Svenskt portföljinnehav 2013

Transkript

1 BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:1 Svenskt portföljinnehav 2013 Utländska portföljaktier och räntebärande värdepapper

2

3 Utländska portföljaktier och räntebärande värdepapper 2013 Statistiska centralbyrån 2014

4 Swedish portfolio holdings 2013 Foreign portfolio equities and debt securities Statistics Sweden 2014 Tidigare publicering Previous publication Producent Producer Svenskt portföljinnehav 2012, SCB Svenskt portföljinnehav 2011, SCB Svenskt portföljinnehav 2010, SCB Svenskt portföljinnehav 2009, SCB Svenskt portföljinnehav 2008, SCB Svenskt portföljinnehav 2007, SCB Svenskt portföljinnehav 2006, SCB Svenskt portföljinnehav 2005, Riksbanken 2006 Swedish portfolio holdings SCB, enheten för betalningsbalans- och finansmarknadsstatistik Statistics Sweden, Unit for Balance of Payment and Financial Market Statistics SE Stockholm Inquiries Sharareh Behrooz, Inquiries sharareh.behrooz@scb.se Janina Karlsson, janina.karlsson@scb.se Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, Svenskt portföljinnehav. Utländska portföljaktier och räntebärande värdepapper It is permitted to copy and reproduce the contents in this publication. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Swedish portfolio holdings Foreign portfolio equities and debt securities. ISSN (Online) URN:NBN:SE:SCB-2013-FM02BR1401_pdf Denna publikation finns enbart i elektronisk form på This publication is only available in electronic form on

5 Förord Förord Denna studie är en del i Internationella valutafondens (IMF) omfattande undersökning och mäter det svenska innehavet av utländska portföljtillgångar per den 31 december Portföljtillgångarna är uppdelade på utländska aktier, fondandelar och räntebärande värdepapper. Undersökningen ger förutom en komplett landfördelning, även en fördelning på svenska innehavarkategorier per instrument. När det gäller räntebärande värdepapper finns dessutom information om emittentsektor (stat eller övrig). Syftet med undersökningen är, förutom att delta i den internationella studien, att förse Sveriges utlandsställning med uppgifter över svenska innehav av utländska aktier, fondandelar och räntebärande värdepapper. Riksbanken har sedan år 2001 deltagit i undersökningen och sedan den 1 september 2007 utför SCB, på Riksbankens uppdrag, produktionen av denna undersökning. Publikationen har tagits fram inom SCB:s enhet för Betalningsbalans och finansmarknadsstatistik. Statistiska centralbyrån september 2014 Folke Carlsson Annika Norlén

6

7 Innehåll Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Svenskt portföljinnehav i utländska värdepapper Portföljtillgångarnas värde... 9 Placeringar i aktier och fondandelar ökade med 12 procent Liten ökning i utländska obligationer Geografisk spridning Innehavet i aktier från USA ökar Ökat innehav av räntebärande värdepapper Sektor- och emittentfördelning Små förändringar i sektorfördelningen Placeringar i statsobligationer ökade Europapper dominerar Bakgrund till undersökningen Fakta om statistiken Definitioner och förklaringar Portföljaktier Obligationer Penningmarknadsinstrument Landtillhörighet Sektorsindelning Värdering Undersökningsmetod Statistikens tillförlitlighet Annan värdepappersstatistik Bilagor Bilaga 1 Landfördelning av utländska värdepapper Bilaga 2 Landfördelning av portföljaktier Bilaga 3 Landfördelning av räntebärande värdepapper Bilaga 4 Landfördelning av direktägda aktier Bilaga 5 Landfördelning av fondandelar Bilaga 6 Landfördelning av innehav i portföljaktier, tidsserie Statistiska centralbyrån 5

