 107,590

14 6B - Beräknad emissionsfaktor för el - nordisk mix Uppgifter hämtade ifrån Nordels årliga statistik (excelblad) Elproduktion i Norden exkl. Island per insatt bränsle Bränsle (Flik S12, S23, S20) (Flik S6, S9) (Flik S6, S9) [TWh] [TWh] [TWh] Kärnkraft 91,8 87,0 86,8 Kol 22,6 42,9 34,6 Olja 3,2 3,1 1,5 Torv 4,6 6,3 6,7 Naturgas 18,6 19,6 19,0 Övrigt 0,8 0,8 1,2 Vattenkraft 222,2 192,4 214,5 Vindkraft 8,2 8,0 9,7 Bio (-kraft) 19,5 19,5 18,8 Avfall 3,5 4,2 4,4 Geotermisk kraft 0,0 0,0 0,0 Totalt producerad el 395,0 383,8 397,1 Import(+) /export(-) -0,9 11,5 3,0 Elkonsumtion i Norden (netto): 359,2 363,9 365,5 Utsläpp från elproduktion/elanvändning i Norden exkl. Island Bränsle Emissionsfaktor Totala utsläpp Totala utsläpp Totala utsläpp [CO2e kton/twh] [CO2e kton] [CO2e kton] [CO2e kton] Kärnkraft 12, Kol 452, Olja 304, Torv 387, Naturgas 222, Övrigt* 102, Vattenkraft 5, Vindkraft 6, Bio (-kraft)** 10, Avfall 102, Geotermisk kraft 0, Import(+) /export(-)*** 1211,3 0**** Totala utsläpp per år [kton] Beräknad emissionsfaktor per använd el(netto) [kg/mwh] 55,9 120,6 80,8 *Emissionsfaktor för övrigt har antagits varit densamma som för avfall i brist om data. **Emissionsfaktor för trädbränsle ***Emissionfaktor - marginalel kort sikt ****Export av el har antagit inte påverka det nordiska systemets miljöpåverkan. Emissionsfaktorerna är hämtade ifrån flik 5

15 6C - Beräknad emissionsfaktor för stadsgas (i Stockholm producerad av Fortum) Insatt bränsle för processvärme Stadsgas [GWh] 27 Nafta [GWh] 74 E01 [GWh] 0,8 Totalt insatt bränsle 101,8 Insatta råvaror Nafta [GWh] 389 Vatten [ton] Gasol [GWh] 0,2 Totalt insatta råvaror* [GWh] 389,2 Totalt insatta bränslen och råvaror* [GWh] 491 Producerad stadsgas [GWh] 398 *Exlusive vatten Utsläpp från stadsgasproduktionen Emission [ton] Emissionsfaktor [ton/gwh] Stadsgas 281,3076 * 7595 Nafta 285, E01 293, Gasol 247, Totalt Emissionsfaktor [g/kwh] 351,798 * Emissionsfaktorn för stadsgasen kommer ifrån Naturvårdsverket (se flik 5A) och är ej Stockholmsspecifikt, och därmed avviker det ifrån det framräknade Stockholmsvärdet.

16 holmsvärdet.

