Handlingsplan för att motverka mobbning, diskriminering och kränkande behandling på Jens Billeskolans fritidshem.

Transkript

1 Handlingsplan för att motverka mobbning, diskriminering och kränkande behandling på Jens Billeskolans fritidshem. Upprättad vårterminen 2014 av personalen på fritidshemmet. Utvärderas vårterminen 2015

2 Till dig som är elev Om du någon gång blir utsatt för kränkande behandling, våld eller hot eller om du känner någon som är utsatt vill vi att du omedelbart kontaktar någon vuxen på fritidshemmet. Detta gäller också om du känner dig diskriminerad på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Alla vuxna på skolan bryr sig. Till dig som är förälder Om du misstänker att ditt, eller någon annans barn på fritidshemmet, utsätts för kränkande eller negativ särbehandling så kontakta någon av skolans personal; klasslärare, mentor, rektor, skolsköterska, antimobbningsteam eller den du känner förtroende för. Även om det är svårt att ta till sig om man misstänker att ens eget barn kränker andra så är det viktigt att du gör något åt det. Även i detta fall är det bra att kontakta någon på skolan. Vi har duktiga personal i dessa frågor. 2

3 Det händer att uttryck som "jag bara skojade" eller "tål du inte lite skämt " används till någon som precis blivit / känt sig kränkt, diskriminerad eller trakasserad. Det händer också att de så kallade skämten, som många gånger handlar om något helt annat, kan leda till skam- och skuldkänslor för den som blir utsatt. Likaså kan slag, glåpord och andra nedsättande uttryck få oanade konsekvenser. Likabehandling är ett ständigt pågående arbete om att aktivt ta ställning för allas lika värde. 3

4 Innehållsförteckning Vision Lagar och styrdokument... 5 Definitioner... 6 Mål... 7 Implementering... 7 Främjande aktiviteter... 7 Utvärdering av främjande aktiviteter Tecken att uppmärksamma... 9 Vem kontaktar jag... 9 Antimobbingteam 9 Åtgärdsplan 10 Bilaga Bilaga Bilaga

5 Vision Jens Billeskolans fritidshem ska vara en trygg och stimulerande plats dit både elever och personal känner lust att gå. Ingen ska bli diskriminerad eller utsatt för kränkande behandling. Den 1 januari 2009 förändrades lagstiftningen kring arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Barn-och elevskyddslagen, som funnits sedan 2006, upphörde att gälla och Skollagen och den nya Diskrimineringslagen tog över frågorna. Arbetet som rör kränkande behandling där mobbning ingår, regleras från och med detta i ett nytt kapitel i skollagen (kap 6 Åtgärder mot kränkande behandling) Jens Billeskolans fritidshems likabehandlingsplan gäller för fritidshemmet. Planen gäller alla vuxna, barn och ungdomar som vistas på fritidshemmet. I likabehandlingsplanen presenteras fritidshemmets arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering, trakasserier och mobbning. Planen är ett dokument, som ständigt ska vara aktuellt i det vardagliga arbetet. Dokumentet ska diskuteras, utvärderas och revideras varje läsår i olika forum. Både personal, vårdnadshavare och elever ska ta del av planen. Fritidshemmet ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Lagar och styrdokument Läroplan 2011 Läroplanens första kapitel handlar om skolans värdegrund och uppdrag Skollagen 2010 Skollagens 6 kapitel beskriver åtgärder hur varje enskild skola ska arbeta för att motverka kränkande behandling av barn och elever. I 6 kap. 10 står det om personalens skyldighet att informera rektor och huvudmannen: Lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är nu skyldiga att anmäla detta till rektorn. Rektorn är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. Diskrimineringslagen 2008:567 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 5

6 Definitioner Kränkande behandling kan vara Fysisk (slag och knuffar) Verbal (hot, svordomar, öknamn) Psykosocial (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) Texter eller bilder (lappar, även som sms, mms, bilder och olika typer av meddelande på Internet) Materiella (stöld, punktering, sönderklippta kläder, böcker etc.) Kränkande behandling kan delas in i trakasserier och annan kränkande behandling Trakasserier: är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna, eller är av sexuell natur (dvs. sexuella trakasserier). Diskrimineringsgrunderna Diskriminering är när någon vuxen eller elev på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra. Diskriminering sker utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan också ske tex. genom skolans regler, val av läromedel och undervisning. Diskrimineringsgrunderna är Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Direkt diskriminering: innebär att någon missgynnas genom sämre behandling än någon annan skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering: innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse/kriterium/förfaringssätt som framstår som neutralt, men som i praktiken innebär ett missgynnande som har samband med diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser som inte är mobbning. Mobbning: En person blir mobbad när han eller hon upprepade gånger över tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. (Dan Olweus) Den enskildes upplevelser av kränkning måste alltid tas på allvar 6

7 Mål Alla elever/ barn ska uppleva fritidshemmen som en trygg och trivsam miljö där alla respekterar varandras likheter och olikheter Implementering Fortlöpande diskussioner under läsåret i arbetslaget. Likabehandlingsplanen samt inkluderade mål för fritidshemmets presenteras för eleverna på fritidshemmet tillsammans med ordningsreglera vid varje terminsstart. Planen finns tillgänglig på varje fritidsavdelning och på skolans hemsida samt Fronter. Främjande aktiviteter Läsåret 2014/2015 Aktiviteter för att främja goda relationer mellan yngre och äldre barn, samt trivsel på fritidshemmen: Årshjulet: Varje månad uppmärksammas en händelse i almanackan och fritidshemmet anordnad då gemensamma aktiviteter kring denna dag. Stormöten arrangeras två gånger per termin där två elevrepresentanter från varje avdelning träffas och pratar om frågor som rör fritids. Eleverna ska känna inflytande bla. genom att vara med och ge förslag på aktiviteter och utvärdera lovverksamhet och gemensamma aktiviteter. Stormötets protokoll tas upp på personalens möte för att sprida diskussionerna och önskemålen. En gång varje läsår genomförs Qualisenkäter som både elever och dess föräldrar får fylla i. Dessa ska finnas tillgängliga för personalen att analysera vid utvärderingsdagen. I det dagliga arbetet arbeta och prata kring etik och moral; hur vi ska vara mot varandra för att alla ska trivas och må bra på fritids. På onsdagar går två pedagoger ut med fem elever per avdelning och har aktiviteter utomhus, bland annat samarbetsövningar. De äter sedan mellanmål tillsammans utomhus. En språkdag per läsår arrangeras där vi lägger särskild vikt på vårt språkbruk. Under senare delen av vårterminen ska en kulturkväll anordnas där vårdnadshavare bjuds in för att få en inblick i vad vi arbetat med under läsåret, där fokus ligger på skapande verksamhet. Kartläggningsmetoder Elevenkäter och föräldrarenkäter genom Qualis Fritidsträff två gånger per termin Daglig kontakt med vårdnadshavare. Arbetslagsträffar Öppet hus 7

8 Utvärdering av främjande aktiviteter för läsåret 13/14 Äldre elever får möjligheten att ansvara för aktiviteter för yngre elever. Topasens avdelning består av elever i årskurs tre och fyra. Många av dessa barn har enbart morgonfritids eller börjar gå hem efter skolan, själva eller med kamrater. De har även längre skoldagar samt erbjuds aktiviteter som läxhjälp och extraidrott efterskoltid. Därför har vi känt att vi inte har haft en kontinuitet i stora gruppen vilket har gjort det svårt att planera aktiviteter tillsammans med eleverna som de sedan kan genomföra med de yngre. Deras fritidstid måste innefatta fri lek även för dem. De äldre eleverna har istället fått agera lagledare i många gemensamma aktiviteter. Fritidsträff med två elevrepresentanter per avdelning träffas två gånger per termin. Fritidsträffen bytte namn till Stormöte. Mötet ger oss en inblick i hur barnen vill att deras fritidsverksamhet ska se ut samt vilka önskemål de har inför loven. Stormötet planeras in strax innan ett lov och vi har strävat efter att genomföra så många aktiviteter som möjligt av barnens önskemål. Innan stormötet har vardera avdelning själva samtalat om önskemål som de två representanterna sedan tar med sig till Stormötet. Månadsaktiviteter genomförs en gång i månaden där ansvaret växlar mellan avdelningarna. Detta är en aktivitet som vi kallar för Årshjulet som går ut på att vi varje månad väljer ut en händelse ur almanackan som vi gör gemensamma aktiviteter kring. Vi har t.ex. anordnat Kramens-, Glädjens-, och Såpbubblans dag. Dagarna brukar vara väldigt uppskattade och genomförs oftast i blandade grupper så barnen får chansen att samarbeta med och lära känna barn från andra avdelningar. En gång varje läsår genomförs trivselenkäter med eleverna. Qualis har använts detta läsåret för att avläsa barnens och vårdnadshavarens syn på fritids. Tema Kultur Arbetet med temat fungerade bäst under höstterminen där avdelningarna själva fick in temat i sitt dagliga arbete genom bland annat fotoövningar, instrumentverkstad och bilduppgifter. Under vårterminen var tanken att vi skulle arbeta med temagrupper där barnen själva, efter egna intressen, fick välja grupp. Arbetet i dessa grupper skulle sedan mynna ut i en kulturkväll där gruppens projekt skulle visas upp för vårdnadshavare. På grund av bortfall i personalgruppen och tidsbrist kunde detta inte genomföras. Många pedagoger fick arbeta själva med stor grupp när vissa gick iväg. Samtidigt startades utegruppen upp och de flesta barnen valde att vara med i den. Alla vuxna på skolan har en skyldighet att ingripa när man ser ett kränkande beteende 8

9 Tecken som kan tyda på att ett barn är mobbat Trivs inte på fritidshemmet / vill inte gå till fritidshemmet / vill inte berätta om fritidshemmet Huvudvärk och magont utan fysisk anledning Passiv / håglös, vill inte leka Aggressiv mot syskon / föräldrar Borttappade saker Om några av dessa beskrivningar passar in på eleven kan man ta kontakt med fritidshemmet. Det behöver inte betyda att barnet är utsatt men det är bra att uppmärksamma tecken tidigt. Vem kontaktar jag? Om du misstänker att någon utses för kränkande behandling av något slag ska du ta kontakt med klasslärare / mentor / fritidspersonal eller någon från elevhälsan eller skolledningen. Rektor Sven Wolt år F-6 tel sven.wolt@bjuv.se Kurator Sanna Löthner tel susanna.lothner@bjuv.se Psykolog Anna Stenson tel anna.stenson@bjuv.se Skolsköterska Kattis Jonasson tel katarina.jonasson@bjuv.se Antimobbningsteam Skolans antimobbningsteam, arbetar tillsammans men har olika årskursansvar. Teamets arbetsmodell har sin utgångspunkt i Farstametoden, men med viss anpassning till Jens Billeskolans intentioner, tex. att alltid kontakta föräldrarna. Årskurs F-6 Angelika Burevik specialpedagog Catarina Kvist specialpedagog angelica.burevik@edu.bjuv.se catarina.kvist@edu.bjuv.se Klasslärarna och fritidshemspersonalen informerar vid första föräldramötet om vem som ingår i teamen och hur arbetsgången är utifrån skolans likabehandlingsplan och att planen gäller all verksamhet på skolan, även fritidshemmen. 9

10 Åtgärdsplaner Åtgärder vid mobbning / konflikt 1. Alla vuxna som ser / får kännedom om en konflikt är skyldiga att ingripa. 2. Om konflikten inte går att hantera på plats tas kontakt med klasslärare/mentor / fritidspersonal /antimobbningsteam 3. Teamet kallar inblandade elever till enskilda samtal 4. Klasslärare (årsk F-6) /fritidspersonal / teamet (årsk 7-9) meddelar föräldrarna att samtal har ägt rum 5. Efter ca en vecka träffar de inblandade eleverna teamet som gör en uppföljning av hur situationen har utvecklats 6. Vid behov fortsätter samtalen 7. Antimobbningsteamet gör en bedömning och informerar rektor 8. Om ingen förbättring sker sammankallar rektor till samrådsmöte 9. Dokumentation görs av antimobbningsteamet och förvaras i en speciell pärm i arkivet Centralt utarbetad blankett för Bjuvs kommun används och finns bifogad. Åtgärder vid diskriminering eller kränkande behandling 1. Alla vuxna som ser / får kännedom om en kränkande behandling / diskriminering är skyldiga att ingripa. 2. Anmälan görs enligt Kultur- och utbildningsförvaltningens blankett 3. Klasslärare / teamet gör en bedömning och informerar rektor och vårdnadshavare 4. Rektor sammankallar till samrådsmöte vid behov Vid ärenden, där en part är vuxen, anmäls detta genast till rektor som ansvarar för lämpliga åtgärder. Befogade tillsägelser Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen/ gruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande. Pedagogen har rätt att tillrättavisa elever när eleven stör undervisningen. Upprepas beteendet kontaktas klasslärare/mentor. Undervisande lärare eller mentor kontaktar vid behov föräldrar. Rektor är nästa instans som kontaktas. 10

11 Bilaga 1 Kontaktuppgifter Barn-och elevombudet Tel.nr BRIS Tel.nr ( mån-fre 15-21, lör-sön ) Diskrimineringsombudsmannen Tel Jourhavande kompis ( mån-fre ) Här kan man söka hjälp om man är mobbad, eller vill stödja någon som är mobbad eller utsatt. Även den som mobbar kan få hjälp och stöd att sluta mobba. Ungdomsmottagningen Ungdomsmottagningen i Bjuv har tel Man blir kopplad till Helsingborg om personalen i Bjuv inte är där. Vill man ringa direkt till Helsingborgs är telnr

12 Bilaga 2 Ordningsregler för Jens Billeskolans fritidshem Fritidshemmets ledord är respekt, ansvar, trygghet och gemenskap. Dessa ord genomsyrar de regler vi har för att alla ska trivas. Det är viktigt att visa respekt och hänsyn. Respektera därför de uppmaningar och tillsägelser du får av fritidshemmets personal och lyssna på dina kamrater. Var rädd om allt och håll fritidshemmet rent och snygg. Vid avsiktlig skada och förstörelse blir man ersättningsskyldig. Var en god kamrat genom att reagera om någon verkar vara utan kamrater eller blir retad av andra. Bråk, våld och hot är förbjudet. Vi använder oss inte av kränkande ord eller handlingar. Gå lugnt och prata i samtalston inomhus. Lämna dyrbara saker hemma. Egna leksaker är inte tillåtet på fritidshemmet, inte heller under loven. Cykling är förbjuden på skolgården. Vi åker inte kickboard, inlines eller skateboard inomhus. Cyklar ställs på angiven plats. Kickboard är endast tillåten på mellanstadiets skolgård. Eleverna får endast lämna skolans område efter att ha fått tillåtelse av sin pedagog och sin vårdnadshavare. Keps eller mössa bärs inte inomhus. Godis och tuggummi är inte tillåtet på fritidshemmet. Det är totalförbud mot jordnötter på skolan på grund av allergi. Snöbollskastning och vattenlek sker på anvisad plats. 12

13 Bilaga 3 Jens Billeskolans fritidshem Mål för läsåret 2014/2015 Våra fem förmågor Under läsåret 2014/2015 kommer fritidshemmet i den dagliga verksamheten att arbeta med fem olika förmågor; Ansvar, Kreativitet, Samarbete, Reflektion samt Kommunikation. Ansvar Alla som arbetar i skolan ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön ( Lgr 11, s.15) Vi hjälper eleverna att se sin egen roll i konflikter genom diskussion och samtal. Vi arbetar med att eleverna ska lära sig ta ansvar för sina egna såväl som fritids saker, t ex genom att hålla ordning i hallen. Kreativitet Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få prova och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. ( Lgr 11, s.10) Alla barn ska under hösten ha erbjudits: 1 bilduppgift, 1 dramauppgift och en musikuppgift (musik/dans). Vi ska samarbeta och utarbeta en kulturkväll i maj där alla barn deltar. Samarbete Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan lära, utforska och arbeta självständigt och tillsammans med andra. ( Lgr 11, s.13) Hela fritidshemmet samlas en gång i månaden för aktiviteter med vårt Årshjul. Vår utegrupp arbetar med samarbetsövningar under läsåret. Vi skapar en gemensam pärm med samarbetsövningar. Reflektion Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ansvar. (Lgr 11, s.8) 13

14 Loven ska utvärderas på fredagen av barnen och under efterföljande onsdagsmöte av personalen. Vi använder samlingen till reflekterande samtal om dagen och verksamheten. Två gånger per termin samlas två barn/avdelning på Stormöte tillsammans med två pedagoger för att tala om verksamheten. Kommunikation Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. ( Lgr 11, s.13) Vi ska ha en språkdag per läsår med eldning av fula ord och där vi gör något gemensamt och vackert av de fina orden. Vi ska arbeta för att bra dagligt språkbruk. Vi ska hjälpa och stötta eleverna att använda sig av kommunikation för att lösa konflikter. 14