8 6 Statistiska centralbyrån

9 Sammanfattning Sammanfattning Undersökningen är en del av Internationella valutafondens undersökning CPIS (Coordinated Portfolio Investment Survey) och mäter svenska placerares portföljtillgångar i utlandet. Mätningen har genomförts årligen sedan Värdet av innehaven uppgick vid utgången av 2013 till miljarder kronor vilket är en ökning med 296 miljarder kronor eller knappt 9 procent jämfört med år Det ökade värdet på portföljtillgångarna beror främst på innehavet av aktier som stigit med drygt 20 procent. Framför allt är det innehav av aktier från USA och Schweiz som ligger bakom uppgången. USA, Luxemburg och Storbritannien fortsätter att vara de länder vars värdepapper svenska investerare placerar mest i. Av dessa tre länder är det framförallt investeringarna i USA som ökat, med knapp 141 miljarder kronor eller 20 procent. Sektorn övriga finansinstitut, bestående av bl.a. försäkringsföretag och fondbolag, utgör även 2013 den största innehavarsektorn av utländska portföljinvesteringar med drygt hälften av det totala innehavet. Sektorerna socialförsäkringar och MFI 1 svarar för 17 respektive 16 procent av de totala placeringarna. Under 2013 ökade placeringarna i utländska statsobligationer. Vid utgången av 2013 utgjorde det svenska innehavet i dessa värdepapper 384 miljarder kronor, vilket motsvarar 40 procent av det svenska innehavet av utländska obligationer var motsvarande belopp och andel 354 miljarder kronor och 38 procent. 1 Sektorn Monetära finansinstitut (MFI) består av banker och bostadsinstitut. Statistiska centralbyrån 7

10 8 Statistiska centralbyrån

11 Svenskt portföljinnehav i utländska värdepapper 2013 I rapporten presenteras resultaten från den årliga undersökningen om svenska placerares innehav av utländska portföljtillgångar 2. Studien genomförs av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank och ingår i en världsomspännande internationell undersökning under ledning av Internationella valutafonden (IMF). Det svenska innehavet av utländska portföljtillgångar mäts per den 31 december Portföljtillgångarna presenteras uppdelade på portföljaktier (aktier och fondandelar) och räntebärande värdepapper (obligationer och penningmarknadsinstrument). Vidare visas placeringarnas geografiska fördelning samt uppdelning per innehavarsektor. Slutligen presenteras en emittent- och valutafördelning av räntebärande värdepapper. Portföljtillgångarnas värde Värdet av svenska placerares utländska portföljtillgångar uppgick vid utgången av 2013 till miljarder kronor. Detta kan jämföras med utgången av år 2012 då tillgångsvärdet uppgick till miljarder kronor. Portföljtillgångarna består till största delen av portföljaktier. Tabell 1 Svenska investerares utländska portföljinnehav , miljarder kronor Sektor Portföljaktier Räntebärande värdepapper Totalt Tabell 2 Förändring i svenska investerares utländska portföljinnehav, Sektor Portföljaktier 11,7% 13,5% -9,1% 12,6% 38,0% -27,8% 12,1% 10,7% Räntebärande värdepapper 2,6% -1,4% -7,3% -0,8% -0,6% -1,6% 16,9% 23,4% Totalt 9,0% 8,6% -8,5% 7,9% 21,4% -18,5% 13,7% 14,8% 2 Portföljtillgångar inkluderar aktier (där ägandet i ett bolag är lägre än 10% av aktiekapitalet eller rösterna), fonder samt räntebärande värdepapper. Statistiska centralbyrån 9

12 Placeringar i aktier och fondandelar ökade med 12 procent Per den sista december 2013 uppgick svenska innehav av utländska aktier och fondandelar till miljarder kronor, vilket kan jämföras med föregående år då värdet var miljarder kronor, en ökning med 12 procent. Bakom ökningen i utländska portföljaktier ligger bland annat en börsuppgång på 24 procent, samt att svenska investerare enligt betalningsbalansstatistiken nettoköpt utländska portföljaktier under året. Diagram 1 Historisk utveckling i det svenska innehavet av utländska aktier och fondandelar MSCI World Index & Mdr SEK Totalt innehav Börsutveckling Drygt 64 procent av svenskarnas innehav av utländska portföljaktier är placerat i aktier. Värdet på aktieinnehavet uppgick vid utgången av 2013 till miljarder kronor vilket är en ökning med 20 procent från föregående år. Innehavet av utländska fondandelar uppgick till 925 miljarder kronor och minskade med 1 procent från Det minskade innehavet i utländska fonder beror sannolikt på de nya skattereglerna från den 1 januari De nya reglerna innebar att skatten på svenskregistrerade fonder avskaffades. Tidigare registrerades ofta fonder i utlandet på grund av förmånligare beskattningsregler. Med de nya skattereglerna finns inte längre samma incitament för svenska fondbolag att ha fonderna registrerade i utlandet. En förklaring till det minskade innehavet i utlandsregistrerade fonder kan således vara att fonder flyttats hem till Sverige. 10 Statistiska centralbyrån

