En privatare integration Bättre integration genom individfokus och mer delaktighet från privata aktörer

Transkript

1 En privatare integration Bättre integration genom individfokus och mer delaktighet från privata aktörer Per Pettersson Jan Rejdnell

2 En privatare integration Per Pettersson, Jan Rejdnell, Författarna och Tankesmedjan liberalerna

3 Bakgrund till rapporten 3 Den svenska integrationspolitiken 3 Egenansvar och delaktighet i integrationen 5 Nuläget 6 Etableringsreformen 6 Kortare asyltid 7 Bostäderna 8 Bidragen 9 Arbetsmarknaden 10 Myndighetskontakter 11 SFI 12 Praktik och nystartsjobb 13 Vad händer efter 24 månader? 14 Fallstudie: Västmanland 15 En historia av immigration 15 Meritportföljen 15 SFI 16 Bostadssituationen 17 Arosdöttrarna 17 Slutsatser 18 Bostadsfrågan 18 Värdering av meriter och kompetens 18 Integrationspeng 19 Integrationsråd 20 En ny etableringsplan 20 Lägre trösklar på arbetsmarknaden 21 Kontaktfamiljer 22 Föreningslivets delaktighet 23 Nytt ersättningssystem till arbetsgivare 23 Nytänkande i SFI-undervisningen 23 Vision Liberal vision för snabb integration 25 Kvinnor 25 Fadderfamiljer 25 Praktikplats 25 Arbete 25 Migrationsverket på RoadShow 26 Företagande 26 Öppna eller stängda gränser 26 Mer flexibla regler på arbetsmarknaden 27 Källor 28 Skriftliga källor 28 Muntliga källor 28 Bildkällor 28

4

5 Bakgrund till rapporten Den svenska integrationspolitiken Integrationsfrågorna sveper över många olika områden i politiken. Här finns aktiviteter och insatser i arbetsmarknads- och utbildningspolitiken och arbetet mot diskriminering. Alla insatserna är inriktade mot i huvudsak generella åtgärder. Åtgärderna skall rikta sig till invandrare i grupp och dessa skall bara ske under den första tiden som invandraren är i Sverige. Generella åtgärder utan att ta hänsyn till varje individs personliga förutsättningar slår även igenom i den kommunala behandlingen av invandrare. Samtidigt önskar regeringen en prioritering med att få fler invandrare etablerade i samhället. Fler i arbete och att fler skall bli företagare. Åtgärderna för dessa insatser har skiftat i karaktär under årens lopp men i huvudsak varit generella. Invandringen har dessutom skiftat karaktär under årtiondena. Under 70-talet var det i stor utsträckning en fråga om arbetskraftsinvandring, det vill säga en invandring av personer som förväntades lämna Sverige efter en relativt kort tid. Senare invandring har däremot i första hand utgjorts av flyktinginvandring. Allt eftersom invandring skett i Sverige har politiken inriktat sig mot de problemställningar som dykt upp efter hand. Under 90-talets slut och hela i början av 2000-talet hade politiken inriktningen på de stadsdelar där de boende har väsentligt sämre förutsättningar än befolkningen i resten av landet. Begreppet utanförskapsområden skapades. Under 2000-talet har invandringen mer skiftat karaktär till att mer omfatta anhörighetsinvandring. Antalet asylsökande (som söker skydd i ett annat land) 2010 var personer, vilket är det högsta antalet sedan Totalt fick asylsökande permanent uppehållstillstånd 2010, vilket inkluderar personer som sökt asyl föregående år men inte kvotflyktingar. Kvotflyktingar är de som kommer till Sverige från något av FN:s flyktingläger. Under 2010 fick 1799 personer uppehållstillstånd som kvotflyktingar i Sverige. Hur många asylsökande och kvotflyktingar som söker sig till Sverige hänger intimt samman med var i världen det är konflikter och oroligheter. Många asylsökande under 2010 kom från Serbien men den störst enskilda grupp som beviljades asyl från är från Somalia. Personer från länder där det råder stora svårigheter i att få tag på id-handlingar - till exempel Somalia - ska vid återföreningar med familjer i Sverige kunna styrka sin identitet som sannolik. Dessutom krävs DNA-analys för att säkerställa släktskap. Reglerna gäller barnfamiljer. Detta gör att antalet anhöriga som väntar på att få komma till Sverige samt flyktingar och kvotflyktingar kommer att öka till ca personer under Alla dessa sökande kommer inte att få stanna. Genom ett beslut i Migrationsdomstolen kommer kravet på identifiering av familjemedlemmar för anhörighetsinvandring att omprövas. Migrationsverket har ändrat sina riktlinjer för identifiering. Identiteten behöver nu enbart betraktas som sannolik. Efter regeringsskiftet 2006 inriktades politiken på att bryta utanförskapet. Integrationspolitikens mål ska nu främst uppnås genom generella insatser som når ut till hela befolkningen, oavsett födelseland eller etnisk bakgrund. Arbetslösheten bland invandrare är dubbelt så hög än hos de personer som är födda i Sverige. Undersökningar pekar på att det tar lång tid för en invandrare att få ett jobb el- 3

