AVDELNINGEN FÖR PENNINGPOLITIK. Direktinvesteringar 2005 tillgångar och avkastning

Transkript

1 AVDELNINGEN FÖR PENNINGPOLITIK Direktinvesteringar 25 tillgångar och avkastning DECEMBER 26 S V E R I G E S R I K S B A N K

2

3 Direktinvesteringar 25 tillgångar och avkastning DECEMBER 26

4

5 Innehållsförteckning Inledning...2 Direktinvesteringstillgångar Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige...4 Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet...5 Avkastning på direktinvesteringstillgångar...6 Avkastningen i betalningsbalansen...8 Kvalitetsredovisning...9

6 Inledning Kapitel 1 Riksbanken genomför årligen en undersökning i syfte att mäta värdet på direktinvesteringstillgångar, såväl svenska i utlandet som utlandsägda i Sverige samt den avkastning som dessa genererar. Undersökningen har genomförts sedan 1986 och i denna rapport presenteras resultatet av undersökningen för år 25. Resultatet ingår även i redovisningen av betalningsbalansen och Sveriges tillgångar och skulder mot utlandet. * Värdet på svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet uppgick vid utgången av 25 till miljarder kronor samtidigt som utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige uppmättes till miljarder kronor. * Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet genererade en avkastning på 178 miljarder kronor samtidigt som avkastningen för utländska tillgångar i Sverige uppmättes till 12 miljarder kronor. * Resultatet av avkastningen i 25 års undersökning genererade ett positivt bidrag till bytesbalansen med 76 miljarder kronor. DEFINITION AV DIREKTINVESTERING En direktinvestering uppstår när någon, vanligtvis ett företag, direkt eller indirekt äger 1 procent eller mer i ett företag eller kommersiell fastighet belägen i ett annat land. De direktinvesteringstillgångar som mäts i undersökningen består av totalt eget kapital och finansiella fordringar och skulder inom ett direktinvesteringsförhållande samt direktägda kommersiella fastigheter. Reala investeringar i anläggningar eller maskiner ingår ej. Undersökningen avser att mäta även det indirekta ägandet inom koncerner, exempelvis ska ett utländskt dotterbolags intresse- och dotterbolag ingå i rapporterade siffror över direktinvesteringstillgångar i utlandet fördelade per land ända ner till en tioprocentig ägarandel. För utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige avser rapporterade siffror hela den svenska koncernen. Utlandsägda svenska företag som har dotterbolag i utlandet har svarat på två enkäter, en enkät gällande utländskt ägande i Sverige och en gällande bolagets ägande i utlandet. Det innebär att deras utländska tillgångar även ingår i det konsoliderade tillgångsvärde som redovisas som utländsk direktinvestering i Sverige. Enligt riktlinjer utformade av Internationella valutafonden, IMF, ska redovisningen av direktinvesteringar ske likvärdigt mellan länder för att möjliggöra bilaterala jämförelser. DIREKTINVESTERINGSTILLGÅNGAR, FÖRÄNDRING OCH JÄMFÖRBARHET En fullständig jämförbarhet mellan tillgångsförändringar i undersökningen och flöden (nettoinvesteringar) i betalningsbalansen är svår att erhålla. Det kan förklaras av att statistiken över kapitalflöden mäter faktiska transaktioner medan tillgångarna i undersökningen värderas till bokfört värde. Samtidigt påverkar resultatet i de utländska bolagen det egna kapitalet, positivt eller negativt, vilket Senast sparad :25 2