13 Diagram 2 Svenskt innehav av utländska aktier och fondandelar, Aktier Fondandelar Liten ökning i utländska obligationer Svenska innehav av utländska räntebärande värdepapper uppgick år 2013 till miljarder kronor, vilket är en ökning med 25 miljarder kronor eller 3 procent jämfört med Mellan 2002 och 2007 kan man se en tydligt uppåtgående trend i svenskars innehav av utländska obligationer. Sedan 2007 är innehavet relativt stabilt men minskat något årligen fram till 2013, då innehavet återigen ökar. Det svenska innehavet i utländska penningmarknadsinstrument är i stort sett oförändrat i jämförelse mot föregående år. Penningmarknadsinstrument utgör en liten del av det totala innehavet av utländska räntebärande värdepapper, 2013 stod de för drygt 3 procent. Detta i kombination med den korta löptiden leder till att innehavet av dessa värdepapper procentuellt förändras mycket mellan åren. Diagram 3 Svenskt innehav av utländska obligationer och penningmarknadsinstrument Obligationer PMI Statistiska centralbyrån 11

14 Geografisk spridning I undersökningen redovisas även portföljinvesteringarnas geografiska spridning. Undersökningen visar på en relativt stabil geografisk fördelning genom åren. De tre länderna med störst investeringar har varit desamma sedan Svenskarnas utländska portföljinvesteringar domineras av innehav i USA, Luxemburg och Storbritannien. Vid utgången av 2013 stod innehavet i dessa länder för nästan hälften av svenskarnas totala portföljinvesteringar i utlandet. Diagram 4 Svenska investerares utländska portföljinnehav 2013 Mdr, SEK Räntebärande Portföljaktier Det svenska innehavet i Luxemburg domineras av portföljaktier, medan den räntebärande andelen är mycket liten. Att investeringar i Luxemburg utgör en så betydande andel av svenskarnas totala innehav i utländska portföljaktier beror till stor del på det sätt som fondandelar hanteras i undersökningen. 3 Innehavet i aktier från USA ökar Fördelningen av svenska investerares innehav i utländska portföljaktier uppdelat per geografisk zon har följt samma utveckling de senaste åren. Huvuddelen av placeringarna i portföljaktier utgörs av innehav från EU-området, vilka har ökat något från föregående år. Vid utgången av 2013 uppgick investeringarna inom EU till miljarder kronor, vilket är ungefär hälften av de totala investeringarna i portföljaktier. De totala innehaven i portföljaktier uppgick till miljarder kronor vilket är en ökning med 270 miljoner kronor från föregående år. Aktieinnehavet från USA ökade med 108 miljarder från föregående år, och uppgår till 556 miljarder kronor. USA är det största enskilda 3 Utländska fonder landfördelas efter det land där fonden är registrerad i och rapporteras som portföljaktier oavsett vilka värdepapper fonden placerar i. Luxemburgs stora andel i innehavet av portföljaktier är en följd av att många fondbolag har valt att registrera sina fonder i Luxemburg bland annat på grund av tidigare mer förmånliga beskattningsregler. 12 Statistiska centralbyrån

15 mottagarlandet av de svenska aktieinvesteringarna med knappt 34 procent av det totala innehavet. Aktieinnehaven från Schweiz ökade med 39 miljarder från föregående år och stod därmed för den näst största ökningen efter USA. Även investeringarna i aktier från Storbritannien ökade och uppgår till 215 miljarder kronor. De svenska innehaven i utländska fonder har tvärtemot innehavet i utländska aktier minskat under året, och uppgår till 925 miljarder kronor. Det är främst innehav i finska fonder som minskat med drygt 50 miljarder kronor. Tabell 3 Svenska placeringar av utländska portföljaktier Belopp (miljarder kronor) Andel (%) EU ,7 53,4 51,1 52,8 54,9 Nordamerika ,7 25,2 26,3 24,5 22,9 Övriga Europa ,1 9,8 10,4 11,5 11,5 Asien ,3 6,5 6,6 6,9 6,1 Oceanien ,1 1,2 1,3 1,5 1,4 Övriga världen ,2 3,9 4,3 2,9 3,3 Totalt ,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Övriga världen består av Latinamerika, Centralamerika, Afrika samt internationella organisationer. Gruppens innehav av portföljaktier har ökat med 16 miljarder kronor jämfört med föregående år. Ökat innehav av räntebärande värdepapper Innehaven i räntebärande värdepapper ökade med totalt 26 miljarder kronor eller med 3 procent mellan år 2013 och Ökningen beror främst på ett ökat innehav av värdepapper från EU-området och Nordamerika. Innehaven från dessa områden har totalt ökat med 50 miljarder kronor från föregående år. Den största enskilda ökningen har skett i amerikanska obligationer vilka har ökat med 31 miljarder kronor. I likhet med tidigare år är det i EU-området samt Nordamerika som svenskarna har sina största innehav. USA är det största enskilda mottagarlandet av svenska investeringar i räntebärande värdepapper där innehavet uppgick till 186 miljarder kronor år Inom EU är det Tyskland som dominerar, varefter Danmark och Storbritannien följer. De största innehavsminskningarna finner man i obligationer från Kanada och Schweiz vilka har minskat med 13 respektive 12 miljarder kronor. Statistiska centralbyrån 13