6 ler arbetsplatspraktik efter ankomsten till nya landet. I snitt tar det sju år med cirka fem år för män och dubbelt så lång tid för kvinnorna. Skillnader mellan olika befolkningsgrupper och kulturell bakgrund är en självklart. Mycket förklaras med att det är svårt för den som inte tidigare arbetat i Sverige att etablera sig. Man saknar erfarenhet, kontakter och vettiga ingångar. I januari 2012 bestod hela 85 procent av befolkningstillväxten (åldrarna 15-74) av personer födda utomlands, jämfört med året innan, vilket är en historiskt hög andel. Under bara fem års tid har andelen ökat från 50 till dagens 85 procent. En förskjutning har dessutom skett kring om var en invandrare blir placerad i Sverige sett mot tidigare erfarenheter. Migrationsverket är den myndighet som har första ansvaret för boendet vad avser flyktingar och asylsökande. Det finns två typer av boende EBO och ABO vilket kan sammanfattas med eget boende eller anläggningsboende. I det senare fallet får Migrationsverket ordna fram ett tillfälligt boende. I det andra fallet med eget boende flyttar personen in hos en bekant, släkting eller anhörig. Ofta på en ort och bostadsområde där det finns landsmän. Tidigare var andelen EBO, 6o procent mot ABO:s 40 procent. I dag är förhållandet tvärtom. Migrationsverket vittnar om att många fastnar i anläggningsboendet eftersom man inte hittar något annat boende på den ort dit flyktingen vill flytta. Ungefär 45 procent flyttar till storstäderna eftersom där finns störst chans till arbete och kontakter med landsmän. Resterande hamnar på orter med hög arbetslöshet och därmed än mindre chanser att få arbete. I många bostadsområden där det bor många invandrare är trångboddheten omvittnat stor. Detta är den direkta orsaken till att EBO sjunkit i förhållande till ABO. I de områden som växer befolkningsmässigt dvs. förorts- och pendlingskommuner till storstäder byggs mycket begränsat antal med nya bostäder. Samtidigt sker en avfolkning i små kommuner där det finns bostäder. Trenden finns att invandrare hamnar i avfolkningskommuner med låg tillväxt där det är ont om arbetstillfällen. I vissa kommuner som Södertälje utgörs nästan hela tillväxten av fler antal bidragstagare som inte har arbete. Kommuner med ett minskat antal boende är mer och mer beroende av de bidrag och stöd staten kan ställa upp med i kombination med det kommunala utjämningssystemet. Dessa kommuner har en enorm utmaning med den egna kommunala ekonomin. Befolkningstillväxt har hitintills alltid utgjort ett tecken på positiv utveckling. När befolkningstillväxten utgörs till 85 procent av invandring där gruppen generellt sätt har svårt för att komma in i samhället och hitta försörjning är det en utmaning för samhället att integrera fortare och hitta nya vägar för att få fler invandrare i arbete. Trycket ökar dessutom på storstäderna vad avser nya bostäder då urbaniseringen sker allt snabbare för varje år i Sverige. Statistiska Centralbyrån (SCB) prognostiserar fler personer i Sverige fram till år Hälften av kommunerna kommer ha en ökande befolkningstillväxt och den andra hälften av kommunerna ha en minskande andel befolkning. Men det är en prognos. Med etableringsreformen, som infördes för drygt ett år sedan, förflyttades stora delar av ansvaret för etableringen av invandrare till Arbetsförmedlingen. Kommunerna har dock ansvaret för SFI-undervisningen och till viss del med anskaffandet av bostäder. Alla kommuninnevånare måste få bostad. Migrationsverkets roll är initial och kortvarig och 4

