SEPTEMBER. En säker skolväg

Transkript

1 En säker skolväg Måla - rita- skriv SEPTEMBER Ta chansen att påverka bilförarna att ta det lite lugnare i trafi ken. Fundera kring en trafiksituation du upplever som besvärlig - ett trafikfarligt ställe längs skolvägen eller kanske en händelse som inträffat på väg till en fritids. Skolbarn, föräldrar, pedagoger och planerare har gemensamma intressen i att få en väl fungerande skolväg. Enligt barnkonventionen och de övergripande målen för utformningen av transportsystemet ska barn och föräldrar vara delaktiga och deras åsikter ska beaktas i beslut när det genomförs förbättringar av skolvägen. I början av läsåret är det vanligt att de yngre skolbarnen får hjälp av en förälder att kartlägga sin skolväg. De kan då tillsammans uppleva glädjeämnen och problem utefter vägen. Barn och föräldrar känner bäst till skolvägarna. Pedagogerna kan organisera och handleda studierna. De kan inleda ett samarbete med kommunens trafikplanerare. Barn som går till skolan hör till de oskyddade trafikanter som är mest utsatta för olycksrisker i trafiken. Det svåraste för barnen är att korsa en gata på ett säkert sätt. De flesta olyckorna händer när barn ska korsa en gata eller väg. Barriärer för gående är framförallt trafikerade gator och järnvägar. Barriäreffekten minskar om det finns säkra övergångsställen, mittrefuger eller planskildheter. Under vinterperioden är det viktigt att snöröjning och halkbekämpning genomförs. Sommartid behöver grus m.m. tas bort. Trafikverket har under det senaste decenniet prioriterat barns skolvägar. Varje år redovisar Trafikverket för regeringen hur många barn som fått en säker och trygg skolväg genom olika åtgärder. Läs mer om en säker och trygg skolväg i lärarhandledningen Barn & Trafik nr. 1. Ett ex per lärare skickas till skolan i månadsskiftet augusti/september. Rita därefter en teckning i A4-format som beskriver en sådan situation. Gör gärna en text till bilden och glöm inte att skriva vad konstnären heter. Inskickade teckningar skickas vidare till de företag och organisationer som stödjer Trafi kkalender i din kommun. Alla som deltar får en refl ex och klassen får en fin julkalender. Dessutom finns chans att vinna något från prisbordet som syns här intill. Bidragen skickas klassvis senast den 21 oktober. På kuvertet skriver ni skola, klass, klasslärare, adress, telefonnummer och antalet elever. Vinnarna presenteras på hemsidan den 14 november. Alla som deltar får en refl ex Alla klasser som deltar får en fi n julkalender med frågesport om året som varit 5 cyklar 10 klasser vinner 1000 kr till Trafi kkalender förbehåller sig rätten att använda inskickade tävlingsbidrag för publicering i sammanhang som berör projektets trafi ksäkerhetsarbete.

