GRÖN UNGDOM I STOCKHOLMREGIONENS ÅRSMÖTE 2015

Transkript

1 GRÖN UNGDOM I STOCKHOLMREGIONENS ÅRSMÖTE 2015

2 2 INNEHÅLL Praktisk information 3 Förslag till dagordning och tidsschema 4 Förslag till arbetsordning 8 Ordlista 12 Styrelsens verksamhetsberättelse 15 Ekonomisk rapport och bokslut 22 Valberedningens verksamhetsberättelse 24 Representant i Miljöpartiet i Stockholmsregionens styrelses verksamhetsberättelse 26 Regionombudens verksamhetsberättelse 27 Förslag till verksamhetsplan Förslag till budget 35 Propositioner Nytt politiskt regionprogram 2. Prioriterade målgrupper 3. Ta barns psykiska ohälsa på allvar 4. Låt ungdomsmottagningen vara första linjens psykaitri 5. Subventionera priventivmedel 6. Satsa på spårbunden trafik 7. Politik för Gröna investeringar i Stockholmsregionen Valberedningens förslag 52 Revisionsberättelse 58

3 3 Välkommen på årsmöte! Vårtider är lika med årsmötestider! Snart är det dags för Grön ungdom i Stockholmsregionens årsmöte och det kommer att bli hur kul som helst. Vi kommer att fatta många viktiga beslut, både politiska och organisatoriska Temat för årets årsmöte är Framtidsstaden. Det kommer att märkas genom att vi har bjudit in intressanta gäster som kommer att prata på temat. Vi har även lagt politiska förslag som är ett steg på vägen för att uppnå den framtidsstad som vi vill se: en grön och klimatsmart stad! Årsmötet kommer att hållas helgen mars i Folkuniversitets lokaler på Kungstensgatan 45. Närmsta tunnelbanestation är Rådmansgatan. Lokalerna är funktionsanpassade. Incheckningen till mötet öppnar kl Om du inte har varit på ett årsmöte förut är det bra att du kommer på årsmötesskolan kl Kl öppnas mötet, då är det viktigt att du är på plats och har checkat in! Vi kommer att bjuda på fika och lunch under dagarna. All mat som serveras är vegetarisk och vi kommer ta hänsyn till de allergier och preferenser som du uppgett i din anmälan. Handlingarna är din guide till årsmötet. Här står alla viktiga tider och delar av mötet, och här finns alla förslag mötet ska ta ställning till. Det är viktigt att du läser handlingarna innan mötet för vara förberedd och kunna fatta bra beslut. Vid alla typer av frågor kring årsmötet, kontakta vår organisationssekreterare Albin Arleskär. Du kan maila till albin.arleskär@mp.se eller ringa på Varmt välkommen på årsmöte!

4 4 Förslag till Dagordning och tidsschema Dagordningen är den lista med punkter som säger vad vi ska ta upp på årsmötet. Tips! Årsmöteskursen på lördagen kommer att förklara hur mötet går till och vad alla delar av mötet innebär, och en kan på ordlistan på sidan 12 se förklaringar till ord som är lite svåra! Lördag 9.00 Incheckningen öppnar 9.30 Årsmöteskurs Incheckningen stänger, mötet öppnas Förra året 1 Mötets öppnande 2 Val av mötesfunktionärer a) Ordförande b) Sekreterare c) Justerare d) Rösträknare 3 Fråga om mötet är stadgeenligt kallat 4 Fastställande av röstlängd 5 Fastställande av dagordning och tidsschema 6 Fastställande av arbetsordning 7 Verksamhets- och ekonomisk redovisning a) Styrelsens verksamhetsberättelse

5 5 b) Styrelsens resultat- och balansräkning c) Disposition av årets resultat d) Verksamhetsberättelse för andra årsmötesvalda grupper 8 Revisorernas berättelse 9 Fråga om ansvarsfrihet 10 Övriga rapporter a) Lokalavdelningar och -grupper samt arbetsgrupper Presentation av verksamhetsplan, budget, proposition 1 och Lunch Föreläsning Mattias Höjer, proffesor som forskat bland annat på hållbara städer Påverkanstorg för verksamhetsplan, budget, proposition 1 och Plenumdebatt verksamhetsplan, budget, proposition 1 och Beslutspass 11 Verksamhetsplan Budget 13 Organisatoriska propositioner 1. Nytt politiskt regionprogram 2. Prioriterade målgrupper Rast och fika Presentation av proposition Plenumdebatt proposition Mötet avslutas för dagen

