Mål och Budget

Transkript

1 Mål och Budget

2 Bilder: Martin Litens, där inget annat anges. Original: Bokstaven AB. Mål och budget

3 Mål och Budget Mål och budget

4 Innehåll Kommunstyrelsens ordförande har ordet...5 Vision 2020, Rättvik där tradition möter framtid...6 Organisation...7 Kommunövergripande mål Budgetförutsättningar och ekonomisk information Balansbudget...14 Resultatbudget...15 Finansieringsbudget...16 Investeringsbudget...16 Verksamhetsramar Mål och budget

5 Nytt år, ny budget och nya mål. I vår vision talar vi bland annat om Rättvik som en tillväxtkommun, en kommun som lockar människor att bosätta sig här, en kommun där näringslivet uppmuntras att växa och skapa arbetstillfällen. Där våra barn och unga känner trygghet och de äldre också får den omsorg de behöver. Vår vision berättar hur vi vill uppleva Rättvik 2020 och du kan läsa den i sin helhet på sidan det är ett antal år dit, men tiden går fort och det är dags att gå från ord till handling och här har vi ett gemensamt ansvar. Att vi påverkas av vår omvärld är en självklarhet. Det är inte bara ekonomiskt vi påverkas, vi på - verkas också av media, trender och urbanisering. Sverige är det land i EU där urbaniseringen går fortast, och hur möter vi det. Ja, vi måste vara och förbli en attraktiv kommun Ett av våra mål är just att profilera Rättviks som en attraktiv boendekommun och erbjuda en professionell inflyttarservice. Att vi inom en snar framtid kan erbjuda ett utbyggt mobil- och bredbandsnät är en förutsättning både för oss som bor här, besöker oss och för våra företagare. Ska vi vara en attraktiv kommun är skolorna oerhört viktiga. Vi vill fortsätta att utveckla våra moderna och trygga skolor så att alla barn som går ut grundskolan har behörighet att söka till gym - nasiet. Barnkullarna sjunker de kommande åren och det är därför viktigt att vi bibehåller vår attraktionskraft. Idag har vi ett stort antal elever på gymnasiet som kommer från andra kommuner och det är viktigt. Målet är att under perioden bli länets mest attraktiva gymnasieskola där minst hälften av ungdomarna som går ut årskurs 9 i Rättvik väljer Stiernhööksgymnasiet. Vi ska självklart uppfattas som en attraktiv kommun även för de äldre. Vardagen ska upplevas positiv med fokus på rehabilitering, friskvård, aktiviteter och stimulans. För att en kommun ska kunna tillhandahålla bra skolor och god omsorg krävs ett blomstrande näringsliv. Det är därför viktigt att vi fortsätter att stötta vårt befintliga näringsliv men att vi också aktivt arbetar med nyetableringar. Jag vill vara med och skapa ett samhälle där samarbete, nytänkande och mod kännetecknar vårt arbete och där våra ibland högt uppsatta mål leder till att vi blir ännu bättre och utvecklas i positiv riktning Annette Riesbeck Kommunstyrelsens ordförande Mål och budget