2 Reflexanvändning OKTOBER Reflexexperimentet De flesta olyckor när gående blir påkörda händer när det är mörkt. Det beror ofta på att de som är ute och går inte har reflexer. Reflexerna gör mest nytta om de sitter långt ner på armar eller ben. Då rör de sig när man går och man blir lättare att se. Tänk på att du syns sämre när det regnar eller snöar! Då behövs reflexer även om det är ljust ute. Reflexer behövs året runt. De gör stor nytta även en regnig vår- och sommarkväll. Hundar och hästar behöver också reflexer. Om du är ute med hunden på en trafikerad väg i mörker ska både du och hunden ha reflexer. Det finns reflexband som man kan sätta på hundens halsband. Om du rider när det är mörkt ska både du och hästen bära reflexer, vita framåt och röda bakåt. Reflexen ska vara minst 15 kvadratcentimeter för att ge tillräcklig reflektion. Reflexen ska vara CE märkt. Dessutom ska det finnas uppgifter på förpackning eller i bruksanvisning om att reflexen är certifierad och var detta är utfört. Om du cyklar när det är mörkt, måste cykeln enligt lag ha både belysning och reflexer. Reflexen fram ska vara vit, reflexen bak ska vara röd. Reflexerna åt sidan ska vara orangegula eller vita. Det är lämpligt att reflexerna sitter i ekrarna. Var noga med att reflexer i ekrarna sitter fast ordentligt! Strålkastaren som är riktad framåt ska ge fast vitt eller gult ljus, den ska ha sådan ljusstyrka att du kan cykla på ett betryggande sätt. Baklyktan ska ge fast rött ljus. I Trafikkalenderns reflexexperiment kan du ta reda på hur en reflex fungerar. Därefter kan du vara med och rösta fram Sveriges mest lysande idrottsstjärna Den idrottare som får flest röster får utmärkelsen Barnens guldreflex. Alla som deltar får möjlighet att skriva ut ett fint reflexdiplom. Dessutom finns chans att vinna något från prisbordet som syns här intill. Reflexexperimentet och omröstningen ligger ute under oktober. Vinnarna presenteras på hemsidan den 8 november. 10 cyklar 5 cykeldatorer 5 ficklampor 10 biobiljetter Trafikkalender info@trafikkalendern.se Läs mer om en säker och trygg skolväg i lärarhandledningen Barn & Trafik nr. 1. Ett ex per lärare skickas till skolan i månadsskiftet augusti/september. Trafikkalender förbehåller sig rätten att använda inskickade tävlingsbidrag för publicering i sammanhang som berör projektets trafiksäkerhetsarbete.

3 Miljön runt skolan NOVEMBER Kartlägg skolgården Hur kan trafiksäkerheten bli bättre kring din skolgård? Är det för mycket biltrafik när föräldrarna lämnar och hämtar sina barn? Kör bilarna för fort? Saknas staket ut mot vägen? Den ökande skolskjutstrafiken och att många föräldrar skjutsar och hämtar sina barn vid skolan innebär att barnen utsätts för stora olycksrisker när de blandas med biltrafiken. Trafiken kring skolan och på skolområdet har under senare år ökat. Föräldrar skjutsar och hämtar sina barn i betydligt större utsträckning än förr. En del barn går inte i den närmaste liggande skolan. Föräldrarna har numera möjlighet att välja skola för sina barn. Det betyder att en del barn får så lång skolväg att de måste skjutsas till skolan. De flesta skolor har bara en infart för bilar. Föräldrar, skolskjutsar, varutransporter, måste använda samma inkörsväg. På en del skolor måste personal parkera på skolgården. De barn som kommer gående och cyklande är tvungna att ta sig fram bland bilarna och kan lätt bli påkörda. Biltrafiken utsätter barnen för stora olycksrisker och utgör en trafikfara genom ökande utsläpp av hälsovådliga ämnen som påverkar både barnens miljö och hälsa. Miljön runt skolan ska inte bara vara trygg och säker. Den ska helst också vara omväxlande, intressant och trevlig. Det är viktigt att det finns en särskild infart för gående och cyklister och att lek- och idrottsområden är skilda från biltrafiken. På en del skolor har personalen och barnen i samarbete med föräldrarna och kommunansvariga kartlagt skolområdet och skolans närmaste omgivning och föreslagit åtgärder för att få en säkrare trafikmiljö Fundera rita, fota och berätta. Märk gärna ut platser som behöver åtgärdas med hjälp av en karta och ta gärna hjälp av föräldrarna. Förslagen kommer att skickas vidare till trafikplaneraren i din kommun. Alla klasser som deltar har chans att vinna något från prisbordet som syns här intill. Bidragen skickas klassvis senast den 9 december. På kuvertet skriver ni skola, klass, klasslärare, adress, telefonnummer och antalet elever. Vinnarna presenteras på hemsidan den 14 december. 3 klasser vinner en dator 5 klasser vinner 1000 kr till 5 klasser vinner fina bokpaket Trafikkalender info@trafikkalendern.se Läs mer om en säker och trygg skolväg i lärarhandledningen Barn & Trafik nr. 1. Ett ex per lärare skickas till skolan i månadsskiftet augusti/september. Trafikkalender förbehåller sig rätten att använda inskickade tävlingsbidrag för publicering i sammanhang som berör projektets trafiksäkerhetsarbete.