6 6 Söndag 9.30 Tal av landstingspolitiker 9.45 Beslutspass Rast och fika Val Val Lunch 14 Politiska propositioner 3. Ta barns psykiska ohälsa på allvar 4. Låt ungdomsmottagningen vara första linjens psykaitri 5. Subventionera priventivmedel 6. Satsa på spårbunden trafik 7. Politik för Gröna investeringar i Stockholmsregionen 15 Val av språkrör a) Valberedningens förslag b) Kandidatpresentationer c) Fastställande av antal språkrör d) Pläderingar e) Val av språkrör 16 Val av ledamöter till styrelsen a) Valberedningens förslag b) Kandidatpresentationer c) Fastställande av antal ledamöter i styrelsen d) Pläderingar e) Val av ledamöter till styrelsen Valresultat språkrörsvalet Tal av språkrör Valresultat styrelse

7 Val av representanter till styrelse respektive valberedning i Miljöpartiet de gröna i Stockholmregionen, och val av regionombud a) Valberedningens förslag b) Kandidatpresentationer c) Pläderingar d) Val av representanter e) Val av regionombud 19 Val av valberedning och revisorer a) Styrelsens förslag b) Kandidatpresentationer c) Fastställande av antal ledamöter d) Val av valberedning e) Val av godkänd revisor f) Val av föreningsrevisor Avslut och avtackningar Mötet avslutas

8 8 Förslag till Arbetsordning Vad är en arbetsordning? En arbetsordning är reglerna för hur årsmötet ska gå till, för hur vi diskuterar och tar beslut. Organisationens stadgar reglerar också hur mötet går till och de står över arbetsordningen. Syftet med arbetsordningen är att årsmötet gemensamt tar ett demokratiskt beslut om reglerna för mötet, så att alla kan hänga med, bilda sig en uppfattning och ta beslut. Om något ord är otydligt kolla på ordlistan på sidan 12! Beslut tas i fyra steg: Förklaring av vad det är för beslut som ska tas Presentation av vilka förslag som finns Diskussion och yrkanden Omröstning Plenum Med plenum menas att vi alla diskuterar och tar beslut i samma rum, ett stormöte helt enkelt. I plenum tar vi beslut om det som står på dagordningen, samt på de yrkanden som kommit upp under olika delar av mötet. Förslagen presenteras av hen som lagt förslaget (till exempel styrelsen eller valberedningen) i plenum innan diskussion. Då det är diskussion i plenum följer vi följande regler: Vill en begära ordet räcker en upp sitt röstkort. Talarlistan kvoteras i första hand så att den som inte talat tidigare under en dagordningspunkt får tala, i andra hand efter kön. Talartiden för ens första debattinlägg under dagordningspunkten är två minuter, därefter en minut. Styrelsens presentationer får ta fem minuter.

9 9 Tidsschemat bryter talarlistan. Vill vi diskutera mer så får vi rösta om att debattiden ska förlängas. Den som vill ändra något om hur mötet går till kan lägga en så kallad ordningsfråga. De handlar bara om hur vi gör saker praktiskt, och inte själva besluten. En ordningsfråga bryter talarlistan. Om en tycker att en diskussion ska avslutas kan en begära ordningsfrågan streck i debatten. Efter streck har deltagarna en sista chans att sätta upp sig på talarlistan. Påverkanstorg Den största delen av diskussionerna sker genom så kallat påverkanstorg. Förslagen är uppsatta på olika stationer, och du väljer själv vad du vill diskutera. Du kan även skriva ändrings och tilläggsyrkanden under torget! Har du ett nytt yrkande så skriver en det på du lapp och sätter upp på stationen. Alla förslag ska skrivas på speciella yrkandelappar som finns vid stationen och som du kan få av den funktionär som ansvarar för stationen. Alla förslag ska skrivas i form av att-satser. En att-sats är en mening som börjar med ordet att och som går att säga ja eller nej till. Till exempel: Jag yrkar att alla på mötet ska få pengar till glass. Tänk på att du kan hitta kompromissförslag, där du kanske tillsammans med någon annan eller styrelsen enas om ett nytt förslag. Du kan stödja ett yrkande genom att skriva ditt röstkortsnummer på det. Förslag med stöd av färre än tre personer tas inte upp i plenum automatiskt, men det går alltid att återyrka genom att lämna en lapp till presidiet. Efter varje påverkanstorgs-omgång sammanställer de stationsansvariga alla yrkanden och lämnar dem till presidiet som tar upp besluten i plenum. Yrkanden i plenum

