KVALITETS- REDOVISNING för år 2004

Transkript

1 KVALITETS- REDOVISNING för år 2004 Pedagogiskt bokslut för Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Kvalificerad yrkesutbildning Eslövs kommun Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 2 GYMNASIESKOLAN 4 Två gymnasieenheter 4 Uppföljning och utvärdering Resultat och betyg 5 Elevernas ansvar och inflytande 13 Värdegrundsdagar 16 3 GYMNASIESÄRSKOLAN 17 4 MODERSMÅLSUNDERVISNING 19 5 VUXENUTBILDNING 20 Allmänt om vuxenutbildningen 20 Grundläggande vuxenutbildning 21 Gymnasial vuxenutbildning 23 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) 24 Svenska för invandrare 25 6 KVALIFICERAD YRKESUTBILDNING 27

3 3 1 INLEDNING Kvalitetsredovisningen ett pedagogiskt bokslut Enligt förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (SFS 2004:648) skall varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Den skall innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan ämnar vidta om målen inte uppnåtts. Varje kommun skall senast den 1 maj varje år upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning för föregående kalenderår. Kommunens kvalitetsredovisning skall bygga på skolornas kvalitetsredovisningar och andra uppgifter som är väsentliga för uppföljning och utvärdering. Den skall innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen har uppnåtts samt en redogörelse för vilka åtgärder kommunen ämnar vidta om målen inte har uppnåtts. Eslövs kommun använder även kvalitetsredovisningen för att belysa graden av måluppfyllelse när det gäller kommunalt beslutade mål. Kvalitetsredovisning för år 2004 beskriver mål- och resultatuppfyllelsen inom utvalda områden inom gymnasieskolan, vuxenutbildningen och den kvalificerade yrkesutbildningen under år Kvalitetsredovisningen utgör rektorsområdenas och kommunens pedagogiska bokslut. Gymnasie- och vuxenutbildning i Eslöv Gymnasieskolan i Eslöv består av två enheter, Bergagymnasiet och Salliusgymnasiet, ledda av var sin rektor. Vuxenutbildningen utgör ett rektorsområde och den kvalificerade yrkesutbildningen är ett rektorsområde. De leds av var sin rektor. Ledningsgruppen vill främja vuxet lärande Förvaltningens ledningsgrupp tog hösten 2003 fram en vision för sitt arbete och sitt förhållningssätt. Visionen fastställdes i sin nuvarande lydelse den 2 december Ledningsgruppen vill främja vuxet lärande, vilket innebär att eleverna och de studerande skall ha stort eget ansvar för sina studier och studieresultat samt att de har reellt inflytande över undervisningen. Ledningsgruppen finner gemensamma lösningar över verksamhetsgränserna och ser fler möjligheter än hinder. Rätt utbildning ges vid rätt tillfälle till rimlig kostnad. Arbetsklimatet kännetecknas av öppenhet, prestigelöshet och konkretion och gruppens handlande präglas av beslutsamhet. Gruppen lär av sina erfarenheter och bidrar generöst med sina kunskaper. Medarbetarna är stolta över sitt arbete och de är trygga, engagerade och motiverade med stor förmåga att ta ansvar och egna initiativ. Visionen har granskats vid ett flertal tillfällen under Några förändringar har inte bedömts vara aktuella att göra. Kännetecken: Kompetens, flexibilitet, omtanke Under vårterminen 2004 genomfördes ett projekt som syftade till att ta fram en gemensam plattform för kommunikation och profilering av Gymnasie- och Vuxenutbildning. Plattformen utgår från Eslövs kommuns kommunikationsplattform och är tänkt att fungera som en del av den totala profileringen av Eslövs

4 4 kommun. Gymnasie- och Vuxenutbildning skall med sina verksamheter bidra till att kommunens visionsvärden närhet, mångfald och bärkraft uppfylls. De främsta kännetecknen är kompetens, flexibilitet och omtanke. Lärare med hög kompetens och hög utbildningsnivå skapar förutsättningar för goda studieresultat. Flexibilitet ger fördelar. Inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen finns ett rikt utbud av olika utbildningar, som ger goda förutsättningar för individuella lösningar. Engagemang och omtanke hos all personal borgar för god stämning och trivsel. Skolledare, lärare, elever och övrig personal är engagerade och bryr sig om varandra. 2 GYMNASIESKOLAN Enligt Läroplan för de frivilliga skolformerna skall gymnasieskolan med den obligatoriska skolan som grund fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som förberedelse för yrkesverksamhet och studier vid universitet och högskolor m.m. och som förberedelse för vuxenlivet som samhällsmedborgare och ansvariga för sina egna liv (Lpf 94, sidan 7). TVÅ GYMNASIEENHETER Gymnasieskolan i Eslöv består av två enheter, Bergagymnasiet och Salliusgymnasiet. Tillsammans har de båda enheterna fjorton nationella program. Utöver dessa finns två specialutformade program. Det finns också ett antal specialiseringar: regionalt bordtennisgymnasium och handbollsgymnasium, lokalt fotbollsgymnasium samt musikspecialisering på Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet. Gymnasieskolan i Eslöv tar i huvudsak mot elever som är folkbokförda i de tre mellanskånska kommunerna Eslöv, Höör och Hörby. Läsåret fanns c:a elever inom gymnasieskolan i Eslöv, med ungefär lika många elever på de båda enheterna. På Bergagymnasiet finns följande program: Barn- & fritidsprogrammet, Specialutformat barn- och fritidsprogram, Estetiska programmet, Naturvetenskapsprogrammet, Omvårdnadsprogrammet och Gymnasiesärskolan. Skolan har internationell profil inom Samhällsprogrammet, vilket innebär att internationella frågor betonas inom profilens huvudämnen historia, samhällskunskap och internationella relationer. Medieprofil finns inom Samhällsvetenskapsprogrammet och är till för de elever som vill få grundläggande kunskaper och färdigheter i fotografisk bildhantering, ljud, multimedia och filmframställning. På Salliusgymnasiet finns följande program: Byggprogrammet, Elprogrammet, Fordonsprogrammet, Handelsprogrammet, Hantverksprogrammet, Hotell- & restaurangprogrammet, Industriprogrammet, Individuella programmet, Individuellt integrerat program, Livsmedelsprogrammet, Specialutformat teknikprogram och Teknikprogrammet. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING 2004 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden fastställde vid sitt sammanträde i oktober 2003 att uppföljnings- och utvärderingsinsatser skulle genomföras inom följande områden och redovisas i kvalitetsredovisningen för 2004:

5 5 betygsutfallet i samtliga kärnämnen, betygsutfallet kurs A, engelska, matematik, svenska och svenska som andra språk, elev- och studerandeinflytandet samt jämställdhet. När det gäller betygen kommer dels utfallet i samtliga kärnämnen, kurs A, vårterminen 2004 att redovisas, dels utfallet i dessa ämnen med avseende på fördelning på kön. RESULTAT OCH BETYG Enligt Utbildningsplan för gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Eslöv skall andelen elever som går vidare till högskolestudier öka (Utbildningsplan, sid 5). Eftersläpning i redovisning av resultaten Någon nationell redovisning av resultaten för de enskilda gymnasieskolorna avseende läsåret föreligger inte i skrivande stund (mars 2005). Detta innebär en eftersläpning i resultatredovisningen och vissa resultat kommer inte att kunna redovisas förrän i nästa års kvalitetsredovisning. Genomsnittlig betygspoäng fortfarande under riksgenomsnittet Den genomsnittliga betygspoängen i slutbetygen för Eslövs gymnasieelever har legat under den genomsnittliga nivån för riket under hela mätperioden ( ). Störst skillnad förelåg 1997, då den uppgick till 0,8 poäng. Skillnaden var lägst 1998, 0,2 poäng. Den genomsnittliga betygspoängen har, med undantag av vårterminen 2000, ökat varje år 1. Detta gäller både för riket och för Eslöv. Medelbetyget för rikets elever ökade endast marginellt och var 14,1 poäng läsåret jämfört med 14,0 poäng läsåret Den genomsnittliga betygspoängen 2003 för Eslövseleverna var 1,7 poäng högre än betygspoängen Tabell 2.1 Genomsnittlig betygspoäng Eslöv 11,8 12,7 13,0 12,7 13,2 13,4 13,5 Riket 12,6 12,9 13,3 13,3 13,7 13,8 14,0 14,1 Skillnad - 0,8-0,2-0,3-0,6-0,5-0,4-0,5 Källa: Skolverket. SIRIS Under läsåret offentliggjorde Skolverket nationellt fastställda betygskriterier för betygsgraden Mycket väl godkänd. Detta ledde till en uppstramning av betygssättningen.

6 6 Genomströmning fyra år i gymnasieskolan 2 Andelen elever i riket som erhållit slutbetyg inom fyra år efter påbörjade gymnasiestudier fortsätter att öka. En förklaring till detta är att andelen elever som har slutbetyg från ett reducerat program har minskat från 10 procent vårterminen 2002 till 7 procent vårterminen Tabell 2.2 redovisar andelen elever i gymnasieskolan i Eslöv och i riket som fått slutbetyg fyra år efter gymnasiestarten. Uppgifter om genomströmning finns på riks-, kommun- och skolnivå fr.o.m. vårterminen 1999 t.o.m. vårterminen För vårterminen 2004 föreligger uppgifter på riks- och kommunnivå däremot inte på skolnivå. Av de elever som påbörjade sin gymnasieutbildning höstterminen 2000 och som var folkbokförda i Eslöv fullföljde 77 procent sin utbildning inom fyra år. För Hörby var motsvarande andel 70 procent och för Höör 74 procent. Tabell 2.2 Andelen (%) elever som fått slutbetyg efter 4 års gymnasiestudier vårterminerna 1999, 2000, 2001, 2002, 2003 och Vt 1999 Vt 2000 Vt 2001 Vt 2002 Vt 2003 Vt 2004 Start ht Berga/Sallius 81,6 77,2 84,5 74,7 75,5 Riket 75,7 73,4 73,4 72,5 73,4 75 Skillnad 5,9 3,8 3,8 2,2 2,1 Källa: Skolverket. SIRIS Behörighet och övergång till högskola Andelen elever från gymnasieskolan i Eslöv som uppnått behörighet till högskolan har legat under riksgenomsnittet under hela mätperioden ( ) (tabell 2.3). Störst skillnad förelåg 1997 då 71 procent av Eslövseleverna uppnådde behörighet till högskolan mot nästan 82 procent i riket. Skillnaden var minst 1999 och uppgick då till 0,8 procentenheter. Andelen behöriga till högskola i riket har stadigt ökat sedan läsåret Några uppgifter på skolnivå för vårterminen 2004 föreligger ännu inte (mars 2005). Tabell 2.3 Andelen (%) behöriga till högskola Vt 1997 Vt 1998 Vt 1999 Vt 2000 Vt 2001 Vt 2002 Vt 2003 Vt 2004 Berga/Sallius 71,1 81,9 82,7 74,8 80,3 84,4 84,0 Riket 81,8 83,3 83,5 80,3 84,6 85,7 89,2 89,4 Skillnad - 10,7-1,4-0,8-5,5-4,3-1,3-5,2 Källor: Skolverket. SIRIS Skolverket redovisar övergången till högskolan inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning per kommun. I tabell 2.4 redovisas andelen elever som gått vidare till högskoleutbildning inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning vårterminerna 2000 och Som framgår av tabellen föreligger stora skillnader mellan de båda elevgrupperna. Exempelvis gick 32 procent av eleverna som var 2 Alla gymnasieprogram, med undantag av det individuella programmet, är treåriga. Det innebär att en elev normalt sett skall ha fått slutbetyg efter tre år. För att få slutbetyg krävs att eleven har fått betyg i alla de kurser som normalt ingår i elevens studieplan. Ibland kan det ta längre tid än tre år för att få ett slutbetyg. Det gäller t.ex. elever som bytt till ett annat program eller för de elever som gjort studieuppehåll, t.ex. på grund av utlandsstudier, eller att ett eller flera kursbetyg kan saknas. De vanligaste anledningarna till att betyg inte har kunnat sättas är att frånvaron varit för hög, projektarbetet inte har blivit godkänt i tid eller att eleven har lämnat gymnasieskolan i förtid. 3 Skolverkets Nyhetsbrev nummer 3 mars 2004

