AVDELNINGEN FÖR PENNINGPOLITIK. Direktinvesteringar 2003 tillgångar och avkastning

Transkript

1 AVDELNINGEN FÖR PENNINGPOLITIK Direktinvesteringar 2003 tillgångar och avkastning FEBRUARI 2005 S V E R I G E S R I K S B A N K

2

3 Direktinvesteringar 2003 tillgångar och avkastning FEBRUARI 2005

4

5 Sammanfattning Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet uppmättes till 1266 miljarder kronor vid utgången av 2003 samtidigt som utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige uppmättes till miljarder kronor. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet genererade en avkastning på 122 miljarder kronor samtidigt som avkastningen för utländska tillgångar i Sverige uppmättes till 36 miljarder kronor. Resultatet av avkastningen i 2003 års undersökning genererade ett positivt bidrag till bytesbalansen med 86 miljarder kronor, vilket innebär en revidering av 27 miljarder kronor på tidigare preliminära siffror.

6

7 4 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Innehållsförteckning...4 Inledning...5 Definition av direktinvestering...5 Direktinvesteringstillgångar Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet...6 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige...8 Direktinvesteringstillgångar, förändring och jämförbarhet...10 Sveriges tillgångar och skulder mot utlandet (Utlandsställningen)...10 Avkastning på direktinvesteringstillgångar Avkastningen i betalningsbalansen...12 Återinvesterade vinstmedel...12 Bilaga 1: Kvalitetsredovisning...14 Innehåll...14 Tid...15 Tillförlitlighet...16 Täckning...16 Undersökningarnas upplägg...17 Skattningsförfarande...17 Mätning...17 Bortfall...18 Bearbetning...18 Tillgänglighet...18 Bilaga 2: Landfördelade tillgångar i utlandet...19 Bilaga 3: Landfördelad avkastning i utlandet...20 Bilaga 4: Landfördelade tillgångar i Sverige...21 Bilaga 5: Landgruppfördelad avkastning i Sverige...22 Bilaga 6: Branschfördelade tillgångar och avkastning i utlandet...23 Bilaga 7: Branschfördelade tillgångar och avkastning i Sverige...24

8

9 5 Inledning Vid Statistikenheten inom avdelningen för penningpolitik har Riksbanken genomfört en undersökning i syfte att mäta värdet på direktinvesteringstillgångar, såväl svenska i utlandet som utlandsägda i Sverige samt den avkastning som dessa genererar. Undersökningen har genomförts årligen sedan I denna rapport presenteras resultatet av undersökningen för år Resultatet ingår även i redovisningen av betalningsbalansen och Sveriges tillgångar och skulder mot utlandet. Definition av direktinvestering En direktinvestering uppstår när någon, vanligtvis ett företag, direkt eller indirekt äger 10 procent eller mer i ett företag eller kommersiell fastighet belägen i ett annat land. De direktinvesteringstillgångar som mäts i undersökningen består av totalt eget kapital och finansiella fordringar och skulder inom ett direktinvesteringsförhållande samt direktägda kommersiella fastigheter. Reala investeringar i anläggningar eller maskiner ingår ej. Undersökningen avser att mäta även det indirekta ägandet inom koncerner, exempelvis ska ett utländskt dotterbolags intresse- och dotterbolag ingå i rapporterade siffror över direktinvesteringstillgångar i utlandet fördelade per land ända ner till en 10-procentig ägarandel. För utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige avser rapporterade siffror hela den svenska koncernen. Utlandsägda svenska företag som har dotterbolag i utlandet har svarat på en enkät gällande utländskt ägande i Sverige samt en gällande deras ägande i utlandet. Det innebär att deras utländska tillgångar även ingår i det konsoliderade tillgångsvärde som redovisas som utländsk direktinvestering i Sverige. Enligt riktlinjer utformade av Internationella valutafonden, IMF, ska redovisningen av direktinvesteringar ske likvärdigt mellan länder för att möjliggöra bilaterala jämförelser.