7 lämnar över till Arbetsförmedlingen utan någon större utredning om personen som kan ligga till grund för etableringen av personen i landet. Att komma in i det svenska samhället med personnummer, öppnande av bankkonto etc. kräver tretton myndighetskontakter. Bara detta arbete tar någon månad eller två. Fortfarande är etableringen generell och inte anpassad till den individ som vill in i det svenska samhället. Egenansvar och delaktighet i integrationen I Sverige har vi länge förlitat oss på det offentliga för att lösa allehanda problem. Vi har bidragssystem, offentliga myndigheter som kontrollerar, handlägger och informerar, lagar och regler för det mesta och en offentlig byråkrati och kontrollapparat som många andra länder avundas oss. Ett av de områden där vi länge satt vår tilltro till staten är integrationen. Vi förlitar oss på att myndigheter avgör vem som får bosätta sig i landet, förser nyanlända med boende, lär dem språket och förser dem med de kunskaper de behöver för att leva och arbeta i landet. Samtidigt har allt fler röster höjts mot den misslyckade integrationen. I vissa fall utmynnar det i en främlingsfientlighet, som hos Sverigedemokraterna, i andra fall en kritik mot sittande eller tidigare regeringar som inte gjort tillräckligt för att integrera, gjort fel saker, släppt in för många eller för få invandrare av en eller annan typ och så vidare. Vi menar att det stora problemet är att hela ansvaret för att integrera en nyanländ ligger på det offentliga. Utan kontakt med samhället utanför stat, kommun och Myndighetssverige kommer integrationen aldrig att lyckas. Värderingar och förståelse för samhällets oskrivna regler går aldrig att lära sig i en skolbänk utan kräver en personlig, privat kontakt med andra människor som är vana vid dessa. Språkförståelsen kommer inte heller genom skolbänken och att öva med andra som har svenska som andraspråk utan genom att samtala i vardagssituationer med människor som har svenska som modersmål, något alla som någon gång läst ett främmande språk kan intyga. Det har gjorts ett antal försök att reformera integrationen de senaste åren och den senaste har kallats århundradets reform av regeringsföreträdare. Vad alla dessa reformer har gemensamt är att de agerar utifrån att förändra och effektivisera inom ramarna för nuvarande tankesätt. Vi menar att vi måste ta reformerna längre än så. Det är dags att tänka utanför lådan och lägga det praktiska ansvaret för integrationen på andra aktörer än de offentliga. Det är dags att integrationen på allvar fokuserar på individen, lämnar över mer ansvar på de nyanlända själva och använder sig av privata aktörer och även privatpersoner i integrationen. Hela samhället måste vara en del i en nyanländs introduktion till det svenska samhället för att processen ska fungera. 5

8 Nuläget Etableringsreformen Det är inte lätt... Jag har jobbat i offentlig sektor i snart 30 år och det här är det svåraste jag har satt tänderna i. Anne Linderoth, Arbetsförmedlingen Den 1 december 2010 trädde regeringens integrationsreform i kraft. Ansvaret för nyanländas etablering i det svenska samhället övergick därmed från kommunerna och Migrationsverket till Arbetsförmedlingen. Syftet var att underlätta och påskynda vissa nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet, samt att ge de nyanlända förutsättningar för egenförsörjning och stärka deras aktiva deltagande i arbets- och samhällslivet. 1 För att åstadkomma detta ska en individuellt utformad etableringsplan skapas. Arbetet med denna inleds genom samtal på Arbetsförmedlingen för att inventera utbildning, arbetslivserfarenhet, eventuell sjukdomsbild och andra saker som kan påverka arbetsförmåga eller utformning och val av de insatser som krävs för att etablera en nyanländ person i det svenska samhället och i synnerhet på arbetsmarknaden. En etableringsplan ska vara i maximalt 24 månader. 2 Insatserna i den individuellt utformade etableringsplanen som Arbetsförmedlingen ska förse en nyanländ med ska leda till att den nyanlände så snabbt som möjligt lär sig svenska, kommer i arbete eller högre studier samt i och med detta klarar sin egenförsörjning. I uppgifterna ingår också att hitta en bostad till de nyanlända som så behöver, med fokus även här på att bostaden ska ligga så till att den nyanlände kan klara sin egenförsörjning. 3 Migrationsverkets ansvar har genom detta blivit att enbart handlägga asylärenden och hjälpa till med boende och dagpenning under ansökningsperioden och högst 30 dagar efter denna. Därefter övergår ansvaret till Arbetsförmedlingen, som inleder med att hålla ett etableringssamtal med den nyanlände. Detta syftar till att kartlägga individens kunskaper och erfarenheter, behov och annat som kan vara relevant för att anpassa etableringsinsatserna. Under denna första period ordnas också boende för dem som behöver det. I och med att Arbetsförmedlingen är indelad i olika geografiska ansvarsområden, samt att många av insatserna under etableringsperioden, så som svenska för invandrare (SFI) genomförs i kommunal regi, inleds sällan någon form av aktiviteter inom ramen för etableringsplanen innan boendet är ordnat. Det anses olämpligt att inleda SFI-undervisning på en plats bara för att tvingas avbryta den mitt i och sedan börja på nytt på en annan plats. Dessutom är det en fråga om vem som ska finansiera vad. 1 Regeringens proposition 2009/10:60 2 Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, 7 3 Arbetsförmedlingens återrapportering 2011: Nyanländas etablering analys med kommentarer över reformens olika delar, sid 10 6

9 Detta leder till problem när Arbetsförmedlingen lyckas hitta en praktikplats som inte ligger i hemkommunen. Resor över kommungränser blir ett oklart ansvarsområde och resor över länsgränserna är inte att tänka på. 4 Etableringsplanens verktygslåda Arbetsmarknadspolitiska program Arbetspraktik Förberedande eller orienterande utbildning Fördjupad kartläggning/vägledning Praktisk kompetensutveckling Projekt Prova på plats Stöd till start av näringsverksamhet Upphandlad A-utbildning Yrkeskompetensbedömning Arbetsförberedande insatser Arbetsförberedande aktivitet Hälsofrämjande aktivitet Social aktivitet inför arbete Förbättra ditt arbetssökande Klargöra dina arbetsförutsättningar Söka arbete Vägledning till arbete Validering Arbetslivsinriktad rehabilitering Lots Aktivitet hos etableringslots Samhällsorientering Samhällsorientering Studier i svenska SFI A-D SFI Yrkesinriktad Svenska för akademiker Anställning Instegsjobb Lönebidrag Nystartsjobb Osubventionerat arbete inom etableringsplan Övriga studier Vuxenutbildning Källa: Arbetsförmedlingens återrapportering 2011: Nyanländas etablering analys med kommentarer över reformens olika delar, Bilaga 1 Kortare asyltid Regeringen gav inför år 2011 Migrationsverket i uppdrag att prioritera asylprövning och återvändande. Genom ett nytt arbetssätt har Migrationsverket därigenom kortat handläggningstiden för asylärenden tog det i genomsnitt 8,9 månader för en asylsökande att få besked om bifall eller avslag på asylansökan var tiden nere i 4,9 månader och trenden var stadigt minskande, med undantag för en tillfällig ökning i antalet ansökningar inkomna under hösten 2010 som därmed tog längre tid att handlägga. 5 Den kortare asyltiden medför dock att introduktionen till det svenska samhället inte hinner ta fart innan permanent uppehållstillstånd beviljas och den asylsökande därmed blir Arbetsförmedlingens ansvar. Tidigare bedrevs mer samhällsorienterande undervisning under asylperioden, många började lära sig svenska och en mer genomgående inventering av kompetenser, erfarenheter och annan bakgrundsinformation kunde genomföras. 4 Intervju med Anne Linderoth, Arbetsförmedlingen Västerås 5 Migrationsverkets delårsrapport 2011, Dnr , sid 3-4 7

