Sammanfattning Telefonrådgivningen... 4 Telefonförfrågningar... 4

Transkript

1 Giftinformationscentralens årsrapport 2014

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Telefonrådgivningen... 4 Telefonförfrågningar... 4 Akuta förgiftningar/förgiftningstillbud hos människor... 7 Överdosering med vissa receptfria, smärtstillande läkemedel vuxna och ungdomar år... 8 Akuta förgiftningar/förgiftningstillbud - barn <10 år... 9 Barntillbud med kemikalier/kemiska produkter Barntillbud med läkemedel Barntillbud med växter Akuta förgiftningar/förgiftningstillbud ungdomar år Läkemedel ungdomar år Kemikalier/kemiska produkter ungdomar år Akuta förgiftningar/förgiftningstillbud vuxna Läkemedel - vuxna Kemikalier/kemiska produkter vuxna Akuta förgiftningar/förgiftningstillbud hos djur Informationsbanken på GIC Substansdokument Epikriser Produktdeklarationer Uppföljningar och Projekt Uppföljningar Projekt Förtroendeuppdrag och publikationer Nationella uppdrag Internationella Uppdrag Föreläsningar och kurser SK-kurser Akuta förgiftningar och metabola syndrom Publicerade artiklar Publikationer, övrigt Vetenskapliga möten publicerade abstracts... 22

3 Sammanfattning Under 2014 besvarades förfrågningar i telefonjouren, vilket är en ökning med 5 % jämfört med 2013 och fler än något tidigare år. Samtalsökningen innebär naturligtvis en ökad arbetsbelastning för både primärjourerna (apotekarna) och för bakjourerna (läkarna). Andelen fall kopplade till nya missbruksdroger (internetdroger) ökar. Dessa är ofta komplicerade att handlägga, och speciellt under årets sista kvartal ökade antalet frågor om allvarliga förgiftningsfall med internetdroger från sjukvården. När det gäller akuta förgiftningstillbud generellt inkom 30 % av samtalen från sjukvården. För frågor om läkemedelsförgiftningar var andelen från sjukvården 43 %. En viktig arbetsuppgift för GICs medarbetare är att uppdatera och kvalitetssäkra rådgivningsunderlagen samt att följa förgiftningspanoramat. Under året har bland annat förgiftningar med etylenglykol, avloppsrensningsmedel, e-cigaretter, tvättmedelskapslar och internetdroger varit föremål för speciella projekt. Enheten följer dessutom kontinuerligt upp fall med extravasala injektioner och intravenösa feldoseringar inom sjukvården, tillbud med nya läkemedelssubstanser, samt fall som inbegriper paracetamol. Giftinformationcentralens signal om att antalet fall som rör paracetamolförgiftningar kontinuerligt ökat sedan 2010, ledde till att Läkemedelsverket under året presenterade ett förslag om att paracetamoltabletter inte längre skall få säljas i dagligvaruhandeln. Beslut i frågan väntas under I november lanserade GIC en ny och mobilanpassad webbplats. Den har nu uppdaterats och moderniserats för att leva upp till dagens krav på tillgänglighet, mobilitet, och driftsäkerhet. Under året har också mycket tid lagts ned på förberedelser inför byte av telefonväxel och införande av callcenterlösning på GIC. Den nya telefonin förväntas komma på plats under GIC producerade under 2014 tolv vetenskapliga artiklar, varav en prisbelönt i Läkartidningen 1, åtta abstracts/kongressföredrag samt ett stort antal föredrag och andra utbildningar. Läkarna på GIC höll för trettonde året i rad den mycket populära SK-kursen (specialistkompetenskurs) Akuta förgiftningar och metabola syndrom, i år för ca 75 deltagare. Nytt för året är att en tredagarsutbildning med samma namn, öppen för såväl redan specialiserade läkare och läkare under specialistutbildning, arrangerades i samarbete med Uppsala Universitet. Denna kurs hade ca 50 deltagare. Året förde också med sig ett stort och ökande antal mediakontakter var ett mycket produktivt år för GIC, där många uppgifter och projekt kunde genomföras utöver hanteringen av jourverksamheten. Detta trots ökat antal samtal och en något högre personalomsättning, drivet av pensionsavgång och tjänstledigheter. Stockholm, februari 2015 Maja Marklund Verksamhetschef/Enhetschef Mark Personne Medicinsk Chef 1 Personne M, Ekström M, Iveroth M. 2,4- dinitrophenol- ett dödligt förgiftningsmedel. Läkartidningen 2014;111:996-7

4 Telefonrådgivningen GIC:s huvuduppgift är att per telefon informera om risker, symtom och behandling vid olika typer av akut förgiftning. Telefonrådgivningen är tillgänglig dygnet runt alla dagar på året för allmänhet och sjukvårdsinstanser. Under kontorstid svarar tre apotekare i telefon. Vid behov finns ytterligare apotekare tillgängliga. Kvällar, helger och nätter är bemanningen lägre. En läkare är ständigt tillgänglig som bakjour. Telefonförfrågningar Antalet besvarade förfrågningar till GIC uppgick 2014 till Utvecklingen av antalet frågor under perioden framgår av figur 1. Antal frågor År Figur 1. Antal frågor till GIC. Utveckling under åren