6 Vision 2020 Rättvik där tradition möter framtid Rättvik är en tillväxtkommun som kännetecknas av att vara ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar. Besöksnäringen har en fortsatt stark utveckling och näringslivet präglas av entreprenörsanda, småskalighet, mångfald och jämställdhet. Här finns de mest attraktiva boendemiljöerna med hög livskvalitet, trygghet, goda pendlingsmöjligheter och service för våra innevånare och besökare, vilket bidrar till vår ökade inflyttning. Bidrar till trivseln gör också vårt rika kultur- och föreningsliv och vår unika natur. Bevarade traditioner, nytänkande och mod i samklang skapar en fantastisk livsmiljö. Kommunens kännetecken Rättviks Kommun är en av Sveriges 290 kommuner. Kommunen består av de tre församlingarna Rättvik, Boda och Ore och har tillsammans en befolkning på cirka personer. Kommunen omfattar en yta på kvadratkilometer vilket motsvarar Vätterns yta och lite till. Den längsta sträckan inom kommungränsen kan uppmätas till 9,3 mil. Kommunen är känd för sina levande byar i ett öppet odlingslandskap med ett stort inslag av bygdekultur. Bygden lockar årligen tusentals besökare och besöksnäringen är idag kommunens största privata näring. Rättviks kommun strävar mot en hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling handlar om människans agerande gentemot varandra och omgivningen. Inte bara ur ett ekologiskt perspektiv utan även utifrån ett socialt och ekonomiskt perspektiv. Hållbar utveckling är en process som innebär ett långsiktigt ansvarstagande för sam hällsutvecklingen och jordens resurser. I Rättviks kommun står hållbar utveckling för integration, bevarande av våra byar och byskolor, förnyelsebar energi, lokalproducerade livsmedel och ett öppet landskap. För att lyckas krävs en bradialog mellan politiker och medborgare så att allas kunskaper, idéer och viljor tas till vara. Vi kallar det Rättviksmodellen. Den politiska organisationen Kommunen har hand om en mängd verksamheter som berör oss alla, både vuxna och barn. Av all tänkbar samhällsservice finns det några områden som kommunen är skyldig att svara för enligt lag. Andra verksamheter är frivilliga och beslutas lokal politiskt. Obligatoriskt är förstås förskola och skola, socialtjänst, vård och omsorg men också renhållning, räddningstjänst och planoch byggfrågor. Exempel på frivilliga verksamheter är fritidsoch kulturverksamhet, kommunal musikskola eller gymnasium för att nämna några. För att sköta allt detta krävs en beslutande politisk organisation bestående av förtroendevalda och en verkställande förvaltningsorganisation med kommun anställda. Enligt kommunallagen ska det i en kommun finnas kommunfullmäktige, kommunstyrelse, revision, valnämnd samt överförmyndare. Utöver detta har kommunen stor frihet att organisera sin verksamhet. Inför mandatperioden har den politiska organisationen förändrats och det har bildats fler utskott under kommun styrelsen. Fokus har legat på att skapa en organisation med ett bredare politiskt inflytande, tydlighet och effektivitet. Att skapa fler utskott under kommunstyrelsen är en modell som ofta tillämpas i mindre kommuner i syfte att öka framförallt styrning och effektivitet. 6 Mål och budget

7 Politisk organisation i Rättviks kommun från 1 januari 2015 Tillfälliga beredningar KF Miljö/Bygg Valnämnd Revision Överförm. Individnämnd Gemensam nämnd inom Socialtjänsten KS RKAB RFAB RTAB KSAU PU FU SU BU SHU Mandatfördelning i kummunfullmäktige Parti M FP C S V KD MP SD Totalt Mandat Mål och budget

