INNEHÅLL. PRODUKTION Trafikkalendern Hammarby Kaj 14, 2 tr Stockholm Tel: info@trafikkalendern.se

Transkript

1

2

3 INNEHÅLL 3 Förord 4 Lärande för hållbar utveckling - viktiga karaktärsdrag 5 Kännetecken för goda exempel 6 Trafikkalenderns månadsaktiviteter 8 Kapitel 1: Skolvägen 12 Gå och cykla till skolan 14 Kapitel 2: Reflexanvändning 18 Barnens guldreflex 20 Kapitel 3: Miljön runt skolan 24 Kapitel 4: Snö och halka 28 Kapitel 5: Barn i bil 32 Kapitel 6: Lära för hållbar utveckling 34 Kapitel 7: Hjälmanvändning 38 Kapitel 8: Säkrare cykling 42 En säker cykel 44 Kapitel 9: Närmiljön 48 Till dig som använder boken PRODUKTION Trafikkalendern Hammarby Kaj 14, 2 tr Stockholm Tel: info@trafikkalendern.se MEDARBETARE Text och pedagogik: Lili Kapper Text kapitelinledningar: Margit Gummesson Text, bild och formgivning: Oskar Jonsson Foton Gå & cykla: Camilla Bergholm, Elin och Olivia Blomgren.

4 Förord Tidigare har det saknats en gemensam grundsyn för hur trafikfrågor bör behandlas i skolan. Fokus och inriktning har pekat åt olika håll. Med initiativ från Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting har olika aktörer inom området barn och trafik nu enats om en gemensam inriktning. Med utgångspunkt från de viktiga karaktärsdragen i lärandet för hållbar utveckling, läroplanen och transportpolitiska mål föreslår man att skolans arbete med trafikfrågor ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmågan att: 1. reflektera över transportsystemets utformning, funktion och användning och hur det kan anpassas till en långsiktig och hållbar utveckling, 2. analysera och kritiskt granska trafikens fördelar och nackdelar ur olika individ- och samhällsperspektiv, 3. reflektera över hur egna val och handlingar påverkar miljö, hälsa och trafiksäkerhet för sig själv och andra, 4. undersöka och värdera hur olika trafikmiljöer påverkar människor och föreslå förbättringar samt 5. söka information om trafikens konsekvenser från medier och andra källor samt värdera dess trovärdighet och relevans. Ett undersökande arbetssätt är en viktig utgångspunkt för lärandet för hållbar utveckling av transportsystemet. Det kan handla om att kartlägga sin egen skolväg och undersöka hur vårt sätt att leva kan påverka miljön, hälsan och trafiksäkerheten. Den här boken riktar sig till årskurserna F-6 och är tänkt att ge stöd och inspiration till skolan att integrera trafikfrågor i olika ämnen. Innehållet är anpassat efter årstiderna och boken kan användas kontinuerligt under hela läsåret. Ambitionen är att trafikundervisning ska vara roligt, intressant och utvecklande. Lycka till!

5 Lärande för hållbar utveckling viktiga karaktärsdrag Begreppet hållbar utveckling blev allmänt känt genom arbetet inom Brundtlandkommissionen som FN tillsatte i mitten av 1980-talet. Deras definition av hållbar utveckling är: en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Här följer några viktiga karaktärsdrag för lärandet för hållbar utveckling. Tvärvetenskap Många och mångsidiga belysningar av ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden och förlopp behandlas integrerat med stöd av ämnesövergripande arbetssätt. Målkonflikter och synergier Målkonflikter och synergier mellan olika intressen och behov klarläggs. Globalt och lokalt Innehållet spänner över lång sikt från dåtid till framtid och från det lokala till det globala. Demokrati Demokratiska arbetssätt används så att de lärande har inflytande över utbildningens form och innehåll. Verklighetsförankring Lärandet är verklighetsbaserat med nära och täta kontakter med natur och samhälle. Problemlösning och handlingsberedskap Lärandet inriktas mot problemlösning, stimulerar till kritiskt tänkande och handlingsberedskap. Process och produkt Utbildningens process och produkt är båda viktiga. 4 INTRODUKTION

6 Kännetecken för goda exempel Som stöd för bedömning av i vilken utsträckning ett exempel svarar mot arbetet för en hållbar utveckling har Trafikverket tillsammans med andra myndigheter och organisationer tagit fram ett antal kännetecken. Kri terierna är formulerade med ledning av läroplanen, karaktärsdragen för lärande för hållbar utveckling, transportpolitiska mål och FN:s konvention om barnens rättigheter. Kriterierna är indelade i tre grupper: Organisation och dokumentation 1. Arbetet är väl dokumenterat avseende bakgrund, mål, syfte och genomförande. 2. Arbetet är ämnesövergripande och ger möjlighet till överblick och sammanhang. 3. I arbetet analyseras och definieras problem och presenteras förslag till lösningar som bidrar till ett hållbart transportsystem och ökar den egna säkerheten. Perspektiv 4. Trafik- och samhällsplaneringsfrågor belyses ur flera perspektiv för olika trafikantgrupper. 5. Ett historiskt och ett lokalt/regionalt/ nationellt/globalt perspektiv ingår om det är lämpligt. Elevernas delaktighet 6. Eleverna har inflytande och är delaktiga vid planering och genomförande av arbetet. 7. En tydlig anknytning finns till elevernas vardagliga situation i trafiken. 8. Eleverna genomför undersökningar som de bearbetar, analyserar, värderar och diskuterar. 9. Eleverna undersöker och reflekterar kring risker i trafiken och hur de själva, utifrån sina förutsättningar, kan påverka sin egen och andras trafiksäkerhet och trygghet. 10. Eleverna genomför undersökningar i samarbete eller kontakt med föräldrar, planerare och andra samhällsfunktioner. Källor: Trafikverket (Stöd till skolans arbete med trafik), Skolverket (Hållbar utveckling), Regeringskansliet (Att lära för hållbar utveckling; SOU 2004:104), LGR 11 5 INTRODUKTION