7 återspeglas i undersökningen men inte fullt ut i flödesstatistiken. Direktinvesteringar kan variera kraftigt och för ett litet land som Sverige kan stora enskilda affärer ha stor genomslagskraft på utvecklingen av tillgångar mot utlandet mellan åren. Ytterligare en faktor som påverkar värdeförändringen är utvecklingen av kronkursen. Det går inte att utifrån undersökningsresultatet beräkna exakt hur mycket tillgångsvärdet påverkats av växelkursförändringar, men att kronförsvagningen bidrog till en värdeökning under 25 för svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet mätt i svenska kronor är klart. Eftersom allt fler utlandsägda bolag ändrar redovisningsvaluta från SEK till Euro har kronutvecklingen även en påverkan på värdet på utländska tillgångar i Sverige. Under 25 försvagades den svenska kronan med cirka 6,6 procent (enligt det handelsvägda TCW-indexet). SVERIGES TILLGÅNGAR OCH SKULDER MOT UTLANDET (UTLANDSSTÄLLNINGEN) Utfallet av undersökningen ingår i Sveriges utlandsställning där direktinvesteringstillgångarna i enlighet med IMF:s rekommendationer består av eget kapital samt alla finansiella skuld- och fordringsmellanhavanden mot utländsk motpart inom ett direktinvesteringsförhållande. I redovisningen av direktinvesteringar i utlandsställningen tillkommer också uppgifter om fritidsfastigheter och handelskrediter. Dessa poster inkluderas inte i denna undersökning. Enligt IMF:s rekommendationer ska uppgifter i utlandsställningen redovisas till marknadsvärde men då insamlade uppgifter i direktinvesteringsundersökningen sker till bokfört värde har Riksbanken utarbetat en metod för att beräkna marknadsvärderade tillgångar. Utlandsställningen redovisas därmed både till marknadsvärde och bokfört värde. Historiskt sett har resultaten av direktinvesteringsundersökningarna genererat ett positivt bidrag till utlandsställningen. Senast sparad :25 3

8 Direktinvesteringstillgångar 25 Kapitel 2 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige uppgick vid slutet av 25 till miljarder kronor, en ökning under året med 61 miljarder kronor. Eget kapital ökade med 61 miljarder kronor samtidigt som de totala koncernmässiga nettoskulderna var näst intill oförändrade. (se bilaga 3 för utförlig fördelning). Diagram 1. Utländska direktinvesteringar i Sverige 25 Miljarder svenska kronor respektive procent Nettoskuld (vänster skala) Eget kapital (vänster skala) Procent av BNP (höger skala) Anm. Nettoskuld definieras som finansiell skuld (kort- och långfristig) till utländsk ägarkoncern minus motsvarande fordringar. Källa: SCB och Riksbanken Diagram 2. Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige för de 5 största länderna 25 Miljarder svenska kronor Vid utgången av 25 var företag i USA, Nederländerna och Storbritannien de största ägarna av direktinvesteringstillgångar i Sverige. Tillgångar ägda från USA uppgick till 247 miljarder kronor och motsvarande direktinvesteringstillgångar ägda från Nederländerna var 243 miljarder kronor. Den enskilt största ökningen jämfört med 24 av direktinvesteringstillgångar har skett från Belgien. Detta beror på att utländska koncernföretag ökat utlåningen till Sverige. Om man istället för det direktägande företagets landtillhörighet gör en landfördelning utefter den kontrollerande ägarens säte (koncernmoder) ger den geografiska fördelningen över ägandet av svenska tillgångar en annan bild (se bilaga 5). Ett tydligt exempel är Nederländerna som har ett stort direktägande i Sverige, vilket beror på att koncerner ofta lägger holdingbolag där. Samtidigt finns det flera stora svenska företag som är direktägda från utlandet men där det i toppen av ägarkedjan finns ett svenskt moderbolag. Branschindelningen för utlandsägda tillgångar i Sverige är gjord utefter de svenska företagens branschtillhörigheter eftersom den utländska ägarens bransch inte framgår av undersökningen. Den största delen av utländska tillgångar i Sverige finns inom kemi- och läkemedelsindustrin, verkstadsindustrin samt energiindustrin. (Se bilaga 7 för en fullständig branschfördelning av utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige) USA Nederländerna Storbritannien Finland Tyskland Anm. Senast sparad :25 4