8 Kommunövergripande mål Ekonomi och effektivitet Vi har en god ekonomi som skapar utrymme för framtidssatsningar. Vi arbetar effektivt och kostnadsmedvetet i hela organisationen och vi har väl avvägda avgifter. Kommunens resultat motsvarar två procentenheter av skatteintäkterna. att arbetet med att uppnå balans i ekonomin intensifieras. god ekonomisk uppföljning där avvikelser analyseras och åtgärder vidtas. Befolkning Valfrihet och självbestämmande kännetecknar möjligheternas Rättvik och invånarna känner sig stolta över att vara Rätt - vikare. Antalet invånare har fortsatt att öka bland annat genom en stor inflyttning samt att Rättviksungdomarna i större utsträckning väljer att bo kvar i sin hemkommun. Ålders - sammansättningen har förändrats genom att antalet ungdomar och unga familjer har ökat. Folkhälsoarbetet och det förebyggande arbetet inom ANDT-området (alkohol, narkotika, doping och tobak) ger ett gott resultat och befolkningen blir allt friskare både fysiskt och psykiskt. riktade insatser för att profilera Rättviks kommun som en attraktiv boendeort. en professionell inflyttarservice. ett väl utbyggt mobil- och bredbandsnät för hushåll och företag för att bland annat möjliggöra distansarbete. Barn, ungdomar och skola Våra skolor utvecklas kontinuerligt och vi erbjuder moderna och trygga skolmiljöer. Kvaliteten upplevs som hög på för - skolan, i grundskolan och på gymnasieskolan. Barn och ungdomar trivs i Rättvik och upplever att de har inflytande. utökad valfrihet i barnomsorgen. att elever som går ut grundskolan har behörighet att söka till gymnasiet. att musikskolan bibehåller antal elever och utvecklar deras färdigheter. att Stiernhööksgymnasiet blir en av länets mest attraktiva gymnasieskolor där minst hälften av eleverna från Rättvik väljer att studera. att samarbetet med andra kommuner inom vuxenutbildningen utvecklas ytterligare och alla vuxenstuderande når målen och blir behöriga till eventuellt fortsatta studier. att ett ungdomspolitiskt handlingsprogram antas och ligger till grund för ett fortsatt gott ungdomsarbete. Verksamheten i Ungdomens Hus och Santana utvecklas ytterligare i samarbete med andra aktörer. Vård, omsorg och omtanke Vi har en bra vård och omsorg med stor valfrihet, vad gäller boendeformer, aktiviteter och hemtjänst. Våra äldre och personer med funktionsnedsättning upplever sin vardag som positiv där det sociala innehållet genomsyrar tillvaron utifrån ett hälso - främjande förhållningssätt. Förutsättningarna för äldre att bo kvar i sitt hem är goda och anhörigstödet upplevs som gott. ökad valfrihet i vård och omsorg. tillkomsten av anpassade lägenheter. ökat fokus på rehabilitering, friskvård, aktiviteter och stimulans. att ge ett ökat stöd till föräldrar. en utökad samverkan mellan kommun, landsting och övriga organisationer i samhället. ökat antal demensplatser alternativt demensteam. Arbetsmarknad, näringsliv Företagarna upplever ett gott samarbete med kommunen. Vi stödjer det etablerade näringslivet som till stor del består av små- och medelstora företag och arbetar aktivt med nyetableringar. Rättvik är en känd turistdestination och besöksnäringen är viktig för vår kommuns utveckling, därför fortsätter vi att möjliggöra satsningar inom besöksnäringen.de gröna näringarna fortsätter att utvecklas i en positiv riktning och efterfrågan på lokalproducerade livsmedel ökar. att konceptet Tillväxt & Tillsyn genomsyrar all kommunal verksamhet. att vi fortsatt arbetar för att förbättra företagsklimatet i kommunen och på så sätt når målet att bli bland de 50 bästa kommunerna i Svenskt Näringslivs ranking. ett Vackert Rättvik för att bibehålla vår starka ställning som besöksort. en evenemangslots som stöttar och hjälper till att samordna såväl kommunens befintliga som nya evenemang. att våra UF-företagare får stöd och hjälp av kommunens näringslivsenhet. Boende och samhällsplanering Vi erbjuder tomter för bostadsbyggande i attraktiva lägen. I takt med det ökade behovet byggs nya bostäder av olika karaktär i hela kommunen. Vi erbjuder mark och lokaler som täcker näringslivets behov. Vi har en framsynt samhällsplanering där vi bevakar invånarnas intressen och möter olika människors behov. lägenheter för ungdomar och äldre. att Persborgsområdet samt Lissbrändan färdigställs för bostadsbyggande. att ett flertal centralt belägna områden färdigställs för bostadsbyggande. LIS-områden för utveckling och exploatering. att vi aktivt marknadsför våra exploateringsområden. att kontakten med externa fastighetsägare och bostadsföretag intensifieras för att möjliggöra nyetablering. 8 Mål och budget

