Kommunövergripande handlingsplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunövergripande handlingsplan"

Transkript

1 Kommunövergripande handlingsplan För kvinnofrid i Stenungsund Reviderad Individ- och familjeomsorgen

2 Innehållsförteckning 2 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning...4 Bakgrund...5 Stenungsunds kommun...5 Kvinnofridsamordnare...6 Aktuell lagstiftning...7 Våld mot kvinnor, vad är det?...8 Våldets omfattning...9 Våldsutsatta grupper...9 Hedersrelaterat hot och våld...10 Tonåringar och unga kvinnor...11 Samkönade relationer...11 Barn som bevittnat våld...11 Männen bakom våldet...11 Befintliga resurser...12 För den misshandlade kvinnan...12 För barn/ungdomar som bevittnat hot och våld...12 För familjen...12 För män...13 Funktionshindrade...13 Ansvarsområden...13 Socialtjänstlagen och FN s konvention om barns rättigheter...13 Individ- och familjeomsorgen...14 Vård och äldreomsorgen...15 Barnomsorg - grundskolan...15 Gymnasieskolan...15 Fritidsverksamheten...15 Hälso- och sjukvården/primärvården...16 Rättsväsendet...17 Polisen...17 Åklagare...17 Kriminalvård/frivård...17 Frivilliga organisationer...17 Kvinnojouren i Stenungsund...17 Brottsofferjouren (BOJ) i Kungälv...18 Pelikanen...18

3 3 Samverkan och förebyggande arbete...18 Samverkan inom kommunen och med andra kommuner och myndigheter...18 Förebyggande arbete...19 Information och utbildning...19 Information...19 Utbildning...19 Dokumentation...20 Telefonlista...21 Litteraturhänvisning...22 Internetreferenser...22 Aktivitetsplan

4 4 Sammanfattning För att åstadkomma ett samhälle fritt från det könsspecifika våldet krävs en helhetssyn och ett tvärsektoriellt arbetssätt. Svenska kvinnofridspropositionen 1997/98:55 hade tre centrala utgångspunkter; förbättring och skärpning av lagstiftning, förebyggande åtgärder samt ett bättre bemötande av våldsutsatta kvinnor. Inom Individ- och familjeomsorgen intensifierades 2003 arbetet med kvinnofridsfrågor. En handlingsplan för handläggande personal inom Individ- och familjeomsorgen upprättades Tillsammans med våra närmsta samverkanspartners har en samverkansplan upprättats. Uppdraget att utarbeta en kommunövergripande handlingsplan som ett hjälpmedel i samverkan mellan myndigheter som arbetar med våld i nära relationer, togs av Allmänna utskottet i augusti Handlingsplanen inleds med fakta och information om aktuell lagstiftning och vad som ingår i begreppet hot och våld i nära relationer. Handlingsplanen uppmärksammar även de grupper som är särskilt utsatta som kan påträffas inom kommunens olika verksamheter. Handlingsplanen visar även på olika myndigheters ansvarsområde och de insatser som finns inom kommunen dit de hjälpsökande kan vända sig för att få hjälp och stöd. Socialstyrelsen och Länsstyrelsen gjorde en nationell tillsyn angående Våld i Nära Relationer och slutrapporten kom Tillsynen visade att det fanns stora variationer i hur kommunerna tar sitt ansvar när det gäller arbetet med våld i nära relationer. Punkter som de sett behöver utvecklas är bla information till våldsutsatta, samverkan mellan myndigheter och organisationer, samt den interna samverkan inom kommunen. Rapporten trycker också hårt på att Barnperspektivet uppmärksammas och att barnen får det stöd och hjälp de behöver. Utifrån rapport har Socialstyrelsen tagit fram ett Meddelandeblad och Allmänna råd gällande Våld i Nära Relationer. Under 2011 kommer det att komma en handlingsplan ang kommunernas arbete med Våld i Nära Relationer. från Socialstyrelsen. Handlingsplanen togs av Allmänna Utskottet och kommer årligen att revideras.

5 Bakgrund Våld i nära relationer är ett samhällsproblem och ett folkhälsoproblem men också ett komplext problem för den som blir utsatt. 5 Vid FN: s kvinnokonferens 1995 i Peking fastslogs att våld mot kvinnor är ett uttryck för ojämnlika maktrelationer mellan kvinnor och män. FN ställde sig då bakom ett handlingsprogram där det fastställdes att en helhetssyn och ett tvärsektoriellt arbetssätt måste utvecklas för att åstadkomma ett jämlikt samhälle utan det könsspecifika våldet. Åtgärder för att förebygga våld mot kvinnor och för att skydda kvinnor mot våld bör enligt handlingsplanen vidtas inom rättsväsendet, hälso- och sjukvård och inom socialtjänsten. Samverkan mellan alla myndigheter och verksamheter som träffar dessa kvinnor och barn är avgörande. Den svenska regeringen har beslutat att arbetet med att bekämpa våld mot kvinnor skall ges högsta prioritet och genomsyra olika myndigheters verksamhetsområden. Riksdagen fattade beslut om regeringens kvinnofridsproposition (1977/98:55) våren 1988 och beslutet har fyra centrala utgångspunkter vilka innebär: att lagstiftningen skall förbättras och i vissa fall skärpas att det förebyggande arbetet behöver utvecklas ett bättre bemötande från samhällets olika verksamheter av kvinnor som varit utsatta för våld att barnens/ungdomarnas situation i dessa familjer skall bättre uppmärksammas och deras behov bemötas på ett medvetet sätt Regeringens gav 2008 ut en Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer, Skr. 2007/08:39. Syftet med handlingsplanen är att presentera regeringens arbete för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer och beskriva hur arbetet skall bedrivas under deras mandatperiod. Handlingsplanen omfattar sex insatsområden: Ökat skydd och stöd till våldsutsatta Stärkt förebyggande arbete Stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet Utveckling av insatser riktade till våldsutövare Ökad samverkan Ökade kunskaper Stenungsunds kommun Stenungsunds kommun började år 2002 att arbeta aktivt med kvinnofridsfrågor på uppdrag av ledningsgruppen vid Individ- och familjeomsorgen. En arbetsgrupp bildades, som 2003 tog fram ett handlingsprogram för Individ- och familjeomsorgens (IFO) interna arbete. All personal inom IFO skall ha en grundläggande kunskap gällande våld i nära relationer, och nyanställd personal skall genomgå en basutbildning. Avdelningen för Funktionshinder är också organiserat inom IFO. Där har all personal fått en basutbildning gällande dubbelt utsatta kvinnor genom Bräcke Diakoni. Funktionshinder kommer att ge personalen kontinuerlig uppföljning. Under 2009 har två kvinnofridsinstruktörer gällande funktionshinder utbildats genom Bräcke Diakoni. På varje enhet inom Individ- och familjeomsorgen finns en kontaktperson som har ansvar för kvinnofridsfrågorna. I uppdraget för kontaktpersonerna ingår det bl.a. att bevaka nyheter inom området, informera nyanställd personal och hålla kvinnofridsfrågan vid liv inom respektive enhet.

