KVALITETSKEDJAN UNDERSÖKNING AV UPPFÖLJNING AV KRAV PÅ KVALITETSSÄKRING UNDER GENOMFÖRANDEPROCESSEN. Samverkansforum / CANEA Consulting Group

Transkript

1 NÄTVERKET KVALITETSKEDJAN UNDERSÖKNING AV UPPFÖLJNING AV KRAV PÅ KVALITETSSÄKRING UNDER GENOMFÖRANDEPROCESSEN Samverkansforum / CANEA Consulting Group

2 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND SYFTE OMFATTNING METODIK KVALITETSSÄKRINGSKRAV UPPFÖLJNING AV KVALITETSSÄKRING - CENTRAL NIVÅ BANVERKET FASTIGHETSVERKET SPECIALFASTIGHETER VÄGVERKET UPPFÖLJNING AV KVALITETSSÄKRING - PROJEKTNIVÅ BANVERKET ÅRSTABERGS PENDELTÅGSSTATION VÄGVERKET UTBYGGNAD AV E20 STRÄCKAN FLODA - NÄÄS FASTIGHETSVERKET WRANGELSKA PALATSET SPECIALFASTIGHETER KRONOBERGSKVARTERET SAMMANSTÄLLNING SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER CENTRAL NIVÅ SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER - PROJEKTNIVÅ39 2(46)

3 1 SAMMANFATTNING Projektet ska studera hur och om de statliga byggherrarna följer upp kvalitetssäkringen hos sina entreprenörer samt ta fram rekommendationer hur uppföljningen lämpligen kan vidareutvecklas. Kvalitetssäkring kan vara egenkontroll, kontrollprogram och avvikelsehantering. Exempel på uppföljning av kvalitetssäkring är revisioner eller byggledarens genomgång av egenkontrollen. Respektive projekt analyserades utifrån ett par möjliga uppföljningssätt: revisioner, byggmöten, besiktningar, bygg-ledning och övrig uppföljning. På central nivå analyserades bl.a. hur erfarenhetsåterföring och revisioner hanteras. Eftersom det har varit stora skillnader mellan projekten i form av entreprenadform, storlek, fas och typ av projekt har avsikten inte varit att jämföra projekten utan snarare att identifiera förbättringar och bra arbetssätt som i framtiden kan användas av parterna i Samverkansforum. För samtliga projekt konstaterades att kvalitetssäkringen brister hos entreprenören, exempelvis hade två projekt inte identifierat de kvalitetskritiska momenten. Det finns tydliga kopplingar mellan att ha en väl fungerande uppföljning av kvalitetssäkring, effektiv kvalitetssäkring, bra produktkvalitet och projektets lönsamhet. Majoriteten av projekten ser uppföljning av kvalitetssäkring som något viktigt men arbetet är inte strukturerat och planerat på ett bra sätt och därför blir inte uppföljningen effektiv. För att få igång en mer välplanerad uppföljning bör följande göras: Ta fram en process/metod/rutin för vilka olika uppföljningsmetoder som finns där det beskrivs för- och nackdelar med dem. Ta fram en enkel mall som kan användas av projektledningen där man på ett enkelt sätt kan fylla i vilka/vilken metodik (revision, byggmöte, besiktning etc.) som är effektivast. Dokumentet bör innehålla typ av uppföljning, tid för uppföljning, vem som genomför uppföljning och rapportering av resultat. Nedan följer ett par förbättringsförslag, grundade på erfarenheter från denna studie, på befintliga metoder för uppföljning av kvalitetssäkring: 3(46)

4 Byggledningens uppföljning För de projekt där bygg- och projektledningen tidigt i projektet följt upp kvalitetssäkringen på ett seriöst sätt har kvalitetssäkringen fungerat bättre. Exempelvis Vägverkets projekt där man tidigt fokuserade på uppföljning av egenkontrollen. Vid uppföljningen bör bygg- och projektledningen framförallt titta på de kvalitetskritiska momenten. Uppföljningen bör kompletteras med ett mer produktinriktad angreppssätt. Det innebär att när brister har hittats på produkten tittar man närmare på hur exempelvis egenkontroll och kontroll program fungerat både för den specifika produkten men även för angränsande områden. Besiktning För de projekt som använder sig av löpande besiktning var rapporteringen från besiktningsman till byggledningen bristfällig vad avser information om hur egenkontrollen fungerar. Här bör man se till att den informationen når byggledningen. Byggmöten Det fanns i samtliga projekt osäkerhet kring vad som bör diskuteras under punkten kvalitet och miljö på byggmötena. Förslagsvis bör underpunkter finnas till dessa punkter så att uppföljningen styrs in på kvalitetssäkring och inte kvalitet som det idag står. Revisioner Revisioner används relativt lite som uppföljningsverktyg. Revisioner är ett effektivt sätt att förbättra projekt och flera av organisationerna bör se över hur de kan utveckla sin revisionsverksamhet. Fördelarna med revisioner är framförallt att den har högre status än vanlig uppföljning, vilket sätter mer press på entreprenören. Erfarenhetsåterföring Alla undersökta organisationer ställer krav på någon form av erfarenhetsåterföring efter projektets slut, antingen genom en slutrapport eller ett uppföljningsmöte. En klar brist är att det på central nivå inte finns något strukturerat sätt att hantera erfarenhetsåterföring och därför är risken stor att erfarenhetsprotokoll eller rapport enbart blir en hyllvärmare. 4(46)

5 2 BAKGRUND 2.1 Syfte Projektet ska studera hur och om de statliga byggherrarna följer upp kvalitetssäkringen hos sina entreprenörer samt ta fram rekommendationer hur uppföljningen lämpligen kan vidareutvecklas. 2.2 Omfattning Följande projekt har analyserats: Vägverket, vägbygge vid Floda-Nääs, Västergötland ca 100Mkr Fastighetsverket, ombyggnad Wrangelska Palatset, Stockholm ca 100Mkr Specialfastigheter, nybyggnad Kronobergskvarteret, Stockholm ca 400Mkr Banverket, nybyggnad Årstabergs pendeltågsstation ca 21 Mkr Projekten skiljer sig inom följande områden: Det är anläggning-, nybyggnad- och ombyggnationsprojekt Projekten har kommit olika långt. Exempelvis är Floda- Nääs färdigställt Entreprenadformen skiljer mellan de olika projekten 2.3 Metodik Det är viktigt när man läser denna rapport att skillnaden mellan kvalitet, kvalitetssäkring och uppföljning är tydlig. Följande definitioner gäller i denna rapport. 5(46)