5 I genomsnitt besvarades 237 samtal per dygn med flest samtal mellan kl. 16 och 20, men även på förmiddagarna mellan kl. 10 och 11 sågs en topp. Variationen under dygnets timmar framgår av figur Antal frågor per timme Figur 2. Dygnsvariation, antal frågor per timme GIC har sin högsäsong under sommarmånaderna och tidig höst. Många rör sig utomhus under den tid på året och exponeras då även för det som finns i naturen (bl. a bär, svamp, getingar och huggormar). Genomsnittet samtal per dygn under maj-september var 253 st. Säsongsvariationen kan utläsas i figur 3. Genomsnittligt antal frågor per dag Figur 3. Säsongsvariation, genomsnittligt antal frågor per dag

6 Av de totalt frågor som centralen mottog år 2014 gällde människor och djur, medan resterande var frågor av allmän och profylaktisk karaktär. Frågornas fördelning framgår av figur 4. Djur 3% Allmänna frågor 8% Barn <10 år 34% Vuxna 47% Ungdomar år 7% Figur 4. Fördelning av antalet frågor (n=86 397)

7 Akuta förgiftningar/förgiftningstillbud hos människor Av de frågor som gällde akuta förgiftningar/tillbud hos människor kom majoriteten från allmänheten. Sjukvården svarade för 30 % och endast ett par procent utgjordes av övriga frågeställare (figur 5). Drygt hälften av frågorna rörde vuxna, 39 % barn under 10 år och 8 % rörde ungdomar år. Då förgiftnings-mönstret skiljer sig väsentligt mellan dessa grupper redovisas de var för sig nedan. Sjukvård 30% Övriga 2% Allmänhet 67% Figur 5. Frågeställare vid förgiftning/tillbud, människa (n=76 811)

8 Överdosering med vissa receptfria, smärtstillande läkemedel vuxna och ungdomar år GIC har genom åren följt utvecklingen av antalet överdoseringsfall med de receptfria, smärtstillande läkemedlen paracetamol och ibuprofen, vilka är de två läkemedel i denna kategori som GIC får flest frågor om (figur 6). Sedan den 1 november 2009 får vissa receptfria läkemedel försäljas i dagligvaruhandeln. En oro för att en ökad tillgänglighet skulle leda till en kraftig ökning av antalet överdoseringsfall fanns när reformen genomfördes. Första året efter reformen syntes ingen stor ökning, men sedan slutet av 2010 har antalet frågor gällande överdoseringar av paracetamol ökat med ca % per år. Jämfört med år 2009 uppgick den totala ökningen 2014 till 86 % för paracetamol och 37 % för ibuprofen. Under 2014 stod sjukvården för 67 % av frågorna gällande paracetamol och för 50 % gällande ibuprofen. GICs arbete med att kontinuerligt följa och rapportera förfrågningsutvecklingen har bidragit till att Läkemedelsverket efter noggrann utredning av frågan nu presenterat ett förslag om att paracetamoltabletter inte längre skall få säljas i dagligvaruhandeln. Beslut i frågan väntas under Antal frågor Paracetamol Ibuprofen År Figur 6. Antal förfrågningar om paracetamol och ibuprofen under åren vuxna och ungdomar år

9 Akuta förgiftningar/förgiftningstillbud - barn <10 år GIC tog emot frågor som gällde barn <10 år. Av dessa var 76 % i åldersgruppen 1-4 år och gällde något oftare pojkar än flickor (figur 7). Olycksfall i hemmiljö, samt feldosering eller förväxling av läkemedel, var vanligast. Majoriteten av frågorna (88 %) gällde förtäring % 40% 30 % Flickor Pojkar Okänt % 7% 6% 4% 3% 1% 0-1 år 1-4 år 5-9 år 0% Figur 7. Fördelning ålder/kön (%), barn <10 år (n=29 802) Nästan hälften av frågorna gällde barn som smakat på kemikalier/kemiska produkter eller kosmetika/hygienprodukter, och 28 % av frågorna gällde barn som fått i sig läkemedel. Tillbud med växter utgjorde 11 % av frågorna medan resterande rörde hälsokostpreparat, tobak, svampar, insektsbett, ormbett mm (figur 8). % Kemiska produkter Läkemedel Växter Kosmetika/ hygienprodukter Tobak Svamp Insekt, orm mm Hälsokost, naturmedel Övriga Figur 8. Förgiftningsmedel (%), barn <10 år (n=29 802)