7 Trafikkalendern Översikt över alla månadsaktiviteter Mer information finns i Trafikkalendern och på ALLA FÅR EN JULKALENDER SEPTEMBER Måla, rita, skriv Låt eleverna fundera över trafikfarliga platser längs skolvägen. Kör bilarna för fort vid passager? Har någon elev varit inblandad i en trafikolycka? Låt eleverna gestalta en trafiksituation genom en teckning gärna med bildtext. Teckningarna skickas vidare till de arbetsplatser som stödjer Trafikkalendern i kommunen. Alla klasser som deltar får en julkalender. OKTOBER Gå och cykla Gå och cykla vänder sig till Sveriges alla elever och pedagoger i år F-6. Aktiviteten pågår under september och oktober. Skolorna ska under två valfria veckor samla så många respoäng som möjligt genom att gå, cykla eller resa kollektivt till och från skolan. Anmälan görs via webben och där finns också övrig information om regler, priser och roliga aktiviteter. ALLA FÅR REFLEXER NOVEMBER Utse en stjärna Vilken svensk idrottare ska vinna årets upplaga av det prestigefyllda idrottspriset Barnens Guldreflex. Åtta idrottare har nominerats till; Sveriges mest lysande idrottsstjärna Den idrottare som får flest röster tilldelas Barnens Guldreflex. Röstningen sker via webben och där kan man även se årets nomineringsfilmer och lära sig mer om reflexer. Alla klasser som deltar får reflexer. DECEMBER Öppna en lucka... På webben finns en julkalender och bakom varje lucka döljer sig en fråga om trafik. Klasser som deltagit i septemberaktiviteten har även fått julkalendern som trycksak. Den 1 december är det premiär och varje dag lottas priser ut bland de rätta svaren. I önskeluckan kan klassen ladda upp bilder och berätta om åtgärder som skulle kunna förbättra trafiksäkerheten runt skolgården. JANUARI Bygg en snöskulptur... Låt eleverna bygga en snöskulptur med trafiksäkerhet som motiv. Saknas snö kan man istället rita eller skapa en skulptur i annat material. En bild på skulpturen kan mailas eller skickas med posten. Ett urval av alla inskickade foton och teckningar kommer att visas i Trafikkalenderns snögalleri på webben. 6 TRAFIKKALENDERNS MÅNADSAKTIVITER

8 FEBRUARI Hitta på en lek Be eleverna komma med förslag på vad man kan roa sig med när man åker bil. Vi vill ha in de allra bästa knepen för att bilresan ska bli så kul som möjligt. Med lite uppfinningsrikedom kan det mesta i omgivningarna ge uppslag till roliga tidsfördriv när bilresan känns långtråkig. Ett urval av alla tips lägger vi ut på webben. För varje tips eleverna skickar ökas chansen att vinna ett pris. MARS Utse den snyggaste hjälmen Delta i omröstningen av Sveriges snyggaste cykelhjälm. Den hjälm som får flest röster belönas med utmärkelsen Barnens Guldhjälm Hjälmarna kan man se på webben under fliken Hjälmguiden. Där finns också tips om vad man bör tänka på när man ska köpa cykelhjälm. APRIL Gör en utflykt med klassen Inled våren med en cykelutflykt med klassen. Ni som inte har möjlighet att cykla kan istället promenera. Kartlägg färdvägen och undersök om det finns några trafikfarliga platser. Leta vårtecken, fotografera och skapa ett klassalbum på webben. Där kan man även se hur en säker cykel ska vara utrustad. MAJ Gör en topplista Vad är bäst och vad är sämst med trafiksäkerheten i området där eleverna bor? Be dem fundera på vad som borde ändras. Finns det tillräckligt med trafiksäkra ytor för lek och idrott? Gör två topplistor med det som är bra och det som är mindre bra. Komplettera gärna med bilder, foton och text. AUGUSTI Ta en sommarbild Sommarlovet närmar sig sitt slut men än finns tid att njuta av lediga dagar med sol, bad och roliga aktiviteter. Vi vill ha in elevernas sommarlovsbilder och berättelser om vad man upplevt. Några bidrag kommer att visas på webben. Chans att vinna fina priser varje månad! 7 TRAFIKKALENDERNS MÅNADSAKTIVITER

9 1. Skolvägen ELEVER, FÖRÄLDRAR, PEDAGOGER och kommunens trafikplanerare har gemensamma intressen i att få en väl fungerande skolväg. Enligt FN:s barnkonvention och de övergripande målen för utformningen av transportsystemet ska barn och föräldrar ha möjlighet att uttrycka sina åsikter och påverka beslut som rör deras skolvägar. På en del skolor har lärare och elever i samarbete med föräldrarna på eget initiativ kartlagt skolvägarna. Vid redovisningen har de kontaktat kommunansvariga och föreslagit åtgärder för att få en säkrare trafikmiljö. Genom olika undersökningar av skolvägarna skaffar sig eleverna kunskaper om hur samhället är planerat och hur trafik systemet påverkar deras liv. Mer faktatexter om Skolvägen finns på Där finner du även exempel på en pedagogisk planering, samt fler idéer om hur man kan arbeta med trafik i skolan. 8 SKOLVÄGEN

10 1.1 Kartlägg skolvägen Diskutera trafik i klassen. Exempel på frågeställningar: Vad tänker man på när man hör ordet trafik? Varför måste så många människor vistas i trafiken varje dag? På vilka olika sätt kan man ta sig till och från skolan? Kan det egna valet av färdsätt påverka miljön, hälsan och trafiksäkerheten? Vem vet mest om riskabla trafikställen längs din skolväg? På vilket sätt kan man påverka sin egen och andras trafiksäkerhet? Har någon i klassen varit med om eller sett en trafikolycka? Vad kan orsaka en trafikolycka? Undersök Gör en undersökning i klassen om hur eleverna brukar ta sig till skolan. Exempel på frågeställningar: Hur många går tillsammans med en förälder? Hur många går med en gående skolbuss? Hur många går på egen hand? Hur många cyklar? Hur många åker buss? Hur många åker tåg/tunnelbana/spårvagn? Hur många blir skjutsade med bil? Hur många tar sig till skolan på annat sätt? Undersökningen kan synliggöras genom att låta eleverna göra ett stapeldiagram. Använd t.ex. klossar eller små stenar. Låt varje elev rita av diagrammen och klistra in i en trafikbok. 9 SKOLVÄGEN

11 Kartlägg Ett bra sätt att bli medveten om sin egen trafiksituation är att kartlägga skolvägen gärna tillsammans med föräldrarna. Låt eleverna fundera på följande frågeställningar: Finns det några trafikrisker längs skolvägen? Vad består riskerna i? Hur kan man göra skolvägen säkrare? Kan valet av transporter till skolan påverka trafiksäkerheten, miljön och hälsan? Dokumentera och synliggör Låt eleverna redogöra för vad de kommit fram till när de funderat över sin skolväg Trafikrisker kan dokumenteras genom t ex film, foto, bild och text Märk ut riskabla platser på klassens gemensamma skolvägskarta, beskriv vad som borde åtgärdas och överlämna materialet till kommunens trafikplanerare Gör en utställning och bjud in föräldrar, planerare och andra som borde vara intresserade av säkrare skolvägar Skicka in elevernas bilder till Trafikkalenderns årliga teckningsaktivitet Kopiera bilderna och låt eleverna spara en kopia till sin trafikbok 1.2 Månadens uppfinning Låt eleverna tänka ut en egen uppfinning som kan göra skolvägen säkrare. Fantasi i kombination med egna erfarenheter kan skapa de mest oväntade innovationer. Beskriv uppfinningarna med ord och bild och skicka in resultaten till Trafikkalendern. En del skapelser kommer att visas på Trafikkalenderns webbplats och alla förslag kommer att vidarebeordras till kommunens trafikplanerare. 10 SKOLVÄGEN