9 Direktinvesteringstillgångar 25 Kapitel 2 Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet Det bokförda värdet på svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet uppgick år 25 till miljarder kronor, en ökning med 246 miljarder kronor jämfört med 24. Tillgångarna i form av eget kapital ökade med 245 miljarder kronor (se bilaga 1 för utförlig fördelning av tillgångsposter). Ökningen av det egna kapitalet i utländska bolag uppkom genom förvärv under året och globala koncernomstruktureringar. Dessa ledde bland annat till både interna och externa försäljningar av bolag i utlandet. En ytterligare förklaring till den stora ökningen kan vara den svaga utvecklingen av kronan under 25. Diagram 3. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet 25 Miljarder svenska kronor respektive procent Nettofordran (vänster skala) Eget kapital + Fastigheter (vänster skala) Procent av BNP (höger skala) Direktinvesteringar varierar mellan åren, både storleksmässigt och till antal, vilket påverkar den geografiska fördelningen av direktinvesteringstillgångar. Den största tillgångsökningen har under 25 skett i Finland och förklaras främst av företags genererade stora vinster under året. Även i Storbritannien och USA har tillgångsvärdet ökat vilket till största delen kan förklaras genom omräkningsdifferenser i samband med övergång till IFRS. För räkenskapsår som inleddes den 1 januari 25 eller därefter ska svenska bolag som är noterade på en reglerad marknad inom EU upprätta sin koncernredovisning enligt International Financial Reporting Standards (IFRS). Däremot har alla onoterade företag rätt att frivilligt upprätta en koncernredovisning enligt IFRS. Anm. Nettofordran definieras som finansiell fordran (kortoch långfristig) på utländskt direktinvesteringsföretag minus motsvarande skulder. Källa: SCB och Riksbanken Diagram 4. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet för de 5 största länderna 25 Miljarder svenska kronor Den största minskningen av tillgångsvärdet har skett i Luxemburg där koncerninterna omstruktureringar främst bidragit till nedgången. Tillgångarna presenteras nedbrutna på det svenska företagets branschtillhörighet eftersom de utländska företagens bransch inte framgår av undersökningen. Det innebär exempelvis att om ett svenskt verkstadsföretag äger utländska företag inom andra branscher kommer dessa tillgångar att redovisas som verkstadsindustri. En stor del av tillgångarna i utlandet finns liksom tidigare år inom tillverkningsindustrin där verkstadsindustrin samt den kemiska och läkemedelsindustrin är de största. Även inom tjänstesektorn har vi stora tillgångar i bankverksamhet samt transport och kommunikation. En viss skillnad mellan tidigare år och 25 hänför sig till omgruppering av branscherna (se bilaga 6 för utförligare fördelning). 5 Finland USA Storbritannien Nederländerna Danmark 5 Anm. Senast sparad :25 5

10 Avkastning på direktinvesteringstillgångar Kapitel 3 I undersökningen mäts den avkastning som svenska direktinvesteringar i utlandet och utländska direktinvesteringar i Sverige genererar. Även här gäller principen att avkastning från både direktägda och indirekt ägda företag ska ingå. Avkastningen beräknas som resultat efter finansiella poster rensat för nedskrivningar, realisationsvinster och realisationsförluster samt skatt. Avkastning på direktinvesteringar bokförs i bytesbalansen. Avkastningen på svenska tillgångar i utlandet uppgick år 25 till 178 miljarder kronor och utländska tillgångar i Sverige genererade en avkastning på 12 miljarder kronor. Diagram 5. Avkastning på direktinvesteringstillgångar 25 Miljarder svenska kronor respektive procent Avkastning på utländska tillgångar Avkastning på svenska tillgångar Avkastning i procent av eget kapital (utländska tillgångar) Avkastning i procent av eget kapital (svenska tillgångar) Diagram 6. Avkastning på eget kapital i utlandet 25 Miljarder svenska kronor respektive procent AVKASTNING PER LAND Den högsta avkastningen på svenska tillgångar i utlandet kan hänföras till USA och Norge (se bilaga 3). På grund av statistisk osäkerhet görs i undersökningen ingen total landfördelning av avkastning i utlandsägda företag i Sverige. I bilaga 4 kan man dock utläsa att tillgångar i Sverige ägda från Storbritannien, Nederländerna och Finland uppvisar den högsta avkastningen. AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL Ett sätt att belysa lönsamhet är att sätta avkastningen i relation till det egna kapitalet. Eget kapital definieras här som genomsnittligt eget kapital under året. Avkastningen på eget kapital i utländska direktinvesteringsföretag uppgick till 11,9 procent samtidigt som avkastningen på svenska företag ägda från utlandet enligt samma mått uppgick till 1,7 procent. Avkastningen på eget kapital hos utlandsägda företag i Sverige har inte ökat lika mycket som hos svenskägda företag i utlandet. AVKASTNING PER BRANSCH I diagrammen 6 och 7 framgår vilka branscher som enligt undersökningen uppvisar den största lönsamheten utifrån måttet avkastning på eget kapital Eget kapital Avkastning i procent av eget kapital Genomsnittlig avkastning för alla branscher I diagram 6, som visar svenska direktinvesteringar i utlandet, uppvisar energiindustri (el, gas, värme och vatten), varuhandel och verkstadsindustri den högsta avkastningen i förhållande till eget kapital (se bilaga 6 för utförlig fördelning av tillgångar och avkastning per bransch). 1 5 Försäkring Livsmedel El, gas, värme Varuhandel Verkstad 1 5 Enligt diagram 7, som avser utländska direktinvesteringar i Sverige, svarar verkstadsindustri, bygg- och fastighetsbranschen, varuhandel samt kemi- och läkemedelsindustri för den högsta avkastningen (se bilaga 7 för utförligare fördelning av tillgångar och avkastning per bransch). Senast sparad :25 6

