Strukturella och strategiska prioriteringar i löneöversyn 2017 KS/2017:

Transkript

1 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Strukturella och strategiska prioriteringar i löneöversyn 2017 KS/2017: Förslag till beslut i kommunstyrelsen De strukturella och strategiska satsningarna i löneöversyn 2017 ska fördelas med utgångspunkt i diskrimineringslagens definition av likvärdiga arbeten enligt följande: Yrkesgruppen Vårdbiträden tilldelas kronor/månad utöver redan fördelat utrymme i löneöversyn. Yrkesgruppen Personliga assistenter tilldelas kronor/månad utöver redan fördelat utrymme i löneöversyn. Yrkesgruppen Barnskötare tilldelas kronor/månad utöver redan fördelat utrymme i löneöversyn. Yrkesgruppen Elevassistenter tilldelas kronor/månad utöver redan fördelat utrymme i löneöversyn. Yrkesgruppen Studie och yrkesvägledare tilldelas kronor/månad utöver redan fördelat utrymme i löneöversyn. Yrkesgruppen Arbetsterapeuter tilldelas kronor/månad utöver redan fördelat utrymme i löneöversyn. Yrkesgruppen Sjukgymnaster/fysioterapeuter tilldelas kronor/månad utöver redan fördelat utrymme i löneöversyn. Yrkesgruppen Bibliotekarier tilldelas kronor/månad utöver redan fördelat utrymme i löneöversyn. Yrkesgruppen Familjebehandlare tilldelas kronor/månad utöver redan fördelat utrymme i löneöversyn. Yrkesgruppen Enhetschefer Vård och omsorg tilldelas kronor/månad utöver redan fördelat utrymme i löneöversyn. Yrkesgruppen Enhetschefer Funktionsstöd tilldelas kronor/månad utöver redan fördelat utrymme i löneöversyn. Expedierat/bestyrkt

2 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Utöver ovanstående strukturella och strategiska satsningar avsätts kronor för att täcka den överskjutande kostnaden som Kommunals centrala avtal anger. Sammanfattning Det särskilda anslaget på 10 miljoner kronor fördelas i löneöversyn 2017 till grupper som behöver justeras utifrån diskrimineringslagens definition av likvärdiga arbeten. De särskilda medlen fördelas individuellt och differentierat med fokus på befintlig lönestruktur där hela lönen såväl som lönepåslag beaktas. Det särskilda anslaget säkerställer även täckning för den överskjutande kostnaden som fackförbundet Kommunals centrala avtal anger. Det i budgeten fastslagna löneökningsutrymmet fördelas till respektive förvaltning för vidare hantering med särskilt fokus på diskrimineringslagens definition av lika arbeten samt på marknadslöneläge. Kommunstyrelsens arbetsutskott hade avstämning i ärendet på sitt sammanträde , 14. Beslutsunderlag Diagram över befintliga lönenivåer 2016 i förhållande till beslutad lönestruktur 2017, Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, Yrkanden Ulrika Landergren (L) yrkar återremiss av ärendet för omarbetning med en annan profil där man i högre grad prioriterar den strategiska lönesatsningen till grupper som Kungsbacka kommun har svårt att rekrytera och grupper som har borde haft större löneökningar för grupper som har lång utbildning eller/och har specialistkompetens, att alla medel som ska gå till strategiska lönesatsningar destineras till speciella grupper och medverkar till en ökad lönespridning samt att inga pengar avsatts för att täcka ett enskilt fackförbunds ordinarie avtal. Om återremissen inte vinner gehör yrkar Ulrika Landergren (L) tillägg till förslag till beslut om att de kronor som är avsatta för att täcka överskjutande kostnader för Kommunals centrala avtal omfördelas till att omfatta ytterligare två yrkesgrupper: kuratorer och praktisk/estetisk lärare Hans Forsberg (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Proposition Expedierat/bestyrkt

3 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Ordförande Hans Forsberg (M) ställer proposition på om ärendet ska avgöras idag eller återremitteras och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att ärendet ska avgöras idag. Ordförande finner därefter att det finns två förslag till beslut, det vill säga förvaltningens förslag till beslut samt Ulrika Landergrens (L) yrkande till förslag till beslut om att de kronor som är avsatta för att täcka överskjutande kostnader för Kommunals centrala avtal omfördelas till att omfatta ytterligare två yrkesgrupper: kuratorer och praktisk/estetisk lärare. Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att arbetsutskottet beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut. Beslutet skickas till Kommunledningskontoret verksamhetsområde HR, Kommunledningskontoret verksamhetsområde ekonomi Expedierat/bestyrkt

4 Datum Diarienummer KS/2017: Strukturella och strategiska prioriteringar i löneöversyn 2017 Förslag till beslut De strukturella och strategiska satsningarna i löneöversyn 2017 ska fördelas med utgångspunkt i diskrimineringslagens definition av likvärdiga arbeten enligt följande: Yrkesgruppen Vårdbiträden tilldelas kronor/månad utöver redan fördelat utrymme i löneöversyn. Yrkesgruppen Personliga assistenter tilldelas kronor/månad utöver redan fördelat utrymme i löneöversyn. Yrkesgruppen Barnskötare tilldelas kronor/månad utöver redan fördelat utrymme i löneöversyn. Yrkesgruppen Elevassistenter tilldelas kronor/månad utöver redan fördelat utrymme i löneöversyn. Yrkesgruppen Studie och yrkesvägledare tilldelas kronor/månad utöver redan fördelat utrymme i löneöversyn. Yrkesgruppen Arbetsterapeuter tilldelas kronor/månad utöver redan fördelat utrymme i löneöversyn. Yrkesgruppen Sjukgymnaster/fysioterapeuter tilldelas kronor/månad utöver redan fördelat utrymme i löneöversyn. Yrkesgruppen Bibliotekarier tilldelas kronor/månad utöver redan fördelat utrymme i löneöversyn. Yrkesgruppen Familjebehandlare tilldelas kronor/månad utöver redan fördelat utrymme i löneöversyn. Yrkesgruppen Enhetschefer Vård och omsorg tilldelas kronor/månad utöver redan fördelat utrymme i löneöversyn. Yrkesgruppen Enhetschefer Funktionsstöd tilldelas kronor/månad utöver redan fördelat utrymme i löneöversyn. Utöver ovanstående strukturella och strategiska satsningar avsätts kr för att täcka den överskjutande kostnaden som Kommunals centrala avtal anger. Kommunledningskontoret Frida Svalstedt frida.svalstedt@kungsbacka.se 1 (3) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

5 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) Sammanfattning Det särskilda anslaget på 10 miljoner kronor fördelas i löneöversyn 2017 till grupper som behöver justeras utifrån diskrimineringslagens definition av likvärdiga arbeten. De särskilda medlen fördelas individuellt och differentierat med fokus på befintlig lönestruktur där hela lönen såväl som lönepåslag beaktas. Det särskilda anslaget säkerställer även täckning för den överskjutande kostnaden som Kommunals centrala avtal anger. Det i budgeten fastslagna löneökningsutrymmet fördelas till respektive förvaltning för vidare hantering med särskilt fokus på diskrimineringslagens definition av lika arbeten samt på marknadslöneläge. Beskrivning av ärendet I löneavtalen framgår att arbetsgivaren har ansvar för lönebildningen och att lönebildningen är ett viktigt instrument för att kommunen ska nå sina verksamhetsmål. Fokus för lönepolitiken inom Kungsbacka kommun är jämställda och konkurrenskraftiga löner samt att osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska minska/upphöra. Lönerna ska vara individuella och differentierade så att medarbetarens resultat och löneutveckling binds samman och det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat kan uppnås. Därigenom uppnås en ändamålsenlig och relevant lönespridning. Den beslutade lönestrukturen utgör underlag för centrala satsningar på särskilda grupper samt fungerar som vägledning för chefer vid såväl nylönesättning som i den årliga lönerevisionen. I syfte att skapa en tydligare process med ökad känsla av delaktighet och ansvar för lönebildningen har ambitionen varit att så stor andel som möjligt av den i budgeten angivna procentsatsen för löneöversyn, ska fördelas till förvaltningar för vidare hantering. Därmed har ingången varit att anslaget på 10 miljoner kronor ska täcka de centrala strategiska satsningarna som behöver göras under löneöversyn Utifrån analys av likvärdiga arbeten, förvaltningarnas behov samt fackliga yrkanden är förslaget att de centrala strukturella och strategiska satsningarna riktas till kvinnodominerade grupper, som i relation till likvärdiga grupper, har ett osakligt lågt löneläge. De centrala satsningarna ska fördelas individuellt och differentierat inom given grupp med fokus på relevant lönestruktur där hela löner såväl som lönepåslag beaktas. Utöver den centrala satsningen behöver förvaltningarna själva bidra till prioriteringen av aktuella grupper. Utifrån ovan föreslås att anslaget på 10 miljoner kronor fördelas till yrkesgrupper nedan, inklusive antal medarbetare, för att förtydliga prioriteringens omfattning: 1. Vårdbiträden, ca 104, tilldelas kronor/månad. 2. Personliga assistenter, ca 148, tilldelas kronor/månad. 3. Barnskötare, ca 337, tilldelas kronor/månad.

6 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) 4. Elevassistenter, ca 203, tilldelas kronor/månad. 5. Studie och yrkesvägledare, ca 26, tilldelas kronor/månad. 6. Arbetsterapeuter, ca 36, tilldelas kronor/månad. 7. Sjukgymnaster/fysioterapeuter, ca 28, tilldelas kronor/månad. 8. Bibliotekarier, ca 28, tilldelas kronor/månad. 9. Familjebehandlare, ca 26, tilldelas kronor/månad. 10. Enhetschefer inom Vård och omsorg, ca 35, tilldelas kronor/månad. 11. Enhetschefer Funktionsstöd, ca 25, tilldelas kronor/månad. Grupper som utifrån diskrimineringslagens definition av lika arbeten, ska beaktas och hanteras på respektive förvaltning. Så även likvärdiga arbeten gällande mindre grupper som inte omfattas av de centrala strategiska satsningarna. Genom ovan analys och justering av både lika och likvärdiga arbeten hanterar Kungsbacka kommun löneskillnader som arbetsgivare enligt lag är skyldiga att hantera och justera. Det särskilda anslaget föreslås även täcka den överskjutande kostnaden som Kommunals centrala avtal anger. I och med det får även grupperna undersköterskor samt stödassistenter, stödpedagoger, rehabiliteringsassistenter och personliga assistenter med undersköterskeutbildning del av de strategiska medlen. På respektive förvaltning och i överläggningar med fackliga organisationer kommer även arbeten, som på grund av marknadsläge behöver ses över, att beaktas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Beslutet skickas till HR Kommunledningskontoret Ekonomi Kommunledningskontoret Frida Svalstedt Specialist HR lönebildning