7 7 folkbokförda i Hörby och som avslutade sin gymnasieutbildning 2000 vidare till högskolestudier. För de elever från Hörby som slutade ett år senare gick 46 procent vidare till högskolestudier. Tabell 2.4 Övergång till högskolan (%) inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning Kommun Avslutad utbildning Avslutad utbildning Differens vt 2000 vt 2001 Eslöv procentenheter Hörby procentenheter Höör procentenheter Riket procentenheter Källor: Skolverkets jämförelsetal Betygsutfall i kärnämnenas A-kurser vårterminen 2004 Betygsutfallet i kärnämnens A-kurser vårterminen 2004 visar på variationer mellan ämnena, bland annat när det gäller andelen elever som fått IG. Tabell 2.5 Fördelning av betyg och genomsnittlig betygspoäng, kärnämnen kurs A, vt 2004 Betyg Ämne IG G VG MVG Genomsnittlig betygspoäng Antal % Antal % Antal % Antal % En A 50 10, , , ,1 11,65 Esv A 36 6, , , ,0 12,35 IdH A 14 2, , , ,4 13,46 Ma A , , , ,0 10,57 Nk A 44 8, , , ,9 11,34 Re A 48 11, , , ,4 12,36 Sh A 81 15, , , ,2 10,88 Sv A 38 6, , ,1 52 9,5 11,71 Sv2 A 0 0,0 2 66,7 1 33,3 0 0,00 11,67 TOTALT , , , ,2 Källa: Berga- och Salliusgymnasiet. Betygssammanställning Genomsnittlig betygspoäng Den genomsnittliga betygspoängen för kärnämnenas A-kurser visar på stora variationer: 1. Idrott & hälsa 13,46 2. Religionskunskap 12,36 3. Estetisk verksamhet 12,35 4. Svenska 11,71 5. Svenska som andra språk 11,67 6. Engelska 11,65 7. Naturkunskap 11,34 8. Samhällskunskap 10,88 9. Matematik 10,57 Det skiljer nästan 2,9 poäng mellan genomsnittspoängen för idrott & hälsa, som hade högsta genomsnittliga betygspoängen, och matematik, som hade lägsta poängen. När det gäller idrott & hälsa saknades underlag för att sätta betyg för 45 elever, att jämföra med matematik där 120 elever (21,9 procent) fick IG. Samhällskunskap hade också en hög del elever som fick IG, 81 elever (15,5 procent).

8 8 Matematik kurs A Matematik kurs A var den kurs som hade störst andel elever som erhöll Icke godkänt vårterminen De yrkesinriktade programmen svarade för c:a 110 av de 120 IG-betygen. Då skall noteras, att några betyg inte sattes på eleverna på industriprogrammet. Noterbart är, att av de 120 elever som erhöll IG, var 70 flickor. Problematiken med matematik kurs A och de yrkesinriktade programmen har uppmärksammats av den s.k. Matematikdelegationen i betänkandet Att lyfta matematiken (SOU 2004:97), som överlämnades till regeringen i september Delegationen hade inte tillgång till resultaten från vårterminen 2004 utan har fått använda sig av resultat från ämnesproven i matematik kurs A vårterminen Delegationen noterar: För gymnasiets del uppfyllde endast 75 procent av eleverna målen för betyget Godkänd på ämnesprovet i kurs A vårterminen Andelen IG varierade kraftigt mellan programmen: 1 procent på naturvetenskapsprogrammet och hela 57 procent på omvårdnadsprogrammet (SOU 2004:97, sidan 43). Eslövs kommun har varit remissinstans på delegationens förslag. Kommunen lyfter i sitt remissvar fram problematiken med A- kursen, och föreslår en A-kurs som består av tre delar, en medborgarkunskapsdel, en programspecifik del och en del som är program-överbryggande. Tabell 2.6 Utfallet programvis av IG, matematik kurs A, vårterminen 2004, Eslöv (-- betyder att betyg inte sattes) Antal IG Andel IG Program F P Totalt % Barn- & fritidsprogrammet ,7 Byggprogrammet ,7 Elprogrammet ,1 Estetiska programmet ,4 Fordonsprogrammet ,0 Handelsprogrammet ,0 Hotell- & restaurang ,7 Hantverksprogrammet ,0 Industriprogrammet Livsmedelsprogrammet ,0 Naturvetenskapsprogrammet ,4 Omvårdnadsprogrammet ,2 Specialutformade program ,8 Samhällsprogrammet ,1 Teknikprogrammet ,7 Summa ,9 Källa: Gymnasieskolans betygskatalog vårterminen 2004 Gymnasieskolans åtgärder, matematik För att underlätta inlärningen i matematik pågår försök för att ytterligare anpassa undervisningen till elevernas och de olika gruppernas förmåga, intresse, motivation och val av program. På flera av de yrkesinriktade programmen läser eleverna matematik A under två läsår. Efter avslutad kurs genomförs ett nationellt prov på hela kursen. För många elever är det svårt att ha grepp om ett så omfattande kursinnehåll och därför finns ett flertal delprov av nationell kursprovskaraktär. Inom NV och SP programmen förekommer också nivågruppering och extra resurser för ytterligare delning av klasserna. Även på de yrkesförberedande programmen tillskjuter vi extra resurser för att förbättra elevernas studieresultat.

9 9 Höstterminen 2004 erbjöds alla elever i årskurs 3, som inte nått betyget Godkänt i matematik A, en repetitionskurs. Eleverna repeterade steg för steg alla moment som ingår i kursen och de deltog varje vecka i extra undervisning. I kursen ingick också egna studier och inlämningsövningar. Trettiosju elever anmälde sig och av dem fullföljde 26 elever kursen. Av dessa blev 24 (11 flickor, 13 pojkar) godkända på kursprovet i januari De två som inte blev godkända var flickor Eleverna som genomförde kursen var positiva och de lade ner mycket arbete. Deras intresse för matematik har ökat och de har fått ökat självförtroende. En ny repetitionskurs startade i mars 2005 med 30 elever. En utveckling av idén är att även elever som inte är godkända i matematik B i framtiden skall erbjudas en repetitionskurs under år 3. Gymnasieskolans bedömning av måluppfyllelsen Det är viktigt att vara medveten om att betygsutfallet som redovisats ovan är kursbetyg efter avslutad A-kurs. Eleven finns oftast kvar under ytterligare ett eller två år, vilket innebär stora möjligheter för eleven ifråga att förbättra sitt IG till godkänt betyg med hjälp av de insatser skolan erbjuder i form av stödundervisning och omprov. När det gäller skillnaden mellan idrott och övriga kurser beror den på att idrottslärarna i en del fall saknar underlag för bedömning genom att eleven av olika skäl inte varit närvarande på lektionerna. Detta påverkar givetvis mängden elever som eventuellt skulle ha fått IG. Därmed får idrotten ett högre medelvärde än övriga kurser. Idrottslärarna gör stora ansträngningar för de elever, där underlag saknas för att sätta ett betyg, skall få möjlighet att få betyg i idrott & hälsa. De gör detta dels genom att erbjuda extra idrottslektioner, dels genom att utveckla ämnet på ett sådant sätt att det kan attrahera även dem som inte är idrottsfrälsta. Enligt Skolverket är närvaro inget kriterium för betygssättning. Skillnader mellan olika ämnen vad gäller betyg kan också ha sin förklaring i när under de tre gymnasieåren kursen läses. Till exempel läser eleverna religionskunskap först år 3 i de flesta programmen, vilket innebär att mognad, intresse och motivation kan ha ökat bland eleverna. Gymnasieskolans förslag till åtgärder Det är viktigt att vi fortsätter diskussionen om vilket underlag som skall krävas för att betyg skall kunna sättas. Vi försöker på olika sätt skapa förutsättningar för att eleven skall få godkända betyg och ett slutbetyg efter avslutade gymnasiestudier. I alla kurser finns möjlighet till omprov vid två tillfällen per läsår, i augusti och januari. För de elever som vill och har möjlighet, har vi undervisning tre veckor under sommaren för att eleverna skall vara väl förberedda inför proven i augusti. Genom att ha extra undervisning under terminstid försöker vi också hjälpa eleverna att nå godkända resultat. I matematik har vi lagt in extra timmar för stöd till läxläsning. Specialpedagogerna gör stora insatser för att hjälpa de under- och lågpresterande eleverna.

10 10 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens bedömning av måluppfyllelsen Nämnden konstaterar, att den genomsnittliga betygspoängen för gymnasieskolan i Eslöv har legat under riksgenomsnittet under hela mätperioden. Frågan är, om gymnasieskolan i Eslöv missgynnas vid jämförelser av det här slaget, eftersom merparten av de nationella programmen finns inom skolan. Det finns gymnasieskolor i andra kommuner som endast har några av de nationella programmen, och då enbart de studieförberedande programmen. Detta kan medföra att den genomsnittliga betygspoängen blir hög för dessa skolor och att detta påverkar genomsnittet för riket. Nämnden konstaterar, att måluppfyllelsen när det gäller övergång till högskolan för de elever som avslutade sina gymnasiestudier vårterminen 2001 är tillfredsställande. Resultatet ligger i linje med det kommunala målet, att andelen elever som går vidare till högskolan skall öka. Om det positiva resultatet är en engångsföreteelse, återstår att se. Nämnden kan också med tillfredsställelse konstatera, att andelen elever som fått slutbetyg efter fyra års studier fortfarande är över riksgenomsnittet. Trots detta är det viktigt att de båda gymnasieenheterna med kraft verkar för att fler elever erhåller slutbetyg efter tre års gymnasiestudier i genomsnitt. Detta skulle innebära, att vissa elever genomför sina gymnasiestudier på kortare tid än tre år, medan andra skulle behöva längre tid än tre år. Nämnden noterar, att det finns stora skillnader mellan betygsutfallet när det gäller kärnämnenas A-kurser. Det är orimligt att skillnaden mellan ämnet som har högsta genomsnittliga betygspoäng och ämnet som har lägsta genomsnittliga betygspoäng uppgår till nästan 3 poäng. Nämnden anser, att det är oacceptabelt att så stor andel elever fått IG i A- kurserna i matematik och samhällskunskap. Även den höga andelen IG i engelska och religionskunskap oroar. Vidare anser nämnden, att det inte är acceptabelt att så många som 45 (drygt 8 procent) av eleverna inte fick betyg i A-kursen i idrott & hälsa. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens förslag till åtgärder Gymnasieskolans arbete med att få bättre resultat i en del av kärnämnena bör intensifieras. Andelen elever som får betyg i idrott & hälsa måste öka, liksom andelen elever som erhåller minst Godkänd i matematik, samhällskunskap, religionskunskap och engelska. Detta arbete får emellertid inte leda till att resultaten i andra ämnen påverkas negativt. Nämnden sätter tilltro till att de vidtagna åtgärderna i matematik kommer att medföra att fler elever erhåller minst Godkänd. Nämnden ställer sig bakom att liknande insatser görs för de elever som inte nått Godkänd i B-kursen i matematik.

11 11 Betygsutfallet ur ett könsperspektiv Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön /... / ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet (Skollagen 1 kap 2 ). Det är viktigt att flickorna ges samma uppmärksamhet och stöd som pojkarna (Utbildningsplan, sidan 8). Betygsutfallet i kärnämnenas A-kurser vårterminen 2004 visar på skillnader mellan könen. I fyra av A-kurserna - estetisk verksamhet, religionskunskap, samhällskunskap och svenska hade flickorna högre genomsnittspoäng än pojkarna. Skillnaden var störst i svenska och uppgick till 2,13 poäng, följt av estetisk verksamhet där skillnaden var 2,07 poäng. I religionskunskap uppgick skillnaden till 1,41 poäng och i samhällskunskap till 0,95 poäng. I tre av de andra kurserna engelska, idrott & hälsa samt naturkunskap - var utfallet relativt jämnt. I de två förstnämnda var genomsnittet något högre för pojkarna och i naturkunskap något högre för flickorna. Skillnaderna låg under 0,5 poäng. Den genomsnittliga betygspoängen i matematik för pojkarna var 11,12 och för flickorna 9,96, en skillnad på 1,16 poäng till pojkarnas fördel. Nedan redovisas utfallet översiktligt i samtliga kärnämnen. Engelska A Betygsutfallet mellan pojkar och flickor var jämnt, även om den genomsnittliga betygspoängen var något bättre för pojkarna än för flickorna, 11,85 mot 11,47. Av de 50 elever som fick IG var 30 flickor och 20 pojkar. Avbrotten uppgick till elva. Av dessa var åtta pojkar och tre flickor För åtta elever saknades underlag för att sätta betyg. Av dessa var fem flickor och tre pojkar. Estetisk verksamhet A Den genomsnittliga betygspoängen skiljde sig markant åt, 13,35 för flickorna mot 11,28 för pojkarna. Avbrotten uppvisade ingen större skillnad, 8 flickor och 10 pojkar. Nästan tre gånger så många pojkar som flickor fick IG. Underlag för betygssättning saknades för två flickor och fyra pojkar. Idrott och hälsa A Pojkarna hade något högre genomsnittlig betygspoäng än flickorna, 13,65 mot 13,28. Fler flickor än pojkar fick G, medan fler pojkar än flickor fick MVG. Avbrotten uppgick till åtta, fem flickor och tre pojkar. Underlag för att sätta betyg saknades för 45 elever. Av dessa var 27 flickor (60 procent) och 18 pojkar (40 procent). Matematik A Den genomsnittliga betygspoängen visar på betydande skillnader mellan pojkarnas och flickornas resultat. Den genomsnittliga betygspoängen för pojkarna var 11,12 och för flickorna 9,96. Av totalt 120 IG-betyg svarade flickorna för 70 (58,3 procent) och pojkarna för 50 (41,7 procent). Avbrotten uppgick till åtta. Av dessa var fem pojkar och tre flickor. För nio elever saknades underlag för att sätta betyg. Av dessa var tre flickor och sex pojkar.

12 12 Naturkunskap A Den genomsnittliga betygspoängen visar på en viss skillnad till flickornas fördel, 11,58 för flickorna mot 11,14 för pojkarna. Stor skillnad finns när det gäller avbrotten, elva pojkar mot två flickor. Å andra sidan svarade flickorna för nästan 60 procent (26 elever) av IG-betygen. Av de tolv elever som avbröt studierna var merparten flickor, åtta flickor mot fyra pojkar. Religionskunskap A Den genomsnittliga betygspoängen visar på betydande skillnad mellan flickornas och pojkarnas resultat, 13,12 för flickorna mot 11,71 för pojkarna. Det finns inga större skillnader mellan könen när det gäller avbrott eller antalet elever för vilka underlag för att sätta betyg saknas. Samhällskunskap A Den genomsnittliga betygspoängen visar på bättre resultat för flickorna, vars genomsnittliga betygspoäng uppgick till 11,35. Motsvarande för pojkarna var 10,40. Betydligt fler flickor än pojkar fick MVG, 41 mot 23. Avbrotten uppgick till sex, två flickor och fyra pojkar. För nio elever saknades underlag för att sätta betyg, tre flickor och sex pojkar. Svenska A Den genomsnittliga betygspoängen visar på betydande skillnad mellan pojkarnas och flickornas resultat. Den genomsnittliga betygspoängen för flickorna uppgick till 12,11 och för pojkarna till 9,98. Nittio flickor fick VG mot 69 pojkar. Dubbelt så många flickor som pojkar fick MVG, 35 mot 17. Avbrotten uppgick till 20. Av dessa svarade pojkarna för 70 procent (14 elever). För två elever saknades underlag för betygssättning, båda var flickor. Svenska som andra språk A Endast tre elever bedömdes efter kriterierna för svenska som andra språk. Samtliga var flickor. Tre elever avbröt sina studier, en flicka och två pojkar. Gymnasieskolans bedömning av måluppfyllelsen För en del kurser och ämnen kan det förhålla sig så att de av traditionella könsmässiga skäl intresserar flickorna mer än pojkarna och de förra på grund av detta erhåller högre betyg. Detta kan vara en förklaring till skillnaderna mellan utfallet när det gäller A-kurserna i religionskunskap, samhällskunskap och svenska. När det gäller estetisk verksamhet har det tidigare inte funnits någon möjlighet för eleverna på yrkesprogrammen att välja något estetiskt ämne utöver bild. De flesta valde bild och därför var möjligheten att ordna undervisning i drama eller musik liten. Under det senaste läsåret har vi delvis förändrat detta, vilket inneburit att eleverna bl.a. inom Hotell- & restaurangprogrammet kan välja drama. Om detta är en förklaring till det lägre betyget för pojkar är tveksamt, men ökad valmöjlighet kan kanske skapa större förutsättningar för ett bättre betyg. Någon förklaring till skillnaden mellan pojkarnas och flickornas resultat när det gäller matematik A har vi svårt att ange. Vi hänvisar till de insatser, som görs för att förbättra kunskaperna i matematik.

13 13 Gymnasieskolans förslag till åtgärder Skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat kommer att belysas i samband med personal- och ämneskonferenser, då även förslag till och beslut om åtgärder kommer att fattas. Skolledningarna medverkar i dessa diskussioner. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens bedömning av måluppfyllelsen Nämnden anser, att det inte är acceptabelt med de stora könsskillnaderna i betygen. Betygsutfallet i bland annat matematik och svenska är mycket oroande sett ur ett könsperspektiv. Nämnden är fullt införstådd med att synen på studier och nyttan av utbildning varierar från individ till individ och mellan könen och att dessa attityder påverkar elevernas resultat. Resultaten väcker en rad frågor, där några handlar om i vilken grad flickornas värld finns representerad i matematiken och om pojkarnas värld syns i svenskämnet och svenskundervisningen. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens förslag till åtgärder Nämnden avvaktar gymnasieskolans diskussion om betygsutfallet och önskar senast i kvalitetsredovisningen för år 2005 en redovisning av vilka åtgärder gymnasieskolan har vidtagit för att minska skillnaderna i betygsutfallet mellan könen. För att ge en grund för det fortsatta arbetet kommer nämnden att uppdra åt förvaltningen att genomföra kompetensutveckling i frågor som berör köns- och genusperspektiv i gymnasieutbildningen för personal, representanter för eleverna och nämndspolitiker. ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar skall omfatta alla elever. Det åligger alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (Skollagen 1 kap 2 ). Alla elever, oavsett kön och social och kulturell bakgrund skall ha ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. Eleverna skall under planperioden 1 juli juni 2007 få ett ökat inflytande över den egna utbildningen och över skolans inre arbete. Arbetssätt och arbetsformer skall utgå från elevernas erfarenheter och intressen. Elevernas ansvar för att planera och genomföra studierna skall stödjas och tas till vara (Utbildningsplan, sidan 6). Enkät vårterminen 2004 En enkät om ansvar och inflytande ställd till eleverna år 1 genomfördes under vårterminen Totalt svarade 413 elever på enkäten. Enkäten bygger på formuleringar i Utbildninggsplan för gymnasieskolan och vuxenutbildningen samt Läroplan för de frivilliga skolformerna. Åtta påståenden om inflytande och ansvarstagande skulle betygssättas av eleverna, dels ur synpunkten hur viktiga de är, dels i vilken grad de ansågs vara uppfyllda. Betygssättningen skulle göras på en sexgradig skala där 6 innebar att man som elev instämde helt i påståendet och 1 att man inte instämde alls.

14 14 Resultat Resultatet av enkäten visar att det finns en klar skillnad mellan vad eleverna vill och vad de har möjlighet till vad gäller inflytandet. Det synliggörs i tabellen nedan där medianvärdena för respektive påstående visas. Tabell 2.7 Gymnasielevers (år 1, vårterminen 2004) uppfattning om ansvar och inflytande Påstående Det här vill eleverna (medianvärde) Så här uppfattas det (medianvärde) 1 Vi får bra information om vad och hur vi kan påverka 6,0 3,0 undervisningen 2 Vi har bra möjligheter att påverka vad vi skall lära oss 6,0 3,0 3 Vi har bra möjligheter att påverka hur vi skall arbeta 6,0 3,0 4 Vi har klassråd 4,0 4,0 5 Elever och lärare överens om vilka frågor som skall tas 5,0 4,0 upp på klassråden 6 Klassråden genomförs så att alla känner sig delaktiga i 6,0 4,0 besluten 7 Elever och personal diskuterar tillsammans vilka regler 5,0 3,0 som skall gälla på skolan. 8 Eleverna tar sin del ansvaret för det som överenskommits tillsammans med lärarna 5,0 4,0 Frågan om att ha klassråd 4 (fråga 4) är den enda fråga, där det finns en överensstämmelse i resultatutfallet mellan vad eleverna anser vara viktigt och hur de upplever att det är (var). Gymnasieskolans bedömning av måluppfyllelsen Bergagymnasiet Det är olyckligt att enkäten gjordes tidigt på vårterminen år 1. Vi menar, att svaren förmodligen hade sett annorlunda ut om enkäten genomförts senare under år 1. Det positiva är, att vi nu kan följa upp vidtagna åtgärder och därmed se om vi får ett bättre resultat. I en enkät kan det däremot vara svårt att få en fullständig bild av situationen. Vi menar, att enkäten i för stor utsträckning fokuserar på klassråden. Det vore önskvärt, att ett antal djupintervjuer genomförs med ett urval elever för att inte bara få information om det formella inflytandet, utan också få djupare information om den informella delaktigheten och inflytandet. I övrigt tycker vi att undersökningen leder till självkritik och det vore intressant med en återkoppling när dessa elever går i årskurs 2 och 3. Salliusgymnasiet Eftersom Salliusgymnasiet endast funnits en kort tid, är det vanskligt att med säkerhet säga vad glappet mellan önskat och upplevt inflytande beror på. Vi har än så länge en begränsad bild av vad elever har förstått av sina möjligheter när det gäller inflytande. Undersökningen skiljer inte heller på elever som går på Salliusrespektive Bergagymnasiet. Dessutom har elever som går i årskurs 1 kanske inte fullt ut sett möjligheterna i gymnasiets sätt att arbeta. När man kommer till en ny 4 För varje klass eller motsvarande i gymnasieskolan skall det finnas ett klassråd. Klassrådet består av samtliga elever i klassen och deras klassföreståndare eller motsvarande. Klassrådet skall behandla frågor som är av gemensamt intresse för klassens elever. Den närmare utformningen av elevinflytande genom klassråd skall anges i arbetsplanen (Gymnasieförordningen 4 kap 3-4 ).

15 15 skolform, tar det normalt sett lite tid att känna sig trygg och vänja sig vid en ny miljö, nya lärare, nya arbetssätt och stora valmöjligheter. Det är däremot viktigt att eleverna så snabbt som möjligt får möjlighet att diskutera detta med sina lärare och med andra i organisationen. Det finns redan idag goda exempel på elevinflytande som kan överföras till andra elevgrupper. Exempelvis är det ibland lättare att uppleva inflytande i praktiska ämnen, eftersom man där arbetar med sin lärare under längre sammanhängande tid. Vidare finns elevrepresentanter med i styrgruppen för det specialutformade teknikprogrammet. 3.4 Gymnasieskolans förslag till åtgärder Bergagymnasiet För att stärka och fördjupa elevinflytandet kommer vi att arbeta aktivt för att göra alla anställda medvetna om vikten av elevdemokrati. att vitalisera klassråden och övriga former för elevmedverkan. att skapa forum där eleverna känner att de har ett verkligt inflytande. att vidta åtgärder för att öka elevrådets status. att stötta elevernas vilja till att få ett inflytande. att starta fokusgrupper där vi behandlar specifika frågor. att poängtera elevernas ansvar som en viktig del av delaktigheten och inflytandet. Salliusgymnasiet att dryfta undersökningens resultat med personalen och tillsammans med dem diskutera förslag till förbättringar och verka för att personalen i sin tur diskuterar med eleverna. att diskutera med och synliggöra för eleverna de möjligheter till påverkan som redan finns. Detta måste göras kontinuerligt och inte endast som punktinsatser. att stärka/kompetensutveckla lärarna i deras kommunikation med eleverna. att betona de skyldigheter vi har utifrån styrdokumenten. att från skolledningen sida tydligare arbeta med elevrådets roll och underlätta för elevrådet att nå ut till övriga elever. Exempelvis kan elevrådet erbjudas mer vuxenstöd och utbildning i anslutningen till skoldemokratiarbetet för att undvika att elevrådets arbete endast berör ett fåtal elever. att betona och lyfta fram elevinflytandefrågor i samband med kursutvärderingar. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens bedömning av måluppfyllelsen Nämndens bedömning är, att måluppfyllelsen är otillräcklig, men gör också bedömningen att skolans ledare och personal tar frågan om elevinflytande på största allvar.

16 16 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens förslag till åtgärder Nämnden menar, att formerna för elevinflytande på individ-, klass- och skolenhetsnivå bör granskas för att eventuellt revideras. Nämnden vill ännu en gång betona, att den enskilde elevens inflytande över studieplaneringen och över arbetsmiljön är viktig och arbetet med att utveckla detta skall fortgå. Senast i slutet av höstterminen 2005 önskar nämnden ta del av arbetsplanen för hur elevinflytandet genom klassråden skall gestaltas och utvecklas. Representanter för elevrådet har adjungerats till nämnden. VÄRDEGRUNDSDAGAR Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan män och kvinnor samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla (Läroplan, sidan 3). Mobbning och sexuella trakasserier får inte förekomma inom gymnasieskolan (Utbildningsplanen, sidan 5). Alla som arbetar inom gymnasieskolan skall arbeta för ökad jämställdhet. Undervisningen skall till innehåll och uppläggning spegla både manliga och kvinnliga perspektiv (Utbildningsplanen, sidan 8). Temadagar om värdegrundsfrågor Eleverna i årskurs 1 på samtliga program deltar i tre temadagar med fokus på värdegrundsfrågor som demokrati, jämställdhet, människors lika värden, sex och samlevnad m.m. Gymnasieskolans värdegrundsgrupp, som består av representanter för personalen, ansvarar för planering och innehåll. Under den första temadagen arbetar klasserna tillsammans med sina klassföreståndare/mentorer med att lägga grunden för ett bra klimat i klassen. Den andra dagen ägnas åt etiska frågeställningar, som inte avhandlas under någon av de andra temadagarna. Det kan t.ex. handla om mobbingteamets arbete och olika övningar i anslutning till detta, hur man skall förhålla sig till någon som känner sig utanför gruppen, hur vår grupp förhåller sig till andra grupper, hur vi vill vara med och påverka. Den tredje temadagen ägnas åt temat manligt kvinnligt mänskligt. Under ledning av värdegrundsgruppen belyses relationen manligt kvinnligt ur olika perspektiv. Även representanter för Noaks Ark och ungdomsmottagningen medverkar. Fortsätt med värdegrundsdagarna! säger eleverna En enkät om värdegrundsdagarna besvaras när samtliga aktiviteter har genomförts. Resultaten har under alla år varit positiva. Eleverna uppger dels att de vill att aktiviteterna skall komma framtida elever till del, dels att de fått nya faktakunskaper, större förståelse för människors olikheter samt ett öppnare diskussionsklimat i klassen. Någon uppföljning och utvärdering av insatserna under innevarande läsår har ännu inte genomförts, men det finns ingenting i elevernas reaktioner så här långt som motsäger tidigare års resultat. Mentorsrollen Som förberedelse för värdegrundsdagarna innevarande läsår ordnades kompetensutveckling för de lärare, som är klassföreståndare/mentorer för eleverna årskurs 1. Värdegrundsgruppen planerar för framtida aktiviteter som siktar på att stärka

17 17 klassföreståndarna/mentorerna, men också för att diskutera innehållet i mentorsuppdraget och se över samverkansformerna med specialpedagoger, skolpsykolog, kuratorer, skolsköterskor och andra resurspersoner kring eleven. Skolledningarna medverkar i detta arbete. Gymnasieskolans bedömning av måluppfyllelsen Värdegrundsdagarna ger en grund för både lärare och elever att aktivt arbeta vidare med olika etiska frågeställningar, bland annat genom att utnyttja olika övningar. Genom värdegrundsdagarna skapas också möjlighet att i klasserna/grupperna föra djupare samtal om värdegrundsfrågorna. Gymnasieskolans förslag till åtgärder Tankar finns på att utvidga värdegrundsaktiviteterna till att omfatta eleverna när de har kommit upp i årskurs 2 och även årskurs 3. Möjliga temata skulle kunna vara främlingsfientlighet och rasism, alkohol, narkotika, tobak och andra beroendeframkallande medel, samt frågor kopplade till välbefinnande, hälsa och kost. Tankar finns att under läsåret knyta värdegrundsdagarna närmare undervisningen i svenska och samhällskunskap, inte bara i de kurser som ges i årskurs 1 utan även årskurs 2 och på sikt även årskurs 3. Steg kommer att tas för att arrangera och genomföra gemensam kompetensutveckling för värdegrundsgruppens medlemmar och lärarna i samhällskunskap. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens bedömning av måluppfyllelsen Nämnden anser, att de genomförda insatserna har lett till ökad måluppfyllelse, både vad avser de nationella målen och de kommunala målen. Nämnden ser mycket positivt på att insatser i framtiden kommer att genomföras när eleverna kommer upp i årskurs 2 och 3. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens förslag till åtgärder Nämnden önskar, att diskussionen i enskilda ämnesområden fördjupas. Detta gäller såväl alkohol, narkotika och tobak som utövande av våld, mobbning och sexuella trakasserier. 3 GYMNASIESÄRSKOLAN Gymnasiesärskolan syftar till att ungdomar skall genomgå en fullständig gymnasieutbildning. Utbildningen skall inom ramen för den utbildningsväg ungdomarna valt ge var och en möjlighet till harmonisk och allsidig utveckling. De skall få en sådan grund för ett livslångt lärande att de har beredskap för den omställning som krävs när betingelser i arbetsliv och samhällsliv förändras (Lpf 94, sidan 7). De nationella och specialutformade programmen skall innehålla kärnämnena svenska eller svenska som andra språk, engelska, matematik, samhällskunskap, naturkunskap, idrott & hälsa samt estetisk verksamhet (Förordning om gymnasiesärskolan 5 kap 1 ). Ingen elev skall lämna gymnasieskolan utan goda förutsättningar för övergång till arbetsliv och/eller fortsatta studier (Utbildningsplan för gymnasieskolan och vuxenutbildningen, sidan 5).

18 18 Resultat I gymnasiesärskolan läser eleverna de flesta kärnämnena under samtliga fyra år. För de flesta eleverna innebär detta en kurs i respektive kärnämne. Betyg sätts inte förrän eleven slutar. Vid varje termins slut skriver lärarna ett terminsomdöme i respektive kurs. Även de flesta karaktärsämnena läses under alla fyra åren. Vårterminen 2004 slutade fem elever gymnasiesärskolan. Av dessa fick en elev slutbetyg från specialutformat program, tre från individuellt program och en fick intyg om deltagande i individuellt program. De fyra elever som fick slutbetyg uppfyllde kursmålen i respektive kurs. Två av eleverna har efter avslutad skolgång fått heltidsarbete. Två elever är sysselsatta inom daglig verksamhet och en har för avsikt att börja på folkhögskola för utvecklingsstörda. Basår Inom gymnasiesärskolan finns tre specialutformade program, Människa/Fritid, Naturbruk samt Restaurang. Det har visat sig, att eleverna har mycket stora svårigheter att bestämma sig för vilket program de vill gå när de kommer från grundsärskolan. Därför har ett s.k. basår införts, ett första gemensamt år för de elever som går de specialutformade programmen. Syftet med basåret är att eleverna skall få pröva på någon karaktärsämneskurs inom varje specialutformat program. Höstterminen 2004 började 13 elever i basåret. De är uppdelade i två klasser. En av eleverna har sedan starten gått över till individuellt program. Kärnämnena läser basårseleverna i de lokaler som vuxenutbildningen tidigare disponerade som expeditionslokaler. Dessa lokaler är ändamålsenliga för gymnasiesärskolans behov. Här finns förutom klassrum även grupprum för gruppundervisning och enskild undervisning. Gymnasiesärskolans bedömning av måluppfyllelsen och förslag till åtgärder Vi anser, att resultaten när det gäller de fem elever som slutade gymnasiesärskolan vårterminen 2004 är fullt tillfredsställande. Vår bedömning är, att försöket med basår har varit framgångsrikt. Eleverna har blivit medvetna om vad de vill välja och, vilket inte är minst viktigt, vad de inte vill välja när det gäller våra olika utbildningar. Vi avser därför att göra basåret permanent. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens bedömning av måluppfyllelsen Nämnden kan konstatera, att verksamheten utgår från de nationella och kommunala målen samt att måluppfyllelsen är god. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens förslag till åtgärder Nämnden finner det angeläget att försöket med basår fortsätter, men att möjligheterna för breddning samtidigt undersöks.

19 19 4 MODERSMÅLSUNDERVISNING Om en elevs föräldrar eller vårdnadshavare eller en av dem har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven, skall eleven få undervisning i modersmålet som ett ämne (modersmålsundervisning), förutsatt att eleven har goda kunskaper i modersmålet och att han eller hon även önskar få sådan undervisning (Gymnasieförordningen 5 kap 7 ). En kommun är inte skyldig att anordna modersmålsundervisning, om antalet elever i kommunen som önskar sådan utbildning är mindre än fem (Gymnasieförordningen 5 kap 12 ). Enligt Utbildningsplan för gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Eslöv skall elever och studerande med andra modersmål än svenska stödjas i sin språk- och kommunikationsutveckling på sina respektive modersmål (Utbildningsplan, sidan 6). Dessa elever skall stödjas i sitt lärande genom att de erhåller studiehandledning i olika ämnen på det egna modersmålet (Utbildningsplan, sidan 5). Främja utvecklingen till flerspråkiga individer Undervisningen i ämnet modersmål syftar till att ge de elever som har ett annat språk än svenska som sitt modersmål möjligheter att tillsammans med andra utveckla sina kunskaper i modersmålet, men även till att främja deras utveckling till flerspråkiga individer med flerkulturell identitet. Ämnet syftar dessutom till att verka för att öka förståelsen mellan olika folk och kulturer. Karaktäristiskt för ämnet är att språket, modersmålet, används för att tänka och för att tolka den omgivande verkligheten samt för att bygga upp identiteten. Det innehåll som väljs inom ämnet har anknytning till det övriga skolarbetet. Deltagandet är frivilligt Eslövs kommun erbjuder modersmålsundervisning, modersmålsträning och studiehandledning för alla elever fr.o.m. förskoleklassen t.o.m. sista året i gymnasieskolan. Modersmålsträning och studiehandledning bedrivs inom ramen för den ordinarie verksamheten, medan undervisning i modersmål förläggs utanför ordinarie schema. Deltagandet i modersmålsundervisningen är frivilligt och skall ordnas efter föräldrarnas skriftliga medgivande, som är bindande för ett läsår i taget. Albanska har flest elever Av det totala antalet berättigade elever (grundskola och gymnasieskola) i Eslövs kommun deltar över 90 procent i modersmålsundervisningen. Rikssnittet ligger strax under 55 procent. Under läsåret deltog 89 gymnasieelever i modersmålsundervisningen. Undervisningen bedrevs på 13 språk: albanska (26 deltagare), bosniska (13), arabiska (12), persiska (6), somaliska (5), spanska (5), thai (5), turkiska (5), ungerska (4), kroatiska (3), makedonska (2), polska (2) samt finska (1). Många MVG i modersmål Efter vårterminen 2004 genomfördes en enkät som ställdes till de elever som deltog i modersmålsundervisningen läsåret Enkäten sammanställdes av rektorn för modersmålsundervisningen. Frågorna gällde de senast erhållna betygen i svenska som första språk alternativt svenska som andra språk och modersmål. Av de 89 tillfrågade svarade 61. Ingen åtskillnad gjordes mellan kurs

20 20 A och B i enkäten. Tjugosex elever erhöll Godkänd i svenskämnena medan nio erhöll Godkänd i modersmål. Tjugosju elever fick Väl godkänd i svenskämnena medan 21 elever fick Väl godkänd i modersmål. Sju elever erhöll Mycket väl godkänd i de båda svenskämnena mot 27 i modersmål. Tidigare genomförda uppföljningar visar på samma utfall, d.v.s. att betygsutfallet i modersmål är högre än i svenska eller svenska som andra språk. Tabell 4.1 Betyg i svenska som första språk alt andra språk och modersmål vårterminen 2004 IG G VG MVG Uppgift saknas Svenska Modersmål Källa: Elevenkät vårterminen 2004 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens bedömning av måluppfyllelsen Nämnden konstaterar, att resultatutfallet är positivt. Det är även positivt att så många elever deltar i modersmålsundervisningen. Samtidigt konstaterar nämnden att studiehandledningen i sig rymmer problem, bland annat beroende på svårigheter med att rekrytera lärare som behärskar gymnasieskolans kurser. Nämndens bedömning är att modersmålsundervisningen är viktig för utvecklingen för de elever som har annat modersmål än svenska. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens förslag till åtgärder Nämnden anser, att förutsättningarna för att utveckla studiehandledningen bör undersökas. Redovisning skall göras i nästa kvalitetsredovisning. 5 VUXENUTBILDNINGEN Det offentliga skolväsendet för vuxna skall ge vuxna tillfälle att i enlighet med individuella önskemål komplettera sin utbildning. Härigenom skall främst de som erhållit minst utbildning få möjlighet att stärka sin ställning i arbetslivet och i det kulturella och politiska livet (Skollagen 1 kap 9 ). ALLMÄNT OM VUXENUTBILDNINGEN Organisation Kommunal vuxenutbildning består av grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Vuxenutbildningen i Eslöv ansvarar för den grundläggande vuxenutbildningen och den gymnasiala vuxenutbildningen, men även för svenskundervisningen för invandrare (sfi) och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda (särvux). Påbyggnadsutbildningen administreras sedan 2003 av den kvalificerade yrkesutbildningen. Inget jämförelsematerial för hela år 2004 Kvalitetsredovisningarna skall avse föregående kalenderår, i det här fallet år Skolverkets material om vuxenutbildningen sträcker sig huvudsakligen enbart fram t.o.m. vårterminen Uppgifter om vuxenutbildningen finns bl.a. i Skolverkets rapport Utbildningsresultat 2005 samt sammanställningen Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i Eslöv. September 2004 (

21 21 Fler kvinnor än män Av dem som antogs till grundläggande och gymnasial vuxenutbildning i Eslöv under 2004 var 64 procent kvinnor och 36 procent män. I riket var 65 procent av de studerande kvinnor och 35 procent män läsåret Andelen män som studerar inom vuxenutbildningen i Eslöv är således något högre än riksgenomsnittet. Andra utbildningsanordnare Antalet studerande hos andra utbildningsanordnare uppgick år 2004 till 72. Av dessa deltog 62 i kurser i engelska på olika nivåer. Tio deltog i enstaka gymnasiekurser för behörighetskomplettering. Antal avslagna ansökningar under året var 110 på gymnasial nivå. De allra flesta av dessa avsåg yrkesutbildningar av olika längd och inriktning. Studerandeinflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar skall omfatta alla studerande. De studerande skall under planperioden 1 juli juni 2007 få ett ökat inflytande över den egna utbildningen och över skolans inre arbete. Alla studerande, oavsett kön och social och kulturell bakgrund skall ha ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. Arbetssätt och arbetsformer skall utgå från de studerandes erfarenheter och intressen. De studerandes ansvar för att planera och genomföra studierna skall stödjas och tas till vara (Utbildningsplan, sidan 6). Elevråd På Vuxenutbildningen finns ett elevråd, som har regelbundna träffar med rektor, studie- och yrkesvägledare och lärarrepresentanter. Elevrådet har även rätt att utse en representant som är närvarande vid Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens sammanträden. Det finns även ett elevskyddsombud. Studieplanering De som funderar på utbildning av något slag inom vuxenutbildningen har alltid kontakt med en av studie- och yrkesvägledarna. Den studerande gör sin studieplanering tillsammans med studie- och yrkesvägledaren. Utifrån kursplanerna diskuteras innehåll, provsituationer m.m. med respektive lärare. Alla studerande har individuella studieplaner. Dessa revideras minst en gång per termin. I intensivkurserna matematik, engelska och svenska bestämmer den studerande själv tiderna för sina studier, studietakten och hur länge han/hon skall studera. Om extern utbildning verkar passa bättre för den enskilde rekommenderas denna. GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING Grundläggande vuxenutbildning syftar till att ge vuxna sådana kunskaper och färdigheter som de behöver för att delta i samhälls- och arbetsliv. Den skall också syfta till att möjliggöra fortsatta studier (Skollagen 11 kap 2 ). Varje kommun skall aktivt verka för att nå dem i kommunen som har rätt till grundläggande vuxenutbildning och för att motivera dem att delta i utbildningen (Skollagen 11 kap 8 ). Enligt Utbildningsplan för gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Eslöv skall ingen elev lämna vuxenutbildningen utan goda