Ditt barn i trafiken... livsviktig information till dig som förälder

Transkript

1 Ditt barn i trafiken livsviktig information till dig som förälder NTF Sörmland

2 Barns utveckling Förr utgick vi från ett vuxet bilist perspektiv och trodde att vi kunde träna barn till ett trafiksäkert beteende genom att ensidigt lära dem regler och vägmärken. Många föräldrar lär sina barn hur man går över gatan. Titta åt vänster, höger och vänster igen. Enkelt, många barn vet hur man ska göra då de ska gå över gatan när de är sex år. Men tror ni att de kan det egentligen? Den här sortens träning och regelinlärning för barn, kan tyvärr bli mer negativ än positiv. De barn och föräldrar som deltar kan tro att träningen ger barnet förmågan att alltid klara sig i trafiken. Följden kan bli att barnet vid för tidig ålder tar sig ut i trafiken på egen hand och kommer i kontakt med större risker. Man får en övertro på vad barnen klarar av. Det finns en liten berättelse om pojken Kalle och hunden Pricken. Kalle kommer med Pricken i hälarna och berättar glädjestrålande för mamma att han har lärt Pricken att vissla. Mamma lyssnar och säger : Jag hör inte att han visslar. Kalle svarar: Jag sa att jag lärt Pricken att vissla, inte att han kan. I dag vet vi att det inte går att dressera barn att bete sig trafiksäkert. Däremot behöver barn en bra trafikfostran. En bra trafikfostran innebär t.ex. att: vi ställer lagom stora krav på barnen och fostrar dem på ett medvetet sätt, dvs utgår från deras mognad, utveckling, tankar, erfarenheter och behov. barnen på sikt ska lära sig att förstå de olika trafiksituationerna som de möter i sin vardag. Barn är experter på sin egen närmiljö. En bra trafikfostran innebär också att vi vuxna: Är bra förebilder inga kompromisser. Man får inte gå mot röd gubbe, bara för att man har bråttom det finns ingen logik i det! Lär barnen var de säkra vägarna i närområdet finns. Trafikmiljön är ofta för komplicerad för att kunna uppfattas från ett barns position, med tanke på deras kroppslängd och möjlighet att överblicka omgivningen. För att gå över en gata på ett säkert sätt måste man göra en mängd överväganden som barn inte klarar av. Barn är inte miniatyrer av vuxna, barn är barn! Och barn har inte ett fullt utvecklat vidvinkelseende förrän de är år. kan inte avgöra om ett ljud kommer eller går. Är bilen på väg mot eller från mig? ser inte över t.ex. bilar som vi gör. Barn är små och syns inte lika bra som vi vuxna. tar med sig leken ut i trafiken. kan inte bedöma hastighet och avstånd till bilar som vuxna kan. har inte simultankapacitet, de gör en sak i taget. har inte ett fullt utvecklat abstrakt tänkande förrän de är år. Syns inte bilen så finns den inte.

3 Barns utveckling forts. Barn har alltså varken de fysiska eller psykiska möjligheterna att klara av de komplicerade trafikmiljöer vi har skapat. Ett övergångsställe med grön gubbe betyder ju att man får gå. Det vet alla. Men att det kan komma bilar även fast det är grön gubbe är helt ologiskt! När barn är ca 9-10 år klarar de av att gå ensamma i måttlig trafik. Barn under 11 år är inte mogna att cykla i trafiken utan vuxet sällskap. Bilen och bilens inre skyddssystem Bilen och bilens skyddssystem - bälten, krockkuddar och säten är anpassade och dimensionerade efter en vuxen kropp. Barn är inte bara mindre till storleken utan även bräckligare och har andra proportioner än en vuxen. Barn är därför mer utsatta vid en krock och behöver ett särskilt skydd i form av babyskydd, bilbarnstol eller bältesstol/kudde, beroende på barnets ålder. Vad säger lagen? Enligt svensk lag ska alla som åker bil använda bilbälte. Barn som är kortare än 135 cm ska dessutom använda en särskild skyddsanordning - babyskydd, bilbarnstol, bälteskudde/kudde. Föraren ska se till att passagerare som är under 15 år använder bilbälte eller annan skyddsutrustning. Varför bakåtvänt för de yngre barnen? Bilbarnstol och bälte är bilens viktigaste skyddsutrustning. Djupstudier av dödsolyckor bland barn i trafiken visar att en tredjedel av de omkomna hade överlevt om de suttit i rätt skyddsanordning. Det säkraste sättet för ett barn att färdas i bilen är i en bakåtvänd bilbarnstol. Barn bör åka bakåtvänt så länge det är praktiskt möjligt, helst upp till 4-5 års ålder Anledningen till att ett barn färdas säkrast i ett bakåtvänt skydd är att huvudet är stort och tungt i förhållande till resten av kroppen - vid 9 månaders ålder utgör huvudet 25 % av barnets totala vikt.

