Uttryck som "jag bara skojade" eller "tål du inte lite skämt " är aldrig en ursäkt för att kränka någon.

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling / likabehandlingsplan Jens Billeskolan åk F / 2017

2 Till dig som är elev Om du någon gång blir utsatt för kränkande behandling, våld eller hot eller om du känner någon som är utsatt vill vi att du omedelbart kontaktar någon vuxen på skolan. Detta gäller också om du känner dig diskriminerad på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Alla vuxna på skolan bryr sig! Till dig som är förälder Om du är orolig för att ditt, eller någon annans barn på skolan, utsätts för kränkande eller negativ särbehandling så kontakta någon av skolans personal, klasslärare, rektor, skolsköterska, trygghetsteam eller vem du känner förtroende för. Även om det är svårt att ta till sig om man misstänker att ens eget barn kränker andra så är det viktigt att du gör något åt det. Även i detta fall är det bra att kontakta skolans personal. Vi har kunnig, engagerad personal i dessa frågor. Uttryck som "jag bara skojade" eller "tål du inte lite skämt " är aldrig en ursäkt för att kränka någon. Arbetet mot kränkande behandling är ett ständigt pågående arbete som handlar om att skolan aktivt tar ställning för allas lika värde.

3 Innehållsförteckning Vision 3 Lagar och styrdokument 4 Definitioner 5 Kränkande behandling 5 Diskrimineringsgrunderna 5 Mål 7 Delaktighet 7 Främjande aktiviteter Läsåret 2016/ Skolan: 7 Främjande aktiviteter för trivsel och likabehandling i grundskolan 8 Förebyggande aktiviteter 8 Kartläggning 8 Analys 8 Planerade aktiviteter och åtgärder under 2016/ Trygghetsteam 10 Årskurs F-6 10 Åtgärdsplaner 11 Åtgärder vid mobbning 11 Åtgärder vid diskriminering eller kränkande behandling 11 Befogade tillsägelser 11 Vem kontaktar jag? 12 Utvärdering 13 Utvärdering av Plan mot kränkande behandling 13 Grundskolan 13 Tecken som kan tyda på att ett barn är utsatt 13 Kontaktuppgifter 14

4 Vision Jens Billeskolan ska vara en trygg och stimulerande arbetsplats dit både elever och personal känner lust att gå. Ingen ska bli diskriminerad eller utsatt för kränkande behandling. En skola att växa och må bra i. Den 1 januari 2009 förändrades lagstiftningen kring arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Barn-och elevskyddslagen, som funnits sedan 2006, upphörde att gälla och Skollagen och den nya Diskrimineringslagen tog över frågorna. Arbetet som rör kränkande behandling där mobbning ingår, regleras från och med detta i kapitel 6 i skollagen. Jens Billeskolans plan mot kränkande behandling gäller för grundskolan, särskolan och förskoleklass. Planen gäller alla vuxna, barn och ungdomar som vistas på skolan. I planen presenteras skolans arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering, trakasserier och mobbning. Planen är ett dokument, som ständigt ska vara aktuellt i det vardagliga arbetet. Dokumentet ska diskuteras, utvärderas och revideras varje läsår i olika forum. Både personal, vårdnadshavare och elever ska ta del av planen. Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Lagar och styrdokument Läroplan 2011 Läroplanens första kapitel handlar om skolans värdegrund och uppdrag Skollagen 2010 Skollagens 6 beskriver åtgärder hur varje enskild skola ska arbeta för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Diskrimineringslagen 2008:567 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

5 Definitioner Den enskildes upplevelser av kränkning måste alltid tas på allvar. Kränkande behandling Kränkande behandling kan vara; - Fysisk (slag och knuffar) - Verbal (hot, svordomar, öknamn) - Psykosocial (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) - Texter eller bilder (lappar, även som sms, mms, bilder och olika typer av meddelande på Internet) - Materiella (stöld, punktering, sönderklippta kläder, böcker etc.) Kränkande behandling kan delas in i trakasserier och annan kränkande behandling Trakasserier : är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna, eller är av sexuell natur (dvs sexuella trakasserier). Diskrimineringsgrunderna Diskriminering är när någon vuxen eller elev på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra. Diskriminering sker utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan också ske tex genom skolans regler, val av läromedel och undervisning. Diskrimineringsgrunderna är - Kön - Könsöverskridande identitet eller uttryck - Etnisk tillhörighet - Religion eller annan trosuppfattning - Funktionsnedsättning - Sexuell läggning - Ålder Direkt diskriminering : innebär att någon missgynnas genom sämre behandling än någon annan skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna.

6 Indirekt diskriminering : innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse/kriterium/förfaringssätt som framstår som neutralt, men som i praktiken innebär ett missgynnande som har samband med diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande behandling : ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser som inte är mobbning. Mobbning: En person blir mobbad när han eller hon upprepade gånger över tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. (Dan Olweus)

7 Mål Alla elever / barn ska uppleva skolan som trygg och trivsam med lärmiljöer där alla respekterar varandras likheter och olikheter Delaktighet - Information till personal på personalkonferens i september, med analys av elevenkäter och personalens utvärdering - Fortlöpande diskussioner under läsåret i arbetslagen - Planen tas upp vid elevrådets första möte - Elevråden har planen mot kränkande behandling som en stående punkt på dagordningen under läsåret - Planen presenteras för eleverna i klassen tillsammans med förväntansreglerna vid läsårsstart - Planen finns tillgänglig i klassrummet, klassläraren delger alla elever den nya planen vid läsårs starten. - Vårdnadshavare får tillgång till planen via skolans hemsida i vid läsårets start - Ny plan delges alla vårdnadshavare på första föräldramötet i början av höstterminen. Främjande aktiviteter Läsåret 2016/2017 Planerade aktiviteter för att främja goda relationer mellan yngre och äldre barn på; Skolan: Äldre elever kommer in till de yngre och har olika aktiviteter, till exempel läser för dem. Rastaktiviteter för eleverna i åk F-6 varje dag. Minst ett gemensamt elevrådsmöte 3-9 per termin. Knatte råd med elever åk 1-3. Elevhäng för elever åk 4-9. varje dag mellan 13:30-19:00 Skolcafé årskurs 4-9. Aktivitetsdag för elever åk. 3-6 som planeras av Billepolarna. VT-17.

8 Främjande aktiviteter för trivsel och likabehandling i grundskolan - Värdegrundsaktiviteter med aktiviteter kring allas olika lika värde vid terminsstart för samtliga elever, dels per stadier men också stadieövergripande. - Billepolare. 2 kamratstödjare/klass i årskurs 2-6. Billepolarna träffar regelbundet Catarina och Angelica ansvarar för planering och utvärdering kring Billepolarnas arbete. - Värdegrundsarbete. Varje klass i årskurs F 6 arbetar aktivt med värdegrundsarbete. - Värdegrundsarbete i åk.5 under HT-16 ledda av trygghetsteamet. - Värdegrundsarbete i åk. 6 VT-17 ledda av trygghetsteamet. - Specialpedagog observerar i samtliga lärmiljöer och tillsammans med klasslärare gör upp handlingsplaner för resp grupp. - Vid föräldramöten tydliggörs planen mot kränkande behandling för föräldrarna. - Utedagar för samtliga klasser 2 ggr/termin. - Läger VT-17 för åk 5 och 6. Förebyggande aktiviteter Kartläggning - Elevenkäter, i april varje läsår. - Elevrådsdiskussioner, varje månad. - Klassråd, en gång i månaden. - Arbetslagsträffar, enligt skolans årshjul. - Föräldraträffar, dialog vid utvecklingssamtalet och föräldramöten. - Trygghetsvandring/kartläggning av otrygga platser på skolan. - Trygghetsteamet träffas varannan vecka för analys, kartläggning och arbete kring kränkningar och mobbning i förebyggande syfte. Analys Utifrån kartläggning görs en analys utifrån de risker eleverna upplever och därefter planeras insatser. Insatser planeras utifrån att alla elever ska känna sig trygga och må bra på Jens Billeskolan.

9 Planerade aktiviteter och åtgärder under 2016/ Rastvärdar. Ansvar : trygghetsteamet - Rastaktiviteter som leds av pedagoger för samtliga klasser. Ansvarig : Katarina Karlsson. - Elevrådsutbildning för årskurs 3-6, för att ytterligare involvera elevrådet i skolans utvecklingsarbete. Viss del av utbildningen kommer att vara skolövergripande Ansvarig : Trygghetsteamet, elevrådsansvariga och rektor - Billepolarna träffas regelbundet. Ansvar : Catarina och Angelica - Fortsatt satsning på fortbildning för pedagogerna kring förhållningssätt och strategier kring elever i svårigheter. Ansvar : rektor, elevhälsan och specialpedagogerna. - Särskolan är en del av skolans verksamhetsområden. Särskolans elever ska inkluderas i grundskolans olika verksamheter i så stor utsträckning som möjligt. Ansvar : arbetslag och rektor. - För att skapa trygghet i omklädningsrummet för de yngre eleverna. - Åtgärd: Personal i omklädningsrummen med de yngre eleverna. Ansvar : ansvarig idrottslärare. - Åtgärd: Driva en process mot kommunen för fler omklädningsrum. Ansvar : rektor. - Värdegrundsarbete i varje klass. Ansvar : Klasslärarna - Barnkonventionen bearbetas årligen från F-klass till 6. Ansvar : klasslärare. - Skapande skola: - Teater och Workshop om känslor åk F-3 Jan/feb. - Teater och workshop om värdegrund åk. 4-5 november. - Besök och konsert med nordisk/keltisk folkmusikgrupp åk 6-7 oktober. Ansvarig : Catarina Jacobsson samt klasslärare. Alla vuxna på skolan har en skyldighet att ingripa när man ser ett kränkande beteende.

10 Trygghetsteam Skolans trygghetsteam arbetar tillsammans. Teamets arbetsmodell har sin utgångspunkt i Farstametoden, men med viss anpassning till Jens Billeskolans intentioner, ex. att alltid kontakta föräldrarna. Årskurs F-6 Angelica Burevik specialpedagog Catarina Kvist specialpedagog Jannie Petersson skolkurator Katarina Jonasson, skolsköterska angelica.burevik@skola.bjuv.se catarina.kvist@skola.bjuv.se jannie.petersson@skola.bjuv.se katarina.jonasson@skola.bjuv.se Sven Wolt, rektor sven.wolt@bjuv.se Klasslärarna informerar vid första föräldramötet om vem som ingår i teamet och hur arbetsgången är utifrån skolans plan mot kränkande behandling och att planen gäller all verksamhet på skolan, Fritidshemmen har en egen plan mot kränkande behandling.

11 Åtgärdsplaner Det här gör vi för att förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Åtgärder vid mobbning 1. Alla vuxna som ser / får kännedom om en konflikt är skyldiga att ingripa. 2. Om konflikten inte går att hantera på plats tas kontakt med klasslärare som vid behov tar kontakt med trygghetsteamet 3. Teamet kallar inblandade elever till enskilda samtal 4. Klasslärare meddelar föräldrarna att samtal ägt rum 5. Efter ca en vecka träffar de inblandade eleverna teamet som gör en uppföljning av hur situationen har utvecklats 6. Vid behov fortsätter samtalen 7. Trygghetsteamet gör en bedömning och informerar rektor 8. Om ingen förbättring sker sammankallar rektor till EK 9. Dokumentation görs av teamet och förvaras i en speciell pärm i arkivet Centralt utarbetad blankett för Bjuvs kommun används. Åtgärder vid diskriminering eller kränkande behandling 1. Alla vuxna som ser / får kännedom om en kränkande behandling / diskriminering är skyldiga att ingripa. 2. Anmälan görs på intranätet/lisa. 3. I årskurs F-6 görs utredningen både av klasslärare och anmälaren. 4. Klasslärare/teamet gör en bedömning och informerar rektor och vårdnadshavare. 5. Lämpliga åtgärder vidtas. 6. Rektor sammankallar till EK vid behov. Vid ärenden, där en part är vuxen, anmäls detta genast till rektor som ansvarar för lämpliga åtgärder och anmäler till huvudmannen. Befogade tillsägelser Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen/ gruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande. Lärare har rätt att tillrättavisa elever vid dåligt uppförande / när elev stör undervisningen Upprepas beteendet kontaktas klasslärare/mentor. Undervisande lärare eller mentor kontaktar vid behov föräldrar. Rektor är nästa instans som kontaktas.

12 Vem kontaktar jag? Om du misstänker att någon utses för kränkande behandling av något slag ska du ta kontakt med klasslärare, elevhälsans personal, trygghetsteamet eller skolledningen. Rektor Sven Wolt år F-6 tel Kurator Jannie petersson tel Psykolog Anna Stenson tel Skolsköterska Kattis Jonasson tel e

13 Utvärdering Rektor, personalen och elever ansvarar och medverkar i arbetet med att utvärdera och revidera Plan mot kränkande behandling/ likabehandlingsplan en gång per år, som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Utvärdering av Plan mot kränkande behandling Grundskolan Elevenkät Elevrådet utvärderar planen vid läsårets sista möte på terminen Samtal i föräldraforum Personalen i samband med den årliga kvalitetsredovisningen Qualis Utvärdering Tecken som kan tyda på att ett barn är utsatt Trivs inte i skolan / vill inte gå till skolan / vill inte berätta om skolan Huvudvärk och magont utan fysisk anledning Passiv / håglös, vill inte leka Aggressiv mot syskon / föräldrar Försämrade skolresultat Om några av dessa beskrivningar passar in på eleven kan man ta kontakt med skolan. Det behöver inte betyda att barnet är utsatt men det är bra att uppmärksamma tecken.

14 Kontaktuppgifter bilaga 1 Barn-och elevombudet Tel.nr BRIS Tel.nr ( mån-fre 15-21, lör-sön ) Diskrimineringsombudsmannen Tel Jourhavande kompis ( mån-fre ) Rädda Barnen Slutamobba.se Här kan man söka hjälp om man är mobbad, eller vill stödja någon som är mobbad eller utsatt. Även den som mobbar kan få hjälp och stöd att sluta mobba. Ungdomsmottagningen