6 Kvalitet är till vilken grad produkten/tjänsten uppfyller krav. Exempel på krav kan vara bärighet på en bro, antal armeringsjärn i en konstruktion eller att gällande lagstiftning följs. Kvalitetssäkring: är metoder/rutiner/arbetssätt som skall säkerställa att förväntad kvalitet uppnås. Exempelvis egenkontroll, kontrollprogram, avvikelsehantering, revisioner etc. Uppföljning av kvalitetssäkring omfattar i denna rapport de aktiviteter som utförs av byggherren för att säkerställa att, exempelvis egenkontroll och kontrollprogram, finns och fungerar tillfredsställande. Exempel på uppföljning kan vara när besiktningsmannen undersöker egenkontrollen eller revisioner. Det finns ett antal viktiga faser som bör göras för att få igång en bra och effektiv uppföljning av kvalitetssäkringen. Det är viktigt att alla aktiviteter genomförs för att organisationen skall få ut maximal nytta av sitt uppföljningsarbete. I bilden nedan finns de fyra viktiga faserna som har varit en utgångspunkt i detta projekt. Erfarenhetsåterföring till nya projekt Planera uppföljningsarbetet Rapportera och åtgärda resultatet från uppföljning Genomföra uppföljning Följande steg har genomförts i detta projekt: Intervju på central nivå Intervju på projektnivå Dokument granskning Analys och sammanställning 6(46)

7 Intervju på central nivå På respektive organisation har personer intervjuats som är insatta i vilka kvalitetssäkringskrav som organisationen har på sina entreprenörer samt har kunskap om hur det från centralt håll styrs hur kvalitetssäkringen skall följas upp. Följande personer har intervjuats: Mikael Appenborg, Kvalitetssamordnare, Vägverket Dan Sennerby, Projektchef, Banverket Per Edbo, Kvalitetssamordnare, Banverket Lars Lidén, Tekniks chef, Specialfastigheter Ulf Tengmo, Projektledare, Fastighetsverket Jari Lalli, Verksamhetsutvecklingschef, Fastighetsverket Intervju på projektnivå På respektive projekt intervjuades byggledare, kvalitetssamordnare och/eller projektansvarig. Dessa intervjuer gjordes för att se vilken uppföljning av kvalitetssäkringen som gjorts och hur väl den fungerar. Följande personer har intervjuats: Christer Claesson, Projektledare, Vägverket Lisbeth Söderhäll, Projektledare, Fastighetsverket Lars Rudberg, Byggledare, Fastighetsverket (Hifab) Bo Beutler, btr. Projektledare, Fastighetsverket (Hifab) Torsten Johansson, del projektledare, Banverket Per Edbo, Kvalitetssamordnare, Banverket Willy Junge, Byggledare, Banverket Peter Höög, Kvalitetssamordnare, Specialfastigheter (Ferax) 7(46)

8 Dokument granskning För respektive projekt har följande dokument granskats: Eventuella revisionsprogram Byggherrens kravdokumentation vad avser kvalitetssäkring hos entreprenören Delar av projektplanen som berör kvalitetssäkring De administrativa föreskrifterna Kontrollprogram Stickprov på egenkontrollen Riskinventeringsdokumentation Arbetsberedningar Eventuella revisionsrapporter Protokoll/agenda från byggmöten Analys och sammanställning Stickprov har tagits på hur kvalitetssäkringen fungerat för att på så sätt se behovet av att följa upp kvalitetssäkringen. Projektet har undersökt både hur uppföljningen styrs/fungerar från central nivå samt hur den styrs/fungerar på projektnivå. De pratbubblor som finns i ett par textavsnitt är citat från intervjuerna. xx I kapitlet Slutsatser och rekommendationer är ett par meningar inrutade dessa anses vara speciellt viktiga. xx Analysen har utgått ifrån ett antal möjliga uppföljningsmetoder. De vanligaste förekommande metoderna beskrivs nedan. I denna rapport kommer dessa olika sätt analyseras för respektive organisation och process. Det är viktigt att hitta en bra och resurseffektiv balans mellan de olika metoderna eftersom det finns olika för och nackdelar mellan dem. 8(46)

9 Uppföljnings metoder Resurser Besiktningar Slutbesiktning Förbesiktning Revisioner Löpande uppföljning Garantibesiktning Produktrevision Systemrevision Processrevision Stickprov Kontroller Möten Revision Revisioner är en fundamental byggsten för att få kvalitetssäkring att fungera och utvecklas. De utförs främst av tre skäl: För att leta efter överensstämmelse mellan kartan och verkligheten. (kontrakt, projektplan eller ledningssystem) För att leta efter förbättringsmöjligheter. För att samla in information om systemets effektivitet som beslutsunderlag åt ledningen. Revisioner består av ett flertal aktiviteter, såsom: Göra förberedelsearbete, såsom att läsa dokumentation och göra checklistor. Analysera och jämföra det nu använda arbetssättet / metoden med kraven Göra observationer om förbättringsmöjligheter och avvikelser från krav. Rapportera resultatet till de reviderade. Följa upp resultatet av åtgärder. 9(46)

10 Planering på projektnivå Planering Förberedelser Avslutningsmöte Öppningsmöte Revision Uppföljning Plan Checklista Revisionsrapport Korrigerande åtgärder Det finns ett antal olika typer av revisioner enligt följande: Systemrevision: Görs för att utröna om ledningssystem uppfyller kraven i ISO standarder. Processrevision: Görs för att utröna om man tillämpar fastställda rutiner i sin styrning av viss process Produktinriktadrevision Görs för att fastställa om angreppssätt och tillämpning av organisations systematiska arbetsätt/rutiner leder fram till efterfrågad produkt eller tjänst. Resurser Med resurser menas de resurser som representerar beställaren exempelvis byggledare, kvalitetssamordnare etc. Eftersom dessa roller spenderar relativt mycket tid på plats finns det flera möjligheter för dem att följa upp kvalitetssäkringen. Löpande uppföljning Den löpande uppföljningen kan göras via möten (ex byggmöten), stickprov eller mer formella kontroller. Besiktning På samtliga byggprojekt i Sverige görs slutbesiktning och garantibesiktning. Besiktningsmännen utgår från egenkontrollen och kontraktshandlingar och undersöker om projektet uppfyller produktkraven i kontraktshandlingarna. Löpande besiktning används mer och mer framförallt när det är mycket inbyggda konstruktioner på ett projekt. 10(46)