4 Bilen och bilens inre skyddssystem forts. Dessutom är barnets muskler och skelett inte fullt utvecklat och risken för skador är stor vid en krock i framåtvänt läge, när barnets huvud kastas framåt och bakåt. I en bakåtvänd stol fångas kraften vid en kollison upp av stolsryggen och påfrestningen för nacke och huvud blir betydligt mindre. Med en bakåtvänd bilbarnstol kan dödsrisken vid en kollision därför minskas med upp till 95 %. I dagens moderna och säkra bilar är karosserna styvare, för att bilen ska klara krockvåldet. Då bilen är styvare ökar även påfrestningen på passagerarnas nackar vid en krock. Därför är det extra viktigt att barn åker bakåtvänt, trots att man har en modern och säker bil. Det är av största vikt att barn använder bältesstol/bälteskudde upp till års ålder. Detta anser såväl forskare, läkare, NTF, Vägverket och Väg- och transportforsknings institutet. * horn Bältesstol/kudde lyfter upp barnet så att vuxenbältet får lämplig geometri över kroppen. Bältesstol/kudde behövs så länge skelettet inte är färdigutvecklat. Ett barns höftben är inte utvecklad som på en vuxen. Barn under 10 år saknar ett utskott på övre bäckenbenskanten. Höftbandet kan därför lätt halka upp och in i den mjuka bukregionen med inre skador som följd. Kudden/stolen ska ha bältesstyrningar, så kallade horn*, som håller ned höftbandet ordentligt på låren. Hornen gör även att så kallad underglidning vid en frontalkollision reduceras. Diagonalbandet ska passera över axeln, en bit in mot halsen, över bröstbenet och ned/ut över höften. Kontrollera noga följande: Bilbältet ska hålla barnet och stolen/kudden på plats. Sträck bältet. Låt aldrig barnet ha bältet under armen. Bältet ska vila nära halsen. Se till att bältets höftdel inte hamnar för högt upp. Det ska löpa över barnets lår, inte över magen. Barn under 140 cm ska aldrig sitta på en plats med en aktiv krockkudde!

5 Skolskjuts Skollagen 7 Hemkommunen är skyldig att sörja för att det för eleverna i grundskola anordnas kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, funktionshinder hos elev eller någon annan särskild omständighet. Undantag finns om du som förälder väljer annan skola än det ditt barn placerats i. Viktigt för dig som förälder att tänka på: Känns hållplatsen där barnen hämtas/lämnas trafiksäker? Sitter barnen på kudde i taxin? Sitter barnen på en plats med en aktiv krockkudde? Har bussen/taxin bälten? Använder chauffören bälte? Ηåller chauffören hastigheten? DITT BARN HAR RÄTT TILL EN SÄKER SKOLVÄG. STÄLL KRAV! Säker cykel Hur ska en säker cykel vara utrustad? Se över ditt barns cykel för att försäkra dig om att den är rätt rustad innan den används. Vissa detaljer är reglerade av lagen, andra av förnuftet. Belysning (lagen) Vid cykling i mörker krävs cykelbelysning och reflexer. Cykeln ska då vara utrustad med både fram- och baklykta. Baklyktan ska ha fast rött ljus och framlyktan ska ha fast vitt eller gult ljus. Reflexer (lagen) Cykeln ska kunna ses från alla vinklar. Därför ska den ha reflexer som vid belysning återkastar vitt sken framåt och rött sken bakåt. Åt sidan, vanligtvis i hjulen, ska det finnas orange-gula reflexer. Det är också bra med reflexer på kläderna. Fråga efter produkter med godkänt reflexmaterial. Bromsar (lagen) För barn är fotbroms enklast att hantera, det gäller ganska långt upp i åldrarna. När barnen blir större vill de som regel ha lite mer utrustade cyklar. Cykeln kan då ha två handbromsar eller fotbroms kombinerat med en handbroms.

6 Säker cykel forts. Låset Se till att du har ett bra lås på cykeln! Den bör också stöldmärkas. Kedjan Kedjan ska smörjas med jämna mellanrum och hållas fri från rost. En kedja som inte underhålls kan i värsta fall gå av. Den ska vara ordentligt sträckt. Ringklocka (lagen) Klockan ska ge ifrån sig ett ordentligt ljud och sitta på styret. Hjul och ekrar Hjulen får inte vara skeva. Ekrarna kan vara så hårt spända att de går av, men kan också vara för lösa. Kontrollera dem genom att ta tag i två ekrar åt gången. Om ekrarna känns lösa ska de spännas. Vänta till års åldern När man ser en tioåring skickligt manövrera sin cykel är det lätt att tro att han/hon också klarar av att cykla i trafiken. Men faktum är att barnläkare och forskare visat att barn är mogna att cykla ensamma i måttlig trafik först i års åldern! Att bromsa, ge tecken, svänga, kanske växla, styra och samtidigt ha kontroll över vad som händer runt om i trafiken och dessutom veta vad olika trafikmärken betyder är för mycket att hålla reda på för ett barn.