16 Tabell 4 Svenska placeringar i utländska räntebärande värdepapper Belopp (miljarder kronor) Andel (%) EU ,8 66,5 67,7 66,5 66,1 Nordamerika ,8 18,2 20,9 21,7 21,1 Övriga Europa ,9 10,9 7,5 8,7 8,4 Asien ,6 0,7 0,8 0,7 1,5 Oceanien ,9 2,0 1,6 1,6 1,9 Övriga världen ,1 1,6 1,5 0,9 1,0 Totalt ,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Landfördelningen av innehavet av räntebärande värdepapper skiljer sig åt mellan penningmarknadsinstrument och obligationer. Landfördelningen av de korta papperna varierar också mer över åren vilket till stor del beror på den kortare löptiden. En annan anledning till variationerna är att innehavet av korta räntebärande värdepapper är mindre jämfört med innehavet i obligationer, vilket gör att enskilda instituts förvärv eller avyttring därmed kan få stor påverkan på statistiken. Det totala värdet av innehaven i penningmarknadsinstrument uppgick vid utgången av 2013 till 31 miljarder kronor vilket kan jämföras mot föregående år då innehavet uppgick till 35 miljarder kronor. Under 2013 är det främst penningmarknadsinstrument från Norge, Luxemburg och USA som dominerar. Tillsammans utgör dessa tre länder 53 procent av innehaven. Störst är innehavet i norska penningmarknadsinstrument som uppgår till 7 miljarder kronor, trots en minskning från föregående år. Nedgången i penningmarknadsinstrument förklaras främst av innehav från Danmark, som minskat med knappt 5 miljarder kronor eller 57 procent. Störst ökning från föregående år har skett i innehaven från Luxemburg och USA. Innehaven från USA motsvarar 4 miljarder kronor, vilket kan jämföras med föregående år då innehaven uppgick till knappt 2 miljarder kronor. 14 Statistiska centralbyrån

17 Diagram 6a Landfördelning penningmarknadsinstrument % 20% 15% 10% 5% % Landfördelningen av innehavet av utländska obligationer har varit relativt stabil genom åren. De svenska investerarna ökade under 2013 sina innehav av amerikanska obligationer med 31 miljarder kronor. USA är det enskilt största mottagarlandet och innehaven i dessa utgör 19 procent av de totala innehaven. Innehaven i brittiska, nederländska och finska obligationer ökade med 10 miljarder kronor vardera. Innehavet i tyska obligationer uppgår till 168 miljarder kronor och utgör 17 procent av de totala innehaven. Inom posten övriga världen finns bland annat Europeiska investeringsbanken i vars obligationer svenska investerare placerat 31 miljarder kronor. Diagram 6b Landfördelning obligationer % 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Statistiska centralbyrån 15