10 10 När yrkanden ska läggas i plenum gäller att alla yrkanden ska skrivas på speciella yrkandelappar som finns vid presidiet. Alla förslag ska även här skrivas i form av att-satser. Yrkanden kan läggas fram till att mötet beslutat att gå till beslut. Beslut När vi röstar kring beslut gäller följande regler: Rösta gör vi i första hand med acklamation, alltså genom att ropa Ja och sträcka upp vårt röstkort för antingen bifall eller avslag. Därefter uppskattar ordförande om yrkandet har vunnit bifall eller inte. För att yrkande ska få bifall ska det få enkel majoritet, alltså minst hälften av allas röster, om inte stadgarna säger annat. Är en osäker på om ordförande uppskattat rätt kan en begära votering, genom att säga votering innan klubban fallit. Då räknar rösträknarna det exakta antalet röster. Första gången kan ordföranden välja att göra en provvotering där rösträknarna inte måste räkna. Vid lika röstetal tas valet om, vid fortsatt lika röstetal avgör lotten. Personval Valberedningen presenterar först sitt förslag. Sedan får alla som kandiderar presentera sig i plenum. Talartiden är då 2 minuter för språkrörskandidater och 1 minut för övriga. Pläderingar Pläderingar är positiva debattinlägg om kandidater. Endast positiva pläderingar tillåts, alltså för en kandidat, inte emot en kandidat. Pläderingar sker i plenum och kandidaterna närvarar inte. För pläderingar gäller samma talartid som för övriga inlägg. Omröstning

11 11 Vi väljer genom sluten omröstning om någon så begär i plenum. Annars sker valet genom acklamation.

12 12 Ordlista Här är en lista med halvkrångliga mötesord som det kan vara bra att kunna för att hänga med på mötet! Acklamation Röstning genom att säga ja och sträcka upp sitt röstkort. Ordförande frågar först vilka som vill bifalla och sedan vilka som vill avslå. Säg ja på den som passar för dig men säg aldrig nej. Ajournera Uppskjutning eller paus i mötet. Arbetsordning Reglerna för hur mötet ska funka. Att-sats ett förslag till beslut, formulerat så att det går att säga ja eller nej till det. Avslag Rösta avslag när du inte håller med. Bifall Rösta bifall när du håller med. Bokslut Ekonomisk sammanställning av det gångna året. Budget Plan för beräknade inkomster och utgifter det kommande året. Dagordning Lista med punkter som ska tas upp på mötet. Delegera Någon får ansvar för att sköta en uppgift. Föredragning Någon berättar och förklarar en punkt på dagordningen. Justera Granska protokollet för mötet och kolla så att allt som står är rätt. Kvotering Regler för hur till exempel könsfördelningen i en grupp eller på talarlistan ska se ut.