17 7 - BRÄNSLEFÖRBRUKNING & UTSLÄPP FRÅN TRANSPORTER Bränsleförbrukningen gäller per fordonskilometer [fkm] om inget annat anges ENHET VÄRDE KOMMENTAR Personbilar Datakälla Bensin (ren) Bränsleförbrukning [l/10fkm] 0,88 0,88 0,92 0,91 0,87 0,71 0,63 Värdena är för stockholms stads kommun Utsläpp [g/fkm] 219,05 219,05 229,01 226,52 216,56 176,73 156,82 Utsläpp - Concawe [g/fkm] 243,13 243,13 254,18 251,41 240,36 196,16 174,06 Bensin E5 Bränsleförbrukning [l/10fkm] 0,88 0,88 0,92 0,91 0,87 0,71 0,63 Antar samma bränsleförbrukning som ren bensin Utsläpp [g/fkm] 209,95 209,95 219,49 217,11 207,57 169,39 150,31 Utsläpp - Concawe [g/fkm] 235,58 235,58 246,29 243,62 232,91 190,07 168,66 Diesel (ren) Bränsleförbrukning [l/10fkm] 0,69 0,74 0,75 0,73 0,69 0,62 0,55 Värdena är för stockholms stads kommun Utsläpp [g/fkm] 190,72 204,54 207,30 201,77 190,72 171,37 152,02 Utsläpp - Concawe [g/fkm] 216,51 232,20 235,34 229,06 216,51 194,54 172,58 Diesel (RME) Bränsleförbrukning [l/10fkm] 0,69 0,74 0,75 0,73 0,69 0,62 0,55 (2% RME) Utsläpp [g/fkm] 188,29 201,94 204,67 199,21 188,29 169,19 150,09 (3% RME) Utsläpp - Concawe [g/fkm] 213,37 228,83 231,92 225,74 213,37 191,72 170,08 Etanol E85 Bränsleförbrukning [l/10fkm] 1,26 1,26 1,31 1,30 1,25 Beräknat med 1 l E85 motsvaras av 0,7 l E5, se flik 10 Utsläpp [g/fkm] 91,89 91,89 96,07 95,02 91,37 Utsläpp - Concawe [g/fkm] 108,73 108,73 113,67 112,44 108,11 Fordonsgas (1 bar) Bränsleförbrukning [Nm3/10fkm] 0,77 0,77 0,80 0,80 0,76 Beräknat med 1 Nm3 biogas motsvaras av 1,15 l E5, se flik 10 Utsläpp [g/fkm] 45,73 45,73 47,81 47,81 45,42 Utsläpp - Concawe [g/fkm] 104,21 104,21 108,94 108,94 103,50 Fordonsgas (200 bar) Bränsleförbrukning [m3/10fkm] 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 Utsläpp [g/fkm] 45,73 45,73 47,81 47,81 45,42 Utsläpp - Concawe [kg/fkm] 104,18 104,18 108,92 108,92 103,47 Tunga Fordon Lätta lastbilar - diesel Bränsleförbrukning [l/10fkm] 1,14 1,11 Utsläpp [g/fkm] 315,10 306,81 OBS! 100% Diesel just nu Utsläpp - Concawe [g/fkm] 357,71 348,30 OBS! 100% Diesel just nu Tunga lastbilar utan släp - diesel Bränsleförbrukning [l/10fkm] 2,13 2,56 Utsläpp [g/fkm] 588,74 707,59 Utsläpp - Concawe [g/fkm] 668,36 707,59 Tunga lastbilar med släp - diesel Bränsleförbrukning [l/10fkm] 4,40 4,56 Utsläpp [g/fkm] 1216, ,39 OBS! 100% Diesel just nu Utsläpp - Concawe [g/fkm] 1380, ,85 OBS! 100% Diesel just nu Sopbilar med biogas [200bar] Bränsleförbrukning [m3/10fkm] Sopbilar med biogas [1bar] Bränsleförbrukning [Nm3/10fkm]

18 Kollektivtrafik Buss (diesel) - Ledbuss, Ytterstaden Bränsleförbrukning [l/10fkm] 4,10 4,50 Uppskattning för förortstrafik Utsläpp [g/fkm] 1133, ,81 OBS! 100% Diesel just nu Utsläpp - Concawe [g/fkm] 1286, ,03 OBS! 100% Diesel just nu Buss (diesel 2 % RME) [l/10fkm] SL kör idag inga bussar med RME Buss (biogas 1 bar) [Nm3/10fkm] 2,60 [kwh/fkm] 2,86 Buss (biogas 200 bar) [m3/10fkm] 0,01 [l/10fkm] 13,00 Utsläpp [g/fkm] 155,38 Utsläpp - Concawe [g/fkm] 354,05 [kwh/fkm] 2,86 Buss - etanolbuss (E95) Bränsleförbrukning [l/10fkm] 8,36 Uppskattning för förortstrafik Buss - etanolbuss (E95) Innerstaden Ledbuss 11,00 Utsläpp [g/fkm] 326,26 429,29 Utsläppen är beräknade med emissionsfaktorer ifrån flik 5B Kortbuss 8,00 Medelvärde av 7-9 Utsläpp [g/fkm] 312,21 Utsläppen är beräknade med emissionsfaktorer ifrån flik 5B Pendeltåg [kwh/10sittplatskm] 9,00 9,00 7,00 Utsläpp [g/sittplatskm] 4,65 4,65 3,62 Bränsleförbrukning [kwh/10fkm] Pendeltågen har ca 780 sittplatser Utsläpp [g/fkm] Lokaltåg/spårvagn Bränsleförbrukning [kwh/10sittplatskm] 20,00 20,00 15,00 Utsläpp [g/sittplatskm] 10,33 10,33 7,75 Bränsleförbrukning [kwh/10fkm] Roslagsbanan har ca 300 sittplatser per tåg Utsläpp [g/fkm] Tunnelbana Bränsleförbrukning [kwh/10sittplatskm] 14,00 12,00 10,00 Utsläpp [g/sittplatskm] 7,23 6,20 5,16 Bränsleförbrukning [kwh/10fkm] 5320, ,00 Tunnelbanetågen har ca 380 sittplatser Utsläpp [g/fkm] 2747, ,93 HoloOptics Prognos för CO2 utsläpp i Stockholm stad år 2005 och framåt inkl. effektern av olika specifika åtgärder - Teknisk bilaga (s.54-56) SCB Körsträckor och bränsleförbrukning tab. 6 Vägverket Handbok för vägtrafikens luftföroreningar 2001:128

