Svenskt portföljinnehav 2003

Transkript

1 AVDELNINGEN FÖR PENNINGPOLITIK Svenskt portföljinnehav 2003 Utländska aktier och räntebärande värdepapper Camilla Hagman Falkler, Sofia Kåhre DECEMBER 2004 S V E R I G E S R I K S B A N K

2 Sammanfattning Värdet på svenska placerares portföljtillgångar i utlandet uppgick vid utgången av 2003 till miljarder kronor. Värdet på svenska innehav i utländska aktier och fondandelar ökade med 21,5 procent från föregående år. Värdet på svenska innehav i utländska räntebärande värdepapper ökade med 9,3 procent jämfört med året innan. Närmare en tredjedel av svenskarnas totala utländska portfölj var investerad i amerikanska värdepapper. Sektorn Övriga finansinstitut, bestående av bl.a. försäkringsbolag och fonder, stod för mer än hälften av de utländska placeringarna. 2

3 Svenskt portföljinnehav 1 i utländska värdepapper 2003 I rapporten presenteras resultaten från Riksbankens årliga undersökning om svenska placerares innehav av utländska portföljtillgångar. Studien genomförs av Sveriges riksbank under ledning av Internationella valutafonden (IMF) och ingår i en världsomspännande internationell undersökning. Det svenska innehavet av utländska portföljtillgångar mäts per den 31 december Portföljtillgångarna presenteras uppdelade på aktier (inklusive fondandelar) och räntebärande värdepapper (obligationer och penningmarknadsinstrument). Vidare visas placeringarnas geografiska och sektoriella fördelning, och slutligen valuta- och emittentfördelning av räntebärande värdepapper. PORTFÖLJTILLGÅNGARNAS VÄRDE Värdet av svenska placerares utländska portföljtillgångar uppgick vid utgången av 2003 till totalt miljarder kronor. Detta kan jämföras med utgången av år 2002 då tillgångsvärdet uppgick till miljarder kronor. Portföljtillgångarna består till största delen av aktier och fondandelar miljarder placerade i aktier och fondandelar Svenska innehav i utländska aktier och fondandelar uppgick till cirka miljarder kronor vid slutet av år Detta innebar en ökning med 21,5 procent jämfört med föregående år. Denna ökning berodde bland annat på svenska nettoköp av utländska portföljaktier under året. Enligt statistik från Sveriges betalningsbalans framgår att svenska investerare nettoköpte utländska aktier och fondandelar från utlandet för 37 miljarder kronor under helåret Den största bidragande orsaken till tillgångsökningen var dock de stigande börskurserna runt om i världen. Efter flera år med fallande kurser, vände börserna uppåt igen under Värdeförändringen för ett index viktat efter mottagarländernas relativa andelar visar en genomsnittlig värdeökning för mottagarländernas börsutveckling år 2003 på cirka 24 procent. Ytterligare en faktor som påverkar innehavets utveckling är kronkursen. Under perioden förstärktes den svenska kronan, vilket medförde en värdeminskning i den utländska aktieportföljen mätt i svenska kronor. Enligt den årliga utvecklingen i det handelsvägda TCW-indexet 2 förstärktes kronan med cirka 5 procent under år Den historiska utvecklingen av det svenska innehavet av utländska portföljaktier visar att värdet på den utländska aktieportföljen över tiden har följt kursutvecklingen på 1 Portföljinnehav inkluderar aktier (där ägandet är lägre än 10% av aktiekapitalet eller rösterna) samt räntebärande värdepapper 2 TCW (Total Competitiveness Weights) är ett sätt att mäta kronans värde mot en korg av andra valutor. En ökning av värdet på index indikerar att kronan har försvagats d v s vår korg av valutor har blivit dyrare att köpa med svenska kronor. 3