12 1.3 Räkna sträckan Hur lång sträcka färdas klassen varje dag till och från skolan? Hur lång blir sträckan på en vecka, en månad och ett läsår? Fördela totalsträckan på de olika färdsätten. Exempel på beräkningar och reflektioner: Hur mycket bensin går det åt? Hur mycket kostar bensinen? Hur påverkar bensinförbrukningen vår miljö? Kan klassen förändra sina resvanor och samtidigt förbättra miljön, hälsan och trafiksäkerheten? På en del skolor genomförs specifika miljö- och hälsoveckor där sättet att färdas till skolan ofta ingår som en del av aktiviteten. Gör om ovanstående beräkningar efter en miljö- och hälsovecka och jämför resultaten. En fördel är om föräldrarna kan vara delaktiga särskilt för de yngre eleverna. 1.4 Filmvisning Se filmen Trafik i alla ämnen på och få mer inspiration om hur klassen kan arbeta med säkra skolvägar. Filmen finns även med engelsk textning. Titta på filmen tillsammans med klassen och skapa därefter en ordbank med trafikord. Arbetet kan följas upp genom att låta eleverna göra en filmrecension med svårighetsgrad efter ålder och förmåga. AKTIVITETSTIPS - September Välkommen att delta i Trafikkalenderns populära teckningsaktivitet som pågår mellan den 1 september 18 oktober. Varje år deltar ca elever och uppgiften knyter an till temat Skolvägen. Mer information finns att läsa i Trafikkalendern och på 11 SKOLVÄGEN

13 Gå och cykla till skolan En nationell utmaning Gå och cykla till skolan är en nationell utmaning som arrangeras för åttonde året i rad och vänder sig till Sveriges alla elever och pedagoger i år F-6. Från och med 2013 övertas utmaningen av Trafikkalendern. Gå och cykla till skolan har tidigare arrangerats av NCFF* i samverkan med Svensk cykling. Aktiviteten pågår under september och oktober, och förra läsåret deltog elever i utmaningen. Ha roligt tillsammans Skolorna ska under två valfria veckor samla så många respoäng som möjligt genom att gå, cykla eller resa kollektivt till och från skolan. Bakom aktiviteten står Trafikkalendern utgivare av Sveriges största läromedel om barn och trafik. * Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom 12 GÅ OCH CYKLA TILL SKOLAN

14 Alla kan vinna Den skola som lyckas samla in flest respoäng genom att gå, cykla eller resa kollektivt, i förhållande till totalt antal deltagare på skolan, vinner kronor. Förutom prispengar till skolor finns chans att vinna priser för klasser, enskilda elever och pedagoger. Totalt tävlas och lottas det ut priser för mer än kronor. För hälsan, miljön och trafiksäkerheten Syftet med utmaningen är att inspirera elever, föräldrar och pedagoger till ökad gång och cykling. Målet är att främja hälsan hos barn och unga, bidra till en bättre miljö samt förbättra trafiksäkerheten i elevernas närmiljöer. Ambitionen är att elever, föräldrar och personal, på ett lustfyllt sätt, ska upptäcka det positiva i alternativa färdsätt, som sparar pengar och miljö samt förbättrar hälsan. Ett smart och sunt sätt att färdas, helt enkelt. 13 GÅ OCH CYKLA TILL SKOLAN

15 2. Reflexanvändning DE FLESTA OLYCKOR med gående trafikanter som blir påkörda inträffar i mörker. Orsaken är ofta att de gående saknar reflexer. Reflexer behövs året runt, inte bara under den mörka årstiden. De bör sitta långt ner på armar och ben. Då rör de sig mest och den gående blir lättare att upptäcka. Många tänker inte på att man syns sämre i regn- och snöväder. Då behövs reflexer även om det är ljust ute. Reflexen ska vara minst 15 kvadratcentimeter för att ge tillräcklig reflektion. Den ska vara CE-märkt och på förpackningen eller bruksanvisningen ska det framgå att reflexen är certifierad och var detta är utfört. Mer faktatexter om Reflexanvändning finns på Där finner du även exempel på en pedagogisk planering, samt fler idéer om hur man kan arbeta med trafik i skolan. 14 REFLEXANVÄNDNING

16 2.1 Kartlägg reflexanvändning Diskutera reflexanvändning i klassen. Exempel på frågeställningar: Vad är en reflex? Hur fungerar en reflex? Finns det saker runt omkring oss som reflekterar ljus? Har storleken på en reflex någon betydelse? Hur ska en reflex placeras för att synas bäst? Finns det reflexer för djur? Håller en reflex hur länge som helst? På vilka sätt kan en reflex skadas? Vilka årstider bör man använda reflex? Syns man bäst i mörker med ljusa eller mörka kläder? Hur mycket bättre syns man i mörker med reflex än utan? Hur kan vi få fler att använda reflexer? Undersök i klassen Gör en undersökning om reflexanvändandet i klassen. Exempel på frågeställningar: Hur många har en gul reflex? Hur många har en grön reflex? Hur många har en reflex i annan färg? Hur många har reflexband? Hur många har insydda reflexdetaljer på sina kläder? Hur många saknar eller behöver en ny reflex? Undersökningen kan synliggöras i ett diagram. Gör om samma undersökning inom ett par veckor och analysera om det har skett någon förändring. Låt varje elev rita av diagrammen och klistra in i en trafikbok. Undersökningen kan även följas upp med en reklamkampanj för ett ökat reflexanvändande. Snabba fakta De flesta olyckor med gående trafikanter som blir påkörda inträffar i mörker. Med reflex syns man på ca 125 meters håll i mörker från en bil med halvljuset på. En mörkklädd person utan reflex syns på ca 25 meters håll. Från en långtradarförares högre vinkel syns en gående med reflex först på 60 meters håll. Reflexer syns bäst om de sitter lågt och är i rörelse. Långt ner på ben och armar är en bra placering. De flesta svåra olyckor med gående i mörker inträffar i tätbebyggda områden med tänd gatubelysning. Gatubelysningen räcker inte för att man ska synas. För att en reflex ska vara godkänd ska den vara SIS-märkt eller CE-märkt. SIS är en svensk standard och CE är en europeisk standard. Hundar och hästar behöver också reflexer. Reflexer till djur finns i djuraffärer. Byt ut reflexerna regelbundet. Förmågan att reflektera försämras av smuts, repor och annat slitage. Vid cykling i mörker är det lag på att cykeln ska vara utrustad med både belysning och reflexer. Reflexen ska vara vit fram och röd bak. Reflexerna åt sidorna ska vara vita eller orangefärgade. 15 REFLEXANVÄNDNING