19 KÄLLA SCB - Körsträckor och bränsleförbrukning tab. 6, HoloOptics s.54 SCB - Körsträckor och bränsleförbrukning tab. 6, HoloOptics s.54 Av Miljöförvaltningen använda schablon värden

20 SL - Maria Ljung 2005, Busslink Jan Forsell 2007 Busslink - Per Wikstöm, 2006 Maria Ljung, SL, SL- Maria Ljung Busslink 2007 Jan Forsell Busslink 2007 Jan Forsell HoloOptics s.55 SLs hemsida - teknisk fakta om pendeltågen HoloOptics s.56 SLs hemsida - teknisk fakta om roslagsbanan HoloOptics s.55 SLs hemsida - teknisk fakta om tunnelbana

21 8 - ETANOL - UTSLÄPP & "ETANOLMIXAR" Utsläppen gäller för produktion och distribution av bränslena. ETANOL ENHET Sverige Brasilien EU KÄLLA Etanol Vete Etanol Sulfit Etanol Sockerrör Etanol Vin Etanol Vete Utsläpp CO2 [g/l] Alternativa Drivmedel Utsläpp CH4 [g/l] 0,12 i.u. i.u. i.u. i.u. Alternativa Drivmedel Utsläpp N2O [g/l] 0,7 i.u. i.u. i.u. i.u. Alternativa Drivmedel Etanolblandningar Andel av "Mix-etanol" för E5 [volym-%] Personbilars Miljöprestanda Utsläpp CO2 från "mixetanol" för E85 [g/l] 420,65 Egen beräkning Utsläpp av CH4 från "mixetanol" för E85 [g/l] Egen beräkning Utsläpp av N2O från "mixetanol" för E85 [g/l] Egen beräkning Utsläpp av CO2-ekv. För "mix-etanol" för E85 [g/l] 420,65 Egen beräkning Andel av "Mix-etanol" för E85 [volym-%] Personbilars Miljöprestanda Utsläpp CO2 från "mixetanol" för E85 [g/l] 21,0325 Utsläpp av CH4 från "mixetanol" för E85 [g/l] Utsläpp av N2O från "mixetanol" för E85 [g/l] Utsläpp av CO2-ekv. För "mix-etanol" för E85 [g/l] 21,0325 Andel av "mix-etanol" för E95 [volym-%] SEKAB, Mathias Olofsson Utsläpp CO2. från "mixetanol" för E95 [g/l] 410,8 Utsläpp CH4 från "mixetanol" för E95 [g/l] Utsläpp N2O från "mixetanol" för E95 [g/l] Utsläpp CO2-ekv. från "mix-etanol" för E95 [g/l] 410,8

22 RME ENHET Sverige KÄLLA Utsläpp CO2 [g/l] 298 Alternativa Drivmedel s.30 Utsläpp CH4 [g/l] 1,03 Alternativa Drivmedel s.30 Utsläpp N2O [g/l] 2,22 Alternativa Drivmedel s.30 Utsläpp CO2-ekv [g/l] 1007,83 BIOGAS ENHET Sverige KÄLLA Utsläpp CO2 [g/nm3] 123 Alternativa Drivmedel s.30 Utsläpp CH4 [g/nm3] 22,6 Alternativa Drivmedel s.30 Utsläpp N2O [g/nm3] i.u. Alternativa Drivmedel s.30 Utsläpp CO2-ekv [g/nm3] 597,6 KOMMENTAR KOMMENTAR NTM Alternativa Drivmedel NTM Personbilars miljöprestanda, 2007