9 Infrastruktur och skydd Invånarna upplever sig bo i en säker och trygg kommun både i samhället och i det egna hemmet. Utsattheten för brott, olyckor, bränder och samhällskriser är låg. Möjligheterna att arbets pendla inom regionen är goda och vi har täta tågförbindelser med Arlanda och Stockholm. ett aktivt engagemang för att bibehålla pendlingstrafiken till och från Rättvik. en pendlarparkering i Söderås. en utbyggd busshållplats i Vikarbyn. ett fortsatt arbete med att förbättra kommunens vägar. ett blåljusens-hus i Rättvik. ett aktivt arbete mot kränkande behandling och mobbing. ett förebyggande arbete mot våld i nära relationer. att antalet fallolyckor minskar. Demokrati och delaktighet Kommunens information håller hög kvalitet och alla kan ta del av den. Kommunens övergripande mål och visioner är väl kända och våra politiker och tjänstemän är tillgängliga för medborgarna. Invånarna känner sig delaktiga i såväl samhällets utveckling som i den demokratiska processen. att alla invånare ska kunna påverka kommunens fortsatta utveckling. att Rättvik har en väl genomtänkt och fungerande integration i samverkan med det övriga samhället. ett professionellt och gott mottagande där den som kontaktar kommunen ska få en snabb återkoppling på enklare frågor. att arbetet med Medborgardialog intensifieras och omfattar såväl personliga som nätbaserade möten. Kultur och fritid Alla invånare och besökare ska kunna ta del av det stora ut - budet av kultur och fritidsaktiviteter som finns att tillgå både i centrala Rättvik och i kringliggande byar. Det är därför av högsta vikt att tillgängligheten för människor med funktionsnedsättning ökar succesivt. Kulturens betydelse för kommunen är stor och vi erbjuder ett differentierat utbud i hela kommunen. Många vistas i vår vackra natur. De uppmärkta lederna inbjuder till vandring, cykling och ridning och den så kallade Naturturismen ökar. fortsatt stöd till ideella krafter, föreningar och studieförbund. att en ny lekplats planeras på Prästskogsvallen och att man i samband med det arbetet också tar hänsyn till de äldres önskemål om en attraktiv mötesplats. en plan för utveckling av strandområdet mellan Siljansbadets camping och båthamnen. utveckling av våra fiskevårdsområden för att gynna fisketurismen. planering av en skateboardplan. Miljö och hållbarhet Vi lägger idag grunden för den miljö som framtida generationer ska leva i. Det är därför viktigt att vårt miljöarbete fortgår och att ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet genomsyrar vår verksamhet. Vi uppmuntrar till ett klimatsmart, energisnålt och miljövänligare boende. Det öppna kulturlandskapet som är en viktig resurs för livsmedelsproduktionen men också för besöksnäringen har utökats. Vi strävar efter att de råvaror som vi använder i de kommunala köken kommer från egen produktion eller från närområdet. att antalet miljöbilar som används i kommunens regi ökar. att öka andelen miljömärkta livsmedel i de kommunala köken. produkter som innehåller ämnen som är särskilt farliga för människors hälsa och miljön fasas ut. att det öppna landskapet utökas med hjälp av bland annat betande djur. att revidera kommunens miljöpolicy. Attraktiv arbetsgivare Rättviks kommun upplevs som en spännande och attraktiv arbetsgivare med ett kompetent och tydligt ledarskap. Vi uppmuntrar till dialog och medarbetarskap och i kontakten med kommunens invånare är ett positivt bemötande en självklarhet. Vi strävar efter att möte medarbetarnas önskemål och behov i en flexibel organisation där vi även samarbetar med andra kommuner. en utveckling av chefs- och ledarskapet i kommunen. en plan för den framtida personalförsörjningen. att erbjuda praktik- och lärlingsplatser och till unga sommarjobb i förvaltningarna. Mål och budget

10 Budgetförutsättningar och ekonomisk information Samhällsekonomin Enligt Sveriges Kommuner och Landsting har svensk ekonomi i årutvecklats förhållandevis svagt, efter en stark avslutning på fjolåret. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag utveckling av svensk export. Svensk BNP beräknas i år växa med 1,9 procent. Nästa år ser förutsättningarna bättre ut och BNP beräknas då växa med 2,9 procent. Arbetsmarknaden har ut vecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Den starka ökningen av arbetskraften har dock inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. Den kommer nu successivt minska ned till omkring 6,5 procent Tack vare att ekonomin befinner sig i en återhämtningsfas växer det reala skatteunderlaget relativt snabbt, med över 2 procent nästa år och omkring 1,5 procent därefter. Underskottet i den offentliga sektorns finanser minskar långsamt men stannar ändå på minus 0,5 procent Diagram 2 BNP i Sverige Förändring från föregående kvartal i årstakt respektive nivå i miljarder kronor i 2011 års priser; säsong srensade data 1000 BNP nivå i fasta priser Miljarder kronor Procentuell förändring närmaste kvartal Procent Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. 10 Mål och budget