10 6 Direktinvesteringstillgångar 2003 Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet uppgick till miljarder kronor 2003 att jämföra med miljarder kronor Samtidigt som tillgångarna i form av eget kapital har ökat med 86 miljarder kronor har de totala koncernmässiga nettofordringarna 1 minskat med 78 miljarder kronor (se bilaga 2 för utförlig fördelning av tillgångsposter). Diagram 1. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet Mdr kr % 50% 40% 30% 20% 10% 0% Procent av BNP Eget kapital + Fastigheter Nettofordran¹ Procent av BNP Direktinvesteringar varierar mellan åren, både storleksmässigt och till antal, vilket påverkar den geografiska fördelningen av direktinvesteringstillgångar. Det är ofta stora enskilda affärer och koncernmässiga omstruktureringar som förändrar bilden av direktinvesteringsägande och tillgångar mellan länder. Under 2003 skedde få stora gränsöverskridande transaktioner mot utlandet. Ökningen av eget kapital i utlandet kan främst förklaras av ett fåtal större förvärv och koncernomstruktureringar i Europa inom branscherna kemi- och läkemedel, bank samt övrig tjänsteverksamhet. Tillgångarna i de nordiska länderna har ökat med 47 miljarder till följd av framförallt koncernmässiga omstruktureringar. Även i Storbritannien och Luxemburg har tillgångarna ökat sedan 2002 vilket kan hänföras till några större förvärv. Den största minskningen har skett i USA där ett fåtal affärer och omfördelningar av koncernmellanhavanden samt dollarförsvagningen under 2003 har påverkat tillgångsminskningen (se bilaga 2 för fullständig land- och landgruppsfördelning av tillgångar i utlandet). 1 Nettofordran definieras som finansiell fordran (kort- och långfristig) på utländskt direktinvesteringsföretag minus motsvarande skulder.

11 7 Diagram 2. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet för de 5 största länderna Mdr kr Finland USA Storbritannien Nederländerna Danmark Branschindelningen av tillgångarna är gjord efter det svenska företagets branschtillhörighet eftersom de utländska företagens bransch inte framgår av undersökningen. Det innebär exempelvis att om ett svenskt verkstadsföretag äger utländska företag inom andra branscher kommer dessa tillgångar att redovisas som verkstadsindustri. En stor del av tillgångarna i utlandet finns, liksom tidigare år inom verkstadsindustrin samtidigt som tillgångar inom kemi- och läkemedelsindustri och bankverksamhet växer. Tabell 1. Branschfördelade svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet Bransch, Mdr kr Belopp Andel % Belopp Andel % Belopp Andel % Verkstad , , ,5 Skog 75 5,9 99 7, ,3 Kemi, läkemedel ,4 95 7,5 87 6,8 Livsmedel 29 2,3 22 1,7 18 1,4 Övr tillverkn 78 6,2 59 4,7 84 6,6 Bank , , ,4 Försäkring 29 2,3 42 3,3 56 4,4 Bygg, fastighet 39 3,0 46 3,6 57 4,5 Varuhandel 32 2,6 54 4,3 53 4,1 El gas värme o vatten 52 4,1 46 3,7 34 2,7 Övr tjänster , , ,1 Övr bransch 25 1,0 15 1,0 17 1,0 Totalt , , ,0

12 8 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige ökade med 40 miljarder kronor och uppgick till miljarder kronor Eget kapital ökade med endast 9 miljarder kronor och är den lägsta förändringen på många år, vilket också kan ses i flödesstatistiken under 2003 med små och relativt få direktinvesteringsförvärv i Sverige. Resterande del av tillgångsökningen kan förklaras av att de utländska ägarna ökat utlåningen. Diagram 3. Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige Mdr kr % 50% 40% 30% 20% 10% 0% Procent av BNP Eget kapital Nettoskuld¹ Procent av BNP ¹Nettoskuld definieras som finansiell skuld (kort- och långfristig) till utländsk ägarkoncern minus motsvarande fordringar. Vid utgången av 2003 var företag i Storbritannien och USA de största ägarna av direktinvesteringstillgångar i Sverige. Tillgångar ägda från Storbritannien ökade med 65 miljarder kronor medan motsvarande direktinvesteringstillgångar ägda från USA minskade med 18 miljarder kronor. Båda dessa ägarförändringar beror främst på omstruktureringar inom ett antal stora koncerner. Diagram 4. Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige för de 5 största länderna Mdr kr Storbritannien USA Finland Nederländerna Norge