18 Sektor- och emittentfördelning Utöver geografisk spridning visar undersökningen även utländska portföljinvesteringar uppdelat efter innehavarsektorer 4. Vidare visas svenska investerares placeringar i utländska räntebärande värdepapper fördelade efter emittentsektorerna staten och övriga. Slutligen redovisas innehav i utländska räntebärande värdepapper fördelade efter emissionsvaluta. Små förändringar i sektorfördelningen Sektorernas relativa andelar av de totala tillgångarna har genom åren förändrats förhållandevis lite och så ser det ut även i årets undersökning. Innehavarsektorn övriga finansinstitut, som framför allt omfattas av försäkringsföretag och fondbolag, dominerar kraftigt med en ägarandel på knappt 54 procent. Det är den största innehavarsektorn sedan Övriga finansinstitut äger främst portföljaktier, men sektorn innehar även sedan utgången av 2011 den största ägarandelen av räntebärande värdepapper. I jämförelse med 2012 års utfall har sektorn monetära finansinstituts ägarandel minskat med 2,5 procentenheter till förmån för övriga finansinstitut vars innehav har ökat i förhållande till övriga sektorer. Övriga sektorers ägarandel har varit relativt stabila över tiden. Kommuner är den enda innehavarsektorn som för andra året i rad har minskat sitt portföljinnehav. Det är framförallt innehavet av fonder registrerade i Luxemburg som har minskat. Diagram 7 Svenska innehavarsektorer, 2013 Övr. finansinstitut 54,0 % MFI 15,9 % Socialförsäkring 16,6 % Hushåll 10,7 % Icke finansiella företag 2,5 % Staten 0,3 % Kommuner 0,0 % 4 Uppdelningen på sektorer är gjord utifrån SCB:s klassificering av institutionella sektorer för finansiell statistik. En närmare förklaring finns i kapitlet Fakta om statistiken. 16 Statistiska centralbyrån

19 Sektorn icke-finansiella företag ökade sin ägarandel från 2,1 procent vid utgången av 2012 till 2,5 procent vid utgången av Sektorn ökade sitt innehav av aktier med knappt 30 miljarder kronor samtidigt som innehavet i obligationer minskade med drygt 8 miljarder kronor. Icke-finansiella företag har framförallt ökat sitt innehavet i norska aktier. I övrigt behåller icke-finansiella företag sin allokering från 2012 med en övervikt av portföljaktier mot räntebärande. Diagram 8 Icke-finansiella företags portföljinnehav Mdr Räntebärande Portföljaktier Sektorn övriga finansinstitut har ökat sitt innehav av utländska portföljinnehav med 249 miljarder kronor, och 2013 uppgick sektorns totala innehav till miljarder kronor eller knappt 54 procent av Sveriges totala portföljtillgångar. Större delen av sektorns innehav ligger i aktier, där innehavarsektorn äger drygt 65 procent av Sveriges totala innehav. Sektorns största innehav består av aktier från USA, Schweiz och Storbritannien. Sektorn socialförsäkringar, med en ägarandel på 17 procent, har ökat sitt innehav av utländska portföljinnehav med 57 miljarder kronor och står som näst största innehavarsektorn efter övriga finansinstitut. Sektorn Monetära finansinstitut, som vid utgången av 2012 var den näst största innehavarsektorn, har istället minskat sitt innehav motsvarande 36 miljarder kronor uppgick sektorns ägarandel till 16 procent av Sveriges totala innehav. Hushållen, vars ägarandel av räntebärande värdepapper är relativt liten, har en betydande ställning som innehavarsektor av utländska fondandelar. Under 2013 uppgick hushållens ägarandel av utländska fondandelar till knappt 35 procent. Statistiska centralbyrån 17

20 Tabell 5 Innehavarsektorer per instrument 2013, miljarder kronor Sektor Aktier Andel (%) Fonder Andel (%) Räntebärande Andel (%) Totalt Andel (%) Övriga finansinstitut , , , ,96 MFI 145 8,7 68 7, , ,93 Socialförsäkring , , , ,62 Hushåll 46 2, , , ,68 Icke-finansiella ftg 41 2,5 27 2, , ,49 Staten 4 0,3 4 0,44 2 0, ,30 Kommuner 0 0,0 1 0,05 0 0,02 1 0,02 Totalt , , , ,0 Placeringar i statsobligationer ökade Ett led i undersökningen är att visa emittentfördelningen av obligationer och penningmarknadsinstrument. Fördelningen gör det möjligt att i innehaven av utländska räntebärande värdepapper urskilja statspapper från övriga emittenters värdepapper. Vid utgången av 2013 ägde svenska investerare 388 miljarder kronor i utländska statspapper vilket motsvarar en andel på knappt 39 procent. Motsvarande belopp och andel år 2012 var 361 miljarder kronor och knappt 37 procent. Tabell 6 Emittentfördelning av svenska placeringar i utländska räntebärande värdepapper 2013, miljarder kronor Emittent Obligationer Andel (%) PMI Andel (%) Totalt Andel (%) Stat ,6 4 13, ,8 Övriga , , ,2 Totalt , , ,0 Per den sista december 2013 uppgick ägandet i långa statspapper till 384 miljarder kronor, vilket motsvarar en andel på 40 procent. Samma belopp och andel år 2012 var 354 miljarder kronor och 38 procent. Bland de svenska innehavarsektorerna var beteendet lite olika vad gäller placeringar i statspapper jämfört med övriga värdepapper. Störst andel statspapper i sina portföljer hade socialförsäkringssektorn samt övriga finansinstitut, 52 respektive 51 procent av dessa sektorers innehav i utländska räntebärande värdepapper var emitterade av stat. 18 Statistiska centralbyrån