11 Diagram 7. Avkastning på eget kapital i Sverige Miljarder svenska kronor respektive procent Eget kapital Avkastning i procent av eget kapital Genomsnittlig avkastning i procent av tillgång Verkstad Bygg o fastighet Varuhandel Banker Kemi o läkemedel Senast sparad :25 7

12 Avkastningen i betalningsbalansen Kapitel 4 I statistiken över Sveriges betalningsbalans redovisas avkastningen på direkta investeringar i bytesbalansen. Svenska tillgångar i utlandet bokförs som ett inflöde (export) medan avkastningen på utlandets tillgångar i Sverige bokförs som ett utflöde (import). Avkastningen för 25 gav en positiv effekt på bytesbalansen med ett nettoinflöde på 76 miljarder kronor. Diagram 8. Återinvesterade vinstmedel i utlandet Miljarder svenska kronor Återinvesterade vinstmedel Utdelning till svensk ägare Avkastning på direktinvesteringar Diagram 9. Återinvesterade vinstmedel i Sverige Miljarder svenska kronor Återinvesterade vinstmedel Utdelning till utländsk ägare Avkastning på direktinvesteringar BETALNINGSBALANSEN Den totala avkastningen på direkta investeringar ingår i bytesbalansen under posten faktorinkomster. Dessutom redovisas, i den finansiella balansen, återinvesterade vinstmedel under direkta investeringar. ÅTERINVESTERADE VINSTMEDEL Återinvesterade vinstmedel är den del av företagens resultat som inte delas ut till aktieägare utan behålls i företagen. Posten bokförs i betalningsbalansen under direktinvesteringar. Av 25 års genererade vinster i utländska företag återinvesterades 85 miljarder kronor. Detta beräknas genom att resultatet för 25 reduceras med utdelningar bokförda/betalda under året. Utdelningarna härstammar från vinster genererade året/åren innan 25. Det vill säga att av avkastningen 24, som uppmättes till 141 miljarder kronor, delades 93 miljarder ut till svenska ägare under 25. Återinvesterade vinstmedel i svenska företag beräknas till 39 miljarder kronor 25. Olika utdelningspolicy mellan svenska och utländska ägare har under åren visat på en betydande skillnad av andel återinvesterade vinstmedel i Sverige och utlandet. Det är ofta utländska ägare som varit mer benägna än svenska att ta hem en större andel av genererade vinster. Eftersom en stor del av direktinvesteringsföretagen ägs av enbart en ägare som ensam bestämmer över företagens vinster och utdelningar är det ofta skattelagstiftningen i olika länder och skatteavtal mellan länder som påverkar deras utdelningspolicy Den amerikanska skattelagen, Homeland Investment Act, som endast gällde under 25 har haft viss påverkan på siffrorna avseende återinvesterande vinstmedel. Lagen är en skatterabatt som gäller i USA och tillåter amerikanska bolag att ta hem vinstmedel som genererats utomlands till en subventionerad skattesats. Detta innebär att svenska bolag ägda från USA fördelaktigt kunde skicka vinster genererade i Sverige till sina ägare i USA. Utdelningar till ägare i USA var under 25 betydligt större än under tidigare år. Senast sparad :25 8