11 Kommunens resultat För 2015 är ett positivt resultat på 5 mkr. budgeterat. Det kommunövergripande målet för resultatet är på två procentenheter av skatteintäkterna. För att målet skall uppfyllas, krävs det skatteintäkter på drygt 12 mkr. För 2014 har ett positivt resultat på 2,3 mkr. budgeterats. Enligt den senaste prognosen förväntas resultatet bli ett mycket litet plusresultat. Att kommunen överhuvudtaget får ett plusresultat beror på utvecklingen de sista två månaderna och poster i bokslutet såsom pensionsskuld och semesterlöneskuld. Numera finns det i kommunallagen ett krav att intäkterna skall överstiga kostnaderna både när budgeten upprättas och för varje års resultat. Om resultatet för ett visst år är att kostnaderna överstiger intäkterna, skall detta minusresultat återställas inom de närmaste följande tre åren. Diagram 7 Kommunernas resultat före extraordinära poster Miljarder kronor respektive procent av skatter och generella statsbidrag ,8 2,7 9,0 3,8 13,3 2,7 10,1 1,8 7,0 2,7 10,6 3,2 13,6 2,2 9,4 3,3 3,4 14,3 15,3 A. Procent B. Miljarder kr 0 2, Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Mål och budget

12 Skatteintäkter och nettokostnader Skatteintäkterna ska räcka till finansiering av den löpande driftverksamheten, avsättningar till framtida pensionsåtaganden, räntor samt avskrivningar. Hur nettokostnaderna för den löpande verksamheten utvecklas i relation till skatteintäkterna är därför av avgörande betydelse för kommunens ekonomiska ställning. Om nettokostnaderna ökar snabbare än skatteintäkterna försämras kommunens ekonomi, lånebehovet ökar och handlingsutrymmet begränsas. På sikt är en sådan utveckling ohållbar. Diagrammet visar att den löpande verksamhetens kostnader är större än skatteintäkterna 2015 och har så varit sedan 2009, med undantag av Förhållandet visar att kommunens ekonomi är känslig för oförutsedda händelser och att inga marginaler finns för att klara en ekonomi i balans, om detta inträffar. Utveckling av nettokostnad/skatteintäkter KOSTN. SKATT 103,1% 100,9% 102,5% 100,5% 99,6% 100,9% 99,4% 100,2% 95,8% 93,0% 100,4% 98,4% 0 Bokslut 06 Bokslut 08 Bokslut 10 Bokslut 12 Budget 14 Budget 16 Bokslut 05 Bokslut 07 Bokslut 09 Bokslut 11 Bokslut 13 Budget 15 Soliditet Soliditeten anger hur stor andel av de totala tillgångarna som finansierats med egna medel. Det är ett mått som visar kommunens styrka på lång sikt. Resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring är det som påverkar soliditeten. Det senaste bokslutet som var år 2013, förbättrades soliditeten med 24,9 procent i jämförelse med året innan. Orsaken till denna extrema förbättring av soliditeten var att kommunens samtliga lån på 216 mkr. överfördes till Rättviks Fastigheter AB. Samtidigt minskades kommunens fordran på bolaget med motsvarande belopp. I och med att transaktionerna skedde inom koncernen, så blev koncernens fordringar och skulder opåverkade. % 59,0% 33,0% 31,0% 31,0% 31,0% 31,0% 29,0% 28,0% 30,0% 38,0% 36,0% 36,0% 36,0% 36,0% 34,0% Mål och budget

13 Lån Under 2013 överflyttades alla kommunens lån på sammanlagt 216 Mkr. till Rättviks Fastigheter AB (RFAB). Samtidigt minskades kommunens reversfordran på RFAB med motsvarande belopp. Fordran härrör från när kommunen tidigare bildade RFAB och fastigheter överfördes, men bolaget erlade ingen likvid utan fick istället en skuld till kommunen. Kommunen har efter denna överföring av lånen, inga långfristiga lån, men inom koncernen är skuldförhållandet oförändrat. Mkr Kommunens skattesats Kommunens skattesats för år 2015 är oförändrat 22 kronor och 29 öre. År 2015 har Rättvik tillsammans med Leksand den lägsta kommunala skattesatsen i länet. Landstinget skattesats för 2015 är 11 kronor och 16 öre. För Rättviks kommun blir då den totala skattesatsen 33 kronor och 45 öre. År 2014: 22,29 År 2015: 22,29 Befolkningsutveckling Jämfört med 1:a november 2013 visar befolkningstalet för 1 november 2014 en minskning med 10 st invånare. Precis som fördelningen tidigare brukar vara, är även 2014 ett år med större inflyttning än utflyttning, men med flera avlidna än födda Mål och budget

14 Balansbudget (Tkr) TILLGÅNGAR BOKSLUT BUDGET BUDGET Materiella anläggningstillgångar Markinnehav Mark byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Förråd Exploateringsfastigheter Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav årets resultat Avsättningar Avsättning för pensioner o liknande förpliktelser Summa avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 14 Mål och budget

15 Resultatbudget (Tkr) BOKSLUT BUDGET BUDGET BUDGET BUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT EFTER SKATTEINTÄKTER OCH FINANSNETTO Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader ÅRETS RESULTAT Mål och budget

16 Finansieringsbudget (Tkr) BOKSLUT BUDGET BUDGET DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för avskrivningar Justering för avsättning pensioner och övrigt Justering för reavinster Justering för reaförsluster Justering för övriga, ej likviditetspåverkande Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökn(-)minsk(+)förråd och varulager 268 Ökn(-)minsk(+)kortfristiga fordringar Ökn(+)minskn(-)kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Amortering av skuld Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten 251 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Investeringsbudget (Tkr) Inventarieinvesteringar Infrastrukturinvesteringar Investeringar i byggnader Mark och anläggningar Totalt Kommunfullmäktige beslutar om ramanslag enligt ovan och kommunstyrelsen kommer därefter att dela upp ramanslagen på olika projekt. 16 Mål och budget

17 Verksamhetsramar (Tkr) RAM RAM RAM VERKSAMHET Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Stab & serviceförvaltningen Socialförvaltningen Samhällsutvecklingsförvaltningen Barn- & utbildningsförvaltningen Arbetsgiv.avg./Pensioner Intern kapitaltjänst Summa Verksamhetens andel av den totala budgeten 2015 Verksamheterna Barn- och utbildningsförvaltningen samt Socialförvaltningen svarar för näranog 80 procent av den totala verksamhetsbudgeten % 43,06% 36,70% 12,31% 0,55% Kommunfullmäktige 1,57% Kommunstyrelsen 5,81% Stab- & serviceförvaltningen Socialförvaltningen Samhällsutvecklingsförvaltningen Barn- & utbildningsförvaltningen Mål och budget

18 Håven Storhåven Snotten Storejen Ejheden Hermansborg Ärteråsen Björnberget Tenninge Dalfors Skattungen Näset Furudals bruk Furudal Amungen Hedbodberget Östanvik Oresjön Östansjö Sunnanhed Dalbyn Norrboda Sörboda Gulleråsen Getryggen Halgonberget Finnbacka Kärvsåsen Dalstuga Änderåsen Hommanbodarna Silvberg Boda kyrkby Västanå Tammeråsen Karl Tövåsen Bingsjö Lenåsen S Vålberget Ovanmyra Östbjörka Solberga Born Ljugaren Ingels Dalhalla Röjeråsen Gärdsjö Granmor Västberg Backa Nittsjö Dådran Prästbodarna Västbjörka Ickholmen Öja Blecket Sätra Vikarbyn Nyberget Rättvik Sjurberg Klitta Lisskog Lerdal Gärdebyn Hedsåsen Bäck Ärtled Utby Söderås Stumsnäs Siljan Utanåker Östergrav Västgärde Västergrav Risås Mårtanberg Brossen 18 Mål och budget

19 Mål och budget

20 Rättviks kommun RÄTTVIK