Sommarboken går vidare

Transkript

1 Sommarboken går vidare Många bibliotekarier på folkbiblioteket samarbetar med skolan. Det läsfrämjande arbetet sker oftast på skoltid. Då finns en risk att läsning associeras med nytta och krav i första hand. Många bibliotek är också integrerade skol- och folkbibliotek där gränserna för skola och fritid raderas ut. I rapporten Barn berättar av Åse Hedemark där åringar fick ge sin bild av bibliotek och läsning får just skolläsningen kritik. Vår uppfattning om läsning beror på var vi läser, i vilka sammanhang och hur olika läskulturer utvecklas. Man förhåller sig till sin läsning utifrån den grupp man befinner sig i och gruppens samspel med omgivningen. Skolmiljön utvecklar en läskultur som skiljer sig från fritidsläsningen. Den läsning som sker i skolan är inte fri utan sker inom vissa specifika ramar. Fritidsläsning präglas av andra former av läskulturer och en av dessa kan identifieras med ett lustfyllt förhållningssätt till läsning (Hedemark sidan 50). Sommarboken är ett läsfrämjande projekt vars syfte är Att stimulera fritidsläsning och lustläsning för barn 8-12 år. Att främja läsning på barns fritid där barnens egen vilja och egna val av litteratur styr. stärka barnbibliotekets (folkbibliotekets) identitet med metoder att möta barnet i sin fritidsläsning Att utveckla metoder för läsfrämjande arbete på sommaröppna bibliotek Att öka antalet Sommarboken-bibliotek 2013 i Västra Götalandsregionen Sommarboken år 1 genomfördes juni-augusti Denna ansökan avser att vidareutveckla projektet och förbättra vissa delar. Barnen såväl som bibliotekarierna visade stor entusiasm till konceptet och aktiviteten Sommarboken. Det var ett nytt fräsch material som lockade både barn och vuxna. Till de sommaröppna biblioteken kom barn, lånande och läste och träffades på arrangerade sommarbokfikor. Vi ser det som oerhört viktigt att spinna vidare på att läsning är KUL.

2 Vilka erfarenheter ska tas tillvara från år 1 och på vilket sätt ska arbetssättet förändras? Antal böcker som ska läsas I projektet ville vi släppa alla måsten och krav. Vi tog Hedemarks rapport på allvar och ville låta barnen välja. Vi ville komma bort från krav och måsten och syftet var att hålla isär skolläsningen och fritidsläsningen. Barn skulle få läsa 1 bok eller hundra, få läsa serier, faktaböcker och skönlitteratur huller om buller. Vi ville att allt skulle vara tillåtet. Men det finns fortfarande en låsning hos personalen vid hur många böcker man läser. Denna erfarenhet kommer vi att arbeta med. Varför tycker barnbibliotekarien att det är så viktigt? Ser man sig som pedagog där en mer instrumentell syn på läsning är vanlig? Finns det en nyttoaspekt med som ligger och skaver? Hur kan man utveckla kvalitet i läsningen istället för kvantitet? Bokfika är ett sätt att arbeta läsfrämjande men fler behöver utvecklas. Bland annat är det viktigt att diskutera kvantitet kontra kvalitet och varför ska man läsa är viktigt att föra. Nästa projektomgång vill vi arrangera en workshop som tar upp förhållningssätt till olika läskulturer, diskutera begrepp som kvalitet - kvantitet, skolläsning - fritidsläsning denna workshop vill vi genomföra tillsammans med Bibliotekshögskolan i Borås Förankringen i personalgruppen Problem som uppstod under första projektomgången var hur man får hela personalgruppen delaktig i arbetet? Flera vittnade om att inget hände när ansvarig bibliotekarie var på semester. Detta är en risk när man driver sommarprojekt där semestrar bryter tiden. Vi har för avsikt att förbättra förankringen och hitta arbetssätt där bibliotekspersonalen aktivt tar ansvar för barns läsning under sommaren. Här har vi inget konkret förslag på hur, bara att vi måste ta med och arbeta med denna erfarenhet nästa projektomgång. Bokfika/Boksamtal. I Hedemarks rapport Barn berättar säger flera av de intervjuade barnen att de vill prata om det de läst. Att diskutera och reflektera tillsammans med andra är en brist och saknas i

3 skolläsningen. Det ges få tillfällen för återkoppling till det upplevda, läsningen kan ses som kvantitativ. Enligt rapporten vill barnen också dela med sig av sin läsning - ge och få lästips från varandra. I Sommarbokens första omgång arrangerades Sommarbokenfikor på alla pilotbibliotek. Bibliotekarie och barn träffades och fikade och pratade böcker. Erfarenheten av dessa träffar konstaterades som en bra metod för att fånga upp barnens önskningar och behov och där barnen fick dela sin läsning. Metoden behöver dock utvecklas. Bibliotekarierna vill känna sig bättre rustade att genomföra träffarna på ett tillfredsställande sätt. Nästa projektomgång kommer deltagande bibliotekspersonal att: gå kurs i boksamtal, få verktyg lära sig hur man lägger upp en bokcirkel Förpackningen - Boklådan och skrivhäftet Många bibliotek arbetar redan med konceptet Sommarboken. Barn läser ett antal böcker, rapporterar och får sedan en bok. Önskemål om samordning och centralt producerat Sommarbokenmaterial hade nått Barnens Bibliotek som är en naturlig plats att placera detta. Vi intervjuade bibliotekspersonal och fick veta att man ville ha marknadsföringsmaterial, metodtips och inspirationsbank till hur man kan arbeta med Sommarboken. Och man vill ha det samlat på ett ställe. Designduon Kidding kontaktades. De har arbetat med Malmö stadsbiblioteks barnavdelning Balagan och intervjuat och gjort fokusgrupper med barn 8-12 år. Kidding, som har bred kunskap om målgruppenom och barns smak, designade Sommarbokenlådan. Omslaget på lådan är inte bara fina färger och figurer, hela lådan är en historia, en berättelse. Lådan är helt och hållet Kiddings idé och specialframtagen för detta projekt. Projektledningen har haft synpunkter på vissa detaljer som att exempelvis tänka på genusaspekten. Lådan - berättelsen På boklådans utsida syns två barn som befinner sig någonstans i en miljö där allt kan hända. De sitter och läser. Ur deras böcker kommer berättelserna till liv; fantastiska figurer, sagoslott, flaskpost, skattkista och lek syns på lådans sidor. Barnen hittar något: det är Pixel. Pixel är en lilafärgad figur, en hen, som barnen tar hand om och på lådans gavel går de tillsammans in i vad som ser ut som en grotta eller koja. Nu är de inne i lådan/grottan och äventyret fortsätter Lådans insida är lilafärgad och spännande, vilka äventyr väntar Pixel och barnen?

4 Skrivhäfte Till konceptet hör Skrivhäftet. Det anspelar på vänboken Mina vänner som var populär på 70-talet. Där skrev man vad man tyckte om, vilken bok man gillade, hur familjen såg ut och om man hade husdjur och vad man ville bli som vuxen. Sommarbokenhäftet var upplagd på samma sätt; barnen fick rita, skriva, måla, och berätta. De fick svara på frågor om favoritbok och vad de gillar att göra på sommaren. De fick fortsätta berättelsen om Pixel, vem det är och vad som händer. Genom att barnen delar med sig om vad de tycker om att göra, får vi också kännedom om dem. De hjälper oss att utvärdera verksamheten och förändra och förbättra den utifrån deras perspektiv. Erfarenheter från första året vad gäller boklåda och skrivhäfte är övervägande positiva. Lådans layout tilltalade barnen. De var glada över att få behålla den. Förpackningar är viktiga här har läsningen förpackats på ett nytt sätt. Det är såhär barn i dag tänker och de gillar färg, form och att det är något mer än " bara en bok". Lådans motiv kan föra tankarna till dator- och tv-spel, till film och berättelser. Barn i dag befinner sig i flera medievärldar, lådan bekräftar det. De erfarenheter vi har gjort från år 1 och som behöver arbetas med är: Hur finansiera lådan så biblioteken kan köpa den till ett bra pris? Det kommer vi att ägna projektår 2 till att fundera ut. Vi för en förhandling med EMKO, företaget som producerar lådan. Vi har också tankar om att lådan kan lånas över sommaren och sedan lämnas tillbaka och återanvändas. Skrivboken fungerade bra på vissa håll men inte alls bra på andra. På något bibliotek ville barnen bara ha lådan och inte häftet och tvärtom. Erfarenheter vi gjort år 1 handlar om att häftet var för omfattande, samma fråga återkom flera gånger, det var upprepning och tjatigt. Häftet var inte anpassat efter det ålderspann vi arbetade med. Barnen ville inte lämna ifrån sig häftet. Förbättringar inför nästa år handlar om: Att korta ner och strukturera om skrivhäftet, färre frågor mindre upprepning. Anpassa häftet efter ålder - göra det mer flexibelt Vepa Varje deltagande bibliotek fick en vepa med Sommarbokenloggan för marknadsföring i biblioteket.

5 Bra och snygg men det behövs flera vepor för att kunna skylta på ett mer genomtänkt sätt på biblioteket. Även mer material att skylta med efterfrågades, affischer, bokmärken osv. Vi vill komplettera marknadföringsmaterial med affischer, klistermärken och bokmärken Det skall gå att skriva ut lokalt Webb Erfarenheter av svår att hitta på, svårt att förstå kryp-innet och rutiner kring hur boktipsen presenteras. Hemsidan kommer justeras så barnen på ett tydligare sätt kan se kopplingen mellan sitt läsande och det som händer på webben till exempel sina inskickade boktips. Bokklubbar kan skapas via krypin-funktionen på barnensbibliotek.se. Pilotkommunerna blir testkommuner för funktionaliteten. Webbsidan är en bra plattform för att samla metoder om att arbeta med sommarboken. Inför nästa projektomgång: Förbättra gränssnittet Städa upp på sidan göra den tydligare Förbättra vissa tekniska lösningar Utveckla och testa den virtuella bokklubbsfunktionen krypinnet Kan ni beskriva hur det fysiska biblioteket ska kopplas till det virtuella och hur biblioteken kan inspireras av att arbeta med sina fysiska rum? Lådan med figurerna, berättelsen, loggan och uttrycket, skrivhäftet och vepan kan man känna igen på webben. Samma uttryck finns på båda ställen. Genom att ge lästips på webben och berätta om det du läst, kopplas det analoga till det digitala. Alla bibliotek som deltar i sommarboken har en ingång till Sommarboken på sin webb. Det fysiska biblioteksrummet kan utvecklas. Låda, vepa och skrivhäfte utgör basen för Sommarbokenkonceptet. Som tidigare nämnts vill vi ta fram mer marknadsföringsmaterial till nästa projketomgång, som kan används i det fysiska biblioteket. Genom idébanken på webben kan man få tips om hur man kan arbeta med rummet. Om möjlighet ges, vill vi testa att ta fram ett Sommarboken start-kit i olika storlekar; small, medium och large. Bibliotekets budget anpassas till storlek på kit. Start-kitet kan också vara ett incitament att äska budget för barnbiblioteksverksamheten.

6 Vi vill inför nästa projektår få biblioteken att i större utsträckning: Skylta och göra tydliga Sommarbokenhörnor på sina fysiska bibliotek. Skapa ett fysiskt kryp-in som kopplas till det digitala kryp-innet. Sträva efter att biblioteken köper in surfplattor som gör det enkelt att möta digital läsning och kopplingen till webben. Undersöka möjligheter att göra en sommarboken-app alt. utveckla Barnens mobilapp Kan Sommarboken samarbeta med studieförbund, Läsambassadören, lokala mejerier, tidskrifter och reseföretag? Sommarboken är i första hand ett metodutvecklingsprojekt. Fokus i projektet handlar om frågan hur vi når barnen och inspirerar dem till läsning på sommaren och hur vi samtalar kring böcker genom att konceptualisera läsningen, låda, häfte, skyltmaterial, webb... Samarbetspartner söks bland andra läns/regionbibliotek. Östergötland är preliminärt tillfrågat om samverkan och informationsutbyte. Läsambassadören kommer att hållas informerad om verksamheten och erbjudas medverka på webben, med boktips och andra input och vara behjälplig med att marknadsföra projeketet. Det primära med Sommarboken är att hitta former för bibliotekspersonal att arbeta på ett bra och givande läsfrämjande sätt utanför skolan och att skapa läsaktiviteter på sommaröppna bibliotek. En projektledare anställs för att kunna ta alla de kontakter med de samarbetsparter som föreslagits och utveckla desamma. Eva Fred Katarina Dorbell Sara Sivre Göteborg

7