13 13 Motion Ett förslag från medlemmarna som lämnas till mötet i förväg. Nominering Ett förslag på kandidat till ett uppdrag. Ordningsfråga Om någon vill framföra ett önskemål eller göra ett påpekande om mötesordningen, ropar den Ordningsfråga!. Paragraf ( ) Ett stycke i ett protokoll eller i stadgarna. Proposition Ett förslag från föreningens styrelse som lämnats till mötet i förväg. Protokoll Dokument där en skriver ned vad som beslutats på mötet. Påverkanstorg En mötesform där alla saker en ska besluta om är uppsatta på väggarna och folk får mingla runt för att diskutera och yrka. Reservation Är en inte nöjd med ett beslut som mötet fattat går det att göra en anteckning om det i protokollet, skriv ned vad du tycker och lämna på en lapp till mötesordförande. Röstkort Lappen som du måste hålla kolla på för att få rösta och begära ordet. Sakupplysning Viktig faktainformation om en fråga, bryter ofta talarlistan. Sluten omröstning Att rösta genom att lägga sin röstsedel i en låda. Stadgar Reglerna för en förening. Streck i debatten Om det är många som vill prata och debatten drar ut på tiden kan en besluta att sätta streck i debatten så att inga fler får sätta upp sig på talarlistan. Det görs genom en ordningsfråga där en yrkar streck i debatten. Talarlista En lista över de som vill tala på punkten som diskuteras på mötet. En skriver upp sig genom att sträcka upp sitt röstkort.

14 14 Vakant plats Ledig plats i till exempel en styrelse. Votering Beslut genom rösträkning. Votering ska alltid ske om någon begär det genom att ropa Votering! innan mötesordförandens klubba har fallit. Yrkande När en lägger ett förslag, formulerat som en att-sats, till exempel: Jag yrkar att det ska serveras glass på alla möten. VÅGA FRÅGA! Funderar du över något som inte står med här? Det finns alltid personer på mötet som kan förklara nya ord och hur vissa saker brukar göras. Är du osäker på vem som kan svara så fråga mötesordföranden, som brukar kunna ge svar på det mesta.

15 Verksamhetsberättelse 2014 På Grön Ungdom i Stockholmsregionens årsmöte 2014 valdes Eskil Engström (språkrör), Giancarlo Ita Gomero, Hanna Lidström (språkrör), Joakim Söder, Lovisa Sandberg, Nina Elmi, Pauline Fahlström, Semanur Taskin och Sara Söderström till Grön Ungdom i Stockholmsregionens styrelse. Lovisa Sandberg entledigades i oktober, och Olivia Nordell fyllnadsvaldes till styrelsen på ett extrainsatt årsmöte den 26 oktober har varit ett fantastiskt år för vår organisation. På årsmötet 2014 antog vår organisation en verksamhetsplan, där vi skrev att vi under 2014 skulle genomföra en valrörelse där alla som vill är med och bidrar till att göra det till den bästa och mest framgångsrika valrörelsen i Grön Ungdoms historia. Och det har vi verkligen gjort! Vi har inte bara genomfört en valrörelse, utan två stycken. Under de båda valrörelserna deltog vi på 230 externa aktiviteter så som bokbord, kampanjer eller debatter. I skolvalet inför de allmänna valen i september blev vi största, andra största eller tredje största parti på 262 av de 348 skolor i Stockholms län som deltog i skolvalet. På hela 54 skolorna blev vi största parti! Under året har vi mer än tredubblade antalet medlemmar totalt gick vi från knappt 600 medlemmar i mars till knappt 2000 medlemmar vid årsskiftet. Det gör att vi är ungefär en tredjedel av hela Grön Ungdom och mer än 25% av hela Miljöpartiet i Stockholmsregionen. I 11 av 26 kommuner i Stockholms län sitter vi i majoritet, och inte minst sitter vi för första gången i historien med i regeringen! Sammanfattningsvis har det varit ett sjukt roligt och häftigt år.

