Dnr Mbn OL Rapport tillsyn på grundskolor i Järfälla kommun Bygg- och miljöförvaltningens förslag till miljö- och bygglovsnämnden

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (10) Miljö- och bygglovsnämnden Dnr Mbn OL Rapport tillsyn på grundskolor i Järfälla kommun 2010 Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag till miljö- och bygglovsnämnden 1 godkänna rapporten 2 överlämna rapporten för kännedom till barn- och ungdomsnämnden, tekniska nämnden och kommunstyrelsen Ärendet i korthet Miljö- och bygglovsnämnden har i detta tillsynsprojekt inspekterat samtliga grundskolor i Järfälla. Områden som ingick i tillsynen var egenkontroll, hälsa, buller, fukt, lukt, temperatur, ventilation, städning, utemiljö, tobak och energi. Rektor och elevråd/föräldraförening fick fylla i en enkät som handlar om hur inomhusmiljön upplevs och skolans egenkontroll. Tillsynsprojektet visar att både privata och kommunala skolor måste ta fram bättre rutiner för egenkontroll inom flera områden. Nämnden anser att skolorna ska kunna visa om elevernas hälsa påverkas av verksamheten och byggnaden. Skolorna ska också kunna visa hur en skola går till väga när elevantalet utökas så mycket att Socialstyrelsens riktvärden ventilationen underskrids eller när ventilationen inte längre klarar av att leverera samma flöden som tidigare. Handlingar 1. Bygg och miljöförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad Skolor som kontrollerats 3. Enkät rektor 4. Enkät elevråd/föräldraförening Bakgrund Under 2010 inspekterades av grundskolorna i Järfälla av miljö- och hälsoskydd (bilaga 1). Detta är den tredje tillsynskampanjen med inomhusmiljön i fokus som utförts på skolorna i Järfälla efter miljöbalkens införande år Denna tillsynsomgång har inte föregåtts av någon utbildningsinsats. År 2001 och 2006 genomfördes två semiarier där samtliga skolledningar inbjöds att delta. Miljöbalkens krav förutsätts nu vara väl kända och inarbetade i skolornas rutiner för egenkontroll. Områden som ingick i tillsynen var egenkontroll, hälsa, buller, fukt lukt, temperatur, ventilation, städning, utemiljö, tobak och energi. Eftersom energi är en fråga som i 07b Rapport tillsyn på grundskolor i Järfälla kommun 2010.doc Bygg Besöksadress: Riddarplatsen 5, 10 tr Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Postadress: JÄRFÄLLA Anders Östensson, hälsoskyddsinspektör Telefon växel: Telefon: (direkt) (mobil) E-post: miljo.bygglovsnamnden@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

2 (10) huvudsak är fastighetsrelaterad har den enbart tagits upp när fastighetens förvaltare var med vid inspektionen. Metod En tid före den planerade inspektionen skickades miljö- och hälsoskydds broschyr Information om egenkontroll enligt miljöbalken för skolor (bilaga 2) och två enkäter ut till skolorna. Den ena enkäten riktad till rektor (bilaga 3) och den andra till elevråd/föräldraförening (bilaga 4). Tillsynsbesök gjordes på respektive skola. Enkäterna, som fokuserar på hur inomhusmiljön upplevs och skolans egenkontroll, utgjorde grunden för tillsynen. Det innebär att vilka områden som granskades varierat från skola till skola. I det fall det fanns tidigare uppmärksammade brister som behövde följas upp lades mer fokus på detta. Skolan fick själva bestämma vilka som skulle vara med vid inspektionstillfället. I flera fall deltog förutom rektor även biträdande rektor, skolsköterska, förvaltare, fackliga representanter m.fl. och även elever vid besöken. När elever, förvaltare och andra aktörer deltagit vid inspektionen har det varit lättare att få en bild av miljön på skolan och hur verksamhetens egenkontroll fungerar, jämfört med när enbart rektor närvarat. Varje tillsynsbesök har sammanställts i en rapport som ställts till skolan, med kopia till fastighetsägaren. I rapporten påtalades de brister som framkommit vid tillsynen. Bifogat rapporten följde ett svarskort där