13 9 Av diagram 5 framgår att den geografiska fördelningen över ägandet av svenska tillgångar förändras om man istället för det direktägande företagets landtillhörighet gör en landfördelning utefter den kontrollerande ägarens säte (koncernmoder). Ett tydligt exempel är Nederländerna som har ett stort direktägande i Sverige, vilket beror på att koncerner ofta lägger holdingbolag där. Fortfarande har USA, Storbritannien och Finland ett stort inflytande över utlandsägda svenska företag samtidigt som det finns koncerner med svenska moderbolag i toppen av ägarkedjan. Diagram 5. Kontrollerande ägare i jämförelse med de direktägda länderna Mdr kr Storbritannien USA Finland Tyskland Nederländerna Norge Sverige Frankrike Schweiz Danmark Kontrollerande ägare Direktägare Även för utlandsägda tillgångar i Sverige är branschindelningen gjord utefter de svenska företagens branschtillhörigheter eftersom den utländska ägarens bransch inte framgår av undersökningen. Den största delen av utländska tillgångar i Sverige finns inom kemi- och läkemedelsindustrin. Den största minskningen av branschfördelade tillgångar i Sverige under 2003 återfinns inom bankverksamhet där bl.a. ändringar i den legala strukturen i Nordea bidragit till en förändrad bild. (Se bilaga 7 för en fullständig branschfördelning av utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige). Tabell 2. Branschfördelade utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige 2003 Bransch, Mdr kr Belopp Andel % Belopp Andel % Belopp Andel % Verkstad , , ,2 Kemi o läkemedel , , ,3 Skog 94 8,6 85 8,0 81 8,2 Livsmedel 25 2,3 28 2,6 28 2,9 Övr tillverkn 53 4,8 57 5,4 56 5,7 Varuhandel 74 6,7 84 7,9 67 6,8 El gas värme o vatten 106 9, ,5 71 7,2 Bank 11 1,0 32 3,0 35 3,5 Försäkring 3 0,2 14 1,3 5 0,5 Bygg o fastighet 52 4,8 21 2,0 22 2,2 Övr tjänster , ,3 97 9,8 Övr branscher 18 1,6 20 1,9 16 1,7 Totalt , , ,0

14 10 Direktinvesteringstillgångar, förändring och jämförbarhet En fullständig jämförbarhet mellan tillgångsförändringar i undersökningen och flöden (nettoinvesteringar) i betalningsbalansen är svår att erhålla. Det kan förklaras av att statistiken över kapitalflöden mäter faktiska transaktioner medan tillgångarna i undersökningen värderas till bokfört värde. Samtidigt påverkar resultatet i de utländska bolagen det egna kapitalet, positivt eller negativt, vilket återspeglas i undersökningen men inte i flödesstatistiken. Direktinvesteringar kan variera kraftigt och för ett litet land som Sverige kan stora enskilda affärer ha stor genomslagskraft avseende fördelningen av tillgångar mot utlandet mellan åren. Ytterligare en faktor som påverkar värdeförändringen är den kronförstärkning som skedde under 2003 (mätt i TCW termer förstärktes kronan med 5 procent). Det går inte att utifrån undersökningsresultatet beräkna exakt hur mycket tillgångsvärdet påverkats av växelkursförändringar men att det har stor effekt är klart. Låt oss exempelvis anta att det under perioden inte skedde några förändringar i direktinvesteringstillgångar i utlandet och att alla direktinvesteringstillgångar i utlandet var i utländsk valuta. Då skulle kronförstärkningen under 2003 ha gett en värdeminskning med 63 miljarder kronor för svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet från resultatet Då årets undersökning genomförts som en cut-off-undersökning, vilket inte skett tidigare, bör man ha i åtanke att vissa variationer kan vara svåra att förklara. Sveriges tillgångar och skulder mot utlandet (Utlandsställningen) Utfallet av undersökningen ingår i Sveriges utlandsställning där direktinvesteringstillgångarna i enlighet med IMF:s rekommendationer består av eget kapital samt alla finansiella skuld- och fordringsmellanhavanden mot utländsk motpart inom ett direktinvesteringsförhållande. I utlandsställningen är delposten direktinvesteringar dock inte helt jämförbar mot enkätutfallet beroende på att fritidsfastigheter och handelskrediter tillkommer i utlandsställningen. Enligt IMF:s rekommendationer ska uppgifter i utlandsställningen redovisas till marknadsvärde men då insamlade uppgifter i direktinvesteringsundersökningen sker till bokfört värde har Riksbanken utarbetat en metod för att beräkna marknadsvärderade tillgångar 2. Utlandsställningen redovisas därmed både till marknadsvärde och bokfört värde. Historiskt sett har resultaten av direktinvesteringsundersökningarna genererat ett positivt bidrag till utlandsställningen och för 2003 sker detta med 172 miljarder kronor. 2 Se Penning- och Valutapolitik 2/1999, Marknadsvärderad utlandsställning en ny bild av Sveriges utlandsberoende.