16 16 Verksamhetsberättelsen fortsätter nu med att berätta mer i detalj vad vi har gjort det senaste året. Den är indelad i tre huvudkategorier: Påverkansarbete, Aktiviteter och kunskapsbyggande samt Organisation och styrning. Kategorierna är samma kategorier som vi delat in vår verksamhetsplan i, och motsvarar de utskott som styrelsen internt har valt att arbeta i under året politiska utskottet, verksamhetsutskottet och organisationsutskottet. Påverkansarbete Det här året har verkligen varit ett politiskt år, där vi kampanjat! I verksamhetsplanen skrev vi att vi under 2014 skulle genomföra en valrörelse för alla, där många av våra medlemmar är med och kampanjar. Vi skrev att vår valrörelse skulle vara samtalsbaserad och lättillgänglig för både medlemmar och allmänhet. Efter valet skulle vi fortsätter vara utåtriktade och påverka Stockholms-politiken. De mål vi satte var att många medlemmar är med i valrörelsen, att vi skulle bidra till att Miljöpartiet skulle vinna valet och bidra till att många medlemmar får uppdrag i kommun, landsting och riksdag inklusive nämnder. Efter valet har vi inte kampanjat lika mycket som tänkt. Det beror till viss del på att den politisk hösten varit minst sagt turbulent, men också på fokusering på interna aktiviteter. Frågan om miljöpartiet vann valet beror ju helt på hur en definierar att vinna val. Men om vi utgår från målet var att bli ett regeringsparti har vi helt klart vunnit valet även om vi backade i riksdagsvalet i stort. Det är en också en frågeställning om Europaparlamentsvalet samt hur vi ser på vinst i landsting och de kommuner som ligger inom Stockholmsregionens geografiska område.

17 17 Vad gäller Europavalet skulle vi vilja påstå att vi har vunnit valet med råge då vi ökade med 4,39% och gick om Moderaterna som andra största parti. När det kommer till landstinget så hade vi hoppats på ett maktskifte till vår fördel vilket inte blev verklighet vid landstingsvalet. Däremot har vi tagit majoritet i flera av Stockholmsregionens kommuner vilket självklart är glädjande och måste ses som en valvinst. Vi har uppföljt följande från verksamhetsplanen för året: R Synas i media och på sociala medier R Delta på skolbesök, debatter och andra evenemang vi bjuds in till R Kampanja med Miljöpartiets politik R Sprida kunskap och bilda opinion om vår politik till våra prioriterade målgrupper R Uppmuntra medlemmar att delta i valrörelsen R Uppmuntra medlemmar att åka på årsmöten och kongresser och stödja demsom åker som ombud och deltagare R Följa valplanen Q Ge medlemmar möjlighet att påverka språkrörens beslut Q Fortsätta kampanja efter valet Aktiviteter och kunskapsbyggande Under det här verksamhetsåret har vi genomfört fler aktiviteter än någonsin tidigare. Det har varit ett oerhört roligt år fyllt med kunskap där vi har varit fokuserade på värvning. Under årets gång har Grön ungdom i Stockholmsregionen tredubblat sitt medlemsantal och vi har varit fokuserade på utåtriktad aktivitet. Verksamhetsåret har naturligt blivit präglat av valrörelse.

18 18 Vi har haft flertal aktiviteter och utbildningar inriktade på hur en kampanjar, hur en debatterar och hur en håller bokbord innan och under valrörelserna, samtliga har varit mycket lyckade. Under de båda valrörelserna har vi haft tre anställda på kansliet som delegerats ansvar för att ansvara över aktiviteter, vilket har gett aktivitets och kunskapsbyggande extra resurser. Regelbundet under valrörelserna har vi också haft Öppet Kansli, dit medlemmar har kunnat komma för hjälp med aktiviteter eller för att planera diverse saker. Fyra arbetsgrupper verkade under valrörelsen, då framför allt under EU-valrörelsen under namnen Pynta, Skrika, Lära och Prata. Det har hållts en nämnd-skola där vi har kunnat utbilda våra medlemmar hur ett arbete i nämnd fungerar. Vi anordnade ett Almedalsläger tillsammans med övriga regioner som uppskattades och som många medlemmar deltog i. Under sommarledigheten hade vi nio kampanjtillfällen utspridda över hela Stockholm där fokus var Klimat och feminism som var Grön ungdoms bestämda fokusområden inför riksdagsvalet i september. Vi har ordnat en träff för lokalt aktiva som gett verktyg till hur en kan organisera aktivitet lokalt efter valet. Nätverket för unga politiker har startats upp och till detta har två sammankallande valts och ett ramdokument har tagits fram. Sandra Fogelberg från förbundsstyrelsen har utbildat verksamhetsutskottet i styrelsen i medlemskultur och normkritik vilket gav bland annat resultat i en normkritisk utbildning på Grön ungdom i Stockholmsregionens extrainsatta årsmöte den oktober. En studieresa till Bryssel anordnades 6-8 november. Vi har planerat och organiserat kring val av ombud inför Grön ungdoms riksårsmöte som ägde rum den 21-22de februari i Haninge. Under hösten har fyra studiecirklar planerats och genomförts. En i grön politik, en i feminism, en om klimat och en om djurrätt. Träff för nya medlemmar och medlemsmöten har skett kontinuerligt under verksamhetsårets gång. Med den internationella kvinnodagen i sikte skapades en 8mars grupp som genomfört flertalet aktiviteter

