VIKTIGA BARN ATT FÖREBYGGA OCH BEHANDLA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS BARN

Transkript

1 VIKTIGA BARN ATT FÖREBYGGA OCH BEHANDLA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS BARN SAMVERKAN MELLAN NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING OCH KALIX KOMMUN Ulla Waller Skolläkare

2 Övervikt och fetma hos 10-åringar Malmö slutet av 80-talet: 1% fetma och 4% övervikt (Flodmark 1993) Göteborg barn födda 90: 3 % fetma och 15% övervikt (Mårild, Bondestam 2004) Malmö barn födda 94: 6% fetma och 19 % övervikt

3 Barnövervikt/fetma internationellt sett Sverige ligger i en mellanklass internationellt sett Siffrorna är klart högre i Grekland, Finland, Storbritannien och Östeuropa (Lissau 2004, Lissau, Overpeck et al 2004) I USA har andelen barn och ungdomar med fetma fördubblats åringar: 15% fetma

4 Andel 6-åringar med fetma och övervikt i Kalix kommun Procent 15 Fetma Övervikt Fetma+övervikt Läsår Läsår Läsår Läsår Läsår Läsår 06-07

5 Ålder BMI>25 BMI>30 pojkar flickor pojkar flickor 2 18,41 18,02 20,09 19, ,55 17,28 19,29 19, ,42 17,15 19,30 19, ,55 17,34 19,78 19, ,44 18,35 21,60 21, ,84 19,86 24,00 24, ,22 21,68 26,02 26, ,29 23,94 28,30 29, ,00 25,00 30,00 30,00

6 Orsaker till övervikt och fetma Genetisk belastning Vi måste äta olika mycket för att uppnå samma kroppsvikt Inget arv för övervikt: Måste äta mer för att få en måttlig ÖV/F Arv för smalhet: Måste äta ännu mer för att få en måttlig ÖV/F Arv för övervikt: Kan få en måttlig ÖV/F utan att äta särskilt mycket Skuldbelägg inte!

7 Orsaker till övervikt och fetma Genetisk belastning Våra arvsanlag som har betydelse för utveckling av fetma är i stort de samma som för tusentals år sedan. Förändringar i arvsmassan kan inte förklara den stora ökningen av övervikt och fetma.

8 Orsaker till övervikt och fetma Livsstil Obalans energiintag och energiförbrukning Ökat stillasittande, minskad fysisk aktivitet Äter mer än vi behöver, betare Bråttomliv, färdigmat Läsk, söta drycker Stresshantering, tröst, belöning Industrin Sociala faktorer Den som har anlag för fetma löper idag ökad risk att utveckla fetma

9 Konsekvenser av övervikt/fetma Barn födda 91 i Östergötland Övervikt och fetma Vid 2,5 års ålder Kvarstående övervikt och fetma vid 10 års ålder 47% Vid 4 års ålder 63% Vid 5-5,5 års ålder 71% Vid 7 års ålder 82%

10 Konsekvenser av övervikt/fetma N Engl J Med 1997;337: Fetma vid följande åldrar 1-2 års ålder 3-5 års ålder 6-9 års ålder års ålder års ålder Risk för fetma vid års ålder (odds ratio) OR 1,3 OR 4,7 OR 8,8 OR 22,3 OR 17,5

11 Konsekvenser av fetma Diabetes typ II hos unga Högt blodtryck och blodfettsrubbning Ökad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom Ökad risk för cancer, bl a coloncancer Ortopediska problem, ex epifysiolys hos barn Psykosociala följder Fetma förkortar livstiden ca 7 år Fetma+rökning förkortar livstiden ca 13 år

12 USA Den stillasittande livsstilen började på talet Överviktsboomen började på 1970-talet Diabetes Typ II har exploderat från 1995 Nästa amerikanska generation kan bli den första som lever kortare än sina föräldrar!

13 Förebyggande åtgärder mot fetma SBU s rapporter 02 och -04 Studier rörande förebyggande av fetma hos barn och ungdomar: 24 inkluderade studier 1/3 studier hade signifikant positivt resultat Resten var neutrala Ingen studie visade ogynnsammare viktutveckling i interventionsgruppen Fetma-problem och åtgärder, SBU-rapport 2002 Förebyggande åtgärder mot fetma, SBU-rapport 2004

14 Förebygga övervikt och fetma SBU anser att det är möjligt att förebygga fetma hos barn och ungdomar genom begränsade skolbaserade skolprogram där man informerar och stimulerar till bättre vanor beträffande mat och dryck, ofta i förening med ökad fysisk aktivitet

15 Förebygga övervikt och fetma Åtgärder som enligt SBU skulle kunna ge bra resultat Starta en god livsstil redan i låg ålder Införa regelbunden fysisk vardagsaktivitet Motverka långvarig inaktivitet som vid TV och dator Stimulera intag av frukt och grönsaker Poängtera betydelsen av att dricka vatten istället för söta drycker vid törst

16 Att förebygga och behandla övervikt och fetma hos barn Ett samverkansprojekt mellan Norrbottens läns landsting och Kalix kommun 2005 (2006) Skolhälsovård/skola Kalix kommun Barn- och Ungdomsmottagningen Kalix Sjukhus Specialistmottagningen Kalix Sjukhus dietist Folktandvården

17 ALLMÄN PREVENTION Riktad till alla barn i förskoleklass, barnen följs i åk 1-2 -ökad fysisk aktivitet på skoltid -träna hälsosamma kostval Föräldrautbildning Mätning av längd, vikt och BMI HÄLSOSAMMA KOSTVAL Sockerutställning Tallriksmodell Regelbundna måltider Dagens normalportion BRA FÖR ALLA! DAGLIG FYSISK AKTIVITET PÅ SKOLTID

18 ALLMÄN PREVENTION SKOLPERSONAL personal i FSK-klass, åk1-2, fritids, idrottslärare, rektorer, måltids- och cafeteriapersonal Utbildningsdag om övervikt/fetma Idé- och inspirationsdag Studiedagar Den dagliga dosen dec-06, feb-07 Studiedagar Skogsäventyret sep-07 (ffa åk 3-6) Många eldsjälar!

19 ALLMÄN PREVENTION FÖRÄLDRAR Föräldramöten i alla förskoleklasser med dietist, skolsköterska och tandhygienist Gemensamt föräldramöte för alla förskoleklasser och åk 1 med information, utställning, teater, mätning av BT, blodglukos, BMI, kroppssammansättning

20 ALLMÄN PREVENTION SAMARBETE MED POLITIKER! Barn- och Grundskolenämndens kvalitetsmål: Alla inom förskola/skola ska ha daglig schemalagd fysisk aktivitet! Policy för vad som serveras vid elevcaféer

21 Planer för framtiden projektet slut - arbetet består Ny sockerutställning och dagens normalportion Föräldramöten FSKL Material till föräldrar om kost och gränssättning Utveckling av Skogsäventyret samarbete med OK Vargen, framställning av skolgårdskartor och utbildning av personal Barn rör sig i Kalix. Idrott för barn som inte idrottar, Kalix Skol IF och Norrbottens Idrottsförbund. Rastverksamhet och fritidsaktiviteter i samverkan med föreningar

22 BEHANDLING ViktigaBarn Teamet ViktigaBarn Teamet (VBT) vid BUM Kalix: Remisskriterier: Barn med fetma. Under första året endast barn som går i FSK-klass eller åk 1. Andra året även åk 2. Skolsköterskan erbjuder barnet med familj remiss till teamet och lämnar ett informationsblad. Familjen får en enkät med frågor om livsstil, hereditet, sjukdomar. Remiss skickas.

23 BEHANDLING ViktigaBarn Teamet Provtagning på BUM: s-tsh, s-ft4, s- kolesterol, s-hdl-kolesterol, s-ldl-kolesterol, f-s-tg, glufs och f-s-insulin Hälsoundersökning BUM - sköterska mäter längd, vikt, kroppssammansättning - läkarundersökning - sjukgymnast gör konditionstest, stegmätare

24 BEHANDLING ViktigaBarn Teamet Vi som jobbar i ViktigaBarn Teamet: Inger Rönnbäck socionom/terapeut Vivianne Haapalahti dietist Joe Rathod sjukgymnast Birgitta Holmgren barnsjuksköterska Maritha Wälitalo barnsjuksköterska Ulla Waller läkare Vid första besöket deltar inremitterande skolsköterska.

25 Behandling ViktigaBarn Teamet Familjebehandling enligt lösningsfokuserad modell Fortsatta besök skräddarsys efter familjens behov. Uppföljning med mätningar, konditionstest och vid behov ny provtagning

26 Behandling ViktigaBarn Teamet Behandling i VBT började Det är ett tiotal familjer som påbörjat behandling varav några inte fullföljt och inga resultat kan presenteras än. Ca hälften av barnen har minskat något i BMI och hälften ökat i BMI från remisstillfället till första besöket i VBT. Konditionstest (gångtest sex minuter och 50 uppstigningar på bänk) har förbättrats hos de barn som hunnit göra nytt test.

27 Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn/ungdomar Man ska röra sig minst 60 (90) minuter dagligen Man ska röra sig på olika sätt så att alla muskler involveras Man ska vara så aktiv att man blir lätt andfådd Lek och rörelseglädje är viktigt Begränsa tiden framför tv eller dator till högst 2 timmar per dag Vardagsaktiviteter är viktiga Det är bättre att röra på sig lite än inte alls

28 MOTIONERA BORT 300 KCAL Vikt 75 kg: 1 tim promenad Vikt 30 kg 3 tim promenad Löpning 1kcal/kg/km Vikt 30 kg 10 km löpning

29 MOTION SOM PREVENTION LÅNGTIDSRISKERNA MED ÖVERVIKT MINSKAR OM MAN ÄR FYSISKT AKTIV Därför är inlärning av och stimulering till fysisk aktivitet viktig för överviktiga barn och tonåringar

30 MOTION SOM PREVENTION Stora hälsovinster om en population går från otränad till måttligt tränad: 22% av all hjärt-kärlsjukdom 22% av all coloncancer 18% av osteoporosrelaterade benbrott 12% av all DM 5% av all bröstcancer

31 MOTION SOM PREVENTION UNGDOMAR OCH CHD HT, hyperlipidemi och övervikt i ungdomen kvarstår i vuxen ålder Fysiskt aktiva har bättre riskfaktorprofil Koronarkärlsförändringar redan hos barn Riskfaktorer som barn ökad risk hjärt-kärlsjukdomar som vuxen Fysisk aktivitet sänker förhöjt blodtryck och har positiv effekt på blodlipider

32 MOTION SOM PREVENTION LITE RUND OCH VÄLTRÄNAD ÄR BÄTTRE ÄN SMAL OCH OTRÄNAD! Fysisk aktivitet minskar risken för alltför tidig död.

33 FYSISK AKTIVITET VARDAGSAKTIVITET FRITIDSMOTION Ökad energiomsättning under lång tid Kraftigt ökad energiomsättning under kort tid

34 VARDAGSAKTIVITET SAMLA EN TIMME VARDAGSAKTIVITET FÖRLORA EN TIMME VARDAGSAKTIVITET Gå till skolan 10 min Leka på raster 20 min Gå hem från skolan 10 min Städa 10 min Cykla till kompis 10 min Summa: 60 min Mamma sjutsar till skola 10 min Sitta på rasterna 20 min Åker buss hem 10 min Pappa städar 10 min Se på TV, datorspel 10 min Summa: 60 min

35 TIPS OM FYSISK AKTIVITET VID ÖVERVIKT OCH FETMA Vardagsmotion Begränsa skärmtimmar Röra på sig/ lek/ hobbies Alltid fysisk aktivitet på helger Notera och följ upp Anpassa efter förmåga och möjlighet Realistiska mål, små steg Roligt, lustfyllt

36 FYSISK AKTIVITET VID ÖVERVIKT OCH FETMA Simning/ vattengympa Cykling/spinning Promenader Styrketräning på gym Längdskidåkning Orientering GÖR NÅGOT SOM ÄR ROLIGT!