23 9 - Beläggningsgrader olika transportslag Beläggningsgrad definieras som Producerat antal personkilometer/producerat antal fordonskilometer Beläggningsgraden ska utläsas som andelen fyllda platser i fordonet Enhet Kommentar Källa Personbil (5 platser) [pkm/fkm] 0,254 0,254 0,254 0,254 0,254 0,254 0,254 0,254 HoloOptics anger att 1,27 av platserna är fyllda (1,27/5=0,254) HoloOptics Buss [pkm/fkm] 0,2772 0,272 0,267 0,276 0,276 0,2732 0,2857 0,31 Pendeltåg [pkm/fkm] 0,3302 0,3312 0,2923 0,2794 0,262 0,2609 0,247 0,2613 Tunnelbana [pkm/fkm] 0,381 0,3732 0,3461 0,3663 0,362 0,3619 0,3681 0,385 Lokaltåg [pkm/fkm] 0,253 0,2421 0,2417 0,2324 0,255 0,2377 0,2359 0,2559 Beräknat utifrån producerad pkm och producerad sittplatskm SLs Årsberättelse 2005, 2006,2007 Konvertionsfaktorer mellan olika bränslen från Stockholms stads miljöförvaltning Bensin E5 Diesel 2% RME E85 Biogas 1bar Biogas 200 bar [l] [l] [l] [Nm3] [m3] Bensin E5 [l] 0,80 1,43 0,87 0,0043 Diesel 2% RME [l] 1,25 2,00 1,00 0,0050 E85 [l] 0,70 0,50 0,61 0,0030 Biogas 1bar [Nm3] 1,15 1,00 1,64 0,0050 Biogas 200 bar [m3] 230,00 200,00 328,57 200,00 Diagrammet utläses så att 1 liter bensin E5 motsvarar 0,8 liter diesel 2 % RME HoloOptics Miljöförvaltningen, Stockholms stad, Schablonvärden som MIS, MF, Stockholms stad använder (förmedlat av Björn Hugosson, Eva Sunnerstedt och Helene Carlsson, 2006/2007)

24 10 - Källor OBSERVERA! - Alla källor finns inte angivna nedan utan vissa källhänvisningar finns i dokumentflikarna. Rapporter, Dokument, Hemsidor Rapportnamn Utgivare/ Utgivningsår Författare URL:s Thermal Values and Emission Factors Energy.xls Naturvårdsverket Industrins Årliga Energianvändning, statistik, Serie:EN23 SCB Körsträckor och bränsleförbrukning tab. 6 SCB asp Energifakta Jernkontoret PREEM PREEM Alternativa Drivmedel - emissioner och energianvändning vid produktion NTM 2006 Magnus Blinge Personbilars Milöprestanda NTM a4rmev%c3%a4rde+och+densitet/tabell-over-varmevardeoch-densitet-for-nagra-vanliga-branslen.html nkid/528?opendocument aspx Handbok för vägtrafikens luftföroreningar 2001:128 Vägverket 2001 Lagringshandbok för trädbränslen SVEBIO Miljöfaktabok för bränslen IVL 2001 Stefan Uppenberg mfl. Prognos för CO2 utsläpp i Stockholm stad år 2005 och framåt inkl. effektern av olika specifika åtgärder - Teknisk bilaga HoloOptics 2002 Personlig kontakt med Från Telefon Mail Maria Ljung SL Jan Forsell Busslink Per Wikström Busslink Mathias Olofsson SEKAB 2007

Innehållsförteckning - Statistikblad

Innehållsförteckning - Statistikblad Innehållsförteckning - Statistikblad Flik Status Saknas 1 Innehållsförteckning 2 Beskrivning av statistiken Klar? 3 Omvandlings- GWP- och densitetstabeller Klar Värden för LDgas, dieselolja, petroleumkoks

Läs mer

BILAGA 23. KLIMATKALKYL

BILAGA 23. KLIMATKALKYL BILAGA 23. KLIMATKALKYL 2017-10-11 Klimatkalkyl åtgärdsalternativ - Gasverksområdet (fastigheterna Skeppsdockan 1, 3 och 5 samt del av Saltängen 1:1) Inledning Utsläpp av växthusgaser såsom koldioxid och