19 19 innan och under 8 mars. Den 4de februari höll Grön ungdom i Stockholmsregionen tillsammans med Gröna Studenter i Stockholm en föreläsning med Hans Rosling i landstingssalen. Utöver det har Träff för nya medlemmar och medlemsmöten har skett kontinuerligt under verksamhetsårets gång. För att sammanfatta året har det varit ett intensivt år där en mångfald av aktiviteter har skett med fokus på utåtriktad sådan. Under hösten har fokus varit att ge möjligheter till att fördjupa sig inom politiska områden genom utbildningar och studiecirklar. Vi har uppföljt följande från verksamhetsplanen för året: R Kraftigt öka vårt medlemsantal genom att vara inriktade på värvning R Ha flera utbildningar om hur en kampanjar R Ha en majoritet av aktiviteter som bygger på kampanjande R Ha en samtalsinriktad valrörelse R Utbilda och informera unga under 26 om hur en kandiderar till nämnder R Ha grundläggande utbildningar inom olika ämnen R Följa Eftervalsplanen R Följa aktivitets- och utbildningsplanen R Ha demokratiska medlemsmöten som följer mallen för medlemsmöten R Gemensamt gå på Miljöpartiets medlemsmöten och aktiviteter R Hjälpa lokalavdelningarna att arrangera många aktiviteter med låga trösklar R Uppmuntra lokalavdelningar att fyllnadsvälja till styrelser och grupper R Stötta lokalavdelningar och grupper R Stötta vårt nätverk för unga politiker Q Ha medlemsmöten med stor makt och inflytande över styrelsen Organisation och styrning

20 20 Inför 2014 skrev vi tre mål i verksamhetsplanen under rubriken Organisation och styrning. Det målen var ett kansli som har detaljerad koll över valrörelsen och fattar praktiska beslut, en strategisk styrelse som har övergripande koll över valrörelsen och fattar inriktningsbeslut samt en effektiv kommunikation som når alla medlemmar och där varje kommunikationskanal har ett tydligt syfte och används lagom ofta. Rent konkret skrev vi att vi ville ha ett kansli med stor kapacitet, genom att utöka kansliet och anställa unga som kan ta debatter, skolpresentationer och medverka på olika evenemang. Under året har vi haft tre ordinarie anställda en verksamhetsutvecklare, en organisationssekreterare och en kampanjchef. Inför valet bestämde vi att ha vår verksamhetsutvecklare anställd på heltid istället för halvtid, vilket vi fortsatt med året ut. Även kampanjchefen var anställd på heltid, och vår organisationssekreterare på ungefär halvtid. Inför de båda valrörelserna arvoderade vi våra språkrör och anställde valarbetare, som arbetade med att ta representera oss på debatter och bokbord, vid kampanjtillfällen, i valstugor och medverkade på medlemsaktiviteter. I Europaparlamentsvalen hade vi ett arvoderat språkrör och en valarbetare, och under valrörelsen till de allmänna valen i september hade vi två heltidsarvoderade språkrör och fyra valarbetare. Vid årsskiftet 2014/2015 har vi även anställt en ny organisationssekreterare, vilket gör att vi genomför tre rekryteringsprocesser under valet. Kommunikationen är möjligtvis det som inte fungerat lika bra under året. I verksamhetsplanen för året skrev vi att kommunikation kommer att vara en väldigt viktig del av valrörelsen. Både inåtriktad