17 2.2 Designa en egen reflex Låt eleverna designa en reflex eller ett klädesplagg som inspirerar till att bli mer synlig i trafiken. Skicka teckningar eller foton till Trafikkalendern. Ett urval av de inskickade kreationerna kommer att visas på webbplatsen. Bilder kan även läggas upp i ett klassalbum som skapas på På en del skolor har man gjort egna reflexutställningar och skrivit inbjudningar till lokalpress, trafikplanerare och föräldrar. 2.3 Reflexexperiment Efter några år slutar en reflex att fungera. Den får repor och blir sliten och behöver bytas ut. Så här kan man undersöka användbarheten i en reflex: Häng upp den gamla reflexen och en ny reflex i ögonhöjd i ett mörkt rum Lys på reflexerna med en ficklampa från minst 4 meters avstånd Om den gamla reflexen syns märkbart sämre än den nya bör den kasseras 2.4 Tipsrunda En mörk höst- eller vinterkväll är en perfekt tid att samla elever och föräldrar till en gemensam tipspromenad med frågor om reflexanvändning. Snitsla en tipsrunda med hjälp av reflexer och sätt ut frågorna vid reflexkontroller Dela in deltagarna i grupper och se till att varje grupp är utrustad med ficklampa Låt deltagarna ledsagas till reflexkontrollerna med hjälp av ficklampan Eleverna kan själva skapa frågorna med hjälp av kapitlets snabba fakta eller så kan frågorna på nästa sida användas. Saknas möjlighet att genomföra en kvällsaktivitet kan man istället göra en frågesport tillsammans i klassrummet eller på skolgården. 16 REFLEXANVÄNDNING

18 1. På vilket avstånd syns en mörkklädd gående utan reflex som i mörker möter en bil med påslaget halvljus? 1 ca 25 meter X ca 60 meter 2 ca 90 meter 5. Hur stor ska en reflex vara för att ge tillräcklig reflektion? 1 15 kvadratcentimeter X Den kan vara hur liten som helst 2 15 kvadratmeter 2. På vilket avstånd syns en gående med reflex som i mörker möter en bil med påslaget halvljus? 1 ca 75 meter X ca 100 meter 2 ca 125 meter 6. Finns det reflexer för djur? 1 Nej X Ja 2 Bara för katter 3. Hur ska en reflex sitta för att synas så bra som möjligt? 1 I huvudhöjd X På magen 2 Lågt och i rörelse 7. Vilken av följande beteckningar betyder att en reflex är certifierad och godkänd? 1 CE X GI 2 H2O 4. Vilket av följande påstående stämmer inte? 1 Reflexer reflekterar ljus X Reflexer behöver aldrig bytas ut 2 Reflexer gör nytta året runt 8. Vilka regler gäller för belysning och reflexer på en cykel? 1 Bra att ha X Måste finnas enligt lag 2 Måste finnas om man cyklar i mörker Rätt svar: 1:1, 2:2, 3:2, 4:X, 5:1, 6:X, 7:1, 8:2 AKTIVITETSTIPS - November Varje år i november kan din skola vara med och rösta på den idrottare ni tycker ska vinna det prestigefyllda idrottspriset Barnens guld reflex. Åtta idrottare har nominerats till utmärkelsen Sveriges mest lysande idrottsstjärna. Den idrottare som får flest röster tilldelas Barnens guldreflex. Röstningen sker via webben och där kan man även se nomineringsfilmerna och lära sig mer om reflexer. Mer information finns att läsa i Trafikkalendern och på 17 REFLEXANVÄNDNING

19 Vem blir årets mest LYSANDE IDROTTSSTJÄRNA? Delta i omröstningen och få reflexer! Varje år nomineras åtta framgångsrika idrottare till utmärkelsen Sveriges mest lysande idrottsstjärna. Den idrottare som får flest röster tilldelas det prestigefyllda idrottspriset Barnens Guldreflex. Det är elever i år F-6 som ges möjlighet att rösta på den idrottare de tycker ska vinna, och hittills har priset under dess 5-åriga historia varje år kammats hem av den omåttligt populära världsstjärnan - Zlatan Ibrahimović. Vår förhoppning är att din skola vill vara med och påverka vem som ska vinna priset kommande år. Röstningen sker klassvis och rösterna registreras via webben av ansvarig skolkontakt. Aktiviteten pågår under hela november. Snabba fakta Röstningen sker via webben och rösterna registreras av ansvarig skolkontakt Röstsedlar finns att skriva ut på hemsidan Alla registrerade röster premieras med en reflex Alla deltagande skolor har chans att vinna en prischeck Röstningen pågår under november Aktiviteten ger möjlighet att lära sig mer om reflexer

20 Barnens guldreflex har delats ut i fem år. Världsstjärnan Zlatan Ibrahimović har vunnit varje gång! På webben kan man även se årets nomineringsfilmer och lära sig mer om reflexer. Förutom att alla röster premieras med en reflex har deltagande skolor chans att vinna en prischeck. Mer information om tillvägagångssätt och priser finns på BARNENS GULDREFLEX 19 BARNENS GULDREFLEX

21 3. Miljön runt skolan ALLT FLER BARN SKJUTSAS till och från skolan. En del för att vägen till skolan är för lång och andra för att skolvägen anses riskfylld. Trängseln vid skolan blir stor när många föräldrar och skolskjutsar lämnar och hämtar barn samtidigt. Den ökande biltrafiken vid skolan begränsar barnens möjligheter att röra sig fritt och ökar dessutom mängden luftföroreningar. En god och säker utomhusmiljö med möjligheter till fysisk aktivitet och samvaro bidrar till elevernas utveckling, lärande och hälsa. På en del skolor har lärare och elever i samarbete med föräldrarna kartlagt skolområdet och föreslagit åtgärder för en miljövänligare och säkrare trafikmiljö. De har gjort skisser, skrivit uppsatser och byggt modeller av hur de önskar att skolgården ska se ut. Mer faktatexter om Miljön runt skolan finns på Där finner du även exempel på en pedagogisk planering, samt fler idéer om hur man kan arbeta med trafik i skolan. 20 MILJÖN RUNT SKOLAN

