Anmälningsärenden. Sida 1(2) Tjänsteutlåtande

Transkript

1 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Kultursekretariatet Handläggare Anneli Skarp Hjälmén Telefon E-post Kulturnämnden Anmälningsärenden Protokollsutdrag 7/12 Kulturrådets beslut om fördelning av statsbidrag Regionutvecklingsnämnden avsätter kr till handlingsprogrammet Näringslivsutveckla kultursektorn Inbjudan till möte från Kultur i Väst till kulturnämnden 5 Regionfullmäktige Återrapportering av uppdrag till beställarnämnderna om medborgarkontakter Regionstyrelsen Nyval i kulturnämnden Regionstyrelsen Västra Götalandsregionens insatser under Almedalsveckan Arkivnämndens beslut om dubbelsidig kopiering Delegationsbeslut Av kulturchefen kr till Textil- och modefabriken i Borås Av kulturchefen , Avtal inom ramen för handlingsprogrammet Näringslivsutveckla kultursektorn Av kulturchefen 17 Viola SOT, revidering av projektärende nr kr Av kulturnämndens ordförande 18, Inköp av boken de hatade, kr Övrigt Brev från Borås symfoniorkester Brev till kommunalförbunden Brev från Föreningen Svenska tonsättare ang vokalkvartetten VOX Brev från vokalkvartetten VOX Yttrande, tjänsteskrivelse från kultursekretariatet Synpunkter kring program för Social ekonomi i Västra Götaland Rapport Näringslivsutveckla kultursektorn Information från regionkansliet Ny ordning för regionstyrelsens möten Äskande om medel till ägaren från Film i Väst Brev från Regionteater Väst POSTADRESS: Regionens Hus Box Uddevalla BESÖKSADRESS: Kilbäcksgatan 32 TELEFON: HEMSIDA:

2 Sida 2(2) Kultursekretariatet Claes Rydberg Kulturchef Anneli Skarp Hjälmén Nämndsansvarig

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19 Sida 1(3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RSK Regiondirektörens stab Handläggare Kerstin Einarsson Telefon E-post Till regionstyrelsen Västra Götalandsregionens medverkan i Almedalsveckan 2012 Ärendet Enligt regionstyrelsens beslut ( 299) ska Västra Götalandsregionen medverka vid Almedalsveckan 2012, som en del i en västsvensk arena. Enligt beslutet ska regiondirektören senast under februari 2012 återkomma till regionstyrelsen med en redovisning av de planerade insatserna. Här följer en sådan redovisning samt förslag till finansiering av insatserna. Bakgrund Västra Götalandsregionens medverkan under Almedalsveckan syftar till att profilera Västra Götalandsregionen som organisation och att lyfta frågor som är viktiga för utvecklingen i Västra Götaland. De senaste åren har Västra Götalandsperspektivet i allt högre grad hävdats tillsammans med andra aktörer i Västra Götaland. För 2012 har en arbetsgrupp bildats, med representanter för Västsvenska Handelskammaren, Göteborgs universitet, Chalmers, Business Region Göteborg och Göteborg & Co. En gemensam, fysisk arena finns för seminarier och andra aktiviteter, och planeringen för Västra Götalandsregionens medverkan sker inom ramen för detta. Utgångspunkten för de frågor som ska lyftas fram på den västsvenska arenan är de fem klusterområden som definierats som styrkeområden för Västsverige: Hållbar stadsutveckling Biomassa och kemi Hållbara transportsystem Marina och maritima system Life Science För Västra Götalandsregionens medverkan finns i dagsläget en rad planerade seminarier inom ramen för dessa teman, många tillsammans med andra aktörer. Västra Götalandsregionen planerar också seminarier om hälso- och sjukvård och om kultur. Exakt vilka seminarier som slutligen kommer att genomföras och tidpunkten för dessa, kommer att fastställas senare i vår. Med hänsyn till teman och samspelet med övriga aktörer, kommer Västra Götalandsregionens seminarier att äga rum måndag-fredag. För Västra Götalandsregionens del pågår fortfarande POSTADRESS: Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget TELEFON: HEMSIDA: E-POST: post@vgregion.se

20 Sida 2(3) detaljplaneringen av seminarierna, och det finns därmed fortfarande utrymme för ändringar. I bilagan redovisas de seminarier som nu finns på agendan, ansvarig nämnd/styrelse samt huvudsaklig inriktning och ev samarbetspartners. Kostnader Varje nämnd/styrelse som tar ansvar för ett eller flera seminarier, ansvarar också för de kostnader som är förenade med seminarierna resor, uppehälle, eventuella arvoden etc. Sammantaget beräknas kostnaderna för nämnder/styrelser uppgå till cirka kronor. Utöver detta finns kostnader för de regiongemensamma insatserna, framför allt som en av huvudarrangörerna för den västsvenska arenan. Här ingår till exempel lokalkostnader, teckentolkning av seminarierna, gemensam marknadsföring och kostnader för projektledning. Sammantaget beräknas dessa kostnader uppgå till maximalt kronor. Förslag till beslut 1. Västra Götalandsregionen medverkar även under 2012 i Almedalsveckan, som en del i en gemensam västsvensk arena. 2. Regionstyrelsen godkänner redovisningen av Västra Götalandsregionens planerade insatser under Almedalsveckan Regionstyrelsen anslår för sin del maximalt kronor för de regiongemensamma insatserna 4. Finansieringen av de regiongemensamma insatserna sker genom det anslag som står till regionstyrelsens förfogande. REGIONKANSLIET Ann-Sofi Lodin Kerstin Einarsson

21 Sida 3(3) Bilaga Verksamhet Seminarium/motsvarande I samverkan med Angereds Närsjukhus Vård på lika villkor borde inte det vara självklart? DO lyfter fram ANS som ett positivt exempel i sin rapport Vägar till rättigheter. NU-sjukvården Nytt arbetssätt i ambulansen samverkan som optimerar resurser och räddar liv. Kommunerna i norra Bohuslän Smittskyddsenheten HYFS, hygiensjuksköterskor i förskolan hur kan bättre hygienrutiner minska sjukfrånvaron för barn, personal och föräldrar? Rapport visar på framgång i Västra Götaland. Folkhälsokommittén Hälsoklyftorna måste minska 100 åtgärder för social hållbarhet. Att människor lever under ojämlika villkor påverkar både hälso- och sjukvårdens kostnader och minskar tillväxten. Samling för social hållbarhet är ett gemensamt krafttag för att minska skillnaden i hälsa i Västra Götaland. Kulturnämnden Ett strukturerat arbete för ett vidgat deltagande i Svensk Scenkonst kulturlivet. Två seminarier med olika inriktning inom samma ram medverkan både på nationell arena (Svensk Scenkonst) och den västsv arenan. Miljönämnden Bygg för framtiden istället för gårdagen! Miljö- och tillväxtdriven energipolitik, om fördelarna med energieffektivt byggande. Miljönämnden Biogas 3000 nya gröna jobb till Västsverige? Hållbart vägval biogas för tunga transporter. Västsvenska biogasaktörer inom Kraftfulla ekonomiska incitament behövs för fortsatt utveckling hur kan politiken bidra? Biogas Väst. Samarr med BRG. Miljönämnden Kommittén för rättighetsfrågor Miljönämnden, regionutvecklingsnämnden Regionutvecklingsnämnden Regionutvecklingsnämnden Regionutvecklingsnämnden Regionutvecklingsnämnden Regionutvecklingsnämnden Vindkraft energiproduktion till havs en hållbar storskalig energiproduktion/drivkraft för näringslivsutveckling. Västra Götaland är Sveriges främsta vindkraftsregion. Hur kan näringsliv och politik samverka för fortsatt utveckling? Hållbar kemi 2030 kemiklustret i Västra Götaland har samlats kring detta mål och samarbetar med forskning och offentlig förvaltning. Miljöteknik den globala marknaden för miljöanpassade varor, tjänster och miljöteknik växer snabbare än någon annan. Mänskliga rättigheter som innovationsplattform? Rätt använda kan frågor om mänskliga rättigheter utgöra en bas för nya innovationer. Har industrin en framtid i Sverige? Exemplet Västra Götaland Nationell draghjälp stärker Life Science regionalt/samspel eller dragkamp i tillväxt- och innovationspolitiken? Det behövs ett flernivåsamarbete inom tillväxt- och innovationspolitiken. Nyttan med havet föder nya maritima näringar. Om möjligheter till hållbar utveckling som finns i havet. Hållbart vattenbruk en framtidsbransch för Sverige. Ett ökat vattenbruk innebär nya möjligheter för tillväxt i kust- och landsbygdskommunerna. Integration och arbetsmarknad Västra Götaland är ledande i validering men det behövs en nationell infrastruktur. Kompetensplattformen. Samarrangemang med BRG. GU, Chalmers Vattenbrukcentrum Väst, GU, Chalmers

22

23

24

25

26

27

28

29 Datum Diarienummer KUN Kultursekretariatet Handläggare Annika Strömberg Telefon E-post Delegationsbeslut 14 Textil- och modefabriken, Borås Ärendet Textil- och modefabriken i Borås är en gren inom inkubatorn Espira som koncentrerar sig på att utveckla idéer runt textil och mode - i konceptet ingår design- och affärscoachning, showroom med tillhörande catwalk och ljudoch ljussystem samt en ateljéplats med utrymme för experiment. Inkubatorn vänder sig i första hand till nyutexaminerade studenter från Textilhögskolan i Borås, och är därmed en viktig länk i kedjan från student till professionell. De flesta arbetar i gränslandet mellan kommersiell och ideell när de börjar, och kommer ut som entreprenörer. Textil- och modefabriken startades 2007 och har en central del i Borås ambition att bli Skandinaviens ledande arena inom mode, textil och design. I Borås finns ett livskraftigt näringsliv, högskola, stora konfektionsföretag, e- handelsaktörer och högteknologiska textilproducenter som under flera år utvecklats i satsningen Smart textiles där Västra Götalandsregionen varit en huvudaktör. Kulturnämnden stöttar den eftergymnasiala designskolan Nordisk designskola i Borås, med mycket gott renommé. Tillsammans bildar de här aktörerna ett betydande kluster kring mode, design och textil innovation. Under projektets första år har flera events utförts, kompetenshöjning i form av föreläsningar och så kallade pop up-butiker där studenterna får öva sig att sälja mot en marknad Textil och mdefabriken i Borås tilldelades kr ur budgetposten EUprojekt 2011, via delegationsbeslut KUN Vi förband oss även till en medfinansiering under 2012 med ytterligare kr. De har under 2009 och 2010 haft stöd från Regionutvecklingsnämnden ( kr) och Kulturnämnden via projektmedel ( kr) för att skapa ett tydligare samarbete med sjuhäradsprojektet Smart textiles. Nu har man sökt och beviljats medel från EUs Regionala utvecklingsfond, sökt och beviljats kronor från kulturnämnden under 2011, och söker nu de sista kronor för RUN avsätter kronor på två år.. POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Kultursekretariatet Göteborg BESÖKSADRESS: Ekelundsgatan 1, 2 tr TELEFON: HEMSIDA:

30 Sida 2(2) Bedömning Textilklustret i Borås är en viktig motor för mode och design som en kreativ näring i Västra Götaland. Textil- och modefabriken fyller en viktig funktion i klustret genom att satsa på unga talanger som precis skall ta steget ut från högskolan och skapa sig en egen plattform som kreatörer. Att på detta sätt växla upp EU-medel är också en av kulturnämndens uttalade ambitioner. Kulturnämnden beslutar kronor avsätts till projektet under Medlen tas ur budgetposten för medfinansiering av EU-projekt Kulturnämnden Claes Rydberg Kulturchef

31 Sida 1(2) Delegationsbeslut Datum: Diarienummer KUN Kultursekretariatet Handläggare Dick Wesström Telefon E-post Kulturnämnden 15 Delegationsbeslut gällande konsultavtal för handlingsprogrammet Näringslivsutveckla kultursektorn Ärendet Inom ramen för handlingsprogrammet Näringslivsutveckla kultursektorn har kulturchefen tecknat avtal om köp av tjänster från nedanstående enskilda firmor och organisationer Evelina Wahlqvist (org nr ) ALAHB, John Ambrecht (org. nr ) Sara Vogel-Rödin, (org.nr: ) Jonas Anderson, (org.nr: ) Uddevalla kommun, (org. nr: ) Nätverkstan, (org. nr: ) kr kr kr kr kr kr Skådebanan Västra Götaland, (org. nr: ) kr A.Eurén informationsdesign (org. nr ) kr. Kulturnämnden beslutar Godkänna avtalen med Evelina Wahlqvist (org nr ), ALAHB, John Ambrecht (org. nr ), Sara Vogel-Rödin (org.nr: POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Kultursekretariatet Göteborg BESÖKSADRESS: Ekelundsgatan 1, 2 tr TELEFON: HEMSIDA:

32 Sida 2(2) 5586), Jonas Anderson (org.nr: ), Uddevalla kommun (org. nr: ), Nätverkstan (org. nr: ), Skådebanan Västra Götaland (org. nr: ), A.Eurén informationsdesign (org. nr ) Kultursekretariatet Claes Rydberg Kulturchef Dick Wesström Ekonom Bilaga/Expedieras till/kopia till Diariet

33 Datum Diarienummer KUN Kultursekretariatet Handläggare Annika Strömberg Telefon E-post Delegationsbeslut 17 Bill Viola Infinity. Projekt KUN revidering. Ärendet I mars 2010 sökte konstnär Lillemor Pettersson medel till projektet Infinity, det beviljades kr. Tanken var att visa samtidskonst i fyra kyrkor i Stenungsund, på Tjörn och Orust. Videokonst av den internationellt verkande konstnären Bill Viola skulle visas då de tar upp samma frågor som kyrkan, de existentiella. Projektet har höga ambitioner och främsta samarbetsparter har varit präster i de tre kyrkorna. Många samtal har förts och man har rest till London för att se verken. Efter hand har man stött på problem, vilket konstant har meddelats till kultursekretariatet. Trots mycket goda kontakter med Violas ateljé har man inte kunnat få slutgiltiga besked och prästerna har inte kunnat avsätta den tid och de medel som krävs. Nu finns en möjlighet att göra en reviderad version av projektet under Bedömning Lillemor Pettersson driver projektet men jobbar nära prästerna och Nordiska Akvarellmuseet som ska ha en utställning med Viola i sommar. Pettersson har även knutit projektet till andra regionala aktörer som jobbar medvetet med att göra, visa och verka pedagogiskt med videokonst exempelvis Konstepidemin. Till denna höga ambition ska läggas det faktum att det är med Svenska kyrkan man samarbetar, ett sammanhang och en miljö där samtidskonsten inte är självklar. Det är en modig ansats. Det ovan beskrivna var och är projektets andemening det som nu kommer att genomföras är seminarier på Nordiska akvarellmuseet och i Stenungsunds kapell. Ett viktigt syfte är att samla kyrkans och samtidskonstens aktörer, deltagare från Violas studio och KG Hammar bjuds in. Besök på Morlanda kyrka och Pilane skulpturfält ingår. Det som inte är kvar och som påverkar budgeten mest, är främst dyr hyra av Violas verk och en katalog. Den nya projektperioden blir mars-oktober POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Kultursekretariatet Göteborg BESÖKSADRESS: Ekelundsgatan 1, 2 tr TELEFON: HEMSIDA:

34 Sida 2(2) BESLUT kronor avsätts till projektet under Medlen tas ur budgetposten för utvecklingsprojekt Kulturnämnden Claes Rydberg Kulturchef

35 Datum Diarienummer KUN Kultursekretariatet Handläggare Anneli Skarp Hjälmén Telefon E-post Delegationsbeslut 18 Inköp av boken De hatade Ärendet Kulturnämndens ordförande önskar köpa in den aktuella boken De hatade av Magnus Linton till kulturnämndens ledamöter Bedömning Boken är ett led i arbetet med integration och interkulturella aktiviteter utifrån kulturnämndens ansvarsområde. BESLUT kronor avsätts för inköp av boken De hatade 2. Medlen belastar budgetposten kulturnämnden Kulturnämnden Alex Bergström Kulturnämndens ordförande POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Kultursekretariatet Göteborg BESÖKSADRESS: Ekelundsgatan 1, 2 tr TELEFON: HEMSIDA:

36 Kulturnämnden Regionens Hus Uddevalla Under 2010 fick Borås Symfoniorkester ett bidrag från Regionens Kulturnämnd på kr efter en överenskommelse med Borås Stads Kulturnämnd, som för sin del höjde sitt bidrag med samma belopp. Symfoniorkestern hade tidigare fått ett årligt bidrag på kr, som varit oförändrat under åtminstone 10 år. I februari 2011 gjordes en framställan från Borås Kulturnämnd om utbetalning av bidraget för Denna framställan har hittills inte givit något resultat. Nu föreligger ett tjänstemannaförslag att sänka Borås Kulturnämnds bidrag från kr till kr om inte Regionen uppfyller sin del av överenskommelsen. Att plötsligt förlora 30% av av det offentliga stödet gör det mycket svårt att planera och genomföra ett spelprogram. Det kan nämnas att Borås Symfoniorkester i år firar 100-årsjubileum med en jubileumskonsert i november med Peter Mattei och Kristina Hammarström som solister. Ett positivt besked skulle stärka vår ambition att erbjuda Borås och Sjuhäradsbygden symfonisk musik och dess musiker speltillfällen. Med vänlig hälsning Lars-Gerhard Westberg ordförande

37 Sida 1(2) Inbjudan Datum Kommunalförbundens presidier och beredningsgrupper för kultur Kulturnämndens presidium Göteborgs stad GR-kulturchefsnätverks utsedda politiska representanter Inbjudan till politiskt samrådsmöte gällande Västra Götalands regionala kulturplan Tid: den 28 februari klockan c:a Plats: Videokonferensrummet på Regionens hus i Vänersborg, Östergatan 1 alternativt videokonferensrummet Regions Hus i Göteborg, Norra Hamngatan 14 Bakgrund Regeringen beslutade 2010 om en ny modell för fördelning av vissa statliga medel till kulturverksamheter på regional och lokal nivå, den så kallade kultursamverkansmodellen. En regional kulturplan var det underlag som staten krävde för den nya anslagsposten, bidrag till regional kulturverksamhet. Denna plan skall tas fram i samverkan med regionens kommuner och i dialog med kulturaktörer och civilsamhälle. Inför den första regionala kulturplanen inbjöds en politisk representation från den kommunala nivån att delta i arbetet med den nu liggande kulturplanen. Denna plan är tvåårig och i första hand ett förhandlingsunderlag till staten. Kultursamverkan Det regionala kulturplansarbetet som nu påbörjas ska precis som innevarande kulturplan arbetas fram i samverkan med regionens kommuner. För detta gemensamma arbete bör en politisk samrådsgrupp inrättas där den kommunala nivån vid sidan av Beredningsgruppen för hållbar utveckling är POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Kultursekretariatet Göteborg BESÖKSADRESS: Ekelundsgatan 1, 2 tr TELEFON: HEMSIDA:

38 aktiv. Västra Götalandsregionens kulturnämnds förhoppning är att framtagandet av en ny regional kulturplan för Västra Götaland bättre skall spegla hela det kulturpolitiska fältet i regionen. Västra Götalandsregionens kulturnämnd hoppas därför att kommunalförbund och Göteborgs stads kulturnämnd är intresserade av att samverka kring gemensamma kulturella utvecklingsfrågor och i framtagandet av en treårig regional kulturplan. En plan för hela territoriet där kulturens betydelse för både individ och samhälle speglas. Vänligen anmäl politisk representation samt adjungerad tjänsteman och plats till Ann-Charlott Eklund, ann-charlott.eklund@vgregion.se, senast den 23 februari Välkomna Västra Götalandsregionens kulturnämnds ordförande/ Ann-Charlott Eklund enligt uppdrag

39 från Föreningen Svenska Tonsättare (FST) till Västra Götalandsregionen, Vara Konserthusstyrelse, Vara Kommunledning, ledamöter av Kulturrådet, representanter för pressen samt andra berörda parter angående Vokalkvartetten VOX Den professionella musikscenen förändras just nu dramatiskt på flera fronter. En sådan stor förändring är att allt fler institutioner går från att ha fast anställda musiker till att driva en verksamhet som helt omfattas av projektanställda artister. Just på denna punkt har Vara Konserthus hittills gått emot trenden och i stället till stor del byggt sitt starka varumärke på det omvända; att måna sina fast anställda ensembler och arbeta långsiktigt med utveckling och kvalitet utifrån en internationell kvalitetsmåttstock. Ledningen har på ett närmast unikt sett gett sina ensembler utrymme och möjlighet till ett oförtrutet konstnärligt utvecklingsarbete utan att för den skull åsidosätta andra uppdrag och mål som bredd, tillgänglighet, barn- och ungdomsengagemang och samhällsnärvaro. Nu avser Vara Konserthus och Västra Götalandsregionen avveckla Vokalkvartetten VOX. FST anser att detta vore ett stort misstag av många skäl, men vill särskilt framhålla följande: VOX är Sveriges enda fast heltidsanställda vokalensemble, som sådan inte bara unik i Sverige utan också i Norden. Varje VOX-medlem har provsjungit individuellt för sin plats och ensemblen som helhet håller högsta internationella nivå. Världssopranen Barbara Bonney har personligen åtagit sig att vara VOX konstnärliga ledare. Ensemblen är tack vare sin höga nivå flitigt engagerad på såväl svenska som internationella festivaler. Betänk att denna höga internationella standard upprätthålls trots att statistiken summerar 152 föreställningar bara för VOX beställer och uruppför nya verk av såväl svenska som utländska tonsättare. Deras spetskompetens på området har gjort att många tonsättare specialskriver musik direkt för ensemblen. Anmärkningsvärt är också att VOX beställer nya verk särskilt riktade till barn och ungdom. VOX har uruppfört drygt 50 nyskrivna verk, enbart de senaste 10 åren. Däribland operor, barnoperor, attackoperor, musik till dans och teater samt rena konsertstycken. VOX har en omfattande pedagogisk verksamhet. Såväl bland amatörkörer som körer på professionell nivå. VOX har också i flera omgångar jobbat med studerande på Gotlands Tonsättarskola, ett arbete som omfattat såväl workshops som konserter med det färdiga materialet. VOX är en av få ensembler som faktiskt konkret jobbar med det kulturpolitiskt så omhuldade begreppet publikutveckling och som dessutom kommer någon vart på området. VOX söker aktivt upp nya målgrupper och jobbar ständigt med att ta fram alternativa konsertformer.

40 Avveckling av Vokalkvartetten VOX föreslås för att ges möjlighet att som det heter förnya verksamheten och utveckla nya samarbeten mot det fria kulturlivet med bland annat kortare residens inom fler genrer och konstarter. För att det fria kulturlivet ska vara vitalt krävs spetskompetenser som Vokalkvartetten VOX som kan vara en stabil och långsiktig aktör och bidra med sina erfarenheter och sitt kunnande. Värt att beakta kan också vara att medel som frigörs vid uppsägning av fasta tjänster tenderar bli betydligt mer osäkra på lite längre sikt. Det är nämligen betydligt enklare att skära i medel ämnade för fria projekt än det är att skära i medel bundna i fasta tjänster. Sammanfattningsvis anser FST att planerna på att avveckla Vokalkvartetten VOX är feltänkta, kortsiktiga och djupt olyckliga. Vara Konserthus frånsäger sig en del av sin egenart, en kvalitetssymbol för verksamheten, en flexibel resurs och publik nydanare, svenska tonsättare mister en av sina förnämsta uttolkare och Sverige förlorar en av sina viktigaste vokala aktörer. Föreningen Svenska Tonsättare Martin Q Larsson, Ordförande

41 Vokalkvartetten Vox Vara Konserthus har bestämt sig för att avveckla vokalkvartetten Vox. Anledningen ska vara att konserthuset vill frigöra resurser för satsningar på dans, det fria kulturlivet, teaterföreställningar och artists in residence. Det är ett olyckligt beslut utifrån ett flertal aspekter. Konstnärligt: Vox är en av Nordens två fastanställda professionella vokalensembler. Man arbetar brett med musik för lyssnare i alla åldrar. Det kan vara nyskriven eller tidig musik. Det kan vara konserter, sceniska operaföreställningar eller stöd för amatörkörer. Det kan vara spontana besök i skolor eller beställda verk för konserthusscenen. Kvalitet och professionalism är den röda tråden. Regionalt: När nu Göteborgsoperan inte har råd att fullfölja sina regionala åtaganden ter det sig ytterst märkligt att Vara Konserthus lägger ner den av sina verksamheter som producerar flest regionala konserter. Saknar Västra Götalandsregionens musikinstitutioner helt samordning och planer för sina regionala uppdrag? Barn och ungdomsperspektiv: Vox står för större delen av Vara Konserthus satsningar på barn och ungdomskonserter. Den uppsökande delen med skolkonserter runtom i regionen försvagas väsentligt. Vox skicklighet på att ge vokalmusiken en plats i barns medvetande kommer att gå om intet och alternativen till Idol och Voicetrenden blir därmed ännu färre. Det är ett svårt att ta Vara Konserthus vilja att frigöra resurser på allvar. Redan 2006 gjorde man sig av med barockensemblen Corona Artis med exakt samma argument. Nu står Vox på tur och det känns inte helt otroligt att Bohuslän Big Band på sikt kommer att möta samma öde. Det finns flera bakomliggande orsaker. Vara Konserthus behöver stärka sina publiksiffror och då är en populariserad breddning av utbudet ett sätt, något som applåderas av ägaren Vara Kommun. Samtidigt finns anledning att ställa frågan varför Vara Konserthus använder skattebetalarnas pengar för att kommersialisera utbudet. Vara Konserthus tar ju steget mot att bli ett produktionsbolag om än med egen konsertsal. När man gör sig av med de grupper som verkligen behöver stöd för att kunna verka i små format och inom smalare genrer, finns all anledning att ifrågasätta Vara Konserthus ställning som konsertproducent med regionalt ansvar. Vox gjorde 154 framträdanden med 14 olika program under Bara tre av dessa var på konserthuset i Vara. Om Vox avvecklas försvinner inte bara en av husets ambassadörer utan också en stor del av dess uppsökande verksamhet. Vara Konserthus och Västra Götalandsregionen bör ta sina kulturpolitiska åtaganden på allvar och slå vakt om Vox och dess verksamhet inom genrer som sannerligen behöver stärkas i svenskt musikliv. Om inte, ska man självfallet hitta en ny huvudman som förstår att uppskatta den unika resurs som vokalensemblen Vox utgör. Om inte Vara konserthus vill tillfredställa det regionala och kulturella behovet då är det dags för att någon annan axlar huvudmannaskapet för Vox! Symf avd 35 Vokalkvartetten VOX Ulrika Åhlén Axberg, Katarina Lundborg, Tore Sunesson, Matts Johansson

42 Sida 1(2) Skrivelse Datum Kultursekretariatet Handläggare Birgitta Adler Telefon E-post Till Regionala utvecklingssekretariatet Synpunkter kring program Social ekonomi i Västra Götaland Kultursekretariatet har erhållit utkast (RUN ) Program Social ekonomi i Västra Götaland på remiss med svar till regionala utvecklingssekretariatet senast Kultursekretariatet har inte haft möjlighet att förankra synpunkterna i kulturnämnden då remisstiden är mycket kort. Synpunkterna är därför bara behandlade på kultursekretariatet. Kulturnämndens presidium och kultursekretariatet vill påtala att det inom kultursektorns aktörer finns ett rikt förenings- och organisationsliv som bär och upprätthåller delar av en social ekonomi. Här ryms också möjligheter och incitament till utveckling både av infrastruktur och entreprenörskap. Vi hoppas därför på att regionens kulturnämnd och sekretariat i fortsättningen blir delaktig i utvecklingen av regionens arbete med och för social ekonomi. I den kulturplan för som håller på att tas fram av kulturnämnden är arbetet med den idéburna sektorn/social ekonomi en självklar del i sig samt en viktig del i arbetet med andra kultursektorer som regionens institutioner, utvecklingsprojekt och samverkan med staten. I de handlingsprogram som kulturnämnden och regionfullmäktige antagit utgår stora delar av arbetet med dessa i att förhålla sig till den idéburna sektorn. Synpunkter Inriktning och genomförande I berörd målgrupp för programmet anges att detta är organisationer inom den sociala ekonomin (föreningar, kooperativ, sociala företag och stiftelser). Kultursekretariatet ser hur informella och tillfälliga nätverk tar plats och vill utveckla olika saker. Vi anser därmed att programmet också bör innefatta målgruppen nätverk. Prioriterade insatsområden Vi ser med tillfredsställelse på att programmet lyfter fram behov av att det regionala arbetet samverkar med nationella satsningar som regeringens POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Kultursekretariatet Göteborg BESÖKSADRESS: Ekelundsgatan 1, 2 tr TELEFON: HEMSIDA:

43 Sida 2(2) Datum Diarienu mmer KUN XX-2010 strategiska initiativ inom social ekonomi utgör. Detta ser vi som mycket väsentligt. Social innovation och socialt entreprenörskap Vi ser också med tillfredsställelse på att programmet vill arbeta för att möjliggöra föreningsutveckling med nya metoder, tjänster, produkter och processer. Olika sorters metodutveckling ser vi som central för att utveckla området. I programmet anges vikten av att främja den sociala ekonomin, baserat på kunskapen om att detta leder till nya företag som i sin tur befrämjar ett gott liv på olika sätt i regionen. Kultursekretariatet vill påtala vikten och behovet av utveckling även inom området kultur, både för en bra lokal och regionala kulturell och ideell infrastruktur, för det goda livet, men också för möjligheten att inom kultursektorn skapa företag och nya organisationer/nätverk. Opinionsarbete, kunskapsspridning och kompetensutveckling. Kultursekretariatet vill understödja behovet av en ökad kunskap och förståelse för den sociala ekonomins betydelse och roll för samhällsutvecklingen. I den kulturplan som kulturnämnden tar fram under 2012, för perioden anges även här behovet av kunskap och förståelse. Programmet anger att Västra Götalandsregionen ska främja fler utbyten och studiebesök mellan sociala ekonomins organisationer, vilket vi understödjer men vi undrar på vilket sätt detta skall och kan ske. Och det föranleder också frågan om vilka ekonomiska resurser som finns kopplat till programmet? Nätverk och samverkan. Även här anges behovet av att på olika sätt utveckla området, vilket kultursekretariatet tycker är mycket viktigt. Eftersom kulturnämnden arbetar mycket med den idéburna verksamheten/ideella sektorn/social ekonomi så vore det bra om kulturnämnden gavs möjlighet att, tillsammans med regionala utvecklingsnämnden, vara regionens representanter i Sociala ekonomins råd. Nationellt och internationellt Programmet anger behovet av att skapa nätverk för regioner inom området. Vi ser också detta behov. SKL har ett mycket bra nätverk, där kultursekretariatet deltar, men vi ser behovet av att det regionala perspektivet får en möjlighet att samverka/nätverka på sina egna premisser... Claes Rydberg kulturchef Birgitta Adler regionutvecklare kultur

44 Näringslivsutveckla kultursektorn Följeforskningens nulägesanalys Stockholm Göran Hallin, Pär Lindquist och Johan Strömblad

45 1 Inledning Syfte med nulägesanalysen Metod och material Rapportens disposition Kort om följeforskningsuppdraget De fem kultursystemens projektlogik UR skog Vallevägen världens vackraste väg Hammarkullen Affärsutveckling i kultursystem, Falbygdens Mat och Kultur Kultursystem.nu, Bottna/Gerlesborg Schematisk jämförelse av de fem projekten Målgruppsundersökning Vad kännetecknar de målgrupper som nåtts av projekten så här långt? Andel företagare och potentiell till företagande hos deltagarna Vilka förväntningar har de svarande på projekten? Vad ser de svarande som prioriterade områden att arbeta med? Sammanfattande diskussion Kritiska faktorer för framtida utveckling Mål och målstruktur Organisationsstruktur Finansiering och långsiktighet Sammanfattande SWOT-analys Bilaga 1. Om enkäten...36 Bilaga 2. Intervjuer...37 Nulägesanalys 2 (37) Kontigo AB

46 1 Inledning Sedan 2009 driver Västra Götalandsregionen verksamheter inom ramen för sitt handlingsprogram för att näringsutveckla kultursektorn. Handlingsprogrammet genomförs gemensamt av regionutvecklings- och kulturnämnden. Programmets övergripande målsättning är att öka sysselsättning bl. a. genom att stödja entreprenörskap, klusterutveckling och kulturföretagande. 1 Inom ramen för handlingsprogrammet har fem projekt s.k. kultursystem beviljats medel som stöd för att näringslivsutveckla kultursektorn. Kultursystemen drivs som fristående projekt och består av lokala kulturaktörer, lärosäten, organisationer och föreningar, som samarbetar för att utveckla produkter, erbjudanden och tjänster. Västra Götalandsregionen stödjer projekten under två år t.o.m. april Under denna tid får de max en miljon kronor till affärsutveckling från regionen. Följande fem system finansieras: Hammarkullen 365 Vallevägen världens vackraste väg UR skog Falbygdens Mat & Kultur Bottna/Gerlesborg De olika systemen skiljer sig åt avseende inriktning, målgrupper och metoder men har gemensamt att de syftar till att skapa tillväxt i skärningen mellan kultur och näringsliv. Vi återkommer till skillnader och likheter längre fram i rapporten. Västra Götalandsregionen har valt att koppla följeforskning till projektet. Följeforskningen har till syfte att följa och dokumentera de fem projektens utveckling, bistå med analys samt fånga upp resultat och effekter från arbetet. Kontigo AB har av Västra Götalandsregionen fått i uppdrag att stå för följeforskning under projekttiden. Föreliggande rapport är en första nulägesanalys från följeforskningen. 1.1 Syfte med nulägesanalysen Som en första del i följeforskningsuppdraget har en nulägesanalys av de fem kultursystemen genomförts. Nulägesanalysen har två syften: 1. Att beskriva respektive projekt, vilka aktiviteter som ska genomföras och vilka mål som ska nås. Fokus för beskrivningen är att klargöra målstrukturen för respektive projekt. 2. Att ge en första, samlad bild av de målgrupper som projekten nått ut till i uppstartsfasen avseende dels ålder, kön och sysselsättning dels avseende förväntningar 1 Handlingsprogram för att näringslivsutveckla kultursektorn (2008), Västra Götalandsregionen Nulägesanalys 3 (37) Kontigo AB

47 och målsättningar för sitt deltagande i projekten. Denna är tänkt att fungera som en nollbasmätning som ska följas upp under projekttiden. Vår målsättning är att nulägesanalysen ska resultera i ett antal kritiska faktorer dvs. identifiera hinder och nödvändiga förutsättningar för att nå måluppfyllelse för projekten - och att dessa ska kunna fungera som ett stöd för projektledningen i sitt arbete. Nulägesanalysen innebär vidare en inledande kartläggning av projekten, där dessa kan jämföras för att finna gemensamma utmaningar de står inför i det fortsatta genomförandet. 1.2 Metod och material Nulägesanalysen har genomförts från november 2010 till januari 2011 och baseras på i huvudsak tre typer av källmaterial: Desk-research där dokument och litteratur kring projekten gåtts igenom och sammanställts, främst för att ge följeforskarna en mer fördjupad bild av respektive projekt, dess målsättningar och genomförande. Enkät till deltagare/målgrupper för projekten i syfte att ge en bild av målgruppen samt få en bild av förväntningar och målsättningar hos dessa. Enkäten var webbaserad, och projektledarna bistod med kontaktuppgifter. En fördjupad beskrivning kring bortfall och genomförande av enkäten återfinns i bilaga 1. Intervjuer med projektledare som genomförts under november. Intervjuerna har genomförts över telefon och tagit ca 1 timme i anspråk, de har varit upplagda som semi-strukturerade samtal kring ett antal tematiska områden, kopplade till projektens förutsättningar och planerade aktiviteter. Intervjupersoner återfinns i bilaga Rapportens disposition Rapporten är disponerad enligt följande: efter en beskrivning av upplägget för följeforskningen görs en analys av projektlogiken för respektive kultursystem. Detta följs av en schematisk sammanställning som ger möjlighet till jämförelser mellan projekten. Därpå följer en sammanställning av resultaten från den enkät till målgruppen för projekten som genomförts. Rapporten avslutas med en analys av de kritiska faktorer för genomförande och måluppfyllelse som vi uppfattat i undersökningen. Nulägesanalys 4 (37) Kontigo AB

48 2 Kort om följeforskningsuppdraget Fokus för Kontigos följeforskning är ett följeforskande (lärande) och ett utvärderande perspektiv. En övergripande målsättning är att projektens utveckling ska förstärkas genom att lära av varandra och att Västra Götalandsregionen som projektägare skall lära inför fortsatta insatser i skärningen mellan kultur och näringslivsutveckling. Vidare ska följeforskningen löpande följa, dokumentera och i den mån det är möjligt utvärdera verksamheterna. Den modell för lärande utvärdering som används för följeforskningen beskrivs i nedanstående figur: Figur 1. Modell för följeforskning, Källa: Kontigo Det utvärderande perspektivet innefattar att titta på områden som projektlogik och genomförande samt resultat och eventuella effekter. Centralt för lärandet är att det som framkommer där kontinuerligt återförs till själva genomförandeprocessen. Det följeforskande perspektivet innebär att följa, dokumentera och stötta projekten i genomförandet genom att återföra de kunskaper som framkommer i det utvärderande perspektivet. Det finns en viktig skillnad mellan lärande utvärdering och mera renodlade traditionella utvärderingsmodeller. Där andra utvärderingar endast fokuserar på att lära för kommande projekt är modellen ovan inriktad på att också lära för att ständigt förbättra och utveckla det pågående projektet. Detta innebär att vi inom ramen för följeforskningsuppdraget aktivt arbetar för att försöka bidra till ett bättre genomförande och ett bättre resultat. Följeforskningen pågår, med ett antal nedslag, under hela projekttiden. Nulägesanalys 5 (37) Kontigo AB

49 3 De fem kultursystemens projektlogik All utvärdering av program, projekt eller andra koordinerade insatser bygger på ett antagande om att insatsen utgår från en insatslogik; en uppfattning kring hur de resurser som satsas, de aktiviteter som genomförs och de resultat och effekter som förväntas hänger ihop. Insatslogiken besvarar m. a. o. frågan om hur de satsade resurserna är tänkta att leda till de önskade effekterna. I en utvärdering är det viktigt att ha en klar bild av den teoretiska insatslogiken; det är mot denna som det faktiska utfallet mäts och värderas. En central skillnad mellan utvärdering och uppföljning ligger i att den förra syftar till att tydliggöra kritiska faktorer (hinder och nödvändiga förutsättningar) för måluppfyllelse och att förklara varför det gått som det gått, medan uppföljningen nöjer sig med att konstatera vad som uppnåtts. Inom följeforskningen kring kultursystemen är målsättningen att, utifrån de kritiska faktorer vi ser genom utvärderingen, ge rekommendationer för att, förhoppningsvis, bidra till att stärka projektens utveckling under projekttiden, samt att ge underlag för Västra Götlandsregionen i organisationens kontinuerliga lärande inför sitt fortsatta arbete med dessa frågor. Figuren nedan illustrerar vår bild av den teoretiska insatslogiken för projekt. Figur 2.. Exempel på insatslogik, Källa: Kontigo Satsa Göra Ge Leda till I följande kapitel är vår tanke att beskriva de fem kultursystemens insatslogik. Detta gör vi med utgångspunkt i projektansökningarna samt genom intervjuer med projektledarna för projekten och programmet. Nulägesanalys 6 (37) Kontigo AB

50 3.1 UR skog Bakgrunden till projektet Projektet uppkom som en utveckling av det sedan tidigare existerande kulturklustret Fyrklövern, bestående av Dalslands konstmuseum, Stenebyskolan, Konstnärskollektivet Not Quite och Halmens hus. Inom Fyrklövern, som också är projektägare, såg man en möjlighet i att starta ett designprojekt med skogen och den dalsländska kulturhistorien som grund för att skapa ett mervärde och en ökad attraktionskraft till den konst som redan produceras i Dalsland. Projektet finansieras förutom av Västra Götalandsregionen också av Leader, Fyrbodalkommunerna samt nämnden för hemslöjdsfrågor. Utöver projektledare (på motsvarande 25 % av heltidstjänst) utgörs projektorganisationen av en ledningsgrupp bestående av en representant från var och en av de fyra organisationerna i Fyrklövern. Projektets målgrupp är de konststudenter, hantverkare och andra konstnärer med lokal anknytning som tidigare fallit inom Fyrklöverns målgruppsområde Resultat och mål Målsättningen för projektet är, i korthet, att ta fram en kollektion av produkter med ursprung från Dalslands skogar runt vilka det ska byggas ett varumärke. Tanken är att ett attraktivt varumärke bidrar till mervärden för konstnärer och hantverkare vilkas produkter omfattas av satsningen. I och med detta tror man också att det kommer bli spillovereffekter till det lokalproducerade hantverket i regionen i stort. Projektet har ett antal uppställda resultatmål samt ett antal aktivitetsmål för första, andra respektive tredje verksamhetsåret. De planerade aktiviteterna delas upp i tre olika faser: en första fas, inspirationsfasen, innebär ett antal seminarier om hur man bygger ett varumärke, hur skogen kan användas i konst, och kring affärsutveckling och marknadsföring. Andra fasen är en workshop där internationella designers och konstnärer kommer bjudas in för att inspirera målgruppen. Den tredje fasen är en tävling som ska resultera i att ett antal profilprodukter väljs ut att omfattas av varumärket. De förväntade långsiktiga effekterna från projektet är: Att öka sysselsättningen i Dalsland Att stärka Dalslands varumärke Att bygga hållbara nätverk mellan näringsliv och kulturliv i Dalsland Att stärka landskapets miljöprofil genom lokal tillverkning i lokala material Vad gäller milstolpar i projektet och hur dessa ska följas upp sker detta genom att man inom projektet dokumenterar arbetet och vad som görs. Det är dock inte tydligt hur projektet avser att följa upp de förväntade resultaten och effekterna av arbetet, exempelvis kring målet att stärka Dalslands varumärke eller hur en eventuell förändring i sysselsättning ska följas upp. Nulägesanalys 7 (37) Kontigo AB

51 Projektet ska bidra till exponering och försäljning av dessa produkter, och därmed stärka förutsättningar för företagande och bidra till att stärka bilden av Dalsland. Detta ska uppnås genom att ta fram produkter ur material i skogen i Dalsland, som även kan fungera som profilprodukter för landskapet Dalsland. Projektledningen identifierar i nuläget fem utmaningar för projektet: den första är att landa organisationen och sätta upp fungerande strukturer för hur projektet ska bedrivas hållbart under projekttiden ett arbete som vid intervjutillfället pågick och kommit en bit på väg. Vidare utgör frågan om att hitta ytterligare finansiering den andra stora utmaningen för att nå projektets målsättningar. En tredje utmaning är, för de kommande skedena i projektet, att koppla lämplig kompetens till projektet alltså att hitta personer som kan hjälpa till med affärsutveckling, marknadsföring och produktutveckling. Projektledningen ser det som centralt att försöka nå ut i massmedia med projektet, och därmed väcka ett intresse och nyfikenhet dels för att öka intresse för deltagande från konst- och hantverksverksamma och dels för att hjälpa till i processen kring varumärkesbyggandet. Den sista utmaningen är att hitta intressanta produkter som kan ingå i och skapa efterfråga för varumärket Förväntningar på programmet och Västra Götalandsregionen Projektledaren hoppas att projektet kommer växa sig starkt och kunna leva vidare i bolagsform efter att projektperioden löpt ut. Ambitionen är att efter projekttiden ha etablerat en ekonomisk verksamhet som kan generera inkomster genom att fungera som en varumärkesagentur, som får en viss procent av producenternas försäljning för att driva marknadsföring och varumärkesutveckling. Exakta former för den fortsatta verksamheten är dock ännu ej bestämt. Projektledaren menar att programmet är av stor vikt för projektet. Dels kommer det bidra med effektivare verksamhetsutveckling genom jämförelser med de övriga kultursystemen och deras arbetssätt, och dels hoppas hon att den uppmärksamhet och de pr-kanaler Västra Götalandsregionen har kan ge goda effekter för det egna varumärkesbyggandet. Exakt vad Västra Götalandsregionen kan bidra med och vad det innebär att vara del i programmet har projektledaren inte någon tydlig uppfattning om idag. Verksamheten har tidigare aldrig varit i kontakt med en liknande extern stödstruktur. Att projektet följeforskas ser projektledaren som positivt. Det kommer dels bidra med en extern uppföljning av resultat och effekter, och dels ge projektet legitimitet gentemot målgrupperna, som kommer inse att projektet är av vikt och har ambitioner om att nå resultat Projektets logik I figuren nedan presenteras projektets logik, såsom Kontigo uppfattat den i projektansökan samt med kompletteringar genom intervju. Logiken visar den tänkta kedjan från resurser och aktiviteter till resultat, effekter och nyttan med projektet, efter modellen i figur 2. Nulägesanalys 8 (37) Kontigo AB

52 Figur 3. UR Skog Resurser Aktiviteter Resultat Effekter Nytta Projektledare, 25 % Ledningsgrupp, fyra personer representerar Fyrklövern Arbetsgrupp, sex personer med kompetens inom designprocesser, träförädling, affärsstrategier, projektledning, varumärkesbyggande och media Finansiering: SEK Kartläggning/målgruppsanalys Seminarier Workshop Designtävling Marknadsföring Grafisk förpackning av projektet Releaseutställning Lansering av produkterna Starta ett produktionsbolag Produkter ur material från skogen som ger förutsättningar till nystart och utveckling av befintliga kulturföretag i Dalsland Ett antal profilprodukter för landskapet Dalsland som signalerar funktion, hållbarhet, kulturell identitet och ekologiskt tänkande Ökad kunskap hos deltagarna om material, produktutveckling, kundkontakter, varumärkesbyggande och hållbar design Varumärket Dalsland Bättre förutsättningar för exponering och försäljning av dess produkter i och utanför Dalsland nu och i framtiden Ökad sysselsättning i Dalsland Varumärket Dalsland långsiktigt stärkt som natur och kulturlandskap Hållbara nätverk mellan näringsliv och kulturliv i Dalsland Stärkt miljöprofil för landskapet 3.2 Vallevägen världens vackraste väg Bakgrunden till projektet Vallevägen är en förening som bildades hösten 2009 av småföretagare och andra verksamma inom kultur- och turismnäringar runt Vallevägen, i nordöstra Västra Götaland. Bakgrunden till föreningen var en vilja att gemensamt marknadsföra Vallevägen för att utveckla besöksnäringen i området. Möjligheten att söka medel från Västra Götalandsregionen för utveckling av kultursystem passade till stora delar in i föreningens planerande verksamhet. Man beslutade att söka projektmedel och valdes ut som ett av fem kultursystem. Den ursprungliga inriktningen för föreningens arbete förändrades därmed något och kom att breddas till att handla både om att behålla de besökare som redan finns men även att arbeta offensivt för att locka till sig nya besökare och göra Vallevägen känt som besöksdestination. De viktigaste aktörerna i projektet är medlemmarna, men det finns också externa intressenter såsom Svenska turistföreningen och turism- och näringslivsförvaltningarna i Skövde och Skara kommuner. Det finns också goda kontakter till Leader, Coompanion, Varnhem församling och andra organisationer som verkar i området. Projektägare är föreningen Vallevägen och projektet finansieras i stort sett enbart av medlen från Västra Götalandsregionen. En liten del av finansieringen kommer också från en mindre medlemsavgift i föreningen. Nulägesanalys 9 (37) Kontigo AB

53 Projektets målgrupp utgörs av såväl befintliga som potentiella medlemmar i föreningen, vilket rymmer både kulturverksamma med olika inriktningar, såsom konst, hantverk och teater samt verksamma inom besöksnäring såsom bed and breakfast, café och vandrarhem Resultat och mål Projektet hade i sin ansökan ställt upp ett antal resultatmål som i viss mån är möjliga att följa upp och styra efter. De kräver dock många gånger en mätning av hur verksamheten i området ser ut vid projektstart. Utöver dessa talar projektledaren om fem utvecklingsområden till vilka lika många arbetsgrupper ska kopplas. För dessa utvecklingsområden ska mål och aktiviteter skapas. Detta var vid intervjutillfället dock ännu ej gjort. I projektansökan stod även ett antal aktiviteter nedtecknade. Dessa handlade då främst om marknadsföring och genomförande av icke specificerade evenemang. I intervjuerna med projektledaren och personen som skrev projektansökan är det dock osäkert vilka aktiviteter som kommer att genomföras. De talar om att verksamhetsutformningen kommer att ske i dialog mellan medlemmarna i de olika arbetsgrupperna som arbetar med utvecklingsområdena. De menar dock att det är viktigt att veta vilken budget de kan ha för varje aktivitet för att kunna bestämma vilka och hur många aktiviteter som kan genomföras och att det därför ännu inte kunnat beslutas om vilka faktiska aktiviteter som det ska satsas på. Det är inte heller bestämt hur verksamheten ska följas upp. Intervjupersonerna talar om att uppföljning och utvärdering av projektet behövs, och att de borde göra sådana löpande under projekttiden samt i slutet av projektet. De vet dock inte hur det ska gå till. Det finns heller inte någon tidplan med milstolpar för verksamheten ännu. I ansökan skrev man in vissa aktiviteter som skulle vara genomförda och mål som skulle vara uppnådda till de olika rapporteringstillfällena, men intervjupersonerna menar att det ännu inte finns någon ordentlig tidplan för hur verksamheten ska bedrivas. De viktigaste frågorna att arbeta med i närtid är att hitta samarbetsformer och en bra organisationsstruktur. Sen behövs också ett flödesschema eller en tidplan för vad som ska genomföras när, samt en specificerad budget för verksamheten. De båda intervjupersonerna menar också att det är en stor utmaning för projektet att skapa ett engagemang för verksamheten. Idag finns olika grader av engagemang bland de olika medlemmarna och det är viktigt att visa nyttan av projektet så att alla vill engagera sig och bidra till att projektet blir lyckosamt Förväntningar på programmet och Västra Götalandsregionen Intervjupersonerna hoppas att föreningen vid projektets slut är självförsörjande och driver ett antal aktiviteter som fungerar väl och är attraktiva som besöksanledningar. De vill också att föreningen ska ha växt i medlemsantal och att så många som möjligt av dessa kommer att vara kulturarbetare. De talar också om att föreningen ska vara ett fungerande kultursystem där allt fler aktörer är intresserade av att medverka. De hoppas också att kulturarbetarna kommer ha en likvärdig roll i systemet som övriga medlemmar och att även de ska kunna tjäna pengar på sin verksamhet. Nulägesanalys 10 (37) Kontigo AB