21 21 för att kommunicera med våra medlemmar och mellan olika aktörer men även utåtriktad för att sprida våra politiska budskap. I verksamhetsplanen stod det att vi skulle ha en välanvänd sida som främsta kommunikationskanal. Styrelsen anser att hemsidan har varit välanvänd från organisationens sida men att det inte har varit den främsta kommunikationskanalen för våra medlemmar. Vi har uppföljt följande från verksamhetsplanen för året: R Ha arbetsgrupper som operativt genomför utåtriktad aktivitet R Ha valanställningar efter budgetutrymme R Anställa fler i valrörelserna för att medverka på utåtriktade evenemang. R Utbilda styrelsen R Utbilda valberedningen R Göra en skriftlig utvärdering av valrörelsen R Ha god kommunikation mellan styrelse-kansli och kanslikontaktpersoner R Ha kontinuerlig kontakt med Miljöpartiet på alla relevanta instanser Q Ha en tydlig och tillgänglig kommunikation för våra medlemmar Q Ha en välanvänd hemsida som främsta kommunikationskanal Q Följa planen för kommunikation och information Grön Ungdom i Stockholmsregionens styrelse Sara Söderström, Joakim Söder, Olivia Nordell, Semanur Taskin, Eskil Engström, Hanna Lidström, Giancarlo Ita Gomero, Pauline Fahlström, Nina Elmi

22 Ekonomisk rapport Intäkter Budget Utfall Miljöpartiet i Stockholmsregionen Grön ungdom Stockholms stad Kommunbidrag Upplösning valfond Övriga intäkter Summa intäkter Utgifter Budget Utfall Kanslikostnader Kansli Ekonomiarbete Personal Förtroendevalda Styrelsen RegRix Valberedningen Regionombuden Lokal verksamhet Lokalavdelning och -grupper & projektfond Stockholms stads lokalavdelning

23 23 Regional verksamhet Årsmöte Utbildningar (sept-dec) Träffar för nya medlemmar Medlemsmöten Information och kommunikation Val Valanställningar Aktivitet och utbildning Pride Almedalen Material Politik Externt Deltagaravgifter RÅM Grönt Forum Summa utgifter Årets resultat Därför yrkar Grön Ungdom i Stockholmsregionens styrelse Att bokförs mot eget kapital Att lägga resultat- och balansräkningen till handlingarna.

24 Valberedningens verksamhetsberättelse Under årsmötet 2014 valdes tre personer till valberedningen, Paula Hadad, Charlotta Ljungberg och Johan Orenius. Under våren gick valberedningen en utbildning hålld av Sverre Dahlstedt, en av miljöpartiets riksvalberedare. Under ett medlemsmöte i början av hösten entledigades Paula Hadad och Anton Fendert invaldes. Valberedningen har observerat styrelsen löpande i verksamheten och närvarat på tre styrelsemöten under året. Under hösten har valberedningen genomfört flera beredningsprocesser. Inför de val som har gjorts har valberedningen tagit fram en kravprofil samt önskemål för uppdragen som har beretts. Valberedningen har även satt upp mål på spridning i de förslag som tagits fram. Efter att valberedningen åter var fulltaliga valdes Charlotta till sammankallande på ett konstituerande möte. Strax därefter började arbetet med beredningen av fyllnadsval till styrelsen samt 8-mars gruppen. Inför det nya ombudssystemet för Grön Ungdom riks behövde Stockholmsregionen välja ombud. På var trettionde medlem fick ett ombud åka. Detta resulterade i cirka 60 platser för vår region som skulle väljas. Valberedningen påbörjade en process och redovisade under medlemsmötet i november ett förslag på cirka 60 ombud. Inför årsmötet 2015 öppnade valberedningen upp för kandidaturer i mitten av januari. Under denna process har valberedningen intervjuat sittande styrelseledamöter för att få en uppfattning om

25 25 organisationens behov. Löpande under processen har kandidaterna fått presentera sig och komma på intervju. Valberedningens förslag har skickats ut tillsammans med handlingarna.