7 Lön Befintliga lönenivåer 2016 i förhållande till beslutad lönestruktur :e percentilen Medianen 90:e percentilen

8 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Beslut om fördelning av arbetsmiljöuppgifter KS/2016: Förslag till beslut i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen fördelar uppgifter inom arbetsmiljöområdet till kommundirektör i uppdrag som förvaltningschef för Kommunledningskontoret. Sammanfattning I enlighet med beslut om, Riktlinjer och ansvar för fördelning av arbetsmiljöuppgifter, fördelas arbetsmiljöuppgifter enligt punkt 6.3 till kommundirektören. Punkt 6.3 beskriver att förvaltningschefen har ansvar att skaffa sig kunskap om Kungsbacka kommuns policydokument och övriga regler som har betydelse för arbetsmiljön, samt om Kungsbacka kommuns samverkansavtal. Därutöver ska förvaltningschefen: Se till att det finns mål för arbetsmiljöarbetet och att dessa följs upp. Se till att arbetsmiljöarbetet organiseras på lämpligt sätt inom förvaltningen. Se till att det av uppgiftsfördelningen framgår vad som gäller vid chefers sjukfrånvaro eller semester. Se till att gällande uppgiftsfördelning tydligt visar vem i organisationen som har ansvaret för varje typ av fråga. Se till att samverkan sker i förvaltningens samverkansorganisation kring vissa arbetsmiljöfrågor. Se till att det inom förvaltningen finns en organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. Se till att handlingsplaner för arbetsmiljöarbetet upprättas och att insatserna för arbetsmiljön dokumenteras. Expedierat/bestyrkt

9 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Se till att det finns ekonomiska och personella förutsättningar för ett i praktiken fungerande arbetsmiljöarbete. Stimulera initiativ på arbetsmiljöområdet. Åtgärda brister i arbetsmiljön inom den givna fördelningen av arbetsmiljöarbetsuppgifter, eller returnera frågan till nämnden. Se till att det systematiska arbetsmiljöarbetet följs upp årligen. Gentemot direkt underställda medarbetare uppfylla de krav som ställs på enhetschef/rektor/motsvarande, se punkt 6.5 i Riktlinjer och ansvar för fördelning av arbetsmiljöuppgifter Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Delegeringsbeslut för underskrift. Riktlinjer och ansvar för fördelning av arbetsmiljöuppgifter, Beslutet skickas till Ann-Charlotte Järnström Frida Svalstedt Specialist HR KLK Expedierat/bestyrkt

10 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2016:378 Beslut om fördelning av arbetsmiljöuppgifter i enlighet med Kungsbacka kommuns riktlinjer och ansvar för fördelning av arbetsmiljöuppgifter Förslag till beslut Kommunstyrelsen fördelar uppgifter inom arbetsmiljöområdet till kommundirektör i uppdrag som förvaltningschef för Kommunledningskontoret. Sammanfattning I enlighet med beslut om, Riktlinjer och ansvar för fördelning av arbetsmiljöuppgifter, fördelas arbetsmiljöuppgifter enligt punkt 6.3 till kommundirektören. Punkt 6.3 beskriver att förvaltningschefen har ansvar att skaffa sig kunskap om Kungsbacka kommuns policydokument och övriga regler som har betydelse för arbetsmiljön, samt om Kungsbacka kommuns samverkansavtal. Därutöver ska förvaltningschefen: Se till att det finns mål för arbetsmiljöarbetet och att dessa följs upp. Se till att arbetsmiljöarbetet organiseras på lämpligt sätt inom förvaltningen. Se till att det av uppgiftsfördelningen framgår vad som gäller vid chefers sjukfrånvaro eller semester. Se till att gällande uppgiftsfördelning tydligt visar vem i organisationen som har ansvaret för varje typ av fråga. Se till att samverkan sker i förvaltningens samverkansorganisation kring vissa arbetsmiljöfrågor. Se till att det inom förvaltningen finns en organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. Se till att handlingsplaner för arbetsmiljöarbetet upprättas och att insatserna för arbetsmiljön dokumenteras. Se till att det finns ekonomiska och personella förutsättningar för ett i praktiken fungerande arbetsmiljöarbete. Stimulera initiativ på arbetsmiljöområdet. Kommunledningskontoret Birgitta Rein / birgitta.rein@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

11 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Åtgärda brister i arbetsmiljön inom den givna fördelningen av arbetsmiljöarbetsuppgifter, eller returnera frågan till nämnden. Se till att det systematiska arbetsmiljöarbetet följs upp årligen. Gentemot direkt underställda medarbetare uppfylla de krav som ställs på enhetschef/rektor/motsvarande, se punkt 6.5 i Riktlinjer och ansvar för fördelning av arbetsmiljöuppgifter Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Delegeringsbeslut för underskrift. Riktlinjer och ansvar för fördelning av arbetsmiljöuppgifter, Beslutet skickas till Ann-Charlotte Järnström Frida Svalstedt Specialist HR KLK Birgitta Rein Specialist HR

12 FÖRDELNING AV ARBETSMILJÖUPPGIFTER ENLIGT KUNGSBACKA KOMMUNS RIKTLINJER FÖR ANSVAR OCH UPPGIFTSFÖRDELNING AV ARBETSMILJÖUPPGIFTER Från nämnd till förvaltningschef Jag som Ordförande för kommunstyrelsen 1 (1) fördelar arbetsmiljöuppgifter, enligt punkt 6.3 för förvaltningschef, till Ann-Charlotte Järnström i uppdrag som förvaltningschef för kommunledningskontoret och som chef för kommunens förvaltningschefer I den mån befogenheter, kompetens eller resurser inte räcker till ska vederbörande returnera uppgiften/problemet till mig. Vi har muntligen gått igenom uppgifterna och diskuterat vad som krävs för att arbetsmiljöarbetet ska fungera väl i enlighet med denna fördelning. Datum Underskrift, den som fördelar uppgifter Underskrift, den som fördelas Namnförtydligande Namnförtydligande KUB6177a, 2.0, Kungsbacka kommun Besöksadress Telefon Kungsbacka Stadshuset, Storgatan info@kungsbacka.se Fax

13 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Rätt att ta emot och öppna post i Kungsbacka kommun KS/2016: Förslag till beslut i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen utser personal anställd vid kommunledningskontorets administrativa verksamhetsområde till delgivningsmottagare för kommunstyrelsen samt beslutar att de har rätt att underteckna/kvittera ut mottagningsbevis, rekommenderade brev och öppna post adresserad till Kungsbacka kommun. Tidigare beslut, Ks , upphör därmed att gälla. Sammanfattning Delgivning med nämnden/styrelsen är aktuellt när en kommun är part i ett ärende och har rätt att överklaga ett beslut av en annan myndighet. Den beslutande myndigheten skickar då ett delgivningskvitto till kommunen som ska skrivas under och skickas tillbaka till avsändaren som ett bevis på att brevet har tagits emot. Av dokumentet Reglemente för kommunstyrelsen och nämnder, Kf , framgår att delgivning med nämnden/styrelsen har ordföranden, förvaltningschefen eller annan anställd som utsetts av nämnden. Kommunstyrelsen beslutade att utse personal anställda inom enheten för administration på förvaltningen för Service till delgivningsmottagare för kommunstyrelsen samt att de fick rätt att underteckna/kvittera ut mottagningsbevis, rekommenderade brev och öppna post adresserad till Kungsbacka kommun. Från och med den 1 januari 2017 har den organisatoriska tillhörigheten flyttats för ett flertal av dessa personer, som nu tillhör kommunledningskontorets administrativa verksamhetsområde. Eftersom dessa personer dagligen hanterar inkommen post till kommunen så bör de utifrån praktiska skäl fortsatt vara Expedierat/bestyrkt

14 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum delgivningsmottagare för kommunstyrelsen samt ha rätt att underteckna/kvittera ut mottagningsbevis, rekommenderade brev och öppna post adresserad till Kungsbacka kommun. Kommunstyrelsen föreslås besluta att personal anställd vid kommunledningskontorets administrativa verksamhetsområde utses till delgivningsmottagare för kommunstyrelsen samt har rätt att underteckna/kvittera ut mottagningsbevis, rekommenderade brev och öppna post adresserad till Kungsbacka kommun. Tidigare beslut, Ks , upphör därmed att gälla. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, Kommunstyrelsens protokoll, Beslutet skickas till KLK Expedierat/bestyrkt

15 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2016:391 Rätt att ta emot och öppna post i Kungsbacka kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen utser personal anställd vid kommunledningskontorets administrativa verksamhetsområde till delgivningsmottagare för kommunstyrelsen samt beslutar att de har rätt att underteckna/kvittera ut mottagningsbevis, rekommenderade brev och öppna post adresserad till Kungsbacka kommun. Tidigare beslut, Ks , upphör därmed att gälla. Sammanfattning Delgivning med nämnden/styrelsen är aktuellt när en kommun är part i ett ärende och har rätt att överklaga ett beslut av en annan myndighet. Den beslutande myndigheten skickar då ett delgivningskvitto till kommunen som ska skrivas under och skickas tillbaka till avsändaren som ett bevis på att brevet har tagits emot. Av dokumentet Reglemente för kommunstyrelsen och nämnder, Kf , framgår att delgivning med nämnden/styrelsen har ordföranden, förvaltningschefen eller annan anställd som utsetts av nämnden. Kommunstyrelsen beslutade att utse personal anställda inom enheten för administration på förvaltningen för Service till delgivningsmottagare för kommunstyrelsen samt att de fick rätt att underteckna/kvittera ut mottagningsbevis, rekommenderade brev och öppna post adresserad till Kungsbacka kommun. Från och med den 1 januari 2017 har den organisatoriska tillhörigheten flyttats för ett flertal av dessa personer, som nu tillhör kommunledningskontorets administrativa verksamhetsområde. Eftersom dessa personer dagligen hanterar inkommen post till kommunen så bör de utifrån praktiska skäl fortsatt vara delgivningsmottagare för kommunstyrelsen samt ha rätt att underteckna/kvittera ut mottagningsbevis, rekommenderade brev och öppna post adresserad till Kungsbacka kommun. Kommunstyrelsen föreslås besluta att personal anställd vid kommunledningskontorets administrativa verksamhetsområde utses till delgivningsmottagare för kommunstyrelsen samt har rätt att underteckna/kvittera ut mottagningsbevis, rekommenderade brev och öppna post adresserad till Kungsbacka kommun. Tidigare beslut, Ks , upphör därmed att gälla. Kommunledningskontoret Frida Sävfält frida.savfalt@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

16 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Kommunstyrelsens protokoll, Beslutet skickas till KLK Frida Sävfält Kommunsekreterare

17 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG Datum Rätt att ta emot och öppna post till Kungsbacka kommun KS/2016: Beslut Personal, anställd vid Serviceförvaltningens administrativa enhet, har rätt att underteckna/kvittera ut mottagningsbevis, rekommenderade brev och öppna post adresserad till Kungsbacka kommun Sammanfattning Av dokumentet Reglemente för kommunstyrelsen och nämnder framgår att delgivning med nämnden/styrelsen sker med ordföranden, förvaltningschefen eller annan anställd som nämnden bestämmer. Av praktiska skäl bör den rätten samt rätten att öppna post adresserad till Kungsbacka kommun, vara given till de som dagligen hanterar posten till kommunen. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskott, , 200 Tjänsteskrivelse, Kommunstyrelsens beslut, , 297 Beslutet skickas till Berörda personer Postmottagningen på vaktmästeriet Expedierat/bestyrkt