4 mottagarländernas börser, se diagram 1. Till den kraftiga tillgångsökningen under mitten av 90-talet har också stora svenska nettoköp av utländska aktier bidragit. På grund av omfattande svenska nettoköp av utländska aktier under år 2001 ökade värdet på den utländska aktieportföljen trots en kraftig börsnedgång. En kronförsvagning kan också kompensera för en värdeminskningen orsakad av en svag börsutveckling. Detta var fallet för år 2000 och 2001 då kronan försvagades cirka 4 respektive 6 procent enligt TCW-termer. Diagram 1. Historisk utveckling i det svenska innehavet av utländska portföljaktier Viktat Index & Mdr SEK TCW Totalt innehav Nettoköp Svenska kronan Börsutveckling Ökat innehav av räntebärande värdepapper Svenska placerare ägde vid årsskiftet utländska räntebärande värdepapper till ett marknadsvärde motsvarande 517 miljarder kronor. Det var en ökning med 9,3 procent eller knappt 44 miljarder kronor från Tillgångsökningen berodde på svenska nettoköp av utländska räntebärande värdepapper under året. Riksbankens statistik över Sveriges betalningsbalans visar att svenska investerare nettoköpte utländska obligationer och penningmarknadsinstrument för sammanlagt cirka 70 miljarder kronor under helåret Under perioden steg obligationsräntorna något samtidigt som kronan förstärktes, vilket medförde en värdeminskning på de svenska innehaven i utländska räntebärande värdepapper. Huvuddelen av de svenska innehaven var i obligationer och motsvarade 91,7 procent av det totala innehavet av utländska räntebärande värdepapper. Innehaven i penningmarknadsinstrument har fortsatt att öka och vid utgången av år 2003 hade de ökat med 23 procent jämfört med utgången av Se bilaga 1 4

5 Diagram 2. Utveckling i det svenska innehavet av utländska räntebärande värdepapper Mdr SEK Obligationer Penningmarknadsinstrument GEOGRAFISK 4 SPRIDNING En del i undersökningen är att visa de utländska portföljtillgångarnas geografiska spridning. En jämförelse med de tre tidigare årens undersökningar visar att den geografiska spridningen är relativt stabil med endast marginella förändringar. Innehaven i USA dominerar både när det gäller aktier och räntebärande värdepapper. Diagram 3. Svenska portföljinvesteringar i utlandet per 31 december, 2003 Mdr SEK Aktier Räntebärande USA Luxemburg Storbritannien Tyskland Frankrike Japan Finland Nederländerna Schweiz Italien Övriga världen Störst innehav i amerikanska portföljaktier USA fortsätter alltså att vara det största enskilda mottagarlandet för de svenska investeringarna i portföljaktier. Nästan en tredjedel av det totala innehavet är placerade 4 Med landtillhörighet menas emittentens hemland och inte det land på vilkens marknad aktien eller det räntebärande värdepappret är emitterad. 5

6 i amerikanska aktier, vilket i siffror motsvarar 335 miljarder kronor. På plats nummer två och tre kommer Luxemburg och Storbritannien med en procentuell andel på knappt 20 respektive 14 procent av det totala aktieinnehavet. Att innehaven i Luxemburg utgör en så betydande andel av de totala aktieinnehaven beror till stor del på det sätt som fondandelar hanteras i undersökningen 5. Ser man på regioner är det i EU-området som helhet som merparten av innehaven finns. Över hälften av de totala innehaven finns i detta område. Tabell 1: Svenska placeringar i utländska portföljaktier per 31 december, 2003, mkr. Belopp Andel Nordamerika ,7% 32,7% 37,7% EU ,4% 53,5% 48,6% Central- & Östeuropa ,4% 1,1% 0,7% Övriga Europa ,4% 4,8% 5,6% Asien ,6% 6,6% 6,2% Oceanien ,9% 0,7% 0,5% Latinamerika ,2% 0,2% 0,1% Övriga länder ,4% 0,4% 0,6% Totalt % 100% 100% 5 Fondandelar i utlandsregistrerade fonder tillförs det land där fonden är registrerad i och rapporteras som aktier oavsett i vilka värdepapper fonden placerar. Luxemburgs stora andel i aktieinnehavet är en följd av att allt flera fondbolag väljer att registrera sina fonder i Luxemburg på grund av bl a förmånligare beskattningsregler. 6

7 Ingen stor förändring av placeringarnas geografiska spridning från föregående år Den geografiska spridningen av innehaven i utländska portföljaktier har inte förändrats nämnvärt sedan föregående år. USA:s andel av det totala innehavet ligger kvar på ungefär samma nivå som 2002, medan EU-områdets andel har minskat något. Det är framförallt innehaven i Storbritannien som har minskat. Placeringarna i gruppen övriga världen har successivt ökat de tre senaste åren, men det rör sig om små förändringar. Sett ur ett lite längre perspektiv har den geografiska spridningen dock förändrats över tiden. I början av 90-talet stod innehaven i EU-området för två tredjedelar av de totala utländska aktieinnehaven och de amerikanska enbart för en sjättedel. Placeringarna i USA har sedan tenderat att öka fram till och med 1997, samtidigt som de under denna period avtagit i EU-området, och där framförallt i Tyskland. Från utgången av 1997 har utvecklingen vänt och innehaven i utländska portföljaktier har minskat i USA till förmån för EU-området. Diagram 4. Historisk landfördelning % USA EU Övriga världen Sydostasien populärast av tillväxtmarknaderna Av de totala aktieplaceringarna fanns drygt 3 procent i tillväxtmarknader. Värdet på investeringarna i dessa marknader ökade med cirka 32 procent sedan föregående år. Totalt uppgick värdet till 36 miljarder kronor. Sydostasien och Central och Östeuropa svarar för cirka 95 procent av innehaven i tillväxtmarknaderna. Den genomsnittliga värdeökningen för dessa marknaders börsutveckling år 2003 var cirka 40 procent. 7