6 6 I kommunen finns sex personer som genomgått Länsstyrelsens specialutbildning gällande hedersrelaterat våld. För att förebygga och motverka våld och övergrepp och för att bemöta de kvinnor och barn som drabbas samt att bemöta och få männen att sluta misshandla krävs kunskap och en bred samverkan mellan olika aktörer, dels kommunala och regionala myndigheter inklusive rättsväsendet dels frivilliga organisationer. I Stenungsunds kommun startade 2006 en arbetsgrupp på uppdrag av IFO s ledningsgrupp att ta fram en samverkansplan tillsammans med våra närmsta samverkanspartners inom hälso- och sjukvården, rättsväsendet, frivilligorganisationer och individoch familjeomsorgen. Varje verksamhet har utsett en kontaktperson. Målet för samverkan syftar till att: bättre och tidigare upptäcka våld barnens situation uppmärksammas och ges adekvat hjälp den våldsutsatta vid behov ges skydd samt stöd och hjälp att komma vidare den som använder våld ges möjlighet att bearbeta problematiken så att återfallen upphör samhällets samlade resurser utnyttjas bättre ingen enskild person faller mellan stolarna För att på ett bra sätt bemöta de utsatta samt förövarna behövs kunskap om varandras verksamheter. Vi har under 2007 och 2008 haft tre utbildningsdagar då respektive verksamhet har fått berätta om sitt arbete med kvinnofridsfrågor. Under 2009 och 2010 har vi varje halvår haft ett seminarie med inriktning på våld i nära relationer. Frågeställningar som varit aktuella på seminarierna har varit, Tidigt förebyggande arbete, Hur tar vi hand om de som utsatts för sexuella övergrepp, Mannen som misshandlar och Genusperspektiv på hur skolan kan bemöta och skydda eleverna som lever i våld i nära relationer. Hösten 2010 ordnade Stenungsund, Tjörn och Orust en gemensam föreläsningsdag med Per Isdal ang männen som misshandlar.(se vidare under information och utbildning) I Stenungsunds kommun är Folkhälsosamordnaren organiserad inom IFO och det finns ett nära samarbete gällande våld i nära relationer som ju också är ett stort folkhälsoproblem. Kvinnofridsamordnare IFO i Stenungsunds kommun beviljades i december 2007 medel till en halvtids samordnartjänst gällande kvinnofrid och medel till att utveckla samverkan med Kvinnojouren i Stenungsund. Samordnaren för kvinnofrid skall koordinera kvinnofridsärenden, se till att den enskilda slussas rätt och får det stöd och hjälp som krävs, ansvarar för uppföljning av kvinnofridsärenden. Samordnaren har ansvar för att hålla handlingsplan och samverkansplan aktuella och att utveckla arbetet inom kontaktpersonsgruppen, samt ansvara för nätverksbyggande gällande Kvinnofridsfrågor. Vidare är det samordnarens ansvar att upprätta samt upprätthålla en nära samverkan med Kvinnojouren i Stenungsund. Uppdraget att utarbeta en kommunövergripande handlingsplan för att motverka hot och våld mot kvinnor beslutades det om i Allmänna utskottet i augusti En kommungemensam handlingsplan är ett hjälpmedel i samverkan mellan alla myndigheter som arbetar med våld i nära relationer och innebär också att alla inblandade vet vart man skall vända sig när kvinna, barn och man behöver stöd från någon annanstans. Kvinnofridsamordnaren är idag organiserad under Individ- och familjeomsorgen men eftersom Våld i Nära relationer är ett kommunövergripande ansvar pågår nu en diskussion om var och hur tjänsten som Kvinnofridssamordnare skall vara organiserad.

7 7 Aktuell lagstiftning Våld i nära relationer är ett allvarlig samhälls- och folkhälsoproblem. FN-deklarationen om mänskliga rättigheter från 1948 slår fast alla människors lika värde och samma rättigheter. Vid FN: s kvinnokonferens 1995 i Peking fastslogs att våld mot kvinnor är ett uttryck för historiskt ojämlika maktrelationer mellan män och kvinnor. Varje regering åtog sig att stärka befintlig lagstiftning som rör våld mot kvinnor. Europarådets medlämsländer uppmanades 2002 att upprätta nationella handlingsplaner mot våld inom familjen. I en av statens offentliga utredningar, Nationell handlingsplan mot våld i nära relationer, (SOU 2002:71), föreslås Sverige anta en sådan plan. I FN s fjärde kvinnokonferens i Peking utvidgades definitionen av våld till att omfatta bl.a. tvångsäktenskap, kränkande och förnedrande behandling. När det gäller flickor definieras även våldet som selektiv abortering av flickfoster, och incest. I Brottsbalken anges de lagar och straffsatser som bl.a. reglerar olika former av våldsbrott, brott mot frid- och frihetskränkning och sexualbrott skärptes straffen för dessa brott och nya bestämmelser om grov kvinnofridskränkning och grov frihetskränkning infördes i brottsbalken. Andra sexualbrott är bl.a. sexuellt utnyttjande, sexuellt ofredande, sexuellt tvång och sexuellt utnyttjande av underårigt barn under 15 år förtydligades lagen ytterligare genom förbud att utnyttja barn för sexuell posering, sexuellt övergrepp mot någon som befinner sig i hjälplöst tillstånd, gällande barn under 15 år och upp till 18 år. Grov kvinnofridskränkning kan den dömas till som begår brottsliga gärningar som ex. misshandel och olaga hot mot den person som han/hon är eller har varit gift med eller varit sammanboende med under äktenskapliga förhållanden. Gärningarna skall ha varit ett led i upprepad kränkning av personens integritet och ha varit ägnade att allvarligt skada hans/hennes självkänsla. Vid bedömningen av hur allvarlig gärningen är ska särskild hänsyn tas till det upprepade och systematiska i personens beteende. För grov fridskränkning kan den dömas till som begår samma typ av brott som kvinnofridskränkning mot barn, föräldrar, syskon eller annan närstående. En speciellt utsatt grupp är kvinnor som berörs av den så kallade tvåårsregeln i utlänningslagen. Ett permanent uppehållstillstånd beviljas först efter ett eller flera tidsbegränsade uppehållstillstånd baserade på anknytningen till i Sverige bosatt maka, make eller sambo. Om förhållandet upphör före tidsperiodens utgång, normalt två år, beviljas inte permanent uppehållstillstånd för kvinnan. Numera kan en kvinna beviljas fortsatt uppehållstillstånd enl. Utlänningslagen 2 kap. 4 p.2 trots att förhållandet upphört inom 2-års period om kvinnan eller hennes barn utsatts för våld eller allvarlig kränkning av frihet och frid. FN: s generalförsamling antog 2001 en resolution där man slår fast att det är statens ansvar att förhindra och utreda hedersrelaterade brott och hot. En underlåtenhet att skydda offren utgör en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Den 15 november, 2006 kom ytterligare en förändring i Socialtjänstlagen som innebär att barn som bevittnar våld skall få brottofferstatus, vilken innebär i korthet: att alla barn som bevittnar våld eller andra övergrepp, av eller mot närstående vuxna, är offer för brott att barn som bevittnar brott som är ägnat att skada barnets trygghet och tillit i förhållande till en närstående person ska ha rätt till brottskadeersättning från staten