15 11 Avkastning på direktinvesteringstillgångar 2003 I undersökningen mäts även den avkastning som svenska direktinvesteringar i utlandet och utländska direktinvesteringar i Sverige genererar. Även här gäller principen att avkastning ska ha genererats av både direktägda och indirekt ägda företag. Avkastningen beräknas som resultat efter finansiella poster rensat för nedskrivningar, realisationsvinster och realisationsförluster samt skatt. Avkastning på direktinvesteringar bokförs i bytesbalansen i två delar och består då av hemtagen utdelning samt återinvesterade vinstmedel. Återinvesterade vinstmedel är den del av företagens resultat som inte delas ut till aktieägare utan behålls i företagen. Posten bokförs i finansiell balans under direktinvesteringar. Diagram 6. Avkastning på utländska tillgångar Avkastning, Mdr kr Procent av eget kapital Avkastning på utländska tillgångar Avkastning i procent på eget kapital För 2003 uppgick avkastningen på svenska tillgångar i utlandet till 122 miljarder kronor samtidigt som utländska tillgångar i Sverige genererade en avkastning på 36 miljarder kronor. Den högsta avkastningen i utlandet kan hänföras till Finland och beror främst på positivt redovisade resultat. (Se bilaga 3) På grund av statistisk osäkerhet görs i undersökningen ingen total landfördelning av avkastning i utlandsägda företag i Sverige. (Se bilaga 5 för en landgruppsfördelad avkastning på tillgångar i Sverige). Ett sätt att belysa lönsamhet kan vara att sätta avkastningen i relation till det egna kapitalet. Avkastningen på eget kapital i utländska direktinvesteringsföretag uppgick till 10,6 procent medan avkastningen på eget kapital i svenska företag ägda från utlandet bara uppgick till 4,7 procent. Lönsamheten i de utlandsägda svenska företagen minskade således även under 2003 enligt detta mått. Avkastningsresultatet i undersökningen varierar mer för de ingående investeringarna i Sverige än vad de gör för de svenskägda investeringarna i utlandet. Förklaringen till det kan vara att avkastningen ofta är beroende av konjunkturläget och då investeringarna i utlandet finns i flera olika länder som befinner sig i olika konjunkturfaser kan större variationer mellan åren förekomma. Eget kapital definieras här som genomsnittligt eget kapital under året.

16 12 Diagram 7. Avkastning på svenska tillgångar Avkastning, Mdr kr Procent av eget kapital Avkastning på svenska tillgångar Avkastning i procent på eget kapital Avkastningen i betalningsbalansen I bytesbalansen bokförs avkastningen på svenska tillgångar i utlandet som ett inflöde (export) medan avkastningen på utlandets tillgångar i Sverige bokförs som ett utflöde (import). Avkastningen beräknad utifrån 2003 års resultat, i utländska och svenska företag som ingår i undersökningen, gav en positiv effekt på bytesbalansen med ett nettoinflöde på 86 miljarder kronor. Detta bidrar till en förstärkning av bytesbalansen då tidigare preliminära siffror kommer att revideras med 27 miljarder kronor. Återinvesterade vinstmedel Av 2003 års genererade vinster i utländska företag återinvesterades 74 miljarder kronor. Detta beräknas genom att resultatet för 2003 reduceras med utdelningar bokförda/betalda under året. Utdelningarna härstammar från vinster genererade året/åren innan Av avkastningen uppmätt 2002 på 97 miljarder kronor delades 48 miljarder ut till svenska ägare under Tabell 3. Återinvesterande vinstmedel i utlandet Avkastning på direktinvesteringar Utdelningar till den svenska ägaren Återinvesterade vinstmedel Källa: Betalningsbalansen Återinvesterade vinstmedel i svenska företag beräknades till 11 miljarder kronor Olika utdelningspolicy mellan svenska och utländska ägare har under åren visat på en betydande skillnad av andel återinvesterade vinstmedel i Sverige och utlandet. Det är ofta utländska ägare som varit mer