4 Barn i bil DECEMBER Julkalendern med frågesport om året som varit Läkare och forskare rekommenderar att barn ska använda bältesstol eller bälteskudde tills de är år. Upp till 4 års ålder färdas barnen säkrast bakåtvänt. En bakåtvänd barnbilstol tar emot de våldsamma krafterna och skyddar barnets känsliga huvud och hals vid en krock. Skillnaden mellan bältesstol och bälteskudde handlar främst om ryggstödet. Om barnet sitter på en plats som saknar huvudstöd är bältesstolen bäst. Stolen hjälper också till att hålla bältet på plats när barnet sover. Bältesstolen eller bälteskudden ska vara Europagodkänd och E-märkt. På vår interaktiva julkalender kan du varje dag t.o.m. julafton öppna en lucka och svara på en fråga om året som gått. Då och då dyker det upp en fråga som handlar om trafik. Den 1 december är det dags för årets första lucköppning och vinster kommer att lottas ut varje dag. Ni som deltog i septemberen har även fått vår färgglada julkalender som trycksak. Lycka till och ha en riktigt god jul! Aktiviteten ligger ute den 1-24 december. Vinnarna presenteras på hemsidan Alla barn som är äldre än tre år och som åker buss ska sitta på en plats som har bilbälte och använda bältet. Vid lokala transporter i tättbebyggda områden är det dock tillåtet för passagerare att sitta på en plats som inte har bilbälte. Ska vuxna åka en kort färd med taxi tillsammans med barn och det inte finns särskild skyddsanordning, ska barnen sitta i baksätet och använda bilbältet. Varje år dödas och skadas barn i trafiken - för att bilbältet inte sitter rätt - eller för att det saknas bilbälte. Hjälp barnet att sträcka bältet rätt. En häftig inbromsning, en krock i 40 km/tim, räcker för att ett barn ska ta skada. Barnets huvud är stort och tungt i förhållande till kroppen och nacken är bräcklig. Vid en krock kastas huvudet framåt och bakåt med våldsam kraft. För att barnet ska kunna klara en sådan påfrestning behövs extra skydd i bilen. Bra och spännande böcker Trafikkalender info@trafikkalendern.se Läs mer om en säker och trygg skolväg i lärarhandledningen Barn & Trafik nr. 2. Ett ex per lärare skickas till skolan i månadsskiftet november/december. Trafikkalender förbehåller sig rätten att använda inskickade tävlingsbidrag för publicering i sammanhang som berör projektets trafiksäkerhetsarbete.

5 Vinterlek, snö och halka JANUARI Bygg eller rita en snöskulptur Vintertid när det är snö och kan vara dålig sikt krävs det särskilt höga krav på trafiksäkerheten på skol- och fritidsvägarna. Efter ett snöfall är det viktigt att skol- och fritidsvägarna är skyddade mot biltrafik. Om gångoch cykelbanan ligger intill körbanan kan den vara övertäckt med snö. Barnen kan vara tvungna att gå ute i körbanan om plogbilen har lagt upp snön på vägkanterna. Oftast plogas körbanan först och snön hamnar upp mot sidorna. Stora snövallar kan också skymma sikten. Vinterns olika er: slalom, snowboard och skridskofärder kan orsaka skador - men det finns bra sätt att förebygga dem. Att använda hjälm vid skid- och snowboardåkning liksom vid skridskoåkning minskar risken för huvudskador. Att ha med sig isdubbar, lina och ispik på isen kan rädda liv om isen brister. På en del skolor har man ordnat en skidbacke för de yngre barnen. Vid en del skidbackar är sikten skymd och delar av backen ansluter mot en trafikerad väg. Då är det bra om det finns bildäck i kanten som skydd. På en del skolor studerar eleverna skidbacken tillsammans med lärare och föräldrar. Därefter ges förslag till kommunansvariga om brister och fel som behöver åtgärdas. Vintertid när det är snö och halt är det särskilt viktigt att uppmärksamma trafiksäkerheten på skolgården. På många skolor kör föräldrarna in på skolgården för att släppa av och på barn. På en del skolgårdar finns även parkeringsplats för personalen. Barnen utsätts på så sätt för stora