26 Representant i Miljöpartiet i Stockholmsregionens styrelses verksamhetsberättelse Under året har jag, Tova Melin, suttit i MP Stockholmsregionens styrelse för Grön Ungdom i Stockholmsregionens räkning. Jag har deltagit i styrelsens arbete, närvarat på alla möten och läst nästan alla handlingar. Jag har också varit vald till jämställdhetsambassadör för MP-regionen som en del av styrelsearbetet. I styrelsen har jag efter bästa förmåga drivit mina hjärtefrågor, som jag också betraktar som typiskt grönungdomliga. I det här fallet har det varit saker som interndemokrati/mötestekniker, representation/mångfald, feminism. Tyvärr har det känts svårt att bli lyssnad på och jag har ännu inte riktigt förstått vilken roll styrelsen har, eller vem det är som bestämmer egentligen. Men det har varit lärorikt och oftast trevligt i alla fall.

27 Regionombudens verksamhetsberättelse På Grön Ungdom i Stockholmsregionens årsmöte 2014 valdes Klara Lidman och Alice Erkhammar till ordinarie regionombud och Sara Almström, Giancarlo Ita Gomero, Erik Nordlund och Pontus Holmlund valdes till ersättare. Tack vare att Grön Ungdom i Stockholmsregionen ökade sitt medlemsantal från 623 till 1961 medlemmar, d.v.s. med hela 215 %, under 2014 tilldelades vi två ytterligare ordinarie regionombud inför 2015 vilka automatiskt blev Sara Almström och Giancarlo Ita Gomero. Under det gångna verksamhetsåret har regionombuden deltagit på Miljöpartiet de gröna i Stockholmsregionens årsmöte 2014 samt på alla 5 av deras regionmöten. På alla dessa möten var vi minst två regionombud närvarande. Innan årsmötet samt inför de regionmöten där det varit relevant har vi haft förmöten. På vårt första förmöte antog vi ett dokument med mål för verksamhetsåret. Vi har hållit en stående informationspunkt för Grön Ungdom i Stockholmsregionen på alla regionmöten där tid funnits. Vi deltog aktivt i processen med att ta fram ett landstingspolitiskt punktprogram för Grön Ungdom i Stockholmsregionen. Utöver regionmöten har vi även deltagit på en strategidag för regionombud och ett förankringsmöte för direktiv till landstinget inför förhandlingarna efter landstingsvalet. Efter beslutet om hävande av byggstopp för Förbifart Stockholm deltog vi i ett informationsmöte. Vi har också besvarat en enkät om måldokument för Miljöpartiet de gröna i Stockholmsregionen

28 28 Förslag till Verksamhetsplan Grön Ungdom i Stockholmsregionen är 2015 en organisation som samlar mer än 2000 medlemmar en tredubbling sedan förra året. Vi ska kunna erbjuda alla våra nya medlemmar den bästa plattformen för politiskt engagemang, har ska alla känna sig inkluderade och önskade. Under 2015 tar verksamhetsplanen sikte på att starta upp långsiktiga lokalavdelningar, den egna organisationen starkas och det politiska inflytandet ökas. Verksamhetsplanen air det som bestämmer vad styrelsen ska arbeta med under aret. Förra aret föreslog styrelsen att vi ska anta en tvåårig plan. En tvåårig verksamhetsplan gör att vi kan ha ett tydligare långsiktigt arbete som möjliggör for styrelsen att arbeta mer strategiskt. Vi förordar ett fortsatt långsiktigt fokus med en tvåårig verksamhetsplan som sträcker sig mellan Den förra verksamhetsplanen överlappar därför delvis den verksamhetsplan som vi nu antar. Verksamhetsplanen är indelad i tre delar: påverkansarbete, verksamhet samt organisation och styrning. Varje del innehåller tre målsättningar, en kort beskrivning av hur vi vill jobba och en lista med saker som ska genomföras. Vi avslutar varje del med några saker som ska genomföras Inriktning 2015: Synlig, påverkande och inkluderande Under 2014 genomförde vi vår bästa valrörelse någonsin, aldrig tidigare har vi kunnat samla lika många medlemmar och nå ut till så många personer! Under valet växte samtidigt vår organisation väsentligt. Under 2015 ska alla nya medlemmar fa en plats i vår organisation och fortsatt vilja engagera sig. Även om valet för oss som organisation var en framgång så är vi ännu i opposition i