18 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Vägledande principer integration KS/2016: Förslag till beslut i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen fastställer Vägledande principer integration utifrån Ulrika Landergrens (L) förslag, daterad Vägledande principer för boendeanskaffning för nyanlända och ensamkommande barn, , upphör därmed att gälla. Sammanfattning Kommunfullmäktige antog ett inriktningsbeslut för Kungsbacka kommuns mottagande av flyktingar (KS/2015:449, 186). Som en följd utav detta har kommunstyrelsen fastslagit vägledande principer för boendeanskaffning för nyanlända och ensamkommande barn och ungdomar. Dessa behöver revideras och vägledande principer för fler delområden inom integration behöver fastslås. Under 2015 tog Kungsbacka emot ett stort antal ensamkommande barn och under 2016 har mottagandet av nyanlända familjer och ensamhushåll med uppehållstillstånd ökat kraftigt var kommuntalet 318 och för år 2017 är kommuntalet 397. För att arbeta kvalitetssäkert samt kostnadsoch resurseffektivt behöver vägledande principer för hur integrationsarbetet ska bedrivas antas. Kommunstyrelsen föreslås besluta att fastställa Vägledande principer för integration. Vägledande principer för boendeanskaffning för nyanlända och ensamkommande barn och ungdomar upphör därmed att gälla. Kommunstyrelsens arbetsutskott hade avstämning i ärendet på sitt sammanträde , 11 och , 32. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, Kommunledningskontorets förslag till Vägledande principer integration, Expedierat/bestyrkt

19 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Yrkanden Ulrika Landergren (L) yrkar bifall till eget förslag till Vägledande principer integration, daterad Eva Borg (S) yrkar bifall till Ulrika Landergrens (L) förslag till Vägledande principer integration med ändring att på sikt på sidan två ska stå kvar. Proposition Ordförande Hans Forsberg (M) finner att det finns två förslag till beslut, det vill säga Ulrika Landergrens (L) yrkande om bifall till förslag till Vägledande principer integration, daterad samt Eva Borgs (S) yrkande om bifall till Ulrika Landergrens (L) förslag till Vägledande principer integration med ändring att på sikt på sidan två ska stå kvar. Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att arbetsutskottet beslutar enligt Ulrika Landergrens (L) yrkande. Beslutet skickas till Nämnden för Förskola & Grundskola, Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning, Nämnden för Individ & Familjeomsorg, Kommunfullmäktige, Förvaltningen för Plan & Bygg Expedierat/bestyrkt

20 Vägledande principer för integration Bakgrund Kommunfullmäktige tog , 186, beslut om ett antal inriktningsmål för integration i Kungsbacka: Inriktningsmål för etableringsprocessen 1 Flyktingmottagandet ska främja snabb integration. 2 De statliga ersättningarna ska täcka kostnaderna för flyktingmottagandet. 3 Nyanlända invandrare ska snabbt komma in på arbetsmarknaden. 4 Ensamkommande barn ska så snabbt som möjligt få plats i en boendeform som är anpassad till deras behov. 5 Utredningar för ensamkommande barn ska vara anpassade efter varje barns behov, liksom skola och fritidsaktiviteter. 6 Flexibla lösningar ska eftersträvas och förenkling ska ske där det går. 7 Bostadsproduktionen behöver öka. För att styra arbetet i riktning mot kommunfullmäktiges mål och att få tydlighet och tempo i processen har vägledande principer inom ett antal områden tagits fram. 2. Sammanfattning På lång sikt ska Kungsbacka kommuns boendeanskaffning tillsammans med övriga integrationsåtgärder ge kommunen och samhället en positiv avkastning genom en god integration. De vägledande principerna för integration omfattar följande områden: 1. Boendeanskaffning Boendelösningar för ensamkommande barn Boendelösningar för nyanlända familjer och ensamhushåll 2. Ekonomistyrning 3. Utbildning 4. Arbetsmarknad 5. Fritid 6. Kommunikation 3. Boendeanskaffning 3.1 Boendelösningar för ensamkommande barn Ensamkommande barn ska så snabbt som möjligt få plats i en boendeform som är anpassad till deras behov. Barnen ska, i möjligaste mån, placeras i boenden inom kommunen. Familjehem ska användas i större omfattning. Barn som har förutsättningar att bo i stödboende ska placeras i ett sådant boende. Kvalitet och ekonomi ska vara avgörande vid val av driftsform av boende. Storlek på boende fastställs inför anskaffning. Avgörande är kvalitet och ekonomi. 1

21 3.1.1 Lokalisering av HVB/stödboende Placering av boenden ska ske i alla kommundelar för få en fördelning inom kommunen. Lokalisering inom tätortsområden är att föredrar för att ge bättre förutsättningar för integrering och Ett Kungsbacka. Lokalisering bör ta hänsyn till ledig kapacitet i skolorna. 3.2 Boendelösningar för nyanlända familjer och vuxna Nyanlända ska i så stor utsträckning som möjligt erbjudas permanent bostad. För att kunna fullgöra sin skyldighet i mottagandet kan kommunen, där inte tillgång till permanent bostad finns, erbjuda genomgångsboende. Permanenta bostäder skapas genom: Lägenheter från Eksta och privata fastighetsägare. Inhyrning av lägenheter, villor, stugor, rum från privatpersoner. Uppförande av bostäder med tillfälligt bygglov efter avstämning med KSAU och om bebyggelsen är av större omfattning, beslut i KS. Genomgångsboenden skapas genom: Kommunägda lokaler, som anpassas till självhushåll. Inhyrning av lägenheter, villor, stugor, rum från privatpersoner. Kommunen kan lämna hyresgaranti efter särskild prövning. Inköp av campingstugor för självhushåll som lokaliseras på lämpliga ställen. Akuta fall får hanteras utifrån hur socialtjänsten hanterar personer med särskilda behov. 4. Ekonomistyrning Kommunen har rätt till ersättning från staten för vissa av kostnaderna för asylsökande och nyanlända. En del av de statliga ersättningarna betalas ut utan ansökan och en del behöver återsökas. Målet är att de statliga ersättningarna på lång sikt ska täcka kostnaderna för flyktingmottagandet. Kommunallagens begrepp god ekonomisk hushållning ska vara vägledande i allt arbete med integrationsåtgärder. Ombyggnad av kommunala lokaler skall ske enligt god ekonomisk hushållning. Finansiering för investeringar i kommunala lokaler som byggs om till tillfälliga boendelösningar uppskattas till 3 Mkr per år för 2016 respektive Dessa investeringar finansieras inom befintlig investeringsram för kommunstyrelsens inköp av fastigheter. Kontinuerlig uppföljning av kostnader för flyktingmottagande ska göras. Alla kostnader där ersättning kan erhållas från staten ska återsökas. Total kostnad för HVB och andraboendeformer för ensamkommande barn ska på sikt vara lägre än det statliga bidraget. Återrapportering av använda medel sker till kommunstyrelsen vid delårs- och helårsrapport. Kommentar [UL1]: Föreslår vi utgår 2

22 5. Utbildning Nyanlända vuxna ska få en snabb, individanpassad och effektiv utbildning. Nyckeln till att komma in i det svenska samhället är att alla lär sig det svenska språket. Kontakt ska tas med Arbetsförmedlingen inom en vecka för att få en etableringsplan upprättad. Kontakt ska tas med Kompetenscentrum för studie- och yrkesvägledning inför start av SFI/studier inom en vecka efter det att etableringsplan har upprättats hos Arbetsförmedlingen. Nyanländas individuella erfarenhet och kompetens ska tas tillvara på ett snabbt och effektivt sätt. Kvinnor ska nås av etableringsinsatser i samma utsträckning som män. Nyanlända och ensamkommande barn ska erbjudas en god utbildning i en trygg miljö, som stimulerar till utveckling och lärande. Kontakt ska etableras med skolan inom en vecka. De nyanlända/asylsökande eleverna ska erbjudas studiehandledning på sitt modersmål. Nyanlända barn med svårigheter att få behörighet till gymnasiet ska ges möjlighet att delta i ferieskola. Extra fokus ska läggas på undervisning i svenska A, engelska och matematik. De nyanlända eleverna ska placeras på samtliga förskolor/skolor i kommunen. 6. Arbetsmarknad Arbetsförmedlingen har det samordnande ansvaret för etablering av nyanlända. Kommunen ska erbjuda insatser i samverkan med Arbetsförmedlingen för att nyanlända ska komma ut i arbetslivet innan det tvååriga etableringsprogrammet avslutas. Kommunen ska erbjuda arbetsförberedande insatser såsom praktik- och arbetsträningsplatser. För att förstå det svenska samhället, lagar och regler, skyldigheter och rättigheter, värderingar mm ska alla delta i samhällsorienteringen. Vi erbjuder därför en utökad samhällsorientering i Kungsbacka. Kommunen ska arbeta för att öka samverkan mellan näringsliv och kommun och skapa nätverk för att underlätta nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Kvinnor ska nås av kommunens arbetsmarknadsinsatser i samma utsträckning som män. 7. Fritid Ensamkommande barn och nyanlända ska ha tillgång till all kommunal verksamhet och service på samma villkor som andra kommuninvånare. Tillgänglighet förutsätter stöd och ibland information på modersmålet. Vi ser som en framgångsfaktor att vi i Kungsbacka tar tillvara och utvecklar samverkan med civilsamhället. Kommunen ska erbjuda mötesplatser och plattformar där sociala verksamheter kan äga rum. 3

23 Kommunen ska etablera former för sociala verksamheter som främjar kontakten mellan nyanlända och svenskar. Ensamkommande barn och nyanlända ska ges god information om de möjligheter som finns för en meningsfull fritid. 8. Kommunikation Kommunikationen med invånare och andra intressenter ska bygga på öppenhet, respektfullt bemötande och möjlighet till inflytande. Invånarna ska uppleva en god tillgänglighet till dialog för att kunna få svar på frågor. Målen med kommunikationen är att öka kunskapen om invandring och flyktingar och om kommunens arbete om flyktingmottagande och integration för att skapa trygghet för alla i kommunen samt stödja interna mål och processer för integration i Kungsbacka. Utifrån beslutad kommunikationsplan fastställs varje år en aktivitetsplan. 4

24 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2016:567 Vägledande principer integration Förslag till beslut i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen fastställer Vägledande principer integration, daterad Vägledande principer för boendeanskaffning för nyanlända och ensamkommande barn, , upphör därmed att gälla. Sammanfattning Kommunfullmäktige antog ett inriktningsbeslut för Kungsbacka kommuns mottagande av flyktingar (KS/2015:449, 186). Som en följd utav detta har kommunstyrelsen fastslagit vägledande principer för boendeanskaffning för nyanlända och ensamkommande barn och ungdomar. Dessa behöver revideras och vägledande principer för fler delområden inom integration behöver fastslås. Under 2015 tog Kungsbacka emot ett stort antal ensamkommande barn och under 2016 har mottagandet av nyanlända familjer och ensamhushåll med uppehållstillstånd ökat kraftigt var kommuntalet 318 och för år 2017 är kommuntalet 397. För att arbeta kvalitetssäkert samt kostnadsoch resurseffektivt behöver vägledande principer för hur integrationsarbetet ska bedrivas antas. Kommunstyrelsen föreslås besluta att fastställa Vägledande principer för integration. Vägledande principer för boendeanskaffning för nyanlända och ensamkommande barn och ungdomar upphör därmed att gälla. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Vägledande principer integration, Beslutet skickas till FG, GV, IF, KF, PB Kommunledningskontoret Karin Martinsson karin.martinsson@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

25 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Karin Martinsson Integrationschef