olycksrisker. Läs mer om en säker och trygg skolväg i lärarhandledningen Barn & Trafik nr. 2. Ett ex per lärare skickas till skolan i månadsskiftet november/december. Ni som har haft turen att få snö har nu chans att bygga Sveriges häftigaste snöskulptur. Ni som inte har snö kan i stället rita. Blanda gärna in något om trafiksäkerhet när ni skapar era mästerverk. Bild på snöskulpturen kan antingen mailas eller skickas via post. Ett urval av alla foton och teckningar kommer att visas i Trafi kkalenderns snögalleri. Alla som deltar har chans att vinna något från prisbordet som syns här intill. 3 klasser vinner 1000 kr till 5 klasser vinner ett klassexemplar av boken Guinness World Records 2012 Lycka till och ha ett bra år 2012! Bidragen skickas in senast den 31 januari. Skriv namn på den eller de som skapat snöskulpturen, samt skola, klass, klasslärare, adress och telefonnummer. Vinnarna presenteras på hemsidan den 8 februari. Trafi kkalender förbehåller sig rätten att använda inskickade tävlingsbidrag för publicering i sammanhang som berör projektets trafi ksäkerhetsarbete.

6 Lära för hållbar utveckling FEBRUARI År 2007 rapporterade Sverige om genomförandet av strategin för hållbar utveckling till Europeiska kommissionen. Målet är att kunskap om hållbar utveckling bör stimulera till aktivt deltagande och kritiskt tänkande kring byggandet av ett hållbart samhälle. De skolpolitiska målen ger stöd för studier i närsamhället och ett undersökande arbetssätt där barnen får möjlighet att påverka och använda sin yttranderätt. Det är i lokalsamhället, utmed skol- och fritidsvägarna m.m. som barnen får sina första erfarenheter av hur samhället och trafiksystemet är uppbyggt och fungerar. I skolan kan eleverna genomföra olika undersökningar, för de yngre barnen mer lokalt och de äldre kan undersöka kommunala, regionala och nationella frågor. Erfarenheter visar att studier i närsamhället ofta handlar om kartläggningar av miljön runt skolan och kring barns lekområden samt färdvägar och transporter till skola och fritidser. Det är områden där barnen har kunskaper och erfarenheter. Genom dessa studier kan eleverna få en handlingsberedskap både för sin egen situation och för mer övergripande frågor. Genom att kartlägga miljöproblem med särskild inriktning på trafikfarliga ställen lär sig eleverna se och reflektera över den byggda miljön. De utvecklar en miljömedvetenhet. De kan utveckla förmågan att ta initiativ och ansvar. Detta är viktiga förutsättningar för att nå ett lärande för en hållbar utveckling av vårt samhälle. Läs mer om en säker och trygg skolväg i lärarhandledningen Barn & Trafik nr. 2. Ett ex per lärare skickas till skolan i månadsskiftet november/december. Gör ett eget TV-program Gör ett eget TV-program med tema trafik. Det är ni som bestämmer innehållet, så låt idéerna fl öda fritt. Ett urval av alla inskickade TV-program kommer att läggas ut på Trafi kkalenderns webb-tv kanal. Materialet kan förslagsvis även visas på föräldramöten och dyl. Temaförslag: - Säkrare skolvägar - Smartare transporter är bra för miljön - Att cykla och gå är bra för hälsan - Trafi ksäkerhet, miljö och hälsa hur hör det ihop? Bidragen skickas klassvis senast den 6 mars. På kuvertet skriver ni skola, klass, klasslärare, adress, telefonnummer och antalet elever. Vinnarna presenteras på hemsidan den 13 mars. 1 klass vinner en digitalkamera 1 klass vinner en TV 5 klasser vinner 1000 kr till Alla klasser som deltar har chans att vinna något från prisbordet som syns här intill. Teknik: Ju bättre inspelningsutrustning desto bättre slutresultat, men moderna mobiltelefoner och videokameror räcker långt. Vi ser helst att filmerna skickas in på en dvd-skiva. Trafi kkalender förbehåller sig rätten att använda inskickade tävlingsbidrag för publicering i sammanhang som berör projektets trafi ksäkerhetsarbete.