17 13 benägna än svenska att ta hem en större andel av genererade vinster. Eftersom en stor del av direktinvesteringsföretagen ägs av enbart en ägare som ensam bestämmer över företagens vinster och utdelningar så är det ofta skattelagstiftningen i olika länder och skatteavtal mellan länder som påverkar deras utdelningspolicy. Tabell 4. Återinvesterande vinstmedel i Sverige Avkastning på direktinvesteringar Utdelningar till den utländske ägaren Återinvesterade vinstmedel Källa: Betalningsbalansen

18

19 14 Bilaga 1: Kvalitetsredovisning De siffror som presenteras i denna rapport är baserade på två enkätundersökningar. Den ena undersökningen mäter svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet och avkastningen på dessa. Den andra undersökningen mäter utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige och avkastningen som dessa genererar. Definitionsförändringar och korrigeringar kan medföra revideringar av tidigare publicerade siffror. Det innebär att resultat som redovisats i tidigare utgåvor av denna rapport kan vara inaktuella. Innehåll Statistiska storheter: I rapporten redovisas skattningar för tillgångar och avkastning på direktinvesteringar. Definitionerna återfinns nedan. Värdet av svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet definieras som: tˆ IU = ekˆ + lfˆ + kfˆ lsˆ ksˆ + dfˆ där ek ˆ = totalt eget kapital i utländska direktinvesteringsföretag lˆ f = långfristiga fordringar på utländska direktinvesteringsföretag kˆ f = kortfristiga fordringar på utländska direktinvesteringsföretag lˆ s = långfristiga skulder till utländska direktinvesteringsföretag kˆ s = kortfristiga skulder till utländska direktinvesteringsföretag dˆ f = direktägda fastigheter i utlandet Värdet av utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige definieras som: tˆ IS = ekˆ lfˆ kfˆ + lsˆ + ksˆ där ek ˆ = totalt eget kapital i det svenska företaget lˆ f = långfristiga fordringar på den utländska ägaren kˆ f = kortfristiga fordringar på den utländska ägaren lˆ s = långfristiga skulder till den utländska ägaren kˆ s = kortfristiga skulder till den utländska ägaren Avkastningen på direktinvesteringstillgångar mäts efter avdrag för skatt. Dessutom exkluderas nedskrivningar, realisationsvinster och realisationsförluster. Avkastningen på svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet definieras enligt följande: ˆ = rˆ + nˆ + rfˆ rvˆ sˆ a IU där rˆ nˆ = resultat efter finansnetto i svenskägda företag i utlandet = nedskrivningar som ingår i rˆ

20 15 rˆ f rvˆ ŝ = realisationsförluster som ingår i rˆ = realisationsvinster som ingår i rˆ = skatt i svenskägda företag i utlandet Avkastningen på utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige definieras enligt följande: aˆ IS = rˆ + nˆ + rfˆ rvˆ sˆ där rˆ = resultat efter finansnetto i utlandsägda företag i Sverige nˆ = nedskrivningar som ingår i rˆ rˆ f = realisationsförluster som ingår i rˆ rvˆ = realisationsvinster som ingår i rˆ ŝ = skatt i utlandsägda företag i Sverige Uppgifterna är konsoliderade och justerade med hänsyn till ägarandel. Tillgångarna och dess avkastning redovisas fördelade på land och bransch. Objekt och population: Undersökningsobjekt för svenska tillgångar i utlandet är företag med säte i Sverige som äger direktinvesteringstillgångar i utlandet. Undersökningsobjekt för utländska tillgångar i Sverige är företag med säte i Sverige vars ägarförhållande innefattar ett utländskt direktinvesteringsägande. Populationen för svenska tillgångar i utlandet är alla företag som har gjort en direktinvestering i utlandet. Populationen för utländska tillgångar i Sverige är alla företag i Sverige som, helt eller delvis, ägs från utlandet. Företagen kan vara verksamma eller ej verksamma, dock ej nedlagda. I populationen för svenska tillgångar i utlandet återfinns företag. Motsvarande siffra för utländska tillgångar i Sverige är företag. Tid Referensperiod: Referensperioden för statistiken över tillgångar och avkastning på direktinvesteringar är 31 december Framställningstid: Datainsamlingen gjordes under perioden maj till oktober Data analyserades under hela insamlingsperioden och efter insamlingsperiodens slut togs tidsserier och övriga tabeller fram. Framställningstiden för denna rapport, räknat från datainsamlingens slut, var ca 12 veckor. Punktlighet: Enligt planeringen ska denna rapport vara klar under februari Rapporten om undersökningen publiceras i februari Frekvens: Riksbanken har genomfört denna undersökning årligen sedan I 1986 års undersökning var resultaten baserade på totalurval. Resultaten avseende är baserade på slumpmässiga urval. Från och med 2003 är resultaten baserade på cut-off-undersökningar. Jämförbarhet över tiden: Undersökningarna har genomförts med väsentligen samma definitioner och metodik sedan års definitionsändring