7 Cykelhjälm Svenska folket cyklar ofta och gärna. Cirka 2,5 miljoner vuxna över 15 år och ca 1 miljon barn cyklar regelbundet. Cyklandet främjar såväl hälsa som kondition, men tyvärr skadas cyklister varje år, oftast i singelolyckor. Ett femtiotal dödas och cirka kräver sjukhusvård. Skallskador är allvarligast och drabbar framför allt de cyklister som inte använder hjälm. Cykelhjälmen är en enkel och billig försäkring. Vi vuxna är förebilder för barnen. Därför är det viktigt att vi också använder hjälm. För några år sen var urvalet begränsat men i dag finns mängder med fräscha, tuffa hjälmar som är bekväma och funktionella. Skaffa en hjälm du också så gör du både dig och dina barn en tjänst. Hjälmen ska vara CE-märkt. Det är en garanti för att hjälmen uppfyller europeisk säkerhetsstandard. Alla barn och ungdomar under 15 år ska använda hjälm när de cyklar eller blir skjutsade på cykel. Det säger den nya lagen som trädde i kraft den 1 januari Barn och ungdomar under 15 år som inte använder hjälm kan stoppas av polisen, men inte bötfällas. Föräldrar eller andra personer som fyllt 15 år kan däremot bötfällas om de på sin cykel skjutsar ett barn som inte har cykelhjälm. Inlines, kickboard, skateboard Ovanstående är enligt lagen inte ett fordon eller färdmedel utan lekredskap. Men oavsett vad de kallas använder många barn dessa i trafiken och farterna kan bli rejält höga. Hjälm på huvudet är en självklarhet. Inlines kostar en slant och det kan vara frestande att hoppa över de skydd som finns. Men eftersom nybörjare får räkna med att åka omkull åtskilliga gånger så är det bäst att skaffa skyddsutrustning samtidigt med inlinesköpet. Handledsskydden är nödvändiga vid så väl inlinesåkning och skateboardåkning. De flesta olyckor som slutar på sjukhuset handlar just om handledsskador. Armbågsskydden skyddar mot skrubbsår och andra svårare skador. Ett annat måste för varje inlinesåkare är knäskydden som dämpar vid fall.

8 Ditt barns närmiljön Trafikmiljön ser säkerligen helt annorlunda ut i dag än när vi föräldrar/mor/farföräldrar var barn. Ett exempel som på ett säkert sätt pekar på detta är... att på 50-talet fanns det dubbelt så många barn som bilar. I dag har vi tre gånger så många bilar som barn. Eftersom vi får alltfler bilar så påverkar det utformningen av närmiljön och trafikmiljöer i stort. I närmiljön kan det innebära att trafiken får utrymme på bekostnad av barnens utrymme för lek och upptäckarglädje. Rörelsefriheten begränsas. En närmiljö som ger barnen utrymme för lek och spring har betydelse för deras hälsa, både kort- och långsiktigt. Du kan påverka ditt barns närmiljö. Hur? Jo, läs nedan. Så här får du och dina barn en säkrare närmiljö! Prata med dina grannar (om det gäller trafikmiljön i bostadsområdet) eller klassens föräldrar (om det gäller barnens skolväg) och diskutera vad ni vill förbättra. Säkert har ni olika utgångspunkter och önskemål. Diskutera hur man kan göra trafikmiljön bättre för alla. Gör en rundvandring tillsammans och diskutera på plats hur trafikmiljön fungerar. Dokumentera, rita och fotografera det som ni vill åtgärda. Här är det mycket viktigt att ni tar med barnen i diskussionen. De har sina högst väsentliga åsikter om vad de vill ändra på och vad de upplever som otäckt i trafikmiljön. Tag gärna kontakt med NTF Sörmland, så kan ni få hjälp med hastighetsmätning eller annat. Tag reda på vem som ansvarar för vägen. Det kan vara Vägverket, kommunen, fastighetsägaren, bostadsrättsföreningen eller samfälligheten. Gör en gemensam skrivelse med era synpunkter. Skicka den till den ansvarige väghållaren. Följ upp och kontrollera att skrivelsen nått rätt person och när er skrivelse kommer att behandlas. STÄLL KRAV. DET HAR DU RÄTT TILL! sormland@ntf.se Stort tack till Hanna, Oskar, Albin, Helena & Evelina som med sin medverkan bidrog till alla fina bilder! Foto: NTF Sörmland, Sidan tre: Lars Clason/NTF