DOLOPLUS-2 smärtskala

Transkript

1 DOLOPLUS- smärtskala Zid et Zen Communication. Svensk översättning L.Rönnberg Förmedlat av Monica Rask-Carlsson MAS Östra Göinge. Namn: Föd.dat: Enhet: DATUM / / / / SOMATISKA REAKTIONER. Klagan över kroppsliga besvär Klagar inte Klagar endast när någon frågar Klagar spontant ibland Klagar spontant och ständigt. Smärtfri kroppsställning i vila Söker ingen smärtfri kroppsställning Undviker ibland vissa kroppsställningar Söker och finner ständigt smärtfri kroppsställning Söker ständigt, men finner ingen smärtfri kroppsställning. Skyddande av smärtande områden Inga avvärjningsrörelser Avvärjningsrörelser, men tillåter undersökning och hjälp Avvärjningsrörelser och motsätter sig all hjälp, vård och undersökning Avvärjningsrörelser I vila även om ingen närmar sig 4. Mimik Normal mimik Mimiken tycks uttrycka smärta när någon frågar Mimiken uttrycker smärta även när ingen frågar Ständigt förändrat och tomt ansiktsuttryck 5. Sömn Normal sömn Svårigheter att somna Täta uppvaknanden (motoriskt orolig) Sömnlöshet som påverkar vakenperioderna PSYKOMOTORISKA REAKTIONER 6. Toalett och påklädning Opåverkad Något nedsatta (är försiktig, men fullständig) Starkt nedsatta, toalett och/eller påklädning svår och ofullständig Toalett och påklädning omöjlig, motsätter sig också varje försök 7. Rörlighet Normal rörlighet Normala rörelser begränsade (undviker vissa rörelser, minskar gångsträckan) Begränsad rörlighet (även med hjälp) Förflyttningar omöjliga varje försök till mobilisering möter motstånd PSYKOSOCIALA REAKTIONER 8. Kommunikation Opåverkad Förhöjd (påfordrar uppmärksamhet på ett ovanligt sätt) Minskad (avskärmar sig) Frånvarande eller vägrar all kommunikation

2 9. Socialt beteende Deltar normalt i olika aktiviteter(måltider, underhållning, arbetsterapi) Deltar i olika aktiviteter endast vid förfrågan Vägrar delvis att delta I olika aktiviteter Vägrar helt att delta I alla sociala aktiviteter. Beteendestörnin gar Normalt beteende Upprepade beteendestörningar vid kontakt med omgivningen Ständiga beteendestörningar vid kontakt med omgivningen Ständiga beteendestörningar (även utan kontakt med omgivningen) SUMMA Signatur bedömare:..... Layout: Monica Rask-Carlsson Norrbottens läns landsting 5 DOLUPLUS- smärtskala råd om användningen

3 All förändring av beteende hos en äldre person kan tyda på smärta. Det är nödvändigt att lära sig hur man använder skalan I likhet med vilket nytt instrument som helst, är det klokt att träna före användningen. Tiden för skattningen enligt skalan minskar med erfarenhet av användningen (några minuter maximalt). När det är möjligt är det ändamålsenligt att välja en ansvarig person vid en vårdenhet. Ange ett multidisciplinärt team Oavsett om vården sker i hemmet eller vid särskilt boende/sjukhus, blir skattningen bättre om den görs av flera personer (läkare, sjuksköterskor, undersköterskor etc.) I hemmet kan familjen eller andra vårdgivare hjälpa till via dator, telefon eller vid möten vid sjuksängen. Skattningen enlig skalan bör bifogas omvårdnadsjournalen eller Hemmajournalen. Gör inte skattningen om uppgiften inte passar Det är inte nödvändigt att få svar på alla punkter på skalan, i synnerhet om patienten är okänd och man inte har alla upplysningar och särskilt när det gäller psykosocialt beteende. Det samma gäller vid medvetslöshet då skattningen väsentligen vilar på de somatiska punkterna. Notera de samlade poängen Upprepad bedömning skall göras två gånger om dagen tills smärtorna lindrats. Därefter görs skattningen med längre intervaller, beroende på situationen. Följ resultaten genom att skriva in poängen i journalen/hemmajournalen. På detta sätt kan resultaten användas som argument för utvärdering/bedömning av symtomen och för att bestämma behandlingens inriktning. Jämför inte poängen för olika patienter Smärta är en känsloupplevelse och en personlig och subjektiv känsla. Jämförelsen mellan olika patienter är därför meningslös. Endast skattning av en och samma patient är av intresse. I händelse av osäkerhet, tveka inte att göra ett terapeutiskt test med analgetika En poäng högre eller lika med 5/ är ett tecken på smärta. Vid poäng i närheten av tröskelvärdet kan det vara tveksamt till smärtintensiteten. Om patientens beteende ändras efter tillförd analgetika tyder det på att smärta är involverat. Skalan utvärderar smärta, inte depression, beroende och kognitiva funktioner Det finns många instrument anpassade till varje situation. Det är grundläggande att förstå att skalan används för att upptäcka förändringar i beteendet knutet till eventuell smärta. Vad gäller delskalorna 6 och 7 utvärderas inte beroende eller oberoende utan smärtan utvärderas. Skalan skall inte användas när smärta är uppenbar När den äldre människan är kommunicerbar och samarbetsvillig är det logisk att använda verktyg för egenvärdering. När smärtan är uppenbar är det mera bråttom att lindra den än att utvärdera den. Vid minsta tvivel är en bedömning gjord av flera personer önskvärd. DOLOPLUS- skalan ORDLISTA Somatiska klagomål

4 Patienten uttrycker smärta med ord, gester eller skrik gråt jämmer Smärtfri kroppsställning Ovanlig kroppsställning som avser att undvika eller lätta på smärtorna Skydd för smärtande områden Den sjuke skyddar en eller flera kroppsområden genom avvärjningsrörelser Mimik Ansiktet tycks uttrycka smärta genom ansiktsdragen (grimaser, stela drag, spändhet eller blick som kan vara stirrande, frånvarande eller tårfylld) Fordra uppmärksamhet Alla försök att påkalla uppmärksamhet av vad det än må vara (närmanden till en vårdare, mobilisering, vård etc.) Toalett/påklädning Utvärdering av smärtan under toalett/påklädning, ensam eller med hjälp Rörelser Utvärdering av smärta i rörelse: förändring av kroppsställning, förflyttning, gång ensam eller med hjälp Kommunikation Verbal eller icke verbal ADL Måltid, aktivering, aktiviteter, arbetsterapi, att ta emot besökare etc. Beteendestörningar Aggressivitet, upprördhet, förvirring, likgiltighet, jämmer, regression, ber om dödshjälp etc. DOLOPLUS- smärtskala - frågor och svar

5 Behavioral pain assessment scale for the elderly presenting with verbal communication disorders, DOLOPLUS consists in an observation form consisting of items divided into sub-groups proportionally to the observed frequency (5 somatic items, psychomotor items and psychosocial items). Each item is scored from to (scored using 4 exclusive and progressive levels) yielding an overall score between and. Pain is patent for a score greater than or equal to 5 out of. Can the general practitioner on a home visit use the DOLOPLUS scale? While pluridisciplinary team scoring is advisable, the use of hetero-assessment scales by general practitioners or open-care nurses will always be more judicious than a simple estimation. The 'isolated' caregivers can exploit the information collected from the family and other home caregivers (telephone conversation, liaison notebook or even a bedside meeting in difficult cases). How long does scoring last? Geriatric caregivers are assessment specialists whose instrument box is frequently packed (Folstein Mini Mental Status, dependence grids, Hamilton score, Karnowski index, micturition scales, pain self-assessment scales, etc.). At least initially, caregivers are thus reluctant to add another to the list. But for trained caregivers, scoring pain with Doloplus- takes to 5 minutes at most. If this results in pain management, hours of moaning, cries, agitation, tension, confinement to bed and time-consuming care procedures may be avoided. The gain is obvious... Is there a link between DOLOPLUS score and the analgesic to be prescribed? It is essential to understand that hetero-assessment scales only answer the question: 'Is this elderly person in pain or not?' It is high time we dissociated analgesic prescription and etiology (for example, by restricting opioids to serious diseases). Analgesic prescription should only be based on pain intensity. Since the experience of pain is strictly individual, only the time course of the scores will tell us whether the analgesic treatment is appropriate or not. Does a DOLOPLUS score of less than 5/ exclude pain? Hetero-assessment scales have their limitations and it is advisable to give the patient the benefit of the doubt. In the light of a borderline score, geriatricians will administer an analgesic test. The use of other instruments to investigate for an etiology other than pain for the behavioral changes observed, test treatments and repeated pluridisciplinary assessment will be valuable in enabling the most judicious diagnosis possible.