10 Arbetsförmedlingens inledande kompetensinventering, som även förses med den information Migrationsverket hunnit anskaffa, tar därför längre tid än tidigare. På samma sätt tar det något längre tid att tillgodogöra sig samhällsorientering och SFI-undervisning. Arbetsförmedlingens etableringssamtal är dock redan i grunden mer ingående och har ett delvis annat fokus än Migrationsverket, därför är det inte ett problem att mer arbete lämnas till dessa. Problemet ligger snarast i en ökad tid för introduktion efter att uppehållstillstånd beviljats, vilket inte tagits hänsyn till i reformen där en etableringsplan ska vara i maximalt 24 månader. Bostäderna I och med att Arbetsförmedlingen fick huvudansvaret för integrationsåtgärderna så blev de också ansvariga för att hjälpa nyanlända att hitta ett boende. När detta ansvar låg på kommunerna så letade dessa efter boende inom de egna kommungränserna, ofta inom ramen för de kommunala bostadsbolagen. När Arbetsförmedlingen tog över förändrades såväl fokus som kontaktnätet. Nu ligger fokus på att den nyanlända ska komma i arbete och därför söker Arbetsförmedlingen i första hand bostäder på de orter där det kan antas finnas arbete. Det innebär i praktiken att bostäder ska hittas i storstadsområdena. Samtidigt finns inte längre de naturliga kontakterna med bostadsbolag, då det inte finns några statligt ägda bostäder. Dessutom måste kommuner oftast övertalas att ta emot nyanlända, något som kan vara svårt då många kommuner, trots reformens målsättning med arbete och egen försörjning, förutsätter att en nyanländ kommer att innebära en flerårig belastning på socialbidragskontot. Följden har blivit att det tar allt längre tid för en nyanländ att få ett boende efter beslut om permanent uppehållstillstånd och därmed ska lämna Migrationsverkets anläggningsboende (ABO) för att gå vidare till egen bostad. Den som under asylprocessen haft ett så kallat eget boende (EBO), i praktiken oftast som inneboende hos släktingar, vänner eller bekanta, kan knappt alls räkna med någon hjälp från Arbetsförmedlingen att hitta en egen bostad. Totalt hade personer anmält till Arbetsförmedlingen att de hade behov av hjälp med bosättning till och med september Av dem hade personer fått en anvisad bostad och 979 av dessa hade också flyttat in i sin nya bostad. 6 Det innebär att personer, eller 56 procent, fortfarande saknade ett eget boende och alltså satt fast antingen i Migrationsverkets anläggningsboenden eller som inneboende i någon annans bostad. De som ändå fått hjälp med boende har dock fått vänta i genomsnitt 83 dagar, något kortare om de bott på något av Migrationsverkets anläggningsboenden. Det har dock tagit 98 dagar, drygt tre månader, innan de faktiskt kunnat flytta in i sin nya bostad. Detta har också som effekt att Migrationsverket tvingas att ta ut hyra av de nyanlända under denna period, en helt oförutsedd effekt som också kan leda till att dagpenningen snabbt äts upp. 7 6 Arbetsförmedlingens återrapportering 2011: Nyanländas etablering analys med kommentarer över reformens olika delar 7 Intervju med Ulrik Åshuvud, Migrationsverket 8

11 Tid från beviljat uppehållstillstånd till anvisning, fördelat på kategori, september 2011 (antal personer inom parentes) ABO (1 293) EBO (195) Totalt (1 488) Genomsnitt, antal dagar Andel inom fyra veckor 16% (211) 2% (4) 14% (215) Andel bortom fyra veckor 84% (1082) 98% (191) 86% (1273) Källa: Arbetsförmedlingens återrapportering 2011: Nyanländas etablering analys med kommentarer över reformens olika delar Tid från beviljat uppehållstillstånd till faktisk bosättning, september 2011 ABO (737) EBO (61) Genomsnitt, antal dagar Andel inom åtta veckor 17% (128) 5% (3) Andel bortom åtta veckor 83% (609) 95% (58) Källa: Arbetsförmedlingens återrapportering 2011: Nyanländas etablering analys med kommentarer över reformens olika delar Det blir också allt mer trångbott. Tidigare valde ungefär 60 procent av de nyanlända att under asyltiden bo i olika former av eget boende. Idag väljer istället 60 procent att bosätta sig i Migrationsverkets anläggningsboende under asyltiden. 8 De lägenheter som finns börjar alltså inte bara bli fulla utan överfulla. Det blir allt fler människor som behöver hjälp med boendet, samtidigt som det blir allt större brist på bostäder 9 speciellt i de regioner där jobben finns och ansvaret för att hitta bostäder har övergått till en myndighet som aldrig tidigare har haft ansvar för liknande frågor. Bidragen Under perioden som en asylsökande väntar på beslut betalas en dagpenning på 231 kronor per dag ut från Migrationsverket. Efter att permanent uppehållstillstånd beviljats betalas denna ut i max 30 dagar, därefter betalas en annan dagpenning på 308 kronor per dag ut av Försäkringskassan, men beslutet fattas och administreras av Arbetsförmedlingen. I praktiken kan den första utbetalningen av denna dagpenning dröja. Den första dagpenningen betalas ut två veckor efter att Arbetsförmedlingen fattat beslut om den. För att Arbetsförmedlingen ska kunna registrera en person i sitt system krävs dock ett svenskt personnummer. Ansvarig för att tilldela personnummer är Skatteverket, vilket innebär att flaskhalsar och långa handläggningstider på denna myndighet fördröjer beslutet från Arbetsförmedlingen. Det är inte ovanligt att det kan ta en månad från sista utbetalningen från Migrationsverket till den första utbetalningen från Försäkringskassan. Detta innebär att en person kan tvingas söka akut stöd från en kommuns socialförvaltning under denna period, vilket givetvis inte är meningen. Försörjningsstödet (tidigare socialbidrag) innebär många problem för den som är nyanländ. Vissa kommuner nekar en nyanländ försörjningsstöd med hänvisning till att deras 8 Siffror från Migrationsverket, datakörning 3 februari Bostadsmarknaden , Boverket, s. 22 9