8 Tabell 2: Tillväxtmarknader, mkr. Andel av tillväxtmarknader Sydostasien % 55% 54% Central- och Östeuropa % 34% 40% Latinamerika % 7% 4% Sydafrika % 4% 1% Totalt tillväxtmarknader % 100% 100% Sydostasien är den tillväxtmarknad som har högst andel av aktieplaceringarna. Innehaven i Central- och Östeuropa har dock ökat stadigt de senaste åren relativt sett. Tre fjärdedelar av investeringarna i Central- och Östeuropa utgörs av ryska aktier och det är också de som ökat mest sedan föregående år. Svenska innehav i de 10 länder, som i maj 2004 tillträdde som medlemmar i Europeiska Unionen, var förhållandevis små. En kraftig ökning av aktieinnehav i Polen och de baltiska länderna märktes dock. 6 Diagram 5. Tillväxtmarknader Mdr SEK Sydostasien Central- och Östeuropa Latinamerika Sydafrika Amerikanska räntebärande värdepapper populärast Även när det gäller räntebärande värdepapper var USA det största enskilda mottagarlandet av investeringarna. Amerikanska räntebärande värdepapper svarade för 26,4 % av de totala placeringarna. Andra länder som har stora andelar av svenska placeringar är Storbritannien, Tyskland och Frankrike. Liksom 2002 fanns huvudparten av innehaven i räntebärande värdepapper i EU-området. Vid utgången av 2003 fanns 61 procent av svenskars gränsöverskridande placeringar i dessa värdepapper inom EU. Detta var en ökning med 3,1 procentenheter från år Se bilaga 1 8

9 Tabell 3: Svenska placeringar i utländska räntebärande värdepapper per 31 december, 2003, mkr. Belopp Andel EU ,3% 58,2% 58,7% Nordamerika ,1% 31,0% 29,9% Central- och Östeuropa ,5% 0,2% 0,1% Övriga Europa ,5% 3,7% 4,8% Asien ,6% 3,8% 3,9% Oceanien ,6% 0,8% 0,6% Latinamerika ,0% 0,0% 0,0% Internationella organisationer ,4% 0,4% 0,0% Övriga länder ,0% 1,8% 1,7% Totalt % 100% 100% Tidigare år har undersökningen visat att landfördelningen bland mottagarländerna skiljde sig något i fråga om obligationer och penningmarknadsinstrument. Obligationer investerades mer koncentrerat än penningmarknadsinstrument. För 2003 ser vi en förändrad bild placerades obligationer först och främst i USA och Tyskland. Tidigare svarade dessa länder för knappt hälften av de totala svenska investeringarna i obligationer var USA och Tyskland fortfarande klart dominerande, men deras gemensamma andel av de totala investeringarna i obligationer var nu 44 procent. Placeringarna i penningmarknadsinstrument koncentrerades till ungefär samma länder som placeringarna i obligationer. Diagram 6. Landfördelning obligationer och penningmarknadsinstrument 2003 % Obligationer Penningmarknadsinstrument USA Tyskland Storbritannien Frankrike Nederländerna Finland Italien Danmark Norge Japan Övriga världen 9

10 SEKTORFÖRDELNING Sektorfördelningen presenteras inledningsvis efter olika innehavarkategorier för samtliga slag av portföljinvesteringar. Vidare visas de räntebärande placeringarnas emittentsektorer och valutafördelning. Fond- och försäkringsbolag stora innehavare Ur undersökningen kan man förutom geografisk spridning även utläsa fördelningen bland innehavarkategorier, d v s vilka svenska sektorer som ägde de utländska värdepapperna. Sektorernas relativa andelar av de totala tillgångarna har inte förändrats i någon större utsträckning jämfört med föregående år. Diagram 7. Svenska innehavarkategorier 2003 Hushåll 13,1% Icke-finansiella företag 2,2% Staten 0,5% MFI 8,8% Socialförsäkring 21,9% Övriga finansinstitut 53,6% Sektorn övriga finansinstitut var återigen den största innehavarsektorn av såväl aktier som obligationer. Jämfört med tidigare år visar statistiken att sektorns andel minskat. Sektorn består framförallt av försäkringsbolag och fondbolag. Socialförsäkringssektorn, som ägde cirka 22 procent av portföljtillgångarna i utlandet vid slutet av år 2003, var den näst största svenska innehavarsektorn. Detta var en ökning med en procentenhet jämfört med samma period föregående år. Denna kategori omfattar AP-fondernas portföljtillgångar i utlandet, vilka främst består av aktier men även obligationer. 10

11 Diagram 8. Innehavarsektorer % Övriga Socialförsäkring MFI Hushåll Icke-finansiella finansinstitut företag Staten Kommuner Hushållssektorn var den tredje största innehavarsektorn med 13 procent av de totala innehaven och 19 procent av de utländska aktierna vid slutet av år Hushållens innehav är i verkligheten större än 13 procent då många hushåll indirekt äger utländska värdepapper via värdepappersfonder. Dessa innehav återfinns i sektorn övriga finansinstitut där bl.a. fondbolagen ingår. Ickefinansiella företag stod för 2 procent av de totala portföljtillgångarna i utlandet den 31 december Däremot svarade de för 48 procent av svenska placeringar i utländska penningmarknadsinstrument. Det var också denna sektor som främst bidrog till de ökade innehaven av dessa värdepapper. Innehaven fanns främst i USA, Storbritannien och Schweiz och det är också i dessa länder som de största ökningarna av investeringar i korta värdepapper skett. De monetära finansinstituten (MFI), framförallt banker och bolåneinstitut, ägde cirka 9 procent av de totala innehaven av utländska värdepapper, vilket var ungefär i linje med föregående års andel. Innehaven dominerades av obligationer. Tabell 4: Innehavarkategorier per instrument 2003, mkr. Sektor Aktier Andel Obligationer Andel PMI Andel Totalt Andel Övriga finansinstitut % % % % Socialförsäkring % % 0 0% % Hushåll % % % % MFI % % % % Icke-finansiella ftg % % % % Staten % 194 0% 6 0% % Kommuner 115 0% 126 0% 0 0% 241 0% Totalt % % % % 11

12 Placeringar i statsobligationer överväger Utöver en komplett landfördelning och sektorfördelning visar undersökningen även en viss emittentfördelning av obligationer och penningmarknadsinstrument. Fördelningen gör det möjligt att urskilja statspapper från övriga emittenters räntebärande värdepapper. Vid utgången av år 2003 svarade statsobligationer för drygt 53 procent av alla placeringar i obligationer. Motsvarande andel för penningmarknadsinstrument var 14,5 procent. Det vill säga, vi ser en klar övervikt på statspapper när det gäller obligationer, men när det gäller pmi valde svenska investerare icke-statliga emittenter. Tabell 5: Emittentfördelning av svenska placeringar i utländska räntebärande värdepapper per 31 december, 2003, mkr. Emittent Obligationer Andel PMI Andel Totalt Andel Stat ,3% ,5% ,1% Övriga ,7% ,5% ,9% Totalt ,0% ,0% ,0% Amerikanska statspapper var de som tilldrog sig störst intresse. Drygt 69 miljarder kronor var investerade i amerikanska statsobligationer och knappt 3 miljarder kronor i amerikanska statsskuldväxlar. Utöver amerikanska statsobligationer fanns placeringarna i statsobligationer bl.a. i Tyskland, Frankrike och Storbritannien och när det gäller statsskuldväxlar bl.a. i Frankrike och Spanien. Den sektor som hade störst andel placeringar i statspapper vid årsskiftet 2003 var övriga finansinstitut, som stod för hela 73 procent. Svenska placerare hade tillgångar i utländska obligationer och certifikat med ickestatliga emittenter för totalt 258 miljarder kronor vid utgången av Främst fanns dessa innehav i USA, Tyskland och Storbritannien. MFI och ickefinansiella företag var de innehavarsektorer som hade störst andel i ickestatliga räntebärande värdepapper, 105 respektive 22 miljarder kronor. 12

13 Euro-denominerade värdepapper klart dominerande Ytterligare en möjlig nedbrytning av räntebärande värdepapper är en valutafördelning av innehaven. Euro och USD var de dominerande valutorna och stod för 55,4 respektive 30,6 procent av de totala svenska innehaven av utländska räntebärande värdepapper. Valutafördelningen skiljer sig i fråga om obligationer och penningmarknadsinstrument. 52,9 procent av investeringar i obligationer var i euro och 32,3 procent var i USD. För korta papper var förhållandet 64,7 procent värdepapper denominerade i euro och 20,7 procent i USD-denominerade instrument. Diagram 9. Valutafördelning av räntebärande värdepapper 2003 Obligationer Penningmarknadsinstrument USD 32,3% Övriga 3,6% CHF 0,3% USD 20,7% Övriga 8,7% CHF 0,0% JPY 3,7% GBP 7,2% EUR 52,9% JPY 0,1% GBP 5,9% EUR 64,7% 13

14 BAKGRUND I en rapport av IMF (Godeaux Report) år 1992 presenterades stora avvikelser i den internationella portföljstatistiken. Rapporten visade på att värdet av världens samlade skulder översteg värdet på de samlade tillgångarna. Mot bakgrund av det inledde IMF en internationell undersökning om utländska portföljtillgångar, The Coordinated Portfolio Investment Survey (CPIS), år Denna studie är en del i IMF: s omfattande internationella undersökning och mäter det svenska innehavet av utländska portföljtillgångar beträffande både utländska aktier och räntebärande värdepapper. 7 Den internationella undersökningen har sammanlagt genomförts fyra gånger och är numera årlig. I den internationella undersökningen deltar ett stort antal länder och i undersökningen år 2002 ingick det 67 länder. Sverige har deltagit vid varje tillfälle. Syftet med undersökningen är först och främst att förbättra statistik. Med hjälp av undersökningen får varje deltagarland en rimlig uppskattning av de utländska portföljtillgångarna värderade till ett marknadsvärde. Eftersom samtliga länders portföljtillgångar i utlandet landfördelas erhålls med detta också en spegelbild av ländernas motsvarande skuldsida. Detta leder till en mer heltäckande bild av det internationella mönstret av portföljinvesteringar, vilket också gynnar kvaliteten på statistiken. FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Riksbanken har sedan 1989 genomfört en årlig undersökning om svenska placerares innehav av utländska portföljaktier och fondandelar. Undersökningen i sin nuvarande utformning, inkluderande både aktier och räntebärande värdepapper har producerats sedan Undersökningen mäter det svenska innehavet av utländska portföljtillgångar per den 31 december Portföljtillgångarna är uppdelade på utländska aktier och räntebärande värdepapper (obligationer och penningmarknadsinstrument). Undersökningen ger förutom en komplett landfördelning, även en fördelning på svenska innehavarkategorier per instrument av det svenska innehavet i utländska värdepapper. När det gäller räntebärande värdepapper finns dessutom en valutafördelning, samt information om emittentsektor (stat eller övrig). Syftet med undersökningen är, förutom att delta i den internationella studien, att förse tillgångssidan i utlandsställningen med stockuppgifter över svenska innehav av utländska aktier. Uppgifter om hushållens eventuella direkta portföljinnehav i depåer i utlandet saknas. Utländska depåinstitut omfattas inte av den svenska undersökningen och alternativet att fråga enskilda hushåll om deras innehav i utländska portföljinvesteringar är inte praktiskt genomförbart. 7 Innehav av direkta investeringar ingår således inte i undersökningen. 14

15 DEFINITIONER OCH FÖRKLARINGAR Portföljaktier Med portföljaktier avses såväl aktier som fondandelar; innehav i bolag med en ägarandel som understiger 10 procent av rösterna eller kapitalet. Utländska portföljaktier innefattar t ex utländska depåbevis som handlas i Sverige samt andelar i värdepappersfonder registrerade i utlandet. Undersökningen har följt IMF:s anvisningar i detta avseende. Obligationer Med obligationer avses räntebärande värdepapper med en ursprunglig löptid längre än ett år Penningmarknadsinstrument Med penningmarknadsinstrument (PMI) avses räntebärande värdepapper med en ursprunglig löptid kortare än ett år Landtillhörighet Med landtillhörighet avses emittentens hemland, d v s det land där emittenten har sin adress, oavsett i vilken valuta värdepappren är denominerade eller i vilket land de är noterade och förvarade. Sektorsindelning Uppdelningen på sektorer är gjord utifrån Statistiska Centralbyråns klassificering av institutionella sektorer för finansiell statistik. Värdering Tillgångarna är redovisade till marknadsvärde och valutakurs gällande den 31 december Undantaget gäller onoterade aktier som kan vara skattade med hjälp av P/E-tal alternativt årets utdelning eller redovisade till det nominella värdet. UNDERSÖKNINGSMETOD Den svenska undersökningen har gjorts i form av en totalundersökning. För vissa kategorier, t ex försäkringsbolag och stiftelser, har en s.k. cut-off gjorts. Riksbanken har vänt sig till tre typer av aktörer i undersökningen; depåinstitut, fondförvaltare samt slutplacerare. Omkring 650 potentiella svenska placerare har ombetts rapportera sina innehav i utländska portföljtillgångar. Av dessa har 385 svarat att de har innehav att rapportera. För att undvika dubbelräkning har depåinstitut instruerats att urskilja hushållssektorn från övriga sektorers depåinnehav i rapporteringen. Fondförvaltarna har rapporterat sina svenskregistrerade fonders innehav i utländska värdepapper samt värdet av svenska placerares andelar i deras utlandsregistrerade fonder. I den senare kategorin är fondandelarna fördelade på de länder i vilka fonderna är registrerade. De inkomna uppgifterna granskas och sammanställs av Riksbanken. 15

16 STATISTIKENS TILLFÖRLITLIGHET Statistiken bygger på insamlade uppgifter från den valda populationen. Då rapporteringsskyldighet till Riksbanken föreligger hamnar svarsfrekvensen nära 100%. En undertäckning av hushållssektorns samlade innehav finns. Sveriges riksbank inte har möjlighet att involvera utländska depåförvaltare i undersökningen och på så sätt missas hushållens utländska värdepapper som förvaras i utländsk depå. Granskning och rimlighetsbedömning görs löpande och revideringar av tidigare års uppgifter görs då fel upptäcks. Revideringar har skett av utfallen från de två föregående åren. Korrigeringarna gäller endast innehav av portföljaktier. ANNAN VÄRDEPAPPERSSTATISTIK Varje månad publicerar Riksbanken Portföljinvesteringar med utlandet, flöden över såväl primär- som sekundärmarknaden, avista. Mer information om Riksbankens värdepappersstatistik finns på Riksbankens hemsida Internationella Valutafondens sammanställning över samtliga länders portföljtillgångar i utlandet finns på IMF:s hemsida 16

17 Bilaga 1 Landfördelning av svenska placerares innehav av utländska värdepapper per 31 december, miljoner kronor. Aktier Obligationer PMI TOTALT Land Europa EU Luxemburg Storbritannien Tyskland Finland Frankrike Danmark Nederländerna Italien Spanien Irland Belgien Österrike Grekland Portugal Central- & Östeuropa Ryssland Polen Ungern Baltiska länderna Övriga Östeuropa Övriga Europa Schweiz Norge Övriga Europa Nordamerika USA Kanada Oceanien Australien Nya Zeeland Övriga Oceanien Asien Japan Sydostasien Hongkong Singapore Malaysia Indonesien Thailand Taiwan Filippinerna Sydkorea Kina Övriga Asien

18 Bilaga 1 Forts. Landfördelning av svenska placerares innehav av utländska värdepapper per 31 december, miljoner kronor. Aktier Obligationer PMI TOTALT Land Latinamerika Mexico Brasilien Argentina Venezuela Chile Peru Colombia Panama Costa Rica Ecuador Central-Amerika Afrika Sydafrika Övriga Afrika Internationella organisation Övriga världen TOTALT Not 1: Det totala värdet av portföljtillgångar enligt CPIS undersökningen från år 2001 är reviderat från miljarder kronor till miljarder kronor och för år 2002 från 1289 miljarder kronor till miljarder kronor. Denna förändring hänförs till innehavet i portföljaktier som reviderats från miljarder kronor till miljarder kronor för 2001 respektive från 815 miljarder kronor till 839 miljarder kronor för 2002.

19 Bilaga 2 Svenskt innehav i utländska portföljaktier miljarder kronor Land Belopp Andel% Belopp Andel% Belopp Andel% Belopp Andel% Belopp Andel% Belopp Andel% Belopp Andel% Belopp Andel% Belopp Andel% Belopp Andel% Belopp Andel% Belopp Andel% Belopp Andel% Belopp Andel% Finland 39,4 3,9 36,1 4,3 51,6 4,6 81,3 8,7 97,6 10,4 60,7 10,6 17,6 4,4 5,9 2,2 3,9 2,0 3,2 2,3 3,0 2,4 0,4 0,5 0,5 0,6 1,3 2,2 Norge 8,9 0,9 7,5 0,9 8,6 0,8 15,2 1,6 10,4 1,1 6,0 1,0 6,6 1,6 5,0 1,9 2,5 1,6 2,9 2,1 2,9 2,4 2,4 3,0 6,7 8,2 4,1 7,0 Danmark 6,8 0,7 6,1 0,7 10,7 1,0 7,0 0,7 6,8 0,7 7,2 1,3 6 1,5 1,9 0,7 2,3 1,2 1,3 0,9 1,4 1,1 0,8 1,0 2,0 2,4 1,0 1,7 Sverige 1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 0,0 0,0 0,0 5,4 1,3 5,7 2,2 6,8 3,4 5,5 4,0 0,4 0,3 3,8 4, Tyskland 30,9 3,0 18,3 2,2 32,8 2,9 37,1 4,0 52,9 5,7 34,3 6,0 27,6 6,8 22,5 8,4 17,2 8,8 16,8 12,3 15,7 12,6 11,3 14,3 15,4 18,8 18,2 30,9 Nederländerna 24,8 2,4 20,0 2,4 26,6 2,4 34,7 3,7 26,3 2,8 22,2 3,9 15,8 3,9 10,3 3,9 7,8 4,0 6,8 5,0 6,9 5,5 4,3 5,4 4,8 5,9 4,3 7,3 Belgien 1,8 0,2 1,7 0,2 1,8 0,2 0,7 0,1 4,8 0,5 2,3 0,4 1 0,2 0,7 0,3 0,6 0,3 0,5 0,3 0,4 0,3 1,0 1, Frankrike 42,3 4,2 39,5 4,7 59,4 5,3 49,5 5,3 41 4,4 19,8 3,5 14,2 3,5 12,8 4,8 9,5 4,9 9,2 6,7 11,2 9, ,1 11,1 6,7 11,4 Luxemburg 2 201,4 19,8 169,1 20,2 163,7 14,6 86,9 9,3 85,1 9,1 69,6 12,1 0,5 0,1 0,8 0,3 0,8 0,4 2,5 1,8 1,2 1,0 3,4 4,3 2,6 3,2 1,0 1,7 Storbritannien 141,9 13,9 129,3 15,4 162,6 14,5 129,3 13,8 102,3 10,9 45,0 7,8 34 8,4 24,6 9,2 16,9 8,6 12,7 9,3 11,9 9,5 7,8 9,8 7,6 9,3 4,2 7,1 Irland 9,3 0,9 7,7 0,9 9,1 0,8 7,9 0,8 2,8 0,3 1,9 0, Italien 12,3 1,2 11,7 1,4 14,4 1,3 10,6 1,1 12,1 1,3 12,1 2,1 5 1,2 2,5 0,9 1,7 0,9 1,9 1,4 1,6 1,3 0,7 0,9 1,7 2,1 1,1 1,9 Spanien 10,9 1,1 7,1 0,8 10,4 0,9 10,0 1,1 8,8 0,9 7,4 1,3 3,6 0,9 2,2 0,8 1,3 0,7 1,1 0,8 1,3 1,0 1,0 1,2 1,2 1,5 0,8 1,4 Österrike 0,4 0,0 1,2 0,1 1,4 0,1 0,9 0,1 0,9 0,1 0,6 0,1 0,5 0,1 0,4 0,1 0,4 0,2 3,3 2,4 0,3 0,2 0,2 0, Grekland 0,4 0,0 0,5 0,1 0,3 0,0 0,3 0,0 0,7 0,1 0,4 0, Portugal 0,9 0,1 0,4 0,0 1,1 0,1 0,9 0,1 0,4 0,0 0,3 0, Övriga EU-länder 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,6 0,1 1,0 0,4 0,2 0,1 1,7 1,3 0,3 0,2 6,5 8, Schweiz 45,2 4,4 32,3 3,9 54,3 4,8 53,1 5,7 44,4 4,7 28,4 4,9 24,5 6,1 14,7 5,5 13,5 6,9 9,4 6,9 17,6 14,1 11,0 13,9 7,4 9,1 5,6 9,5 Ryssland from 97 11,1 1,1 7,2 0,9 5,7 0,5 2,4 0,3 1,4 0,1 0,3 0,1 3,1 0, (Övrig) Central- & Östeuropa 3,3 0,3 2,1 0,3 1,9 0,2 7,0 0,7 3,6 0,4 3,1 0,5 5,1 1,3 1,3 0, USA 335,2 32,9 269,5 32,1 418,7 37,3 327,5 34,9 336,4 36,0 215,4 37,5 182,4 45,2 108,6 40,8 78,0 39,8 30,7 22,5 27,3 21,9 19,1 24,1 14,8 18,1 8,7 14,8 Kanada 8,5 0,8 5,0 0,6 5,1 0,5 3,1 0,3 7,4 0,8 1,2 0,2 3,3 0,8 2,8 1,1 0,7 0,3 1,3 0,9 0,4 0,3 0,3 0,4.. 0,0.. 0,0 Japan 47,9 4,7 38,4 4,6 53,1 4,7 47,1 5,0 65,1 7,0 24,2 4,2 23,8 5,9 22,1 8,3 16,4 8,3 10,9 8,0 4,9 4,0 1,5 1,9 1,5 1,8 0,3 0,5 Sydostasien fr.o.m ,3 1,9 15,0 1,8 16,6 1,5 16,3 1,7 16,3 1,7 7,6 1,3 14 3,5 Övriga Asien 0,4 0,0 1,7 0,2 0,3 0,0 1,7 0,2 0,0 0,2 0,0 2,1 0,5 18,0 6,7 12,5 6,3 10,5 7,7 9,8 7, ,0.. 0,0 Australien 8,6 0,8 5,5 0,7 5,9 0,5 2,3 0,2 3,1 0,3 1,5 0, Övriga länder 7,0 0,7 5,8 0,7 6,9 0,6 3,6 0,4 3,4 0,4 2,2 0,4 7,2 1,8 2,8 1,0 2,4 1,2 4,2 3,1 6,4 5,1 4,0 5,1 6,4 7,8 1,6 2,7 Totalt 1018,9 100,0 838,7 100,0 1123,0 100,0 938,9 100,0 935,4 100,0 573,9 100,0 403,9 100,0 266,5 100,0 195,5 100,0 136,4 100,0 124,8 100,0 79,3 100,0 81,7 100,0 58,9 100,0 varav Norden 57,6 5,7 52,5 6,3 72,9 6,5 103,5 11,0 114,6 12,3 73,9 12,9 35,6 8,8 18,5 6,9 15,5 7,9 12,8 9,4 7,7 6,2 7,4 9,3 9,2 11,3 6,4 10,9 OECD 986,3 96,8 813,8 97,0 1098,6 97,8 910,7 97,0 915,2 97,8 563,6 98, EU 523,5 51,4 448,5 53,5 546,1 48,6 457,1 48,7 442,2 47,3 283,8 49,5 131,8 32,6 91,2 34,2 69,4 35,5 66,4 48,7 55,5 44,5 41,0 51,7 44,9 55,0 38,6 65,5 Nordamerika 343,7 33,7 274,5 32,7 423,8 37,7 330,6 35,2 343,9 36,8 216,6 37,7 185,7 46,0 111,4 41,8 78,7 40,3 32,0 23,5 27,7 22,2 19,4 24,5 14,8 18,1 8,7 14,8 Asien 67,6 6,6 55,1 6,6 70 6,2 65,1 6,9 81,9 8,8 32,0 5,6 39,9 9,9 40,1 15,0 28,9 14,8 21,4 15,7 14,7 11, Östeuropa inkl Ryssland 14,4 1,4 9,3 1,1 7,6 0,7 9,4 1,0 5,0 0,5 3,4 0,6 8,2 2, Not 1: Före 1998 års undersökning redovisades andelar i utlandsregistrerade fonder på det land fonden placerade i. F r o m 1998 redovivas innehavet på det land fonden är registrerad i. Not 2: I tidigare undersökningar redovisades aktiernas landtillhörighet i utlandsregisterade fonder och svenska aktier inkluderades. F r o m 1998 undersökning krävs ingen landfördelning. Not 3: Det totala värdet av portföljtillgångar enligt CPIS undersökningen från år 2001 är reviderat från miljarder kronor till miljarder kronor och för år 2002 från 1289 miljarder kronor till miljarder kronor. Denna förändring hänförs till innehavet i portföljaktier som reviderats från miljarder kronor till miljarder kronor för 2001 respektive från 815 miljarder kronor till 839 miljarder kronor för 2002.

20 Avdelningen för penningpolitik Sveriges riksbank, 2004 RIKSBANKENS TRYCKCENTER, 2004