11 3 KVALITETSSÄKRINGSKRAV I detta kapitel beskrivs kortfattat vilka kvalitetssäkringskrav som respektive byggherre ställer på upphandlade entre-prenörer. Banverket Banverket använder sig av modell FU2000, i vilken det ingår mallar avseende upphandling av utförandeentreprenader, totalentreprenader och konsulttjänster. Innehållet anknyter till Lagen om offentlig upphandling (LOU) och är anpassat till de bestämmelser som gäller över respektive under tröskelvärdet. Vidare ingår i modellen generella kravdokument beträffande kvalitet, miljö, arbetsmiljö samt trafik- och elsäkerhet. Av dokumentet framgår Banverkets minimikrav inom respektive område. Enligt FU2000 skall entreprenören sträva efter att bedriva verksamheten i överensstämmelse med kraven enligt SS-EN ISO Det finns även ett antal skall-krav i FU2000, av dokumentet framgår bland annat följande som är relevant för detta projekt: Identifierade kvalitets- och miljökritiska arbeten och produkter. Rutiner för avvikelsehantering samt för korrigerande och förebyggande åtgärder. Entreprenören skall även utföra interna revisioner vid uppdrag med kontraktstid överstigande sex månader. Här ställer Banverket krav på revisorns kompetens. Banverket förbehåller sig i FU2000 rätten att utföra revisioner hos leverantören. Möjligheter finns också att inom ramen för FU 2000 lägga till objektspecifika krav. Fastighetsverket I AF-delen för entreprenader har Fastighetsverket ett skall-krav på att entreprenören skall arbeta enligt ISO 9001:2000. Upphandling värderar även detta vid beslut om vilken entreprenör som skall väljas. Entreprenören skall vara bered att presentera kvalitetssystemet samt en preliminär kvalitetsplan för Fastighetsverket. 11(46)

12 På bilden nedan finns en övergripande modell på kraven i ISO 9001:2000. STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR AV KVALITETSLEDNINGSSYSTEMET K u n d K r a v Hantering av resurser Input Ledningens ansvar Produktframtagning Mätning, analys och förbättring Output Produkt N ö j d h e t K u n d Specialfastigheter Specialfastigheter ställer kvalitetssäkringskrav i de Administrativa föreskrifterna i de Administrativa föreskrifterna finns det ett krav på att entreprenören skall ha ett kvalitetssystem motsvarande kraven i ISO 9001 och att dessa krav skall vidareförmedlas till underentreprenörer och leverantörer. Enligt de administrativa föreskrifterna bör kvalitetsplanerna omfatta bl.a: Hantering av avvikelser Rutiner för egenkontroll och provning Förslag till uppföljning av kvalitetsplan Vägverket Vägverket använder sig av Vägverket publikation 2000:104 (104:an) för att ställa krav på entreprenörens kvalitetssäkring. I denna publikation rekommenderar Vägverket dess entreprenörer att arbeta efter ISO Det finns ett antal skall krav, bland annat skall entreprenören ta fram och arbeta efter: rutiner för kontroll och provning rutin/er för upprättande av kontrollprogram. rutiner för kontroll och hantering av kontroll-, mät- och provutrustning 12(46)

13 rutiner för behandling av avvikande produkter Enligt 104:an skall entreprenören genomföra minst en revision mot systemkraven i 104:an. Kvalitetsrevisorers kompetens ska styrkas med hjälp av godkänt intyg från minst en tredagarsutbildning i revisionsteknik motsvarande kraven i SS-EN ISO Revisionsledaren ska även ha deltagit i minst tre revisioner som revisor. 13(46)

14 4 UPPFÖLJNING AV KVALITETSSÄKRING - CENTRAL NIVÅ 4.1 Banverket Erfarenhetsåterföring Efter varje projekt skrivs en slutrapport för projektet som skickas till projektenheten. Fokus på rapporten är kostnader och det är svårt att finna något om hur kvalitetssäkringen fungerat. I vissa större projekt samlar Banverket entreprenörer och konsulter efteråt för gemensam utvärdering. Det görs relativt ad hoc. Om något gått fel i ett projekt görs ibland djupare analyser av varför det gick fel. Med största sannolikhet blir samtliga uppföljningsrapporter enbart hyllvärmare. Revisioner Vid projekt som löper över ett par år utför Banverket en revision per år. Det görs ungefär revisioner per projektenhet. Ofta tas revisionen tidigt i projektet för att undersöka projektplanens relevans och implementering. Generaldirektören (GD) beställer även ett antal revisioner som görs på olika entreprenörers kvalitetssystem. Det finns ingen samordning mellan projektrevisioner och GDrevisioner och vid ett par tillfällen har det tidsmässigt krockat mellan de olika revisionerna. Här bör Banverket på central nivå ta ett helhetsgrepp på revisioner för att säkerställa att krockar inte sker. Banverket har valt att inte rapportera avvikelser från revisioner vidare från projektnivå till regional/central nivå. Avvikelserna stängs på byggmöten eller av kvalitetsansvarig på plats. Banverkets revisorer skall uppfylla kraven på revisorer som finns definierade i ISO Internt finns det ett antal 14(46)

15 revisorer som uppfyller kraven men Banverket anlitar ett stort antal externa revisorer. 4.2 Fastighetsverket Erfarenhetsåterföring Efter större eller speciella projekten samlas involverade aktörer för erfarenhetsuppföljning. Fastighetsverket har för ett tidigare projekt provat att anlita en oberoende moderator med bra resultat. Detta för att alla relevanta frågor skall komma upp och att de känsliga områdena inte undviks. Det är viktigt att veta vem man skall fråga när en specifik fråga uppstår. Det skall därför vara lätt att söka vem som ansvarat för vilka projekt. Någon form av databas skulle säkerligen hjälpa. Idag finns inget strukturerat arbetssätt på central nivå för att hantera erfarenhetsåterföringen. Att samla erfarenheterna i en databas skulle säkerligen hjälpa Fastighetsverkets begränsade storlek möjliggör informell erfarenhetsåterföring. Revisioner På större projekt gör Fastighetsverket kvalitetsrevisioner i form av systemrevisioner. För dessa revisioner anlitas extern kompetens. Det finns ingen metodik för vilka projekt som skall revideras. Avvikelserna dokumenteras och följs efter åtgärd upp av byggledningen. Byggledningen skickar inte vidare avvikelserna på produktkvalitet till central nivå. På central nivå finns det inget arbetssätt för att följa upp avvikelserna. Viss återföring sker till Fastighetsverkets kvalitetssystem för byggprojekt vad avser avvikelser på Fastighetsverkets kvalitetssystem. 4.3 Specialfastigheter Erfarenhetsåterföring Det finns ett krav från Specialfastigheter att det skall skrivas slutrapport från varje entreprenad involverad i projektet. I mallen för rapporten finns ingen rubrik för att kommentera 15(46)

16 kvalitetssäkringen vilket är en brist. Det var oklart om någon någonsin läser rapporten. Revisioner Revisioner används som ett medel för att säkerställa att kvalitetssäkringen fungerar. Specialfastigheter genomför ungefär tre revisioner per år på olika projekt. Vilka projekt som skall värderas väljs ad hoc. Specialfastigheter har ingen central sammanställning av avvikelserna, viket man internt anser är en brist. Revisioner anses vara ett bra sätt att följa upp att kvalitetssäkringen sköts. 4.4 Vägverket Erfarenhetsåterföring Uppföljning för Floda-Nääs projektet har inte genomförts ännu. Den skall enligt projektledaren genomföras vid årsskiftet. Då kommer berörda parter att samlas under en dag för en genomgång av vad som gick bra/dåligt i projektet. Projektledningen ansåg att det är otydligt hur resultatet från erfarenhetsåterföringsmötena skall hanteras. På regionnivå sammanställs viss uppföljning på entreprenörer och de betygsätts enligt en skala. Uppföljningen omfattar kvalitetsrevisioner, TA-planer och produktkvalitet (enbart drift fungerar). Som diagrammet nedan presenteras sammanställningen på kvalitetsrevisionerna på regionalnivå. Antal kontroller Underkända Dåliga Sisådär Bra Mycket bra Syftet med registret är att Upphandlingsenheten skall kunna se hur bra de olika entreprenörerna är, exempelvis på att genomföra TA-planer. Upphandlingsenheten använder ännu inte verktyget men när de börjar göra de finns det helt klart stor potential till att entreprenörerna förbättrar sig. 16(46)

17 Avvikelserna från regionernas revisioner skickas till HK där de sammanställs för att fungera som underlag vid kommande revisioner. Revisioner I början på varje år träffas beställarcheferna för att tillsammans med den som planerar årets revisioner gå igenom vilka entreprenader som ska följas upp med revisioner. På mötet deltar även de revisorer som har möjlighet. En viktig aspekt vid planeringen av revisionerna är att man vill revidera de entreprenörer som levererar stor volym. Hänsyn måste givetvis tas till den begränsade mängd resurser som finns. Årets revisioner planeras tillsammans med beställarcheferna. År 2003 planerades 20 olika revisioner varav 15 kommer att bli av. Regionen har 17 revisorer. Revisionsuppdraget är en tillika uppgift i Region Väst vilket leder till att vissa revisioner inte blir av. Revisionsresurserna fokuseras på de större projekten Vägverket har en väl definierad revisionsprocess som bl.a. beskriver hur revisioner skall genomföras. Det finns tre typer av revisioner definierade: Systemrevision: Görs för att utröna om ledningssystem uppfyller kraven i ISO standarder Processrevision görs för att utröna om man tillämpar fastställda rutiner i sin styrning av viss process Produktinriktad revision görs för att fastställa om angreppssätt och tillämpning av organisationens systematiska arbetssätt/ rutiner leder fram till efterfrågad produkt eller tjänst Resultatet från revisionen betygssätts och betyget förs in i ett leverantörsregister. Detta gäller Region Väst, centralt finns inget register. Att kompetens krav på kvalitetsrevisorer uppfylls skall inom Vägverket styrkas med IRCA-certifikat. Generaldirektören (GD) har ett revisionsprogram där ett antal revisioner genomförs på olika projekt. För att undvika att GD:s revisioner krockar med de regionalt planerade revisionerna skickar regionerna in sina revisionsprogram till den centrala revisionsplaneringen. 17(46)

18 För att undvika att GD:s revisioner krockar med regionala revisioner skickas revisionsprogrammen till central nivå. Vägverket arbetar med s.k. kalibreringsrevisioner som syftar till att revisioner skall genomföras på likartat sätt mellan olika revisorer. Framförallt vill Vägverket se till att observationer graderas på likartat sätt. Det finns ett krav på att alla revisorer skall genomföra minst en kalibreringsrevision per år. Det finns även ett utbyte av revisorer mellan regionerna för att sprida erfarenheter och på så sätt utveckla verksamheten. Stickprov Under år 2003 har Vägverket från central nivå testat stickprovsmetoden för att undersöka hur kvalitetssäkringen fungerar. Stickprovsmetoden innebär att Vägverkspersonal dyker upp på arbetsplatsen utan förvarning. Under ett par timmar djupdyker de i ett antal frågor som t.ex. att kontrollplanerna fungerar. Denna metod har lett till att stora brister har identifierats inom kvalitetssäkringsområdet. Det har även visat sig vara ett resurseffektivt sätt att följa upp kvalitetssäkringen. Den stora nackdelen är att entreprenören anser att det är mycket besvärande. 18(46)

19 5 UPPFÖLJNING AV KVALITETSSÄKRING - PROJEKTNIVÅ 5.1 Banverket Årstabergs pendeltågsstation SL har gett Banverket i uppdrag att bygga Årstabergs pendeltågstation. Bygget av tågstationen är en del av projekt Nya spår Stockholms södra - Årstaberg. Systemhandlingar togs fram under 2001 och i April 2002 började produktionen. Första entreprenaden, som utfördes av PNB öst (idag Sveab), omfattade konstbyggnader för gångstråk och stationshus. Dessutom har provisoriska åtgärder i järnvägsanläggningen utförts, t ex flytt av ledningar, kanalisation och spårarbeten. Nyligen påbörjade Sveab den andra entreprenaden där plattformen byggs. Prognosen på slutkostnad ligger på 117 miljoner SEK. Projektet drivs som en utförande entreprenad och skall vara klart dec I projektet finns en byggledare på heltid som är anställd av Banverket. Det finns en projektledare från Swepro som arbetar halvtid med projektet. Delprojektet Årstabergs pendeltågsstation har även tillgång till kompetens från projekt Nya spår Stockholm södra - Årstaberg, exempelvis miljö- och kvalitetskompetens, mätkompetens och ekonomi. Scandia konsult är projektör och Ahlqvist och Almqvist är arkitekt för projektet. Kvalitetssäkringskrav finns formulerade i Banverkets kravdokument FU Enligt projektledningen tas inget helhetsgrepp på uppföljning av kvalitetssäkring men det skulle helt klart vara en förbättring anser man. Ett bra hjälpmedel skulle vara att ha de olika alternativa uppföljningsmetoderna nedskrivna och sedan anpassa dessa till respektive projekt. Metoden skulle kunna likna den beskrivning som finns för granskningsprocessen där det finns beskrivet olika sätt att granska och godkänna ritningar. Besiktning Byggledningen har inte sett något behov av att genomföra löpande besiktningar. 19(46)

20 Byggmöte Byggmöten genomförs kontinuerligt och under punkten kvalitet följs ibland kvalitetssäkringen upp t.ex. har kvalitetsrevisioner och revidering av arbetsberedningen diskuterats. Det är bra att byggledningen inte enbart följer upp kvalitetsfrågor utan även hur kvalitetssäkringen fungerar. Byggledningen känner sig i projektet lite osäker på vad man skall gå igenom under punkten kvalitet. Förslagsvis är det bra om punkten kvalitet förtydligades med ett par underrubriker som exempelvis: Hur fungerar egenkontrollen, genomgång av resultat från eventuella revisioner, uppföljning av kontroll programmet etc. En förbättring skulle vara att i byggmötes agendan förtydliga vad som skall gås igenom under punkten kvalitet och miljö Byggledning Vid större fel, exempelvis en gjutning som blivit fel, undersöks alltid kvalitetssäkringen i form av bl.a. egenkontroll och kontrollprogram. Vid mindre fel analyseras inte hur väl kvalitetssäkringen fungerat. Inför upphandlingen av den andra entreprenaden, som Sveab vann, valde projektledningen att redan i förfrågningsunderlaget ta fram de kvalitetskritiska momenten tillsammans med byggledaren. Detta borde öka sannolikheten att byggledaren följer upp hur väl kvalitetssäkringen fungerar. Det torde även skapa mer insikt i hur kvalitetssäkringen fungerar. Projektledningen arbetar med att få byggledningen att följa upp arbetsberedningar och kontrollplaner. Detta görs genom att involvera byggledningen i entreprenörens arbete med arbetsberedningar. Detta är ett sätt att öka byggledningens kompetens inom kvalitetssäkring och det torde leda till att det blir lättare för byggledningen att följa upp kvalitetssäkringen. Effektiv uppföljning av kvalitetssäkring ligger i linjen Enligt projektledningen fungerade inte entreprenörens egenkontroll i etapp ett tillfredssällande och det gjordes lite/ingen uppföljning på hur kontrollverksamheten fungerade. Inför etapp två har projekt- och byggledningen gjort ett antal förändringar vilket torde leda till förbättring. 20(46)

21 I etapp 2 kommer vi att ytterligare fokusera uppföljningen på de kvalitetskritiska momenten. Byggledaren tryckte på vikten av att i etapp två följa framförallt det som är definierat som kvalitetskritiska moment. Detta är en bra inställning att i uppföljningen fokusera på de kritiska aktiviteterna. Revision Projektledningen har genomfört en revision för att verifiera att entreprenörens projektplan är implementerad. Revisionen syftade även till att följa upp de brister som identifierats under den tidiga granskningen av entreprenörens projektplan. Denna revision har genomförts på ett strukturerat sätt med revisionsplan, avvikelserapport och kompetent revisionsledare. Vid genomgång av rapporten från revisionen konstaterades att flertalet viktiga kvalitetssäkringsbrister identifierats exempelvis saknades kontrollprogram för en entreprenör som genomförde en kritisk aktivitet. Det finns planer på att göra ytterligare en revision. Revisionen ledde till klara förbättringar i projektet. Entreprenören har under etapp ett genomfört en intern revision. Revisionsrapporten som granskats visar att följande frågor diskuterats: Organisation, styrning av dokument och hantering av data. Revisionsresultatet rapporterades inte till beställaren. Övrig uppföljning Under första skedet i projektet fanns det flera brister i arbetet med de kvalitetskritiska momenten. Därför genomfördes följande förändringar inför etapp två: Noggrann utvärdering av projektpärm. Banverket har gjort en noggrann genomgång av entreprenörens projektplan. Följande har bland annat gåtts igenom och kommenterats: Anpassning av projektplan till projektet, hantering av avvikelser, organisation och kontrollprogram. Denna utvärdering är mycket välgjord och är ett bra sätt att på ett tidigt stadium fånga brister i kvalitetssäkringen. 21(46)

22 Byggledningen tog tidigt fram de kvalitetskritiska momenten. De kritiska momenten bifogades förfrågningsunderlaget vilket medförde att anbudsgivaren kunde ta med dessa i sin planering och på så sätt blev projektplanen mer anpassad till projektets behov. Kvalitetssäkring För att undersöka behovet av att följa upp kvalitetssäkringen gjordes ett antal stickprov utifrån kraven Statliga Byggherrarnas minimikrav avseende kvalitetssäkring vid upphandling av entreprenörer och teknikkonsulter. Bedömningen är gjord enligt följande kriterier 2 = På de stickprov som togs uppfyller entreprenören kraven 1 = På de stickprov som togs uppfyller entreprenören delar av kraven. 0 = På de stickprov som togs uppfyller entreprenören inte kraven. Denna undersökning avser etapp ett av projektet. Kvalitetssäkringskrav Bedömning Kommentar Har entreprenören genomfört revisioner enligt plan 2 Hantering av avvikelser 2 Det finns rutiner samt ett antal avvikelserapporter för relevanta brister. Kvalitetskritiska moment 0 Är definierade tidigt av projektledningen i etapp 2. Det fanns inga kvalitetskritiska moment under stora delar av etapp 1. Rutiner för systematisk riskhantering 0 Fanns ingen för etapp 1 däremot för etapp 2. Kontrollprogram 2 Två stickprov togs på kontrollprogrammet och egenkontroll. Uppföljning av underentreprenörer 0 Ingen rutin för styrning av underentreprenörer kunde visas. Exempelvis så fanns det ingen dokumentation för spontningen och pålningen. Detta identifierades som en brist på internrevisionen. 22(46)

23 Slutomdöme Projektledningen för projektet är insatt i kvalitetssäkringsfrågor. Genom att involvera byggledaren i ett tidigt skede bl.a. vid framtagande av kvalitetskritiska moment är även byggledningen väl insatt i kvalitetssäkringen. Innan etapp 2 påbörjades genomfördes en väl genomförd genomgång av entreprenörens projektplan där väsentliga brister identifierats. Byggmötesagendan under punkten kvalitetssäkring bör ses över för att förbättra uppföljning av kvalitetssäkringen. Projektet har inte tagit ett helhetsgrepp på uppföljningen av kvalitetssäkringen. Det är viktigt att ta ställning till vilken/vilka uppföljningsmetoder som ger mest nytta. I viss mån görs produktorienterad uppföljning. Produktorienterad uppföljning innebär att byggledningen ser över kvalitetssäkringen när mindre fel identifierats. Det fanns klara brister i kvalitetssäkringen i ett tidigt skede av etapp 1. Projektledningen tryckte på vikten av att uppföljningen ligger på linjen d.v.s. på såväl projekt- som byggledare. Om detta skall lyckas är det viktigt att man fortsätter att involvera byggledaren i kvalitetssäkringen så att kompetensen inom området växer. Ambitioner finns att i etapp två ytterligare fokusera uppföljningen på de kvalitetskritiska momenten. 5.2 Vägverket Utbyggnad av E20 sträckan Floda - Nääs Utbyggnaden påbörjades år 2000 efter 15 år av projektering i olika skeden. Ombyggnaden har skett i ett mycket känsligt område med kultur-, natur- och landskapsmiljö. Därför har projekteringen dragit ut på tiden. Detta innebär att det har ställts höga krav på att slutprodukten blir den rätta samt att vägen dit sker på utlovat sätt. Projektet avslutades Projektet omfattade bl.a. att plankorsning ersätts med en ny trafikplats, ny lokalväg, plankorsning ersätts med en gång och cykelunderfart. Entreprenör var Skanska. Scandiakonsult var 23(46)

24 involverade i projekteringsfasen. Projektet är en utförandeentreprenad. Vägverket har egen byggledare på plats (deltid) som har tillgång till specialkompetens inom Vägverket. Eftersom detta projekt var avslutat när denna undersökning gjordes så har det inom vissa områden varit svårt att göra stickprovsundersökningar som ger ett relevant resultat. Det kunde inte konstateras att något helhetsgrepp på uppföljningsverksamheten tagits. Med helhetsgrepp på uppföljningsverksamheten menas att projekt- och arbetsledningen vid början av projektet värderar de olika uppföljningsmetodernas effektivitet för just detta projekt samt att man planerar vilka metoder som skall användas. Besiktning Inga löpande besiktningar har genomförts Byggledning Egenkontrollen har enligt projektledningen fungerat bra, en framgångsfaktor har varit att byggledaren och projektledaren visat intresse för egenkontrollen. Tidigt i projektet lades mycket tid på att gå igenom projektplanen tillsammans med entreprenören. En framgång för att egenkontrollen fungerat bra i detta projekt är att projekt- och byggledningen tidigt visat intresse för att egenkontrollen skall fungera Vägverket har relativt sett lite närvaro i projektet. Byggledaren som representerar Vägverket är på plats ett par gånger per vecka. Det är en styrka att ha en egen byggledare som är väl insatt i Vägverkets behov. Det var oklart om byggledningen vid identifierade brister gjorde djupdykningar i egenkontrollen. Vissa regioner hyr in byggledare vilket anses vara sämre eftersom de inte är lika insatta i Vägverkets behov. Byggmöten 24(46)

25 Byggmöten har hållits en gång per månad. På byggmötesagendan finns en punkt som heter projektplan. Där diskuteras kvalitet, miljö, trafiksäkerhet och arbetsmiljö. Det var svårt att verifiera vad som diskuterats på dessa möten, eftersom projektet är avslutat. Platsmöte har hållits en gång per månad. Mer detaljerade frågeställningar diskuteras på platsmöten än på byggmöten. Även här var det svårt att verifiera vad som diskuterats eftersom projektet är avslutat. Revisioner Vägverket planerade att från central nivå genomföra tre revisioner en produkt-, en miljö- och en systemrevision. Enbart miljörevisionen genomfördes p.g.a. av bristande tillgång på revisorer. Skanska genomförde en interrevision under projektets gång. Båda revisionerna anses ha genomförts på ett strukturerat sätt och båda konstaterade att projektet hade väl fungerande kvalitetssäkring. Resultatet av revisionerna följdes upp på byggmöten enligt projektledningen. Kvalitetssäkring För att undersöka behovet av att följa upp kvalitetssäkringen så gjordes ett antal stickprov utifrån kraven Statliga byggherrarnas minimikrav avseende kvalitetssäkring vid upphandling av entreprenörer och teknikkonsulter. Bedömningen är gjord enligt följande kriterier 2 = På de stickprov som togs uppfyller entreprenören kraven 1 = På de stickprov som togs uppfyller entreprenören delar av kraven. 0 = På de stickprov som togs uppfyller entreprenören inte kraven. Kvalitetssäkringskrav Bedömning Kommentar Har entreprenören genomfört revisioner enligt plan 2 Internrevision har genomförts enligt plan. Hantering av avvikelser 2 Arbetssätt finns och ett antal avvikelser har rapporterats till byggledningen. Kvalitetskritiska moment 2 Rutiner för systematisk 0 Ingen rutin fanns för systematisk 25(46)

26 Kvalitetssäkringskrav Bedömning Kommentar riskhantering översyn av risker. Kontrollprogram - Projektet är avslutat Uppföljning av underentreprenörer 1 Här brister det ofta enligt projektledningen. Enligt projektledningen har styrning/uppföljning av underentreprenörer fungerat OK. Dock svårt att verifiera eftersom dokumentation finns arkiverad hos entreprenören. Slutomdöme Enligt projektledningen har egenkontrollen fungerat bra (är svårt att verifiera eftersom projektet är avslutat). En anledning till en väl fungerande egenkontroll är att bygg/projektledningen har visat ett intresse för egenkontrollen och övrig kvalitetssäkring Projektet anses från beställarnivå vara ett lyckat projekt och inga kritiska kvalitetsbrister är identifierade och därmed antas att kvalitetssäkringen fungerat stickproverna i detta projekt visar dock att vissa brister finns. Bland de genomgångna projekten så hade Floda Nääs den seriösaste planen vad avser revisioner, som uppfyller kriterierna för revision från beställarnivå i denna rapport. Tyvärr lyckades bara en av tre planerade revisioner genomföras. Vägverket har i projektet inte tagit ett helhetsgrepp på uppföljning av kvalitetssäkring. Det är viktigt att man i början av ett projekt går igenom de olika uppföljningsmetodikerna för att se vilka lösningar som passar det specifika projektet. Troligtvis hade man i detta projekt tryckt hårdare på behovet av att planerade revisioner genomförs eftersom Vägverket har relativt lite närvaro i projektet. Vägverket tillsammans med Banverket har egna byggledare på plats. Vägverket har dock inte sett något behov av att ha byggledaren närvarande på heltid som Banverket gjort. Trots att projektet är större och har flera kritiska moment. Detta torde öka behovet av annan typ av uppföljning som exempelvis revisioner. 26(46)

27 5.3 Fastighetsverket Wrangelska palatset Renoveringen av Wrangelska palatset görs åt den befintliga hyresgästen Domstolsverket. Projektet har speciella krav från Riksantikvarieämbetet eftersom byggnaden är klassad som statligt byggnadsminne. Utredningen startade 1999 och renoveringen skall vara klar maj Entreprenör är Reinholds och projektet är en samordnad utförande-entreprenad. Projektbudgeten är på 98 MSEK. Vid intervjuerna konstaterades att det fanns tillräckligt med resurser och tid för att kunna genomföra projektet enligt ställda kvalitetskrav. Projektledningen har varit noga med att kommunicera ut vilken unik byggnad Wrangelska palatset är. Detta har skapat en stolthet bland personalen/entreprenörerna. Vi har varit noga med att skapa en känsla av att detta projekt är unikt Hifab tillhandahåller byggledare på heltid och stöd inom VVS, el och miljö ca 1 gång/vecka. Fastighetsverkets projektledare följer projektet kontinuerligt Ingen strukturerad planering av uppföljningen kunde hittas. Besiktning För projektet kommer en besiktningsgrupp tillsättas som kommer att göra vissa löpande besiktningar. Besiktningsgruppen kommer att vara med till projektets slut. När intervjun gjordes med byggledning och projektledare hade inte några besiktningsmän tillsatts. Under besiktningar sker en viss uppföljning av kvalitetssäkringen eftersom besiktningsmännen ofta utgår från egenkontrollen. Från besiktningen rapporteras kvalitetsbrister som följs upp av bl.a. byggledningen. Det var dock oklart om byggledningen kommer att följa upp eventuella brister i egenkontrollen. Byggledningen Byggledningen gör flertalet spontana stickprov på produktionen. Om kvalitetsbrister upptäcks diskuteras detta med platschefen som ansvarar för att felet åtgärdas. Vid intervju kunde konstateras att byggledningen inte följer upp hur egenkontrollen eller kontrollplanerna fungerat när de identifierat någon kvalitetsbrist. När en kvalitetsbrist identifieras 27(46)

28 bör byggledningen ibland följa upp hur kvalitetssäkringen fungerat för att på så sätt lyfta fram betydelsen av att kvalitetssäkringen används och fungerar på ett tillfredsställande sätt. Byggmöten Projektledaren för projektet sammankallar till 2 byggmöten per månad. På dessa deltar projektledning, platsledning, vissa projektörer, hyresgästrepresentant, kontrollanter, entreprenörer, förvaltning och driftsorganisation. På agendan finns en punkt om kvalitets- och miljösäkring. Vid genomgång av ett par slumpvis valda protokoll konstaterades att punkten kvalitets- och miljösäkring diskuterats exempelvis: Stenkonservator har sänt sin projektplan till SOH eller Brandskyddslaget har upprättat förslag på kontrollplan brand. Dock kunde byggledningen inte visa att man vid något möte diskuterat hur väl kvalitetssäkringen fungerar. Kontrollanter Vid vissa kritiska moment kallar Fastighetsverket in kontrollanter som utifrån bygghandlingen säkerställer att dessa krav är uppfyllda. Exempel på kontrollområden är brand, VVS, el och fasad (1-3 gånger/vecka). Protokollen från kontrollanterna används sedan av besiktningsmännen vid slutbesiktningen. Kontrollanterna följer inte upp kvalitetssäkringen. Revisioner Reinhold gjorde i september 2003 en internrevision på projektet. Revisionen var en s.k. systemrevision där internrevisorerna undersökte hur väl Reinhold uppfyller kraven i ISO Enligt byggledningen var det fokus på att studera dokument. Lite tid lades på att revidera själva produktionen. Byggledningen har inte följt upp resultatet från internrevisionen. Hifab gör miljörevisioner på projektet på uppdrag av projektledningen en 1 gång/månad. Detta är ett mycket seriöst revisionsprogram med tanke på storleken på projektet. Här finns bra möjligheter att även integrera uppföljning av kvalitetssäkringen i projektet. Övrig uppföljning Fastighetsverket har under projektets gång följt upp den egna dokumentationen i bygghandlingarna. Vid genomgång av projektplan med Reinholds före projektstart diskuterades projektplanen. Enligt byggledningen lades lite 28(46)

29 fokus på att utvärdera kvalitetssäkringen men mycket krut läggs på produktens kvalitet. Lite fokus har lagts på att kontrollera kvalitetssäkringen Kvalitetssäkring För att undersöka behovet av att följa upp kvalitetssäkringen så gjordes ett antal stickprov utifrån kraven Statliga byggherrarnas minimikrav avseende kvalitetssäkring vid upphandling av entreprenörer och teknikkonsulter. Bedömningen är gjord enligt följande kriterier: 2 = På de stickprov som togs uppfyller entreprenören kraven 1 = På de stickprov som togs uppfyller entreprenören delar av kraven. 0 = På de stickprov som togs uppfyller entreprenören inte kraven. Kvalitetssäkringskrav Bedömning Kommentar Har entreprenören genomfört revisioner enligt plan 2 Internrevision har genomförts enligt plan. Hantering av avvikelser 0 Troligtvis har entreprenören ett arbetssätt. Byggledningen kunde inte visa upp hur avvikelserna rapporteras. Kvalitetskritiska moment 2 Rutiner för systematisk riskhantering 0 Det fanns ingen rutin för hantering av risker. Inga risker kunde visas, men enligt projektplan skall det finnas i bilaga Kontrollprogram 0 Två stickprov på kontrollprogrammet gjordes och inga av de planerade kontrollerna var genomförda. Uppföljning av underentreprenörer 2 Reinholds genomför uppföljning på underentreprenörer Slutomdöme 29(46)

30 Fastighetsverket har lyckats förmedla det unika i projektet till entreprenörerna, vilket har lett till att den enskilda byggarens yrkesstolthet minskar risken för kvalitetsbrister. Detta faktum torde minska behovet av kvalitetssäkring. Fastighetsverket har inte tagit ett helhetsgrepp på de olika uppföljningsmetoderna, vilket gör att risken finns att man inte använder de mest effektiva metoderna för att följa upp kvalitetssäkringen. Förslagsvis bör Fastighetsverket inför varje projekt diskutera de olika metoderna ovan och diskutera hur de kompletterar varandra och inom vilka uppföljningsområden fokus skall ligga. Fastighetsverket kommer att lägga relativt mycket resurser på besiktning och här följs till viss del egenkontrollen upp. Viktigt är dock att brister i egenkontrollen rapporteras till byggledningen och inte bara kvalitetsbristerna. Byggledningen är mycket kompetent vad gäller uppföljning av kvalitet. Den brister dock i kompetens vad avser kvalitetssäkring. Detta gör att byggledningen sällan följer upp kvalitetssäkringen när kvalitetsbrister identifierats. När kvalitetsbrist identifierats borde byggledningen ibland djupdyka i kvalitetssäkringen för att identifiera den bakomliggande orsaken till problemet och på så sätt förebygga kommande kvalitetsbrister. Byggmöten borde användas mer aktivt för att följa upp kvalitetssäkringen. T.ex. kunde byggledningen följa upp revisionsresultat på dessa möten och hur väl egenkontrollen fungerar. Fastighetsverket borde överväga behovet av att genomföra kvalitetsrevisioner på entreprenören. Förslagsvis kan dessa samordnas med miljörevisioner. Eftersom kvalitetssäkringen var bristfällig kan en formell revision lyfta fram bristerna i kvalitetssäkringen. Förslagsvis bör revisionen vara s.k. produktorienterad revision. Kvalitetssäkringen fungerade bristfälligt. 5.4 Specialfastigheter Kronobergskvarteret Polisfastigheter, som är ett dotterbolag till Specialfastigheter, äger Kronobergskvarteret. Kronobergskvarteret är idag ca kvadratmeter och byggs nu ut med ytterligare kvadratmeter i form av en ny fastighet på gården mellan de befintliga fastigheterna. Den nya fastigheten skall vara klar januari 2005 då hyresgästen Riskpolisstyrelsen skall flytta in. Projektet är i storleksordningen 1 miljard kronor. 30(46)

31 Projektet påbörjades hösten 2002 då den befintliga personalrestaurangen revs. För rivning, schaktning och sprängning har Sveab varit entreprenör. Peab är entreprenör för gjutnings- och källararbetet som pågår nu (hösten 2003). Detta projekt är ett referensprojekt för Peab där de följer upp vilka extra kostnader kvalitetsbrister medför. Platschefen har erfarenheter från kvalitetsarbete på stabsnivå. Entreprenadformen är delad och projekteringen görs löpande under projektet. Ferax, som är projektledare, ansvarar för projekteringen. Specialfastigheter har två heltidsanställda på projektet, en projektchef som agerar ombud mot entreprenörerna och en ansvarar för myndighetskontakter, bl.a. som kvalitetsansvarig enligt Pbl. Besiktning Löpande besiktning görs på dolda konstruktioner som är kritiska för projektet. Eventuella brister i egenkontrollen rapporteras inte vidare från besiktningsmännen. Byggledning Inom projektet finns bl.a. tre stycken byggledare, en projektledare och två projekteringsledare. I projektet har en femtedels resurs avsatts för att arbeta med kvalitetssäkring. Arbetet infattar ofta att hjälpa byggledningen med kvalitetssäkringsdokumentation som uppstår. Samtliga resurser är från Ferax. Byggledaren arbetar med den dagliga uppföljningen av hur projektet fortskrider. De fel som hittas löses i samråd med entreprenören och eventuella avvikelser rapporteras. Troligtvis har ingen uppföljning av hur entreprenörens kvalitetssäkring fungerar skett. Även om kvalitetsbrister upptäckts har byggledningen inte vid något tillfälle gjort någon undersökning av kvalitetssäkringsdokumentationen. Exempelvis kan byggledningen vid identifierad kvalitetsbrist undersöka hur egenkontrollen fungerar för specifik kvalitetsbrist. Om t.ex. brister i gjutningen identifierats kan man gå igenom kontrollprogrammet och eventuell egenkontroll för att se varför bristerna inte identifierats i entreprenörens kontrollverksamhet. 31(46)

32 Troligtvis har ingen uppföljning av kvalitetssäkringen gjorts när kvalitetsbrister hittats Byggmöten Byggmöte sker en gång per vecka då deltagare från Peab och Ferax deltar. På agendan finns en punkt som hanterar miljö och kvalitet. Vid genomgång av ett par protokoll konstaterades att kvalitets- och miljöfrågor diskuterats under denna punkt. Viss uppföljning av kvalitetssäkringen fanns. Till exempel har avsaknad av rutin för avvikelsehantering hos Peab diskuterats. Under betongentreprenaden har projektledningen genomfört två stycken kvalitetsmöten. Mötena syftar till att följa upp projektplan, kontrollplan och egenkontroll. Under mötet diskuterades exempelvis dokumentationen från grundkontroll enligt BKR/BBK där Datum och signatur inte framgick. Under dessa möten sker alltså en viss uppföljning av kvalitetssäkringen. Ingen koppling till eventuella kvalitetsbrister har dock gjorts. Det är ett bra initiativ att följa upp kvalitetssäkringen genom att diskutera den med entreprenören, dock kan man ifrågasätta om det inte är bättre att göra denna uppföljning på byggmötena för att på så sätt markera att uppföljning av kvalitetssäkring ligger i den dagliga driften. I samtliga protokoll fanns ansvarig för respektive åtgärd angiven. Däremot saknades tid när åtgärden skall var genomförd. Eftersom ett antal aktiviteter som påpekats av Ferax inte genomförts av Peab bör ett färdigdatum sättas ut på respektive åtgärd för att öka pressen på entreprenören. Revisioner I projektet ställs inga krav på att internrevisioner skall genomföras. Inga revisioner som uppfyller definitionen på revision i denna rapport har genomförts. Övrig Uppföljning En månad efter att en entreprenad har startat har Ferax för avsikt att göra en praktisk genomgång av kvalitetssäkringen tillsammans med entreprenören. Till exempel gås avvikelsehantering och egenkontroll igenom. Genomgången initieras av produktionschefen. Att genomföra dessa genomgångar är en bra ambition. Tyvärr har de inte genomförts på alla entreprenader. 32(46)

33 Ungefär en gång per månad följer Specialfastigheter upp projektledningen från central nivå. Uppföljningen utförs av Teknikchefen på Specialfastigheter. Det görs i form av 2 h möten som protokollförs. Specialfastigheter fokuserar på olika teman under mötena, exempelvis upphandling eller byggledning. Under dessa möten följs kvalitetssäkringen upp på ett bra och effektivt sätt. Om brister upptäcks protokollförs de och följs upp vid nästa möte. Ungefär en gång per månad följer Specialfastigheter från central nivå upp kvalitetssäkringen Från central nivå följs även entreprenörer upp och på Peab har två uppföljningar gjorts. Specialfastigheter har under dessa uppföljningar i vissa fall tagit ett produktinriktat grepp, vilket innebär att man utgått från produktens funktion. Om brister identifierats har man sedan analyserat kvalitetssäkringen. Under dessa undersökningar har man även varit noga med att utgå från de aktiviteter som definierats som kritiska. Vid uppföljningsarbetet utgår vi från de aktiviteter som anses vara kritiska Eftersom ett stort antal konsulter är involverade i projektet följer Specialfastigheter även upp dessa kontinuerligt. Från central nivå uppskattade man att konsulterna i snitt följs upp 1 h/vecka. Hyresgästen Riskpolisstyrelsen har följt upp Ferax kvalitetssäkring. Kvalitetssäkring För att undersöka behovet av att följa upp kvalitetssäkringen gjordes ett antal stickprov utifrån kraven Statliga byggherrarnas minimikrav avseende kvalitetssäkring vid upphandling av entreprenörer och teknikkonsulter. Bedömningen är gjord enligt följande kriterier: 2 = På de stickprov som togs uppfyller entreprenören kraven 1 = På de stickprov som togs uppfyller entreprenören delar av kraven. 0 = På de stickprov som togs uppfyller entreprenören inte kraven. 33(46)