7 Hjälmanvändning MARS Rösta fram Sveriges snyggaste cykelhjälm År 2005 blev det lag på att alla barn upp till 15 år ska använda cykelhjälm. Därutöver fi nns en del annan viktig utrustning man måste ha när man cyklar. Enligt en lag som trädde i kraft 2005 ska alla barn och ungdomar under 15 år använda hjälm när de cyklar eller blir skjutsade på cykel. En olycka kan inträffa när som helst. Därför ska man aldrig cykla utan hjälm. Barn drabbas oftare av huvudskador än vuxna. Barn är extra ömtåliga samtidigt som de har svårare än vuxna att bedöma risker. Barn faller ofta med huvudet före vid en cykelolycka. Om barnet inte har hjälm kan skadorna bli allvarliga. Cykelhjälmen skyddar hjärnan, dvs. syn, hörsel och rörelseförmåga m.m. Konsumentverkets råd om cykelhjälm: 1. Hjälmen ska vara CE-märkt. 2. Hjälmen ska sitta perfekt så att den inte trillar av eller skjuts bakåt och lämnar pannan fri. 3. Hjälmen ska täcka panna, bakhuvud och hjässa. 4. Hjälmen ska vara lätt att ta på och av och lätt att fästa med hakbandet. 5. Hjälmen ska vara så lätt och bekväm att den inte känns jobbig att använda. Pröva att knäppningen i hakbandet inte nyper eller klämmer. Undersökningar visar att barns vana att använda cykelhjälm avtar i årskurs fem till åtta. Därför är det viktigt att föräldrarna är goda förebilder och har hjälm när de åker cykel. Eleverna anser att hjälmarna måste bli billigare och att de är fula och förstör frisyren. Hjälmarnas design och utseende är viktigt. På Trafi kkalenderns hemsida kan du vara med och rösta fram Sveriges snyggaste cykelhjälm. Där finns även en checklista där man kan kolla hur en säker cykel ska vara utrustad. Den hjälm som får flest röster kommer att få utmärkelsen Barnens Guldhjälm Alla som är med och röstar har chans att vinna något från prisbordet som syns här intill. Omröstningen ligger ute på hemsidan under mars. Vinnarna presenteras på hemsidan den 4 april. 5 cyklar 5 cykeldatorer 5 klassuppsättningar cykelhjälmar Läs mer om en säker och trygg skolväg i lärarhandledningen Barn & Trafik nr. 3. Ett ex per lärare skickas till skolan i månadsskiftet februari/mars. Trafi kkalender förbehåller sig rätten att använda inskickade tävlingsbidrag för publicering i sammanhang som berör projektets trafi ksäkerhetsarbete.

8 Säkrare cykling Cykelutflykt med klassen APRIL För barnen har cykeln särskilt stor betydelse. När de cyklar tränar de balans, koordination, uppmärksamhet och bedömningsförmåga. Med hjälp av cykeln utforskar de sin miljö, vidgar sin värld och får lekkamrater. För de äldre barnen är cykeln också ett viktigt transportmedel när de ska ta sig till och från skola och fritidser. Den ökande bilismen begränsar barns rörelsefrihet framför allt när det gäller deras skol- och fritidsvägar. Barn idag har mindre frihet att utforska sitt närsamhälle än för några generationer sedan. Idag övervakar föräldrar sina barn mer och högre upp i åldrarna. De flesta olyckorna med cyklande barn sker i bostadsområdena. De allvarligaste olyckorna händer i korsningar vid kollisioner med bilar. På ställen där man blandar cykel- och biltrafik utsätts cyklisterna för hälsorisker genom avgaser och buller. Ett bra sätt att inleda cykelsäsongen är att ge sig ut på en gemensam cykelutfl ykt med klassen. Åk ut i naturen och leta vårtecken eller gör ett besök vid någon av kommunens sevärdheter. Ni som inte har möjlighet att cykla kan göra utflykten till fots. Fotografera och skriv egna bildtexter. Lägg därefter in materialet på Trafi kkalenderns interaktiva cykelalbum. Alla deltagande klasser får ett eget album och har dessutom chans att vinna något från prisbordet som syns här intill. Bidragen kan läggas upp på hemsidan t.o.m. den 10 maj. Vinnarna presenteras den 15 maj. Trafikverket och kommunerna har under senare år satsat på att förbättra trafikmiljön inom tätorterna. Barns skol- och fritidsvägar har prioriterats. Barnen har en specialkunskap om skolvägen som är viktig att ta vara på när en kommun kartlägger och förbättrar skolvägarna kring en skola. Undersökningar visar att om skolvägarna åtgärdas genom att gång- och cykelvägar byggs och korsningar görs säkra ökar andelen barn som går och cyklar till skolan. Säkrare cykling för barn är ett viktigt område för skolan, föräldrarna och närsamhället att samverka kring. Läs mer om en säker och trygg skolväg i lärarhandledningen Barn & Trafik nr. 3. Ett ex per lärare skickas till skolan i månadsskiftet februari/mars. 1 digitalkamera till klassen 5 cyklar 5 klasser vinner 1000 kr till Trafi kkalender förbehåller sig rätten att använda inskickade tävlingsbidrag för publicering i sammanhang som berör projektets trafi ksäkerhetsarbete.

9 Barnens närmiljö MAJ Min sommarväg Barn leker helst i närheten av hemmet, i sin egen närmiljö. Flera studier idag visar att det finns behov av en mångfald av platser och anläggningar - både bollplaner, asfaltytor, möjligheter för klätterer och liknande. Barn är de främsta brukarna av utemiljön. De använder den för lek och samvaro med andra barn. Att leka kurra gömma, hoppa rep, sparka boll, bygga och konstruera eller bara cykla runt eller åka skateboard är ett sätt för barn att utforska omgivningen och lära sig hur den fungerar. Snart väntar ett långt och härligt sommarlov med sovmorgon, sol och sköna dagar vid stranden.vi skulle vilja att du med text och bild beskriver en väg som du brukar gå eller cykla extra mycket under sommaren. Kanske finns det något ställe längs vägen där du behöver vara extra försiktig i trafiken. Alla som deltar har chans att vinna något från prisbordet som syns här intill. Lycka till och ha en bra sommar! Bidragen skickas in senast den 4 juni. Vinnarna presenteras på hemsidan den 11 juni. Trafiken utgör ett av de största problemen för barn i städer. Trafiken hindrar dem från att röra sig fritt. De utsätts för avgaser och buller. När biltrafiken ökar krymper barns närmiljö. Många föräldrar skyddar sina barn genom att skjutsa dem med bil, även då det gäller kortare sträckor. Barn som skjutsas till och från skolan och andra verksamheter går miste om, inte bara fysisk, utan också lek och därmed informellt lärande. Barns och ungas inflytande i samhälls- och trafikplanering ska utvecklas, vilket pågår i många kommuner. Trafikverket i samarbete med kommuner bygger om barns skol- och fritidsvägar. Barn och ungdomar konsulteras för att deras synpunkter ska beaktas innan beslut fattas. Ett första steg till medinflytande är att ha kunskap om det man vill påverka. Det får barnen genom att på egen hand och under säkra former kunna röra sig ute, leka och utforska sin närmiljö. 2 cyklar 2 cykeldatorer 10 biobiljetter Trafikkalender info@trafikkalendern.se Läs mer om en säker och trygg skolväg i lärarhandledningen Barn & Trafik nr. 3. Ett ex per lärare skickas till skolan i månadsskiftet februari/mars. Trafikkalender förbehåller sig rätten att använda inskickade tävlingsbidrag för publicering i sammanhang som berör projektets trafiksäkerhetsarbete.