skolorna uppmanades att intyga vilka åtgärder som planeras, vidtagits eller inte planeras att vidtas med anledning av de brister som påtalats. Resultat Egenkontroll I detta tillsynsprojekt kontrollerades inte egenkontrollprogrammen i detalj. De flesta skolorna hade flera brister i dokumentationen. Två skolor saknade helt skriftligt utformade egenkontrollprogram. Anledningen var att skolorna hade bytt rektorer och de skriftliga rutinerna kommit bort. De aktuella skolorna uppmanades att leta rätt på dessa alternativt och ta fram nya dokument för egenkontrollen. I andra fall fanns det rutiner som inte var kända av skolans ledning eller så hade de inte uppdaterats. Några skolor, däribland Sandvikskolan, hade egenkontrollprogram som täcker in de flesta områden. Miljö- och bygglovsnämnden anser att det är viktigt att egenkontrollen hålls uppdaterad och att de egna rutinerna efterlevs. Ett fåtal skolor har tagit fram skriftliga rutiner för större störningar, något som bör ha gjorts i samarbete med fastighetsägaren. Med större störningar avses byggnadsskador och incidenter som kan påverka elevernas hälsa, exempelvis fukt och mögelskador. Det är viktigt att både skolledning och fastighetsägare vet vilken beredskap och vilka rutiner som finns vid större störningar. Neptuniskolan är en av få skolor som tagit fram en skriftlig rutin för detta. Eftersom Neptuniskolan har en pågående fukt- och mögelskada i en del av lokalerna kommer rutinen nu till användning. Efter ett sådant tillfälle är det bra om rutinen utvärderas och vid behov revideras, så att egenkontrollen hålls levande. Skolorna har generellt inga kopior av protokoll från den obligatoriska ventilationskontrollen, ej heller från utförda radongasmätningar. När det gäller obligatorisk

3 (10) ventilationskontroll, OVK, och protokoll från radonmätningar förvaras de hos Fastighetsägaren och lämnas ut vid förfrågan. De kommunala skolorna har dels en tavla i entrén med uppgift om de senaste kontrollerna, dels en fastighetspärm där dokument relaterade till fastigheten sätts in av ansvarig förvaltare. Miljö- och bygglovsnämnden anser att uppgifter i t.ex. protokoll från OVK och radongasmätningar bör finnas lätt tillgängliga för skolans personal. En kopia av protokollen kan t.ex. förvaras i fastighetspärmen. Hälsa I detta och föregående tillsynsprojekt år 2006/2007 konstateras att skolor och förskolor i Järfälla inte har något komplett system för utvärdering av hur miljön i skolor och förskolor påverkar barnens hälsa. Inomhusmiljön på en skola är komplex och påverkas av många olika faktorer, bland annat luftkvalité, temperatur och ljudmiljö. Utvärdering av verksamheten måste göras kontinuerligt även om det inte föranletts av större kända inomhusmiljöproblem. Vid konstaterade eller misstänkta problem med inomhusmiljön är det särskilt viktigt att systematiskt undersöka hur barnens hälsa påverkas. Vi har inte hört något är inte ett acceptabelt system i egenkontrollen när det handlar om att barn kan vara berörda. Vid större störningar som fukt- och mögelskador har det även visat sig att fastighetsägaren inte kan, eller känner sig ansvarig för att kontrollera om och hur barnens hälsa påverkas. När det gäller sjukfrånvaro ansåg samtliga skolor och förskolor, år 2006/2007, att de hade låg eller normal sjukfrånvaro. Ingen verksamhet visade dokument som styrker detta. Idag följer ett antal skolor upp sjukfrånvaron. Miljö- och hälsoskydd har inte i detalj tagit del av hur denna utvärdering utförs. Miljö- och bygglovsnämnden beslutade i december 2010 att Järfälla kommun senast den 1 juni 2011 ska ta fram ett system för utvärdering av hur miljön i skolor och förskolor påverkar barnens hälsa. Systemet ska innehålla följande: 1. regelbunden och systematisk uppföljning och utvärdering av, om och hur den fysiska miljön i skol- och förskolemiljöer påverkar barns och elevers hälsa. 2. motsvarande system som i punkt 1 att tillämpa vid större störningar i verksamheten, exempelvis fukt- och mögelproblem i byggnaden. Detta beslut har överklagats till länsstyrelsen av barn- och ungdomsförvaltningen. Med anledning av detta har miljö- och bygglovsnämnden inte gjort någon generell granskning av denna fråga på respektive skola. Trots föreläggandet har några skolor i inspektionsrapporten uppmanats att utvärdera hur skolans miljö och byggnad påverkar barnen. Samtliga skolor har, eller har haft, hälsobesvär som misstänks vara relaterade till inomhusmiljön, alternativt kända brister i byggnaden som skulle kunna orsaka olägenhet 1 för människors hälsa. 1 9 kap miljöbalken; Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig

4 (10) Tre exempel; Källtorpskolan som på grund av fukt i krypgrunden haft mögellukt i klassrum, Aspnässkolan där maxpersonangivelsen överskrids och Olovslundskolan som haft personal med hälsobesvär kopplat till skollokalerna. En utredning av förhållandet i Olovslundskolans paviljong har utförts det senaste året. Anledningen är att fyra lärare förra vintern hade symtom som, enligt Järfällahälsan, kan ha orsakats av miljön i byggnaden. Miljö- och hälsoskydd anser idag att skolan avsevärt förbättrat uppmärksamheten på hur elevernas hälsotillstånd påverkas av vistelse i lokalerna och då framförallt i paviljongbyggnaden. När enbart hälsotillståndet hos enskilda elever beaktas, kan det finnas risk att verksamheten missar symptom som t.ex. orsakas av skolans lokaler, ventilationen eller sätt att använda dessa eftersom man inte fokuserat på eleverna som grupp. Trots att skolan förbättrat uppmärksamheten på elevernas hälsotillstånd anser miljö- och hälsoskydd att Olovslundskolan behöver ta fram en rutin för att även fortsättningsvis systematiskt följa hur verksamheten påverkar elevernas hälsa som grupp, utan att det föranletts av större kända inomhusmiljöproblem. Två tredjedelar av skolorna använder Astma- och Allergiföreningens allergirond i sitt allergiförebyggande arbete på skolan. Det är samma resultat som vid tillsynen för fyra år sedan. Merparten av de skolor som använder allergironden gick inte ut och informerade om allergironden i förväg. Majoriteten av eleverna och deras föräldrar har därför inte fått möjlighet att lämna synpunkter inför allergironden. Detta visade sig även i enkätsvaren från eleverna som sällan eller aldrig sa sig känna till att det gjorts någon allergirond eller resultat från densamma. Inför allergironden rekommenderas att möjligheten för enskilda elever att lämna synpunkter inför allergironden underlättas, så att synpunkter från dem kan beaktas systematiskt i det förebyggande arbetet. Syftet är att förbättra möjligheten att uppmärksamma allmänna allergiproblem, men även i ett tidigt skede uppmärksamma hälsorisker som t.ex. orsakas av fukt och mögel i byggnaderna eller otillräcklig ventilation. Buller Ungefär hälften av alla skolor har i sina enkätsvar uppgett att det förekommer klagomål på buller. Det är en minskning jämfört med för fyra år sedan då nästan alla skolor upplevde problem med buller eller skolans ljudmiljö. Det handlade oftast om så kallat verksamhetsbuller, det vill säga buller från själva skolaktiviteten och eleverna. Här är det viktigt att skolorna arbetar med förhållningssätt. Många skolor arbetar kontinuerligt med värdegrundsfrågor, ett arbete som rätt utnyttjat bör kunna vara en del av det bullerförebyggande arbetet. Det är vanligt att skolorna kontrollerar akustiken i lokalerna genom att ta hjälp av till exempelvis Järfällahälsan. Konstaterade problem åtgärdas sedan genom att akustikplattor monteras i främst tak. Förutom att det i vissa fall fortfarande finns klassrum som har en akustik som inte är anpassad till verksamheten, uppmärksammas mer och mer problem i matsalar och allmänna utrymmen, i synnerhet där det är högt i tak och golv och tak är utförda i hårda material.

5 (10) De skolor där vi uppmärksammat att det förekommer musikevenemang med risk för höga ljudnivåer, exempelvis konserter, har uppmanats att ta fram en skriftlig rutin i egenkontrollen för dessa tillfällen. Viksjöskolan och Björkebyskolan är två skolor som har uppmanats att inkomma med skriftliga rutiner. Det finns säkert fler skolor som har denna typ av evenemang och som måste bedriva egentillsyn även på detta område. Konkreta planer för att minska verksamhetsbuller saknas ofta. Genom att identifiera brister i lokaler, inventarier, arbetssätt och därefter ta fram en plan/strategi är det lättare att vidta rätt åtgärder i framtiden. Det är exempelvis viktigt att veta om akustiken är bristfällig inför ökning av elevantal, framtida inköp av inventarier och inredning eller när lokalernas ytskikt renoveras av andra skäl. Sedan skolorna byggdes har elevantalet på skolorna och i varje klass generellt ökat utan att lokalerna anpassats i tillräcklig omfattning. Det är vår uppfattning att detta är en stor orsak till att buller och störande ljud i skolor är ett av de största arbetsmiljöproblemen på en skola. Fukt och lukt Ungefär var femte skola har uppgett att det förekommer fuktskador i någon byggnad. Det är en minskning jämfört med år 2006 då det framkom att 17 kommunala byggnader, främst skolor och förskolor hade läckande tak. I likhet med år 2006 har inte miljö- och bygglovsnämnden sett att det finns fastställda underhållsplaner för både det yttre och inre underhållet på skolorna. Temperatur Fortfarande är det vanligt att elever har synpunkter på inomhustemperaturen, både på att lokalerna är för varma och kalla. På många av skolorna anger enkätsvar och elever att det förekommer problem. Dock har vi inte uppmärksammat att någon skola regelbundet har temperaturnivåer som understiger gällande riktvärden för temperatur inomhus. Socialstyrelsens rekommenderar en inomhustemperatur på grader. Däremot har det i flera fall visat sig finnas problem med hög inomhustemperatur och problem med solinstrålning i klassrum. Källtorpsskolan har trots påpekande för fyra år sedan inte genomfört verksamma åtgärder för att komma tillrätta med problem med värme på grund av solinstrålning. Först nu, våren 2011 planeras åtgärder. Detta är allvarligt då man i vetenskapliga studier sett att allmänsymtom som huvudvärk och trötthet börjar vid en temperatur på cirka 24 grader. Studieresultat kan även också påverkas negativt. Enligt en dansk vetenskaplig studie 2 visade att studieresultatet förbättrades med 2 % per sänkt grad inomhustemperatur inom ett visst temperaturintervall. Ventilation Samtliga grundskolor hade uppgifter om hur lokalerna dimensionerats med avseende på ventilationen. Miljö- och bygglovsnämnden ser mycket positivt på att alla skolor hade ritningar med maxpersonangivelse i verksamhetens egenkontrollpärm. 2 Pawel Wargocki och David P Wyon vid Danmarks tekniska universitet i Lyngby.

6 (10) Det är dock vanligt att personalen, som arbetar ute i verksamheten, fortfarande inte till känner till hur klassrummen dimensionerats med avseende på ventilationen. Ett fåtal av skolorna har valt att märka upp rummen med uppgifter om hur många personer som kan vistas i rummen med avseende på ventilationen. Fastighetsavdelningen har generellt skrivit ned maxpersonangivelsen med 10 % på de skolor där ventilationsaggregaten är äldre. Luftflödet uppges minska när aggregaten blir slitna och kanalsystemen otäta. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ser att det finns problem med detta eftersom det kan vara svårt att snabbt minska elevantalet. Miljö- och bygglovsnämnden ser allvarligt på att obligatorisk ventilationskontroll (OVK) i många fall inte utförts inom utsatt tid, detta trots att det lagstadgade intervallet för besiktning av mekanisk ventilation i skolor nu förlängts till tre år, mot tidigare två. I vissa fall har detta försummats trots att det funnits allvarliga anmärkningar som kräver omgående åtgärder och ombesiktning. På ungefär hälften av skolorna överskrids maxpersonangivelsen i något eller flera klassrum. Ett stort antal elever har inte ett sådant uteluftflöde som Socialstyrelsen anger att de behöver under sin skolgång. Miljö- och hälsoskydd anser att detta riskerar att påverka elevernas hälsa och upplevelse av miljön i klassrummen. Allmänna symtom på grund av hög värme, allergikänningar, ökad risk för astmatiska symptom, huvudvärk m.m. riskerar att öka. Statens folkhälsoinstitut konstaterar på sin hemsida att ventilationen i klassrum inte sällan är otillräcklig. Det har konsekvenser både för elevernas prestationer och deras hälsa. En dansk studie av 10-åringar visar att prestationerna i matematik förbättras när ventilationen fördubblas [3]. En tidigare publicerad forskningsöversikt visar att risken för huvudvärk ökar när ventilationen är otillräcklig 4. Även förekomsten av astmasymtom påverkas av ventilationen 5 Exempelvis så överskrids maxpersonangivelsen på Fjällenskolan, Vittra och Lundskolan. På Fjällenskolan uppgavs de flesta klasser ha 24 till 29 elever, plus lärare och ibland resurslärare. Detta innebär att maxpersonangivelsen, som enligt skolan är 25, regelbundet överskrids, något som skolledningen är väl medveten om. Miljö- och hälsoskydd tog även upp denna fråga vid den tidigare inspektionen på Fjällenskolan och har även gjort så vid andra tillfällen. Ett exempel är en skrivelse daterad där det påtalades att det är skolans ansvar att antalet elever i klassrummen inte överskrider maxpersonangivelsen. Miljö- och hälsoskydd har mottagit två rapporter från koldioxidmätningar som visar att det fanns klassrum som var dåligt eller mycket dåligt ventilerade. Miljö- och hälsoskydd har uppmanat skolan att ta fram en plan för hur denna fråga hanteras. Det finns tre alternativ som miljö- och hälsoskydd ser det. Anpassa antalet barn till maxpersonangivelsen, förbättra ventilationen eller visa att elevernas hälsa inte påverkas trots att riktvärdena i Socialstyrelsens allmänna råd om ventilation inte uppfylls. Något svar har inte inkommit från Fjällenskolans ledning. 3 Wargocki 2005, se folkhälsoinstitutets hemsida 4 Daisey 2003, se folkhälsoinstitutets hemsida 5 Smedje 2000, se folkhälsoinstitutets hemsida

7 (10) Miljö- och hälsoskydd överväger nu att rikta ytterligare krav mot vissa verksamheter när det gäller ventilation. Städning Tillsynen har inte uppmärksammat några större städbrister. Ett undantag är Barkarbyskolans aula som hade mycket dammiga ytor och textilier vid inspektionstillfället. Luftkvalitén bedömdes med anledning av kraftig dammlukt som dålig. Vid uppföljande inspektion hade de skriftliga rutinerna förbättrats. Något större resultat på städningen kunde inte noteras, eftersom det fortfarande luktade damm och det förekom både dammiga ytor och textilier. Detta har nu åtgärdats. I de enkäter som skickats ut inför inspektionerna framkom att det är vanligt att elever inte använder toaletterna. I några fall, exempelvis Vittraskolan, angavs att toaletter var smutsiga och att det var troligt att elever inte besökte toaletterna på grund av detta. Detta bekräftades även av elevombuden. Vid inspektionen uppgavs det dock att situationen blivit bättre jämfört med tidigare. På Vittraskolan delar personalen och elever toaletter, vilket skolan uppfattar som ett bra sätt för personalen att samtidigt kontrollera att städningen fungerar. Flera skolor har uppmanats att kontrollera om toalettanvändningen är ett problem, på vilket sätt och att vidta lämpliga åtgärder. Barnombudsmannens rapport 6 från 2006 redovisar undersökningar som säger att mellan 12 och 25 % av eleverna inte går på toaletten under skoldagen. Enligt samma rapport bör skolbarnen gå på toaletten en till två gånger under en skoldag för att inte riskera hälsoproblem i urinvägarna. Ett antal toaletter på Barkarbyskolan hade så mycket problem med kisslukt att de nu åtgärdat genom att klinker och de klinkerfogar orsakat problemen avlägsnats och matta lagts in. Miljö- och hälsoskydd har även uppmanat några skolor, däribland Viksjöskolan, att se över antalet toaletter. Om en toalett nyttjas av för många människor, är det ofta upptaget och luften i utrymmet hinner inte att bytas ut i tillräcklig omfattning. Handfat, toalettstol, golv och papperskorg klarar i regel inte heller av en allt för tät belastning, såvida de inte ses över och rengörs ofta. Enligt miljöbalken 7 ska det finnas tillräckligt antal toaletter och enligt arbetsmiljöverket 8 bör det finnas 1 toalett per 15 personer. Lundskolan och Vattmyraskolan är exempel på skolor som inte klarar arbetsmiljöverkets rekommendation, samtidigt som eleverna i miljö- och hälsoskydds enkät uppgivit att finns elever som undviker att gå på toaletten för att de upplever att det är otillräckligt rent. Ett annat problem som uppmärksammats är att toaletter ibland placerats så nära entrén att barnen blir våta om fötterna när de ska besöka toaletten och inte har ytterskor på; t.ex. på Vattmyraskolan och paviljongbyggnaden på Skälbyskolan. Miljö- och bygglovsnämnden anser att det är viktigt att både antalet toaletter och dess placering bör beaktas vid utformning av nya lokaler för skola. Även otrygghet kan vara en anledning att elever undviker att besöka toaletten. Utemiljö 6 Barnombudsmannen rapporterar BR2006:01 7 Förordningen (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, 35 8 Arbetsplatsens utformning (2009:2)

8 (10) Utevistelse är en viktig friskhetsfaktor för skolornas elever och det är även en viktig folkhälsofråga. Utevistelse bidrar till motion och förebygger övervikt och framtida hjärt- kärlsjukdomar. Sedan den tidigare tillsynsomgången har årskurs sex flyttats upp till högstadieskolorna. Med anledning av detta har skolorna varit tvungna att anpassa sina lokaler och skolgårdar till de nya eleverna som har lite andra behov än äldre elever. Viksjöskolan har anpassat skolgården med några installationer som kan nyttjas sommartid, exempelvis basketkorg och klättervägg. Vid inspektionen som genomfördes i december 2010 uppmärksammades att det, trots bra väder, inte förekom någon uteaktivitet under rast och att skolgården inte hade något som attraherar barnen ute vintertid. Detta har i inspektionsrapporten påtalats som en brist för Viksjöskolan. Viksjöskolan har svarat att de kommer att skotta uterinken och att de inför nästa termin ska lägga in en längre rast för att eleverna ska hinna med uteaktiviteter. Det finns en elevassistent enbart för eleverna i årskurs 6 som ska bidra till mer utevistelse och fysisk aktivitet vintertid. Miljö- och bygglovsnämnden anser att det är mycket bra att skolan jobbar aktivt med denna fråga. Liten skolgård Vittra har en mycket liten avgränsad skolgård på skolans framsida där möjligheten till lek är starkt begränsad för det stora antal elever som finns på skolan. Marken är helt plan och det bedöms inte finnas möjlighet för elever att söka skugga i tillräcklig omfattning. Med hänsyn till skyddet mot solens skadliga strålar bör alltid möjligheten till skugga beaktas vid utformning av utemiljöer för barn. Vittras skolgård kompletteras dock av möjligheten för barnen att nyttja den närmaste delen av den kommunala parkmarken som omger skolan. Här finns träd som erbjuder skugga och barnen kan bl.a. åka kana i en backe. För att kunna nyttja parkmarken som utvidgat skolområde måste dock eleverna passera infarten till skolans parkering och kökets lastplats. Transporter till köket kommer enligt rektor under hela skoldagen. För att skolan ska kunna tillgodoräkna sig den närliggande parkmarken som utvidgad skolgård, anser miljö- och hälsoskydd att verksamheten och fastighetsägaren tillsammans bör se över hur trafiksituationen kan förbättras. Elevernas skydd mot olyckor finns reglerad i andra lagstiftningar som kan behöva beaktas. Otydligt avgränsad skolgård Nybergsskolan har problem med förbipasserande som röker och inte plockar upp avträde efter sina hundar. Problemet riskerar att bli större när det bebyggs inpå skolan och fler boende flyttar in. Personal och elever upplever även att skolgården är mycket varm under sommaren och att det inte finns tillräckligt med solskydd, trots att det finns tallar i området. Den norra delen av skolgården skulle kunna ge solskydd om det sätts upp staket mot uppfarten till skolan och det närliggande bostadshuset så att barnen kan vara där när solen är besvärnade. Eftersom skolan saknar ett tydligt avgränsat område som dessutom genomkorsas av en allmän stig kan det vara svårt för enskilda invånare att förstå att de faktiskt befinner sig på ett skolområde där rökning inte är tillåten. Om skolgården kompletterades med en avgränsning i norr och öster, skulle skolans område bli mer tydligt för alla. Enligt Tobakslagen 9 är rökning förbjuden på skolgårdar och på 9 Tobakslagen (1993:581) inkl. rättelseblad (2005:369)

9 (10) motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Skolan är därmed skyldig att se till att rökning inte sker på skolområdet, oavsett vem som röker. Tobak Efterlevnad av tobakslagen följdes endast delvis upp i tillsynskampanjen. De enkätsvar som inkommit och de samtal som förts vid inspektionen visar att det till och från förekommer tobaksrökning på skolornas gårdar eller i nära anslutning till dessa. Enligt tobakslagen får inte rökning förekomma på skolgårdar och enligt miljöbalken ska skolorna hantera även denna frågeställning inom ramen för sin egenkontroll. Miljö- och bygglovsnämnden anser även att det är olämpligt om skolans personal röker på platser nära skolgården, om de är synliga för eleverna. Störst problem är det på högstadieskolorna. Rutiner finns dock för att hantera elever som röker, men i vissa fall verkar det vara svårare med att komma till rätta med föräldrar, och i vissa fall även personal som röker på skolgården eller i nära anslutning till denna. Tallbohovsskolan har haft problem med föräldrar som röker på skolgården, Vittraskolan har personal som röker på del av skolgården och Nybergskolan har problem med förbipasserande invånare som röker i anslutning till skolan. Energi På några skolor, när fastighetens förvaltare närvarat, har miljö- och hälsoskydd fört en dialog om energifrågor. Både Al-Mustafa och Berghemsskolan är exempel byggnader som inte är energieffektiva. Byggnaderna har ett undermåligt klimatskal (tunna väggar och tvåglasfönster) som dessutom är dåligt underhållna. Energibesparande åtgärder utöver val av uppvärmningssystem bör övervägas vid denna typ av byggnadsbestånd. När energifrågor berörs är det effektivt om fastighetsägaren som har rådighet över denna typ av frågor är närvarande. Fastighetsavdelningen håller på att byta ut gamla ventilationsaggregat och ersätta oljeeldning med exempelvis bergvärme. Skolor som tidigare varit eluppvärmda har nu fått vattenburen värme, t.ex.vittraskolan. Slutsatser och diskussion Få skolor uppvisar allvarliga brister i byggnadernas funktion och många skolor arbetar aktivt med tex buller. Totalt sett visar projektet att förhållandena på skolorna som grupp inte förändrats nämnvärt sedan den senaste tillsynen år Jämfört med andra kommuner är vår uppfattning att skolorna har en bättre egenkontroll än på många andra håll. Tillsynen visar att miljöbalkens krav är kända för rektorerna och att det fanns dokumenterade egenkontrollprogram på nästan på alla skolor. Det saknas dock skriftliga rutiner på vissa områden och rutinerna är ofta inte kända av lärarna. Detta tillsynsprojekt visar att både privata och kommunala skolor måste ta fram bättre rutiner för egenkontroll inom flera områden. Två viktiga egenkontrollfrågor som måste besvaras, inom ramen för egenkontrollen, är hur elevernas hälsa påverkas

10 (10) av verksamheten och byggnaden och hur en skola går till väga när elevantalet ökas så att lokalernas ventilation underskrider Socialstyrelsens riktvärden. Det faktum att många skolor överskrider maxpersonangivelsen med avseende på ventilation och därigenom underskrider Socialstyrelsens riktvärde utan att säkerställa att hälsan inte påverkas är allvarligt och måste åtgärdas inom ramen för skolornas egenkontroll. För kommunala skolor eller större koncerner kan det vara bra att ta fram ett gemensamt system för hur detta ska gå till. Det är positivt att Järfälla kommuns fastighets- och lokalpolicy, som varit ute på remiss i slutet av 2010 och början av 2011, tar upp många av de frågor som berör innemiljön på skolor och samspelet mellan olika aktörer. Det är dock viktigt att det tas fram tydliga och användbara rutiner för de mål som anges, exempelvis kommunens lokaler ska ha en luftkvalitet som gör att människor som vistas där mår bra och inte drabbas av symptom från luftvägar och slemhinnor, huvudvärk mm samt Rutiner ska finnas för regelbunden kontroll av ventilationens funktion som innefattar ventilationens effektivitet i förhållande till lokalernas användning Tillsynsprojektet visar att denna typ av rutiner saknas eller inte tillämpas på skolorna. Andra frågor som flera av skolorna måste arbeta vidare med är frågan om användning av toaletter, buller och utemiljöfrågor. Resultatet av denna genomgång av skolorna bör ligga till grund för skolornas och fastighetsägarnas egenkontroll. Rapporten ställs därför till samtliga skolor, större fastighetsägare och ansvariga nämnder. Karin Seleborg Miljöchef Anders Östensson Miljöinspektör Expedieras Barn- och ungdomsnämnden Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Fastighetsavdelningen Skolor enl bilaga 2 Akt