PAN-BLADET. - VM-GULD till Andrey Khramov. - Pan-Kristianstad 4:a på Tiomila. - Berättelse från Polarna. Medlemstidning för Pan-Kristianstad

Transkript

1 Medlemstidning för Pan-Kristianstad PAN-BLADET VM-GULD till Andrey Khramov - Pan-Kristianstad 4:a på Tiomila Ur innehållet - Berättelse från Polarna

2 Adress Fäladsgatan Kristianstad Pan-Kristianstad Pan-Kristianstad är en klubb i Kristianstads kommun som grundades 1938 och är en av Skånes största, och en av Sveriges mest framgångsrika, orienteringsklubbar både i nutid och dåtid. Klubben har av tradition haft ett internationellt utbyte och en internationell prägel med löpare från länder som till exempel Danmark, Finland, Tjeckien, Litauen, Holland, Belgien och Storbritannien. Vår huvudinriktning är orientering och verksamheten riktar sig till elit, ungdom och motionär. Vi är en samling idrottsintresserade som umgås, tränar och regelbundet deltar i de Skånska tävlingarna och i de stora tävlingarna runt om i landet som till exempel O-ringen, Tiomila, Ungdomens tiomila, 25-manna, 7-manna, SM, liksom även i utländska arrangemang som finska Jukola-kavlen och danska Spring-Cup. Pan-Kristianstad arrangerar tävlingar och upplevelse-arrangemang i samarbete med näringsliv och föreningar. Kansli Adress, se ovan. Öppettider: Måndag 16:00-18:00 Onsdag-fredag 10:00-11:30 Telefon: Fax: kansli@pan-kristianstad.nu Hemsida: Plusgiro: Bankgiro: Klubbstuga Kolonivägen, Åhus. Medlemsavgift 0-16 år 150 kr 17år kr Familj (barn -16år) 600 kr Supporter* (Tidigare passiv) 150 kr *Läs mer i artikeln om Pans supporterklubb Hemsida Pan-Bladet Information och bilder skickas via till BG Månsson, bg@t-kartor.se eller Olof, olof.ottosson@pan-kristianstad.nu (Observera att du måste ha rättigheterna till bilderna för att vi ska kunna använda dem.) Har du några tekniska frågor eller problem med lösenord, kontakta Danute, danute.mansson@pan-kristianstad.nu Medlemstidning för Pan-Kristianstads medlemmar. 2 nummer/år, mars och september. Manusstopp 20 februari & 15 augusti. Redaktör är Olof Ottosson. Manus mottages tacksamt och sänds via till olof.ottosson@pan-kristianstad.nu Respektive författare ansvarar för artiklarnas innehåll. Omslagsbild: Pan fyra på 10mila Anslutning till organisationer Riksidrottsförbundet Svenska Handikappidrottsförbundet Skånes Orienteringsförbund Kristianstads Korpidrottsförbund Skånes Friidrottsförbund Svenska Orienteringsförbundet Kristianstads Idrottskrets Kristianstads Samorganisation Svenska Friidrottsförbundet För senaste nytt besök vår hemsida -

3 Styrelse Ordf. Kjell-Erik Ståhl Mossrosv. 48, ÅHUS Sekr. Inga-Britt Bengtsson Champinjonv. 5, Everöd Kassör Dan Sjöholm Järnvägsg. 18 B, HÖÖR Anders Bengtsson Mäldvägen 32, Kristianstad Gunilla Åkesson Persiljestigen 15, Åhus Jaroslav Kacmarcik Källans väg 1, Kristianstad Johan Modig Hagstad 3324, Höör Lars Säfström Hjulhusv. 40, Kristianstad P-O Bengtsson L:a Bangårdsg. 5, Kristianstad Suppl. Andreas Nilsson Oppmannav. 373, Arkelstorp Adj. Rolf Ohrlander Sutarev. 10, Hässleholm Kommittéer Elit-kommittén Jan Nilsson Mats Svensson Anders Bengtsson Jakob Lööf Sara Svensson Bredd-Ungdom-Rekryterings-(BUR) kommittén Peo Bengtsson Oriana Pfister Alexander Jogby Inga-Britt Bengtsson Dan Sjöholm Tomas Najvik Arrangemangs-kommittén Jakob Svensson Fredrik Persson Max Svensson Bertil Lööf Peo Bengtsson Marknads-kommittén Anders Bengtsson Erik Modig Olof Ottosson Bo Ullman Pre-O kommittén Inga Gunnarsson Jarl Åkesson Gunilla Åkesson Bengt-Åke Bengtsson Övriga funktioner Klubbmästare Max Svensson, Kartor Andreas Nilsson, Tävlingsombud Inga-Lisa Hedström, Tävlingskläder & utrustning Henrik Modig, Lokal- & materielansvarig Henry Olsson, Lennart Persson Valberedning Max Svensson, Kerstin Larsson Hemsidan Danute Månsson, Olof Ottosson, BG-Månsson, Vision 2007 Vision 2007 är Pan-Kristianstads vision som syftar till att arbeta professionellt med höga ambitioner för att gemensamt vinna 10-mila. Satsningen sker på bred front inom klubben, från ungdom till motionär, där alla ska känna sig delaktiga i arbetet. Klubben skapar en miljö där alla trivs, en god ekonomi, och ett samarbete med näringsliv och högskola.

4 Full fart framåt Ordföranden har ordet Sedan årsmötet i mitten av februari har nu ett halvt år gått och från min horisont kan det vara lämpligt att stanna upp en liten stund och reflektera. I förra Pan-bladet skrev jag om mina initiala tankar och funderingar. Stämde dessa med min nuvarande bild när verkligheten nu kommit ikapp? Vad har hänt, vad har vi gjort och vilka blir våra viktigaste och svåraste utmaningar under resten av innevarande år? Jo, i huvudsak har jag nog fått mina första intryck bekräftade under de gångna sex månaderna. Vi började vårt styrelsearbete med en rivstart genom att se över klubbens organisatoriska uppbyggnad. Ledstjärnorna var att minska, bredda och förstärka antalet kommittéer. Resultatet blev att vi gick ner från åtta till fem kommittéer genom sammanslagning av sådana med närliggande eller sammanfallande uppdrag och arbetsområde. Vidare bakade vi in några fristående funktioner i lämpliga kommittéer samt gav kansliet en tydlig och fristående roll. Vi hade identifierat två viktiga områden, där aktiviteten de senaste åren fallit ner till låg nivå, på gränsen till insomnande. Det var det viktiga rekryteringsarbetet samt marknads- och sponsorarbetet. I styrelsen tror vi att vi skapat en tillräckligt bra organisationsplattform för att de olika uppdragen i de nya kommittéerna skall kunna ta fart och nå önskade och nödvändiga resultat. Styrelsens uppgift blir att ge de nödvändiga förutsättningarna och ge kommittéerna sitt fulla stöd, men det stora (och tidvis tunga) jobbet måste ske därute. De nya kommittéerna måste konsolideras i sina uppdrag och ansvaret för detta ligger hos respektive kommittéordförande. Det handlar om interna arbets- och uppdragsfördelningar kommittémedlemmarna emellan, deras budgetramar etc. Jag kan konstatera att i början av sommaren hade några kommittéer ännu inte hunnit med detta och för dem är detta högprioriterat nu. Som rubriken antyder har vi således lämnat startblocken och genomgått större delen av accelerationsfasen och nu gäller Full Fart Framåt (3F) på alla klubbens områden. De viktigaste, och samtidigt troligen svåraste områdena att få upp farten i, är enligt min bedömning de ovannämnda rekryterings- och marknadsområdena. Inom det sistnämnda har jag själv tagit viss aktiv del och märkt en stenhård konkurrens om företagens sponsormedel. Här måste vi arbeta genomtänkt och långsiktigt för att kunna konkurrera med främst lagidrotterna i Kristianstadsområdet. Många företag tittar på antalet aktiva inom ungdomsverksamheten och här räcker inte våra antal till mot de populäraste lagidrotterna fotboll, handboll, ishockey m fl. Mycket av arbetet inom marknadsföring/försäljning och sponsorverksamheten är därtill tidskrävande och jag har blivit övertygad om att vi måste ta hjälp med detta i form av bonusförsäljning. Detta är även nödvändigt för annonsförsäljning mm i samband med våra större evenemang. Vad har klubben då levererat i form av arrangemang och (elit-)resultat under våren och sommaren? Jo, på flera områden strålande. Under den envisa vintern blev Pans traditionella vårtävlingar nu inramade av Kung Bore, men trots snö och minusgrader ett välkommet tävlingstillfälle, som rönte stor uppskattning från de tävlande och, som det senare visade sig, landets enda OL-tävlingar fram tills i början av april. Genomförandet var som vanligt av hög klass och god effektivitet. Elddopet kom sedan på påskafton med Sprint-SM på Högskoleområdet och i självaste stadskärnan och denna tävling fick stor uppmärksamhet i lokalpressen och i form av goda åskådarsiffror. Arrangemanget och genomförandet fick högsta betyg från alla håll och omdöme som världsklass nämndes flera gånger. Den stora arrangörsstaben, med Bertil Lööf i spetsen, är väl värd allt beröm. Det är synnerligen viktigt med arrangörsmeriter av högsta klass för framtida tilldelning av tävlingar med hög status. Klubbens tävlingsprestationer nådde sin höjdpunkt med fjärdeplatsen på Tiomila och därtill kan läggas Andrey s seger i H21 på Sprint-SM samt hans framgångar på VM. Även vår medlem från danska landslaget - Christian Nielsen - lyckades kvalificera sig till VM där det blev en 11:e placering på sprinten och en 29:e plats på medeldistans. Johan Modig var snubblande nära en VM-plats och fick viss revansch genom sin tredjeplats (bäste svensk) i elitklassen på 5-dagars. Lite i skymundan blev Peo veteranvärldsmästare i H70, en prestation med hög status i. Även Kerstin Granstedt svarade för en utmärkt prestation när hon tog Skånes enda seger i 5-dagars i Hälsingland. Inga Gunnarsson tog en fjärdeplats på PREO-VM, en prestation lätt att glömma bort bland alla andra. När detta skrivs har jag själv nyligen varit på en tiodagars semester- och vandringsresa i Schweiz, där jag dessutom hann springa ett halvmarathonlopp på hög höjd och med mycket stigning på ett anständigt sätt (eget betyg). Jag hann dessutom besöka VM på Jylland under den klassiska dagen och träffa många gamla bekanta (Bernt Frilén, Sture Björk m fl) och just nu laddar jag upp för friidrotts-em i Göteborg. / Kjell-Erik Ståhl Vill du skriva i PAN-BLADET? Vi tar tacksamt emot manus till PAN-BLADET! Kontakta Olof Ottosson, olof.ottosson@pan-kristianstad.nu

5 Redaktören om höstens nummer Bäste läsare! Höstens nummer innehåller bla reportage från Schweiz och Danmark. Dessutom rapporterar vår Järnman från Kalmar. Det har hänt mycket under säsongen hittills, men vårens höjdpunkt var fjärdeplatsen på Tiomila. Jag gick på TC i halvkoma, efter att tillbringat dryga två timmar i skogen på långanatten för Pan-tvåan, och fick se Andrey komma flygande över upploppet på väg mot fjärde plats. Krampkänningarna, de tunga ögonlocken och halvkoman bara försvann i ett huj. Känslan, som åskådare, påminde om segrarna i 25manna 1995 och SM-stafetten Det var nära en förstaplats i år och det kändes nästan som en seger för löparna, truppen och klubben. Gänget som tränat ihop under lång tid fick nu en belöning på väg mot I höst ser jag framemot fina SM-tävlingar i vår bygd samt klubbresan till 25manna i Stockholm. Glöm inte att anmäla er till resan genom Max Svensson. Till sist vill jag tacka alla medlemmar som skrivit artiklar till Pan-bladet. Tack! Vi ses i skogen /Olof Ottosson olof.ottosson@pan-kristianstad.nu Bli medlem i Pan-Kristianstads SUPPORTERKLUBB Vill du stödja Pan-Kristianstad och därmed stärka klubbens framtidsutsikter? För 150 kr per år blir du medlem i Pan-Kristianstads supporterklubb. Medlemskapet i supporterklubben ersätter det tidigare passiva medlemsskapet. Inbetalning sker via bankgiro Glöm ej att ange supporterns namn, adress och telefonnummer. Är du redan medlem i Pan-Kristianstad? - Då är vår förhoppning att du vill hjälpa till med att värva fler medlemmar till vår supporterklubb. - Då är du naturligtvis också välkommen att bli medlem i supporterklubben. Som Pan-supporter kommer man att få en hel del tillbaka, nämligen följande: - Alla supportrar erhåller en lott i det stödlotteri som kommer att ha dragning en gång om året. -Två gånger om året får man också medlemstidningen Pan-bladet hemskickat till sig. Vinnarna presenteras i Pan-bladet och på hemsidan. 50% går tillbaka i vinster. Medlemsavgift 2006 Medlemsavgiften för 2006 är oförändrad från Avgiften ska betalas in senast 1 mars till antingen: Plusgiro eller Bankgiro Ungdom tom. 16 år 150 kr Vuxen 300 kr Familj inkl. ungdomar tom. 16 år 600 kr Supporter (passiv) 150 kr Glöm ej att ange för vem avgiften avser vid inbetalning. GRATTIS alla VINNARE! Här presenteras vinnarna i Pan-Kristianstad supporterklubbs stödlotteri! 750 kr till Håkan Davidsson 500 kr till Erik Johansson 400 kr till Anna-Greta Andersson 300 kr till Pernilla Johansson 200 kr till Kurt Nilsson 100 kr till Britt-Marie Olsson 100 kr till Stig Sjöholm 100 kr till Anna-Lisa Stark 100 kr till Per Bjäreborn 100 kr till Harriet Lindström Vinnare - Klubbens kassör kommer att kontakta er för utdelning av vinst.

6 PAN-BLADET Inga-Lisa mästare När Veteran-RM avgjordes i Bjärnum 29 juli vann Inga-Lisa Hedström klassen D75 före Marianne Ericsson, Tockarp. SM-guld på Stora torg Sverigelistan Beräknad utifrån de 6 bästa resultaten ett år tillbaka i tiden. Utdrag klassvis för Pan-Kristianstads löpare på topp 10. H16 4. Richard Sjöholm H70 4. Peo Bengtsson H80 8. Sven Granstedt D75 3. Inga-Lisa Hedström D70 2. Kerstin Granstedt 6. Clarie Ek D45 8. Eva Folkesson Lööf Ny OL-teamare Ytterliggare en av klubbens duktiga ungdomar ska gå på orienteringsgymnasium. Alexander Jogby har kommit in på skolan i Olofström och sedan mitten av augusti tillbringar han dagarna på Nordenbergsskolan. Sedan tidigare har Richard Sjöholm blivit antagen till skolan i Eksjö. När Pan-Kristianstad arrangerade sprint SM 15 april i centrala Kristianstad tog Andrey Khramov hem titeln inför hemmapubliken på Stora torg. Nu har Andrej också vunnit ett Svenskt Mästerskap och kan således även titulera sig som Svensk Mästare. Ifjol fick Pan-Kristianstad en svensk mästare på långdistans genom Johan Modig och redan på det första mästerskapet i år fick vi ännu en svensk mästare. Andrej, som vann VM-långdistansen ifjol i Japan, gjorde nu ett imponerande lopp och var redan vid den fjärde kontrollen uppe i topp tillsammans med Yuri Omelchenko, Orion. Därefter fightades de två i ledningen. Vid varvningskontrollen vid Ikaros på Stora Torg var Yuri i ledningen med 2 sekunder. Då hade drygt halva loppet avverkats.fyra kontroller senare var Andrej åter i ensam ledning med 4 sekunder och detta försrpång höll han ända in i mål. Det var många av oss panare som på Stora Torg stod i kö för att gratulera Andrej, sedan det var klart att guldet hade säkrats. Det blev ännu en skånsk seger då Mikael Kristensson ett par timmar tidigare hade vunnit H20-klassen i överlägsen stil. Micke vann med hela 27 sekunder! Foto: Sepro Redan på SM-sprintens kval på Högskolan under förmiddagen hade Andrej imponerat genom att vinna sitt heat med 10 sek. Av övriga Panare blev det en 16:e plats (-1.00) för Jakob Svensson i H21-3, en 17:e (-1.50) för Ola Nyberg i H20-2, en 27:e plats (-2.32) för Johannes Nyberg i H18-1, en 30:e plats (-2.42) för Anna-Karin Bondesson i D21-1 och en 27:e plats (-2.46) för Ebba Thuresson i D20-2. Nielsen PWT 1:a Christian Nielsen visade strålande vårform och vann två Park World Tourtävlingar i Italien. Christian som tränat hårt för VM i Danmark, visade med två bra lopp vilken duktig sprint-löpare han är. Läs mer om tävlingarna på

7 Vehkalahden Veikot vann Jukola-kavlen Salo, Finland Efter Pan-Kristianstads fantastiska laginsats på Tiomila så var förväntningarna högre än vanligt inför årets Jukola. Klubben ställde upp med två herrlag som placerade sig som nummer 34 och 145 av 1362 lag i tävlingen. Sjumanna PAN-BLADET Förhoppningar fanns att Pans historiskt sett bästa placering, 16:e-placeringen från Jyväskylä 1997, skulle utraderas i år. Vehkalahden Veikot tog över ledningen på den fjärde sträckan av Jukolakavlen i Salo natten mellan lördag och söndag, därefter släppte de den aldrig ifrån sig. Tero Föhr avslutade kallt och förde sitt lag i mål 43 sekunder före Kalevan Rasti. Bästa svenska lag blev Södertälje på fjärde plats. Det blev en tuff upplaga av Jukolakavlen. Banläggarens beräknade tider överskreds rejält och vinnarlaget var mer än en halvtimma efter tidsschemat. Framför allt bommades det mycket under dygnets mörkaste timmar, på de tre första sträckorna. Det var också här som flera av favoritlagen försvann. Årets terräng utanför Salo var en av de hittills tuffaste både fysiskt och orienteringstekniskt med kraftig kupering och inslag av småskuren och svårorienterad terräng. Förstalagets förhoppningar grusades annars främst på andra och tredje sträckan, där våra löpare tyvärr sprang långt under sin egentliga kapacitet. På femte sträckan lyckades Simon Svensson dock vända den negativa spiralen och på de tre sista sträckorna klättrade laget från runt 65:e till en slutlig 34:e-plats. I andralaget gjorde Fredrik P och Jonas N fina första- och andrasträckor och gav laget en perfekt start. På nytt gjorde debuterande Richard Sjöholm ett bra lopp, denna gång på fjärdesträckan. På morgonkvisten gick Olof Ottosson över mållinjen som 145:e lag, 77 placeringar bättre än förra året. - Många år har vi placerat oss betydligt sämre än 34:a, och vi borde kanske därför inte vara så värst besvikna..? Men den stora skillnaden är att vi i idag har ett lag med kapaciteten att vara med och slåss om de allra främsta placeringarna och då kommer förstås en 34:e-plats i en helt annan dager, säger Johan Modig. - Men den efterlängtade Jukola-framgången kommer inom de närmaste åren. OM, men bara OM vi förbereder oss lika bra som vi gjort detta år; med t.ex. Jukolaförberedande träningsläger i Göteborg, värdefulla tips av vår finske klubbkompis Markus Kaukonen och samma utmärkta boende under själva tävlingshelgen som det hade ordnats för oss i år. Skapar vi dessa yttre förutsättningar varje år, så är det bara en fråga om tid innan vi placerar oss bland de tio främsta lagen i världens största klubbstafett, avslutar Modig. Jukolas hemsida Under skärtorsdagsnatten och långfredagen avgjordes 7-manna i Vedema utanför Hässleholm. Herrarna fick ett bra genrep inför 10-mila och slutade på 2:a respektive 30:e plats. Vann gjorde IFK Göteborg. Damerna sprang i mål som 15:e lag efter segrande OK Linné. Visste du att......haile Gebrselassie och Michael Johnson har till synes helt olika löpstilar men använder sig av samma löpteknik, enligt Nicholas Romanov. För den perfekta löptekniken ska man tänka på följande: Pose-principerna i korthet - Lyft vristen rakt upp under höften med hjälp av hamstringsmusklerna på baksidan av låret. - Håll stödtiden, den tid då foten är i marken, så kort som möjligt. - Stödet ska alltid vara på fotsulans framdel. - Låt inte hälarna röra marken. - Undvik att rulla steget längs tårna, lyft vristen medan du fortfarande har vikten på fotsulan. - Håll vristen i samma vinkel genom hela steget. - Håll knäna böjda genom hela steget. - Låt fötterna stanna bakom den vertikala linje som går genom knäna. - Korta steg. - Håll knän och lår avslappnade, nära varandra. - Fokusera alltid på att lyfta foten, inte på att landa. - Gravitationen kontrollerar landningen av foten, inte muskelstyrka. - Behåll axlar, höfter och vrister i en vertikal linje. - Använd armarna bara för balans, inte för att pressa fram steget.

8 Fjärdeplats för Pan på Tiomila Årets Tiomila-budkavle gick i Närkeskogarna mellan Åsbro och Hallsberg...och vilken tävling det blev! -Pan sprang i mål som 4:a på Tiomila! Det är klubbens bästa placering sedan segern 1987 i Gimo. Tiondeplatsen från förra året och årets placering ger fina förhoppningar inför 2007års tävling. Under söndagsmorgonen sprang Pan-Kristianstads herrar in på 4:e plats i den klassiska 10-mila-budkavlen över tio sträckor. Efter en rafflande slutsträcka gick laget i mål endast 2 min och 18 sek från segern. Segrade gjorde Halden före IFK Göteborg och Södertälje-Nykvarn. Hela laget sprang jämnt och var hela tiden med i toppen. Jakob Lööf inledde med att växla som 6:a och som sämst hade laget växlingsplacering 22. På sista sträckan hade Andrey en tuff uppgift mot alla världslöpare, men det gick bra...andrey drog ifrån Thierry Gueorgiou vid sista kontrollen och gjorde high-five med publiken innan han korsade mållinjen. Pan lag 2 sprang i mål som nummer 97. Det innebär att laget var andra skånska lag efter Pan 1 och 14:e andralag i tävlingen och 10:e svenska andralag i tävlingen. Richard Sjöholm och Marcus Andersson gjorde sitt första Tiomila och de klarade det galant. Johan Modig, Fredrik Persson, Jakob Svensson, Simon Svensson, Markus Kaukonen Christian Nielsen, Jakob Lööf, Erik Modig, Jonas Nyberg & Andrey Khramov Herrar Pan Lag 1 - Växlingsplac. 1. Jakob Lööf Jakob Svensson Erik Modig Fredrik Persson Markus Kaukonen Christian Nielsen Simon Svensson Jonas Nyberg Johan Modig Andrey Khramov - 4 Damer Pan Lag 1 - Växlingsplacering 1. Galina Vinogradova Sara Svensson Ida Thuresson Danute Månsson Marie Svensson - 70 Pan Lag 2 - Växlingsplac. 1. Thomas Westlund Markus Svensson Andreas Nilsson Olof Ottosson Richard Sjöholm Henric Höglind Mattias Johansson Marcus Andersson Erik Lundh Michael Husen - 97 Hemsida Tiomila Damlaget blev bästa skånska lag genom att placera sig på 70:e plats trots flera återbud. Galina Vinogradova gjorde ett kanonrace på första sträckan och växlade som 14:e tjej. Vann tävlingen gjorde norska Nydalen före Ulricehamn och Stora Tuna. Prisutdelning på stora scenen

9 Löparna berättar om sina race I följande texter har löparna i Pan-Kristianstads förstalag berättat om sina lopp på årets Tiomila utanför Hallsberg. Några har sprungit långt, några lite kortare, några har sprungit på natten medan andra sprungit på dagen. Tyvärr saknar vi Markus Kaukonens och Andrey Khramovs berättelser. Sträcka 1. 14,5 km Natt. Jakob Lööf Inför årets Tiomila förberedde de flesta löparna sig med ett eller två teknikpass i relevant terräng två dygn innan tävlingen skulle starta. För min del gick det på de här passen extremt dåligt och jag var därför orolig inför min förstasträcka på årets stafett. Jag vet hur viktigt det är med en bra start för att löparna i ett lag ska vara sugna och laddade för att springa fort och rätt och därför ville jag ge laget en så bra inledning som möjligt. När startskottet smällde av, drog jag kartan och sprang i väg i ett bra tempo för att inte störas av klungan när jag läste in sträckan till första kontrollen. Vid startpunkten som jag passerade först slog en skön tanke mig, härligt Jakob du leder tiomila! Jag plockade de tre första kontrollerna prickfritt och var därför med i täten när vi gav oss ut på en långsträcka till fyran. Farten i klungan höjdes här en del då det bara var att lägga kompassen och sikta på en stor åker. Jag spikade även den fjärde kontrollen. Till femte blev jag osäker på mig själv och var inte till hundra procent med på kartan, därför drogs jag med fel klunga och kom till en kontroll jag inte skulle ha. Jag stannade upp och förstod att jag sprungit för långt, det var då bara att vända tillbaka och ta min kontroll uppskattningsvis 2-3 min efter täten. Till de nästkommande kontrollerna var det bara att ligga utanför ledet och plocka mina kontroller. Tempot var inte jättehögt eftersom det var svårorienterat så att springa om var inga problem. På långsträckan hem mot TC fick jag syn på tätlampan rätt långt framför mig vilket gjorde att jag inte behövde ha stenhård koll på kartan utan kunde köra på i ett hårt tempo för att försöka komma ifatt. Vid varvningen efter ca 2/3 av banan uppfattade jag att jag låg ca 40 sekunder efter täten. Tempot sänktes i klungan p.g.a. orienteringssvårigheten och jag var snart ikapp täten igen. Framåt de sista kontrollerna höjde jag tempot för att ge Jakob, som sprang andrasträckan, ett bra utgångsläge. /Jakob Lööf PAN-BLADET Sträcka 2. 14,5km Natt. Jakob Svensson Gav mig ut utrustad med all den senaste tekniken, Metalhalidlampa, GPS-väst och en Petzl-lampa som reserv. Var med i tät av min gaffel 1:a och 2:a kontrollen. Vid bropassagen är det dock många som är före. Den andra gaffeln har varit snabbare, men nu har man istället lite ryggar att gå på. I slutet av långsträckan som följer försvinner de flesta till andra gafflar men Jonas Pilblad kommer ifatt. Härifrån och de följande fem kontrollerna är vi så ett gäng gamla kompisar som springer ihop. Jonas först, jag och Linus Kaisajuntti hack i häl, båda nöjda med draghjälpen. Det går ganska fort, men rätt, nu borde vi vara i täten. Men vid TV-kontrollen ser jag folk över mossen säkert 30 sekunder fram. Vi måste haft lång gaffel. Kortsträckorna efter TV-kontrollen förstod man ju att de skulle vara gafflade så jag tog det ganska försiktigt. Här stimmades det ordentligt men jag gick rätt och så var man med uppe i tätklungan. På nästa sträcka, en långsträcka i riktning tillbaka mot vägundergången, valde jag att gå rakt på i början för att sedan springa runt de sista 2/3-delarna. Ut mot stigen sprang jag förbi Öisten Kvaal Österbö och gick upp och drog klungan. Tänkte runda höger men efter ett par steg på stigen märker jag att resten av klungan väljer vänster. Då är jag inte sämre än att jag kan ångra mig. Jag hade inte kunna hålla samma tempo på egen hand. Härifrån och sträckorna tillbaka till varvningen på TC går det rejält fort. Jag kör på så mycket jag orkar och lyckas hänga med hjälpligt. Kontrollen efter varvningen förstår jag att den kommer vara gafflad, så jag försöker ta det lite försiktigare. Men antagligen gick det för fort för jag passerar förbi i ringkanten och fortsätter 100 meter för långt innan jag inser att jag missat den. Tvekar först lite innan jag vänder tillbaka och hittar den. F_n där gick nog 1,5-2 minuter. Kör vidare nu på egen hand. Kommer ifatt en lite klunga men springer ifrån den på långsträckan som följer. Säger till Anders Axenborg Nu får du ta i lite när jag passerar. Resten av banan består av några klurigare kontroller och en långsträcka. Jag springer själv och går rätt men vågar inte springa riktigt på max helt på egenhand, så jag tappar lite mot täten. Strax innan mål möter jag Halden och Linköping som kommer ifrån rakt motsatt håll. Vi kommer samtidigt in i mål och jag växlar som 22:a, 2,44 efter Jonas Pilblads Skogsfalken. / Jakob Svensson Sträcka 3. 6,8km Natt. Erik Modig Likt förra året hade jag återigen blivit tilldelad sträckan före långa natten, då liksom nu var det Fredrik som jag skulle få skicka ut på det stora kraftprovet. Jakob och Jakob gav oss den start vi behövde med två stabila lopp på de inledande sträckorna. När det var dags för mig att gå ut på sträcka tre låg vi på en 22:a plats 2.44 efter täten. Tillsammans med bl.a Haldens Petter Thoresen gav jag mig iväg på den 7 km långa banan. Vid en första titt på kartan kunde jag se att det var en lite längre sträcka som väntade till den första kontrollen. Forts nästa sida.

10 Forts. från föregående sida. Min första tanke var att jag skulle köra rakt på mot ettan som innebar att man bl.a skulle springa rakt över en stor mosse. När jag passerade startpunkten i ryggen på Halden insåg jag ganska snabbt att Petter inte tänkte göra samma vägval som mig eller att han helt enkelt hade en annan gaffling. Jag tog ytterliggare en titt på kartan och såg nu ett runtom-vägval till ettan. Var det kanske detta som Petter hade tänkt sig. Vägvalet skulle innebära en något längre löpväg men samtidigt skulle man få en säker ingång till kontrollen och en säker inledning på loppet. Jag avvaktade och låg kvar i ryggen på den gamle världsmästaren från Halden. Halvvägs mot ettan kom vi ut på den stora stig som skulle leda oss mot kontrollen. Till min stora förvåning sprang Petter rakt över stigen och fortsatte in i skogen. Jag tog ett litet stopp och konstaterade att jag befann mig på rätt stig och fortsatte denna mot kontrollen. Trots det säkra vägvalet lyckades jag sedan krångla till det och missade upp emot minuten vid kontrollen, vilket gjorde att den stora tredjeklungan som gått ut mellan en och två minuter efter vid växeln kom ikapp. Den något darriga starten följdes sedan annars upp med stabil orientering på den resterande delen av banan. När någon kilometer återstod av banan kom en tidigare bortsprungen Petter ikapp mig. Den avslutande delen med lättsprungen tallhed och hyggen innebar inga svårigheter. In mot det hägrande målet och växeln gav jag sedan allt för att behålla kontakten med Halden. Jag lämnade över kartan till Fredrik och kunde se hur han sprintade iväg. Lättad begav jag mig mot pantältet, lättad av att ha klarat av vårens roligaste och viktigaste tävling. / Erik Modig Sträcka 4. 17,7km Natt Långanatten. Fredrik Persson Står bakom min karta vid växlingsplanket när jag ser Erik komma springandes som en galning på upploppet. Framför honom ser jag Petter Thoresen från Halden vilket är bra nyheter då jag får gå ut samtidigt med Tore Sandvik på årets långa-natten. Jag ger mig ut i bra tempo för att få ryggen på Sandvik vilket jag lyckas med halvvägs till ettan. Efter någon kilometer är vi en ganska stor grupp löpare som kommit tillsammans och däribland återfinns Anders Nordberg, Bäkkelaget, som tar kommandot längs fram i gruppen. Själv koncentrerar jag mig på att ligga med långt fram i gruppen och att vara vaksam om det skulle splittra upp sig. Jag vill absolut inte att fjorårets misstag skulle återupprepas. I början av banan förlitar jag mig på Sandviks nattorienteringsförmåga men efter några konstiga vägval och småstressig orientering hänger jag på Nordbergs gäng istället, vilket också Sandvik senare gör. Klungan innehåller nu namn som Jani Lakanen, Emil Lauri och Kalle Dalin, förutom tidigare Sandvik och Nordberg, vilket gör att tempot blir ganska högt. Framförallt då det blir väg- och stiglöpning. Orienteringen flyter på bra även om det småmissas en del. Själv håller jag en ganska passiv roll orienteringsmässigt. Hänger med på kartan men tar inga egna initiativ. Istället passar jag på att bråka med herr Dalin vilket piggar upp i nattmörkret. Kroppen känns stark och bra, i alla fall fram till varvningen. Det är först då, när jag vecklar upp andra delen av kartan, som jag inser hur mycket av banan som verkligen är kvar. Direkt blir jag ganska matt i kroppen. Men tämligen snart efter varvningen kommer vi ifatt de fyra tätlagen vilket gör min tillfälligt matta kropp väldigt pigg igen. För första gången i livet skulle man få springa i täten på ett Tiomila!! Resten av loppet går i lite mer lättlöpt terräng än den som vi hade tillryggalagt tidigare och på slutet av banan blir det mycket stiglöpning, vilket leder till att klungan dras ut. Väl i mål väntar en taggad Markus att ta över. För min del väntar en kopp kaffe samt vila. / Fredrik Persson Sträcka 5. 6,8 km Natt. Markus Kaukonen Sträcka 6. 9,4km Natt. Christian Nielsen Förträningen på torsdagskvällen tydde på att det kunne bli riktigt klurigt med dålig sikt och skum terräng. Men terrängen runt TC hade helt annan karaktär. Öppet, fin, ganske enkelt och därmed väldigt snabbtsprunget. Jag fick en bra start och var snabbt ikapp lite lag i tallheden. Tyckte kroppen svarede ok trods att den jo inte riktig är vaken på den tiden av dygnet. Efter publikumspassagen och passagen på bron nord om TC skiftade terrängen karaktär och blev väl mer typisk för området runt Hallsberg. På långsträckan in i detta område sprang jag ihop med Tobias Noborn från IFK Göteborg och ytterligare några lag - bland annat Malung med Bernt Björnsgård. Orienteringen flöt på bra också i detta området trods att det ändå var ganska klurit i mörkret. I det parti som för min sträcka var klart mest krävande tekniskt hade de så klart valt att gafla. Det var ett detaljeret område i ljusgrönt, som lå skrånande utför. Det var endast Malung och jag som sökte oss mot väst och längre ner där vår kontroll satt som den skulle vid en liten punkthöjd. På nästa kortsträcka på samma höjdnivå i det detaljerade området var det viktigt att ha bra koll. Så inte de andre lagen med Noborn i front. Fick kontrollen direkt genom att gå ner i tempo och närläsa terräng och karta. På den nästa sträckan kunne man se rätt långt och eftersom jag inte så de andre lagen framför visste jag att jag nu var en bra bit efter. Jag försökte at trycka på hårdt, men det blev istället ett par sekunders misser in mot växling, där Simon var klar till att springa ännu en bra kavlesträcka. Efter växlingen och klädesbyte var det riktigt kul att följa lagets väg mot en hederlig 4:e plats - KUL!! / Christian Nielsen

11 Sträcka 7. 9,4km Gryning. Simon Svensson I år var det 7 sträckan som skulle genomföras. Hade tränat väldigt bra hela vintern så formen var mycket god. Ett problem hade dock dykt upp. Veckan innan Tiomila på Tibros AIF:s Elitserie hade jag sparkat foten i en sten/stock eller annat ondsint föremål som inte noterades i tävlingshetsen. Jag hade därför mycket ont i foten och var under veckan innan Tiomila väldigt tveksam till om jag överhuvudtaget skulle komma till start. När vi anlände till Hallsberg var jag fortfarande osäker. Efter ett litet träningspass bestämde jag mig dock för att med lite piller i kroppen och lite voltarensalva på foten ska jag kunna prestera väl. Ingen vill ju stå över denna klassiska stafett som man har tränat hela vintern för. När det sedan drog ihop sig till start för mig var utgångsläget helt fantastiskt. De andra grabbarna hade gjort makalösa lopp så nu skulle jag få ge mig ut i draget precis efter täten! Loppet startade i en fin och lättsprungen tallskog. Med adrenalinet pumpande i ådrorna var de förut besvärande fotsmärtorna i princip helt borta. Loppet gick bra. Inga större misstag och genom att utnyttja de andra löparna vid rätt tillfällen kunde jag gå i mål på femte bästa tid. Bara sekunder efter den näst bästa tiden. Däremot hade sträcksegraren (Emil Wingstedt) lycket dra ifrån övriga lag i den absoluta täten. Förklaringen ligger förmodligen i att Vi i min klunga höll en genomgående något för låg fart under första delen av sträckan. När så till slut det milslånga upploppet var över och jag kunde lämna över kartan till Jonas Nyberg på den åttonde sträckan var det med en skön känsla om att även jag gjort vad jag kunnat göra för att stafetten skulle sluta som vi ville. Nu kände jag även något som varit bortglömt för ett tag. Foten!!! /Simon Svensson Sträcka 8. 6,7km Dag. Jonas Nyberg Extremt fullpumpad av positiv energi gav jag mig ut på min korta raka dagsträcka. För att få lite hjälp i skogen tog jag ett par raska kliv och strax innan startpunkten var jag ikapp både Kalevan Rasti och Vaajakosken Terä. Ett hett gäng med bla IFK Göteborg gav sig ut endast halvminuten före visst skulle jag ifatt, men en liten 10 sekundare på första kontrollen och ett par ben och ett psyke som inte kunde prestera mer än 30 % över max gick det inte. De två finska lagen kunde jag dock följa till mål. Får passa på att tacka 2: a laget där Mattias Johansson gjorde mig en stor tjänst i slutskedet av banan då jag och de båda finnarna sprang rakt in i ringen men kunde inte rota fram kontrollen, viktiga sekunder kan ticka fort när man tittar mer på sina konkurrenter än på kartan. Efter målgång protesterade magen ordentligt, men en banan tre flabbar vatten och två mintpastiller så var jag i samma skick som en timme tidigare. Dagens citat Mår magen bra mår knoppen bra, mår knoppen bra mår kroppen bra /Jommy Sträcka 9. 12,1km Dag. Johan Modig Vaknar mitt i natten av alarmet på mobilen. Om laget sprungit som beräknat, så ska det nu vara dags att stiga upp och börja förbereda sig. Men frågan är ju hur vi egentligen ligger till? För att stilla min nyfikenhet tar jag mig ut till samlingsrummet där tiomilaradion sänder för fullt. Ganska snart förstår jag att kavlen nu befinner sig mitt ute på Långa Natten och att en klunga på drygt femton lag har gått loss med rejäl marginal. Skogsspeakern rapporterar Live: - IFK Göteborg stämplar först, sedan Södertälje, Malung, Mora, Vajakosken Terä, kom igen nu Fredrik!, hinner jag tänka Lidingö, Bäckelaget, Kalevan rasti, Halden och Pan är också med! - Härligt! Med lätta steg återvänder jag till rummet, nu med en häftig känsla i magen om att något riktigt stort kan vara på gång. Ut på niondesträckan springer jag som åttonde lag, tillsammans med de båda finska favoritlagen Kalevan Rasti och Vajakosken Terä. Avståndet upp till ledande Halden är dryga fyra minuter och det vill nu till en offensiv orientering om vi skall kunna plocka in på de flerfaldiga mästarna. Första gången som vi har olika gafflingarna i klungan är efter halva sträckan, vid den nästsista kontrollen i det mera svårorienterade området. De två finnarna viker plötsligt av till sin kontroll, medan jag själv har en bit kvar till min. Jag har full koll och behåller lugnet. Drygt två kilometer senare, när vi åter kommit ner på tallheden får jag syn på de två finnarna, och vid varvningen ytterligare fem minuter senare är jag på nytt ikapp. Avståndet till Halden är dock tyvärr oförändrat och den orienteringsmässigt enkla avslutningen leder inte heller den till några omkastningar. Efter exakt en timme är jag åter tillbaka vid kartplanket, rycker karta nummer 10 och lämnar över densamma till Andrey. Vi ligger nu på sjätte plats och är 4.48 efter Halden. Jag ser Andrey på lätta ben bege sig mot startpunkten och konstaterar samtidigt att det kommer gå hett till i skogen nu på morgonkvisten. Fyra världsmästare lämnar nämligen växelfållan inom sju sekunder: Andrey, Thierry Gueorgiou, Pasi Ikonen och Jörgen Rostrup / Johan Modig Sträcka ,3km Dag. Andrey Khramov Samtliga foton: Anders Bengtsson

12 Hela Tiomila-gänget utanför tältet på tävlingscentrum Inga VM 4:a Kerstin vann O-ringen igen Efter fyra tuffa dagar i Hälsingland var det så dags för den avslutande jaktstarten, ett lite nervipirrande moment som kan stressa även de bästa att göra misstag. Morgonen inleddes lite gråmulen och regnig, men efter att tävlingen pågått en stund på förmiddagen sprack molntäcket upp och det blev riktigt varmt. För elitklasserna var starten belägen uppe i Kyrkbyn, och banorna gick inledningsvis i det området för att sedan avslutas nere på den flacka men rätt sandiga och tunglöpta tallheden. Kerstin Granstedt sprang jämnt och bra hela veckan och kunde till slut springa i mål som segrare D70-klassen före Maja-Lisa Bergström från Selånger. Kerstin försvarade därmed segern från förra året i Småland. Övriga panare som fick en fin slutplacering är: Richard Sjöholm 11:a i H16 Marie Svensson 14:e i D21 Lång Inga-Britt Bengtsson 13:e i D65 Peo Bengtsson 11:a i H70 Bli en vinnare! - Gå med i Pan-Kristianstads supporterklubb Vid världsmästerskapen i PreO i Finland slutade Pans Inga Gunnarsson på en finfin fjärdeplats, endast tidskontrollen skiljde från bronset. I paralympicsklassen blev det glädjande mycket svenskt i topp. Vann gjorde Dave Gittus, Storbritannien, men därefter radar Nils-Olov Andersson, Lennart Wahlberg och Inga Gunnarsson upp sig på placeringarna två, tre och fyra. Gittus och Andersson hade båda 13 poäng, Wahlberg och Gunnarsson 12. Andra dagen hade paralympicsdeltagarna en lagtävling och denna vanns av Sverige. Elitserien När Elitserien gästade Brösarp på annandagen sprang Andrey Khramov och Johan Modig in på 4:e och 9:e plats i Elitserien efter segrande Valentin Novikov, Delta. Samtidigt sprang Simon Svensson och Jakob Lööf till sig Elitserie-starter kommande helg i Tibro genom fina lopp i klassen Elit 2. Marie Svensson vann D21 Lång och Christian Nielsen fortsätter att visa fin vårform genom seger i H21 Elit under påskdagen.

13 Foto: Anders Bengtsson PAN-BLADET Panare på EM Brons till Andrey Vid EM i orientering, 7-15 Maj i Otepää Estland, fanns tre av Pan-Kristianstads löpare på plats; Andrey Khramov, Galina Vinogradova och Christian Nielsen. Johan Bäste svensk Andrey tog bronset under EMsprinten, 7 sekunder efter segrande Emil Wingstedt och två sekunder efter tvåan Jamie Stevensson. Pans andra herrlöpare i finalen, Christian Nielsen, blev 13:e man 23 sekunder efter Emil. Damklassen vanns av Simone Niggli och här sprang Galina Vinogradova in som 22:a tjej, 1 minut och 38 sekunder efter segrarinnan. Världsmästare i Österrike Peo Bengtsson tog guld i klassen M70 när veteran-vm avgjordes i Österrike. Han vann den 4,7 km långa banan på tiden 50.40min före finländaren Alpo Nisula vilken var distanserad med 1 min och 5 sek. Två andra panare som sprang bra var Danute Månsson som blev femma i W40 och Kerstin Granstedt som sprang i mål som sexa i W70. Johan Modig mottar prischecken av Bernt Frilén Andrey Khramov vann tredje etappen, det så kallade mästarmötet, vid O-ringen i Hälsingland. Johan Modig sprang också bra och sprang in på 5:e plats. Två panare bland de fem bästa i superelit blev alltså etappresultatet. I sammandraget över alla tre etapperna blev Johan trea och bästa svensk medan Andrej blev 23:a totalt efter en mindre lyckad första etapp. Läs mer på Peos vägval kan ses på Ungdomens- Tiomila i Skövde Pan-Kristianstad fanns på plats när den stora ungdoms- och juniorstafetten, Ungdomens 10-mila, arrangerades av IF Hagen i skogarna utanför Skövde. Efter tuff kamp i nattmörker och dagsljus över tio sträckor sprang laget i mål på 15:e plats av 88 startande lag. Laget bestod av en kombination med Älme och Tormestorp. Pan-löpare som ingick i laget var Marcus Andersson, Johannes Nyberg, Alexander Jogby, Richard Sjöholm, Ted Nilsson och Sebastian Jogby. Vann tävlingen gjorde Hagaby GOIF. Bernt Frilén gratulerar Andrey Khramov till etapp-segern

14 En kassörs 5-dagarsupplevelse Richard och jag körde till 5-dagars i Hälsingland efter att ha lämnat övriga familjen i tryggt förvar vid en småländsk golfbana. På vägen upp hade vi turen att stanna och tanka i Nyköping, där det just då var fullt priskrig på bensin, vilket innebar 3 kr billigare literpris än det budgeterade. Upprymda av detta tillskott i reskassan körde vi vidare till Ljusne där vi hade bokat in oss i ett trebäddsrum (tvåbäddsrummen var slut och annan logi fanns inte att uppbringa på rimligt avstånd från Mohed) på ett vandrarhem. Jag var själv inte anmäld men hade tänkt springa öppna banor ett par dagar. Vid ankomsten till första etappen visade det sig dock att en öppen bana kostade 220:-!!!!! För att vara ett gott föredöme för Richard som snart skall bli smålänning i Eksjö köpte jag istället ett naturpass i ett fint område utanför Ljusne där jag plockade kontroller på kvällarna när Richard återhämtade sig från loppen. Kostnad 50:-, alltså en besparing på många hundralappar. På vilodagen ville Richard prova på preo med Inga G mfl som instruktörer. På samlingsplatsen delade Svenskt Näringsliv (ett valår är tydligen även minoriteter som prescionsorienterare av politiskt intresse) ut en blankett med frågor där man lockade med utlottning av priser till de som fyllde i och lämnade in. Jag hade då turen att vinna en ryggsäck som jag tänkte internförsälja till yngste sonen som skolväska vid hemkomsten. Kerstin L hade tagit ett trevligt initiativ till en grillkväll i Pan-lägret på c-orten på onsdagskvällen. Jag hade dock lyckats missuppfatta tidpunkten och trodde att det var på torsdagskvällen vilket var extra förargligt då jag hade inhandlat ett paket hälsingsk Knäppkorv till grillkvällen, kostnad 30:-. Knäppkorven skulle inte hålla sig i bilvärmen på hemresan så vid utcheckningen från vandrarhemmet på fredagsmorgonen gav jag korven till värdinnan. Tack! Uppfångat i gästboken: PAN-BLADET Tack till funktionärerna som gjorde För-Natt-SM till ett litet, men väldigt trevligt arrangemang. / Dan Sjöholm Ni har i högsta grad bidragit till att min kondis blivit något bättre. Har inte sprungit intervaller på en väldig massa år men nu så...dessutom har jag blivit bjuden på god soppa med trevligt sällskap. Tackar för fint mottagande och önskar er lycka till!! / Maria, Nybro OK Tack alla Göteborgare för er gästvänlighet under helgen och till Marcus K för träningarna.tufft och krävande precis som det kommer att vara på Jukola. / Janne Ett Stort TACK till alla för fina abetsinsatser före, under o efter SM Sprinten. Tävlingsledningen/ Bertil Hon blev djupt rörd över att någon kan vara så godhjärtad och avstå från en sådan delikatess så hon debiterade oss en kostnad för tvåbäddsrum istället för det avtalade trebäddsrumspriset, vilket innebar att vi tjänade 450:- kr korvkostnaden inräknad! Dessutom slapp vi städa vårt rum, något som i våra ögon representerade ett icke obetydligt ekonomiskt värde! Richard avslutade tävlingarna starkt och blev 11:a totalt i H16. Enligt programmet skulle man inte få hämta ut sina priser förrän kl på fredagen men tack vare en mycket vänlig arrangör fick Richard ut sitt pris (en pannlampa värd 385:-) mycket tidigare. Detta gjorde att vi kunde köra hela vägen hem på fredagen och checkade in där hemma strax före kl 24. På så sätt undvek vi en budgeterad kostnad för ytterligare en övernatting. Alltså ett för vår del lyckat 5-dagars både sportsligt och ekonomiskt, fast det grämer mig att jag inte fick tillfälle att smaka grillad hälsingsk Knäppkorv. Just nu funderar vi hur vi skall disponera alla intjänade pengar. Självklart ska dom satsas i verksamheten och intressanta alternativ är att åka till Ronneby och kombinera Richards träning inför USM som går där, med att kolla in Status Quo (rockens motsvarighet till P-O Bengtsson, dom har varit Rockin all over the world i 40 år!) som lirar i Brunnsparken. Vidare finns önskemål från en familjemedlem att åka till Ullared. Det kombinerar vi i så fall givetvis med deltagande i öppna Varbergsmästerskapen (kallat VM) samt träning på nästa års SM-arrangörs träningspaket (natt-sm går i trakten av Åkulla i april 2007).Vi ser med spänning fram emot 5-dagars i Mjölby 2007! / Dan Sjöholm Varje dag börjar med nya möjligheter

15 Foto: Foto: PAN-BLADET Några intryck från VM i Danmark Historisk medaljös Ånnu mer gladde damresultaten, där det för första gången i orienteringshistorien blev en medaljös från ett land utanför Europa. Eftersom jag själv varit i Australien cirka 15 gånger i orienteringssportens tjänst, tog jag det som en mycket välkommen namnsdagspresent, att Hanny Allston från Hobart på Tasmanien t o m vann och lämnade segermaskinen Simone Niggli-Luder 7.8 sek efter sig. Och VM-debutanten Kajsa Nilsson från Göingarna gladde med 3:e platsen. VM-löparen Christian Nielsen - 11:a Sprint & 29:a Medel Sedan första VM i Finland (som jag ej besökte) har det blivit ytterligare 22 VM, och jag har missat 3 av dessa. Till årets VM åkte vi under måndag 31 juli, och jag såg alltså inte kval-tävlingarna i medel- och lång-distans under veckoslutet juli. Sprint i centrala Århus Under tisdag 1 aug - Per-dagen - avverkades såväl kval som final i sprint. På herrfinalbanans 3.2 km var det inte mindre än 21 kontroller, den längsta sträckan mätte hela 650 m och tvärade en travbana. Där var det massor av olika staket med en tagg (får passeras) och 2 taggar (får ej passeras) och ont om svårfunna passager på de senare. På andra ställen på banan var det också opasserbara häckar. I finaltävlingarna diskades 3 herrar och 1 dam för att ha klättrat på fel ställen. Men jag hörde ingen kritik för dessa på kartan kanske svårfunna passager, så det var väl OK. Personligen tycker jag bättre om Eriks och Jaroslavs Sprint-SM-bana här i Kristianstad. Sedan var det ju extra lyckat, att prisutdelaren Kronprins Frederik hämtat sin kronprinsessa just från Hobart. Tufft och mindre lyckat VM-program Påföljande dag - onsdag - var det långdistans i ett fantastiskt orienteringskrävande område, där det tidigare aldrig varit någon orienteringskarta. Sådana områden är ju väldigt sällsynta i skogsfattiga Danmark. Vid tisdagens final såg man 90 (45 herrar och 45 damer) orienterare av världsklass, dagen efter såg vi också samma antal, men få av dem var samma som under tisdagen. VM-programmets 6 tävlingsdagar var utspridda på 8 tävlingsdagar fr o m lördag t o m lördag, det var vilodagar måndag (efter de 2 kvaltävlingarna) och torsdag (mellan lång- och medel-distansfinalen). Om VM hållit på även under söndag 6 aug kunde det varit vilodag även mellan sprint- och lång-dagen, och då kunde alltså långfinalen avverkats på torsdagen, och under lördag och söndag kunde det varit medeldistans resp. stafetter. Sprintdagen (den enda dagen med 2 hårda lopp) och långdistans-dagen är väl de 2 mest jobbiga VM-dagarna. Förhoppningsvis kan det bli ett bättre program vid kommande VM, så att flera av de bästa orienterarna i världen kan delta i alla 3 individuella discipliner. Men Pans och Rysslands Andrey Khramov hade valt bort medeldistnsen i stället för sprintdistans, så Andreys 3:e plats på långdistansen är en fantastisk prestation. Av medaljtrion är han enligt Skogssport den, som bommat minst på den 17.5 km långa banan med 880 m. stigning, och hade han varit lika teknisk utvilad, så kunde han kanske försvarat sitt lång-vm från Japan? Andrey är ju som de bästa i världen mycket duktig på alla distanser. Resultaten var emellertid fantastiskt lyckade. Emil Wingstedt vann sin 6:e raka sprint-seger i internationella mästerskap, 1 NOM, 3 EM och 2 VM, med segermarginalen 1.0 sek, och hemlandets Claes Bloch blev 3:a, endast 1.7 sek efter Emil. Mellan Pans båda löpare Christian och Andrey skilde det bara 0.1 sek på 11:e och 12:e plats. Då hade trav-intresserade (?) Andrey varit 40 sek längre än Wingstedt på travbanan, i mål var han bara 44 sek efter. VM-brons till Andrey Khramov på Långdistans Medeldistans Vid fredagens medeldistansfinal var det som vid alla VMtävlingarna en helt ny arena och mycket spännande tävlingar. Ende panare till start var Christian Nielsen, men liksom de 3 svenskarna så bommade Christian för mycket och blev 29:a, 4.28 Träna med Pan-Kristianstad. Samåk till träningarna, tillsammans blir vi ännu bättre.

16 Foto: PAN-BLADET min efter segraren. David Andersson lyckades vid varvningen se så slarvigt både i terrängen och på kartan, att han sprang mot kontroll 22 i stället för 12, men det var absolut inte hans dag, då han dessutom blev diskad, eftersom han ej följt snitseln från 11: e kontrollen! Men David tog motgången på ett mycket balanserat sätt, då han beskrev sina bekymmer för mig, så han gör väl snart lika duktiga framträdanden som i Japan och Estland igen. Kajsa Nilsson var 4.35 min efter segrande Simone Niggli, men det blev ändå en 10:e plats. Liksom i långfinalen var det ingen svensk orienterare på prispodiet. Israel imponerar Även i lördagens stafetter var det många länder, som kämpade om medaljerna, men terrängen gjorde det väldigt utspritt, jämfört med EM i Estland i maj, då 10 herr-lag spurt-kämpade om segern. Det ryska herr-laget med Andrey på mellansträckan vann Stafett-guld till Andrey Khramov och Ryssland Järnmannen SM-sexa på Ironmandistansen Löpning på Kalmars gator överlägset efter att Andrey gått loss. Men även Israel imponerade på mig, då deras lag bara var 42 min. efter, men så var de också här i Kristianstad och tränade för ett år sedan. Kajsa Nilsson gjorde sin tredje VM-start, och på mellansträckan gick hon loss lika mycket som Andrey. Tyvärr bommade Sveriges Karolina Höjsgaard mer än Finlands Minna Kauppi på slutsträckan, så Finland vann med en dryg minut. Och den nya Australien-stjärnan 20-åriga Hanny Allston förde upp sitt land till 4:e plats! Sammanlagt tog 9 länder medalj, och 12 besökte podiet (=6:e platser och bättre), av de 24 medaljerna tog Schweiz 6, Finland och Sverige 4 samt Norge och Ryssland 3. Men Schweiz, Finland och Norge var överlägsna i podiebesök; 9, 9 resp. 8; och Sverige hade bara 5 och Ryssland och Tjeckien vardera 4. Så Sverige var ganska långt från att vara världens bästa landslag. Min gamle vän Flemming Nörgaard (han var 2:a på en Ungernelittävling 1969, då jag vann) var lika duktig tävlingsledare som vid Veteran-VM Hade IOF-ordföranden Åke Jacobson velat ge beröm, kunde han liksom Samaranch kunnat säga, att 2006 års VM-arrangemang var det bästa hittills. Till detta bidrog inte minst Pans Per Forsberg, som var lika duktig och sakkunnig speaker, som han brukar vara. Sedan VM 1985 i Australien har det med undantag av 1987 i Frankrike varit ungefär lika många tävlingar för publik som för VM-löparna, och detta bidrar ju till, att det blir åskådare upp till cirka vid VM-finalerna. Tyvärr syntes ej några delegater från Internationella Olympiska Kommittèn där, så det lär väl tyvärr dröja, innan orienteringssporten blir olympisk. / Peo Bengtsson Som ni kanske har märkt har jag (Daniel) inte varit med så mycket på orienteringstävlingar som föregående år. Det är mestadels på grund av att jag har tänkt testa om triathlon och framförallt om Ironman-distansen (3,8km simning, 18mil cykel, 42km löpning) kan vara något för mig. Så lördagen den 29 juli körde jag min tredje triathlon tävling i mitt liv. Tävling gällde som SM på Ironmandistansen och kördes i Kalmar. Anledningen till att jag körde en så pass lång tävling redan så tidigt i min triathlon karriär(?!) Var för det första att testa om den kunde passa mig och för det andra se lite var man står. Vet man var man står är det lättare att veta vad man behöver förbättra och dessutom är det lättare att motivera sig för den träningen som krävs. Första gången man kör en Ironman ska man inte ha några krav, utan bara försöka köra igenom. Med mig under helgen var Erik Modig, som vätskelangare, tidtagare, supporter, fotograf, chaufför (hem) och sällskap. Simningen Efter fotografering av mig iklädd våtdräkt med Erik bakom kameran gick jag ner till simstarten som skulle ske Väl där gjorde jag ett kort insim och ställde mig på ett lämpligt startställe bland de ca. 300 startande. Vid starten spelades nationalsången Innan startskottet gick bytte jag ett par ord med Eva Nyström, som under dagen skulle bli svensk rekordhållare på Ironmandistansen och dessutom skulle hon prestera 5:e bästa Ironman cyklingen genom tiderna i världen! Själv kände jag mig ganska likgiltig inför simningen, jag visste att jag skulle tappa värdefull tid och det kändes inte så uppiggande. 3 varv skulle simmas och med varvtiderna 23.00, 23.00, och var jag nog en av de jämnaste simmarna i startfältet. För senaste nytt besök vår hemsida -

17 När varv 1 skulle avslutas råkade jag komma in rakt in en klunga som simmade i motsatt riktning, det är inte skönt att få en knytnäve i huvudet. Med simglasögonen på sned stod jag på botten och undrade vad i h-e som hade hänt. Två varv senare var jag uppe på land som 57:a (preliminärt) och 18 minuter efter sim vinnaren och 12 minuter efter totalvinnaren Niklas Nilsson (8:39) i mål. Simning i Kalmarsund. I bakgrunden ser man Ölandsbron Cyklingen Nu började tävlingen för mig. Det är en konstig känsla att dra på med cykeln direkt efter att blodet varit i armarna i över en timmes tid. Det känns ungefär som att det här är inte min dag. Och att cykla 18mil känns rent av omöjligt. Cyklingen bestod av en varvvänd bana som bestod av 6 mil, detta varv skulle köras 3 gånger. Väl på väg mot första vändpunkten cyklade alla som idioter d.v.s. ganska oekonomiskt. Jag lyckades ändå hela tiden passera folk i min jämna relativt höga fart. Väl uppe vid första vändpunkten tittade jag som hastigast på klockan och den visade att jag hade snittat ca 40km/h. Milen lades bakom mig och med tillrop från Erik i stil med; - Att du tar in på täten hela tiden. Så kändes cyklingen som en stabil insats (ca 37 km/h i snitt), dock hade jag en svacka mellan mil. Sista 3 milen körde jag medvetet lugnt för att ladda inför nästa gren. cyklat fort är något helt annat än vanlig löpning. Nästan som en andra form av löpning. Tankar efteråt Målgång skedde på totaltiden I och med att både cyklingen och simningen var båda två nya grenar för mig valde jag inför tävlingen att främst koncentrera mig på cykelträning. Därför blev löpträningen lidande och kanske därav den något mediokra löptiden. Samtidigt hade jag också problem med Löparknä under juni -juli, missförstå inte skadan Löparknä. Den skadan kan lika gärna komma ifrån cykling. Löparknä är när senan (tractus iliotibialis), längs utmed låret blir för stram (kort) och skaver mot benet. 5 dagar efter tävlingen har jag fortfarande rejält ont i lårmusklerna och nu gäller det att ta det lugnt tills man har återhämtat sig. Om man ser kortsiktigt på framtiden så kommer jag att under vintern främst koncentrera mig på sim och löpträning. Vinter cykling är ingen höjdare tycker jag. I mars kommer jag att ev. åka ner på ett träningsläger på Lanzarote med fokus på cyklingen. Senare under våren går det en Ironman tävling på Lanzarote där jag kanske kommer att göra ett försöka att kvala till Ironman på Hawaii (den mest åtråvärda tävling man kan deltaga i som triathlet). Lyckas jag med det kommer jag nog inte att köra SM i Kalmar nästa år. Slutresultatet i Kalmar blev en 6:e plats i herrsenior-klassen. Långsiktigt tror jag nog att Ironmandistansen kan passa mig och en tid under 8.30 kan nog vara möjligt i framtiden. Det ska jämföras med Clas Björlings nysatta svenska rekord på Den dagen jag kan klara 8.30 tror jag nog att det svenska rekordet ligger på 8.05 eller rent av under 8 timmar. Mina split tider under ett 8.30 lopp kanske kan se ut så här: att jämföras med mina tider i Kalmar; Man kan alltid spekulera! (ironi). Självklart kommer jag att fortsätta springa orientering men främst i den mån det passar med annan träning och tävling. /Daniel Liljedahl Löpningen Första kilometern kändes otroligt lätt och jag passerade första kilometermarkering strax under 4 minuter. Sedan kom jag till första vätskekontrollen efter 2,5km löpning. Där stod Erik; - Håller du det här tempot så tar du medalj! Jag tyckte i det ögonblicket att det inte kändes som någon omöjlighet men samtidigt visste jag att jag kommer att förr eller senare att tröttna. Strax innan sexkilometersmarkeringen kändes det bra men i nästa steg kändes benen tunga och tempot stabiliserades istället runt 5min/km. Sexkilometersmarkeringen passerades på 24.30, en kilometer senare var vändpunkten för löpbanan. Sedan var det bara att springa ner till varvningen och sedan repetera detta ytterligare 2 gånger. Vid första vänpunkten insåg jag att det här skulle bli en lååååång löpdag. Sammanlagt under hela tävlingen käkade jag uppskattningsvis en banan, 5-6 squeze, drack ett par liter vitargo och en halv liter coca cola. Detta var min första maraton och debuttiden blev en klar besvikelse. Slutsatsen är väl att springa efter att man har Samtliga foton: Erik Modig Träna med Pan-Kristianstad. Samåk till träningarna, tillsammans blir vi ännu bättre.

18 Rapport från Polarna PAN-BLADET I torsdags (17/8) deltog jag tillsammans med 50 andra polare i polarträningen, som denna gång arrangerades av Göingarna. Träningen var förlagd till Åke Backe, ett litet, mycket grönt område norr om Knislinge. Banan var 4,3 km, vilket är normal banlängd för polarträningarna. Terrängen var ganska flack men det fanns massor med gröna områden att irra runt i. Alla nyanser av grönt användes på kartan och fanns även i verkligheten. Eftersom det hade regnat under natten, blev man rätt blöt, men vad gjorde det, det var ju varmt i luften. Vid fikat efteråt hyllades Sture Roos, som nyss fyllt år, med blommor och limerick, författad och uppläst av Berth Lindström. Programmet för polarträningar under resten av året nedan: 31/8 Elsa Olausson Asmoarp 7/9 Börje Nilsson Vedema 14/9 Sven o Kerstin Granstedt Degeberga 21/9 Bo Svensson Åsljunga 28/9 Torsten Jonsson Markaryd 5/10 Leo Åkesson Uddarp 12/10 Bertil Lööf Åhus Yngsjö 19/10 Inga-Britt Bengtsson Everöd? 26/10 Erik Tenland Vitaby 2/11 Erik Svärdh Tollarp 9/11 Inga-Lisa Hedström Åhus 16/11 Rune Nissen Oppmanna Vånga 23/11 Peo Bengtsson Everöd 30/11 KA Pettersson G Johansson Bockeboda 7/12 JULFIRANDE 14/12 Gunnar Sandström Äspet Åhus 21/12 Lars Magnusson Hässleholm 28/12 Uppehåll / Inga-Britt Bengtsson För senaste nytt besök vår hemsida -

19 Swiss Orienteering Weeek 2006 Under de 20-talet år jag har orienterat har jag sprungit i ganska många länder och världsdelar men sommarens 6- dagars i Zermatt var nog den mest spektakulära terräng jag har tävlat i. En vecka av varierad och högalpin terräng, hela tiden med en bedårande utsikt över Matterhorn och Monte Rosa. Att det sen var strålande sol hela veckan gjorde ju förstås inte upplevelsen sämre. När jag i vintras konstaterade att Schweiz 6-dagars skulle gå på väldigt hög höjd i den klassiska alpbyn Zermatt och spanat lite bilder på nätet var valet att skippa 5-dagars lätt, och jag måste säga att verkligheten överträffade bilderna. Undertecknad och under halva veckan Clarie Ek var Pans representanter på plats i detta 6-dagars som för Eliten var ett 7-dagars eftersom vi inledde med en prolog nere i byn under lördagskvällen. Prologen var något så udda som en sprint med masstart. Inställningen innan var hos de flesta att detta kommer att bli kaos vid kontrollerna och bara att springa men ack vad vi bedrog oss. Tack vare en genial gaffling där man gafflat från olika gatukorsningar man var tvungen att passera istället för att gaffla från kontrollerna fick alla 120 löpare egna gafflingsalternativ utan att stämpla på någon kontroll mer än en gång. Folk sprang kors och tvärs utan att man hade en aning om vem som hade samma, dessutom var det ganska lurigt bland de trånga gränderna. Att springa på hög höjd Tävlingen inleddes på allvar på söndagen med att man tog bergbanan upp till starten vid Gornegrat på 3100 metershöjd för att sedan gå imål ca 500 meter lägre ner vid förgående station. Jag hade visserligen varit ute och vandrat och bott ett par nätter på hög höjd inför tävlingarna, men 3100 meter är högt upp. För det första tar det inte många steg i uppförsbackarna innan 6:e etappens, ett av alla spektakulära TC man får mjölksyra och sen tar det en god stund innan man är av med den. Under första dagen fick man prova sig fram att springa men man lärde sig snart att det var bättre att gå raskt upp för backarna för att sen orka trycka på när det blev flackt eller utför än att försöka springa och vara helt knäckt när man kom upp. En annan löpningsreflektion från veckan är att vi nordbor är hopplöst dåliga på att springa utför. Visst blev jag och de andra svenskarna frånsprungen en del i uppförsbackarna (framförallt de flacka), men det är på nerförssträckorna och branta skråsträckor som de största differenserna uppstår. Veckan slutade med en Schweizisk kvintett i topp, trots att ganska många namnkunniga nordbor deltog, och det var det var till stor del i utförslöpningen de visade sin överlägsenhet. Men å andra sidan för egen del tränar jag backintervaller lite titt som tätt men de är alltid uppför, fast det är kanske dags att tänka om där... En plastpalm vid sista Veckans mest spektakulära terräng bjöds det på den tredje etappen. Sånär som på några mindre gräsområden var en plastpalm vid sista kontrollen den enda vegetationen på hela kartan som låg vid foten av Matterhorn, med start och mål på 2800 möh. Som naturgeograf fanns här mycket att titta på, som om inte utsikten vore nog. Första halvan av banan gick på ett snabblöpt sandur och moränområden precis nedanför glaciären med några enstaka lurigare uppstickande klippområde. Andra halvan var som småskuren kustterräng i Bohuslän fast år yngre. Terrängen varierade ganska mycket mellan de olika dagarna. Två etapper gick mer eller mindre under trädgränsen, en etapp var lättorienterad men fysiskt riktigt tung då backarna denna dag var flackare så man kände sig tvungen att försöka springa hela tiden För senaste nytt besök vår hemsida -

20 och dessutom var denna etapp lite längre än övriga. En smart grej i tävlingsinbjudan var att man angav banlängden som den verkliga banlängden + stigningen*10. Andra etappen innebar detta att de 11 kilometrarna var 6,5 kilometer med 470 meter stigning. Man hade dessutom medvetet hållit ner banlängderna för det hade blivit helt andra kilometertider om det varit dimma... halvtimme efter sista målgång. Prisutdelningarna genomfördes med fart och fläkt på 45 minuter trots att det var placeringarna 1-3 som fick pris och avslutades med att ett pris, typ en helikopterfärd, lottades ut vilket fick folk att stanna kvar även efter att de egna fått sitt. En Lombardiet runt På femte etappen vilken gick i och runt byn gjorde jag en Lombardiet runt. Sträcka 8-9 var en långsträcka där det bästa vägvalet var ett högervägval som innebar att man sprang över och följde en gångväg på andra sidan järnvägen, för att sedan springa tillbaka på en övergång precis innan kontrollen. Naturligtvis kom tåget just som jag skulle till att korsa järnvägen och i efterhand kan man ju konstatera att det hade varit bättre att vänta nån halvminut på att tåget skulle passera men i hetsen bytte jag till ett oinläst vänstervägval med påföljande bom, så man kan säga att tåget kostade mig en och en halv minut. Det är sådana här tävlingar man vill springa Som varande en del av arrangemangskommitén kan jag konstatera att det är sådana här tävlingar man vill springa. Mycket bra banläggning och kartor. Tåg eller linbana till alla etapperna vilket för egen del innebar max 10 minuter gående till liftstationen och max 5 minuter gående från liften till TC. En speaker som hela tiden växlade mellan språken och med allt man behöver i facilitetsväg på en sommartävling, utan att lägga kraft på en massa krusiduller. Det imponerar när inte ett spår av TC finns kvar en Ett utmärkt sätt att spendera en ledig eftermiddag Zermatt som by erbjuder mycket aktiviteter när springandet är avklarat för dagen. För egen del skippade jag skidåkningen men knatade upp på nån topp, åkte upp på glaciären samt provade skärmflygning. Sen känns det ju rätt bra när man efter avslutat lopp kan varva ner med en öl till tonerna av alphorn vid foten av Matterhorn, men det kan man ju inte kräva överallt. / Jakob Svensson NON-STOP NEWS ON - Kartklipp från H21E-banan 3:e etappen