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Denna vägledning beskriver hur man ska beräkna minskade utsläpp av växthusgaser i ansökningar till Klimatklivet. Växthusgasutsläpp vid utvinning,

Läs mer

Drivmedelsfakta 2012

Drivmedelsfakta 2012 Drivmedelsfakta 2012 Gällande förhållanden på den svenska marknaden helåret 2011 Uppgifter om drivmedel i detta faktablad utgör medelvärden för alla svenska drivmedelsbolag och baseras på de utsläppsvärden

Läs mer

Drivmedelsfakta 2012

Drivmedelsfakta 2012 Drivmedelsfakta 2012 gällande förhållanden på den svenska marknaden helåret 2011 Klimatnytta i korthet - ottomotor Istället för svensk bensin Utsläppsreduktion (% CO 2 e/sträcka) Etanol E85 47 Biogas 72

Läs mer

Naturskyddsföreningen, Bra Miljöval, Persontransporter & Godstransporter. Tabell 1: Bensin 95 oktan, 5% etanol. Gäller svenska marknaden. Per liter.

Naturskyddsföreningen, Bra Miljöval, Persontransporter & Godstransporter. Tabell 1: Bensin 95 oktan, 5% etanol. Gäller svenska marknaden. Per liter. Naturskyddsföreningen, Bra Miljöval, Persontransporter & Godstransporter Schablonvärden 2008-09-04 Drivmedel Tabell 1: Bensin 95 oktan, 5% etanol. Gäller svenska marknaden. Per liter. Icke förnybar energi

Läs mer

Klimatinvesteringsprogrammet i Stockholms stad 2005-2008. Stefan Johansson, Industriell Ekologi sjindeco@kth.se

Klimatinvesteringsprogrammet i Stockholms stad 2005-2008. Stefan Johansson, Industriell Ekologi sjindeco@kth.se Uppföljning av Klimatinvesteringsprogrammet i Stockholms stad 2005-2008 Stefan Johansson, Industriell Ekologi sjindeco@kth.se 1 Upplägg av presentationen Hur ser Stockholms arbete med klimatfrågan ut?

Läs mer

Drivmedelsfakta 2014

Drivmedelsfakta 2014 Drivmedelsfakta 214 Gällande förhållanden på den svenska marknaden helåret 213 I detta faktablad ges uppgifter om klimatpåverkan och energiinnehåll i drivmedel på den svenska marknaden. Uppgifterna utgör

Läs mer

Drivmedelsfakta 2013

Drivmedelsfakta 2013 Drivmedelsfakta 2013 Gällande förhållanden på den svenska marknaden helåret 2012 I detta faktablad ges uppgifter om klimatpåverkan och energiinnehåll i drivmedel på den svenska marknaden. Uppgifterna utgör

Läs mer

Drivmedelsfakta 2011

Drivmedelsfakta 2011 Drivmedelsfakta 2011 Klimatnytta i korthet Istället för svensk bensin Utsläppsreduktion (% CO 2 e/sträcka) Etanol E85 39 Biogas 83 Naturgas 23 Svensk fordonsgasmix 59 Siffrorna gäller för en given bil.

Läs mer

Handbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer

Handbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer Bilaga 6, bränsleförbrukning och trafikarbete na i denna bilaga bygger på indata för den klimatrapportering som gjordes i juni 2018. na inkluderar körning med varm motor, kallstarter, avdunstning samt

Läs mer

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Christer Johansson ITM Stockholms universitet SLB Miljöförvaltningen, Stockholm Effekter av dagens jämfört

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö Nordic Road Safety AB 2017-09-06 GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL 2030 3 SVERIGES KLIMATMÅL 3 TRAFIKVERKETS

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

AVRAPPORTERING AV VÄXTHUSGASUTSLÄPP I STOCKHOLM ÅR 2009

AVRAPPORTERING AV VÄXTHUSGASUTSLÄPP I STOCKHOLM ÅR 2009 SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-12-17\dagordning\tjänsteutlåtande\23.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN SID 1 (5) 2009-11-30 Adi Musabasic Handläggare Telefon 08-508 28

Läs mer

Bilaga: Beräkningsunderlag

Bilaga: Beräkningsunderlag Bilaga: Beräkningsunderlag Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Klimateffekter... 1 Klimateffekt fordonsgas... 1 Klimateffekt Industriell användning... 2 Klimateffekt minskad användning av handelsgödsel...