21 Övriga finansinstitut hade det största innehavet i statsobligationer medan det var sektorn MFI som stod för merparten av innehavet i statsskuldsväxlar. Övriga finansinstitut är den sektor som ökat sina placeringar i räntebärande statspapper i störst utsträckning. Europapper dominerar Nedbrytningen på valuta visar att denomineringsvaluta skiljer sig åt mellan obligationer och penningmarknadsinstrument. Enligt diagram 10a nedan var euron den dominerade valutan för utländska obligationer vid utgången av Svenska kronan och amerikanska dollarn utgör en stor andel med 26 respektive 24 procent. Diagram 10a: Valutafördelning av obligationer EUR 33,0% GBP 5,5% JPY 0,5% SEK 26,2% USD 24,2% Övriga 10,6% Det svenska innehavet i utländska penningmarknadsinstrument är inte lika stort jämfört med utländska obligationer. Detta gör att enskilda rapportörers förändringar i rapporteringen kan få stora genomslag, vilket även återspeglas tydligt i valutafördelningen. Även för innehavet i penningmarknadsinstrument var det euron som dominerade och uppgick till 30 procent. Den svenska kronan och amerikanska dollarn utgjorde bägge knappt 24 procent vardera av innehavet. Diagram 10b: Valutafördelning av penningmarknadsinstrument EUR 30,1% GBP 1,0% JPY 0,0% SEK 23,9% USD 23,7% Övriga 21,3% Statistiska centralbyrån 19

22 Bakgrund till undersökningen I en rapport av IMF (Godeaux Report) år 1992 presenterades stora avvikelser i den internationella portföljstatistiken. Rapporten visade på att värdet av världens samlade skulder översteg värdet på de samlade tillgångarna. Mot bakgrund av det inledde IMF en internationell undersökning om utländska portföljtillgångar, The Coordinated Portfolio Investment Survey (CPIS), år Denna studie är en del i IMF: s omfattande internationella undersökning och mäter det svenska innehavet av utländska portföljtillgångar beträffande både utländska aktier, fondandelar och räntebärande värdepapper. 5 Den internationella undersökningen har sammanlagt genomförts tretton gånger. Sverige har deltagit vid varje tillfälle. Syftet med undersökningen är först och främst att förbättra statistiken. Med hjälp av undersökningen får varje deltagarland en rimlig uppskattning av de utländska portföljtillgångarna värderade till ett marknadsvärde. Eftersom samtliga länders portföljtillgångar i utlandet landfördelas erhålls med detta också en spegelbild av ländernas motsvarande skuldsida. Detta leder till en mer heltäckande bild av det internationella mönstret av portföljinvesteringar, vilket också gynnar kvaliteten på statistiken. 5 Innehav av direkta investeringar ingår inte i undersökningen. 20 Statistiska centralbyrån

23 Fakta om statistiken Fakta om statistiken Riksbanken har sedan 1989 genomfört en årlig undersökning om svenska placerares innehav av utländska aktier och fondandelar. Undersökningen i sin nuvarande utformning, inkluderande både aktier, fondandelar och räntebärande värdepapper har producerats sedan Undersökningen mäter det svenska innehavet av utländska portföljtillgångar per den 31 december Portföljtillgångarna är uppdelade på utländska aktier, fondandelar och räntebärande värdepapper (obligationer och penningmarknadsinstrument). Undersökningen ger förutom en komplett landfördelning även en fördelning på svenska innehavarkategorier. När det gäller räntebärande värdepapper finns dessutom en valutafördelning, samt information om emittentsektor (stat eller övrig). Syftet med undersökningen är, förutom att delta i den internationella studien, att förse tillgångssidan i utlandsställningen med stockuppgifter över svenska innehav av utländska aktier, fondandelar och räntebärande värdepapper. Uppgifter om hushållens eventuella direkta portföljinnehav i depåer i utlandet saknas. Utländska depåinstitut omfattas inte av den svenska undersökningen och alternativet att fråga enskilda hushåll om deras innehav i utländska portföljinvesteringar är inte praktiskt genomförbart. Definitioner och förklaringar Portföljaktier Med portföljaktier avses såväl aktier som fondandelar; innehav i bolag med en ägarandel som understiger 10 procent av rösterna eller kapitalet. Utländska portföljaktier innefattar t ex utländska depåbevis som handlas i Sverige samt andelar i värdepappersfonder registrerade i utlandet. Undersökningen har följt IMF:s anvisningar i detta avseende. Obligationer Med obligationer avses räntebärande värdepapper med en ursprunglig löptid längre än ett år. Penningmarknadsinstrument Med penningmarknadsinstrument (PMI) avses räntebärande värdepapper med en ursprunglig löptid kortare än ett år. Landtillhörighet Med landtillhörighet avses emittentens hemland, d v s det land där emittenten har sin adress, oavsett i vilken valuta värdepappren är denominerade eller i vilket land de är noterade och förvarade. Statistiska centralbyrån 21