8 att personer som utsatts för brott får idag information om vilka bestämmelser som gäller för meddelande av besöksförbud än tidigare 8 Från och med 1 juli, 2007 gjordes en förändring i Socialtjänstlagen där det framgår att socialtjänsten särskilt ska beakta kvinnor som utsatts för olika övergrepp av närstående. Samma ansvar avser barn som bevittnat våld och andra övergrepp mot vuxna närstående. Socialstyrelsen och Länsstyrelsen har gjort en nationell tillsyn ang. handläggning gällande Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld under och gett ut en slutrapport (soc.styrelsen ) Tillsynen visar att det finns stora skillnader i hur kommunerna tar sitt ansvar när det gäller våld i nära relationer. Punkter som de sett behöver utvecklas är bla informationen till våldsutsatta kvinnor, samverkan med olika myndigheter och organisationer, samt den interna samverkan och kompetens om våld i nära relationer i tex Äldreomsorgen och Funktionshinder. De trycker också hårt på att Barnperspektivet uppmärksammas, att barnen får det stöd och hjälp de behöver. Viktigt är att kommunen har kunskap om Våld i nära relationer, och Socialstyrelsen har gett ut en rapport: Att uppfylla samhällsansvaret Förbättrat kunskapsstöd till socialtjänsten, Socialstyrelsen slutrapport. Utifrån denna granskning gav Socialstyrelsen i dec 2009 ut Allmänna Råd (SOSFS 2009:22(s) och ett Meddelandeblad, socialt arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. I dessa råd ges rekommendationer till stöd för socialnämndens verksamhet enl Socialtjänstlagen i arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Socialstyrelsen kommer 2011 att ge ut en handbok för arbetet med våld i nära relationer. Våld mot kvinnor, vad är det? FN: s deklaration om våld mot kvinnor antogs 1993 av FN s generalförsamling. Deklarationen definierar våld mot kvinnor mycket brett: våld som riktar sig mot kvinnor på grund av kön våld som förorsakar eller kan förorsaka fysiskt eller psykilskt lidande eller kroppslig skada våld som innebär hot, tvång eller godtyckligt frihetsberövande med våld mot kvinnor avses misshandel, våldtäkt och sexuellt utnyttjande Våld eller övergrepp mot kvinnor i nära relationer definieras som ett avsiktligt, upprepat våld eller psykiskt övergrepp utövat av en man mot en kvinna, som han har eller har haft ett emotionellt och/eller sexuellt förhållande med, i syfte att skada, skrämma, tvinga fram eller hindra särskilda handlingar och beteenden. I det psykiska våldet ingår mannens sätt att begränsa kvinnans livsrum. Barn som sett, hört eller upplevt verkningar av våld har upplevt våld. Våldet kan vara fysiskt, som är varje form av oönskad fysisk beröring och fysisk handling som skadar och orsakar fysisk smärta. Psykiskt våld, kränkningar med ord eller handlingar som riktar sig mot den närståendes person, egendom eller människovärde. Psykiskt våld kan även vara ett direkt hot om fysiskt våld, begränsningar av den närståendes rörelsefrihet och underlåtenhet. Materiellt våld, att den närstående aggressivt angriper döda ting och därigenom framkallar rädsla hos den närstående. Latent våld, stark ilska och aggressivitet som visar sig i kroppshållning och

9 uttryck som skapar rädsla och oro. Ekonomiskt förtryck, skapar ett begränsat livsutrymme och nedvärdering. 9 Kvinnofridspropositionen 1998 fastslog att mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt och omfattande folkhälsoproblem. Våldet är inte förenligt med strävan mot ett jämställt samhälle och måste bekämpas på alla sätt. I begreppet våld mot kvinnor beskrivs ett flertal handlingar som utifrån ett jämställdhetsperspektiv är könsspecifika och könsrelaterade och innefattar numera följande: våld inom äktenskapet eller annan samlevnad, hedersrelaterat våld, sexuella trakasserier i arbetslivet, prostitution, trafficking och könsstympning. Våldets omfattning Det relationsbetingade våldet mot kvinnor är ett stort problem i vårt samhälle och bedöms vara det mest dolda brottet som förekommer. Det finns ett stort mörkertal som är viktigt att ha i minnet då vi tittar på statistiken. Under år 2009 gjordes enligt Brottsförebyggande rådet ca anmälningar om våldsbrott. Det gjordes dessutom ca anmälningar om grov kvinnofridskränkning. (Slutlig statistik för år 2009 BRÅ) 44 % av alla fall av misshandel mot kvinna är misshandel av bekant, inomhus och av någon i nära relation. Polismyndigheten i Stenungsunds har mottagit 3 anmälningar gällande grov kvinnofridskränkning under 2009 På Kvinnojouren i Stenungsunds kommun har 9 kvinnor och 3 barn bott under Under samma tid har 11 kvinnor kommit till kvinnojouren för att söka hjälp och per telefon har de tagit emot 98 stödsamtal. Kvinnojouren har fått tacka nej till kvinnor på grund av platsbrist och har då hänvisat till socialtjänsten och/eller andra Kvinnojourer. Våldsutsatta grupper Misshandlade kvinnors situation Både kvinnor och män kan vara våldsutsatta och förövare, vi vet dock att det i högre grad är män som utsätter kvinnor. Oftast är det manliga våldet fysiskt och kvinnors hot och våld är oftast psykiskt. En kvinna som misshandlas har ofta tvingats leva med mannens krav på kontroll och dominans under lång tid. Att utsättas för psykiskt, fysiskt och/eller sexuellt våld av en närstående person ger i de flesta fall psykiska problem. Att leva under lång tid i en familjesituation där kvinnans livsrum begränsas och där kränkningar hör till vardagen gör att kvinnans självbild förminskas. Hon känner sig ofta ensam och osäker på hur hon kommer att bli bemött och förväntar sig inte heller alltid att bli trodd av människor som vill hjälpa henne. Detta leder till att hon har svårt att själv be om hjälp. Att separera från mannen är i många fall komplicerat då paret kanske fortfarande är känslomässigt beroende av varandra, har gemensamt boende, gemensamma barn, delad livshistoria, vänner släkt och gemensam ekonomi. Vid en separation är kvinnan också rädd att mannen skall verkställa de hot han uttalat.

10 10 Kvinnor som blivit fysiskt och sexuellt utsatta visar ofta samma symtom som människor som lever med posttraumatiskt stressymtom, t.ex. minnesluckor, känslomässig förändring, passivitet och ångest. Enligt undersökningar som gjorts har erfarenheterna visat att kvinnofridskränkning drabbar kvinnor i alla samhällsklasser, i alla åldrar, kvinnor som är väl förankrade i yrkeslivet men också kvinnor som är särskilt utsatta av andra fysiska, psykiska eller sociala skäl. Kvinnan utvecklar en överlevnadsstrategi för att orka med situationen. I denna process normaliseringsprocessen är följande inslag viktiga kontroll, isolering, växling mellan våld och värme i relationen, kvinnan tar över mannens värdering av henne, liksom av att hon är våldets orsak, vilket ytterligare förminskar hennes självkänsla, båda partner minimerar våldet samt att makten och våldet erotiseras. Varje brottsoffer är en unik person men trots det unika finns generella mönster, olika inslag i normaliseringsprocessen som ständigt gör sig påminda. Funktionshindrade - dubbelt utsatta Våldsutsatta kvinnor med någon form av funktionshinder är särskilt utsatta, ju mer omfattande funktionshindret är desto mer ökar risken för olika typer av övergrepp. En kvinna med funktionshinder riskerar också att vara i en starkare beroendeställning än andra, ju större beroende desto större sårbarhet. En kvinna med kommunikationsproblem är beroende av sin make som ofta är med och tolkar. En blind eller synskadad kvinna är beroende av att allt är på sin plats i lägenheten så hon kan ta sig fram. Äldre kvinnor Det finns relativt få undersökningar om våld mot äldre, de som gjorts visar att kvinnorna är mer utsatta än männen. De äldre kvinnor som utsätts för våld befinner sig ofta i en större beroendesituation än andra kvinnor. Kvinnan kan vara beroende av mannen av praktiska och/eller ekonomiska skäl. Förövaren är oftast en manlig familjemedlem, make eller son. Äldre kvinnor som utsätts söker sällan hjälp eller anmäler övergreppen så i statistiken finns troligtvis ett stort mörkertal. Missbrukande kvinnor De problem som alla misshandlade kvinnor upplever förekommer även hos misshandlade kvinnor med missbruksproblem. Dessa kvinnor har en extra problematisk situation av flera orsaker och skillnaden i utsatthet är mer påtaglig. Risken för allvarliga skador är också större då både kvinnan och mannens kontroll av situationen försämras när alkohol eller andra droger finns med i bilden. En kvinna med missbruksproblem upplever att hon har en låg status både i sina egna och i andras ögon. Hennes självbild är ofta så kränkt att hon sällan anmäler övergrepp eller söker hjälp. Hennes rädsla för att inte bli tagen på allvar är mycket stor. Det finns också en rädsla hos kvinnan att andra tycker hon får skylla sig själv om hon missbrukar. Kvinnor av utländsk härkomst Våldsutsatta kvinnor av utländsk härkomst kan på grund av okunskap om rättigheter och möjligheter samt svårigheter i svenska språket göra dem isolerade och sårbara. En del misshandlade kvinnor avskärmas och isoleras från omvärlden av sin man. De kan vid flytten till Sverige ha förlorat sitt sociala nätverk med släkt och vänner. Hedersrelaterat hot och våld Det finns idag inga vedertagna och allmänt accepterade definitioner av hedersrelaterat förtryck eller våld. Hedersrelaterat våld kan sammanfattas som ett våld som uppmuntras av kollektivet, familjen i ett patriarkaliskt samhällssystem. Individen är underordnad gruppen som äger och tar ansvar för

11 11 heder och skam. Våldet ses, stöds och uttalas av kollektivet som en legitim och oundviklig handling för att straffa i första hand kvinnors olydnad och för att bevara familjens heder och värna om familjens/släktens sociala överlevnad. Bemötande och omhändertagande av flickor/unga kvinnor som blivit utsatta för hedersrelaterat våld ställer krav på särskild kunskap och väl utvecklade metoder och arbetsformer. Tonåringar och unga kvinnor Våld förekommer även i förhållanden mellan ungdomar. I dag är det språkliga klimatet mellan ungdomar ofta hårt och kvinnoförnedrande. Internet innebär många fördelar men skapar även nya risker särskilt för unga. Det kan bl.a. handla om sexuella ofredanden i chattmeddelanden eller att få unga att posera framför webbkameran. Grunden för ömsesidig respekt och jämbördiga relationer måste grundläggas tidigt hos barn och ungdomarna, både flickor och pojkar. Samkönade relationer Problematiken bland samkönade relationer ser i stort sett likadan ut som i heterosexuella relationer. Centrala begrepp är makt och kontroll. I dessa relationer kan det vara en man eller en kvinna som utövar hot och våld mot sin partner. Barn som bevittnat våld Barn och ungdomar som lever i familjer där våld förekommer har en mycket otrygg och utsatt livssituation. Att leva i en sådan otrygg miljö medför en ovisshet för barnen de vet aldrig när eller varför våldet utlöses. Barnen lever i ett förhöjt spänningstillstånd som innebär att barnet/ungdomen är på sin vakt och iakttar och anpassar sig. Hemmet som skall ge trygghet blir istället den plats som skapar rädsla och ångest, brottsplatsen är hemmet. Det talas mycket om barn som varit vittne till våld. Detta tolkas då som barnet är ett vittne till våldet och är utanför händelsen. Enl. Margareta Hydén (1995) är det är en psykologisk omöjlighet att inta en sådan position inför en händelse som är en del av ens livsmiljö. Hon vill därför beteckna barnen/ungdomen som delaktiga vittnen i en process som de inte själva har valt eller har ansvar för. Barnen måste dock på något sätt förhålla sig till situationen. Barnen hittar olika överlevnadsstrategier, försöker begränsa skadorna, blandar sig i processen eller distanserar sig, håller tyst om våldet, de håller ihop och tar på sig ansvaret för att skydda sina föräldrar. (Maria Ericsson, 2007, Barn som upplever våld) Forskning har visat att barn som lever i familjer där det förekommer våld kan få utvecklingsmässiga och sociala problem. Föräldrarna har kanske inte heller förmåga att hjälpa barnen. Barn som lever i våldssituationer kan uppleva psykiska traumatiska reaktioner, mardrömmar, relationssvårigheter, koncentrationssvårigheter och skolproblem. När det gäller kvinnofridsfrågorna måste vi ha barnperspektivet i centrum. Ur barnets perspektiv borde kvinnomisshandel bytas ut till mammamisshandel. Tänk också på att vuxna och barn uppfattar händelser på olika sätt. Våld beträffande en vuxen person som kanske av omgivningen inte uppfattas så farligt kan ur barnperspektivet vara mycket allvarlig. Vi får inte glömma att barn/ungdom har minst möjlighet att själva påverka sin situation. Barnperspektivet har stärkts genom de Allmänna råden som socialstyrelsen har gett ut.(sosf 2009:22(S)) Männen bakom våldet Nästan allt våld mot kvinnor utövas av närstående män. Forskning kring mäns våld är ett nytt område, det finns en del forskning men fortfarande stora kunskapsluckor. Både forskning och erfarenheter som finns i olika stödprogram för män visar att männen inte utgör en homogen grupp och att det oftast finns olika samverkansorsaker till våldsbeteende. Det går inte att hitta en gemensam orsaksteori som är giltig för alla.(per Isdal, 2008, Meningen med våld) Det har dock visat sig att det som de flesta män har gemensamt är att:

12 de har passerat en gräns av verbalt våld, materiellt våld och/eller fysiskt våld innan de kommit in i olika stöd- och behandlingsprogram. Ingen uppmärksammade våldet vid första tillfället och det har därför trappats upp. Våldet mörklades. de har haft en skev bild av relationsgränser, integritetsgränser och av sitt egenvärde. de har en bristande självkännedom, intar en passiv roll och anser sig inte kunna påverka sin situation Mäns våld är ett brott som samhället har ett ansvar att ingripa mot. Det tidigt förebyggande arbetet är nödvändigt då obalansen mellan könen lever kvar i samhället och förmedlas av medier till unga pojkar. 12 Befintliga resurser För den misshandlade kvinnan - Socialtjänstens individ- och familjeomsorg för råd och stöd, vid behov ekonomiskt bistånd, hjälp vid akut situation och information om lagrättsliga frågor. - Kvinnomottagningen, där missbrukande kvinnor ges stöd och krissamtal. - Kvinnojouren i Stenungsund ger samtalsstöd, hjälp till akut boende, stöd och hjälp under hela rättsprocessen och vid kontakt med olika myndigheter. - Ungdomshälsan, ungdomsteamet och ungdomsmottagningen, ger stöd till tonåringar och unga vuxna. - Krismottagningen för kvinnor erbjuder samtalsstöd. - Brottsofferjouren erbjuder stödsamtal, hjälp i kontakter med myndigheter och försäkringsbolag och stöd i samband med rättegång. - Svenska kyrkan finns tillgänglig för stödsamtal - Hälso- och sjukvården kan tidigt upptäcka tecken på ohälsa och ge råd, stöd och behandling. På vårdcentralen i Stenungsund finns tillgång till kurator och psykoterapeut. För barn/ungdomar som bevittnat hot och våld - Pelikanen, är en pedagogiskt utformad barnverksamhet som erbjuder stödsamtal i grupp - Socialnämnden kan enl. kap Socialtjänstlagen vid behov erbjuda insatser för barn och familjer i form av stödkontakt för barn och ungdomar, kontaktpersoner/kontaktfamilj, familjebehandling, familjehemsplacering, institution mm. När det gäller barn 0-15 år kontakta Barn- och Familjeenheten. Gällande ungdomar mellan år kontakta Ungdomshälsan. - Gällande Hedersrelaterat Våld finns tre personal på Ungdomshälsan med specialkunskap i denna fråga. - BUP kan erbjuda samtal med barn/ungdom där våld förekommer eller förekommit i familjen. För familjen - Familjerådgivningen tar emot par eller familjer som har problem med sina inbördes relationer. - Familjehuset Hasselkärnan ger råd och stöd i föräldrarollen och riktar sig till familjer med barn i åldrarna 0-tonåringar - Familjerätten ger råd vid frågor om umgänge och boende.

13 13 För män - Krismottagningen för män i Stenungsund erbjuder samtalsstöd för män som har problem till en närstående, upplever svårigheter i samband med en skilsmässa eller separation, behöver hjälp med att kontrollera sina känslor och aggressivitet eller blivit utsatt för psykiskt och/eller fysisk misshandel i en nära relation - När det gäller unga män kan de få hjälp på Ungdomshälsan. Funktionshindrade - Det finns två kvinnofridsinstruktörer inom avd funktionshinder, som har specialkompetens gällande kvinnofridsfrågor. Ansvarsområden Kommunal förvaltning som i sin verksamhet arbetar med barn och ungdom och andra myndigheter inom hälso- och sjukvården har enligt Socialtjänstlagen, SoL, skyldighet att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om missförhållanden i hemmet som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till underårigs skydd. Allmänheten bör också anmäla till socialtjänsten om man uppfattar att barn far illa och som i sin situation är i behov av skydd och hjälp. Socialtjänsten har då anmälan inkommit att barn far illa i sin hemmiljö, skyldighet att skyndsamt utreda barnets situation. Den personal inom kommunen och socialtjänsten som kvinnan eller barnet/ungdomen kontaktar i det akuta skedet har ansvaret för att hjälpa kvinnan till rätt handläggare inom socialtjänsten, inom annan myndighet eller frivilligorganisation som kvinnan önskar och är i behov av. Den personal kvinnan, barnet eller ungdomen kontaktar först har ansvaret till dess att det är klart att någon annan tar över. Socialtjänstlagen och FN s konvention om barns rättigheter Kommunens ansvar styrs framförallt av bestämmelserna i socialtjänstlagen. Där fastställs kommunens yttersta ansvar för att de som vistas i kommunen får det stöd och hjälp som de behöver. Socialtjänstens ansvar för misshandlade kvinnor förtydligades 1 juli, 1998 i Socialtjänstlagen Kap där det står: Socialnämnden skall verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden skall härvid särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialtjänsten måste aktivt erbjuda information och hjälp till misshandlade kvinnor. Arbetet skall utgå från ett kvinnoperspektiv men också vara medveten om de olika former av maktutövning som kan förekomma i såväl heterosexuella som i samkönade relationer. I FN: s konvention om barns rättigheter fastslås att barnets bästa skall komma i första rummet. I socialtjänstlagen kap 5 1 stadgas bl.a. att socialnämnden skall: verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom som visat tecken till en ogynnsam utveckling Barn och ungdomar som lever i en våldsmiljö och bevittnar hot och våld upplever ett stort lidande och visar inte sällan tecken på psykosocial ohälsa. Det är av yttersta vikt att barn och ungdomar som växer upp i familjer där våld förekommer uppmärksammas och att de får den hjälp och det stöd som

14 de behöver. Socialtjänstens arbete måste därför präglas av en helhetssyn på familjen där barn och ungdomars behov betonas. 14 För att få en bestående förändring till stånd, oavsett om kvinnan och mannen fortsätter att leva tillsammans eller om de väljer att separera, måste personen som utövar relationsvåld erbjudas någon form av hjälp och behandling. Individ- och familjeomsorgen Individ- och familjeomsorgen i Stenungsund är organiserad i två avdelningar, Sociala avdelningen och Funktionshinder. Sociala avdelningen består av: Barn och Familjeenheten som arbetar med barn 0-15 år och deras familjer. Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att barn som behöver skydd, stöd och hjälp får det. När det förekommer våld inom familjen är barnen i ett särskilt utsatt läge. Sådana fall måste bli föremål för noggrann uppmärksamhet från barn- och familjeenhetens sida. En utredning görs för att se vilka behov barnet har och utifrån dessa behov sätta in stödinsatser. Inom Barn och familjeenheten ligger även Familjeförskolan, som arbetar med de mindre barnen och deras föräldrar samt förebyggande arbete med våra samverkanspartners. Nyborg (skola och behandling) där arbetar man mycket med familjen och deras relationer. Familjerätten arbetar med frågor rörande vårdnad, boende och umgänge. Ungdomshälsan är en samverkan mellan Ungdomsteamet (IFO) och Ungdomshälsan (Fritid) Ungdomshälsan arbetar med tonåringar och unga vuxna år. Ungdomshälsan är också ute i skolorna och talar med alla ungdomar om bland annat relationer och våld. På ungdomshälsan finns barnmorska och kurator som kan hjälpa till och ge stöd i bl.a. våldssituationer. Socialmedicin arbetar med frågor gällande missbruk och psykisk ohälsa. Inom socialmedicin finns en Kvinnomottagning som träffar kvinnor med missbruksproblem och de träffar många av de våldsutsatta kvinnorna. Här kan kvinnorna få hjälp och stöd i både grupp och enskilt. Enheten för Arbetsmarknad och Försörjningsstöd, här handlägger man bl a ekonomiskt bistånd. I Stenungsunds kommun har Myndighetsnämnden antagit riktlinjer för att hjälpa till ekonomiskt i en akut krissituation. Familjerådgivningen erbjuder par eller familjer som har problem med sina inbördes relationer och kan ge stöd så att våld inte behöver uppstå. Krismottagningen för män erbjuder samtalsstöd för män som har problem till en närstående och ger stöd för mannen i att förändra sitt hanterande av våld. Krismottagningen för kvinnor erbjuder bl.a. våldsutsatta kvinnor stöd för att kunna förändra sin situation. Pelikanen som är ett resultat av samverkan mellan IFO, Svenska kyrka och Vuxenpsykiatrin, erbjuder baren gruppverksamhet. De kan ge barn som utsatts för våld möjlighet att bearbeta sin situation. Barnen kan också få en vuxen att tala med om alla sina känslor och hur det har varit att leva i en våldssituation. Avdelningen för Funktionshinder har ansvar för de dubbelt utsatta kvinnorna, all personal har gått grundutbildning gällande våld i nära relationer. På deras ungdomsboende finns Kill- och Tjejgrupper där man diskuterar bl.a. könsfrågor sexualitet och våldsfrågor.

15 15 Socialpsykiatrin arbetar med psykiskt sjuka personer och innefattar två boende för personer med psykisk ohälsa. Här finns ett boendestöd för målgruppen som kan ge de utsatta kvinnorna stöd och hjälp i sin situation. Socialpsykiatrin är sedan april 2010 organiserad under Funktionshinder. Kvinnofridssamordnaren skall se till att den enskilda våldsutsatta slussas till rätt instans och får det stöd och hjälp som krävs. Vård och äldreomsorgen Vård och äldreomsorg ansvarar för äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård i form av hemtjänst, särskilt boende och hemsjukvård. Verksamheten utgår från den enskildes möjlighet till en väl fungerande vardag och tar hänsyn till människors olika behov av trygghet och social gemenskap. Våld mot äldre kvinnor är ofta mycket svårt att få kännedom om eftersom det är en grupp som inte i första hand söker eller har svårt att uttrycka behov av hjälp hos myndigheten eller ens i familjen. Det finns inte mycket forskning kring våld i nära relationer gällande äldre kvinnor. Vård och äldreomsorgen planerar att ge sin personal basutbildning gällande Våld i nära relationer under 2011 och startar med hemtjänstpersonalen. Barnomsorg - grundskolan Skolan har en viktig roll i det tidigt förebyggande arbetet mot våld i nära relationer då de träffar alla barn och ungdomar. I Skollagen kap.1, 2 står att verksamheten i skolan skall utformas i övensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Personal verksam inom skolan skall främja jämställdhet mellan könen och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. De politiskt prioriterade målen om jämställdhet, kränkande behandling och mångfald innebär en ökad medvetenhet och ett målmedvetet arbete. För att öka kunskapen om genusfrågor har all personal deltagit i utbildning gällande genusfrågor. I Stenungsund finns sedan januari 2008 två genuspedagoger, en riktad mot förskola och en mot grundskola. Stöd och utvecklingsteamet i Stenungsunds kommun är till för alla kommunens förskolor och grundskolor. Teamet består av två specialpedagoger och två legitimerade psykologer. Teamet samordnar sin specialkompetens för att skapa bra förutsättningar för barns och ungas lärande och utveckling. Skola och barnomsorg har handlingsplan och arbetar aktivt för att förebygga kränkande behandling och våld. Elevhälsoteamet har psykosocial beredskap dit elever och föräldrar kan vända sig vid behov av råd och stöd. Gymnasieskolan Skolans och lärandets roll är viktig i arbetet med att förebygga och förhindra att relations- och könsbetingat våld förekommer. Skolans roll är även viktig i arbetet med att sprida kunskap och information som motverkar våld mot kvinnor som speglar och förtydligar samhällets förhållningssätt gentemot allt psykiskt och fysiskt hot, misshandel eller våld. Gymnasieskolan har en jämställdhetsplan och två lärare med genuspedagogik har uppdraget att hjälpa kollegor och arbetslag att beakta genusperspektivet i undervisningen. Elevhälsoteamet på gymnasiet har en psykosocial beredskap dit elever och föräldrar kan vända sig vid behov av råd och stöd. Fritidsverksamheten Fritids verksamhet består bl. a. av fritidsgårdarna, sim och idrottsanläggningar, Ungdomsmottagningen, kontakter med föreningar inom Stenungsunds kommun, drogförebyggande arbete, föräldrastöd och brottsförebyggande arbete.

16 16 Inom Stenungsunds kommun finns två kommunalt drivna fritidsgårdar, Hasselgården och Stora Höga fritidsgård. Fritidsgårdarna skall vara en öppen och drogfri mötesplats för ungdomar i Stenungsunds och utgår ifrån FN s barnkonvention. Verksamheten bygger på frivillighet och är den arena där besökarnas egna erfarenheter, kunskaper och intressen tas tillvara på ett sådant sätt att de upplever meningsfullhet och utvecklar förmåga att hantera sina framtida liv. Verksamheten skall främja besökarnas personliga och gemensamma utveckling i en miljö där frivillighet och jämställdhet är ledstjärnor. Den primära målgruppen är ungdomar i åldern år. Fritidsverksamheten är uppbyggd på att främja goda attityder, ett jämlikt förhållningssätt med tydligt avståndstagande från allt könsbetingat hot och våld. I verksamheterna pågår ett strukturerat arbete i syfte att påverka attityder och värderingar. Hälso- och sjukvården/primärvården Sjukvårdens ansvar styrs främst av hälso- och sjukvårdslagen (HSL) som i sin portalparagraf har samma helhetssyn som socialtjänstlagen. Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Det innebär god kvalitet, trygghet i vården och respekt för patientens självbestämmande. I HSL 2b finns bestämmelser om förebyggande ohälsa och vikten att verka för att förebygga sjukdom eller skada. För att uppnå dessa mål betonas vikten av att beakta psykosociala faktorer och att ha en helhetssyn i omvårdnadsarbetet. Personal inom hälso- och sjukvården är nyckelpersoner då våldsutsatta kvinnor ofta söker till vårdcentralerna, akutmottagningar och specialistsjukvården och därmed blir de som träffar kvinnorna i ett tidigt stadium. I många fall är det också den enda kontakt med myndighet som de har. Det är vanligt att kvinnor kommer upprepade gånger utan att den bakomliggande orsaken avslöjas. Det är av största vikt att personalen är lyhörd och frågar om kvinnan blivit utsatt för misshandel. Sjukvården skall föra noggrann dokumentation vilket bl.a. är en förutsättning för rättsintyg vid misshandel av kvinnor skall bli korrekta. Kungälvs sjukhus har utarbetat en handlingsplan gällande våld i nära relationer. Vuxenpsykiatrin som tillhör specialistsjukvården har som rutin att vid nybesök fråga om personen varit utsatt för våld i sin historia. Vuxenpsykiatrin erbjuder rådgivning, behandling och samverkan med andra instanser. Fröja Gynekolog och Barnmorskemottagning, har en handlingsplan för omhändertagandet av våldsutsatta kvinnor. Alla kvinnor som kommer till Fröja får frågan om de har varit utsatta för våld av sin partner. Om kvinnan varit våldsutsatt görs en riskbedömning. Finns det barn i familjen görs en anmälan till socialtjänsten. BVC, personal på Barnavårdscentralen träffar alla barn från att det föds fram tills det nått förskoleåldern. Personalen på BVC har särskild utbildning i frågor rörande barns hälsa och utveckling. Via BVC kan man få kontakt med såväl distriktsläkare som barnläkare, psykolog, kurator, sjukvård samt social service mm. BUP, Barn och ungdomspsykiatrin tar emot barn och ungdomar i åldrarna 0-18år och deras föräldrar. BUP: s målsättning är att igenkänna, lindra, bota och förebygga psykisk sjukdom och störning, som utgör hinder för personlig utveckling, tillväxt och mognad. BUP kan erbjuda samtal med barn/ungdom och deras föräldrar, om barnet/ungdomen har barnpsykiatriska symtom. Föräldrar och professionella kan också kontakta BUP för rådgivning i sådana situationer.

17 Rättsväsendet 17 Polisen I Rättegångsbalken framgår att när ett misshandelsbrott kommer till polisens kännedom ska anmälan upptas och förundersökning inledas. Polisanmälan kan göras av kvinnan själv men även av annan person. Polismyndigheten i Västra Götaland har antagit en handlingsplan för bekämpning av relationsbetingat våld mot kvinnor. Genom den aktuella handlingsplanen har förutsättningar för ett bättre omhändertagande och bemötande av misshandlade kvinnor skapats. Genom den överenskommelse som är gjord med socialtjänsten har Polismyndigheten skyldighet att rapportera till socialtjänsten då det vid personlig anmälan eller vid annan form av insats uppkommer oro för minderåriga barn i sin hemsituation eller då barn bevittnat våld inom familjen. Våld mot kvinnor faller under allmänt åtal. Brotten utreds av Polismyndigheten och Åklagaren är den som ansvarar för förundersökningen och beslutar om det skall finnas skäl att anhålla den som är misstänkt för brottet. Åklagare Våld mot kvinnor faller sedan 1982 under allmänt åtal. Åklagaren är den som leder förundersökningen och beslutar om olikas tvångsmedel, bl.a. om den misstänkte skall anhållas. Senast fyra dagar efter anhållandet måste häktningsframställan inges till Tingsrätten. Minst ett av följande kriterier skall vara uppfyllda: risk att mannen avviker eller på annat sätt undandrar sig lagföring eller straff risk för undanröjning av bevis eller på annat sätt försvårande av sakens utredning risk för fortsatt brottslighet När det gäller fall av relationsbetingat våld mot kvinnor är det oftast det andra kriteriet som används, exv. risk för att mannen försöker påverka kvinnan eller vittnen och därmed utredningen. Kriminalvård/frivård Kriminalvården i Sverige är sedan den 1 januari 2006 en myndighet. Myndigheten är indelad i verksamhetsområden. Stenungsunds kommun tillhör Verksamhetsområde Vänersborg. Mäns våld mot kvinnor är ett brott och Kriminalvårdens främsta uppgift är att minska risken för återfall. Kriminalvården utvecklar brott- och missbruksrelaterade program som har forskningsförankrade effekt på återfallsbenägenheten i brott. Frivården använder sig av riskbedömningsinstrument (SARA-modellen, spousal assault risk assesment guide) för att skatta hur hög risken är för framtida partnervåld. Programmet IDAP (integrerad domestic abuse program) bedrivs sedan hösten 2007 av Frivården i Vänersborg. Målgruppen är män som utövar våld eller andra former av kontrollerande beteende mot kvinnor i nära relation. De misshandlade kvinnorna erbjuds att parallellt ha en egen stödkontakt, för att öka kvinnans säkerhet. Frivilliga organisationer Kvinnojouren i Stenungsund Kvinnojouren är en ideell frivilligorganisation som funnits i kommunen sedan Till Kvinnojouren kan våldsutsatta kvinnor och deras barn komma när de behöver skyddat boende. Kvinnojourens främsta uppgift är att stödja dessa kvinnor och barn vilket görs genom samtalsstöd

18 18 och skyddat boende. Personalen på Kvinnojouren är kvinnan behjälplig och medverkar vid kontakter med polis, socialtjänst, sjukvård, advokat, åklagare mm. I mån av tid är Kvinnojouren ute på ex förskolor, föreningar och fackliga organisationer för att informera om, samt synliggöra våldsutsatta kvinnors och barns situation. Målsättningen med Kvinnojourens arbete är hjälp till självhjälp och att alla våldsutsatta kvinnor skall få tillbaks sitt livsrum. Detta kan ske genom att kvinnan får en gedigen kunskap om hur hon hamnade i en våldsutsatt relation. Personalen på Kvinnojouren håller sig ständigt uppdaterade om vad som sker i samhället när det gäller kvinnofrid och vilken lagstiftning som gäller. Kvinnojouren deltar i en samverkansgrupp i Stenungsunds kommun med olika myndigheter som träffar våldsutsatta kvinnor och deras barn. Brottsofferjouren (BOJ) i Kungälv Brottsofferjouren är en politiskt och religiös obunden organisation som hjälper och stöttar brottsoffer, anhöriga och vittnen. Brottsofferjouren finns i Kungälv och tar emot besök (utan tidsbeställning) måndagar och torsdagar , telefon med telefonsvarare avlyssnas dagligen Pelikanen Pelikanen är en frivilligorganisation i samverkan mellan Svenska kyrkan, Individ- och familjeomsorgen och vuxenpsykiatrin, där IFO stöder verksamheten ekonomiskt. Pelikanen har gruppverksamhet för barn och ungdomar från sex år och uppåt, som lever i familjer med missbruk, psykisk ohälsa, eller där det förekommit eller förekommer våld. Pelikanen erbjuder stöd, råd och uppmuntran till barn som växer upp i en miljö präglad av missbruk, psykisk ohälsa eller våld. Samverkan och förebyggande arbete Samverkan inom kommunen och med andra kommuner och myndigheter Mäns våld mot kvinnor är ett mångfacetterat problem som berör många aktörer och detta ställer stora krav på att samhällets myndigheter samverkar. Myndigheter har en lagstadgad skyldighet att samverka med stöd av Förvaltningslagen 6. Det finns en särskild skyldighet att samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa och denna skyldighet regleras i lagstiftning för polis, förskola och skola, socialtjänst och hälso- och sjukvården. Socialtjänsten har fått ett ansvar att aktivt verka för att sådan samverkan kommer till stånd. Våld i nära relationer är ett stort folkhälsoproblem med ansvar från många olika myndigheter. För att hjälpen och stödet som behövs skall bli så omfattande och mångfacetterat som möjligt är samverkan mellan socialtjänst och andra myndigheter en nödvändighet. I Stenungsunds kommun finns en etablerad samverkan mellan IFO, Kungälvs sjukhus, Vårdcentralen i Stenungsund, BVC, MVC, psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Stenungsund, BUP, Kriminalvården, polisen, åklagare, Pelikanen - samtalsmottagning för barn som bevittnat våld, Ungdomsmottagningen, Brottsofferjouren, Kvinnojouren i Stenungsund och Folkhälsorådet. En samverkansplan är framtagen mellan dessa. Under våren 2009 har en samverkan inletts mellan IFO, folkhälsosamordnare, skola och fritidsgårdarna för att kunna arbeta tidigt förebyggande mot våld i nära relationer. Målet är också att ta fram en gemensam handlingsplan och samverkansplan när det gäller bemötande och omhändertagande av barn och ungdomar som lever i våldssituationer. Denna grupp har utökats med

19 personal från Integration, vilket gjort att olika samverkansformer kommit tillstånd mellan Integration och Fritids. 19 Samverkan mellan IFO och skola pågår fortfarande och genom att träffas över förvaltningsgränserna har flera samverkansformer kommit till stånd. Ett positivt resultat var att två Genuspedagoger höll i Stenungsunds seminarie i april 2010 utifrån, Våld i nära relationer, Busiga pojkar och snälla flickorkönsskapande i förskola och skola. Samverkan sker inom STO-regionen med Orust och Tjörns kommuner och med Dialoga våldsrelationscentrum, GR, Göteborg. Personal ifrån Dialoga höll i Stenungsunds seminarie i oktober 2009 som handlade om Män med våldsproblematik. Dialoga har en pågående utbildning för socialtjänstpersonal Att möta pappor med våldsproblematik. Från socialtjänsten i Stenungsund deltar 6 handläggare. Dialoga kommer att starta en utbildning gällande Kvinnor i missbruk utsatta för våld, där 5 handläggare från Socialtjänsten i Stenungsund kommer att delta. Förebyggande arbete I Världshälsoorganisationens rapport World report on violence and health konstaterar man att det förebyggande arbetet behöver utvecklas. De nämner i rapporten olika typer av förebyggande insatser som kan delas in i lagstiftning och policy, information och opinionsbildning, attityd- och normpåverkan samt utbildning av socialtjänst och hälso- och sjukvårdspersonal. Av dessa menar WHO att lagstiftning och policy samt utbildning av socialtjänst och hälso- och sjukvårdspersonal är mest effektiva för att minska förekomsten av mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Stenungsund fick 2008 medel från Länsstyrelsen för att utveckla det förebyggande arbetet mot våld i nära relationer. Ett samarbete runt tidigt förebyggande arbete startades 2009, tillsammans med personal från förskola, grundskola, gymnasiet och fritidsgårdarna, folkhälsosamordnare och samordnare kvinnofrid, individ- och familjeomsorgen. Barnomsorg och skola kommer tidigt in i barnens/ungdomarnas och familjens liv. Ett gemensamt bemötande och kunskap om varandras verksamheter är enligt Världshälsoorganisationen ett effektivt medel för att minska våldet i nära relationer. Information och utbildning Information För att en kvinna som blir misshandlad ska söka hjälp måste hon vara medveten om att det finns hjälp att få. Det är därför viktigt att sprida information om vilken hjälp och vilket stöd kvinnor som utsatts för våld, barn, män som misshandlar och anhöriga kan få och vart de kan vända sig för att få hjälp. Folder med aktuella telefonnummer finns i väntrum hos offentliga myndigheter inom kommunen och på Stenungsunds hemsida under Individ- och familjeomsorgen finns information till allmänheten. Utbildning Utbildning och information gällande det relationsrelaterade våldet behövs för all personal som arbetar inom kommunens förvaltningar. Personal inom Individ- och familjeomsorgen har fått utbildning i cirkelform där kunskap uppnås om vilka lagar som styr vårt arbete, om bemötande av kvinnor som utsatts för våld deras barn och männen som slår. Denna utbildning är kontinuerlig och när ny personal anställs får dom gå denna utbildning. Personal från elevhälsan har även deltagit i studiecirklarna. Personal inom funktionshinder har fått grundutbildning genom Bräcke Diakoni och kommer att få kontinuerlig vidareutbildning.

20 IFO s kontaktpersoner gällande kvinnofrid har under 2009 tillsammans med Kvinnojourens jourkvinnor gått en specialutbildning i cirkelform gällande frågor kring kvinnofrid. Nyanställd personal inom Individ- och familjeomsorgen har deltagit i studiecirkel gällande Våld i nära relationer hösten Personalen som har specialutbildning gällande Hedersrelaterat Våld, har träffat och kommer att träffa rektorer både på grundskola samt gymnasiet för att sprida kunskap. 20 Dokumentation Individ- och familjeomsorgen i Stenungsunds kommun följer Socialtjänstlagen och Socialstyrelsens råd om dokumentationsrutiner vid handläggning av kvinnofrid. Uppföljning, utvärdering och revidering av handlingsplanen Förändringarna i samhället, både när det gäller synsätt, värderingar och lagstiftning sker idag i snabb takt och en handlingsplan behöver revideras med jämna mellanrum så att den ständigt är aktuell. Det är samordnaren för kvinnofrid som ansvar för att årligen se över och revidera handlingsplanen. Handlingsplanen reviderad

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST HÄRRYDA KOMMUN UPPDRAGET Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KVINNOFRID - MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN

HANDLINGSPLAN FÖR KVINNOFRID - MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN FÖRFATTNINGSSAMLING (7.19) ORUST KOMMUN Datum Diarienummer 2005-04-05 2005/066 759 2004/154 HANDLINGSPLAN FÖR KVINNOFRID - MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN Individ- och familjeomsorgen

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 HANDLINGSPLAN mot våld i nära relationer Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 Socialtjänsten 1 (9) DNR: SN/2012:16 Socialnämndens handlingsplan mot våld i nära relationer. Inledning Socialnämnden antog

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor

KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor 2006-03 2 KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor Mål för kvinnofrid i Vänersborgs kommun

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN

RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN 1 BAKGRUND...3 SOCIALTJÄNSTEN...3 UTVÄG SKARABORG...4 POLISEN...4 SJUKVÅRDEN...4 KVINNOJOUREN...4 BROTTSOFFERJOUREN...5 MÅL...5 ÖVERGRIPANDE MÅL...5 KVINNOPERSPEKTIVET...5

Läs mer

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Hedersrelaterat våld Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Handlingsplan mot hedersrelaterat våld för Falköpings socialtjänst I Falköpings kommun finns personer som är utsatta

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 1(18) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i förvaltningsledningen Handlingsplan mot våld i nära relationer Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax:

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER Riktlinjer våld i nära relationer Våld i nära relationer är en bred och värdeneutral samlingsbenämning för allt våld som sker mellan personer som står varandra nära. Syftet med riktlinjerna

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Handlingsplan för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK

Handlingsplan för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK Handlingsplan för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem och en av vår tids största samhällsproblem. De flesta fall av kvinnomisshandel begås

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Grästorp Kommuns policy för kvinnofrid. - våld i nära relation

Grästorp Kommuns policy för kvinnofrid. - våld i nära relation Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet Grästorp Kommuns policy för kvinnofrid - våld i nära relation 2013 2020 Reviderad och antagen av kommunstyrelsen 2013-02-26, 26 Postadress Besöksadress

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Lokal samverkan för kvinnofrid

Lokal samverkan för kvinnofrid Lokal samverkan för kvinnofrid Handlingsprogram 2011-2014 Socialtjänsten, Polisen, Lasarettet Trelleborg och Brottofferjouren/Kvinnojouren Söderslätt i samverkan med stöd av Länsstyrelsen i Skåne. Lillemor

Läs mer

Handlingsplan för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK

Handlingsplan för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK Handlingsplan för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem och en av vår tids största samhällsproblem. De flesta fall av kvinnomisshandel begås

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER Ändrad 2006-05-04 Sida 1 (9) Senast reviderad: 2007-12-03 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

Handlingsprogram mot våld i nära relationer

Handlingsprogram mot våld i nära relationer Handlingsprogram mot våld i nära relationer Antagen av kommunfullmäktige 2008-11-26, 79 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 BAKGRUND... 3 SYFTE... 3 HANDLINGSPROGRAM... 3 ÖVERGRIPANDE MÅL: VÅLD

Läs mer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer 1(7) Datum Omsorgs- och socialförvaltningen KVINNOFRIDSPLAN För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer http://www.mjolby.se/download/18.54ac24de1298495895b80003654/kvinnofridsplan-2010-03-15.doc

Läs mer

Handlingsplan mot Våld i nära relationer Riktlinjer för handläggningen av familjevåldsärenden

Handlingsplan mot Våld i nära relationer Riktlinjer för handläggningen av familjevåldsärenden Åstorps kommuns Handlingsplan mot Våld i nära relationer Riktlinjer för handläggningen av familjevåldsärenden Beslutat av Socialnämnden 2014-02-17 Dnr 2014/15 1 Innehållsförteckning 1.INLEDNING... 4 1.1

Läs mer

socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld

socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld 2011-03-09 Dnr 51/2011-79 Marie Björkman för socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld Antagen av socialnämnden 2011-03-23 Dnr SON 51/2011-79 2(15) INLEDNING Relationsvåld

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Maria Strömbäck Våld i nära relationer Kiruna kommun Våld i nära relationer Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02, 86. Förvaltarskap - Inom socialnämndens ansvarsområde. Uppföljning Avstämning mot eventuella lagändringar.

Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02, 86. Förvaltarskap - Inom socialnämndens ansvarsområde. Uppföljning Avstämning mot eventuella lagändringar. Styrdokument Kvalitetsarbete med Våld i nära relationer för Katrineholms kommun Antagen av kommunfullmäktige, 86 Giltighetstid 2019-12-31 2 (14) Beslutshistorik Gäller från Antagen av kommunfullmäktige,

Läs mer

Mäns våld mot kvinnor ett policydokument

Mäns våld mot kvinnor ett policydokument Mäns våld mot kvinnor ett policydokument Länsgruppen för Kvinnofrid i Jönköpings län Förord Mäns fysiska, sexuella eller psykiska våld mot kvinnor är ett allvarligt hinder för jämställdhet. Mäns våld mot

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

HANDBOK. för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot.

HANDBOK. för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot. HANDBOK för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot. Handbok för personal inom omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot Våld mot kvinnor

Läs mer

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16 Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer Trosa kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Rätten till kvinnofrid

Rätten till kvinnofrid LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Rätten till kvinnofrid Socialtjänstens insatser för våldsutsatta kvinnor i län Meddelande 2001: 29 701-0792-1997 Förord Länsstyrelsen är den regionala tillsynsmyndigheten

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Program mot våld i nära relationer

Program mot våld i nära relationer 1 (16) Id nr: 0:22 Typ: Program Giltighetstid: 2014-12-02 Version: 2:0 Fastställd: Socialnämnd och Gemensam nämnd för närvård i Frostviken Uppdateras: 2016-12-01 SN 2014-12-02, 131 NVN 2015-01-30, 7 Program

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten

Att anmäla till socialtjänsten sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap

Läs mer

Datum 2011-09-20. Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män.

Datum 2011-09-20. Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män. I Landstinget Gunilla Lillhager, kurator och arbetsterapienhet Gunilla Apell, h3lso- och sjukvårdsenheten DALARNA RIKTLINJE - VALD I NÄRA RELATIONER Datum 2011-09-20 Beteckningfdiarienr LD11/02248 1(6)

Läs mer

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av Individ- och familjenämnden Nämnden för funktionshindrade Aldrenämnden september 2010 VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för att bekämpa mäns våld

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Kommunövergripande handlingsplan. Våld mot kvinnor

Kommunövergripande handlingsplan. Våld mot kvinnor UDDEVALLA KOMMUN Kommunövergripande handlingsplan Våld mot kvinnor Antagen av KF XXXXXXX Innehåll: 1. Bakgrund... 2 1.1 Internationellt... 2 1.2 Nationellt... 2 1.3 Kvinnofridsarbete i Uddevalla... 2 2.

Läs mer

Kommunövergripande handlingsplan. Våld mot kvinnor. Antagen av Uddevalla kommunfullmäktige 2006-09-13

Kommunövergripande handlingsplan. Våld mot kvinnor. Antagen av Uddevalla kommunfullmäktige 2006-09-13 Kommunövergripande handlingsplan Våld mot kvinnor Antagen av fullmäktige 2006-09-13 Innehåll: 1. Bakgrund... 2 1.1 Internationellt... 2 1.2 Nationellt... 2 1.3 Kvinnofridsarbete i Uddevalla... 2 2. Uppdrag

Läs mer

Handlingsplan för arbete med våld i nära relationer

Handlingsplan för arbete med våld i nära relationer Socialtjänsten Datum Reviderad 2015-02-16 Ärendenr Handlingsplan för arbete med våld i nära relationer Socialnämndens Individ- och familjeomsorg i Tibro kommun Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se

Läs mer

Från polisanmälan till stöd och hjälp

Från polisanmälan till stöd och hjälp samverkan mellan polis och socialtjänst vid brott i nära relation då målsägande är över 18 år Från polisanmälan till stöd och hjälp Handbok för införande av arbetsmetod grundad på Relationsvåldscentrum

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer