Svenskt portföljinnehav. Utländska aktier och räntebärande värdepapper

Transkript

1 Svenskt portföljinnehav Utländska aktier och räntebärande värdepapper 2008

2

3 Svenskt portföljinnehav Utländska aktier och räntebärande värdepapper 2008 Statistiska centralbyrån 2009

4 Swedish portfolio holdings 2008 Foreign equity securities and debt securities Statistics Sweden 2009 Tidigare publicering Previous publication Producent Producer Svenskt portföljinnehav 2007, SCB Svenskt portföljinnehav 2006, SCB Svenskt portföljinnehav 2005, Riksbanken 2006 Swedish portfolio holdings SCB, enheten för betalningsbalans- och finansmarknadsstatistik Statistics Sweden, Unit for Balance of Payment and Financial Market Statistics SE Stockholm Inquiries Kristina Holmberg, Inquiries kristina.holmberg@scb.se Lizette Appelberg, lizette.appelberg@scb.se Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, Svenskt portföljinnehav. Utländska aktier och räntebärande värdepapper It is permitted to copy and reproduce the contents in this publication. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Swedish portfolio holdings Foreign equity securities and debt securities. ISSN (online) URN:NBN:SE:SCB-2009-FM02BR0901_pdf (pdf) Denna publikation finns enbart i elektronisk form på ww.scb.se This publication is only available in electronic form on

5 Svenskt portföljinnehav Förord Förord Denna studie är en del i Internationella valutafondens (IMF) omfattande undersökning och mäter det svenska innehavet av utländska portföljtillgångar per den 31 december Portföljtillgångarna är uppdelade på utländska aktier och räntebärande värdepapper. Undersökningen ger förutom en komplett landfördelning, även en fördelning på svenska innehavarkategorier per instrument av det svenska innehavet i utländska värdepapper. När det gäller räntebärande värdepapper finns dessutom en valutafördelning, samt information om emittentsektor (stat eller övrig). Syftet med undersökningen är, förutom att delta i den internationella studien, att förse tillgångssidan i utlandsställningen med stockuppgifter över svenska innehav av utländska aktier. Riksbanken har sedan år 2001 deltagit i undersökningen och sedan den 1 september 2007 utför SCB, på Riksbankens uppdrag, produktionen av betalningsbalansstatistiken och däribland denna undersökning. Publikationen har tagits fram inom SCB:s enhet för Betalningsbalans och finansmarknadsstatistik. Statistiska centralbyrån oktober 2009 Lars Melin Christina Ekblom

6

7 Svenskt portföljinnehav Innehåll Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Svenskt portföljinnehav i utländska värdepapper Portföljtillgångarnas värde... 9 Placeringar i aktier och fondandelar minskade med 27 procent Minskad ökningstakt av räntebärande värdepapper Geografisk spridning Innehavet i portföljaktier från Centralamerika ökar Värdet av utlandsregistrerade fonder minskade Minskat innehav i räntebärande värdepapper från EU-länder Investeringar i fonder registrerade på Caymanöarna fortsätter att öka Sektor och valutafördelning Liten förändring i sektorfördelningen Placeringar i korta statspapper ökade Ökat innehav i korta kronpapper Bakgrund till undersökningen Fakta om statistiken Definitioner och förklaringar Portföljaktier Obligationer Penningmarknadsinstrument Landtillhörighet Sektorsindelning Värdering Undersökningsmetod Statistikens tillförlitlighet Annan värdepappersstatistik Bilagor Bilaga 1 Förteckning av Offshore ekonomier enligt IMF, Bilaga 2 Landfördelning av utländska värdepapper Bilaga 3 Landfördelning av portföljaktier Bilaga 4 Landfördelning av räntebärande värdepapper Bilaga 5 Landfördelning av direktägda aktier Bilaga 6 Landfördelning av fondandelar Bilaga 7 Landfördelning av innehav i portföljaktier, tidsserie Statistiska centralbyrån 5

8 6 Statistiska centralbyrån

9 Svenskt portföljinnehav Sammanfattning Sammanfattning Undersökningen CPIS (Coordinated Portfolio Investment Survey) som mäter svenska placerares portföljtillgångar i utlandet har genomförts årligen sedan Värdet av innehaven uppgick vid utgången av 2008 till miljarder kronor vilket är en minskning med 535 miljarder kronor jämfört med år Det minskade värdet på portföljtillgångarna beror helt på innehavet i aktier och fonder som gick ner drygt 27 procent. Innehavet av räntebärande värdepapper var relativt oförändrat. USA, Storbritannien och Luxemburg fortsätter att vara de länder vars värdepapper svenska investerare placerar mest i. Värdet på innehavet av danska värdepapper minskade procentuellt mest, med hela 23 procent. Sektorn Övriga finansinstitut, bestående av bl.a. försäkringsbolag och fonder, stod för drygt hälften av de utländska placeringarna. MFI 1 och socialförsäkringar svarade för 20 procent vardera av de totala placeringarna. Innehavet av utländska statsskuldväxlar har under året ökat betydligt och uppgick till nästan 9 miljarder. Förra året var motsvarande belopp endast 2,5 miljarder. Svenska investerare har även ökat andelen placeringar i utländska krondenominerade penningmarknadsinstrument. 1 Sektorn Monetära finansinstitut (MFI) består av banker och bostadsinstitut. Statistiska centralbyrån 7

10 8 Statistiska centralbyrån

11 Svenskt portföljinnehav Svenskt portföljinnehav i utländska värdepapper 2008 Svenskt portföljinnehav i utländska värdepapper 2008 I rapporten presenteras resultaten från den årliga undersökningen om svenska placerares innehav av utländska portföljtillgångar 2. Studien genomförs av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank och ingår i en världsomspännande internationell undersökning under ledning av Internationella valutafonden (IMF). Det svenska innehavet av utländska portföljtillgångar mäts per den 31 december Portföljtillgångarna presenteras uppdelade på aktier (inklusive fondandelar) och räntebärande värdepapper (obligationer och penningmarknadsinstrument). Vidare visas placeringarnas geografiska fördelning samt uppdelning per innehavarsektor. Slutligen presenteras en emittent- och valutafördelning av räntebärande värdepapper. Portföljtillgångarnas värde Värdet av svenska placerares utländska portföljtillgångar uppgick vid årsskiftet till miljarder kronor. Det är en minskning med 17 procent från föregående år. Portföljtillgångar består till största delen av aktier och fondandelar vilka även var orsaken till den stora nedgången i portföljinvesteringar under Tabell 1: Svenska investerares utländska portföljinnehav Sektor Aktier Obligationer PMI Totalt Tabell 2: Förändring i svenska investerares utländska portföljinnehav Sektor Aktier -27,4% 11,6% 10,6% 35,6% 15,8% 22,3% -25,2% Obligationer 0,9% 19,8% 23,4% 25,7% 20,1% 8,2% 5,5% PMI -2,7% -24,3% -15,6% 2,9% 42,6%,43,3% 131,7% Totalt -17,3% 13,6% 13,8% 31,4% 17,9% 18,1% -15,9% 2 Portföljinnehav inkluderar aktier (där ägandet i ett bolag är lägre än 10% av aktiekapitalet eller rösterna) samt räntebärande värdepapper Statistiska centralbyrån 9

12 Svenskt portföljinnehav i utländska värdepapper 2008 Svenskt portföljinnehav Placeringar i aktier och fondandelar minskade med 27 procent Per den sista december 2008 uppgick svenska innehav i utländska aktier och fondandelar till miljarder kronor vilket är en minskning med hela 27 procent från föregående år. Svenskars innehav i utländska portföljaktier var därmed mindre vid utgången av 2008 än vid samma tidpunkt år 2005 då innehavet var miljarder kronor. Den främsta förklaringen till nedgången är förra årets kraftiga börsfall. Under 2008 föll världens börser med 40 procent enligt MCSI world index. Att fallet inte blivit lika stort i svenska investerares innehav beror framförallt på en stark kronförsvagning under föregående år. Enligt TCW index 3 försvagades kronan med 12 procent under Man får gå tillbaka till krisåren 1992 och 1993 för att hitta jämförbara siffror. Den svenska kronan föll gentemot dollarn och euron med 21 respektive 15 procent men förstärktes mot pundet med 11 procent. Omkring 77 procent av svenskars innehav i utländska portföljaktier finns i EU och Nordamerika. Statistik över Sveriges betalningsbalans visar även att svenska investerare nettosålde utländska portföljaktier för sammanlagt 8,6 miljarder kronor under Det är första gången sedan den förra ekonomiska krisen, år 2000, som svenskar nettosäljer utländska portföljaktier. Motsvarande belopp då var 8,4 miljarder kronor. Diagram 1: Historisk utveckling i det svenska innehavet av utländska portföljaktier MSCI World Index & Mdr SEK TCW index Totalt innehav Börsutveckling Nettohandel Svenska kronan 3 TCW (Total Competitiveness Weights) är ett sätt att mäta kronans värde mot en korg av andra valutor. En ökning av värdet på index indikerar att kronan har försvagats d v s vår korg av valutor har blivit dyrare att köpa med svenska kronor. 10 Statistiska centralbyrån

13 Svenskt portföljinnehav Svenskt portföljinnehav i utländska värdepapper 2008 Minskad ökningstakt av räntebärande värdepapper Utländska portföljinvesteringar består även av obligationer och penningmarknadsinstrument. Vid utgången av 2008 uppgick svenskars innehav i dessa papper till och 39 miljarder kronor. Motsvarande belopp år 2007 var och 41 miljarder kronor. Enligt Sveriges betalningsbalans nettoköpte svenska investerare utländska räntebärande värdepapper för sammanlagt 106,8 miljarder kronor under förra året. Trots detta samt den kronförsvagning som inträffade under 2008 ökade innehavet i utländska räntebärande värdepapper enbart marginellt. Det svenska innehavet i utländska obligationer ökade med tio miljarder eller knappt en procent mellan 2007 och Detta är ett trendbrott gentemot tidigare år då uppgången i obligationer varit mellan 6 26 procent på årsbasis. Bara de fyra senaste åren har ökningstakten legat runt 20 procent. Det svenska innehavet i utländska penningmarknadsinstrument sjönk däremot med drygt en miljard kronor eller 3 procent från föregående år. Svenskars innehav i utländska korta papper har därmed minskat stadigt sedan 2005 då ägandet uppgick till 64 miljarder kronor. Diagram 2: Utveckling i det svenska innehavet av utländska obligationer och penningmarknadsinstrument Mdr Obligationer Mdr PMI Statistiska centralbyrån 11

14 Svenskt portföljinnehav i utländska värdepapper 2008 Svenskt portföljinnehav Geografisk spridning I undersökningen redovisas även portföljtillgångarnas geografiska spridär svenska investerares tillgångar till stor ning. I likhet med föregående år del placerade i amerikanska värdepapper. Efter USA återfinns stora innehav från Storbritannien och Luxemburg. De svenska innehaven i Luxemburg domineras dock av aktier och fondandelar, den räntebärande andelen är däremot mycket liten. Anledningen till att Luxemburg utgör en så betydande andel av det totala aktieinnehavet beror till stor del på det sätt som fondandelar hanteras i undersökningen. 4 Diagram 3. Svenska portföljinvesteringar i utlandet, 2008 Mdr Aktier Räntebärande Storleksordningen fortsätter att vara relativt oförändrad vad gäller landfördelning. Detta trots att innehaven i länderna förändrats under året. Värdet på placeringarna i amerikanska värdepapper har minskat med 103 miljarder vilket motsvarar 15 procent. Trots minskningen motsvarar innehaven av amerikanska portföljtillgångar cirka 22 procent av det totala svenska innehavet av utländska värdepapper. Innehavet av danska värdepapper minskade procentuellt mest, med hela 24 procent. Innehavet i portföljaktier från Centralamerika ökar Portföljaktier uppdelat per geografiska zoner har följt samma utveckling genom åren. Innehavet minskade dock under 2008 i majoriteten av zonerna. Huvuddelen av placeringarna i portföljaktier utgjordes även detta år av aktier från EU-området. Vid utgången av 2008 fanns knappt 53 procent av de totala innehaven i detta område. Samtidigt var USA fortfarande det största enskilda mottagarlandet av investeringarna. Innehaven portföljaktier från USA motsvarade 338 miljarder, eller 23 procent av det totala innehavet. 4 Fondandelar i utlandsregistrerade fonder tillförs det land där fonden är registrerad och rapporteras som aktier oavsett vilka värdepapper fonden placerar i. Luxemburgs stora andel i aktieinnehavet är en följd av att allt fler fondbolag väljer att registrera sina fonder i Luxemburg bl a på grund av förmånligare beskattningsregler. 12 Statistiska centralbyrån

15 Svenskt portföljinnehav Svenskt portföljinnehav i utländska värdepapper 2008 Tabell 3. Svenska placeringar i utländska portföljaktier Belopp (miljarder kronor) Andel (%) EU ,2 54,9 51,9 51,6 52,7 52 Nordamerika 343 Övriga Europa 146 Asien ,8 22,7 26,2 27,4 30,9 33, ,1 12,1 10,0 9 6,7 6, ,7 11,9 10,2 5,8 7,4 6,6 Oceanien 15 Övriga världen ,0 0, ,2 3,4 1 1,1 0,9 0,9 2,5 2,4 1,5 0,6 Totalt Övriga världen består här av Latinamerika, Centralamerika samt Afrika och Internationella organisationer. Gruppen är den enda vars innehav av portföljaktier har ökat. Detta beror främst på ökat innehav av aktier och fonder från Centralamerika (se bilaga 2.) Även andelen av det totala värdet har ökat. Samtliga andra landgrupper har minskat i innehav. Värdet av utlandsregistrerade fonder minskade Sedan år 2001 har värdet på svenska fondförvaltares utlandsregistrerade fonder ökat varje år. Turbulensen på finansmarknaderna under år 2008 har dock medfört en relativt stor minskning av svenska placeringar i fonder registrerade i utlandet. Värdet av dessa minskade med 34 miljarder vilket motsvarar 11 procent. Innehavet av de utlandsregistrerade fonderna motsvarar ca 17 procent av de totala portföljaktierna. Diagram 4. Utlandsregistrerade fonder Mdr SEK Av praktiska skäl ingår i summan för EU de nuvarande medlemsländerna även för tidigare perioder. Statistiska centralbyrån 13

16 Svenskt portföljinnehav i utländska värdepapper 2008 Svenskt portföljinnehav Den geografiska spridningen av de utlandsregistrerade fonderna skiljer sig något jämfört med tidigare år. Innehav som tidigare varit små har i ett flertal länder helt försvunnit. Luxemburg dominerar, liksom tidigare, med 80 procent av det totala innehavet. Näst största land för utlandsregistrerade fonder är Finland med en andel på 19 procent. Innehavet av fonderna registrerade i Finland är dock nästintill oförändrat medan fonderna i Luxemburg som under året minskat i värde relativt mycket, 13 procent. Av undersökningen framgår det även att hushållen är den enskilt största sektorn som står för placeringarna i utlandsregistrerade fonder. Det är också den sektor vars placeringar minskade mest i värde, hela 32 miljarder vilket motsvarar 18 procent. Minskat innehav i räntebärande värdepapper från EU-länder Värdet av placeringarna i räntebärande värdepapper emitterade av EU:s medlemsländer minskade med 48 miljarder under året. Minskningen beror främst på en reducering av innehavet av papper från länderna Danmark, Storbritannien och Spanien. EU är den enda landgrupp där innehavet faktiskt har minskat i värde. Däremot har värdet av papper från Tyskland, Finland och Frankrike ökat relativt mycket. De övriga landgrupperna visar en ökning respektive oförändrat innehav. Även räntebärande värdepapper från europeiska länder utanför EU har ökat. Detta beror framförallt på att innehavet i norska obligationer nästintill har fördubblats. Landgruppernas procentuella fördelning är dock relativt oförändrad. Tabell 4. Svenska placeringar i utländska räntebärande värdepapper Belopp (miljarder kronor) Andel (%) EU ,1 69,1 68,7 66,2 68,4 62,8 Nordamerika ,3 20,9 21,6 25,3 23,2 27,1 Övriga Europa ,6 4,0 4,9 3,6 2,5 4,5 Asien ,7 1,6 1,1 1,7 2 2,8 Oceanien ,1 2,1 1,9 1,5 1,9 0,6 Övriga världen ,3 2,4 1,7 1,7 2 2,3 Totalt I likhet med tidigare år skiljer sig landfördelningen åt mellan obligationer och penningmarknadsinstrument för de svenska investeringarna. Den procentuella landfördelningen för respektive instrument har tidigare varit relativt konstant mellan undersökningarna men under året 2008 har det skett en del förändringar. 6 Av praktiska skäl ingår i summan för EU de nuvarande medlemsländerna även för tidigare perioder. 14 Statistiska centralbyrån

17 Svenskt portföljinnehav Svenskt portföljinnehav i utländska värdepapper 2008 Diagram 5a. Landfördelning obligationer, 2008 Procent % 20% 15% 10% 5% 0% Störst innehav återfinns även detta år i obligationer från USA och Storbritannien. Innehavet av tyska obligationer har ökat betydligt och därmed även andelen. Den procentuella andelen danska obligationer har däremot sjunkit. Även obligationer från övriga världen har minskat något från förra undersökningen. Diagram 5b. Landfördelning penningmarknadsinstrument, 2008 Procent % 25% 20% 15% 10% 5% 0% Statistiska centralbyrån 15

18 Svenskt portföljinnehav i utländska värdepapper 2008 Svenskt portföljinnehav Största förändringen av landfördelningen vad gäller penningmarknadsinstrument rör värdepapper emitterade av Tyskland. Efter att andelen tyska papper under året 2007 ökade med 9 procentenheter motsvarar den nu drygt 9 procent av det totala innehavet pmi. Minskningen under året var hela 14 procentenheter. Stora förändringar har även skett med andelen holländska och norska penningmarknadsinstrument vars andelar har ökat med 8 respektive 10 procentenheter. Investeringar i fonder registrerade på Caymanöarna fortsätter att öka För första gången sedan undersökningen startades redovisas svenska investerares innehav av utländska portföljaktier som är registrerade i eller utgivna av så kallade Offshore ekonomier. Dessa stater kännetecknas av att de erbjuder låg eller ingen beskattning alls, återhållsam reglering av finansmarknaden samt banksekretess eller möjlighet till anonymitet. Enligt IMF finns det 38 sådana stater men enligt undersökningen är det bara ett fåtal av dessa vars värdepapper svenska investerare investerar i. 7 Innehav i porföljaktier var exempelvis främst registrerade i Bermuda, Hong Kong eller på Caymanöarna. Innehavet i obligationer var framförallt utgivna av finansinstitut registrerade på Caymanöarna. Enligt diagrammet nedan har i synnerhet portföljaktier men även räntebärande värdepapper registrerade eller utgivna i offshore ekonomier ökat under senare år med undantag för Vid utgången av 2008 uppgick svenskars innehav i portföljaktier registrerade i dessa länder till 67 miljarder kronor. Motsvarande belopp för räntebärande värdepapper var 13 miljarder kronor. Det svenska ägandet av aktier och obligationer registrerade i så kallade offshore ekonomier utgjorde således en relativt liten del av det totala innehavet. Diagram 6. Svenska investerares utländska portföljtillgångar, offshore ekonomier Mdr Aktier Räntebärande 7 Förteckning över dessa länder finns i Bilaga 1 16 Statistiska centralbyrån

19 Svenskt portföljinnehav Svenskt portföljinnehav i utländska värdepapper 2008 Urskiljer man dock det svenska innehavet i utländska fonder från portföljaktier ser man att en större andel av fonderna har registrerats i offshore ekonomier under de senaste åren. Vid utgången av 2008 uppgick svenskars innehav i utländska fondandelar till 473 miljarder kronor, 29 miljarder eller 6 procent av dessa registrerades i offshore ekonomier. Den allra största delen av de innehav som registrerades i offshore ekonomier registrerades på Caymanöarna. Diagram 7. Svenskt innehav i fonder registrerade på Caymanöarna Mdr Sektor och valutafördelning I undersökningen presenteras även utländska portföljinvesteringar efter olika innehavarsektorer 8. Vidare visas svenska investerares innehav i utländska räntebärande värdepapper fördelade efter emittentsektorerna; staten och övriga. Slutligen redovisas innehav i utländska räntebärande värdepapper fördelade efter emissionsvaluta. Liten förändring i sektorfördelningen Utöver geografisk spridning visar undersökningen även fördelningen bland innehavarsektorer, det vill säga vilka sektorer som ägde utländska portföljinvesteringar. Sektorernas relativa andelar av de totala tillgångarna har genom åren förändrats förhållandevis lite. I årets undersökningen är fördelningen bland innehavarsektorerna i princip densamma som året innan. Sektorn övriga finansinstitut dominerar starkt i sin ägarandel på totalt 47 procent. 8 Uppdelningen på sektorer är gjord utifrån SCB:s klassificering av institutionella sektorer för finansiell statistik. En närmare förklaring finns i kapitlet; Fakta om statistiken Statistiska centralbyrån 17

20 Svenskt portföljinnehav i utländska värdepapper 2008 Svenskt portföljinnehav Diagram 8. Svenska innehavarsektorer Övriga Finansinstitut 47,3% Socialförsäkring 20,1% MFI 20,0% Hushåll 10,7% Icke-finansiella företag 1,8% Staten 0,2% Kommuner 0,0% Övriga finansinstitut, som framförallt består av försäkrings- och fondbolag, har varit den klart dominerande innehavarsektorn sedan Men ägarandelen har dock minskat stadigt. År 2001 uppgick sektorns innehav till 64 procent, i årets undersökning uppgick den till 47,3 procent. Sektorns ägarandel har framförallt minskat till förmån för MFI vars innehav har ökat i förhållande till övriga sektorer. Övriga sektorers ägarandelar har varit relativt stabila över tiden. Diagram 9. Innehavarsektorer, MFI och övriga finansinstitut Procent 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Övriga Finansinstitut MFI 18 Statistiska centralbyrån

21 Svenskt portföljinnehav Svenskt portföljinnehav i utländska värdepapper 2008 Tabell 5: Innehavarsektorer per instrument 2008, miljarder kronor. Sektor Portföljaktier Andel Obligationer Andel PMI Andel Totalt Andel Övriga finansinstitut ,9 % ,5 % 14 35,2 % ,0 % Socialförsäkring ,9 % ,5 % 0 0,0 % ,5 % MFI 54 3,7 % ,3 % 11 28,8 % ,4 % Hushåll ,5 % 41 3,8 % 0 0,4 % ,1% Icke-finansiella ftg 22 1,5 % 10 0,9 % 14 35,6 % 46 1,8 % Staten 5 0,3 % 0 0,0 % 0 0,0 % 5 0,2 % Kommuner 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % 0 0,0 % Totalt ,0% ,0% ,0% ,0% Sektorn MFI, som till största delen består av banker och bostadsinstitut, ägde tillsammans med övriga finansinstitut och icke finansiella företag majoriteten av utländska penningmarknadsinstrument vid utgången av Detta är en omfördelning av ägarandelen jämfört med föregående år då övriga finansinstitut enbart ägde 12 procent av de utländska penningmarknadsinstrumenten. MFI:s ägarandel uppgick istället till 52 procent medan icke finansiella företags andel i stort sett varit oförändrad från förra årets undersökning. Det svenska ägandet i utländska penningmarknadsinstrument är mycket litet jämfört med övriga värdepappersinstrument. Detta illustreras av att icke finansiella företag enbart äger knappt två procent av det totala innehavet i utländska portföljinvesteringar men hela 36 procent av penningmarknadsinstrumenten. Sektorn socialförsäkring består framförallt av AP-fonderna och de ägde vid utgången av förra året 15,5 procent av det totala innehavet utländska obligationer. Övriga finansinstitut och MFI sektorn ägde 38,5 respektive 41,3 procent. Liksom tidigare år dominerar övriga finansinstitut och socialförsäkring innehaven i utländska portföljaktier. Värt att notera är dock att hushållen, vars ägarandel i porföljaktier uppgick till 16,5 procent, har en dominerade ställning som innehavarsektor av utländska fondandelar. Vid utgången av 2008 ägde de svenska hushållen 44 procent av Svenska investerares totala fondinnehav. Placeringar i korta statspapper ökade I undersökningen delas de utländska räntebärande värdepapperna in efter emittensektorerna; staten och övriga. Anledningen är den att det ska gå att urskilja svenska investerares innehav i utländska långa och korta statspapper. Vid utgången av 2008 ägde svenska investerare 309 miljarder kronor i utländska statsobligationer vilket motsvarade en andel på 29 procent. Samma belopp och andel år 2007 var 340 miljarder och 32 procent. Statistiska centralbyrån 19

22 Svenskt portföljinnehav i utländska värdepapper 2008 Svenskt portföljinnehav En större förändring har skett i innehavet av korta statspapper. Per den sista december 2008 uppgick ägandet i korta statspapper till nästan 9 miljarder kronor, vilket motsvarade en andel på 22 procent. Samma belopp år 2007 var knappt 3 miljarder kronor och 6 procent. Det har även skett en förändring i innehavarsektorerna för penningmarknadsinstrumenten. I förra årets undersökning var det banker och bostadsinstitut som stod för i princip hela det utländska innehavet i korta statspapper. I årets undersökning utgör samma sektor enbart en liten del av det totala innehavet. Istället är det sektorerna övriga finansinstitut och icke finansiella företag som står för den största delen av innehavet. Tabell 6: Emittentfördelning av svenska placeringar i utländska räntebärande värdepapper, 2008, miljarder kronor Emittent Obligationer Andel PMI Andel Totalt Andel Stat Övriga Totalt ,8 % 9 22,4% ,5 % 71,2 % 31 77,6% ,5 % 100 % % % Ökat innehav i korta kronpapper De utländska räntebärande värdepapperna har även delats in efter den valuta de givits ut i. Liksom tidigare år skiljer sig fördelningen i denomineringsvaluta åt mellan obligationer och penningmarknadsinstrument. Enligt diagram 10a nedan var euron och dollarn de dominerade valutorna för utländska obligationer vid utgången av Fördelningen av denomineringsvalutan i obligationer har varit i stort sett densamma under de senaste åren. Diagram 10a: Valutafördelning av obligationer EUR 47,9% GBP 7,5% JPY 0,9% SEK 9,4% USD 26,6% Övriga 7,6% 20 Statistiska centralbyrån

23 Svenskt portföljinnehav Svenskt portföljinnehav i utländska värdepapper 2008 Diagram 10b: Valutafördelning av penningmarknadsinstrumentt EUR 44,6% GBP 0,6% JPY 0,1% SEK 35,0% USD 7,1% Övriga 12,6% Det svenska innehavet i utländska korta papper är inte så stort i jämförelse med långa papper. Detta gör att enskilda rapportörers förändringar i rapporteringen kan få stora genomslag. Den största skillnadenn i valutafördelningen av penningmarknadsinstrument mellan årets och föregående års undersökning är den ökning i kronpapper som har skett. Vid utgången av 2007 uppgick det svenska innehavet i korta kronpapper till 14 procent, vid utgången av 2008 var motsvarande andel 35 procent. Statistiska centralbyrån 21

24 22 Statistiska centralbyrån

25 Svenskt portföljinnehav Bakgrund till undersökningen Bakgrund till undersökningen I en rapport av IMF (Godeaux Report) år 1992 presenterades stora avvikelser i den internationella portföljstatistiken. Rapporten visade på att värdet av världens samlade skulder översteg värdet på de samlade tillgångarna. Mot bakgrund av det inledde IMF en internationell undersökning om utländska portföljtillgångar, The Coordinated Portfolio Investment Survey (CPIS), år Denna studie är en del i IMF: s omfattande internationella undersökning och mäter det svenska innehavet av utländska portföljtillgångar beträffande både utländska aktier och räntebärande värdepapper. 9 Den internationella undersökningen har sammanlagt genomförts åtta gånger och är numera årlig. Sverige har deltagit vid varje tillfälle. Syftet med undersökningen är först och främst att förbättra statistik. Med hjälp av undersökningen får varje deltagarland en rimlig uppskattning av de utländska portföljtillgångarna värderade till ett marknadsvärde. Eftersom samtliga länders portföljtillgångar i utlandet landfördelas erhålls med detta också en spegelbild av ländernas motsvarande skuldsida. Detta leder till en mer heltäckande bild av det internationella mönstret av portföljinvesteringar, vilket också gynnar kvaliteten på statistiken. 9 Innehav av direkta investeringar ingår således inte i undersökningen. Statistiska centralbyrån 23

26 24 Statistiska centralbyrån

27 Svenskt portföljinnehav Fakta om statistiken Fakta om statistiken Riksbanken har sedan 1989 genomfört en årlig undersökning om svenska placerares innehav av utländska portföljaktier och fondandelar. Undersökningen i sin nuvarande utformning, inkluderande både aktier och räntebärande värdepapper har producerats sedan Undersökningen mäter det svenska innehavet av utländska portföljtillgångar per den 31 december Portföljtillgångarna är uppdelade på utländska aktier och räntebärande värdepapper (obligationer och penningmarknadsinstrument). Undersökningen ger förutom en komplett landfördelning, även en fördelning på svenska innehavarkategorier per instrument av det svenska innehavet i utländska värdepapper. När det gäller räntebärande värdepapper finns dessutom en valutafördelning, samt information om emittentsektor (stat eller övrig). Syftet med undersökningen är, förutom att delta i den internationella studien, att förse tillgångssidan i utlandsställningen med stockuppgifter över svenska innehav av utländska aktier och räntebärande värdepapper. Uppgifter om hushållens eventuella direkta portföljinnehav i depåer i utlandet saknas. Utländska depåinstitut omfattas inte av den svenska undersökningen och alternativet att fråga enskilda hushåll om deras innehav i utländska portföljinvesteringar är inte praktiskt genomförbart. Definitioner och förklaringar Portföljaktier Med portföljaktier avses såväl aktier som fondandelar; innehav i bolag med en ägarandel som understiger 10 procent av rösterna eller kapitalet. Utländska portföljaktier innefattar t ex utländska depåbevis som handlas i Sverige samt andelar i värdepappersfonder registrerade i utlandet. Undersökningen har följt IMF:s anvisningar i detta avseende. Obligationer Med obligationer avses räntebärande värdepapper med en ursprunglig löptid längre än ett år Penningmarknadsinstrument Med penningmarknadsinstrument (PMI) avses räntebärande värdepapper med en ursprunglig löptid kortare än ett år Landtillhörighet Med landtillhörighet avses emittentens hemland, d v s det land där emittenten har sin adress, oavsett i vilken valuta värdepappren är denominerade eller i vilket land de är noterade och förvarade. Statistiska centralbyrån 25

28 Fakta om statistiken Svenskt portföljinnehav Sektorsindelning Uppdelningen på sektorer är gjord utifrån Statistiska Centralbyråns klassificering av institutionella sektorer för finansiell statistik och visar innehavarens sektortillhörighet. Sektorerna i undersökningen består till största delen av; Monetära finansinstitut (MFI): banker och bostadsinstitut Övriga finansinstitut: Fonder, värdepappers- och försäkringsbolag Socialförsäkring: Socialförsäkringsfonder såsom AP-fonderna. Icke finansiella företag: Bolag vars huvudsakliga aktivitet är produktion av varor eller icke-finansiella tjänster. Hushåll: Egna hushåll och hushållens icke-vinstdrivande organisationer samt svenska kyrkan. Staten: Riksgäldskontoret samt andra statliga affärsverk. Kommuner: Primärkommuner Värdering Tillgångarna är redovisade till marknadsvärde och valutakurs gällande den 31 december Undantaget gäller onoterade aktier som kan vara skattade med hjälp av P/E-tal alternativt årets utdelning eller redovisade till det nominella värdet. Undersökningsmetod Den svenska undersökningen har gjorts i form av en totalundersökning. För vissa kategorier, t ex försäkringsbolag och stiftelser, har en s.k. cut-off gjorts. Riksbanken har vänt sig till tre typer av aktörer i undersökningen; depåinstitut, fondförvaltare samt slutplacerare. Omkring 600 potentiella svenska placerare har ombetts rapportera sina innehav i utländska portföljtillgångar. Av dessa har 352 svarat att de har innehav att rapportera. För att undvika dubbelräkning har depåinstitut instruerats att urskilja hushållssektorn från övriga sektorers depåinnehav i rapporteringen. Fondförvaltarna har rapporterat sina svenskregistrerade fonders innehav i utländska värdepapper samt värdet av svenska placerares andelar i deras utlandsregistrerade fonder. I den senare kategorin är fondandelarna fördelade på de länder i vilka fonderna är registrerade. De inkomna uppgifterna har granskats och sammanställts av Statistiska centralbyrån. Statistikens tillförlitlighet Statistiken bygger på insamlade uppgifter från den valda populationen. Rapporteringsskyldighet föreligger och svarsfrekvensen slutade på 95%. En undertäckning av hushållssektorns samlade innehav finns. Det är inte möjligt att involvera utländska depåförvaltare i undersökningen och på så sätt missas hushållens utländska värdepapper som förvaras i utländsk depå. Granskning och rimlighetsbedömning görs löpande och revideringar av tidigare års uppgifter görs då fel upptäcks. 26 Statistiska centralbyrån

29 Svenskt portföljinnehav Fakta om statistiken Annan värdepappersstatistik Varje månad publicerar Statistiska centralbyrån Portföljinvesteringar med utlandet, flöden över såväl primär- som sekundärmarknaden, avista. Ställningsuppgifter vad gäller svenska respektive utländska värdepapper finns även publicerade i utlandsställningen. Mer information om värdepappersstatistiken finns på Statistiska centralbyråns hemsida Internationella Valutafondens sammanställning över samtliga länders portföljtillgångar i utlandet finns på IMF:s hemsida Statistiska centralbyrån 27

30 28 Statistiska centralbyrån

31 Svenskt portföljinnehav Bilagor Bilagor Bilaga 1 Förteckning av Offshore ekonomier enligt IMF, Nr Land Nr Land 1 Andorra 20 Cayman öarna 2 Antigua och Barbuda 21 Libanon 3 Nederländska Antillerna 22 Saint Lucia 4 Anguilla 23 Liechtenstein 5 Barbados 24 Liberia 6 Bahrain 25 Marshallöarna 7 Bermuda 26 Montserrat 8 Bahamas 27 Maldiverna 9 Belize 28 Nauru 10 Cooköarna 29 Niue 11 Dominica 30 Panama 12 Grenada 31 Filippinerna 13 Guernsey 32 Singapore 14 Gibraltar 33 Turks- och Caicosöarna 15 Hong Kong 34 Saint Vincent och Grenadinerna 16 Isle of man 35 Brittiska Jungfruöarna 17 Jersey 36 Amerikanska Jungfruöarna 18 Jamaica 37 Vanuatu 19 St Kitts och Nevis 38 Samoa Statistiska centralbyrån 29

32 Bilagor Svenskt portföljinnehav Bilaga 2 Landfördelning av utländska värdepapper Landfördelning av svenska placerares innehav av utländska portföljaktier och räntebärande värdepapper per 31 december, miljoner kronor. Totala portföljinvesteringar Land Europa EU Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Italien Luxemburg Nederländerna Polen Portugal Spanien Storbritannien Tyskland Ungern Österrike Baltiska länderna Övriga EU Central- & Östeuropa Ryssland Övriga Central- & Östeuropa Övriga Europa Schweiz Norge Övriga Europa Nordamerika USA Kanada Latinamerika Argentina Brasilien Chile Colombia Mexico Peru Venezuela Central-Amerika Oceanien Australien Övriga Oceanien Asien Japan Sydostasien Filippinerna Hongkong Indonesien Kina Malaysia Singapore Sydkorea Taiwan Thailand Övriga Asien Afrika Sydafrika Övriga Afrika Internationella organisationer Övriga världen TOTALT Statistiska centralbyrån

33 Svenskt portföljinnehav Bilagor Bilaga 3 Landfördelning av portföljaktier Landfördelning av svenska placerares innehav av utländska aktier och fonder per 31 december, miljoner kronor. Portföljaktier Land Europa EU Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Italien Luxemburg Nederländerna Polen Portugal Spanien Storbritannien Tyskland Ungern Österrike Baltiska länderna Övriga EU Central- & Östeuropa Ryssland Övriga Central- & Östeuropa Övriga Europa Schweiz Norge Övriga Europa Nordamerika USA Kanada Latinamerika Argentina Brasilien Chile Colombia Mexico Peru Venezuela Central-Amerika Oceanien Australien Övriga Oceanien Asien Japan Sydostasien Filippinerna Hongkong Indonesien Kina Malaysia Singapore Sydkorea Taiwan Thailand Övriga Asien Afrika Sydafrika Övriga Afrika Internationella organisationer Övriga världen TOTALT Statistiska centralbyrån 31

34 Bilagor Svenskt portföljinnehav Bilaga 4 Landfördelning av räntebärande värdepapper Landfördelning av svenska placerares innehav av utländska räntebärande värdepapper per 31 december, miljoner kronor. Räntebärande värdepapper Land Europa EU Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Italien Luxemburg Nederländerna Polen Portugal Spanien Storbritannien Tyskland Ungern Österrike Baltiska länderna Övriga EU Central- & Östeuropa Ryssland Övriga Central- & Östeuropa Övriga Europa Schweiz Norge Övriga Europa Nordamerika USA Kanada Latinamerika Argentina Brasilien Chile Colombia Mexico Peru Venezuela Central-Amerika Oceanien Australien Övriga Oceanien Asien Japan Sydostasien Filippinerna Hongkong Indonesien Kina Malaysia Singapore Sydkorea Taiwan Thailand Övriga Asien Afrika Sydafrika Övriga Afrika Internationella organisationer Övriga världen TOTALT Statistiska centralbyrån

35 Svenskt portföljinnehav Bilagor Bilaga 5 Landfördelning av direktägda aktier Landfördelning av svenska placerares innehav av utländska direktägda aktier per 31 december, miljoner kronor. Direktägda aktier Land Europa EU Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Italien Luxemburg Nederländerna Polen Portugal Spanien Storbritannien Tyskland Ungern Österrike Baltiska länderna Övriga EU Central- & Östeuropa Ryssland Övriga Central- & Östeuropa Övriga Europa Schweiz Norge Övriga Europa Nordamerika USA Kanada Latinamerika Argentina Brasilien Chile Colombia Mexico Peru Venezuela Central-Amerika Oceanien Australien Övriga Oceanien Asien Japan Sydostasien Filippinerna Hongkong Indonesien Kina Malaysia Singapore Sydkorea Taiwan Thailand Övriga Asien Afrika Sydafrika Övriga Afrika Internationella organisationer Övriga världen TOTALT Statistiska centralbyrån 33

36 Bilagor Svenskt portföljinnehav Bilaga 6 Landfördelning av fondandelar Landfördelning av svenska placerares innehav av utländska fondandelar per 31 december, miljoner kronor. Fondandelar Land Europa EU Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Italien Luxemburg Nederländerna Polen Portugal Spanien Storbritannien Tyskland Ungern Österrike Baltiska länderna Övriga EU Central- & Östeuropa Ryssland Övriga Central- & Östeuropa Övriga Europa Schweiz Norge Övriga Europa Nordamerika USA Kanada Latinamerika Argentina Brasilien Chile Colombia Mexico Peru Venezuela Central-Amerika Oceanien Australien Övriga Oceanien Asien Japan Sydostasien Filippinerna Hongkong Indonesien Kina Malaysia Singapore Sydkorea Taiwan Thailand Övriga Asien Afrika Sydafrika Övriga Afrika Internationella organisationer Övriga världen TOTALT Statistiska centralbyrån