22 3.1 Kartlägg och diskutera En bra skolgård innehåller varierande miljöer där barn känner sig trygga och kan utvecklas på sina egna villkor. Kartlägg och diskutera miljön kring er egen skolgård. Exempel på frågeställningar: Skolgården Är skolan belägen på landsbygden eller i en stad? Vilka olika typer av byggnader finns det? Måste eleverna ta hänsyn till trafik när de förflyttar sig mellan byggnaderna? Hur många ingångar/infarter finns det? Är trafiksäkerheten tillfredställande vid hämtning och lämning? Finns det bra trafiklösningar för varutransporter? Måste eleverna passera personalens parkeringsplatser? Är skolgården ordentligt avskild från kringliggande vägnät? Är skolgården tillräckligt stor i förhållande till antalet elever? Vilka redskap för lek och aktiviteter finns det på skolgården? Hur många träd och buskar finns det? Finns det några konstverk? Vilka djur kan man se på skolgården? Närmiljön Är det mycket biltrafik utanför skolan? Är det gott om kringliggande parkeringsplatser? Finns det många affärer och kontorsbyggnader? Finns det trafikfarliga korsningar, gator och större vägar? Finns det farthinder och vad är högsta tillåtna hastighet utanför skolan? Finns det trafikljus och övergångsställen? Finns det busskurer och trafiksäkra busshållplatser? Finns det någon vändplan? Finns det närliggande parker, skog och vattendrag? Tar bilisterna tillräckligt stor hänsyn till skolans elever? Har det inträffat några trafikolyckor? Hur påverkar trafiken omgivningarna ur ett miljömässigt perspektiv? 21 MILJÖN RUNT SKOLAN

23 3.2 En utedag med klassen Gör en utflykt med klassen för att med kamera dokumentera skolans närmiljöer. Dela in klassen i grupper och dra lott om olika fotouppdrag. Exempel på fotouppdrag: korsningar, övergångsställen, busshållplatser och parkeringsplatser ord och logotyper skyltar och budskap i trafiken svampar, blommor, buskar och träd vattendrag och broar djur och insekter vägarbeten och byggarbetsplatser återvinningsstationer och skräp på gatan byggnader och portar bilar, bussar, lastbilar, mopeder, cyklar och andra fordon trygga och otrygga platser Låt eleverna komplettera sina foton med beskrivande texter och analysera resultaten tillsammans i klassen. Publicera gärna dokumentationen i form av ett klassalbum som skapas på Materialet kan även komma till användning i övriga temaarbeten kring utemiljön. 22 MILJÖN RUNT SKOLAN

24 3.3 Trygga och otrygga platser Låt eleverna göra en modell eller bildkarta som visar skolan och skolgården med närliggande områden. Olika miljöer kan avbildas och begrepp som framkommer under kartläggningen kan förklaras. När modellen eller kartbilden är klar kan eleverna märka ut trygga och otrygga platser med hjälp av nålar med olikfärgade huvuden, t ex röd och grön. När platserna är markerade kan man diskutera hur de otrygga platserna kan åtgärdas. Diskutera vilka som bör kontaktas: Elevråd Skolråd Föräldramöte Lärarmöte Skolledning Trafikplanerare Politiker Ett alternativ till modell/bildkarta är att teckna bilder som beskriver otrygga platser. 3.4 Framtidens skolgård Forska om hur den egna skolgården eller någon annan av kommunens skolgårdar såg ut förr i tiden och jämför med hur det ser ut idag. Finns det några skillnader? Intervjua äldre invånare som kan berätta om hur det var förr. Låt eleverna därefter forma framtidens skolgård genom att göra en resa i tiden. Ingenting är omöjligt! Alla skriver och ritar efter sina egna visioner, idéer och önskemål. Barn utvecklas genom att visa och presentera sina idéer för fler än den egna klassen. Bygg prototyper och anordna en utställning! AKTIVITETSTIPS - December På webben finns en julkalender och bakom varje lucka döljer sig en fråga om trafik. Klasser som deltagit i septemberaktiviteten har även fått jul kalendern som trycksak. Den 1 december är det premiär och varje dag lottas priser ut bland de rätta svaren. I önskeluckan kan klassen ladda upp bilder och berätta om åtgärder som skulle kunna förbättra trafiksäkerheten runt skolgården. Mer information finns att läsa i Trafikkalendern och på 23 MILJÖN RUNT SKOLAN

25 4. Snö och halka NÄR DET ÄR VINTER, SNÖ OCH DÅLIG SIKT är det särskilt viktigt att uppmärksamma trafiksäkerheten kring skol- och fritidsvägarna. Om gång- och cykelbanan ligger intill körbanan kan den vara övertäckt med snö. Barnen blir kanske tvungna att gå ute i körbanan om plogbilen har lagt upp snön på vägkanterna. Vid en del skidbackar är sikten skymd och delar av backen ansluter mot en trafikerad väg. Då är det bra om det finns bildäck i kanten som skydd. På vissa skolor kartlägger eleverna vinterförhållandena vid skola och olika fritidsområden tillsammans med lärare och föräldrar. Meddelande om brister och förslag på åtgärder lämnas till kommunansvariga. Mer faktatexter om Snö och halka finns på Där finner du även exempel på en pedagogisk planering, samt fler idéer om hur man kan arbeta med trafik i skolan. 24 SNÖ OCH HALKA

26 4.1 Vinterförhållanden Diskutera vinterförhållanden i klassen. Exempel på frågeställningar: Vad händer i naturen på vintern? Hur påverkas människor och djur av snö och kyla? Hur påverkas trafiksäkerheten av vintern? Hur bildas is? Vad är isens positiva användningsområden? När kan is vara farligt? Vad betyder snöröjning? Vad är skillnaden mellan vinterdäck och sommardäck? Varför saltas ibland vägarna på vintern? Vad kan hända när det är halt? Vad menas med bromssträcka? Varför tar det längre tid för bilarna att stanna när det är halt på vägbanan? Följ upp diskussionen genom att låta eleverna kartlägga sina vinterförhållanden längs skolvägar och vid fritidsområden. Involvera gärna föräldrarna. Exempel på frågeställningar: Gör snön att man är tvungen att välja en annan väg? Blir man skjutsad av sina föräldrar istället för att ta sig till skolan på egen hand? Är busshållplatsen tillräckligt säker under vintern? Är pulkabacken avskild från all biltrafik? Finns det övriga brister och fel som bör åtgärdas? 25 SNÖ OCH HALKA

27 4.2 Snöskulpturer Dela in klassen i grupper och ge dem uppdrag att bygga en snö- eller isskulptur. Saknas de rätta förutsättningarna kan skulpturen illustreras på papper eller tillverkas med hjälp av annat valfritt material. Exempel på teman: Människor som syns i trafiken Djur som syns i mörker Reflexglada geometriska figurer Snögubbar med budskap om trafik Fordon med kreativa nummerplåtar Fotografera eller filma arbetet och använd materialet för diskussioner om samarbetsförmåga i klassen. Låt grupperna redovisa sina arbeten för varandra, berätta vad de har lärt sig och vad god samarbetsförmåga kan betyda. Tecknade eller riktiga snögubbar kan placeras ut i skolans närmiljö med budskap till förbipasserande att visa större hänsyn mot barn i trafiken. 26 SNÖ OCH HALKA