Läs mer

överenskommelse i värmemarknadskommittén 2014 om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme med värden för 2014

överenskommelse i värmemarknadskommittén 2014 om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme med värden för 2014 överenskommelse i värmemarknadskommittén 2014 om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme med värden för 2014 1 Om överenskommelsen Värmemarknadskommittén, VMK, som består

Läs mer

MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN

MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan och

Läs mer

överenskommelse i värmemarknadskommittén 2012 om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme justerad i januari 2013 med

överenskommelse i värmemarknadskommittén 2012 om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme justerad i januari 2013 med överenskommelse i värmemarknadskommittén 2012 om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme justerad i januari 2013 med värden för 2012 1 Om överenskommelsen Värmemarknadskommittén,

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Miljöfaktaboken 2011 Värmeforsk 2012-05-23

Miljöfaktaboken 2011 Värmeforsk 2012-05-23 2011 Värmeforsk 2012-05-23 Jenny Gode Rapporten 2011 är skriven av: Jenny Gode, Fredrik Martinsson, Linus Hagberg, Andreas Öman, Jonas Höglund, David Palm. 2011 Uppskattade emissionsfaktorer för bränslen,

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

BILAGA 1 Beräkningar och underlag

BILAGA 1 Beräkningar och underlag Miljöförvaltningen Miljöbilar i Stockholm Bilaga 1 Beräkningar och underlag Sida 1 (9) 2017-05-22 BILAGA 1 Beräkningar och underlag Åtgärdsplan Teknikskifte inom vägtrafiken till 2020 Miljöförvaltningen

Läs mer

Användningen av energigaser inom industrin. Stockholm 30 januari 2018

Användningen av energigaser inom industrin. Stockholm 30 januari 2018 Användningen av energigaser inom industrin Stockholm 30 januari 2018 Energigaser Naturgas, biogas (LNG eller LBG) Fordonsgas Gasol (förnybar gasol) Vätgas Svensk industris väg till global klimatnytta 2017-03-16

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

Energigaserna i Sverige. Anders Mathiasson, Energigas Sverige

Energigaserna i Sverige. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Energigaserna i Sverige Anders Mathiasson, Energigas Sverige Mer energigas till industrin Energigaserna ökar konkurrenskraften TWh 15 12 9 6 3 0 Gasol Naturgas Olja Energigas Olja Energigas År 2010 År

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood

Läs mer

2016 Trollhättan Energi

2016 Trollhättan Energi Klimat bokslut 2016 Trollhättan Energi 12 juni 2017 Klimatbokslut för energiföretag Hantera utvecklingsarbetet Utvärdera åtgärder Följa upp och redovisa utvecklingen Utökat klimatbokslut Konsekvensmetoden

Läs mer

Forum för hållbara bränslen

Forum för hållbara bränslen Forum för hållbara bränslen Redovisning av resultaten för rapporteringen enligt drivmedelslagen, för leveransåret 2017. Marianne Pettersson och Ulf Jonson Drivmedelslagen Baseras på ett europeiskt direktiv,

Läs mer

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Energi och koldioxid i Växjö 2012 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

GAS SOM ENERGIKÄLLA. Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna.

GAS SOM ENERGIKÄLLA. Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna. GAS SOM ENERGIKÄLLA Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna. 1700-talet industriutvecklingen- fick gasen stå tillbaka

Läs mer

Handbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer

Handbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer Bilaga 6:1, bränsleförbrukning och trafikarbete för år 2016 Scenariot bygger på HBEFA3.2-modellen, SE_Emission_90_16_35_FEB_2017 na inkluderar körning med varm motor, kallstarter, avdunstning samt försämring

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner 2016:14 Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner Användning av fossil och förnybar energi inom olika samhällssektorer, år 2013. Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Miljömål

Läs mer

El- och värmeproduktion 2010

El- och värmeproduktion 2010 Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme

Läs mer

Nedan beskrivs de utsläppsvärden som redovisas enligt europeisk standard EN 16258:

Nedan beskrivs de utsläppsvärden som redovisas enligt europeisk standard EN 16258: 1 Deklaration av emissionsberäkning Europeisk Standard EN 16258: DHLs inrikes emissionsrapport har tagits fram enligt den europeiska standarden EN 16258:2012. För mer information om avgränsningar i de