26 Vägledande principer för integration Bakgrund Kommunfullmäktige tog , 186, beslut om ett antal inriktningsmål för integration i Kungsbacka: Inriktningsmål för etableringsprocessen 1 Flyktingmottagandet ska främja snabb integration. 2 De statliga ersättningarna ska täcka kostnaderna för flyktingmottagandet. 3 Nyanlända invandrare ska snabbt komma in på arbetsmarknaden. 4 Ensamkommande barn ska så snabbt som möjligt få plats i en boendeform som är anpassad till deras behov. 5 Utredningar för ensamkommande barn ska vara anpassade efter varje barns behov, liksom skola och fritidsaktiviteter. 6 Flexibla lösningar ska eftersträvas och förenkling ska ske där det går. 7 Bostadsproduktionen behöver öka. För att styra arbetet i riktning mot kommunfullmäktiges mål och att få tydlighet och tempo i processen har vägledande principer inom ett antal områden tagits fram. 2. Sammanfattning På lång sikt ska Kungsbacka kommuns boendeanskaffning tillsammans med övriga integrationsåtgärder ge kommunen och samhället en positiv avkastning genom en god integration. De vägledande principerna för integration omfattar följande områden: 1. Boendeanskaffning Boendelösningar för ensamkommande barn Boendelösningar för nyanlända familjer och ensamhushåll 2. Ekonomistyrning 3. Utbildning 4. Arbetsmarknad 5. Fritid 6. Kommunikation 3. Boendeanskaffning 3.1 Boendelösningar för ensamkommande barn Ensamkommande barn ska så snabbt som möjligt få plats i en boendeform som är anpassad till deras behov. Barnen ska, i möjligaste mån, placeras i boenden inom kommunen. Familjehem ska användas i större omfattning. Barn som har förutsättningar att bo i stödboende ska placeras i ett sådant boende. Kvalitet och ekonomi ska vara avgörande vid val av driftsform av boende. Storlek på boende fastställs inför anskaffning. Avgörande är kvalitet och ekonomi. 1

27 3.1.1 Lokalisering av HVB/stödboende Placering av boenden ska ske i alla kommundelar för få en fördelning inom kommunen. Lokalisering inom tätortsområden är att föredrar för att ge bättre förutsättningar för integrering och Ett Kungsbacka. Lokalisering bör ta hänsyn till ledig kapacitet i skolorna. 3.2 Boendelösningar för nyanlända familjer och vuxna Nyanlända ska i så stor utsträckning som möjligt erbjudas permanent bostad. För att kunna fullgöra sin skyldighet i mottagandet kan kommunen, där inte tillgång till permanent bostad finns, erbjuda genomgångsboende. Permanenta bostäder skapas genom: Lägenheter från Eksta och privata fastighetsägare. Inhyrning av lägenheter, villor, stugor, rum från privatpersoner. Uppförande av bostäder med tillfälligt bygglov efter avstämning med KSAU och om bebyggelsen är av större omfattning, beslut i KS. Genomgångsboenden skapas genom: Kommunägda lokaler, som anpassas till självhushåll. Inhyrning av lägenheter, villor, stugor, rum från privatpersoner. Kommunen kan lämna hyresgaranti efter särskild prövning. Inköp av campingstugor för självhushåll som lokaliseras på lämpliga ställen. Akuta fall får hanteras utifrån hur socialtjänsten hanterar personer med särskilda behov. 4. Ekonomistyrning Kommunen har rätt till ersättning från staten för vissa av kostnaderna för asylsökande och nyanlända. En del av de statliga ersättningarna betalas ut utan ansökan och en del behöver återsökas. Målet är att de statliga ersättningarna på lång sikt ska täcka kostnaderna för flyktingmottagandet. Kommunallagens begrepp god ekonomisk hushållning ska vara vägledande i allt arbete med integrationsåtgärder. Ombyggnad av kommunala lokaler skall ske enligt god ekonomisk hushållning. Finansiering för investeringar i kommunala lokaler som byggs om till tillfälliga boendelösningar uppskattas till 3 Mkr per år för 2016 respektive Dessa investeringar finansieras inom befintlig investeringsram för kommunstyrelsens inköp av fastigheter. Kontinuerlig uppföljning av kostnader för flyktingmottagande ska göras. Alla kostnader där ersättning kan erhållas från staten ska återsökas. Total kostnad för HVB och andraboendeformer för ensamkommande barn ska på sikt vara lägre än det statliga bidraget. Återrapportering av använda medel sker till kommunstyrelsen vid delårs- och helårsrapport. 2

28 5. Utbildning Nyanlända vuxna ska få en snabb, individanpassad och effektiv utbildning. Kontakt ska tas med Arbetsförmedlingen inom en vecka för att få en etableringsplan upprättad. Kontakt ska tas med Kompetenscentrum för studie- och yrkesvägledning inför start av SFI/studier inom en vecka efter det att etableringsplan har upprättats hos Arbetsförmedlingen. Nyanländas individuella erfarenhet och kompetens ska tas tillvara på ett snabbt och effektivt sätt. Kvinnor ska nås av etableringsinsatser i samma utsträckning som män. Nyanlända och ensamkommande barn ska erbjudas en god utbildning i en trygg miljö, som stimulerar till utveckling och lärande. Kontakt ska etableras med skolan inom en vecka. De nyanlända/asylsökande eleverna ska erbjudas studiehandledning på sitt modersmål. Nyanlända barn med svårigheter att få behörighet till gymnasiet ska ges möjlighet att delta i ferieskola. Extra fokus ska läggas på undervisning i svenska A, engelska och matematik. De nyanlända eleverna ska placeras på samtliga förskolor/skolor i kommunen. 6. Arbetsmarknad Arbetsförmedlingen har det samordnande ansvaret för etablering av nyanlända. Kommunen ska erbjuda insatser i samverkan med Arbetsförmedlingen för att nyanlända ska komma ut i arbetslivet innan det tvååriga etableringsprogrammet avslutas. Kommunen ska erbjuda arbetsförberedande insatser såsom praktik- och arbetsträningsplatser. Kommunen ska arbeta för att öka samverkan mellan näringsliv och kommun och skapa nätverk för att underlätta nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Kvinnor ska nås av kommunens arbetsmarknadsinsatser i samma utsträckning som män. 7. Fritid Ensamkommande barn och nyanlända ska ha tillgång till all kommunal verksamhet och service på samma villkor som andra kommuninvånare. Tillgänglighet förutsätter stöd och information på modersmålet. Kommunen ska erbjuda mötesplatser och plattformar där sociala verksamheter kan äga rum. Kommunen ska etablera former för sociala verksamheter som främjar kontakten mellan nyanlända och svenskar. Ensamkommande barn och nyanlända ska ges god information om de möjligheter som finns för en meningsfull fritid. 3

29 8. Kommunikation Kommunikationen med invånare och andra intressenter ska bygga på öppenhet, respektfullt bemötande och möjlighet till inflytande. Invånarna ska uppleva en god tillgänglighet till dialog för att kunna få svar på frågor. Målen med kommunikationen är att öka kunskapen om invandring och flyktingar och om kommunens arbete om flyktingmottagande och integration för att skapa trygghet för alla i kommunen samt stödja interna mål och processer för integration i Kungsbacka. Utifrån beslutad kommunikationsplan fastställs varje år en aktivitetsplan. 4

30 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Samverkans- och medfinansieringsavtal för mellankommunal kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla KS/2015: Förslag till beslut i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen godkänner samverkans- och medfinansieringsavtal för projektet Mellankommunal kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla, undertecknat av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Sammanfattning Under 2014 startade ett långsiktigt arbete inom Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla med att ta tillvara på och utveckla kvaliteterna i kustzonen. Projektet syftar till att etablera en fördjupad samverkan mellan kommuner, myndigheter och andra relevanta aktörer för att uppnå en hållbar utveckling av kust- och havsområdet i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla. Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, är projektägare och ansvarar för projektledningen av kustzonsplaneringen. Delaktiga kommuner ansvarar bland annat för att förankra arbetet lokalt, leverera uppgifter och underlag till projektet samt aktivt delta i en eller flera arbetsgrupper. Kungsbacka kommun har valt att vara delaktig i tre grupper som rör samhällsplanering, miljö och näringslivsfrågor. Arbetet med kustzonsplaneringen ska pågå under en treårsperiod mellan till Kommunstyrelsen i Kungsbacka godkände kommunens medverkan i projektet i ett remissvar till GR. Nu har GR översänt ett samarbets- och medfinansiärsavtal för projektet. Avtalet innebär att de deltagande kommunerna är medfinansiärer och medfinansierar motsvarande kr per år och kommun. För Kungsbacka kommun innebär detta en totalkostnad på kronor som ska betalas genom nedlagd arbetstid i projektet. Om den nedlagda Expedierat/bestyrkt

31 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum arbetstiden inte motsvarar beloppet ska kommunen kompensera mellanskillnaden med kontant finansiering. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, GR Avtalsförslag - Mellankommunal kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla, Beslutet skickas till Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Expedierat/bestyrkt

32 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2015:278 Samverkans- och medfinansieringsavtal för projektet Mellankommunal kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla. Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner samverkans- och medfinansieringsavtal för projektet Mellankommunal kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla. Sammanfattning Under 2014 startade ett långsiktigt arbete inom Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla med att ta tillvara på och utveckla kvaliteterna i kustzonen. Projektet syftar till att etablera en fördjupad samverkan mellan kommuner, myndigheter och andra relevanta aktörer för att uppnå en hållbar utveckling av kust- och havsområdet i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla. Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, är projektägare och ansvarar för projektledningen av kustzonsplaneringen. Delaktiga kommuner ansvarar bland annat för att förankra arbetet lokalt, leverera uppgifter och underlag till projektet samt aktivt delta i en eller flera arbetsgrupper. Kungsbacka kommun har valt att vara delaktig i tre grupper som rör samhällsplanering, miljö och näringslivsfrågor. Arbetet med kustzonsplaneringen ska pågå under en treårsperiod mellan till Kommunstyrelsen i Kungsbacka godkände kommunens medverkan i projektet i ett remissvar till GR. Nu har GR översänt ett samarbets- och medfinansiärsavtal för projektet. Avtalet innebär att de deltagande kommunerna är medfinansiärer och medfinansierar motsvarande kr per år och kommun. För Kungsbacka kommun innebär detta en totalkostnad på kronor som ska betalas genom nedlagd arbetstid i projektet. Om den nedlagda arbetstiden inte motsvarar beloppet ska kommunen kompensera mellanskillnaden med kontant finansiering. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, GR Avtalsförslag - Mellankommunal kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla, Plan & Bygg Viktoria Fagerlund Telefon viktoria.fagerlund@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

33 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutet skickas till Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Viktoria Fagerlund Strateg fysisk planering

34

35

36

37

38

39

40 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Strategi för tätortsnära friluftsliv KS/2016: Förslag till beslut i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen godkänner Strategi för tätortsnära friluftsliv med nedanstående ändring på sidan 4 och 5 så att texten stämmer överens med Kungsbackas vision 2030 och målen i budgeten 2017: Sid 4 Från: Kungsbacka skall utvecklas till en ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla. ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser och restaurangbesök. Till: I Kungsbacka skapar vi det goda livet tillsammans. Samhället utvecklas på ett hållbart sätt: socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Kungsbacka är en sammanhållen, grönskande och lättillgänglig stad. Hav, öppna landskap och skogsbygd vi förvaltar våra fantastiska naturmiljöer så att även kommande generationer ska kunna njuta av den välgörande naturen, mitt i vardagen. Här har alla ett rikt fritids- och kulturliv med både bredd och spets. Sid 5 Från: Kommunfullmäktige har två prioriterade mål med bäring på friluftslivet. Andelen invånare som upplever goda förutsättningar att leva ett hälsosamt liv ska öka. Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sin fritid ska öka Expedierat/bestyrkt

41 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Till: Kommunfullmäktige har följande prioriterade mål med bäring på friluftslivet. Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sitt kultur- och fritidsliv ska öka. Sammanfattning Friluftslivets betydelse för den attraktiva kommunen kan inte överskattas. Friluftslivet förbättrar folkhälsan, stärker samhällsekonomin och ökar välfärden. För att långsiktigt säkra de goda möjligheterna som finns idag, förbättra möjligheterna och åtgärda bristerna krävs en tydlig ambition och inriktning för att det tätortsnära friluftslivet ska bli en naturlig och viktig del av samhällsplaneringen. Nämnden för Fritid & Folkhälsa har tagit fram ett förslag till strategi för tätortsnära friluftsliv som syftar till att visa vad Kungsbacka ska sträva efter för att förbli och ytterligare utvecklas till en kommun med stora kvaliteter med avseende på det vardagliga frilutslivet. Beslutsunderlag Förvaltningen för Fritid & Folkhälsas tjänsteskrivelse, Inkomna remissvar, Förslag till strategi för tätortsnära friluftsliv, Nämnden för Fritid & Folkhälsa, Beslut 33, Beslutet skickas till Nämnden för Fritid & Folkhälsa Expedierat/bestyrkt

42 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2016:352 Strategi för tätortsnära friluftsliv Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner Strategi för tätortsnära friluftsliv med nedanstående ändring på sidan 4 och 5 så att texten stämmer överens med Kungsbackas vision 2030 och målen i budgeten 2017: Sid 4 Från: Kungsbacka skall utvecklas till en ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla. ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser och restaurangbesök. Till: I Kungsbacka skapar vi det goda livet tillsammans. Samhället utvecklas på ett hållbart sätt: socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Kungsbacka är en sammanhållen, grönskande och lättillgänglig stad. Hav, öppna landskap och skogsbygd vi förvaltar våra fantastiska naturmiljöer så att även kommande generationer ska kunna njuta av den välgörande naturen, mitt i vardagen. Här har alla ett rikt fritids- och kulturliv med både bredd och spets. Sid 5 Från: Kommunfullmäktige har två prioriterade mål med bäring på friluftslivet. Andelen invånare som upplever goda förutsättningar att leva ett hälsosamt liv ska öka. Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sin fritid ska öka Till: Kommunfullmäktige har följande prioriterade mål med bäring på friluftslivet. Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sitt kultur- och fritidsliv ska öka. Sammanfattning Friluftslivets betydelse för den attraktiva kommunen kan inte överskattas. Friluftslivet förbättrar folkhälsan, stärker samhällsekonomin och ökar välfärden. För att långsiktigt säkra de goda Kommunledningskontoret Peter Reneby peter.reneby@kungsbacka.se 1 (3) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

43 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) möjligheterna som finns idag, förbättra möjligheterna och åtgärda bristerna krävs en tydlig ambition och inriktning för att det tätortsnära friluftslivet ska bli en naturlig och viktig del av samhällsplaneringen. Nämnden för Fritid & Folkhälsa har tagit fram ett förslag till strategi för tätortsnära friluftsliv som syftar till att visa vad Kungsbacka ska sträva efter för att förbli och ytterligare utvecklas till en kommun med stora kvaliteter med avseende på det vardagliga frilutslivet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Inkomna remissvar, Förslag till strategi för tätortsnära friluftsliv, Nämnden för Fritid & Folkhälsa, Beslut 33, Beslutet skickas till Nämnden för Fritid & Folkhälsa Beskrivning av ärendet I nämnden för Fritid & Folkhälsas budgetarbete för 2013 togs beslut om att i samverkan med andra berörda nämnder och aktörer ta fram en friluftsplan. Det tätortsnära friluftslivet är av avgörande betydelse ur flera aspekter. Detta finns det stöd för i både nationella mål och övrig kunskap. Strategin omfattar inriktning på arbetet med det tätortsnära friluftslivet samt strategier att fokusera på. Inspiration har tagits från flera håll och Varbergs grönplan har varit en stark inspirationskälla. Inför arbetet med strategin har förvaltningen för Fritid & Folkhälsa genomfört en dialog med företrädare för föreningslivet. Projektet har också använt sig av Kungsbacka kommuns invånarpanel. Fyra strategiska fokusområdet har pekats ut: Sött och salt Attraktivt grönt Till fots och i rörelse Du får, du kan, du vågar Under varje huvudstrategi finns flera exempel på områden där insatser bör göras för att nå, bevara eller utveckla det tätortsnära friluftslivet.

44 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) Strategin ska ligga till grund för handlingsplaner inom Kungsbacka kommun samt fungera som underlag för inriktningen i vår fysiska övergripande planering och i den dagliga planeringen. Bedömningen är att strategin uppfyller stora delar av de nationella målen inom friluftsliv. Strategin är kommunomfattande vilket innebär att många nämnder och förvaltningar berörs både direkt och indirekt. Strategin är ett aktiverande dokument vilket betyder att det ställs krav på utökat och förändrat arbete inom kommunen. Detta innebär ekonomiska konsekvenser både i form av rena investeringar, kartläggning och utredningsarbete samt personella resurser för flera förvaltningar och i viss mån även ett ändrat arbetssätt. Strategin innebär en mer aktiv kommun när det gäller stöd och genomförande och som markägare samt genom avtal med andra. Strategin är en kommungemensam handling där förankringsprocessen mellan förvaltningar och mellan nämnder är av avgörande betydelse. Ambitionen är att handlingen ska utgöra underlag och vara en del av en framtida kommunomfattande översiktplan. Med ett sådant förfarande kommer handlingen, att i samband med kommande översiktsplan, gå ut på samråd till både invånare och övriga intressenter. Förslaget till strategi för det tätortsnära friluftslivet har varit utskickad på partiremiss. Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet har lämnat synpunkter. Partierna var överlag mycket positiva till strategin och deras synpunkter har arbetats in i nu presenterad version. En funktion som föreslogs i den ursprungliga versionen, en friluftslots i kommunen, har tagits bort utifrån remissvaren. Följande bör förtydligas vad gäller strategins inriktning och syfte: Syftet med strategin är att tydliggöra kommunens syn på det tätortsnära friluftslivet. Syftet är inte att kartlägga hur möjligheterna till tätortsnära friluftsliv ser ut i dagsläget. Strategin ger kommunens syn på vilka möjligheter det tätortsnära friluftslivet bör erbjuda. Nästa steg är att genomföra en tätortsanalys för att kartlägga vilka förutsättningar som finns idag och vad som eventuellt saknas för att invånarna ska uppleva goda förutsättningar för att leva ett hälsosamt liv och vara nöjda med fritidsmöjligheterna. Därefter bör handlingsplaner för respektive tätort arbetas fram för att behålla och utveckla friluftsvärdena. I enlighet med förslag till Riktlinjer för styrdokument överlämnas strategin till kommunstyrelsen för beslut. Peter Reneby Kommunekolog

45 Förslag till Strategi för det tätortsnära friluftslivet arbetsmaterial Strategi för Tätortsnära friluftsliv KUNGSBACKA KOMMUN

46 Strategi för det tätortsnära friluftslivet Denna handling är ett förslag till strategi för tätortsnära friluftsliv i Kungsbacka kommun och utgör ett arbetsmaterial. Handlingen är framtagen i samverkan mellan flera tjänstemän på flera förvaltningar tex Förskola & Grundskola, Kultur & Turism, Miljö & Hälsoskydd, Teknik, Kommunstyrelsens förvaltning samt Fritid & folkhälsa. Stöd för handlingen finns i budgetbeslut taget av nämnden för Fritid & folkhälsa avseende framtagande av en friluftsplan. Handlingen är under vår/sommar 2015 föremål för att processas internt inom Kungsbacka kommun innan handlingen avses som något annat än just arbetsmaterial Om dokumentet Strategi för det tätortsnära friluftslivet. Dokumentet skall ligga till grund för vårt arbete med tätortsnära friluftsliv både vid planering och utveckling av befintliga miljöer. Dokumentet utgör kommunens syn på det tätortsnära friluftslivet. Produktion; Förvaltningen för Fritid och Folkhälsa i samverkan med förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd, Förskola & Grundskola, Teknik, Kultur & Turism samt Kommunstyrelsen förvaltning, Kungsbacka kommun Foto Kungsbacka kommun om inget annat anges Tryck xxxx 2 Kungsbacka kommun

47 Friluftslivets betydelse för den attraktiva kommunen kan inte överskattas. Goda möjligheter för friluftsliv betraktar de flesta i Sverige som en självklarhet, nästan som en grundläggande rättighet. För att långsiktigt säkra de goda möjligheterna som finns idag, förbättra möjligheterna och åtgärda bristerna krävs en tydlig ambition och inriktning för att det tätortsnära friluftslivet skall bli en naturlig och viktig del i samhällsplaneringen. Närhet, tillgänglighet och kvalitet är nyckelord i efterfrågan av naturområden för rekreation och naturupplevelser. Därav urvalet att fokusera på det tätortsnära friluftslivet. Fokus på friluftslivet växer sig allt starkare. Regeringen har beslutat om mål för friluftslivspolitiken, naturturismen stärks allt mer och människors engagemang för friluftslivet är starkt. Kommunen har en nyckelroll i att utveckla möjligheterna för friluftslivet och kan arbeta aktivt med friluftslivet till nytta och nöje för befolkningens välbefinnande och naturkontakt. Friluftsliv förbättrar folkhälsan, stärker samhällsekonomin och ökar välfärden. Friluftsliv är ett samlingsbegrepp för fritidsaktiviteter som genomförs utomhus och den tätortsnära naturen och bebyggelsens grönområden är av största vikt för vardagsfriluftslivet. Kommunens syn på tätortsnära områden för friluftslivet är med fokus på det vardagliga behovet av gemensamma områden för utomhusvistelse utan krav på tävling en vanlig vardag, dvs en tisdag eftermiddag. Utrymme för vardaglig utomhusvistelse skall bidra till möjligheten att leva ett hälsosamt liv och med goda förutsättningar för en attraktiv fritid nära sitt boende. Strategin avser att identifiera de avgörande vägval som kommunen måste ta ansvar för, för att våra invånare och besökare skall ha tillgång till den vardagsnära friluftsupplevselen. Samt för att bidra till att nå målet om att vara invånarna upplever goda förutsättningar för att leva ett hälsosamt liv och är nöjda med sin fritid. 3

48 Strategi för det tätortsnära friluftslivet Inriktning för det tätortsnära friluftslivet Vi erbjuder livskvalité... Tätortsnära områden för utomhusvistelse ska bidra till hälsa och rörelse i en attraktiv och socialt hållbar miljö med möjlighet till biologisk mångfald och ekosystemtjänster.... i närheten... Alla tätorter ska ha tillgång till attraktiva områden för utomhusvistelse utan krav på tävling för alla.... för en hållbar utveckling Att utifrån Kungsbackas vision om en hållbar stad och kommun medverka till en livfull miljö med rika möjligheter till möten. Att genom attraktiva stråk och områden kunna bidra till det rörliga friluftslivet, skapa ökad trygghet, lärande miljöer och mer samvaro utomhus. Ständig utveckling Strategin innebär en kommunövergripande en gemensam syn på tätortsnära natur och områden för friluftsliv och ger utrymme för att vi ständigt utvecklar nya och befintliga områden både i det vardagliga arbetet och i den långsiktiga planeringen. Att strategins intentioner avspelar sig i kommande planeringsmaterial för utveckling av kommunen och utveckling i befintliga områden för att tillvara ta möjligheter och potentialer. Ur Kungsbackas vision Kungsbacka skall utvecklas till en ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla....ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser och restaurangbesök. 4 Kungsbacka kommun

49 Strategi för det tätortsnära friluftslivet Friluftslivet i Kungsbacka för en hållbar framtid Mål och syfte Målet med strategin är att tillhandahålla ett lättillgängligt dokument, som på ett enkelt och tydligt sätt beskriver avgörande vägval och ställningstaganden för Kungsbacka kommun för att utvecklas till en hälsosam kommun med tillgängliga områden för friluftsliv och natur i enlighet med uppställda nationella mål. Syftet är att säkerställa att de befintliga värdena behålls och utvecklas, samtidigt som potential tas till vara för att skapa nya värden som gynnar både människor, flora och fauna. Strategin ska visa vad Kungsbacka ska sträva efter för att förbli och ytterligare utvecklas till en kommun med stora kvaliteter avseende det vardagliga friluftslivet, ur både ett socialt och ekologiskt perspektiv, samtidigt som vi bygger tätare, blir många fler varav många saknar tidigare koppling till Kungsbacka. Strategin för det tätortsnära friluftslivet skall komplettera kommunens översiktsplan vad gäller det tätortsnära friluftslivet. Kungsbacka kommun växer och det är konkurrens om marken med många aktörer som vill exploatera. Med fler invånare ökar även användningen av vår utemiljö och med det ett ökat slitage. Strategin för det tätortsnära friluftslivet skall ge stöd i hur vi kan förtäta och utveckla befintliga områden med gröna värden och växa utan växtverk. Den är ett av många steg i arbetet med att säkerställa, utveckla Kommunfullmäktiges prioriterade mål Kommunfullmäktige har två prioriterade mål med bäring på friluftslivet. Andelen invånare som upplever goda förutsättningar att leva ett hälsosamt liv ska öka. Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sin fritid ska öka Kungsbacka kommun - tillgängligt för alla 5

50 Strategi för det tätortsnära friluftslivet Avgränsningar Dokumentet avgränsas genom att beröra platser på en generell nivå. Vissa delar av strategierna är mer inriktade mot kommunal mark och kommunens handläggning medan andra är tänkta att även fungera som inspiration för allmänheten. För att behandla specifika platser, antingen tematiskt eller områdesvist, krävs ytterligare fördjupande arbete. Läs mer under kapitlet handlingsplaner - vad gör vi nu? Utgångspunkten i arbetet har varit tätortsnära utifrån tätorterna som finns utpekade i Kungsbackas kommunövergripande översiktsplan samt det omland inom gång och cykelavstånd dvs ca 1 km utanför avgränsningen för utvecklingsområde (se karta). Ambitionen är att komplettera med ytterligare dokument avseende natur och friluftsliv för övriga delar av kommunens geografiska område. 6 Kungsbacka kommun

51 Strategi för det tätortsnära friluftslivet och planera för ett aktivt friluftsliv, god hälsa och gröna kvalitéer för dagens och framtidens invånare och besökare samt värna och öka den biologiska mångfalden i och nära tätorter. Strategin berör en mängd mål som kommunen har att följa i sin dagliga verksamhet. Det handlar om övergripande nationella mål som landskapskonventionen, barnkonventionen, folkhälsomålen, skolan närhet till naturen men även sådant som de lokala miljömålen och kommunfullmäktiges prioriterade mål. Strategin skall användas såväl vid planering av nya områden som att utveckla mer kvalitéer i befintliga områden i kommunens tätorter och dess närhet. Nationella mål Målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund för friluftslivet. Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö. Friluftsliv definieras som vistelse utomhus i natur- och kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling. Friluftsliv kan utövas på egen hand eller i organiserad form, grundläggande är att mångfalden ger utrymme för ett personligt val. Den tätortsnära naturen och bebyggelsens grönområden är av största vikt för vardagsfriluftslivet. Samhällsplaneringen och den kommunala översiktsplaneringen har stor betydelse för att nå friluftslivsmålet för tillgänglig och attraktiv tätortsnära natur. Ett mål för friluftslivspolitiken är att det finns attraktiv tätortsnära natur för friluftslivet. Målet innebär att befolkningen har tillgång till grönområden och ett tätortsnära landskap med höga frilufts-, natur- och kulturmiljövärden. Nationella målets tio punkter: Naturen ska vara tillgänglig för alla. Personligt och ideellt engagemang ska stå i centrum. Allemansrätten ska värnas. Den hållbara användningen av naturen planeras med hänsyn till friluftslivets behov. Kommunerna ska ha ett stort ansvar för naturen nära tätorterna. Friluftslivet ska bidra till landsbygdsutveckling och regional tillväxt. Skyddade områden ska vara en tillgång för friluftslivet. Friluftslivet ska ha en given roll i skolans arbete. Fysisk aktivitet och avkoppling ska stärka folkhälsan. Beslut om friluftsliv ska fattas med god kunskap. Läs mer hos Naturvårdsverket Kungsbacka kommun 7

52 Strategi för det tätortsnära friluftslivet I de nationella målen står att den tätortsnära naturen och bebyggelsens grönområden är viktiga för rekreation och friluftsliv för den stora andel av befolkningen som bor i tätorter. Sådana områden bidrar även till att främja attraktiva livs- och boendemiljöer. Kommunerna bör därför särskilt verka för att tillgodose behovet av sådan natur som i och nära tätorten är attraktiv för friluftslivet. Här spelar den kommunala planeringen en viktig roll. Som stöd i genomförandet och uppföljningen av målet om tätortsnära natur för friluftslivet anses att följande preciseringar kan användas: Tillgången till sådant tätortsnära natur- och kulturlandskap som är attraktivt för friluftslivet ökar genom bevarande, utveckling och nyskapande. Nåbarheten till och inom tätortsnära natur- och kulturlandskap ökar genom vägar, stigar, vandringsleder, cykelvägar, ridvägar och kollektivtrafik samt genom information om dessa möjligheter. Andelen av det tätortsnära natur- och kulturlandskapets kvaliteter och upplevelsevärden som är bevarade och utvecklas genom strategisk planering, förvaltning, dialog och skötsel ökar kontinuerligt. Ordmoln som illustrerar svaren i den webfråga som ställdes i september 2014 till Kungsbacka kommuns invånarpanel (ca 300 svarande) om Vad gör du utomhus i närheten av där du bor? 8 Kungsbacka kommun

53 Strategi för det tätortsnära friluftslivet Strategi för det tätortsnära friluftslivet omfattar områden inom tätorter och inom gång - och cykelavstånd från våra tätorter. Tätortsnära Tätortszon - område i och nära tätorter - utvecklingsområden enl ÖP Kungsbacka kommun 9

54 Strategi för det tätortsnära friluftslivet I Kungsbacka kommun spelar pensionärerna boule vid skateparken går det att promenera längs hela kusten har skolan tillgång till naturen minns du lekplatserna och hela familjen är bjuden är det lätt att hitta och röra sig i bebyggda miljöer till fots och med cykel finns möjlighet till odling kan både barn och äldre röra sig tryggt och fritt är grönytefaktor centralt vid nybyggnation finns möjlighet att gå rundor utan att gå samma väg tillbaka upptäcks nya smultronställen varje dag kompenserar man vid förlust av grönområden 10 Kungsbacka kommun

55 Strategi för det tätortsnära friluftslivet Friluftslivet i Kungsbacka bidrar till ett hållbart samhälle Kommunen har ett ansvar för folkhälsa och möjligheten att kunna vara fysisk aktiv. Genom sitt planmonopol och ansvar för planering, byggande och förvaltning av den byggda miljön, har kommunen stor möjlighet att påverka utformning och strukturer som stödjer friluftsliv, rekreation och fysisk aktivitet. Kommunen ansvarar även för den sociala planeringen som stöttar individen genom äldrevård, skola och omsorg. Mycket av det förebyggande folkhälsoarbetet bedrivs i kommunen och denna kompetens och kunskap gällande folkhälsa kan bättre tas tillvara och utvecklas i den fysiska planeringen genom att planera för ett vardagsnära friluftsliv. Kommunen ska arbeta för att förbättra möjligheterna till friluftsliv för alla, särskilt med fokus på äldre, barn och funktionsnedsatta. Den tätortsnära naturen skall ges ökad tillgänglighet och kommunen skall tillhandahålla uppdaterad information om möjligheterna. Med stöd av angränsande kommuners arbete har fyra områden valts ut som strategier för det tätortsnära friluftslivet i Kungsbacka kommun. o Sött och salt o Attraktivt grönt o Till fots och i rörelse o Du får, du kan, du vågar Vad innebär en strategi? En strategi för friluftslivet är ett aktiverande dokument där vi visar vad vi skall åstadkomma på eget initiativ och som visar avgörande vägval för att nå målet om ett hållbart Kungsbacka med goda möjligheter för bra fritid och god hälsa. Strategin anger vilka inriktningar som är viktigast för oss att fokusera på ur ett långsiktigt perspektiv och avgörande val som är av kritisk betydelse för att nå dit. Strategin visar vad vi väljer och väljer bort samt ger ledning avseende riktning och prioriteringar i arbetet med förutsättningar för fritid och rekreation. Kungsbacka kommun 11

56 Strategi för det tätortsnära friluftslivet Sött och salt vatten för många Kungsbacka har en unik plats vid vattnet, både hav och sjöar. Det finns 10 mil kust, 140 sjöar och en massa vattendrag. Tillgången till bad och vatten är för alla, även de som inte bor på den aktuella orten och vi har ett regionalt ansvar för tillgång till kusten. Staden växer och även Kungsbacka tätorts invånare måste få tillgång till utomhusbad i det fria. Vi vill stärka kopplingen till att se och vara vid vatten samt att kunna utöva aktivitet utomhus kopplad till vattnet. Tillgängligheten skall säkerställas för alla oavsett färdmedel vilket betyder gång och cykelvägar även stråk från kollektivtrafik och från p-platser samt tillgång till gästplatser för båtar. Vatten som element är viktigt för rekreation och därför skall även ytor för dagvattnet utnyttjas som en resurs samt ytor för klimatanpassning. Här finns stora möjligheter till nya tillgängliga och spännande miljöer vid vatten. 12 Kungsbacka kommun

57 Strategi för det tätortsnära friluftslivet Gör det möjligt att röra sig längs vatten Idag är kommunens många vattendrag och stora och mindre sjöar en outnyttjad potential. Det är attraktivt att röra sig längs vatten och vattendragen ska ges en tydligare roll i utemiljön och användas som utgångspunkt i rekreationsmiljöer. Genom att skapa rörelsestråk längs vattendragen, med hänsyn till natur- och kulturvärden, kan orienterbarheten öka och olika delar av kommunen bindas ihop, samtidigt som flanörerna kan njuta av en vacker natur. Befintliga stigar skall utnyttjas både i nya och befintliga miljöer. Planera en kust för alla Havskusten lockar och samlar många intressen. Den ska vara offentlig och tillgänglig för alla vare sig du promenerar, surfar, åker skridskor, skådar fåglar, fiskar, kommer med båt eller dyker. Vi skall erbjuda tillgängliga stränder (bad) med goda möjligheter att röra sig längs med kusten, både till fots och genom tillgång till särskilt tillgängliga stråk. Där stråken erbjuder generösa möjligheter att se och sitta. Vi skall utnyttja vår unika mångfald med stränder och klippor och tillgången till tillgänglighetsanpassade bad ökar i takt med en ökad andel äldre befolkning. Vi skall ta både ett regionalt och lokalt ansvar för en ökad befolkning som vill bada och ha tillgång till vår fantastiska resurs, havet. Båtliv och hamnen som mötesplats Våra större hamnar är utmärkta platser för liv, rörelse och rekreation för alla. Inte bara de med egen båt. Hamnarna är utmärkta utgångspunkter för stråk utmed kusten med sin goda tillgänglighet och livfullhet. Vi skall erbjuda möjlighet att vistas i hamnen och göra den tillgänglig för att både vad avser funktionshindrade att röra sig i och omkring hamnen som att kunna parkera med egen bil och med cykel för att besökare. Hamnar är besöksmål som skall utvecklas både med fokus på besökare från havet och från land. Planera med vatten som en tillgång i bebyggd miljö Vatten är en förutsättning för en grönskande utemiljö men det har potential att utnyttjas bättre i den bebyggda miljön. Både naturligt vatten som bäckar och dammar, men också dagvatten kan användas för att skapa tilltalande boendemiljöer, upplevelser och biologiskt rika miljöer. En viktig förutsättning för att lyckas med vattenfrågan är att den behandlas tidigt i planeringsprocessen och med ett nära samarbete mellan olika ansvarsområden. Samt att ha ett förvaltningsperspektiv för att uppbyggda kvalitéer skall bestå. Kungsbacka kommun 13

58 Strategi för det tätortsnära friluftslivet Attraktivt grönt utveckla och utnyttja I och kring Kungsbacka stad och dess tätorter finns stora grönytor som både används flitigt och vissa som idag inte används men kan förädlas. Många ytor kan förädlas både med byggnation och öka tillgången till det gröna genom högre värden för både människor och djur. Kungsbacka kan utveckla idéer kring kompensation vid omvandling av gröna ytor för att öka attraktiviteten och tillgängligheten samtidigt som de kan utnyttjas för förtätning. Kungsbacka bör verka för att öka den biologiska mångfalden, istället för monokulturer som gräsmattor. Andelen gröna sittplatser och mötesplatser skall öka och tillgången till lärande utomhus bör säkerställas. Platsers förutsättningar skall tillvaratas för att skapa både gröna rum för paus och vila samt för lek och spontanaktivitetsytor. 14 Kungsbacka kommun

59 Strategi för Parkeringstrategi det tätortsnära - tillgängligt friluftslivet för alla Förtäta med upplevelser, vila och kvalité Invånarantalet i kommunen ökar och därmed kommer fler människor att vilja ta del av utemiljön. En plats med många aktiviteter används av många människor, och folkliv är en attraktion i sig. Det behöver även finnas rofyllda miljöer med utrymme för vila. Vid förtätning behöver bebyggelseexploateringen vara med och bidra till att den befintliga grönstrukturen har kapacitet för den ökade användningen. För dagens grönytor bör kommunen ta aktiv ställning för hur det skall utvecklas eller bevaras. Så långt som möjligt ska man undvika att skada befintliga natur- och rekreationsvärden vid exploateringar. Ibland kommer värden ändå att skadas eller försvinna och då bör man ersätta dessa. Kungsbacka bör ta fram en princip för hur vi ska arbeta med gröna kompensationsåtgärder vid exploatering. Planera och ta till vara på platsers kvalitéer Kungsbacka och dess tätorter expanderar och nya stadsdelar planeras. För att säkra tillgången på grönytor och yta för friluftsliv behöver det planeras och skapas nya platser och områden. Varje bebyggelseexploatering ska föregås av en noggrann inventering av natur- och rekreationsvärden för att kunna ta till vara på befintliga kvalitéer när nya utemiljöer skapas och även skapa och bibehålla värden för boende utanför det aktuella projektområdet. Medvetenhet och insamlade av kunskap behövs om användning, karaktär, kulturhistoriska och biologiska värden. Detta gäller både i nya och befintliga områden i synnerhet centrala lägen. Skydda grönområden med höga natur- och rekreationsvärden Kommunen rymmer många platser med höga natur- och rekreationsvärden. För att garantera att de finns kvar även för framtida generationer är det lämpligt att ge dem ett långsiktigt skydd. Detta kan göras på flera olika sätt: genom att inrätta natur- eller kulturreservat, genom naturvårdsavtal eller biotopskydd, eller med detaljplaneläggning. Kommunen kan också köpa in eller byta till sig sådana områden för att säkra områdets värden. Vid planläggning ska grönytor ses i ett större sammanhang och utifrån sin utvecklingspotential. På så vis kan det undvikas att viktiga stråk byggs bort eller att grönytor naggas i kanten. Utnyttja ekosystemens tjänster och förtäta med biologiska värden Våra ekosystem förser oss med en mängd tjänster och varor, exempelvis vattenrening, pollinering av frukt- och bärodlingar, träråvaror och reglering av lokalklimatet. Tjänster som resurseffektivast genomförs om naturen gör jobbet. Kommunen ska därför utnyttja ekosystemtjänster i större grad, både genom att använda befintliga ekosystem och genom att skapa nya. Både i den bebyggda miljön och i naturen finns en mängd platser med en stor potential att öka de biologiska värdena. Många arter behöver ett nätverk av miljöer för fortplantning, födosök och förflyttning. Platser med ett rikt växt- och djurliv upplevs dessutom som värdefulla av många människor, i synnerhet för våra skolor. Exempelvis kan vi plantera träd för att skapa framtidens gröna lungor, för att ge nya bostadsområden karaktär och kvalité samt för att utnyttja trädens förmåga att ge ett behagligt lokalklimat. Områden med potential för ett rikt djur- och växtliv bör identifieras och värderas. Kungsbacka kommun 15

60 Strategi för det tätortsnära friluftslivet Till fots och i rörelse tillgång och tillgängligt Att kunna tryggt röra sig fritt både till fots och med cykel är en förutsättning för god livskvalité för alla, i synnerhet unga och gamla. Att tryggt kunna cykla till kompisar på egen hand, till skolan och till fritidsaktiviteter bör vara en självklarhet i Kungsbacka kommun men sin stora andel barnfamiljer. Att kunna gå rundor med hunden eller vännerna är hälsobefrämjande för alla åldrar. Utegym, utomhusleder och motionsspår skall finnas i alla kommunens tätorter. Vägars barriäreffekter skall minskas och kollektivtrafiken hållplatser skall med lätthet kunna nås av alla både till fots och med cykel. Hållplatser, hundrastplatser skall finnas utmed stråk och platserna skall även fungera för möten mellan människor. Tillgängliga stråk både till fots och med cykel skapar också helt nya möjligheter såsom t.ex. Kattegattleden och möjligheter både för vardagsutflykten och turism. Tryggheten är en grundsten för att möjligheten att röra sig fritt skall finnas året om och där är belysning och skötsel utmed den som skapas en viktig faktor. För att säkerställa tillgängligheten bör fri WiFi finnas på strategiska platser för friluftslivet. 16 Kungsbacka kommun

61 Strategi för det tätortsnära friluftslivet Bind samman och skapa rundor Ett aktivt liv med motion, natur, promenader och sociala möten är en grundsten i folkhälsan. En förutsättning för promenader och cykelturer är att sätta människan i centrum vilken även skapar en befolkad utemiljö som upplevs trygg och trivsam. Genom att binda samman värdefulla platser och målpunkter, skapa möjlighet att går rundor och länka ihop olika delar av tätorterna samt kommunen kan samband och orienterbarhet skapas. Viktiga gång- och cykelstråk ska vara väl omhändertagna, belysta och ha god kontakt med omgivande bebyggelse för att upplevas som trygga året runt. Välbefinnande och spring i benen Vistelse i naturen är positivt för vår hälsa och vårt psykiska välbefinnande. Naturen ger möjlighet till fysiskt aktivitet, vilket i sig är positivt för hälsan, men ger också flera andra positiva effekter såsom minskad stress och oro samt ökad koncentrationsförmåga. Samtliga boende i våra tätorter skall ha tillgång till motionsspår anpassat för hela säsongen inom gång- och cykelavstånd. Bryt barriärer och gör tillgängligt Alla ska kunna ta del av utemiljön. Planera med funktionsnedsatta, äldre med rullatorer, vuxna med barnvagn och barn på egen hand i åtanke samt möjligheten till användning året runt, även den mörka tiden och på utvalda sträckor i naturmark. I våra tätortsområden finns barriärer bestående av infrastruktur och till exempel jordbrukslandskap och vattendrag. Barriärer är viktiga att överbrygga för att ge möjlighet till ökad rörelse för både djur och människor genom att kontakten över vägen och tätorternas olika delar ökar. I framtida planarbete ska barriärer undvikas och i befintliga områden skall barriäreffekter minskas. En inventering och förslag hur tillgängligheten kan ökas för alla året runt och barriäreffekter minskas tas fram för alla tätortsnära områden. Informera och kommunicera För att ha möjlighet att besöka och värna natur- och rekreationsområden är det viktigt att känna till att de finns, att kunna hitta dit och att hitta på plats. Förutom befintliga invånare och tillfälliga besökare finns ett stort informationsbehov hos nya inflyttade invånare utan tidigare koppling till Kungsbacka. Genom att informera om olika platsers möjligheter och värden kan vi skapa ett intresse och en nyfikenhet att vilja besöka områden runt om i kommunen. Informationsmaterial om besöksmål i utemiljön behöver tas fram för olika målgrupper, och finnas tillgängligt både digitalt, tryckt och på plats i utemiljön. Skapa lekfulla miljöer Att leka är att lära, både för barn och vuxna. Genom att integrera lek på fler ställen än de traditionella lekplatserna kan vi skapa mer tillåtande miljöer som uppmuntrar till rörelse. Barns utforskande på egen hand ska göras möjlig. Där spelar den bostadsnära naturen en viktig roll för lek där man kan hoppa, studsa, springa, bygga kojor och uppleva äventyr. Även andra platser såsom utomhusgym, spontanidrottsplatser, motionsområden och utflyktslekplatser behöver utvecklas och skapas med fokus på lekfullhet, attraktivitet och användning året runt. Riktlinjer kring lekplatser kan tas fram för att utreda dagens lekplatsbehov samt för att se nya möjligheter för lek, inte bara för de allra minsta. Kungsbacka kommun 17

62 Strategi för det tätortsnära friluftslivet Du får, du kan, du vågar utrymme för initiativ Ytor för gemensamma aktiviteter blir allt viktigare ju fler vi blir. Ingen skall behöva åka bort för att kunna utöva spontana aktiviteter tillsammans med andra, leka eller mötas med krav på organisation och sport. Kungsbackas skall erbjuda tillåtande platser för brännboll och midsommarfirande, det skall finnas utrymme för odling på allmän plats, folkliv och platser att bara få vara på i alla tätorter. Ytor kan vara flexibla över året genom bl.a. parklets (allmänna sittplatser på parkeringar) och parkeringar som blir skateparker över sommarlovat. I våra tätortscentrum skall vi kunna tillåta torghandel och tillfällig serveringar (foodtrucks) och det skall finna tillgång till barntillåtna ytor i centrum. Våra gemensamma ytor skall vara tillåtande, välkomnande, tillgängliga, inkluderande (titta på andra människor) och med ett tillåtande näringsliv som ökar tillgängligheten för fler (t.ex. glass vid strand, kanotuthyrning). 18 Kungsbacka kommun

63 Strategi för Parkeringstrategi det tätortsnära - tillgängligt friluftslivet för alla Utveckla utflyktsområden Kommunens olika landskap rymmer ett stort antal unika utflyktsmål och ännu oupptäckta smultronställen. Genom att utveckla dessa, skapa fler anordnade platser samt informera om dem kan en mängd upplevelser erbjudas för både kommunens invånare och besökande turister. Naturupplevelser och landskapets variation kan förstärkas med djärv arkitektur i utkikstorn, grillplatser, pulkabackar och vindskydd. För att anpassa till nya invånare och tillfälliga besökare krävs skyltning, vägvisning, ordnad skötsel, papperskorgar och tillgänglig information. Skapa plats för lärande utomhus Naturen är bra för inlärning: koncentrationen och sinnena skärps. Alla ska ges möjlighet till utomhuspedagogik med utemiljön som kunskapskälla. Exempelvis kan klassrum skapas utomhus, elever ta ansvar för skötsel eller kojbyggarläger arrangeras. Samverkan mellan pedagoger och markförvaltare behöver stärkas. Ytor och plats för skogen i skolan skall finnas i närheten av alla kommunens skolor. Ge förutsättning att delta och sätta avtryck Det ligger i mångas intresse att få vara med och påverka sin omgivning. Avtryck kan skapa engagemang, delaktighet och samhörighet som resulterar i kreativa idéer. Genom att utveckla former för olika aktörer och privatpersoner att sköta och ta ansvar för delar av utemiljön kan bland annat värdet för allmänheten öka, den lokala samhörigheten stärkas och den biologiska mångfalden öka. Detta ska ske på sätt som säkrar den allmänna tillgången och inte utesluter annan användning. Kommunen ska uppmuntra och bemöta lokala initiativ från föreningar och invånare genom att bidra med kunskap, inspiration eller ersättning. Olika former för dialog, särskilt i arbete med närmiljön, behöver utvecklas så att alla ges möjlighet att göra sin röst hörd. Blanda aktiviteter och tillåt tillfälliga evenemang Många av kommunens utemiljöer kan göras mer välkomnande. Genom att blanda aktiviteter för olika målgrupper kan utbyte skapas tillsammans med ett rikt folkliv som gör att man vill stanna ute länge. Det ska ges utrymme för tillfälliga evenemang under hela året - till exempel midsommarfirande, parkmusik, friluftslopp, kulturfestivaler, skridskoåkning på torg. Privata initiativ skall uppmuntras och allmänna lokaler (t.ex. skolor och förskolegårdar) skall öppnas upp för aktivitet för alla kvällar och helger. En intern Lots inom kommunen kan finnas för att samordna och underlätta genomförande av bra idéer. Experimentera och utmana med konst och tillfällig arkitektur Med konst och tillfällig arkitektur kan vi experimentera i utemiljön och skapa dialog om vad platser kan och borde vara, utmana invanda föreställningar samtidigt som historier skapas och saker sker. När det finns ett behov av att ändra platsers funktion är detta arbetssätt värdefullt för att testa alternativ för platsens användning och möjligheter. Användning av konst och tillfällig arkitektur integreras till att bli en del av kommunens arbetssätt genom samverkan och används särskilt i stadsomvandling. Exempelvis kan en byggtomt bli en tillfällig park och paviljonger tillåtas med restaurang med tillfälliga bygglov. Kungsbacka kommun 19

64 Strategi för det tätortsnära friluftslivet Tänk om och hur Konsekvenser och förutsättningar För att kunna genomföra intentionerna i strategi för det tätortsnära friluftslivet - med fokus på en tisdagseftermiddag, krävs resurser och initiativ. En stor del av genomförandet av intentionerna handlar om förutsättningar att får tillgång till de resurser som finns och att säkra dess tillgång för den breda allmänheten över tid. Förutom tydliga initiativ från kommunen krävs samordning och tydlighet mellan kommunens förvaltningar. För att kunna samordna lokala, ideella och privata initiativ krävs god samordning inom kommunen och en väg in för den som vill, möjligtvis kan en LOTS finnas för denna typ av initiativ precis som det som finns för företag idag. Genom att arbeta med aktivt och mer samordnad med fokus på tätortsnära friluftliv påverkas kommunens inriktning vad avser huvudmannaskap, markägande och avtal för tillgång för allmänheten. Planeringen skall vara för alla och för både rekreation, paus och vila som för möjlighet till aktivitet i närområdet. För att se över vilka förutsättningar vi har krävs stora resurser både vad avser kartläggning och inventering innan handlingsplaner tas fram. För att konkretisera vad vi menar med tillgång och förutsättningar behöver strategins intentioner definieras vad avser t.ex. nära och tillgång samt vika riktlinjer som bör gälla. Nuläget skall framgå i en kartläggning över alla våra tätorter med fokus på det vardagliga och tätortsnära friluftslivet. 20 Kungsbacka kommun

65 Strategi för det tätortsnära friluftslivet Handlingsplaner Vad gör vi nu? En strategi för friluftslivet skapar förväntningar och engagemang. Med syftet att skapa en gemensam riktning och plattform för utveckling av utemiljön med fokus på friluftsliv en tisdag eftermiddag ska strategin ses som ingång till samtal, idéer, initiativ och satsningar från aktörer såväl inom kommunen som utanför. Samverkan och mera kunskap För helhetstänk och synergieffekter krävs samverkan. Detta gäller både mellan förvaltningar och för övriga aktörer som behöver utvecklas och fördjupas. Samverkan internt krävs samt översyn av ansvar och resurser. Den kunskap som finns måste tas till vara och fångas upp från den som har den. Möjligheten att inför en kommunal LOTS för initiativ utanför kommunen bör utredas för en effektiv och tydlig samordning samt hjälp för de som vill bidra i strategins anda. Inte minst gäller detta den verksamhet som arbetar närmast den miljö där värde skapas, i den direkta kontakten med boende, besökare, skola eller näringsliv. Börja direkt En stor del i strategin handlar om vägval och prioriteringar som kan göras inom ramen för den löpande verksamheten. Det kan handla om förändrad skötsel, nya arbetssätt och nya samarbeten. Där ligger ett stort ansvar på de olika förvaltningarna samt samordningen. En kartläggning av våra förutsättningar samt arbete med definitioner om vad vi menar både vad avser innehåll och tillgång tas fram för samtliga tätorter i Kungsbacka kommun. En handlingsplan med kortsiktiga och långsiktiga målsättningar för genomförande tas fram kommungemensamt. Utifrån nuläget påbörjas en dokumentation av de små steg som varje år tas. Ansvariga för detta är förvaltningen för Fritid och Folkhälsa. Dokumentation av vårt arbete med utemiljön är viktig på alla nivåer för att kunna delas, utökas, kvalitetssäkras och marknadsföras. Agera i befintliga projekt I samband med projekt som redan pågår, exempelvis inom planeringsprocessen, ska aktuella riktlinjer tillämpas för frågor som rör såväl kvantitet som kvalitet på utemiljön i allmänhet och kommunal mark i synnerhet. Strategin kan också fungera som utgångspunkt och inspiration i diverse samverkansgrupper/samverkansforum för exempelvis trygghet eller tätorternas samrådsgrupper. Likaså ska inriktningen genomsyra alla de investeringar som görs och har bäring på utemiljön. Kungsbacka kommun 21

66 Strategi för det tätortsnära friluftslivet Tätortsnära friluftsliv i Kungsbacka Friluftsliv är ett samlingsbegrepp för fritidsaktiviteter som genomförs utomhus och den tätortsnära naturen och bebyggelsens grönområden är av största vikt för vardagsfriluftslivet. Tätortsnära områden för friluftsliv är med fokus på det vardagliga behovet av gemensamma områden för utomhusvistelse utan krav på tävling en vanlig vardag, dvs en tisdag eftermiddag. Utrymme för vardaglig utomhusvistelse skall bidra till möjligheten att leva ett hälsosamt liv och med goda förutsättningar för en attraktiv fritid nära sitt boende. 22 Kungsbacka kommun

67 Strategi för det tätortsnära friluftslivet Förändrad markanvändning eller områden under omvandling innebär särskilt tacksamma möjligheter till att agera direkt för att på något sätt utveckla utemiljön i den riktning som strategin för det tätortsnära friluftslivet anger. Planera för åtgärder För att konkretisera strategin och dess riktning kommer det att vara lämpligt att ta fram fördjupningar och handlingsplaner som på ett mer konkret sätt anger hur kommunen bör arbeta. De kan omfatta en eller flera riktlinjer och vara tematiska (exempelvis lekplatsriktlinje eller åtgärder gång- och cykel i tätorter) eller geografiska. En annan tillämpning är att årligen i samband med budgetprocessen ange vissa fokusområden att fokusera särskilt på, och prioritera de kommande åren. Utgångspunkt för arbetet är den gemensamma sammanställningen för varje tätort. Delvis sker uppföljning genom rapportering av fullmäktiges prioriterade mål avseende förutsättningar för att leva ett hälsosamt liv samt invånare nöjda med sin fritid. Ändra och uppdatera Strategi för det tätortsnära friluftslivet kommer vara en del av Kungsbacka kommuns framtida översiktsplan. I samband med översiktsplanens aktualitetsbeslut som skall ske varje mandatperiod av Kommunstyrelsen ses även Strategi för tätortsnära friluftsliv över och en bedömning görs huruvida den är aktuell eller ej. Uppföljning och smärre revideringar ansvarar förvaltningen för Fritid och folkhälsa för. Handlingsplaner och riktlinjer Det står samtliga förvaltningar fritt att i samverkan med andra ta fram riktlinjer utifrån strategins intentioner för att öka möjligheterna för det tätortsnära friluftslivet. Det som görs närmast i samverkan inom kommunen är: Genom ortsanalyser av samtliga utpekade tätorter i Kungsbacka kommun kartläggs förutsättningarna för det som utpekas i strategin för det tätortsnära friluftslivet. Utifrån varje ort görs en bristanalys och kartmaterial med befintliga kvalitéer för respektive tätort tas fram. Riktlinjer tas fram för att användas vid planering av nya områden för att uppnå strategins intentioner samt möjliggöra för att åtgärda identifierade brister. I detta arbete ingår också definitioner av vad som avses i strategin t.ex. närhet och innehåll. Riktlinjer tas fram för hur befintliga kommunala anläggningar kan bidra till att uppfylla delar av strategin, t.ex. kan skolgårdar öppnas upp och välkomna besökare kvällar och helger. Huvudansvariga för strategin och dess uppföljning är nämnden för Fritid & Folkhälsa. Det krävs dock samarbete och resurser från alla berörda förvaltningar. Kungsbacka kommun 23