28 4.3 Saltexperiment Detta experiment fordrar tillgång till en frys. Använd sex plastlådor (ca 2 liter). Fyll två av dem med 1 cm vatten, två med 3 cm och de återstående två med så mycket det ryms. Låt vattnet frysa till is och lägg sedan isklumparna på var sitt fat. Om man döper klumparna till roliga namn blir det lättare och roligare att resonera kring resultatet. En av varje sort saltas och faten ska placeras i samma temperatur. Undersök vilken av isklumparna som smälter först och varför resultatet blir som det blir. Låt eleverna ställa upp en hypotes före genomförande. 4.4 En vinterdikt Gör en vinterutflykt till en skog eller park och låt eleverna reflektera över trafik, hus, platser, människor, djur och natur. Vad i utemiljön skiljer mellan vinter och sommar? Fotografera, filma och notera. I anknytning till utflykten kan eleverna skriva en dikt utifrån sina betraktelser. Samtala i klassen om skillnaden mellan en berättelse och en dikt. Några elever kanske väljer att skriva på rim. För dem kan ett rimlexikon vara användbart. Gör elevernas skrivande synligt med hjälp av utställningar eller egna webbsidor. Kanske kan ortens lokaltidning vara intresserad av att publicera några alster? AKTIVITETSTIPS - Januari I januari kan klassen delta i en aktivitet som går ut på att bygga en snöskulptur. Finns ingen snö att bygga med går det lika bra att rita eller skapa en skulptur i något annat material. Blanda gärna in något med tema trafik. Mer information finns att läsa i Trafikkalendern och på 27 SNÖ OCH HALKA

29 5. Barn i bil VARJE ÅR DÖR OCH SKADAS barn i onödan för att bilbältet inte används eller sitter fel. Barnets huvud är stort och tungt i förhållande till kroppen och nacken är bräcklig. Vid en krock kastas huvudet fram och tillbaka med våldsam kraft. Därför behövs extra skydd i bilen. Upp till 4 års ålder färdas barnen säkrast bakåtvänt. Läkare och forskare rekommenderar att barn använder bältes stol eller bälteskudde tills de är år. Om barnet sitter på en plats som saknar huvudstöd är bältesstolen bäst. Den har ryggstöd till skillnad från bälteskudden. Skyddsanordningen ska vara Europagodkänd och E-märkt. Mer faktatexter om Barn i bil finns på Där finner du även exempel på en pedagogisk planering, samt fler idéer om hur man kan arbeta med trafik i skolan. 28 BARN I BIL

30 5.1 Kunskaper om bältesanvändning Diskutera bältesanvändning i klassen. Exempel på frågeställningar: Varför ska barn och vuxna sitta bältade i bilen? Vad händer om man färdas utan bälte och krockar? Vilka typer av skyddsanordningar finns det för barn? Varför behöver barn mer skydd än vuxna? Ska bilbarnstolen vara framåtvänt eller bakåtvänt för de yngsta barnen? Vilket är farligast: Att falla från den 10:e våningen i ett hyreshus eller att krocka utan bilbälte i 90 km/h? Vad är krockkudde och hur fungerar den? Vilka faktorer har betydelse för hur man klarar sig i en bilolycka? Varför tar det längre tid att stanna vid högre hastighet än vid lägre hastighet? Vilka bältesregler gäller för resor med buss och taxi? Har du eller någon i familjen varit inblandad i en krock? 5.2 Bilolyckor i media Välj ut ett antal artiklar om bilolyckor. Dela in klassen i grupper och låt eleverna arbeta med artiklarna utifrån följande frågeställningar: Snabba fakta Barn som är kortare än 135 centimeter ska använda en särskild skyddsanordning i bilen, det vill säga babyskydd, bilbarnstol, bältesstol eller bälteskudde. Upp till 4 års ålder färdas barnen säkrast bakåtvänt. Läkare och forskare rekommenderar att barn ska använda bältesstol eller bälteskudde tills de är år. En inkopplad krockkudde på passagerarplatsen kan vara livsfarligt för ett barn. Det är först när barnet är 140 centimeter långt som det är säkert för barnet att sitta på passagerarplatsen med inkopplad krockkudde. Skyddsanordningen ska vara Europagodkänd och E-märkt. Var inträffade olyckan? Hur många skadades? Fanns det barn inblandade? Hur gick olyckan till? Hade den kunnat undvikas? Övriga upplysningar? Låt grupperna sammanställa och redovisa textanalyserna inför klassen. 29 BARN I BIL

31 5.3 Designa ett mönster Låt eleverna designa ett mönster för klädsel till babyskydd, bilbarnstolar, bältesstolar eller bälteskuddar. Mönstren kan klistras in i trafikboken, fotograferas/skannas och publiceras i ett klassalbum som skapas på Dramatisera en trafikolycka Låt eleverna arbeta vidare med uppgift 5.2 genom att dramatisera omständigheterna kring den olycka de redovisat. Fördela rollerna, t ex passagerare, brandmän, poliser, vittnen och anhöriga. Avsätt tid till repetition och bestäm hur lång tid framförandet får ta. Genom att filma denna och liknande övningar kan man se vilka förmågor som utvecklas. Låt grupperna ge respons på varandra efter kriterier som klassen sätter upp gemensamt. 30 BARN I BIL

32 5.5 Framtidens fordon Låt eleverna forska om vem som uppfann bilbältet. Kanske kommer de att upptäcka att svenskar är inblandade i bilbältets historia. Har svenska ingenjörer och uppfinnare bidragit till fler uppfinningar av säkerhetsanordningar i bilar? Låt eleverna undersöka, dokumentera och redovisa resultaten. I anslutning till forskningsarbetet kring bilens säkerhetsanordningar kan eleverna själva få komma med idéer om hur framtidens fordon kan utvecklas vad gäller design och säkerhet. Mottot kan vara att ingenting är omöjligt och arbetet kan genomföras utifrån följande punkter: Problem lösning ritning prototyp 5.6 Gör en bok Ibland är det tråkigt att åka bil. Speciellt om man sitter i baksätet och inte har något att göra. Resan man har framför sig känns lång och seg. Frågan om När är vi framme har man ställt mer än två gånger. Då kan det vara bra att lätta upp stämningen med en rolig aktivitet. Låt eleverna ge förslag på vad man kan göra för kul aktiviteter när man färdas i en bil. T ex räkna bilmärken eller gissa hur många lastbilar och bussar man möter den närmaste milen etc. Sammanställ förslagen till en egen bok. Gör en snygg layout och enas om ett fyndigt namn. Boken kan sedan säljas på julmarknader och liknande klassevenemang. AKTIVITETSTIPS - Februari Be eleverna komma med förslag på vad man kan roa sig med när man åker bil. Vi vill ha in de allra bästa knepen för att bilresan ska bli så kul som möjligt. Med lite uppfinnings rikedom kan det mesta i omgivningarna ge uppslag till roliga tidsfördriv när bilresan känns långtråkig. Ett urval av alla tips lägger vi ut på webben. För varje tips eleverna skickar ökas chansen att vinna ett pris. Mer information finns att läsa i Trafikkalendern och på 31 BARN I BIL

33 6. Lära för hållbar utveckling DET ÄR I LOKALSAMHÄLLET, längs skol- och fritidsvägar, som barn får sina första erfarenheter av hur trafiksystemet fungerar. De skolpolitiska målen ger stöd för studier i närsamhället och i skolan kan eleverna genomföra kart läggningar av t ex skolvägar och miljön runt skolan. Genom att kartlägga närmiljöer skaffar sig eleverna viktiga kunskaper om hur trafiksystemet påverkar deras liv. De lär sig att reflektera över sambanden mellan miljö, hälsa och trafiksäkerhet, vilket är viktiga förutsättningar för att nå en hållbar utveckling av vårt samhälle. 6.1 Vad är hållbar utveckling År 2000 antogs en deklaration i FN av världens stats- och regerings chefer där ett av målen är att lärandet för hållbar utveckling ska införlivas i all utbildning. Brundtlandkommissionen som FN tillsatte i mitten av 1980-talet definie rar hållbar utveckling på följande sätt: En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov Diskutera hållbar utveckling i klassen. Exempel på frågeställningar: Vad menas med ovanstående definition av hållbar utveckling? Hur kan det egna valet av transporter påverka trafiken, hälsan och miljön? Vad betyder smarta transporter och hållbart resande? Hur kan sättet att konsumera påverka trafiksäkerheten och miljön? Vad kan man göra för att minska miljöförstöringen? Vad betyder ordet återanvändning? Vad är en återvinningsstation och en återvinningscentral? Vilka sopor sorterar vi för återvinning? Vad menas med att sorterade sopor är ekonomiskt användbara resurser? Vad innebär det att spara energi? Hur kan man spara energi i skolan och i sitt eget hem? Hur får vi energi? Vad kan mer inrymmas i begreppet hållbar utveckling? 32 LÄRA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

34 6.2 Smarta transporter Låt eleverna arbeta med att utveckla framtidens fordon och smarta transporter. Så här kan arbetet genomföras: Formulera ett problem Fundera på en lösning Gör en ritning Bygg en prototyp Beskriv lösningen med ord Eleverna kan arbeta med: Utveckling av säkerhetsdetaljer i olika fordon Designutveckling Innovationer av praktiska detaljer Förbättringar av miljön Nya trafiklösningar Surfsvävare Idé: Linnéa Berggren, Klastorpsskolan 6.3 Stadsplanering Hur ser vår omgivning ut år 2050? Låt eleverna med ord och bild beskriva hur de tror att deras stad/ort ser ut om knappt 40 år. Fundera: Är det fler hus? Hur ser husen ut? Hur ser skolorna ut? Har matvanorna förändrats? Odlar vi mer eget? Hur transporterar vi oss? Finns det nya typer av bränslen? Har trafikproblemen ökat eller minskat? Hur hanterar vi våra sopor? Finns det fler eller färre träd? Hur värmer vi våra hus? I vilka affärer handlar vi? Bygg prototyper, anordna en utställning och kontakta lokaltidningen för ett reportage om vad eleverna kommit fram till! 6.4 Plantera ett träd Träd ger oss syre, absorberar koldioxid och bidrar till grönska och trivsamma miljöer. De ger oss virke att bygga med, ved att elda, pappersmassa och mycket mer. Låt eleverna plantera ett träd! Fotografera, mät och dokumentera hur det växer och förändras. Man kan även följa ett befintligt träd under en period. Komplettera gärna arbetet med forskning om miljö kontra träd och skogsbruk. 33 LÄRA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

35 7. Hjälmanvändning ENLIGT EN LAG FRÅN 2005 ska alla barn och ungdomar under 15 år använda hjälm när de cyklar. Undersökningar visar att barns vana att använda cykelhjälm avtar mellan årskurs fem till åtta. Därför är det viktigt att föräldrarna är goda förebilder och har hjälm när de cyklar. Barn drabbas oftare av huvudskador än vuxna. Barn är extra ömtåliga och har svårare än vuxna att bedöma risker. De faller ofta med huvudet före vid en cykel olycka och om hjälm saknas kan skadorna bli allvarliga. Cykelhjälmen skyddar hjärnan som styr vitala funktioner såsom t ex syn, hörsel, och rörelseförmåga. Mer faktatexter om Hjälmanvändning finns på Där finner du även exempel på en pedagogisk planering, samt fler idéer om hur man kan arbeta med trafik i skolan. 34 HJÄLMANVÄNDNING

36 7.1 Hjälmargumentation Använd punkterna i Snabba fakta och låt eleverna i skrift eller tal fortsätta meningarna i syfte att argumentera för hjälmanvändning. Exempel: Det är smart att använda hjälm eftersom den skyddar kroppsdelen som gör att vi kan tänka smart. Snabba fakta 1. Enligt lag ska alla under 15 år ha hjälm när de färdas på en cykel 2. Hjälmen ska vara godkänd och CE-märkt 3. Hjälmen ska täcka panna, bakhuvud och hjässa 4. Hjälmen ska sitta stadigt och vara lätt att ta av och på 5. Spännena ska vara lätta att knäppa 6. Hakspännet är lagom spänt om det ryms ett finger mellan bandet och hakan 7. Det är bra om storleken på hjälmen kan justeras 8. Många lufthål ökar ventilationen 9. Lampa och reflexer ökar trafiksäkerheten 10. Det är smart att använda hjälm 7.2 Yrkesutövare och idrottare Inom många yrken och idrotter är det en självklarhet att använda hjälm. Låt eleverna skriva ner 10 exempel på yrken och idrotter i vilka hjälmen är en del av utrustningen. Diskutera i klassen varför hjälmanvändning är obligatorisk inom vissa kategorier och frivillig inom andra. Finns det några speciella för- och nackdelar med att använda hjälm? Exempel på hjälmanvändare: Yrkesutövare: Byggnadsarbetare, Gruvarbetare, Skogshuggare, Brandmän, Poliser Idrottare: Hockeyspelare, Utförsåkare, Skateboardåkare, Cyklister, Ryttare 35 HJÄLMANVÄNDNING

37 7.3 Experimentera med ägg Äggexperimentet är en bra inledning till en diskussion i klassen om risker med att inte använda cykelhjälm. Ägget är liksom huvudet känsligt för slag och stötar men båda kan skyddas med hjälp av en enkel skyddsanordning. Uppgiften för eleverna är att uppfinna en konstruktion som gör att ett rått ägg kan släppas från 5 meters höjd utan att det krossas. Stöd eleverna efter ålder och förmåga och involvera gärna föräldrarna. Låt eleverna testa, fotografera och väga konstruktionen innan experimentet redovisas inför klassen. Diskutera och reflektera kring utseende, konstruktion och slutresultat för de olika uppfinningarna. Kanske tänker hjälmproducenterna på samma sätt som eleverna när de ska tillverka en cykelhjälm? 7.4 Kartläggning av hjälmanvändandet Låt eleverna göra en undersökning om hjälmanvändandet i klassen. Exempel på frågeställningar: Vilken ålder är det på eleverna? Hur många använder alltid hjälm när de cyklar? Hur många använder oftast hjälm när de cyklar? Hur många använder ibland hjälm när de cyklar? Hur många använder aldrig hjälm när de cyklar? Varför använder vissa hjälm? Varför använder andra inte hjälm? Sammanställ svaren i ett stapeldiagram och analysera resultatet tillsammans i klassen. Kan det finnas något samband mellan föräldrarnas och elevernas hjälmanvändande? Går det att komma överens om att alla i klassen ska börja använda cykelhjälm? 36 HJÄLMANVÄNDNING

38 7.5 Forskning kring våra sinnen Det finns ett vetenskapligt stöd för att ökad hjälmanvändning hos cyklister leder till färre skallskador. Cykelhjälmen skyddar hjärnan och därmed också de fem sinnena syn, hörsel, känsel, smak och lukt. Dela in eleverna i fem grupper och låt dem forska kring hur människans sinnen fungerar och varför de är så viktiga. Exempel på frågeställningar: I vilka sammanhang har vi mest nytta av våra sinnen? Hur påverkas våra liv om ett eller flera sinnen försvinner eller försvagas? Finns det tillfällen när våra sinnen samarbetar med varandra? Kan ett skadat sinne börja fungera normalt igen? Finns det fler sinnen än de fem som nämnts? Vad är en hjärnskakning? Vilka andra funktioner kan skadas av slag och stötar mot huvudet? Låt eleverna presentera sina forskningsresultat för varandra och be dem skriva ner 10 goda skäl att använda cykelhjälm. Arbetet kan avslutas med uppdraget att skapa en reklamkampanj för ökat hjälmanvändande. Kampanjerna kan t ex visas på föräldramöten och på skolans anslagstavlor, samt skickas vidare till ortens lokaltidning. 7.6 Designa en cykelhjälm Låt eleverna designa en cykelhjälm i valfri teknik. Låt dem marknadsföra sin hjälm muntligt inför klassen och motivera varför just deras hjälm borde vinna en designtävling. Anordna en hjälmutställning och bjud in föräldrar och övriga skolelever. Vid behov finns hjälmmallar att skriva ut på AKTIVITETSTIPS - Mars På Trafikkalenderns webbplats finns en hjälmguide med en sammanställning av årets mest populära cykelhjälmar. I mars varje år kan man gå in och rösta på den snyggaste hjälmen. Den hjälm med flest röster får utmärkelsen Barnens Guldhjälm. Mer information finns att läsa i Trafikkalendern och på 37 HJÄLMANVÄNDNING

39 8. Säkrare cykling Trafikverket har på regeringens uppdrag tagit fram en strategi för ökad och säkrare cykling. En stor utmaning för förändrade resvanor är att få föräldrar att cykla eller gå med barnen till skolan istället för att skjutsa dem i bil. Förutom mindre trafik runt skolorna skulle det leda till förbättrad hälsa. Samtidigt som man verkar för ett ökat cyklande måste säkerheten för cyklister förbättras. Faktum är att de flesta skador som drabbar barn i trafiken inträffar när de cyklar. Av dessa står singelolyckor för merparten. En viktig faktor för säkrare cykling är tillgången till ett sammanhängande gång- och cykelvägnät. Mer faktatexter om Säkrare cykling finns på Där finner du även exempel på en pedagogisk planering, samt fler idéer om hur man kan arbeta med trafik i skolan. 38 SÄKRARE CYKLING

40 8.1 Cykelbesiktning För att kunna cykla säkert måste man ha en säker cykel. På en del skolor anordnas cykelbesiktningar i anslutning till temadagar med säker cykling. Besiktningsprotokoll finns att skriva ut på Trafikkalenderns webbplats. MÅSTE FINNAS ENLIGT LAG Ringklocka Broms MÅSTE FINNAS VID CYKLING I MÖRKER Strålkastare med vitt eller gult ljus fram (Ej blinkande) Lykta med rött ljus bak (Fast eller blinkande) Röd reflex bak och vit reflex fram Vita eller orangefärgade reflexer åt sidorna BRA ATT HA PÅ CYKELN Kedjeskydd Dubbdäck på vintern Lås och namnskylt En variant på ovanstående aktivitet är att låta eleverna para ihop punkterna med rätt rubrik. 8.2 Uppfinn drömcykeln Ge eleverna i uppgift att utveckla en egen drömcykel. Alla innovationer är möjliga och cykeln får se ut precis hur som helst. Vilka funktioner skulle den ha? Hur skulle den se ut? Hur säker skulle den bli? Vad ska den kallas? Bygg prototypen i valfritt material och beskriv konstruktionen med ord och bild. Gör en utställning och presentera skapelserna vid t ex ett föräldramöte. Ta foton och lägg upp materialet i Trafikkalenderns interaktiva klassalbum. Mer info finns på Trafikkalenderns webbplats. 39 SÄKRARE CYKLING

41 8.3 En utmaning på två hjul En kul och hälsosam utmaning som engagerar både lärare, föräldrar och elever är att låta bilen stå så mycket som möjligt under en eller flera veckor. Istället för bil tar man cykel till skola och arbete. Det handlar om att långsiktigt kunna förändra sina resvanor. Alla bilresor som byts ut mot ett miljövänligare och hälsosammare alternativ förs upp i klassens gemensamma cykeldiagram, som kan bilda underlag till beräkningar av t ex bränslebesparingar och hälsoeffekter. Aktiviteten kräver planering och framförhållning. Att cykla med sina barn till skolan kan ta längre tid, och nya utmaningar kan möta den som vill börja cykelpendla till jobbet. Å andra sidan blir cyklandet ett bidrag till en miljövänligare och trafiksäkrare närmiljö, samtidigt som det ger en ökad motion. Har man inte möjlighet att låta bilen stå fullt ut så kan man byta ut bilen mot cykeln så mycket som möjligt. En minimålsättning kan t ex vara att under en 2-veckorsperiod låta bilen stå minst två vardagar plus en helgdag i veckan. Kommunala färdmedel och promenader kan nyttjas i de fall då cykeln inte är ett alternativ. Barnbokstips med cykel och trafik som tema Nickes födelsedag Marita Lindquist Farfars fantastiska maskiner Lars Westaman Anna får nya vänner Bettina Obrecht Om jag inte bara råkat byta ut tant Doris hund Ingelin Angerborn Bakom masken Kerstin Lundberg Nicke Nyfiken får en cykel Hans Augusto Ray Jakten på cykeltjuven Peter Gissy Cirkus i skolan Lin Hallberg Djävulsbacken Daniel Zimakoff Noa och cykeln Kirsten Aahlburg Mark och cirkuscykeln David Mc Kee 40 SÄKRARE CYKLING