24 Fakta om statistiken Svenskt portföljinnehav Sektorsindelning Uppdelningen på sektorer är gjord utifrån Statistiska Centralbyråns klassificering av institutionella sektorer för finansiell statistik och visar innehavarens sektortillhörighet. Sektorerna i undersökningen består av; Monetära finansinstitut (MFI): banker och bostadsinstitut. Övriga finansinstitut: Fonder och värdepappersbolag. Socialförsäkring: Socialförsäkringsfonder såsom AP-fonderna. Icke finansiella företag: Bolag vars huvudsakliga aktivitet är produktion av varor eller icke-finansiella tjänster. Hushåll: Egna hushåll och hushållens icke-vinstdrivande organisationer samt svenska kyrkan. Staten: Riksgäldskontoret samt andra statliga affärsverk. Kommuner: Primärkommuner. Värdering Tillgångarna är redovisade till marknadsvärde och valutakurs gällande den 31 december Undantaget gäller onoterade aktier som kan vara skattade med hjälp av P/E-tal alternativt årets utdelning eller redovisade till det nominella värdet. Undersökningsmetod Den svenska undersökningen har gjorts i form av en totalundersökning. För vissa kategorier, t ex försäkringsföretag och stiftelser, har en s.k. cut-off gjorts. Statistiska centralbyrån har vänt sig till tre typer av aktörer i undersökningen; depåinstitut, fondförvaltare samt slutplacerare. Omkring 380 potentiella svenska placerare har ombetts rapportera sina innehav i utländska portföljtillgångar. Av dessa har 278 svarat att de har innehav att rapportera. För att undvika dubbelräkning har depåinstitut instruerats att urskilja hushållssektorn från övriga sektorers depåinnehav i rapporteringen. Fondförvaltarna har rapporterat sina svenskregistrerade fonders innehav i utländska värdepapper. Värdet av svenska placerares andelar i fondförvaltarnas utlandsregistrerade fonder har rapporterats av placerare. De inkomna uppgifterna har granskats och sammanställts av Statistiska centralbyrån. Statistikens tillförlitlighet Statistiken bygger på insamlade uppgifter från den valda populationen. Rapporteringsskyldighet föreligger och svarsfrekvensen slutade på 96%. En undertäckning av hushållssektorns samlade innehav finns. Det är inte möjligt att involvera utländska depåförvaltare i undersökningen och på så sätt missas hushållens utländska värdepapper som förvaras i utländsk depå. Granskning och rimlighetsbedömning görs löpande och revideringar av tidigare års uppgifter görs då fel upptäcks. 22 Statistiska centralbyrån

25 Fakta om statistiken Annan värdepappersstatistik Varje månad publicerar Statistiska centralbyrån Portföljinvesteringar med utlandet, flöden över såväl primär- som sekundärmarknaden, avista. Ställningsuppgifter vad gäller svenska respektive utländska värdepapper finns även publicerade i utlandsställningen. Svenska värdepappersdatabasen publicerar månatligen uppgifter om räntebärande värdepapper utgivna av svenska emittenter. Mer information om värdepappersstatistiken finns på Statistiska centralbyråns hemsida Internationella Valutafondens sammanställning över samtliga länders portföljtillgångar i utlandet finns på IMF:s hemsida Statistiska centralbyrån 23