13 Kvalitetsredovisning Kapitel 5 De siffror som presenteras i denna rapport är baserade på två enkätundersökningar. Den ena undersökningen mäter svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet och avkastningen på dessa. Den andra undersökningen mäter utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige och avkastningen som dessa genererar. Definitionsförändringar och korrigeringar kan medföra revideringar av tidigare publicerade siffror. Det innebär att resultat som redovisats i tidigare utgåvor av denna rapport kan vara inaktuella. INNEHÅLL I rapporten redovisas skattningar för tillgångar och avkastning på direktinvesteringar. DEFINITIONER Värdet av svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet definieras som: tˆ IU = ekˆ + lfˆ + kfˆ lsˆ ksˆ + dfˆ där ek ˆ = totalt eget kapital i utländska direktinvesteringsföretag f f s s f lˆ = långfristiga fordringar på utländska direktinvesteringsföretag kˆ = kortfristiga fordringar på utländska direktinvesteringsföretag lˆ = långfristiga skulder till utländska direktinvesteringsföretag kˆ = kortfristiga skulder till utländska direktinvesteringsföretag dˆ = direktägda fastigheter i utlandet Värdet av utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige definieras som: tˆ IS = ekˆ lfˆ kfˆ + lsˆ + ksˆ där ek ˆ = totalt eget kapital i det svenska företaget f f s s lˆ = långfristiga fordringar på den utländska ägaren kˆ = kortfristiga fordringar på den utländska ägaren lˆ = långfristiga skulder till den utländska ägaren kˆ = kortfristiga skulder till den utländska ägaren Avkastningen på svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet definieras enligt följande: aˆ IU = rˆ + nˆ + rfˆ rvˆ sˆ där rˆ = resultat efter finansnetto i svenskägda företag i utlandet nˆ = nedskrivningar som ingår i rˆ rˆ f = realisationsförluster som ingår i rˆ v rˆ = realisationsvinster som ingår i rˆ ŝ = skatt i svenskägda företag i utlandet Senast sparad :25 9

14 Avkastningen på utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige definieras enligt följande: aˆ IS = rˆ + nˆ + rfˆ rvˆ sˆ där rˆ = resultat efter finansnetto i utlandsägda företag i Sverige nˆ = nedskrivningar som ingår i rˆ rˆ f = realisationsförluster som ingår i rˆ rˆ v = realisationsvinster som ingår i rˆ ŝ = skatt i utlandsägda företag i Sverige I populationen för svenska tillgångar i utlandet återfinns företag. Motsvarande siffra för utländska tillgångar i Sverige är företag. TID Referensperioden för statistiken över tillgångar och avkastning på direktinvesteringar är 31 december 25. Riksbanken har genomfört denna undersökning årligen sedan I 1986 års undersökning var resultaten baserade på totalurval. Resultaten avseende samt fr o m 25 är baserade på slumpmässiga urval. För åren baserades resultaten på cut-off-undersökningar. Undersökningarna har genomförts med väsentligen samma definitioner och metodik sedan års definitionsändring medförde en nivåhöjning av tillgångarna i och med att de korta skulderna och fordringarna även inkluderades. Hur stor del som beror på metodförändringar är omöjligt att säga. Det är dock lämpligt att ha detta i åtanke när jämförelser görs över åren. TILLFÖRLITLIGHET För undersökningarna samt fr o m 25 var den dominerande osäkerhetskällan för dessa undersökningar att de var baserade på urval. Undersökningarna för baseras på en cut-off av företag vilket medför att den största osäkerhetskällan i stället är eventuella täckningsbrister. TÄCKNING Bland de företag som ingår i undersökningarna har vi i efterhand kunnat konstatera vissa täckningsbrister. Det innebär att företag som skall ingå saknas (undertäckning) och företag som inte skall ingå finns med (övertäckning). Ett exempel på undertäckning är ett svenskt företag som har förvärvat ett dotterbolag i utlandet före eller under 25 och som inte har rapporterat detta till Riksbanken. Ett exempel på övertäckning är ett svenskt företag som har avyttrat sina dotterbolag i utlandet före eller under 25 och som inte har rapporterat detta till Riksbanken. Konsekvensen av täckningsbrister kan bli skevhet i statistiken. Övertäckningen uppgick till 25 procent för svenska tillgångar i utlandet och 2 procent för utländska tillgångar i Sverige. UNDERSÖKNINGARNAS UPPLÄGG Populationerna som ligger till grund för undersökningarna har sneda fördelningar, dvs. det finns några få stora företag som står för en stor del av tillgångarna och många små företag som står för en Senast sparad :25 1