10 Barntillbud med kemikalier/kemiska produkter De vanligaste kemikalierna/kemiska produkterna involverade i förgiftningar/tillbud bland barn <10 år (% av totala antalet frågor gällande kemiska produkter inom parentes) Rengöringsmedel (45 %). Exempelvis maskindiskmedel (10 %), handdiskmedel (6 %), toalettrent/wc-block, tvättmedel, allrengöring. Desinfektionsmedel (5 %). Exempelvis etanol/isopropanol. Bekämpningsmedel (4 %). Exempelvis insektsmedel. Färger (4 %). Exempelvis vattenbaserad inomhusfärg. Hushållsprodukter (3 %). Exempelvis ättika, bordssalt. Bland hygienprodukterna gällde de vanligaste tillbuden hudvårdsprodukter, tandvårdsprodukter med fluor, nagelvårdsprodukter med aceton/acetat samt flytande tvål/schampo. Av de barntillbuden med kemikalier/kemiska eller kosmetika/hygienprodukter bedömdes förgiftningsrisken som relativt liten i 89 % av fallen och en enkel åtgärd på olycksplatsen var tillräcklig. För resterande 11 % rekommenderades sjukhusvård eller gavs behandlingsråd till sjukvårdspersonal som behandlade patienten. I 46 % av de förgiftningstillbud som föranledde sjukhusvård hade barnet smakat på en produkt som medförde risk för frätskada (t ex 24 %-ig hushållsättika, propplösare, vårtmedel, blek/rengöringsmedel med hypoklorit, avkalkningsmedel) eller en produkt innehållande petroleumdestillat (t ex tändvätska, lampolja, bensin, lacknafta) som kan ge kemisk lunginflammation om de kommer ner i luftvägarna. Knappcellsbatterier kan om de fastnar i matstrupen ge upphov till allvarliga skador och därför rekommenderas en stor andel av de barn som svalt batterier att uppsöka sjukhus för att kontrollera att batteriet passerat matstrupen. De vanligaste kemiska produkterna där tillbuden bedömdes innebära förgiftningsrisk presenteras i figur 9. Batteri (ej bilbatteri) 10,5 Hushållsättika Tändvätska, lampolja mm Avloppsrengöring, propplösare, NaOH Tvättmedel, kapslar/flytande Vårtmedel Bordssalt (NaCl) 2,9 2,8 2,8 4,0 7,2 7,2 Blek/rengöringsmedel, hypoklorit 2,6 % 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 Figur 9. Vanligaste kemikalier/kemiska eller kosmetika/hygienprodukter som föranledde sjukvård (% av totala antalet kemiska produkter som föranledde sjukvård), barn <10 år (n=1 632)

11 Barntillbud med läkemedel De vanligaste läkemedlen involverade i förgiftningar/tillbud bland barn <10 år (% av totala antalet frågor om läkemedel inom parentes) Analgetika, inkl. antiinflammatoriska och antireumatiska medel (26 %). Exempelvis paracetamol (13 %), ibuprofen (7 %), diklofenak. Hostmedel (9 %). Exempelvis etylmorfin-kombinationer, bromhexin. Antihistaminer för systemiskt bruk (7 %). Exempelvis desloratadin, loratadin. Vitaminer (5 %). Exempelvis vitamin D. Läkemedel för utvärtes bruk (5 %). Exempelvis kortisonsalvor. Förgiftningsrisken bedömdes som relativt liten i 87 % av de tillbuden med läkemedel. Vanliga tillbud som i princip är ofarliga gäller vitaminer, p-piller och kortisonsalvor. Även hälsokost- och naturmedelspreparat (som inte ingår i sammanställningen ovan) innebär liten förgiftningsrisk. I 13 % av fallen rekommenderades sjukhusvård eller gavs behandlingsråd till sjukvårdspersonal som behandlade patienten. De vanligaste läkemedlen där tillbuden bedömdes innebära förgiftningsrisk presenteras i figur 10. Andra läkemedel som innebär stor förgiftningsrisk, t ex malariapreparat, framgår inte av tabellen då det totala antalet förgiftningstillbud med dem var litet. Analgetika, inkl antinflammatoriska och antireumatiska medel Antihistaminer för systemiskt bruk Psykoanaleptika Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel Hostmedel Medel vid obstruktiva luftvägssjukdomar Beta-receptorblockerande medel Antikoagulantia Figur 10. Vanligaste läkemedel som föranledde sjukvård (%), barn <10 år (n=1 090) 3,7 3,5 4,2 5,1 6,2 7,8 9,5 23,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 % Barntillbud med växter Barntillbud med växter är ofta ofarliga och endast knappt 5 % av de frågorna som rörde växttillbud rekommenderades att uppsöka sjukvård eller befann sig redan på sjukvårdsinrättning. De vanligaste tillbuden som bedömdes innebära risk inträffade med giftiga växter som t ex idegran, liljekonvalj, gullregn, stormhatt och fingerborgsblomma. Andra tillbud som gav upphov till symtom var fall där barn ätit av växter som inte är giftiga men har starkt irriterande växtsaft (t ex garderobsblomma) eller fått sådan växtsaft i ögonen.

12 Akuta förgiftningar/förgiftningstillbud ungdomar år Det totala antalet frågor till GIC år 2014, som gällde ungdomar i åldersgruppen år, var Närmare 41 % av dessa gällde intag, framförallt av läkemedel, i självdestruktivt syfte. I ytterligare 14 % av fallen hade överdosen skett avsiktligt, men syftet med överdosen var oklart. En knapp fjärdedel av tillbuden berodde på olycksfall och 8 % på missbruk. I figur 11 visas fördelningen mellan de olika orsakerna till av förgiftningen % Självdestruktiv handling Olycksfall Avsiktlig överdos, oklart syfte Oavsiktlig feldosering/ förväxling Missbruk Övrigt Figur 11. Orsak till förgiftning (%), ungdomar år (n=6 219) I ungdomsgruppen var förgiftningar/tillbud med läkemedel vanligast och uppgick till nästan två tredjedelar av frågorna. Kemikalier/kemiska produkter utgjorde 16 % medan övriga förgiftningsmedel svarade för en mindre andel (figur 12). % Läkemedel Kemiska produkter Illegal narkotika/ internetdroger Kosmetika/ hygienprodukter Växter Insekt, orm mm Övriga Figur 12. Förgiftningsmedel (%), ungdomar år (n=6 219)

13 Läkemedel ungdomar år De vanligaste läkemedlen involverade i förgiftningar/tillbud bland ungdomar år (% av totala antalet frågor om läkemedel inom parentes): Analgetika inkl. antiinflammatoriska och antireumatiska medel (33 %). Exempelvis paracetamol (21 %), ibuprofen (6 %), kodein-kombinationer. Psykoanaleptika inkl. ADHD-läkemedel, antidepressiva medel (22 %). Exempelvis metylfenidat (8 %), sertralin (5 %), fluoxetin, atomoxetin. Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel (15 %). Exempelvis hydroxizin, propiomazin, zopiklon. Antihistaminer för systemiskt bruk (8 %). Exempelvis prometazin, alimemazin. Antiepileptika (5 %). Exempelvis lamotrigin, pregabalin. Av de totalt frågorna om ungdomar som överdoserat läkemedel rekommenderades 63 % att söka sjukvård eller gavs behandlingsråd till sjukvårdspersonal som behandlade patienten. För resterande 37 % bedömdes risken för förgiftning som relativt liten. De läkemedel som presenterats ovan var också de som oftast föranledde sjukhusvård. Antalet frågor om illegal narkotika och internetdroger bland ungdomar år uppgick till 426. Av dem rekommenderades 83 % sjukhusvård eller gavs behandlingsråd till sjukvårdspersonal som behandlade patienten. Kemikalier/kemiska produkter ungdomar år De vanligaste kemikalierna/kemiska produkterna involverade i förgiftningar/tillbud bland ungdomar år (% av totala antalet frågor gällande kemiska produkter/kemikalier inom parentes): Rengöringsmedel (25 %). Exempelvis handdiskmedel, allrengöring, maskindiskmedel. Bränsle (10 %). Exempelvis bensin (7 %), tändvätska/lampolja. Gaser (9 %). Exempelvis brandgaser, kolmonoxid/avgaser. Desinfektionsmedel (6 %). Exempelvis etanol/isopropanol. Bland kosmetika/hygienprodukter var frågor gällande nagelvårdsprodukter, hud- och hårvård samt parfym vanligast. Dessa tillbud är oftast harmlösa, men t ex hårfärgningsmedel i ögat kan eventuellt innebära en risk. Av de totalt tillbuden med kemikalier/kemiska produkter eller kosmetika/hygienprodukter bedömdes förgiftningsrisken som relativt liten i 66 % av fallen och en enkel åtgärd på olycksplatsen var tillräcklig. För resterande 34 % rekommenderades sjukhusvård eller gavs behandlingsråd till sjukvårdspersonal som behandlade patienten. De kemikalier som oftast föranledde sjukhusvård i ungdomsgruppen var desinfektionsmedel med etanol/isopropanol, produkter med risk för frätskada (t ex 24 %-ig hushållsättika, rengörings- /blekmedel med hypoklorit, propplösare), bensin (som bl. a kan ge kemisk lunginflammation om det kommer ner i luftvägarna eller kan innebära risk vid sniffning) samt gaser (t ex brandgaser, kolmonoxid/avgaser). Allra vanligast var olyckstillbud där någon råkat få i sig av en kemisk produkt/kemikalie. I 9 % av fallen intogs en kemisk produkt i självdestruktivt syfte. Det var även relativt vanligt med ögonexponering eller inandning.

14 Akuta förgiftningar/förgiftningstillbud vuxna Bland vuxna utgjorde olika typer av olycksfall, inklusive olycksfall på arbetet och tillbud vid kemikalieanvändning i hemmiljö, en tredjedel av de totalt frågorna (figur 13). Det är dock bland de avsiktliga förgiftningarna (inkl. självdestruktiv handling, missbruk), som utgör 45 % av frågorna, som de allvarligaste förgiftningsfallen fanns. Dessa förgiftningar orsakades huvudsakligen av läkemedel eller illegal narkotika/internetdroger. Feldosering/förväxling av framförallt läkemedel stod för en knapp femtedel av frågorna. Majoriteten av dessa frågor kom från privatpersoner som oavsiktligt tagit t ex dubbel dos av ett läkemedel, vilket sällan innebär någon förgiftningsrisk. % Olycksfall Självdestruktiv handling Oavsiktlig feldosering/ förväxling Avsiktlig överdos, oklart syfte Missbruk Övrigt Figur 13. Orsak till förgiftning (%), vuxna (n=40 790) Förgiftningar/tillbud med läkemedel var vanligast och svarade för drygt hälften av frågorna. Kemikalier/kemiska produkter stod för drygt en fjärdedel, illegal narkotika/ internetdroger för 6 % medan växter, kosmetika/hygienprodukter, insektsbett, ormbett och tillbud med svamp utgjorde en mindre andel (figur 14). % Läkemedel Kemiska produkter 6 Illegal Kosmetika/ narkotika/ hygienprodukter internetdroger Svamp Insekt, orm mm Växter Övriga 4 Figur 14. Förgiftningsmedel (%), vuxna (n=40 790) Läkemedel - vuxna De vanligaste läkemedlen involverade i förgiftningar/tillbud bland vuxna (% av totala antalet frågor om läkemedel inom parentes):

15 Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel (24 %). Exempelvis zopiklon, propiomazin, oxazepam, zolpidem. Analgetika inkl. antiinflammatoriska och antireumatiska medel (22 %). Exempelvis paracetamol (10 %), tramadol, ibuprofen. Psykoanaleptika inkl. ADHD-läkemedel, antidepressiva medel (13 %). Exempelvis metylfenidat, quetiapin, sertralin. Antiepileptika (6 %). Exempelvis pregabalin, lamotrigin. Antihistaminer för systemiskt bruk (6 %). Exempelvis prometazin, alimemazin. Av de totalt förfrågningarna om vuxna som intagit läkemedel rekommenderades 60 % att söka sjukvård eller gavs behandlingsråd till sjukvårdspersonal som behandlade patienten. I gruppen återfinns många allvarliga överdoseringar. För resterande 40 % bedömdes förgiftningsrisken som relativt liten. Många av de ofarliga tillbuden gällde personer som oavsiktligt tagit dubbel dos av ett läkemedel. Antalet frågor om illegal narkotika och internetdroger bland vuxna uppgick till 2 299, en ökning med nära 40 % från föregående år. Av dessa fall rekommenderades 83 % sjukhusvård eller gavs behandlingsråd till sjukvårdspersonal som behandlade patienten. Kemikalier/kemiska produkter vuxna De vanligaste kemikalierna/kemiska produkterna involverade i förgiftningar/tillbud bland vuxna (% av totala antalet frågor gällande kemiska produkter inom parentes): Rengöringsmedel (30 %). Exempelvis handdiskmedel, rengörings-/blekmedel med hypoklorit, avkalkningsmedel, maskindiskmedel. Gaser (12 %). Exempelvis brandgaser, kolmonoxid/avgaser, ammoniak. Bilprodukter (7 %). Exempelvis kylar-/bromsvätska, smörjmedel. Bränsle (7 %). Exempelvis bensin, tändvätska/lampolja. Desinfektionsmedel (7 %). Exempelvis med etanol/isopropanol. Bland kosmetika/hygienprodukter var frågor gällande nagelvårdsprodukter, hud- och hårvårdsprodukter och vårtmedel vanligast. De flesta tillbud med hygienprodukter är harmlösa. Vårtmedel kan emellertid vara frätande och att t ex få hårfärgningsmedel eller vissa nagelvårdsprodukter i ögat kan eventuellt innebära en risk. Av de totalt tillbuden med kemikalier/kemiska produkter eller kosmetika/hygienprodukter bedömdes förgiftningsrisken som relativt liten i 65 % av fallen och en enkel åtgärd på olycksplatsen var tillräcklig. För resterande 35 % rekommenderades sjukvård eller gavs behandlingsråd till sjukvårdspersonal som behandlade patienten. De kemikalier/kemiska produkter som oftast föranledde sjukhusvård var produkter innehållande etanol/isopropanol (t ex desinfektionsmedel, teknisk sprit), gaser (t ex brandgaser, kolmonoxid /avgaser, retande gaser), kylarvätska innehållande etylenglykol samt produkter med risk för frätskada (t ex rengörings-/blekmedel med hypoklorit, propplösare, avkalkningsmedel, alkaliska grovrengöringsmedel). Vid förtäring av desinfektionsmedel, teknisk sprit och kylarvätska som föranledde sjukhusvård var orsaken i majoriteten av fallen att produkterna förtärdes istället för alkohol (för konsumtion). I drygt hälften av fallen skedde exponeringen genom inandning eller stänk i ögat. Det var också vanligt att man av misstag råkat få i sig av en kemikalie/kemisk produkt.

16 Akuta förgiftningar/förgiftningstillbud hos djur GIC svarar även på frågor om förgiftningar som gäller djur i mån av tid och informationstillgång (humanfallen prioriteras alltid). Öppethållandet för förfrågningar om djur är begränsat p.g.a. att frågorna under jourtid, då GIC har lägre bemanning, inkräktar på GIC:s möjlighet att snabbt ge svar på frågor om akuta förgiftningar hos människa. Av de djurfrågorna, gällde 84 % hundar, 14 % katter och 2 % övriga djurslag. En knapp majoritet av djurfrågorna gällde kemikalier/kemiska produkter (framförallt bekämpningsmedel), tätt följt av läkemedel och 16 % gällde växter (figur 15). Förgiftningsrisken bedömdes som relativt liten och en enkel åtgärd på olycksplatsen var tillräcklig i 71 % av fallen. För resterande 29 % rekommenderades veterinärkontakt eller gavs behandlingsråd till veterinär. Av dessa hade 15 % av djuren fått i sig bekämpningsmedel, framförallt råttgift, 10 % var hundar som ätit choklad och 6 % var hundar eller katter som fått i sig antiinflammatoriska och antireumatiska medel. Övriga 25% Kemiska produkter 31% Växter 16% Läkemedel 28% Figur 15. Förgiftningsmedel, djur (n=2 394) Informationsbanken på GIC

17 GIC:s uppgift är att informera allmänhet, läkare och annan sjukvårdspersonal om risker, symtom och behandling vid akut förgiftning. Toxikologiska och medicinska data samlas in från olika källor, utvärderas och bearbetas för att kunna användas i rådgivningsverksamheten. GIC bevakar också kontinuerligt vilka nya läkemedel som registreras och uppgifterna förs in i databasen. Förgiftningsmedel och förgiftningsmönster förändras och behandlingsmetoderna utvecklas. Det är därför viktigt att följa utvecklingen så att den information som ges är aktuell. Substansdokument Centralen har en ambition att det ska finnas uppdaterade, kvalitetssäkrade behandlingsdokument på alla läkemedel, kemiska ämnen och biologiska toxiner (växter, svampar, djur) som ofta förekommer i samband med förgiftningar. För detta ändamål sker bl.a. en kontinuerlig bevakning av artiklar i medicinska tidskrifter. Informationen används som underlag för substansdokument som fokuserar på risker, symtom och behandling vid förgiftningar. Epikriser Ett viktigt underlag för GIC:s rådgivning är de epikriskopior (kopior av journalsammanfattningar) på förgiftningsfall som landets sjukhus på frivillig basis skickar till centralen varje år. Särskilt betydelsefull är informationen om förgiftningar med läkemedel och kemiska produkter som är nya på marknaden. Av de epikriser som inkom till GIC under 2014 gällde 80 % läkemedel och resterande 20 % kemikalier och biologiska toxiner (växter, svampar, djur). Epikrisinflödet uppskattas motsvara knappt hälften av landets sjukhusvårdade förgiftningsfall. Centralen gör även fortlöpande telefonuppföljningar av intressanta förgiftningstillbud där sjukhusvård inte bedömts vara nödvändig. Produktdeklarationer Olyckstillbud med kemiska produkter är relativt vanliga. GIC utsågs 2013 formellt till den instans som, enligt EU-förordning 1272/2008 (CLP), ska ta emot uppgifter om innehåll i kemiska produkter. Dessa används för att utarbeta förebyggande och terapeutiska åtgärder, i synnerhet i nödsituationer. För att, i varje enskilt tillbud med en kemisk produkt, kunna göra en så korrekt bedömning som möjligt och ge adekvata råd behöver GIC ha detaljerad information om innehållet i kemiska produkter.

18 Uppföljningar och Projekt Uppföljningar Förgiftningar med nyregistrerade läkemedel och nya kemiska produkter, eller speciella fall/tillstånd dokumenteras rutinmässigt och fallen följs upp. Speciellt intresse har under året ägnats åt: e-cigaretter etylenglykol (se Projekt ) extravasal injektion och feldosering i.v. huggorm serumfall, speciellt fall där dosen serum upprepats internetdroger nya missbruksmedel (se Projekt ) lut-innehållande propplösare. (se Projekt ) läkemedel köpt på internet tvättmedelskapslar maskindiskmedel (hushållsprodukt) - ögon metrotrexat naturläkemedel nya läkemedel paracetamol depot/injektion vårtfri Projekt Svampidentifiering: GICs primärjourer är utbildade i svampidentifiering, och har i det arbetet stor hjälp av modern teknik som ofta möjliggör snabbt uteslutande av giftsvampar via SMSeller mail-inskickade bilder. För fall med svåridentifierade svampar inleddes under 2013 ett projekt för konsultation av en svamp-expert. Projektet fortsatte under 2014, som bjöd en intensiv svampsäsong framförallt under september månad, och samarbetet har bedömts effektivt och värdefullt. Projektets arbetsformer införlivas därför från 2015 i GICs allmänna rutiner. Frysskydd med etylenglykol: ett projekt tillsammans med KemI i syfte att begränsa dessa mycket giftiga produkter på marknaden. Projektet löper vidare under Propplösarprojekt: ett projekt tillsammans med KemI och branschorganisationer för att minska antalet olyckor med alkaliska avloppsrensningsmedel. Projektet löper vidare under Websideprojekt: GICs websidor (Giftinformation.se, riktad till allmänheten, och Giftinfo.se, riktat till vården) var i stort behov av modernisering. En projektgrupp har därför under året arbetat tillsammans med specialister för att skapa en mobilanpassad och förvaltningsbar hemsida. De två gamla hemsidorna är härmed omgjorda till en, där en specifik ingång finns för läkare. Den nya sidan lanserades i november. Samverkansprojekt avseende Toxicitetsutredning och Riskbedömning av Internet-Droger baserat på laboratorieanalyser (STRIDA):

19 Ett växande problem är att många syntetiska preparat eller växtprodukter med psykoaktiva effekter saluförs öppet på olika Internetsidor (s.k. Internetdroger). Utbudet av droger förändras snabbt samtidigt som informationen om deras skadeeffekter är ytterst begränsad. Antalet kontakter till GIC gällande Internetdroger har ökat dramatiskt under senare år och GIC har därför tillsammans med Avdelningen för klinisk farmakologi, Karolinska Universitetslaboratoriet tagit initiativ till projektet STRIDA som startade år Syftet med projektet är att bevaka, kartlägga och karaktärisera förgiftningsmönstret samt att få kunskap om den kliniska förgiftningsbilden och därmed kunna ge bättre råd vid förgiftningar med dessa substanser. Ändamålet med STRIDA är även att tillhandahålla underlag för beslutande kontrollmyndighet så att en snabb klassificering av substanserna som narkotika eller hälsofarlig vara kan ske. Under 2014 har närmare 742 patientprover analyserats inom STRIDA. Leonardo da Vinci projektet: I vidareutbildningssyfte, och för att utbyta information och idéer med andra giftinformationscentraler i Europa har medarbetare från GIC under 2014 besökt centraler i Holland, Danmark, Frankrike och Spanien. Detta gjordes som en del i ett samarbetsprojekt inom EU (Leonardo da Vinci). Det ekonomiska bidraget är tillräckligt för att räcka till ett utbyte också under Nyregistrerade läkemedel överdosering Förgiftningsfall med läkemedel som registrerats under de senaste fem åren står under särskild bevakning. Epikriser som kommer in bedöms och de som är särskilt intressanta sammanfattas. Från detta material har läkemedelsföretagen möjlighet att erhålla de fallbeskrivningar som rör företagens egna substanser. Handledarprojekt medicinstudent termin 11 Lipidterapi, en ny kontroversiell behandlingsmetod vid akuta förgiftningar. En systematisk litteraturöversikt av alla publicerade humanfall. Rapporten inlämnas mars Förtroendeuppdrag och publikationer Nationella uppdrag Regeringsuppdraget om Förenkling av uppgiftslämnande om innehåll i kemiska produkter utfördes i samarbete med Kemikalieinspektionen, och rapporterades i december enligt plan till både Social- och Miljödepartementet. Akuta förgiftningar : State of the Art. Föredrag vid Medicinska riksstämman, Stockholm. 5 December, SK Kurs 2015, upphandlingsprocess, planering. Två SK-kurser ( Akuta förgiftningar och Akuta förgiftningar och metabola syndrom ) har genomförts av GIC-läkargruppen i Uppsala vecka 45 respektive vecka 47 vid GIC, Referee uppdrag Läkartidningen Representant i Medicinsk expertgrupp för C-Stridsmedel och Kemikalier (C-MeG). Socialstyrelsen.

20 Representant i Socialstyrelsens Expert och forskningsråd för bedömning av forskningsprojekt inom området katastrofmedicin. Representant i Nätverket för den aktuella drogsituationen i Skandinavien (NADIS). Statens Folkhälsoinstitut Granskning av SPC-texter rörande överdosering av läkemedel. Läkemedelsverket/Läkemedelsindustrin Representant i 112-rådet. SOS Alarm Representant i grupp med ansvar för Nationell försörjning av vissa vacciner och antidoter på apoteket CW Scheele med representanter från Apoteket AB, GIC och Socialstyrelsen Granskning av Svenska Brandskyddsföreningens (SBF) skyddsblad Kemiakuten Sedan 1995 finns Kemiakuten på GIC. Detta är en speciell telefonlinje som räddningstjänst och andra inblandade kan utnyttja i en akut situation vid kemikalie-olyckor. GIC ger där, förutom information om kemikaliers akuta hälsorisker och råd om första hjälpen, vid behov också uppgifter om kemikaliers miljörisker, sanering, rekommenderade brandsläckningsåtgärder mm. Dessa uppgifter förmedlas från produkternas säkerhetsdatablad, vilka de medverkande företagen tillhandahåller GIC. Frågeställaren hänvisas vid behov vidare till expertis inom kemiindustrin för ytterligare information. Verksamheten finansieras av kemiindustrins branschorganisation IKEM (Innovations och kemiindustrierna i Sverige) och drivs i nära samarbete med dem och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Sjukvårdsinformationen i RIB (SiRIB) Sjukvårdsinformationen i RIB (SiRIB) är en databas hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) avsedd att användas av räddningstjänst, ambulanspersonal och polis. Informationen är framtagen och uppdateras i samverkan mellan Socialstyrelsen, MSB och Giftinformationscentralen och beskriver symtom samt rekommenderar åtgärder vid första hjälpen. Databasen uppdateras och kompletteras årligen med nya kemikalier (nya UN nummer). Internationella Uppdrag General Secretary i European Association of Poisons Centres and Clinical Toxicologists (EAPCCT) Representant i gemensam expertgrupp (för EAPCCT och den Nordamerikanska organisationen) Med uppdraget att uppdatera ett flertal Position Statements. Representant i EAPCCT working group, i arbetet med att harmonisera vissa delar av den europeiska kemikalielagstiftningen (CLP), i samarbete med EU-kommissionen Representant i Editorial Board vid tidskriften Clinical Toxicology. Ett flertal referee uppdrag åt Clinical Toxicology EU-kommissionens expertgrupp om den nya kosmetikaförordningen CPNP working group (Cosmetics Notification Portal)

21 Representant i European Chemical Industry Council (CEFIC) ICE Integration Group, drivet av samarbetet med Innovations- och kemiindustrierna i Sverige AB (IKEM). Föreläsningar och kurser Efterfrågan på föreläsningar från GIC är stor. Centralens medverkan i olika utbildningsaktiviteter är därför omfattande. Prioriterade grupper är läkare i grund-, specialistoch efterutbildning, toxikologer samt personal som utbildas i katastrofmedicin. Nedanstående förteckning över föreläsningsverksamheten har indelats efter målgrupp. Föreläsningar Sjukvårdspersonal Övriga Grundutbildning Specialistutbildning Efterutbildning Högskoleutbildning Annan utbildning Antal Timmar Total 123 GIC har också under året anordnat ett antal studiebesök, för kollegor ifrån systercentraler, men framförallt för grupper av t.ex. apotekarstudenter och ST-läkare. SK-kurser Akuta förgiftningar och metabola syndrom Under hösten 2014 (17-23 november) arrangerade GIC en specialistkompetenskurs (SK-kurs) i Stockholm för Socialstyrelsens räkning. Kursen "Akuta förgiftningar och metabola syndrom" vände sig till blivande specialister i invärtesmedicin, akutmedicin och anestesi/intensivvård. Intresset för kursen var mycket stort i hela landet. Dessutom anordnade GIC, i samverkan med Uppsala Universitet, en för året nystartad tredagars kurs med samma namn. Denna kurs hölls i oktober, var öppen för såväl redan specialiserade läkare som läkare under specialistutbildning, och hade ett 50-tal deltagare. Båda kurserna hade strålande utvärderingsresultat. Publicerade artiklar Höjer J, Olsson E. AV block II in a toddler after ingestion of a single tablet fingolimod. Clin Toxicol 2014;52:644. Galmén J, Höjer J. Järnintoxikation förgiftning med lättillgängligt läkemedel. Läkartidningen 2014;111: Fryckstedt J, Hulting J, Höjer J, Ludwigs U. Matell-Reichards Akutmedicin, textbok, 3:e upplagan. Studentlitteratur, Lund, Jonsson B, Backman E, Salmonson H, Höjer J. Injection of crushed tablets - a prospective observational study. Clin Toxicol 2014;52: Backman E, Olsson E, Sjöberg G. Förgiftningstillbud bland barn är vanliga men allt färre sjukhusvårdas. Läkartidningen 2014;111:

22 Personne M, Westerbergh J, Hammer-Pettersen L. Spice - syntetiska kannabinoider med riskabla effekter- Fall av Akut njursvikt och cerebral ischemi med stroke har rapporterats. Läkartidningen 2014;111: Bäckberg M, Lindeman E, Beck O, Helander A. Characteristics of analytically confirmed 3-MMC related intoxications from the Swedish STRIDA project. Clin Toxicol (Phila) 2015;53: Epub 2014 Nov 25. Lindeman E, Bäckberg M, Personne M, Helander A. MT-45 en livsfarlig och potentiellt ototoxisk internetdrog. Läkartidningen 2014;11;111. Helander A, Bäckberg M, Beck O. MT-45, a new psychoactive substance associated with hearing loss and unconsciousness. Clin Toxicol (Phila).2014;52: Bäckberg M, Beck O, Hultén P, Rosengren-Holmberg J, Helander A. Intoxications of the new psychoactive substance 5-(2-aminopropyl)indole (5-IT): a case series from the Swedish STRIDA project. Clin Toxicol (Phila) 2014;52: Personne M, Ekström M, Iveroth M. 2,4- dinitrophenol- ett dödligt förgiftningsmedel. Läkartidningen 2014;111: Personne M, Lundin F, Hanberger H. Botulism är en behandlingsbar, mycket sällsynt förgiftning. Läkartidningen 2014;111: Bäckberg M, Helander A, Hultén P, Al-Saffar Y, Beck O. Detection of new psychoactive substance use among emergency room patients: Results from the Swedish STRIDA project. Forensci science International 2014;243:23-9. Publikationer, övrigt Sjöberg G, Överdoseringskapitlet i FASS för förskrivare. Personne M. Akuta förgiftningar, Läkemedelsboken Vetenskapliga möten publicerade abstracts EAPCCT 2014, XXXIV International Congress of the European Association of Poisons Centres and Clinical Toxicologists. Brussels, Belgium. Höjer J, Friman V. Suicidal Digitalis purpurea poisoning treated with specific Fab fragments. Poster at the XXXIV Congress of EAPCCT, Brussels, Belgium, May Clin Toxicol 2014;52:387 Höjer J, Olsson E. AV block II in a toddler after accidental ingestion of a single tablet fingolimod for multiple sclerosis. Poster at the XXXIV Congress of EAPCCT, Brussels, Belgium, May Clin Toxicol 2014;52:320 Jonsson B, Backman E, Salmonson H, Höjer J. Injection of crushed tablets a prospective observational study. Poster at the XXXIV Congress of EAPCCT, Brussels, Belgium, May Clin Toxicol 2014;52:394 Enhag M. MDPV in Sweden: checked-out, never left. Differences in market cycles of Novel Psychoactive Substances. Poster at the XXXIV Congress of EAPCCT, Brussels, Belgium, May Clin Toxicol 2014;52.

23 Personne M, Luhr K, Annas A. Oral presentation at the XXXIV Congress of EAPCCT, Brussels, Belgium, May 2014: Gastric lavage after overdose of large size slow release drugs. Clin Toxicol 2014;52 Personne M, Westberg U. Gastric decontamination in poisoned patients operated for bariatric surgery. Poster at the XXXIV Congress of EAPCCT, Brussels, Belgium, May Clin Toxicol 2014;52. Backman Eva, Olsson Eva, Sjöberg Gunilla. Childhood poisoning in Sweden a twenty years perspective.clinical Toxicol Westberg U, Larsson S, A case of cicuta virosa in Sweden. Poster at the XXXIV Congress of EAPCCT, Brussels, Belgium, May Clin Toxicol 2014;52. Olsson E, Westberg U. How can we reduce the number of posionings among immigrants and tourists. Poster at the XXXIV Congress of EAPCCT, Brussels, Belgium, May Clin Toxicol 2014;52. De Groot R, Brekelmans PJAM, Desel H, Mostin M, Feychting K, Meulenbelt J. Harmonisation of product notification to poisons centres in EU member states. Poster. at the XXXIV Congress of EAPCCT, Brussels, Belgium, May Clinical Toxicol 2014;52. Föredrag vid NAPC XXXIV Nordic Association of Poisons Centres. Annual Meeting.Vilnius, Lithuania 3-MeO-PCP and 4-MeO-PCP - intoxications with new derivatives of PCP (phencyclidine) in Sweden The Swedish experience of NBOMe intoxications: 14 analytically confirmed cases associated with mild toxicity Personne M, Slow release and GI- surgery Bäckberg M, The Swedish Poisons Information Centre experiences severe intoxications when synthetic opioids are introduced on the New Psychoactive Substance (NPS) market Skagius F, A case report of botulism from smoked vacuum packed whitefish Westberg U, Mushroom identification trough pictures Lindeman E, The excited delirium syndrome comes to Sweden