Läs mer

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 2016-03-29 Jonas Lindros Innehållsförteckning ENERGIBALANSER FÖR UPPSALA LÄN OCH KOMMUNER ÅR 2013... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 BAKGRUND... 5 ÖVERGRIPANDE

Läs mer

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER JOHANNES MORFELDT, KLIMATMÅLSENHETEN INFORMATIONSDAG FÖR VERKSAMHETSUTÖVARE 6 NOVEMBER 218 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19

Läs mer

Huvudet - Index för måluppfyllelse

Huvudet - Index för måluppfyllelse Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i vägtrafiken (H) MWh/capita 6 8 4 6 8 4 6 8 3 Måluppfyllelse (H) Fossil energianvändning 9 8 7 6 5 4 3 9 8 7 6 5 4 3 Procentuell uppfyllelse

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh Energiläget 1999 Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 19, TWh Elimport - Naturgas Spillvärme Kärnkraft, Kärnkraft, energiomvandlingsförluster elexport inkl. stadsgas 9 svensk -11 9 metod

Läs mer

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100%

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% Index för Hållbar bilism hållbar bilism 2015 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

DML/HBL rapporteringen

DML/HBL rapporteringen Förnybara drivmedel för bussar och lastbilar Fredag 30 januari 2015 DML/HBL rapporteringen 2011, 2012, 2013-års mängder Marianne Pettersson Analysavdelningen Energimyndigheten DML årlig rapportering Färdiga

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Energiläget i Halland 2010

Energiläget i Halland 2010 Energiläget i Halland 2010 Meddelande 2012:21 Energiläget i Halland 1 Energiläget i Halland är framtagen i december 2012 av Ronny Alkanius Källdalen & Agneta Stålheden Bilderna på omslaget kommer från

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n Energiöversikt Arvidsjaurs kommun F r a m t a g e n 2 0 1 8 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna

Läs mer

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 23 Struktur hos nyckeltal och index Index som visar grad av måluppfyllelse Övergripande nyckeltal Detaljerade nyckeltal som

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1

Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1 Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1 Verksamhet miljö och bygg 2017 1. Energiförbrukning Energiförbrukningen för Mariestad, Töreboda och Gullspång

Läs mer

Fördelning av bränslen inom transportsektorn

Fördelning av bränslen inom transportsektorn SMED 2014 Fördelning av bränslen inom transportsektorn Memorandum Veronica Eklund, SCB 2014-06-12 Avtal NV-2250-14-004 På uppdrag av Naturvårdsverket Bakgrund Beräkningar av utsläpp från transporter grundar

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012 Energiläget i siffror 2012 Energiläget i siffror är en statistikbilaga till den årlig publikationen Energiläget. Ett antal av de tabeller som finns med i denna bok motsvarar en figur i Energiläget 2012,

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Biogas i Sverige. Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen. 14 april 2009

Biogas i Sverige. Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen. 14 april 2009 Biogas i Sverige Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen 14 april 2009 Användningsområden för biogas Biogas från vattenslam, gödsel, avfall blir el, värme och drivmedel Gas i kraftvärme har

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

El- och värmeproduktion 2013

El- och värmeproduktion 2013 Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.

Läs mer

Emissionsfaktor för nordisk elproduktionsmix

Emissionsfaktor för nordisk elproduktionsmix RAPPORT Emissionsfaktor för nordisk elproduktionsmix PM För Energimyndigheten Fredrik Martinsson Jenny Gode Jenny Arnell Jonas Höglund B2118 Januari 2012 Rapporten godkänd: 2012-01-24 Elin Eriksson Enhetschef

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Biooljors framtid. Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme

Biooljors framtid. Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme Biooljors framtid Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme Biooljors framtid 1. Biooljor och fjärrvärme 2. Användning och driftserfarenheter 3. Förnybarhetsdirektivet och Hållbarhetskriterier 2 Fjärrvärmen

Läs mer

Redovisning av energianvändning. Information och mall för verksamhetsutövare

Redovisning av energianvändning. Information och mall för verksamhetsutövare Redovisning av energianvändning Information och mall för verksamhetsutövare Materialet har ursprungligen tagits fram inom Miljösamverkan Östergötland (MÖTA) 2009. Denna version är bearbetad av Miljösamverkan

Läs mer

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel - Hur många procent av Sveriges energianvändning tror du att bioenergin står för?

Läs mer

Gas i södra Sverige Mattias Hennius

Gas i södra Sverige Mattias Hennius Gas i södra Sverige Mattias Hennius E.ONs affärsidé är att producera, distribuera och sälja energi Ta tillvara klimatsmarta investeringar Vatten- och kärnkraft Fermentering ger biogas drivmedel för fordon

Läs mer

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011 Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011 Energigas Sverige driver utvecklingen framåt Säkerhet och teknik Information och opinion 2011-09-30 Fem sektioner

Läs mer

miljövärdering av energianvändningen i ett fastighetsbestånd Rekommendation, uppdaterad version 2013 SABO sveriges allmännyttiga bostadsföretag

miljövärdering av energianvändningen i ett fastighetsbestånd Rekommendation, uppdaterad version 2013 SABO sveriges allmännyttiga bostadsföretag miljövärdering av energianvändningen i ett fastighetsbestånd Rekommendation, uppdaterad version 2013 SABO sveriges allmännyttiga bostadsföretag förord Skåneinitiativet är en målsättning att minska energianvändningen

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Hållbarhetskriterier för biogas

Hållbarhetskriterier för biogas Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från

Läs mer

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM C:\Users\SELJ17226\Desktop\Konsekvenser av elbussar i Stockholm_2.docx Mall: Rapport - 2003.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10198560 1 (8) KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM PM - Kalkyl över elbussar i Stockholm

Läs mer

Energiläget i siffror 2011

Energiläget i siffror 2011 Energiläget i siffror 2011 Tillförseln och energianvändning i Sverige Tabell till figur 2: Förnybar elproduktion i elcertifikatsystemet fördelad på vatten-, vind- och biokraft (exklusive torv), 2003 2010,

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Varifrån kommer energin, vart går den och hur påverkar den klimatet? Energiföreläsning Agneta Persson & Ola Larsson

Varifrån kommer energin, vart går den och hur påverkar den klimatet? Energiföreläsning Agneta Persson & Ola Larsson Varifrån kommer energin, vart går den och hur påverkar den klimatet? Energiföreläsning Agneta Persson & Ola Larsson 2009-12-07 Energiföreläsning Nacka kommun den 7 december 2009 Föredragshållare är: Agneta

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Energiläget 2000 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas 9 Spillvärme 9 Råolja och oljeprodukter Kol Biobränslen,

Läs mer

Hållbarhetskriterier för biogas

Hållbarhetskriterier för biogas Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från

Läs mer

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Energiöversikt Arjeplogs kommun Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Figur 1 Andel förnybar energianvändning i Sverige, , uttryckt i procent

Figur 1 Andel förnybar energianvändning i Sverige, , uttryckt i procent Figur 1 Andel förnybar energianvändning i Sverige, 199 21, uttryckt i procent 1 9 8 7 6 Procent 5 4 3 2 1-9 -95 - -5-1 Källa: Energimyndigheten och Eurostat. Anm. Beräkningar enligt förnybartdirektivet.

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh Energiläget 2001 Förluster Kol och koks Fjärrvärme Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh Elimport elexport 5 Råolja och oljeprodukter Naturgas inkl. stadsgas 8 Kol Värmepump

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från

Läs mer

Värdering av fjärrvärmens resurseffektivitet och miljöpåverkan

Värdering av fjärrvärmens resurseffektivitet och miljöpåverkan Värdering av fjärrvärmens resurseffektivitet och miljöpåverkan Fjärrvärmedagarna 2013-04-18 Johanna Fredén IVL Svenska Miljöinstitutet Vi som jobbat med detta: Tomas Ekvall, Jenny Gode, Ida Adolfsson och

Läs mer

Bilaga 3. Skillnader mellan Trafikverkets och Energimyndighetens beräkningsunderlag

Bilaga 3. Skillnader mellan Trafikverkets och Energimyndighetens beräkningsunderlag Bilaga 3. Skillnader mellan Trafikverkets och Energimyndighetens beräkningsunderlag RiR 2019:4 Att planera för framtiden statens arbete med scenarier inom miljö-, energi-, transport- och bostadspolitiken

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Energibalanser för Gotlands län och kommun år 2013

Energibalanser för Gotlands län och kommun år 2013 Energibalanser för Gotlands län och kommun år 2013 Chris Hellström 2016-03-29 Chris Hellström, chris.hellstrom@hifab.se, 010-476 66 80 Innehållsförteckning Innehåll Innehållsförteckning... 3 Bakgrund...

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer