LÄRANDE I FRILUFTSLIV. - ämnesdidaktik för skola och högskola

Transkript

1 LÄRANDE I FRILUFTSLIV - ämnesdidaktik för skola och högskola Foto: Amanda Roynesdotter FoU-gruppen vid GIH 2010 red. Suzanne Lundvall

2 Förord Denna skrift har fokus på skolans och lärarutbildnings kunskapande i friluftsliv och friluftsverksamhet. Den är skriven för studerande på utbildningar med inriktning mot idrott & hälsa samt för verksamma lärare och ledare. De olika kapitlen syftar till att beskriva och problematisera temaområden som berör friluftslivets ämnesdidaktik i relation till hälsa, ledarskap, mångfald, rörelsekompetens, upplevelse och reflektion samt aspekter kring miljöoch teknikdidaktik. Ytterligare ett syfte med boken har varit att inta ett praktiknära forskningsperspektiv, där aspekter på integreringen av teori och praktik ges särskilt utrymme. Skriften är flervetenskaplig till sin karaktär och samtliga författare har lång erfarenhet av lärarutbildning och ämnesdidaktik. Majoriteten har därtill lång erfarenhet av samverkan med en rad olika organisationer utanför GIH. Flera av författarna har över tid producerat läromedel, artiklar och praktiknära projekt som haft didaktiska frågeställningar som utgångspunkt. Författarna är verksamma vid GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm och tillhör den sedan 2010 etablerade forsknings- och utvecklingsgruppen i friluftsliv. Nedan presenteras de olika författarna i alfabetisk ordning. Charlotta Bürger Bäckström, idrottslärare, universitetsadjunkt med inriktning mot friluftsliv. Hon har under en lång rad av år drivit uppdragsutbildning och samverkansprojekt i friluftsliv och utomhuspedagogik inriktade mot olika uppdragstagare och organisationer, bl.a. Friluftsfrämjandet och Svenska Skidrådet. Eva Kraepelien Strid, gymnastikdirektör, universitetsadjunkt med inriktning mot friluftsliv, programstudierektor för Hälsopedagogprogrammet. Hennes särskilda FoU-intresse är inriktat mot simning. Utöver detta har hon ledningserfarenhet av hälsopromotivt arbete inom det privata näringslivet. Kerstin Stenberg, gymnastikdirektör, universitetsadjunkt i friluftsliv. Hon har varit verksam vid Luleåuniversitet och har där byggt upp kurser med särskild inriktning mot friluftsliv. Dessutom har hon initierat kurser i kvinnligt ledarskap i friluftsliv. Hon har vidare varit med i framtagandet av kursplanen för idrott & hälsa i Lgr11. Suzanne Lundvall, idrottslärare, fil dr i pedagogik, lektor i idrott. Hon är verksam som lärarutbildare med tonvikt på ämnesdidaktik samt projektledare för GIH:s flervetenskapliga studie Skola-idrott-hälsa (SIH). Hennes forskningsintresse riktas särskilt mot estetiska aspekter av lärande och meningsskapande, kroppliga kunskapspraktiker samt mångfald och etnicitet.

3 Johnny Nilsson, gymnastikdirektör, doktor i medicinsk vetenskap och docent i idrott. Verksam som idrottslärare med tonvikt på friluftsliv samt träningslära. Föreståndare för Laboratoriet för tillämpad idrottsvetenskap LTIV vid GIH. FoU-inriktning: praktiknära/tillämpad forskning i idrott och naturmiljöaktivitet. Peter Schantz är gymnastikdirektör, doktor i medicinsk vetenskap och professor i idrottsvetenskap. Han disputerade på en avhandling som till stor del behandlade fysiologin under långturer på skidor. Efterhand vidgades forskningsintresset till att gälla olika aspekter av tätortsnära friluftsliv. Vid GIH har han byggt upp tvärvetenskapliga kurser som behandlat rörelse, hälsa och miljö. Han har särskilt intresserat sig för de gröna landskapen som pedagogiska rum, och detta bland annat ur både naturvetenskapliga och humanistiska hälsoperspektiv. Kristina Hård af Segerstad, idrottslärare och universitetsadjunkt med särskild inriktning mot friluftsliv. På GIH har hon byggt upp propedeutiska kurser i friluftsliv och engagerat sig i frågor kring villkor och förutsättningar för breddad rekrytering. Hon har genom åren haft en rad uppdrag för frivilliga organisationer inom ramen för idrott och friluftsliv. Jan Seger, folkskollärare, idrottslärare, doktor i medicinsk vetenskap, lektor. Han undervisar för närvarande särskilt i friluftsliv, träningslära samt i ledarskap. Hans forskningsintresse är inom neuromuskulär funktioner samt ledarskap. Genom åren har han haft en rad samverkans uppdrag tillsammans med organisationer utanför GIH. Var en av grundarna till ledarskapsakademin SALK. Fredrik Svanström, idrottslärare och universitetsadjunkt med särskild inriktning friluftsliv Han var en av de första studerande som tog ut en Nordisk Bachelor i friluftsliv genom att läsa kursen Nordisk Bachelor i friluftsliv, ett samverkansprojekt mellan olika lärosäten i Norge, Sverige och Danmark Anna Tidén, idrottslärare, universitetsadjunkt samt lärarutbildare i bollspel och friluftsliv, för närvarande doktorand i Nationella forskarskolan i idrottsvetenskap (NFI). Hennes doktorandarbete har motorik och allsidig rörelsekompetens ur ett pedagogiskt perspektiv som särskild inriktning.

4 Lärande i friluftsliv Innehåll 1. Friluftsliv som kunskapsområde i skola och på utbildning - förutsättningar och villkor för kunskap och lärande, Suzanne Lundvall Kapitlet innehåller en introduktion till bokens innehåll, vilken utgörs av beskrivning av kunskapsområdets plats inom skolämnet idrott & hälsa och på lärarutbildningen vid GIH. Vidare synliggör kapitlet didaktiska frågeställningar i relation till lärande och meningsskapande i friluftsliv samt i relation till de erkännandekulturer och förväntningar som skolämnet idrott & hälsa och kurser i friluftsliv på högskolan omges av. Kapitlet uppmärksammar aspekter på formellt och informellt lärandet, där det senare framstår som allt viktigare att förstå utifrån skolämnens traditionella uppbyggnad och den kunskap som numera finns kring det vidgade lärandet, vilket inkluderar sammanhang och relationer. 2. Ledarskap & friluftsliv, Jan Seger Friluftslivsundervisning på högskola/universitet innebär ofta att studenter och lärare tar sig ut från staden till skog, sjö, hav eller fjäll och genomför någon form av förflyttning, till fots, i kajak, i kanot eller på skidor. Utöver de upplevelser som vistelsen ger, erbjuds också unika möjligheter att, som student, träna sitt ledarskap eller sin förmåga att verka som effektiv gruppmedlem. Kapitlet behandlar båda friluftsledarskapet; den organisatoriska och dessutom friluftslivet som en arena för ledarskapsträning. Texten ger en insikt i de kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för ett optimalt ledarskap, med en genomgång av grundläggande kunskaper och färdigheter som betecknas som hårda, mjuka samt metafärdigheter. Vidare ges en överblick över några teorier och forskningsresultat, som ligger till grund för ledarskap och grupprocesser i mindre grupper i friluftsliv. Kapitlet avslutas med ett par exempel på ledarskapsträning.

5 3. Reflektion som metod- exemplet friluftsliv, Kerstin Stenberg Reflektion är ett begrepp som flitigt förekommer i utbildningssammanhang. Vad innebär egentligen reflektion och hur kan reflektion användas som metod för att kvalificera både lärarens, elevens och/eller lärarstudentens lärande. Kapitlet behandlar reflektionsbegreppet utifrån etablerade teorier, men ger också ingående exempel på hur det kan användas i undervisningen som redskap för att uppmärksamma aspekter kring ledarskap, erövrande av praktiska färdigheter, kritisk konstruktiv värdering och bedömning av egen och andras utveckling. Datainsamlingen som utgör den empiriska grunden för kapitlet baseras på kurser i friluftsliv på högskolenivå. En slutsats som dras i kapitlet är att genom att medvetet arbeta med reflektion som metod kan didaktisk kompetens utvecklas och förutsättningarna för att nå fram till att bli en reflekterande praktiker, ökar för både lärare och studenter. 4. Rörelseteknik & upplevelse i friluftsliv, Johnny Nilsson Upplevelsen betonas starkt i friluftsliv och har kommit att utgöra en viktig faktor för att få människor intresserade av friluftsliv. Eftersom det i de flesta definitioner av friluftslivsbegreppet förekommer en betoning på någon form av naturmöte är det inte orimligt att naturmiljöbegreppet samt upplevelser och aktiviteter förknippade med detta får bära friluftslivets identitet. Vad är det då under rörelsen (den fysiska aktiviteten) i friluftsliv som fångar människans intresse och skapar en känsla av tillfredställelse, harmoni, lycka, lugn eller annat tillstånd, upplevelsehorisonter som resulterar i upplevelser av olika slag? Utifrån ett teknikdidaktiskt och fenomenologiskt perspektiv undersöker kapitlet hur olika fenomenen i upplevelsen framträder och om/hur de integrerar med varandra. Aspekter som belyses är bl.a. hastighet och acceleration, kropps- och situationsanpassning/kontroll, rörelseekonomi samt upplevelse av kroppen i rummet. 5. Naturupplevelse, Fredrik Svanström En mycket central komponent i friluftsliv är naturupplevelsen. Men vad är då en naturupplevelse? Kapitlet undersöker utifrån ett didaktiskt perspektiv hur naturupplevelser kan utgöra syftet med, innehållet eller metoden i en undervisningssituation. Således kan naturupplevelser leda till svar på frågor om varför, vad och hur. I kapitlet beskrivs hur ett flertal olika faktorer kan påverka naturupplevelsen, d.v.s. förstärka och/eller begränsa den.

6 Därtill finns en stor spännvidd mellan de faktorer som påverkar naturupplevelsen. I kapitlets slutsatser uppmärksammas också de svårigheter som kan uppstå med att iscensätta situationer som leder till goda naturupplevelser, eftersom upplevelser bygger på respektive individs upplevelse, som också i hög grad bygger på tidigare upplevelser. Men, vilket poängteras i kapitlet, här finns stora möjligheter för pedagogen att påverka de iscensatta situationerna, både före och under vistelsen i naturen. 6. Alla på snö- den bästa dagen i mitt liv, Charlotta Bürger Bäckström Kapitlet beskriver ett didaktiskt exempel på ett samverkansprojekt mellan fem olika intresseorganisationer och myndigheter. Målet för projektet Alla på snö var att erbjuda samtliga årskurs fyra elever i Norrköping möjligheter att prova på vinteraktiviteter på snö. Kapitlet ger en ingående beskrivning och analys av hur beroende utfallet av projektets genomförande var av den gemensamma målbild som utarbetades i form av en didaktisk modell kallad Vinterfriluftslivets goda spegel, där barnet var placerat i centrum. Runt denna modell utvecklades sedan de verktyg som visade sig vara essentiella för projektets genomförande, bl.a. utbildning av såväl projektgrupp, som lärare och övrig skolpersonal. Projektet Alla på snö utgör en intressant ram för fortsatt praktiknära didaktisk forskning där även aspekter som de inblandade barnens upplevelser och handlingar också kan användas såväl i fortbildningssyfte som underlag för reflektioner kring lärande. 7. Friluftsverksamhet möter friluftsliv, Suzanne Lundvall I mer än 100 år har friluftsverksamhet funnits med som en del av den obligatoriska och frivilliga skolans gemensamma ansvar. Kritik har under de senaste decennierna framförts med anledningen av att antalet friluftsdagar har minskat och att innehållet i dessa har haft en inriktning mot idrottsaktiviteter. I den innehållsanalys av 1900-talets styrdokument som görs i kapitlet uppmärksammas hur den skolgemensamma friluftsverksamhet med tiden ersätts av kunskapsområdet friluftsliv inom ramen för ämnet idrott & hälsa (Lpo94, Lgy87), samtidigt som friluftsdagarnas utrymme avregleras i centrala förordningstexter. Under i princip hela 1900-talet, och innan friluftslivsbegreppet infördes i ämneskursplanen, var det uttalade syftet med friluftsverksamheten tredelat: att ge eleverna kunskap i fysisk fostran (idrottsövningar) och tillfälle till rekreation, att ge kunskap i naturkunnighet och naturupplevelse (gärna via ämnesintegrering) samt att stötta social samvaro och kollektiv identitetsbildning. I kapitlet

7 diskuteras konsekvenserna av den nuvarande målrelaterade skolan i relation till lärarkompetens, läroplanens intentioner och uppnående målens begränsade synsätt på kunskap. 8. Varför ryggsäck och inte väska, Kristina Hård af Segerstad Friluftsliv ingår som en del i ett svenskt kulturarv. I läroplanstexter framgår att skolans uppdrag kring utbildning och fostran i djupare mening handlar om att både överföra och utveckla kulturarv, dvs. värden, traditioner, språk, kunskaper. Vilka utmaningar ligger i meningar som dessa, utmaningar som handlar om möten mellan det naturliga och kulturliga. Kulturarv består i grunden av kulturella konstruktioner, som kräver sitt sammanhang, sina specifika resurser, normer och värderingar för att framstå som åtråvärda och möjliga att bli till en slags kollektivt utvecklad habitus. Kapitlet problematiserar, utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, kring de didaktiska erfarenheter som lärarutbildare och studerande med annan bakgrund tillsammans erhållit i mötet med det naturliga friluftslivet. Underlaget för kapitlet utgörs av en dokumentation från propedeutiska kurser i friluftsliv genomförda vid GIH. 9. Simundervisning utifrån ett mångfaldsperspektiv, Eva Kraepelien Strid Under ett flertal år har svenska elevers simkunnighet varit under debatt. Skolverkets tillsynsundersökningar har visat att skolor i socialt utsatta område har uppvisat brister i simkunnighet hos barn och unga. Dessa områden har också en hög andel invånare med annan bakgrund än svensk. I kapitlet beskrivs inledningsvis hur barns och ungas möjligheter till friluftsliv kan begränsas på grund av brister i simkunnighet. Här belyses också vilken roll ämnet idrott & hälsa kan spela i detta sammanhang. I kapitlet presenteras tre goda exempel på hur kommuner och skolor arbetat fram modeller för hur en inkluderande och framgångsrik simundervisning inom skolans ram kan läggas upp, en undervisning som kännetecknas av att dessa har utarbetats genom en dialog kring gruppgemensamma och gruppspecifika behov. 10. [Motorik och allsidig rörelseträning ur ett friluftsperspektiv, Anna Tidén] Kapitlet är under utarbetande.

8 11. Friluftsliv fysisk aktivitet, hälsa och miljö, Peter Schantz Kapitlet handlar om att belysa potentialen till ett pedagogiskt naturmöte inom skolans ramar ur perspektiv av idrott och hälsa, läroplansuppfyllelse och/eller ämnesintegrering. Utgångspunkten är att det finns tre möjliga hälsovinster att uppnå och som kan vara oberoende av varandra; de som härrör från 1) fysisk aktivitet, 2) naturmötet i sig, och 3) undervisningen möjlighet att bygga upp en känsla av sammanhang. Detta behandlas i tre olika avsnitt. Särskilt penetreras hur en analys av landskap kan bidra till en känsla av sammanhang. Detta belyses dels teoretiskt, dels med tillämpade exempel.