15 betydligt mindre del. I årets undersökning ingår: Stora aktörer inklusive banker och försäkringsbolag som är direktrapportörer till Riksbanken för betalningsbalansstatistik. Företag med en rapporterad direktinvesteringstillgång 24 på minst 15 miljoner kronor eller; en omsättning på minst 2 miljoner kronor minst 1 anställda För övriga företag gjordes ett slumpmässigt urval. Samtliga nya företag från SCB:s register över utlandsägda företag och företag med dotterbolag i utlandet ingick även i urvalet. Totalt ingick 1 34 företag för svenska tillgångar i utlandet och företag för utländska tillgångar i Sverige. SKATTNINGSFÖRFARANDE Skattningarna för punkt- och variansskattningar utgår från gängse skattningsformler för stratifierat urval. Samtliga skattningar är justerade med hänsyn till företagens ägarandel. MÄTNING För de utvalda företagen insamlades uppgifterna om direktinvesteringstillgångar och dess avkastning med hjälp av ett elektroniskt frågeformulär. Som i alla undersökningar med frågeformulär, kan mätfel (dvs. felaktiga svar på frågorna) förekomma på grund av att en fråga missuppfattats och därmed besvarats felaktigt. Det är rimligt att anta att kvaliteten av svenska tillgångar i utlandet är sämre jämfört med kvaliteten på motsvarande resultat för utländska tillgångar i Sverige. Detta antagande grundar sig på att mängden av uppgifter som krävs för att sammanställa resultaten är betydligt större för den förstnämnda undersökningen. För utländska tillgångar i Sverige kan kontroll av uppgifterna även göras mot den årsredovisning som företagen ombeds skicka in tillsammans med enkäten. BORTFALL Samtliga företag i de totalundersökta strata besvarade enkäterna. Svarsfrekvensen i undersökningen om tillgångar i utlandet blev 98 % medan den i undersökningen om tillgångar i Sverige blev 95 %. BEARBETNING Insamlade uppgifter genomgick granskning och, vid behov, korrigering. Vissa uppgiftslämnare kontaktades för kontroll/komplettering/ändring av oklara uppgifter. Ytterligare validitetskontroller genomfördes därefter maskinellt och manuellt. TILLGÄNGLIGHET Statistik över direktinvesteringstillgångar och avkastning redovisas i betalningsbalansen och i Sveriges totala tillgångar och skulder mot utlandet. Framgår av denna rapport. Uppgifterna som företagen lämnar till Riksbanken är skyddade enligt 9 kap. 4 i sekretesslagen. Senast sparad :25 11

16 Bilaga 1. Landfördelade tillgångar i utlandet Miljarder svenska kronor TOTALA TILLGÅNGAR Eget kapital Långa fordringar Korta fordringar Långa skulder Korta skulder Fastigheter OECD Norden Europa EU Finland Storbritannien Nederländerna Danmark Tyskland Frankrike Italien Luxemburg Spanien Belgien Irland Portugal Österrike Central- och östeuropa Tjeckien Ungern Polen Ryssland Baltiska länderna Litauen Estland Lettland Övriga Europa Norge Schweiz Turkiet Nordamerika USA Kanada Latinamerika Brasilien Mexiko Sydamerika Oceanien Australien Asien Japan Sydostasien Kina Sydkorea Afrika Marocko Senast sparad :25 12

17 Bilaga 2. Landfördelad avkastning i utlandet Miljarder svenska kronor TOTAL AVKASTNING Resultat efter finansnetto Nedskrivningar som ingår i resultatet REA-förluster som ingår i resultatet REA-vinster som ingår i resultatet Skatt OECD Norden EU Finland Storbritannien Nederländerna Danmark Tyskland Frankrike Italien Luxemburg Spanien Belgien Central- och östeuropa Polen Ryssland Baltiska länderna Estland Övriga Europa Norge Schweiz Nordamerika USA Latinamerika Sydamerika Asien Sydostasien Senast sparad :25 13

18 Bilaga 3. Landfördelade tillgångar i Sverige Miljarder svenska kronor TOTALA TILLGÅNGAR Eget kapital Långa fordringar Korta fordringar Långa skulder Korta skulder OECD Norden Europa EU Finland Storbritannien Nederländerna Danmark Tyskland Frankrike Luxemburg Belgien Cypern Irland Österrike Central- och östeuropa Övriga Europa Norge Schweiz Jersey Nordamerika USA Centralamerika Bermuda Caymanöarna Asien Japan Saudi-Arabien Senast sparad :25 14

19 Bilaga 4. Avkastning på direktinvesteringstillgångar i Sverige Miljarder svenska kronor TOTAL AVKASTNING Resultat efter finansnetto Nedskrivningar som ingår i resultatet REA-förluster som ingår i resultatet REA-vinster som ingår i resultatet Skatt OECD Norden Europa EU Finland Storbritannien Nederländerna Cypern 4 Danmark Tyskland Frankrike Baltiska länderna Central- och östeuropa Övriga Europa Norge Schweiz Nordamerika USA Senast sparad :25 15

20 Bilaga 5. Kontrollerande ägare i jämförelse med de direktägande länderna Miljarder svenska kronor Land Kontrollerande ägare Direktägare Kontrollerande ägare Direktägare Kontrollerande ägare Direktägare USA Storbritannien Finland Sverige Tyskland Nederländerna Norge Schweiz Frankrike Danmark Senast sparad :25 16

21 Bilaga 6. Branschfördelade tillgångar och avkastning i utlandet Miljarder svenska kronor Bransch Tillverkning Livsmedelsindustri Skogsindustri Kemisk och läkemedelsindustri Verkstadsindustri Övrig tillverkning El-, gas-, värme och vattenförsörjning Bygg- och fastighetsverksamhet Varuhandel Bankverksamhet Övrig finansiell verksamhet Försäkringsverksamhet Transport, magasinering, kommunikation Övrig tjänsteverksamhet Övriga branscher Totalt Bransch Tillverkning Livsmedelsindustri Skogsindustri Kemisk och läkemedelsindustri Verkstadsindustri Övrig tillverkning El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Varuhandel Bankverksamhet Övr finansiell verksamhet Transport, magasinering, kommunikation Övrig tjänsteverksamhet Övriga branscher Totalt Senast sparad :25 17

22 Bilaga 7. Branschfördelade tillgångar och avkastning i Sverige Miljarder svenska kronor Bransch Tillverkning Livsmedelsindustri Skogsindustri Kemisk och läkemedelsindustri Verkstadsindustri Övrig tillverkning El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Bygg- och fastighets-verksamhet Varuhandel Bankverksamhet Övr finansiell verksamhet Försäkringsverksamhet Hotell- och restaurangverksamhet Transport, magasinering, kommunikation Övrig tjänsteverksamhet Övriga branscher Totalt Bransch Tillverkning Livsmedelsindustri Skogsindustri Kemisk och läkemedelsindustri Verkstadsindustri Övrig tillverkning El-,gas-,värme- och vattenförsörjning Bygg- och fastighetsverksamhet Varuhandel Övr finansiell verksamhet Övrig tjänsteverksamhet Övriga branscher Totalt Senast sparad :25 18

23

24 Sveriges riksbank SE Stockholm Brunkebergs torg 11 tel fax registratorn@riksbank.se Riksbankens tryckcenter, Stockholm