21 16 medförde en nivåhöjning av tillgångarna i och med att de korta skulderna och fordringarna även inkluderades. Årets undersökning genomfördes som en cut-off-undersökning, varför en viss nivåförändring kan bero på metodförändringen. Hur stor del som beror på detta är omöjligt att säga, varför det inte finns möjlighet att länka tidsserierna. Det är lämpligt att ha detta i åtanke när jämförelser görs över åren. Tillförlitlighet För undersökningarna var den dominerande osäkerhetskällan för dessa undersökningar att de var baserade på urval. Årets undersökning baseras på en cut-off av företag vilket medför att den största osäkerhetskällan i stället är eventuella täckningsbrister. Täckning Bland de företag som ingår i undersökningarna har vi i efterhand kunnat konstatera vissa täckningsbrister. Det innebär att företag som skall ingå saknas (undertäckning) och företag som inte skall ingå finns med (övertäckning). Ett exempel på undertäckning är ett svenskt företag som har förvärvat ett dotterbolag i utlandet före eller under 2003 och som inte har rapporterat detta till Riksbanken. Ett exempel på övertäckning är ett svenskt företag som har avyttrat sina dotterbolag i utlandet före eller under 2003 och som inte har rapporterat detta till Riksbanken. Konsekvensen av täckningsbrister kan bli skevhet i statistiken. Övertäckningen uppgick till 29 procent för svenska tillgångar i utlandet och 12 procent för utländska tillgångar i Sverige. Nedan visas en tabell över de vanligaste orsakerna till att företag är "ointressanta" för dessa undersökningar. Tabell 5. Orsak till övertäckning/avregistrering 2003 Antal företag och procent av urvalen Orsakerna till... för direktinvesteringstillgångar i övertäckning/ utlandet Sverige avregistrering... Antal Andel % Antal Andel % Ej tillgångar i utlandet/ Ej utländsk ägare 23 5,8 11 2,3 Konkurs/likvidation 1 0,3 3 0,6 Omstrukturering inom koncern¹ 0 0,0 27 5,6 Årsredovisning saknas p.g.a. förvärv i slutet av året 43 10,9 7 1,4 Övrig övertäckning 46 11,6 12 2,5 Total övertäckning , ,3 1 Omstrukturering inom koncern innebär för tillgångar i utlandet t.ex. att bolagets tillgångar och skulder har överlåtits till annat bolag inom koncernen. För tillgångar i Sverige innebär omstrukturering inom koncern t.ex. att ett utvalt företag numera ägs av ett annat svenskt bolag.

22 17 Undersökningarnas upplägg Populationerna som ligger till grund för undersökningarna har sneda fördelningar, dvs. det finns några få stora företag som står för en stor del av tillgångarna och många små företag som står för en betydligt mindre del. Årets undersökning är cut-off-undersökningar, vilket innebär att följande ingår: Stora aktörer inklusive banker och försäkringsbolag som är direktrapportörer till Riksbanken för betalningsbalansstatistik. Företag med en rapporterad direktinvesteringstillgång 2002 på minst 150 miljoner kronor eller; o en omsättning på minst miljoner kronor o minst anställda o minst 100 miljoner kronor i aktiekapital Totalt ingick 396 företag för svenska tillgångar i utlandet och 486 företag för utländska tillgångar i Sverige. För att komplettera årets register gjordes en förenklad undersökning för ett urval av de företag som hamnade under cut-off-gränsen och samtliga nya företag från SCB:s register över utlandsägda företag och företag med dotterbolag i utlandet. Dessa företag fick besvara frågor om de har tillgångar i utlandet eller är utlandsägda, hur stort eget kapital och hur stor omsättning de har. Om svaret i den förenklade undersökningen översteg cut-offgränsen fick företaget ingå i cut-off-undersökningarna. Detta medförde att för tillgångar i utlandet kompletterades cut-off-undersökningen med 22 företag och för tillgångar i Sverige med 67 företag. Skattningsförfarande Skattningarna för punkt- och variansskattningar utgår från gängse skattningsformler för stratifierat urval. Samtliga skattningar är justerade med hänsyn till företagens ägarandel. Mätning För de utvalda företagen insamlades uppgifterna om direktinvesteringstillgångar och dess avkastning med hjälp av ett elektroniskt frågeformulär. Ett brev med instruktioner skickades till chefen för koncernredovisningen/ekonomichefen på de utvalda företagen med adresser från Riksbankens företagsregister (GFR). Uppgiftslämnarplikt föreligger enligt "Riksbankens föreskrifter om skyldighet att lämna uppgifter till Riksbanken för betalningsbalansstatistiken". Enkäten skickades ut i maj Företagen fick en månad på sig att besvara enkäten. I mitten av juni skickades en skriftlig påminnelse, som gav ytterligare tidsfrist. Till de företag som inte besvarat enkäten i mitten av augusti skickades ytterligare en skriftlig påminnelse innan påminnelser per telefon genomfördes för de större företagen. Som i alla undersökningar med frågeformulär, kan mätfel (dvs. felaktiga svar på frågorna) förekomma på grund av att en fråga missuppfattats och

23 18 därmed besvarats felaktigt. Det är rimligt att anta att kvaliteten av svenska tillgångar i utlandet är sämre jämfört med kvaliteten på motsvarande resultat för utländska tillgångar i Sverige. Detta antagande grundar sig på att mängden av uppgifter som krävs för att sammanställa resultaten är betydligt större för den förstnämnda undersökningen. För utländska tillgångar i Sverige kan kontroll av uppgifterna även göras mot den årsredovisning som företagen ombeds skicka in tillsammans med enkäten. Bortfall Samtliga företag i cut-off-undersökningarna besvarade enkäterna. Bearbetning Insamlade uppgifter genomgick granskning och, vid behov, korrigering. Vissa uppgiftslämnare kontaktades för kontroll/komplettering/ändring av oklara uppgifter. Ytterligare validitetskontroller genomfördes därefter maskinellt och manuellt. Tillgänglighet Spridningsformer: Statistik över direktinvesteringstillgångar och avkastning redovisas i betalningsbalansen och i Sveriges totala tillgångar och skulder mot utlandet. Presentation: Framgår av denna rapport. Dokumentation: Tidigare undersökningar finns dokumenterade i nedanstående rapporter: Direktinvesteringsföretag. Undersökning av tillgångar och avkastning Riksbanken, Direktinvesteringsföretag. Undersökning av tillgångar och avkastning Riksbanken, Direktinvesteringsföretag. Undersökning av tillgångar och avkastning Riksbanken, Direktinvesteringar Tillgångar och avkastning. Riksbanken, Direktinvesteringar Tillgångar och avkastning. Riksbanken, Direktinvesteringar Tillgångar och avkastning. Riksbanken, Direktinvesteringar Tillgångar och avkastning. Riksbanken, Direktinvesteringar Tillgångar och avkastning. Riksbanken, Direktinvesteringar Tillgångar och avkastning. Riksbanken, Direktinvesteringar Tillgångar och avkastning. Riksbanken, Direktinvesteringar Tillgångar och avkastning. Riksbanken, Primärmaterial: Uppgifterna som företagen lämnar till Riksbanken är skyddade enligt 9 kap. 4 i sekretesslagen.

24 19 Bilaga 2: Landfördelade tillgångar i utlandet TOTALA TILLGÅNGAR Eget kapital Långa fordringar Korta fordringar Långa skulder Korta skulder Fastigheter OECD Norden Europa EU Finland Storbritannien Nederländerna Danmark Tyskland Frankrike Italien Belgien/Luxemburg Luxemburg Spanien Belgien Irland Portugal Österrike Central- och östeuropa Tjeckien Ungern Polen Ryssland Baltiska länderna Litauen Estland Lettland Övriga Europa Norge Schweiz Nordamerika USA Kanada Centralamerika Bermuda Latinamerika Brasilien Mexiko Sydamerika Oceanien Australien Asien Japan Sydostasien Kina Afrika Marocko

25 20 Bilaga 3: Landfördelad avkastning i utlandet TOTAL AVKASTNING Resultat efter finansnetto Nedskrivningar som ingår i resultatet REA-förluster som ingår i resultatet REA-vinster som ingår i resultatet Skatt OECD Norden Europa EU Finland Storbritannien Nederländerna Danmark Tyskland Frankrike Italien Belgien/Luxemburg Luxemburg Spanien Belgien Irland Portugal Österrike Central- och östeuropa Tjeckien Ungern Polen Ryssland Baltiska länderna Litauen Estland Lettland Övriga Europa Norge Schweiz Nordamerika USA Kanada Centralamerika Bermuda Latinamerika Brasilien Mexiko Sydamerika Oceanien Australien Asien Japan Sydostasien Kina Afrika Marocko

26 21 Bilaga 4: Landfördelade tillgångar i Sverige TOTALA TILLGÅNGAR Eget kapital Långa fordringar Korta fordringar Långa skulder Korta skulder OECD Norden Europa EU Finland Storbritannien Nederländerna Danmark Tyskland Frankrike Italien Belgien/Luxemburg Luxemburg Spanien Belgien Irland Portugal Österrike Central- och östeuropa Tjeckien Ungern Polen Ryssland Baltiska länderna Litauen Estland Lettland Övriga Europa Norge Schweiz Nordamerika USA Kanada Centralamerika Bermuda Latinamerika Brasilien Mexiko Sydamerika Oceanien Australien Asien Japan Sydostasien Kina Afrika Marocko

27 22 Bilaga 5: Landgruppfördelad avkastning i Sverige TOTAL AVKASTNING Resultat efter finansnetto Nedskrivningar som ingår i resultatet REA-förluster som ingår i resultatet REA-vinster som ingår i resultatet Skatt OECD Norden EU

28 23 Bilaga 6: Branschfördelade tillgångar och avkastning i utlandet Svenska tillgångar i utlandet Bransch Tillverkning Verkstadsindustri Skogsindustri Kemisk och läkemedelsindustri Livsmedelsindustri Övrig tillverkning Bankverksamhet Försäkringsverksamhet Bygg- och fastighetsverksamhet Varuhandel El-, gas-, värme och vattenförsörjning Övrig tjänsteverksamhet Övriga branscher Totalt Avkastning på tillgångar i utlandet Bransch Tillverkning Verkstadsindustri Skogsindustri Kemisk och läke-medelsindustri Övrig tillverkning Bankverksamhet Försäkringsverksamhet Varuhandel Övrig tjänsteverksamhet Övriga branscher Totalt

29 24 Bilaga 7: Branschfördelade tillgångar och avkastning i Sverige Utländska tillgångar i Sverige Bransch Tillverkning Verkstadsindustri Kemisk och läke-medelsindustri Skogsindustri Livsmedels-industri Varuhandel El-, gas-, värme- och vatten-försörjning Bank- och försäkringsverksamhet Bankverksamhet Försäkringsverksamhet Bygg- och fastighetsverksamhet Övrig tjänste-verksamhet Övriga branscher Totalt Avkastning på tillgångar i Sverige Bransch Tillverkning Verkstadsindustri Kemisk och läke-medelsindustri Skogsindustri Livsmedelsindustri Bankverksamhet Försäkringsverksamhet Varuhandel Övrig tjänsteverksamhet Övriga branscher Totalt

30

31

32 Sveriges riksbank SE Stockholm Brunkebergs torg 11 tel fax Riksbanken tryckcenter, Stockholm, Februari 2005