26 Bilagor Svenskt portföljinnehav Bilagor Bilaga 1 Landfördelning av utländska värdepapper Landfördelning av svenska placerares innehav av utländska värdepapper per 31 december, miljoner kronor Europa EU Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Italien Luxemburg Nederländerna Polen Portugal Spanien Storbritannien Tyskland Ungern Österrike Baltiska länderna Övriga EU Central- & Östeuropa Ryssland Övriga Central- & Östeuropa Övriga Europa Schweiz Norge Övriga Europa Nordamerika USA Kanada Latinamerika Argentina Brasilien Chile Colombia Mexico Peru Övriga Latinamerika Central-Amerika Oceanien Australien Övriga Oceanien Asien Japan Sydostasien Filippinerna Hongkong Indonesien Kina Malaysia Singapore Sydkorea Taiwan Thailand Övriga Asien Afrika Sydafrika Övriga Afrika Internationella organisationer Övriga världen TOTALT Statistiska centralbyrån

27 Bilagor Bilaga 2 Landfördelning av portföljaktier Landfördelning av svenska placerares innehav av utländska aktier och fondandelar per 31 december, miljoner kronor Europa EU Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Italien Luxemburg Nederländerna Polen Portugal Spanien Storbritannien Tyskland Ungern Österrike Baltiska länderna Övriga EU Central- & Östeuropa Ryssland Övriga Central- & Östeuropa Övriga Europa Schweiz Norge Övriga Europa Nordamerika USA Kanada Latinamerika Argentina Brasilien Chile Colombia Mexico Peru Övriga Latinamerika Central-Amerika Oceanien Australien Övriga Oceanien Asien Japan Sydostasien Filippinerna Hongkong Indonesien Kina Malaysia Singapore Sydkorea Taiwan Thailand Övriga Asien Afrika Sydafrika Övriga Afrika Internationella organisationer Övriga världen TOTALT Statistiska centralbyrån 25

28 Bilagor Svenskt portföljinnehav Bilaga 3 Landfördelning av räntebärande värdepapper Landfördelning av svenska placerares innehav av utländska räntebärande värdepapper per 31 december, miljoner kronor Europa EU Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Italien Luxemburg Nederländerna Polen Portugal Spanien Storbritannien Tyskland Ungern Österrike Baltiska länderna Övriga EU Central- & Östeuropa Ryssland Övriga Central- & Östeuropa Övriga Europa Schweiz Norge Övriga Europa Nordamerika USA Kanada Latinamerika Argentina Brasilien Chile Colombia Mexico Peru Övriga Latinamerika Central-Amerika Oceanien Australien Övriga Oceanien Asien Japan Sydostasien Filippinerna Hongkong Indonesien Kina Malaysia Singapore Sydkorea Taiwan Thailand Övriga Asien Afrika Sydafrika Övriga Afrika Internationella organisationer Övriga världen TOTALT Statistiska centralbyrån

29 Bilagor Bilaga 4 Landfördelning av direktägda aktier Landfördelning av svenska placerares innehav av utländska direktägda aktier per 31 december, miljoner kronor Europa EU Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Italien Luxemburg Nederländerna Polen Portugal Spanien Storbritannien Tyskland Ungern Österrike Baltiska länderna Övriga EU Central- & Östeuropa Ryssland Övriga Central- & Östeuropa Övriga Europa Schweiz Norge Övriga Europa Nordamerika USA Kanada Latinamerika Argentina Brasilien Chile Colombia Mexico Peru Övriga Latinamerika Central-Amerika Oceanien Australien Övriga Oceanien Asien Japan Sydostasien Filippinerna Hongkong Indonesien Kina Malaysia Singapore Sydkorea Taiwan Thailand Övriga Asien Afrika Sydafrika Övriga Afrika Internationella organisationer Övriga världen TOTALT Statistiska centralbyrån 27

30 Bilagor Svenskt portföljinnehav Bilaga 5 Landfördelning av fondandelar Landfördelning av svenska placerares innehav av utländska fondandelar per 31 december, miljoner kronor Europa EU Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Italien Luxemburg Nederländerna Polen Portugal Spanien Storbritannien Tyskland Ungern Österrike Baltiska länderna Övriga EU Central- & Östeuropa Ryssland Övriga Central- & Östeuropa Övriga Europa Schweiz Norge Övriga Europa Nordamerika USA Kanada Latinamerika Argentina Brasilien Chile Colombia Mexico Peru Övriga Latinamerika Central-Amerika Oceanien Australien Övriga Oceanien Asien Japan Sydostasien Filippinerna Hongkong Indonesien Kina Malaysia Singapore Sydkorea Taiwan Thailand Övriga Asien Afrika Sydafrika Övriga Afrika Internationella organisationer Övriga världen TOTALT Statistiska centralbyrån