Barnavård s vett. 33:e årgången Nr 1, 2013 April

Transkript

1 Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, Uddevalla. Tfn: :e årgången Nr 1, 2013 April Innehållsförteckning: Utgivare: Centrala Barnhälsovårdsteamet sid 1 Studiedagar och informationsmöten 2 Mässling 3 Referat från Amning idag 3 Amningsinformation och stöd till föräldrar 4-5 Nattamning, tänder och tillväxt 6-9 Information från logopedmottagningen 9-10 Tuberkolos och PPD-information Hepatit A 11 TBE-information 11 Nya rutiner på Barnmottagningen 12 Rapport från Livsmedelsverket 12 Livsmedelsverkets rapport om tungmetaller 13 Boken Leva med barn fyller 30 år! 14 Grön barnmat 14 Behandlas varsamt 14 Filmen aldrig aldrig skaka 15 Frågor och svar Glad Påsk! önskar Centrala Barnhälsovårdsteamet

2 1 Utgivare av Barnavård s vett: Centrala Barnhälsovården, Primärvården FyrBoDal Centrala Barnhälsovården Uddevalla sjukhus Uddevalla Samtliga medarbetare kan nås genom teamassistenten. Per Möllborg per.mollborg@vgregion.se verksamhetschef samt mobil barnhälsovårdsöverläkare Nina Knutsson nina.knutsson@vgregion.se verksamhetsutvecklare mobil Anna Magouli anna.magouli@vgregion.se dietist Mona Bryggman mona.bryggman@vgregion.se psykolog Mikaela Johansson mikaela.johansson@vgregion.se teamassistent fax

3 2 Studiedagar och informationsmöten för personal inom Barnhälsovården FyrBoDal, våren 2013 Här annonseras endast aktiviteter där Centrala Barnhälsovården är arrangör eller medverkar. Nedanstående är under planering, varför ändring kan komma att ske. Inbjudan sänds ut efter hand per e-post. Sök även på Centrala Barnhälsovårdens hemsida på intranätet. Datum Ämne Målgrupp Arrangör/Föreläsare 25 mars Lokal BHV-träff Personal med arbete Centrala Barnhälsovården Dagson, Uddevalla på BVC Per Möllborg, Nina Knutsson 27 mars Lokal BHV-träff Personal med arbete Centrala Barnhälsovården Orust på BVC Per Möllborg, Nina Knutsson 27 mars Lokal BHV-träff Personal med arbete Centrala Barnhälsovården Ljungskile på BVC Anna Magouli, Mona Bryggman 3 april Lokal BHV-träff Personal med arbete Centrala Barnhälsovården Strömstad på BVC Per Möllborg, Nina Knutsson 10 april Lokal BHV-träff Personal med arbete Centrala Barnhälsovården Nordstan, Vänersborg på BVC Per Möllborg, Nina Knutsson 11 april Lokal BHV-träff Personal med arbete Centrala Barnhälsovården Bengtsfors på BVC Anna Magouli, Mona Bryggman 23 april Lokal BHV-träff Personal med arbete Centrala Barnhälsovården Maria Albert, Thn på BVC Per Möllborg, Nina Knutsson 24 april Lokal BHV-träff Personal med arbete Centrala Barnhälsovården Tanums FC på BVC Anna Magouli, Mona Bryggman 29 april EPDS BVC-ssk Centrala Barnhälsovården Äpplet, U-a sjukhus Nina Knutsson, Mona Bryggman 2 maj Lokal BHV-träff Personal med arbete Centrala Barnhälsovården HunnebostrandFC på BVC Per Möllborg, Nina Knutsson 7 maj EPDS BVC-ssk Centrala Barnhälsovården Kiwin, U-a sjukhus Nina Knutsson, Mona Bryggman 8 maj Lokal BHV-träff Personal med arbete Centrala Barnhälsovården Vänerparken, Vbg på BVC Anna Magouli, Mona Bryggman 23 maj Lokal BHV-träff Personal med arbete Centrala Barnhälsovården Granngården, Thn på BVC Anna Magouli, Mona Bryggman 30 maj Lokal BHV-träff Personal med arbete Centrala Barnhälsovården Lysekil off på BVC Anna Magouli, Mona Bryggman Lokal BHV-träff med dietist och psykolog den 25 april är struken och de är välkomna att vara med på någon av de andra träffarna.

4 Mässling Som ni säkert vet så dyker det upp enstaka fall av mässling i Sverige då stora delar av Europa och vanliga turistmål som Thailand har epidemier. Det fantastiska är dock att vi med vår höga vaccinationstäckning både inom barnhälsovården och skolhälsovården uppnått herd immunity dvs så stor del av befolkningen är vaccinerad att antalet sekundära fall är extremt låg trots den höga smittsamheten. Inom Fyrbodalsområdet är 98 % vaccinerade vid 2 års ålder och det är den högsta siffran sedan jag började 1997 inom barnhälsovården! Många frågor kommer kring resor och tidigarelagd vaccination och där grundregeln är om det inte finns kontraindikation att BVC ssk kan själv ta beslut om att ge vaccinet från 12 mån ålder istället för 18 månader. Barnet behöver då ingen ny vacc vid 18 månader. Från 9 månaders ålder gäller läkarordination och under den åldern måste individuell prövning göras. Det anses att barnet ofta har ett skydd från moderns antikroppar upp till denna ålder men så mycket studier finns inte. Om vaccinet ges innan 12 mån ålder skall en ny dos ges vid 18 månader. Glöm inte heller att vaccinet bör ges några veckor innan avresa för att skydd skall hinna utvecklas och att biverkningar i form av feber, utslag är genomgångna annars besvärlig början på flygresan/semestern. Vi inom sjukvården är dåliga på att känna igen mässling vilket är en effekt av den framgångsrika vaccinationen då sannolikheten att stöta på mässlingen är så liten. Som vårdpersonal kan det vara bra att se över om man har skydd dvs antingen haft sjukdomen eller är vaccinerad. Summariskt brukar man säga att de som är födda före 1960 har immunitet, de som är födda 1960 till början 70-talet har oklar immunitet för att sedan öka igen. Man kan kontrollera med serologi eller ta en ny spruta då biverkningsrisken extremt liten även om man haft sjukdomen eller tidigare vaccinerad. Vaccinet finns bara i kombination med röda hund och påssjuka och inte som singelvaccin. Mer information finns på smittskyddsenhetens hemsida (Vg region) liksom SMI. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare Referat från Amning idag utbildning 30 januari 2013 En föreläsning om amningsinformation. Vad vill dagens föräldrar ha för amningsstöd? Amningsvägledning när amningen inte fungerar/krånglar. Förhållningssätt vid amningsrådgivning. Hur kan personalen på BVC med ganska små medel inkludera pappan i anknytningen på så sätt att stödet för mamman att amma ändå ska finnas i förgrunden? Hur man kan få pappan att bli ett bra amningsstöd och hur jämställdheten blir en möjlighet istället för ett hot. Metoder och verktyg för att hålla en levande diskussion. 3 Föreläsare: Elisabeth Hjärtmyr,leg barnmorska, Leg Barnsjuksköterska, Internationellt certifierad Amningsrådgivare IBCLC. Arbetar på mningsmottagning, MVC och BVC Västermalm. Aktiv deltagare i Amsak, Amnis ochnationella amningskommitten. Föreläser och håller amningsseminarium för barnmorskor och barnsjuksköterskor sedanflera år tillbaka.elisabeth.hjartmyr@gmail.com Tel: Mats Bergren Verksamhetsansvarig och Jämställdhetskonsult på Södertörns Lärcentra. Har arbetat med föräldrastöd för män i 15 år, initierat pappagruppsprojekt, startat pappaskolor i Ryssland, Vitryssland och Etiopien och anlitats som föredragshållare för barnmorskor och barnsjuksköterskor de senaste åren. Mats är också deltagare i amningsnätverket Amnis. mats.berggren@s-larcentra.se Tel:

5 4 Amningsinformation och stöd till föräldrar Elisabeth började med att påpeka att den information som ges till den nya familjen består av två nivåer. Den ena på befolkningsnivå eller gruppnivå och den andra på individuell nivå. Hon berättade om en enkät som gjorts innan förlossningen där 75 % svarat att de ville helamma minst 4 månader och 50 % ville helamma minst 6 månader. Hud mot hud efter partus gör att mjölken kommer igång snabbare. Det är viktigt att prata aktivt om hud mot hud kontakten. Om barnet inte kan suga på bröstet är det viktigt att mamman blir visad hur hon ska handmjölka då lägger hon in den första beställningen. Det behöver inte komma någon mjölk men det är viktigt att mamma handmjölkar korta stunder men ofta då prolaktin och oxytocin ofta når peaktoppar första dygnen. Det är viktigt att: FRÅGA -Vilka råd har du fått tidigare som fungerat respektive inte fungerat? VISA KOLLEGIALITET -mot andra som givit råd tidigare. Det är viktigt att komma ihåg att råd är färskvara de första veckorna efter förlossningen dvs de är olika beroende på hur många dagar som gått. VISA RESPEKT- mot den som bestämt sig för att inte amma. Råd vid flaskmatning och pumpning 1) Bra om enbart mamma och pappa matar. 2) Hud mot hud kontakten är lika viktig. 3) Lämna aldrig barnet ensam med flaskan. 4) Truga aldrig. Det är mycket viktigt att det finns material om tillmatning att lämna till föräldrarna. Barnets magsäcksstorlek är bra att tala om för att lugna mammor som tycker att de har för lite mjölk och ge en förklaring till varför barnen behöver äta lite och ofta etc. 2 dagar = hasselnöt 7 dagar = valnöt 14 dagar = golfboll När amningen inte fungerar/krånglar Smärtsam amning Om amningen är smärtsam säg aldrig att det ser bra ut. Prova lägesförändring. Använd VASskalan. Barn med kort tungband kan remitteras till ÖNH på NÄL men det går snabbare om remissen går till barntandläkare (Pedodontolog Uddevalla sjukhus). Tillmatning Förr var det vanligast med tillmatning om barnet hade lågt blodsocker. Numera är vanligaste anledningen att barnet gått ner i vikt och närmar sig en viktminskning på 10 %. Av alla som tillmatas med modersmjölksersättning har man avslutat detta vid hemgången för ca 25%, men det visar sig att föräldrarna köper med tillägg hem ändå. Till BVC-sjuksköterskorna skickade Elisabeth med rådet att under hembesöket ägna mycket tid åt amningen och passa på att göra amningsobservation. Svält vid bröstet knäcker mors självförtroende. White spot Kasein propp som ger smärtsam amning- blir kristaller som täpper till mjölkgångar. Man kan gnugga bröstvårtan lätt under duschen eller försiktigt sticka med nål, men det är lättblödande. Finns Lecitin kapslar (emulgeringsmedel). SPC-flakes är värmebehandlad havre, kan användas till gröt (1 dl havregryn o 1 dl SPC flakes) för den som har upprepade mjölkstockningar.

6 forts 5 Kvinnor med högt BMI. Prolaktin lagras in i fettet och det tar längre tid att frisläppa det. Det tar alltså längre tid för dessa mammor att komma igång med amningen. Candida albicans Ger torra, rodnande, kliande bröstvårtor och vårtgård. Kan också ge smärta in i bröstet som går ut mot ryggen. Mor med svampinfektion bör rekommenderas att undvika socker. Föräldrastöd och jämställdhet Mats Berggren tog vid och pratade om föräldrastöd. En god grund för personal på en enhet är att diskutera med varandra så att man har en gemensam värdegrund. Låt barnets behov stå i centrum och förbered och informera föräldrar om förlossning, barn och ett aktivt föräldraskap i en jämställd relation. Barnets behov av anknytning 1) Närhet: amning, kroppskontakt och kommunikation. 2) Omvårdnad: skötsel, rutiner och omsorg. 3) Stimulans: leka, lära och växa. Relationspyramiden Gränssättning, guidning Kommunikation Samvaro Jämställt föräldraskap I familjer som delar föräldraledighet blir skilsmässorna färre. Det föds fler barn. Våldet minskar. Amningen ökar. Har en allmänt positiv hälsoeffekt. Råd till pappor Män bör fokusera på det positiva i att kunna göra allt annat än amma. Mats berättade om ett projekt han deltagit i Pappa på riktigt som utvärderats av Mats och Johanna Schiatzki. Han betonade vikten av att ge papporna verktyg i sin relation med barnet. Bär inte ett hungrigt barn Bli bra på något (babymassage, babybad) Pappa är den som tex badar babyn Stöd amningen Fastna inte i servicefällan Gå en kurs Jämställdhet Alla människor oavsett kön har samma möjligheter, skyldigheter och rättigheter. CBHV-teamets Anna Magouli och Nina Knutsson

7 6 Nattamning,tänder och tillväxt Nina Knutsson, Anna Magouli Handledare: Elisabeth Kylberg, Högskolan Skövde, Ht-2012 Sammanfattning Bakgrund Bland föräldrar och vårdpersonal cirkulerar frågan gällande nattamning. Är det skadligt för tänderna att ammas på natten? Vissa tandläkare som träffar barn med karies tycker sig se nattamningen som en riskfaktor för karies. Frågan handlar dock inte bara om karies utan även om tillväxt. Vissa föräldrar får rådet att sluta med nattmål när barnet är ca 8-10 månader gammalt för att inte störa den nattliga tillväxten. Syfte Denna rapport har som syfte att belysa nattamningens påverkan på barnens tänder och på barnens tillväxt. Frågeställningar Har nattamning (efter 6 mån) en negativ effekt på barnets tänder? Har nattamning (efter 6 mån) en negativ effekt på barnets tillväxt? Är det någon skillnad mellan bröstmjölk och annan mat, tex välling? Vid vilken ålder är det mest fördelaktigt att sluta med nattmål? Innebär det någon skillnad att amma vid ngt enstakat tillfälle på natten eller vid upprepade tillfällen? Metod/material Utifrån litteratursökning på PubMed med sökorden; breastfeeding, longterm breastfeeding, night time breastfeeding, caries, growth factor, och infant growth samt intervju med Lars Gelander (Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsspecialistcentrum. Angereds Närsjukhus) ska frågeställningarna bearbetas och våra resultat sammanställas och presenteras på ett sådant sätt att frågeställningarna kan besvaras och diskuteras. Resultat Långtidsamning och karies I en studie som utfördes i Teheran undersöktes hur matvanor och sockerintag påverkar kariesförekomsten hos barn i population där långtidsamning är norm. (Mohebbi S Z. et. Al Med hjälp av strukturerade intervjuer frågades mammorna om barnens matvanor, dagliga sockerintag samt om familjebakgrunden. Nattmål i form av bröstmjölk fick 72%, medan 12% flaskmatades nattetid och 15% fick ingen mat på natten. Slutsatsen blev att tidig karies ökar med flaskmatning nattetid medan bröstmjölk på natten inte visar några negativa konsekvenser för tänderna.(5) (Mohebbi S Z, 2008) Högt sockerintag, nattamning och karies En svensk studie gjord i Göteborg (6) (Bankel M et. Al 2011) undersökte möjligheten att identifiera troliga riskfaktorer för att utveckla karies för barn fram till tre års ålder. Tvååringar inbjöds till tandkontroll med undersökning, salivtest samt kostenkät och bedömning av ev. risker för tandhälsa. Kostenkäten innehåll frågor om snacks, sockerinnehållande mat eller annat som kan räknas som kariesrisk. Man frågade också om tandborstning samt nattamning eller annan föda nattetid. Man identifierade 25 stycken tre-åringar som riskbarn för karies i studiegruppen. 10 riskbarn nattammades vid tvåårsålder och 4st hade kariesangrepp. Två av dessa nattammade barn med kariesangrepp hade dessutom ett högt sockerintag. Ett barn i studiegruppen med lågt sockerintag som nattammades vid tre års ålder hade fått karies vid tre års ålder, de andra två som nattammades vid tre års ålder hade fortfarande inga hål. Studien fastslår att identifiering av riskfaktorer för karies i tidig ålder är betydelsefullt i det förebyggande arbetet mot karies för förskolebarn.

8 7 De identifierade faktorerna var karies, sockerintag, nattamning och MS i saliven som tillsammans visade vilka barn som var i riskzon för karies (7 av 8 fall förklarades av dessa faktorer). Se tabell nedan. (6) (Bankel M et. Al 2011) Bröstmjölk och tandemalj En svensk avhandling (1) undersökte om bröstmjölk förhindrar eller underlättar för den kariogena bakterien Streptococcus att binda till salivtäckt hydroxyapatit (HA, det ämne tandemaljen till stor del består av) i ett in vitro system. Skillnaden mellan bröstmjölk och saliv studerades. S mutans band inte till mjölken i 15 fall av 21 (kvinnor), medan bröstmjölken underlättade för S-mutans att binda hos 6 kvinnor av 21. Generellt underlättar inte bröstmjölken för S-mutans att binda men det finns individuella variationer som kan förklara varför tex vissa barn skyddas av bröstmjölk och andra får en ökad mottaglighet för S mutans under barndomen pga bröstmjölken.(1) Intervju med Lars Gelander, Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsspecialistcentrum. Angereds Närsjukhus Tillväxthormonet (GH) sker i toppar av 200 min mellanrum nattetid. Gelander menar att och om barnet äter då, störs insöndringen och barnet kan riskera att få en försenad adiposity rebound, dvs behålla spädbarnshullet. Längdtillväxten kan ske ändå, pga insulininsöndring. Gelander tror att det kan vara mer negativt med nattlig flaskuppfödning än med amning eftersom bröstmjölken innehåller IGF-1, som kanske kan kompensera för att GH minskar. Gelander förtydligar slutligen att han brukar säga att barn över nio månaders ålder som exempelvis matas vid midnatt och sedan kl 05, inte påverkas, men mat kl och sedan är mer negativt med tanke på tillväxten. Sömn och tillväxt Tikotzky L et al, (7) studerade sexmånaders barns sömn och tillväxt mha aktigrafi och frågeformulär gällande bla sömn och matningsmetoder samt övriga barn/familjerelaterade faktorer. Studien visade att barnen som sov bra var smalare och tvärtom. Nattamning korrelerade i sin tur med en mer fragmenterad sömn, men påverkade inte tillväxtmåttet. Författarna anser att den störda sömn som amningen medför, dock inte är den viktigaste förklaringen till associationen mellan små barns sömn och deras tillväxt, eftersom resultaten gällande denna association kvarstod även efter att amningen räknades bort. (7) Tikotzky L et al, J Sllep res (2012) 19, Skillnad i tillväxt mellan bröstmjölkuppfödda barn och barn uppfödda på modersmjölksersättning En studie om bröstmjölksuppfödning och tillväxt under spädbarnsåret utfördes i Ryssland 2002,(8) (Kramer MS et.al.) Barnen följdes upp till 12 mån ålder. Resultaten visade att barn som avvants tidigt var både längre och vägde mer än de övriga. Konklusionen var att tidig avvänjning ger högre vikt -och längdtillväxt medan bröstmjölksuppfödda barn (efter den initiala tillväxtpuckeln) får en lugnare tillväxt. (8) (Kramer MS et.al. 2002)

9 8 Diskussion Bröstmjölken innehåller skyddande faktorer mot karies och enligt Mohebbi S Z (5) utgjorde inte nattamning någon ökad risk för karies. Vissa individuella skillnader där dessa egenskaper inte kunde ses, utan tvärtom en ökad risk för kariesangrepp kunde ses, kan möjligtvis förklara varför vissa barn får sk. amningskaries där nattamningen är en bidragande faktor. (1)(6) Det verkar som att nattamning ger en fragmenterad sömn, men påverkade inte tillväxtmåttet. Tikotzky L et al, (7) Kanske får barnen en mer kvalitativ sömn av bröstmjölkens Cholecystikinin, som gör att den negativa effekten av sömnstörningen och hormonstörningar som följer inte blir så stor trots allt? Kanske samverkar bröstmjölkens tillväxtfaktorer till en sk nutritionsprogrammering som i sin tur motverkar de negativa effekterna som nattamningen medför gällande risk för övervikt? Hur ska vi arbeta förebyggande? En metod som screenar (salivprov, riskbedömning, kostenkät) alla barn redan i ettårsåldern, anser vi skulle underlätta för tex personal på BVC. Då har tandvården gjort en samlad bedömning, individuell riskprofil och gett råd utifrån detta, som sedan BVCpersonalen kan relatera till. Föräldrar kan då få skräddarsydda råd kring riskfaktorer ifrån tandvården och bvc kan i sin tur bidra med diskussionen om nattamning, matvanor, sömn och tillväxt. Resultatet blir att föräldrarna får en mer enad bild av råden vi ger. Vår hypotes gällande hämmande av GH kan vara att ju fler mat/amningstillfällen hos barn över 9 månaders ålder som erbjuds under natten, desto större risk för påverkan på sk adoposity rebound. Men barn som exempelvis matas vid midnatt och sedan kl 05, påverkas inte nämnvärt av detta. Trots flertalet sökningar efter artiklar som stöder eller fäller hypotesen hittas inga. Uppenbart är att mer forskning behövs inom detta område. Vilka råd ska vi då ge gällande optimal tid för att sluta med nattmål/nattamning? De allmänna råden innefattar att amning innebär ett skydd mot framtida övervikt och nattamning verkar generellt sett vara bättre än att ge ersättning eller välling på natten. Att sluta med nattamning är en process som tar tid, eftersom barnets inre klocka behöver ställa om sig på att inte vakna med hunger en viss tid på natten. Att ge ersättning eller välling på natten när barnet börjar närma sig ett-årsålder verkar vara negativt på många sätt. Detta bör BVC informera om. I praktiken är det så att barn över sex-månaders ålder inte behöver nattmål rent näringsmässigt, men det kan ändå vara för tidigt att sluta med nattamningen om barnet fortfarande vaknar mycket på natten. Nattamningen brukar vara en del av långtidsamningen, de föräldrar som önskar amma länge behöver inte ha alltför bråttom att trappa ner på nattamningen. Det kan dock vara en fördel att trappa ner på nattamningen vid ca 10 månaders ålder både för mamma och barn. Ett råd skulle kunna varar att i första hand försöka skjuta på målet vid 02:00-03:00 och behålla målet vid ca 00:00 och 05:00-06:00. Detta med tanke på tillväxten och inte på kariesrisken, men man kan ändå tänka sig att för de barn där bröstmjölken inte innebär en skyddande faktor mot karies, är det en fördel med ett längre amningsuppehåll (färre amningstillfällen) på natten. Man kan också tänka sig att för föräldrar med barn som har en ökad risk för obesitas senare i livet pga ärftliga faktorer, men även miljömässiga faktorer, kan det vara bra att tala om risk med nattamning efter ca 10 månader, men att samtidigt betona den skyddande effekt som amningen ger gällande obesitas. Konklusion Denna litteraturgenomgång har inte kunnat ge ett exakt svar på våra frågeställningar. Kanske finns det inte ett sådant. Vår konklusion är ända att amning och nattamning i sig inte är skadlig för barnen, men i vissa fall kan nattamningen ingå som riskfaktor för karies och för sömn och tillväxtstörning som i sin tur kan leda till övervikt senare i livet.

10 9 Referenser 1.) Liza Danielsson Niemi, Inst. för odontologi, Umeå universitet, Host ligands and oral bacteria adhesion, studies on phosphorylated polypeptides and gp-340 in saliva and milk. 2010) 2.) Barn-Netdoktor.se, Publicerad ) Riordan. J, Wambach K Brestfeeding and human lactation, Jones and Bartlett Publisher LLC 4.) Lönnerdal. B, Nutritional and physiologic significance of human milk proteins Am J Clin Nutr June 2003 vol. 77 no S-1543S 5.) Mohebbi SZ. Early Childhood Caries and a Community Trial of its Prevention in Tehran, Iran. Department of Oral Public Health, Institute of Dentistry, University of Helsinki, Finland, pp. ISBN (6) (Bankel M et. Al) Carious lesions and caries risk predictors in a group of Swedish children 2 to 3 years of age. One year observation, European Journal of paediatric Dentistry 12:4; , 2011 (7) Tikotzky L et al, J Sllep res (2012) 19, (8) Kramer MS et al., Breastfeeding and infant growth: biology or bias? Pediatrics Aug; 110(2 Pt 1): Information från logopedmottagningen Under 2012 tog vi emot 357 remisser med frågeställningar rörande språk- och talstörningar, oralmotoriska problem och nasalitet hos barn i åldrarna 0-6 år. De flesta kom från er i Barnhälsovården. Överlag ser vi att remisserna är korrekta och de barn som remitteras till oss har ett behov av att träffa logoped. Enligt en beräkning av ett kvartals samtliga förstabesök genererar 85 % av förstabesöken en behandlingsomgång vilket innebär 5 efterföljande besök. Sådan behandlingsomgång upprepas vid behov. Cirka 5 % av förstabesöken genererar ett kontrollbesök eller fortsatt utredning, dvs. minst ett efterföljande besök. Återstående 10 % avslutas med rådgivning, överförande till annan vårdinstans (t.ex. barn- och ungdomshabiliteringen) alternativt ingen ytterligare åtgärd. Siffrorna säger oss att rätt barn kommer till logopedmottagningen! Som ni vet är väntetiderna till logoped i NU-sjukvården långa. I dagsläget tar det ca 6 månader från remiss till första besök. Därefter tillkommer ytterligare väntan på eventuell behandling. Just nu väntar 169 barn på första besök till logoped och 258 barn väntar på behandling/kontroll av språksvårigheter. Mottagningen har fått resurs för utökning av en tjänst och denna kommer att inriktas mot barnlogopedi. Under årets gång kommer väntetiderna således att minska och vårt mål är naturligtvis att på sikt kunna uppfylla kraven enligt vårdgarantin. Det är viktigt att ni fortsätter att skicka remisser för de barn som behöver logopedisk hjälp. Remisser ska naturligtvis skickas enligt givna kriterier oavsett aktuella väntetider. Vi har några önskemål till er som remittenter rörande underlag i remisserna/vårdbegäran. Vi vill gärna att det finns ett telefonnummer till dig som remittent så att vi kan nå dig om vi har några frågor. Det ska vara ett direktnummer, inte ett nummer till vårdcentralens växel med TELEQ eller andra telefonifunktioner som egentligen är riktade till era patienter. Vi vill alltid ha aktuella telefonnummer dagtid (jobbnummer och/eller mobiltelefon) till målsman, gärna både mamma och pappa. Det är också bra om det står vad föräldrarna heter. Vi ser gärna att ni skickar med era arbetsformulär från bedömningen, t.ex. listan över ord som bedöms vid 4-årskontrollen och hur barnen uttalat dem. För de barn som remitteras till logoped efter 2,5-årskontrollen ska en psykologkontakt ske för konsultation eller bedömning. Vi vill gärna att det står i remissen om detta har gjorts, och med vilket utfall (konsultation, bedömning genomförd, bedömning planeras etc.). Om föräldrarna tackat nej är det bra om denna uppgift finns med. Det är också bra om det framgår om andra kontakter/utredningar finns kring barnet psykolog, barnläkare, hörselvården? Om neuropsykiatrisk störning eller utvecklingsstörning misstänks skall remissen sändas till småbarnsteamet enligt gällande rutin.

11 10 forts. I småbarnsteamets utredning ingår utredning av logoped och det behövs då ingen separat remiss till logopedmottagningen. Går barnet på förskola? Om ja vilket förskola och avdelning? Vi vill gärna att ni beskriver så noga som möjligt hur barnen fungerar i bedömningssituationen hos er. Kan barnet medverka till bedömning? Är barnet kommunikativt? Kommunicerar barnet med tal? Om ja, ungefär hur många ord har barnet i sitt ordförråd enligt föräldern? Hur kommunicerar barnet utöver tal gester, ljud? Hur är barnets språkförståelse enligt föräldrarna och enligt din bedömning? Beskriv gärna i korta ordalag barnets övriga motoriska utveckling. En tendens på senare tid är att barn i allt yngre åldrar remitteras för uttalssvårigheter/svårigheter att säga enstaka ljud/bokstäver. Visst ska barnen remitteras tidigt med denna frågeställning om de är helt obegripliga eller om man misstänker apraxi eller oralmotoriska avvikelser. I övrigt ser vi gärna att dessa frågeställningar skickas först efter 4-årsscreeningen. Ring gärna en logoped för diskussion om du är osäker! Ibland tycker vi å andra sidan att remissen kommer lite sent. Om föräldrar vid tidigare besök/efter tidigare screeningar tackat nej till logopedremiss är det bra om detta framgår i er remisstext. Vi ser fram emot ett fortsatt gott samarbete! Just nu arbetar följande logopeder på vår mottagning med barnlogopedi: Anda Roman Svantesson NÄL, även småbarnsteamet Martina Carlsson NÄL Susanna Hillman NÄL Jessica Axelsson Uddevalla sjukhus Carolina Stang Uddevalla sjukhus Vid frågor kan du också kontakta Anna Hellström Carlén, cheflogoped eller lämna meddelande via sekreterare Irene , Elisabeth Tuberkulos och PPD-information! Socialstyrelsen har reviderat sina rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos och går att ladda ner från socialstyrelsens hemsida gratis eller beställa för 42 kr. Här är länken: Läkemedelsverket har skickat ut information om att tillverkaren SSI (Statens Serum Institut i Danmark) meddelat att PPD reaktion av inte kända skäl kan ge svagare reaktion än tidigare. Gäller batchen PPD RT 23 SSI och då det inte finns någon annan tillverkare så måste vi förhålla oss till detta tills vidare. För hälso- och sjukvårdspersonal som utför och bedömer tuberkulinprövningar är det viktigt att vara informerad om att reaktionen efter en PPD-injektion numera kan vara upp till 2 mm mindre än tidigare. Individer som har en PPD-reaktion strax under de gränsvärden som anges i produktinformationen och i Socialstyrelsens riktlinjer bör bli föremål för en mer utförlig individuell bedömning och utredning. Faktaruta Tuberkulinprövningen utförs på underarmen där preparatet sprutas in i huden (intradermalt). Efter 72 timmar bedöms om injektionen givit upphov till en upphöjd hudreaktion vid injektionsstället, en induration. Indurationens storlek mäts i millimeter (mm). Enligt Socialstyrelsens rekommendationer tolkas en induration som är 10 mm hos friska vuxna och vaccinerade barn som en positiv reaktion. Hos immunsupprimerade individer samt hos ovaccinerade barn under 18 år tolkas en induration som positiv om den är 6 mm. En positiv reaktion tyder på infektion med tuberkelbakterier (TBC), alternativt infektion med någon annan mykobakterie eller effekt av tidigare BCG-vaccination.

12 PPD-injektion och avläsning av hudreaktionen bör utföras av personer med särskild träning för detta och reaktionens storlek är en viktig del av den fortsatta kliniska handläggningen och ställningstagandet till eventuell behandling, vaccination eller annan åtgärd. Mer information finns på Läkemedelsverkets hemsida, länk Per Möllborg, BHV-överläkare Hepatit A-kampanj riktad till BVC och förskolor! Smittskyddsenheten i vår region har tillsammans med centrala BHV enheterna utarbetat ett informationsmaterial riktat till BVC och förskolor för att minska risken för spridning av hepatit A efter utlandsresor. Affischer samt informationsfoldrar kommer skickas ut till alla BVC enheter under våren om vikten av att vaccinera sig mot hepatit A inför utlandsresor. Även förskolerektorer kommer få information med rekommendation att sprida inom sina områden så att de kan hänvisa till BVC/vårdcentraler när barn och deras familjer skall ut och resa. Hepatit A är ingen svår sjukdom för barnen utan passerar ofta obemärkt förbi men när sedan vuxna blir smittade är det en både långvarig och allvarlig infektion. Flera fall har förekommit under vintern i vår region och smittspårningen blir omfattande, tidsödande och dyr så det bästa är som alltid att tänka förebyggande. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare TBE-information Smittskyddet i Vg region har uppdaterat sina riktlinjer kring TBE vaccination. Man har också bytt upphandlat vaccin från tidigare Encepur till FSME-IMMUN. Även doseringsintervall skiljer och mer information om detta på smittskyddets hemsida. Där finns också en bra länk till "TBE information till allmänheten" I denna information finns angivet vilka områden inom Vg regionen som är mer riskutsatta och för Fyrbodalsomårdet är: områden med smittrisk (= minst två konstaterade fall inom samma geografiska område): Områden kring sjöarna Ånimmen och Östebosjön (mellan Åmål och Mellerud) Vänernära området sydost om Brålanda i Dalsland Fjällbacka och strandnära områden kring Grebbestad Hannevik nordost om Lysekil Skredsvik väster om Uddevalla Området nordost om Lödöse i Götaälvdalen Sydöstra Orust (kring Svanesund) och vid sjön Stora Hällungen öster om Stenungsund Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare 11

13 12 Nya rutiner på Barnmottagningarna - Till dig som är vårdgivare Från och med den 1 mars 2013 koncentrerar NU-sjukvårdens barnklinik sin jourverksamhet till barnmottagningen på NÄL. Barn (upp till 18 år) som behöver akut specialistvård ska hänvisas till jourverksamheten på barnmottagningen, NÄL. Förändringen gäller både besök och telefonrådgivning. Barnmottagningen på Uddevalla sjukhus upphör samtidigt med all jourverksamhet och telefonrådgivning för akuta patienter och koncentrerar i stället sin verksamhet till att ta hand om de kroniskt sjuka barnen. Telefonnummer till barnmottagningen, NÄL: Mer information om vår verksamhet finns på vår webbplats: Rapporter från Livsmedelsverket Här kommer information om Livsmedelsverkets rapport om tungmetaller i barnmat samt om fänkålste till spädbarn. Det är med anledning av dessa senaste rön dags att ni laddar ner den uppdaterade versionen av personalhandledningen om mat för barn 0-5 år. På livsmedelsverkets hemsida finns också ett rättelseblad i pdf-form till föräldrabroschyrerna om mat för spädbarn och barn 1-2 år med information om bland annat risdrycker som ni kan ladda ner och skriva ut i samband med att ni delar ut dessa broschyrer. Risker med fänkålste till spädbarn Livsmedelsverket har fått in en del frågor från föräldrar om användning av fänkålste till spädbarn. Då det finns risker med detta har de lagt ut följande information bland frågor och svar på sin webbplats: Anledningen är att man helt enkelt inte vet tillräckligt mycket om effekterna på barn. På hemsidan finns också denna pdf-lista över växter och delar av växter som kan innebära en risk vid konsumtion. Att en växt eller liknande inte finns med på listan innebär inte att den är godkänd att äta. Vill du hålla dig uppdaterad med nyheter från Livsmedelsverket kan du prenumerera på deras nyhetsbrev om mat och hälsa genom att registrera dig på följande länk: Anna Magouli, dietist

14 Livsmedelsverkets rapport om Tungmetaller och mineraler i livsmedel för spädbarn. Livsmedelsverket har analyserat halterna av vissa mineraler och tungmetaller bland annat mangan, arsenik och bly i modersmjölksersättning, gröt, välling, vegetabiliska drycker och livsmedel för barn med medicinska behov. Alla risbaserade barnmatsprodukter gröt, välling och risdrycker innehöll förhöjda halter arsenik. Livsmedelsverket ger därför råd till föräldrar och vårdpersonal om dessa produkter, läs mer på dessa länkar. Bland produkterna för barn med medicinska behov innehöll drygt hälften höga halter mangan. Några innehöll också arsenik och bly i halter som skulle kunna vara skadliga för barn. Livsmedelsverket ger därför råd till vårdpersonal även om dessa produkter. Livsmedelsverket informerar företagen om resultaten och om att det är viktigt att sänka halterna skadliga ämnen i barnmat. information-for-foraldrar/ information-for-varden/ Det som främst berör rådgivning till föräldrar på BVC är följande: Barn under sex år ska inte dricka risdrycker, på grund av förekomst av arsenik. Små barn får i sig mer arsenik per kilo kroppsvikt än större barn och är även känsligare för arsenikens negativa effekter. Små barn ska inte heller äta enbart risbaserad gröt och välling på grund av förekomst av arsenik. Uppmana föräldrar att variera med andra sorter. Variera gröt- och vällingsorterna till små barn, på grund av förekomst av bly och kadmium. Variera mellan olika sorters vegetabiliska dryck, på grund av förekomst av kadmium. Ett generellt råd till både barn och vuxna är att äta varierat, det vill säga att äta olika sorters livsmedel men också att variera mellan olika märken. Använder man alltid samma produkt och just den har hög halt av något ämne kan man riskera att få i sig skadliga halter. Källa: Livsmedelsverket Anna Magouli, dietist 13

15 14 Grön barnmat - näringslära och vegomat för barn 0-5 år, gravida och ammande kvinnor Elisabeth Kylberg, Åsa Strindlund Grön barnmat är en unik bok när det gäller vegetarisk kost för små barn. Boken vänder sig till föräldrar som vill att familjen ska äta helt eller delvis vegetariskt. Grön mat är dessutom klimatsmart, vilket gör boken högaktuell. Recepten är utformade för att kunna lagas till hela familjen. Material ( ) Broschyr Behandlas varsamt Broschyr med föräldrainformation för att förebygga förekomsten av skakvåld mot spädbarn. Informationen beskriver tröst och vad spädbarn mår bra av, samt faran med skakvåld och strategier för risksituationer. Du beställer broschyrerna, gå in via länken som finns ovanför. Pris: 100 st/250 kr

16 Filmen aldrig, aldrig skaka Filmen handlar om skakvåld mot spädbarn och är framtagen tillsammans med barnhälsovården. Filmen är 9 minuter lång. Den är tänkt att visas i föräldragrupp och följas av en diskussion kring vilka strategier man som förälder kan ha för att hantera barnskrik och sin egen frustration. Till filmen finns en diskussionshandledning. Diskussionen bör ledas av sjuksköterska på BVC eller barnmorska på MVC. Länk till filmen... aldrig, aldrig skaka... Diskussionshandledning till filmen... aldrig, aldrig skaka... (119 kb) Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare 15 Frågor & Svar BVC-ssk fråga: Hej! Undrar över hur jag ska förhålla mig. Ett barn som är 2 år 3 mån har fått grundvacc med Infanrix. I november och december fått Twinrix, skulle haft Havrix. Föreligger det någon risk med att ha fått 5 doser med Hepatit B? Havrix skall ju ges i två doser med, dos månader efter första. Bör jag ge en dos Havrix så som det står i fass trots att hon fått Twinrix 2 doser? Svar: Det här missödet är nog vanligare än vi tror. Det viktiga är att föräldrarna har förstått att barnet fått Hep B skydd och bara behöver Hep A skydd som komplement. Med registrering svevac blir det lättare att upptäcka detta då man för varje barn kan se vilka vaccinationer som givits oberoende var sprutan gavs. Jag ser inga risker att de fått extra Hep B doser. Däremot är innehållet av Hep A i Twinrix pediatric bara hälften av innehållet i Havrix. Så barnet har via de två doserna Twinrix fått i sig lika mycket hep A (720 Elisa enheter dvs 2 x 360 ) medan det i Havrix 0,5 ml barndosen är just 720 enheter. med andra ord ge en dos havrix 0,5 ml till barnet i juni (6 mån efter dos 2) eller senare (ok ända upp till ett år efter dos 2). Barnet har skydd mot hep A redan nu och nästa dos bara för långtidsskyddet. Beroende vem, var hur det gått till med bristande info till vaccinatör viktigt att föräldrar informeras om att ett litet misstag begånget och att den det berör gör en avvikelserapportering (borde kallas förbättringsrapport) för undvikande framöver. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare BVC-ssk fråga: Flicka 18 månader, erhållit 2 doser Prevenar och Pentavac. Sista dos Därefter fått MMRvaxpro Frågan är om jag ge dos 3 Prevenar och Pentavac om några veckor eller måste jag börja om med vaccinering. Svar: Om barnet har fått de två första doserna av Prevenar och Pentavac vid ca 3 och 5 mån ålder så är det Ok ända upp till två år att ge den tredje sprutan. Värre om det går lång tid mellan dos 1 och 2 -då kan man behöva börja om. Så svaret är ja på din fråga. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare

17 16 forts BVC-ssk fråga: Flicka 5 månader, var i Spanien och Marocko under en månad, kom hem den 31/1, ppd om och när, är inplanerad för BCG den 27/3. Svar: Det finns det en hel del Tuberkulos i Marocco när jag tittade i WHO statistik. ca fall Sedan beror det på i vilken miljö man vistats (skiljer mellan lyxhotell/semester och att varit med släktingar som kanske är fattiga -mer exponerade). Så rekommendationen blir att avvakta 3 mån efter ev varit utsatt för smitta dvs först i maj sätter du PPD. Om inget utslag, BCG vaccinera om PPD 0 mm. Om mot förmodan reaktion så får du höra av dig. Risken är ju väldigt liten och det blir merarbete men hellre det än att hon trots allt skulle vara exponerad (barn smittas lättare än vuxna men sprider däremot mindre än vuxna). Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare BVC-läkares fråga: Ett barn från Somalia, 4 år gammal med PPD 0 mm. Har ett ärr. Förr brukade vi vaccinera dessa barn med BCG om PPD inte gav utslag men en sköterska sa att det gör man inte längre. Hur är det egentligen? Svar: Det är en riktig bedömning att om PPD är 0 mm och det finns ett BCG ärr så skall man inte ge BCG. Förr vacc vi i dessa lägen men så är inte rekommendationen längre från Socialstyrelsen. PPD svaret ingen bra värdemätare på immunitet men fyller sin funktion utifrån exposition Tuberkulos. Däremot är vår rekommendation inom Vg regionen att barn under 5 år från ex.vis Somalia bör genomgå lungrtg i samband med hälsoundersökning på vårdcentralen (egentligen ej BVC uppgift utan vanliga vårdcentralen där även blodprover tas). För äldre barn är gränsen 6 mm eller mer för lungrtg. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare BVC-ssk fråga: Jag har en 9 månaders liten flicka som går hos mig, ammas delvis. Hon har svullna bröstkörtlar hur länge är det ok? Svar: Friskt barn som ammas och båda körtlar svullna-beror på östrogen påverkan från amningen och hormon receptorer hos flickan. Ganska ovanligt så här sent men finns inget farligt att tänka på. När modern slutar amma skall svullnaden gå ned. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare BVC-ssk fråga: Jag vaccinerade en 1 1/2 flicka med MPR den 27/2, tyvärr åkte sprutan ut och hon fick i sig endast en liten del av dosen. Jag har nu planerat att vaccinera henne i morgon med en ny MPR, det har då gått 3 veckor sedan förra. Gör jag rätt då?? Försökt hitta information på BHVs hemsida hur jag ska göra men inte lyckats. Tacksam för svar så snart som möjligt, annars får jag avboka hennes tid i morgon. Svar: Om det bara var lite av dosen som kom flickan till dels så är det Ok att vaccinera henne imorgon med full dos. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare

18 forts. 17 BVC-ssk fråga: Har den senaste tiden fått lite frågor ang alternativa produkter. Tex en mamma som inte ger sitt barn mjölkprodukter och undrar om hon kan ge Korall kalk? Hur skall jag råda i dessa frågor om alternativa produkter? Svar: Generellt gäller att det är bra att råda föräldrar att vara försiktiga med att testa olika naturprodukter på egen hand, eftersom vi många gånger inte vet om de kan vara skadliga för barnet. Det finns många exempel på ämnen i växter som kan påverka hälsan - i värsta fall kan de vara skadliga för barn. Det är främst med detta i åtanke som vi inte skulle rekommendera att mamman ger detta till sitt barn utan ser vad som finns för kalciumtillskott på apoteket istället. Varför vill mamman ge just detta preparat till sitt barn? Förklara gärna att naturpreparat kan vara giftiga utan att vi vet det, tex fänkålste som nu blivit uppmärksammat för ev skadliga effekter på barn. Hoppas att detta kan vara till någon hjälp i dialogen med mamman... Återkom gärna med hur det gick! Allmän information kring hälsoprodukter: Hälsokostprodukter är ett mellanting mellan läkemedel och livsmedel och innefattar även kosttillskott, men också örter, delar av växter, svampar, djur, alger samt traditionella växtbaserade läkemedel och naturläkemedel. Hälsokostprodukter är sällan testade på ett vetenskapligt sätt och man vet därför många gånger inte om de är skadliga för foster och barn. Barn, gravida och ammande kan också vara extra känsliga för olika ämnen som finns i hälsokost. För att få sälja naturläkemedel eller traditionella växtbaserade läkemedel måste tillverkare och importörer få sina produkter godkända av Läkemedelsverket. Här krävs forskning lik den för övriga mediciner för ett godkännande. Kosttillskott däremot definieras som livsmedel. Det betyder att det endast är producenten och säljaren som ansvarar för att kosttillskottet är säkert. Generellt sett kan man säga att de kosttillskott som finns att köpa på apoteket är mer kontrollerade vad gäller mängder av vitaminer och mineraler än vad som säljs tex i hälsokostbutiker och på internet. Anna Magouli CBHV-dietist Källa:Livsmedelsverket