12 försörjning ska skötas av Försäkringskassan och inte av kommunen under etableringsperioden. Efter etableringsperiodens slut måste den som ännu inte kunnat säkra sin egen försörjning vända sig till socialförvaltningen igen, vilket innebär att alla eventuella tillgångar, så som en bil som skulle kunna bidra till att hitta ett arbete, måste säljas innan det kan bli aktuellt med försörjningsstöd. De olika systemen för bidrag och stöd visar sig ha fortsatt stora problem med samordning och överlämning, trots reformen, vilket gör att nyanlända hamnar mellan stolarna och därmed försätts i en akut ekonomisk situation. Arbetsmarknaden Det är höga trösklar för att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Svensk arbetsmarknad har under en längre tid genomgått en omställning mot mer kvalificerade yrken som kräver allt längre utbildning. Den som kommer som nyanländ har svårt att ta sig in på denna arbetsmarknad. Arbetsförmedlingens kartläggning av de nyanländas utbildningsnivå och yrkeskunskaper visar att endast 49 procent av målgruppen för etableringsplanerna har någon form av formell utbildning. Omkring hälften av dessa har mindre än motsvarande nio års grundskoleutbildning. Endast 20 procent av de nyanlända har en utbildning som motsvarar gymnasium eller högre eftergymnasial utbildning. 10 Det är lätt att förstå svårigheterna att komma in på en arbetsmarknad där gymnasiekompetens ofta är ett krav för även de minst kvalificerade tjänsterna. 30% 25% 20% Andel 15% Kvinnor Män 10% 5% 0% Förgymnasial utbildning kortare än 9 år (2 903) Förgymnasial utbildning 9 (10) år (664) Gymnasial utbildning (1 128) Eftergymnasial utbildning, kortare än två år (200) Eftergymnasial Forskarutbildning utbildning, två år (10) eller längre (715) Andel fördelat på utbildningsnivå, september Antal personer inom parentes. Källa: Arbetsförmedlingen Trots detta finns det faktiskt vissa typer av arbeten även för den som helt saknar utbildning och till och med är analfabet. För vissa typer av lågkvalificerade yrken är det ett talat språk som är det viktiga, inte att kunna läsa och skriva. Därför är det fullt möjligt även för den som enbart kunnat tillgodogöra sig språket i talad form att hitta arbete. 11 Det handlar i dessa fall om att Arbetsförmedlingen tar en aktiv roll i att hitta praktikplats eller anställning och handledning i de fall detta behövs. Därför finns det fler arbeten än 10 Arbetsförmedlingens återrapportering 2011: Nyanländas etablering analys med kommentarer över reformens olika delar 11 Intervju med Anne Linderoth, Arbetsförmedlingen 10

13 många tror, men de räcker i dagsläget inte för att täcka upp behovet, vilket återspeglas i de höga arbetslöshetssiffrorna för personer med utländsk bakgrund ca 15 % mot ca 5,5 % för infödda svenskar. 12 Det är också så att formell utbildningsnivå inte alltid berättar hela sanningen. Det är inte alls ovanligt att en nyanländ kan mer än den formella utbildningen antyder. Ofta kan en nyanländ ha lärt sig att exempelvis läsa och skriva på det egna språket utanför skolans ram. Civilsamhällets roll är av förklarliga skäl större i länder där formella institutioner och nationell infrastruktur inte är lika välutvecklade som i Sverige. Det svåra för svenska myndighetsföreträdare är att inse att svenska förhållanden och förutsättningar inte går att rakt av applicera på den som kommer hit från ett annat land som flykting. Det gäller såväl utbildning som yrkesmeriter. Myndighetskontakter Jag har jobbat länge i offentlig verksamhet och har hyfsad koll på läget, men jag förstår att man som nyanländ har svårt att förstå detta även jag som erfaren och svensk skulle bli förvirrad av hela den här administrationen. Anne Linderoth, Arbetsförmedlingen Även om Arbetsförmedlingen har fått det övergripande ansvaret för en nyanländs etablering i det svenska samhället kvarstår det faktum att en stor mängd myndigheter är inblandade i varje nyanländs liv, fler än för den genomsnittlige svenske medborgaren. Det förekommer att en nyanländ tvingas ha upp till 13 olika myndighetskontakter under sin etableringsperiod, 10 olika myndighetskontakter är inte alls ovanligt. Utöver det tillkommer kontakter med olika privata anordnare av olika aktiviteter. Pappersarbetet under perioden direkt efter att permanent uppehållstillstånd beviljats är massivt, för såväl den nyanlände själv som för Arbetsförmedlingen, andra inblandade myndigheter och privata aktörer. Ansvaret för en nyanländ kommer att lämnas över från Migrationsverket till Arbetsförmedlingen när denne får permanent uppehållstillstånd. Det innebär att myndighetskontakterna i framtiden sker med Arbetsförmedlingen. I samband med detta ska en nyanländ också tilldelas ett personnummer, ett ansvar som ligger på Skatteverket. I väntan på detta kommer inte mycket att kunna göras, då myndighetskontakter ofta förutsätter ett personnummer. När så personnumret är tilldelat tar nästa steg vid och de första mötena mellan Arbetsförmedlingen och den nyanlände går åt till dessa kontakter och den pappersexercis som medföljer. Det skulle kunna se ut på följande sätt: För att en flykting ska kunna tilldelas en handläggare på kommunens integrationsenhet, måste kontakt tas med integrationsenhetens samordnare. När en handläggare är utsedd kommer kontakterna med integrationsenheten istället att ske med denne. Dessutom kommer många nyanlända att ha ett inkomstglapp mellan Migrationsverkets dagersättning under asyltiden och den etableringsersättning som betalas ut från Försäkringskassan. Därför kommer det också att krävas kontakt med kommunens socialkontor för att ordna med försörjningsstöd. Naturligtvis krävs det också kontakter med Försäkringskassan för att ordna med utbetalning av etableringsersättningen, bostadsersättning, eventuell föräldrapenning, barnbidrag etc. 12 SCB:s officiella statistik för kvartal 4,

14 Därefter tillkommer kontakter med Arbetsförmedlingen och, om det är oklart huruvida en nyanländ tillhör etableringsreformen eller inte, med Migrationsverket. Sen krävs det givetvis kontakter med SFI-anordnaren, kanske med kommunens vuxenutbildningscentrum och förstås den kontinuerliga kontakten med etableringslotsen. Dessutom måste ytterligare kontakt tas med kommunen för att bedöma behov och rätt till plats i förskola i de fall det finns barn i förskoleålder. I vissa fall krävs det också kontakter med sjukvården, för att avgöra arbetsförmåga, samt kontakt med Arbetsförmedlingens egna specialister på området. Dessa specialister inkluderar psykologer, arbetsterapeuter och socialkonsulenter. Beroende på individuella omständigheter kan listan göras längre. 13 SFI Svenska för invandrare (SFI) är precis som annan undervisning på grundläggande nivå en kommunal angelägenhet. I praktiken utförs den oftast av privata aktörer, där Lernia och Academedia är två av de största aktörerna. SFI-undervisningen ska i genomsnitt omfatta minst 15 timmars undervisning per vecka över en fyraveckorsperiod, även om det är möjligt att understiga detta om eleven begär det och det är förenligt med utbildningens syfte. 14 Utbildningen ska också kunna gå att kombinera med förvärvsarbete 15 eller, i förekommande fall, praktik. På många håll har denna minimigräns i praktiken blivit även ett maximum, i ett försök att spara in pengar. Då dagens upphandlingssystem ger betalt per tidsenhet en elev deltar i SFI så blir det naturligt för kommunerna att söka att minimera den tid eleverna har lärarledd undervisning. Istället får eleverna mycket tid för självstudier, vilket givetvis försvåras 13 Intervju med Anne Linderoth, Arbetsförmedlingen 14 Skollag 2010:800, 22 kap Skollag 2010:800, 22 kap. 8 12

15 när de enda studiekamrater de har saknar det språk som ska läras in. Samtidigt finns det goda exempel på hur undervisningen kan bedrivas friare och ändå uppnå goda resultat genom att använda ny teknik. I Jönköping har Lernia under ett drygt års tid bedrivit en försöksverksamhet med surfplattor i SFI-undervisningen. Varje elev får låna en surfplatta med obegränsad surftrafik och kan bära med sig den överallt. Detta stimulerar till inlärning även på tider utanför ordinarie undervisningstimmar. 16 Plattan kan användas för att komma åt lexikon eller översättningstjänster även i vardagen. Tillgång till litteratur och övningsapplikationer finns också och eleverna övar även sitt ordförråd genom att spela exempelvis Wordfeud med varandra. Kostnaden för surfplattorna bärs av Lernia inom ramen för det avtal de har med kommunen och projektet har visat sig kunna bära sina egna kostnader, genom att lokalerna kan utnyttjas effektivare när inlärningen kan ske friare med avseende på både tid och lokal. 17 Ytterligare en positiv effekt är att surfplattorna tjänar som komplett IT-lösning för en grupp människor som inte sällan står utan egen tillgång på dator och internetuppkoppling i hemmet. Förutom att mycket information från svenska myndigheter primärt finns tillgänglig på nätet, så går det också att samtala med släktingar och vänner såväl inom Sverige som i hemlandet via Skype. De positiva effekterna är således inte begränsade till SFI-undervisningen. Praktik och nystartsjobb Idag kan arbetsgivare som anställer en nyanländ få stöd från Arbetsförmedlingen. Kraven för att beviljas det som kallas instegsjobb är att den som anställs ska ha fått uppehållstillstånd de senaste 36 månaderna. samtidigt läser SFI. är inskriven hos arbetsförmedlingen som arbetssökande. Ersättningen som utgår från Arbetsförmedlingen uppgår till 80 procent av lönekostnaden, maximalt 800 kronor per dag. Denna ersättning beviljas för sex månader i taget och totalt kan man ha stödet i 24 månader. Både hel- och deltidsarbeten omfattas.18 Inom ramen för SFI-undervisningen sker det också praktik idag. I de fall det också förekommer yrkeskompetensbedömning inom ramen för praktiken kan arbetsgivaren få en viss ersättning, men om detta inte sker utgår ingen ersättning alls till den som tar emot en nyanländ på praktik. 19 I praktiken betyder detta att en arbetsgivare inte kan få ersättning för att arbetskraft måste avsättas för att handleda en nyanländ och där det sannolikt också finns en viss språkbarriär att överbrygga, vilket tar extra tid. Det kan få många företag att dra sig för att ta emot en nyanländ på praktik. Det finns många exempel där praktik setts som förhållandevis meningslös och till och med avbrutits på grund av bristande resurstilldel- 16 Surfplattor revolutionerar svenska för invandrare, pressmeddelande från Lernia, Intervju med Mikael Andersson, presschef Lernia 18 Arbetsförmedlingens informationsblad om instegsjobb för nyanlända 19 Förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program, 33 a 13

16 ning i form av exempelvis handledning. Praktik där syftet varit väldigt oklart är inte heller ovanligt. Vad händer efter 24 månader? Vid etableringsplanens slut upphör också etableringspengen. Från detta datum behandlas den nyanlände på samma sätt som alla medborgare i Sverige. Det är upp till Arbetsförmedlingen att inom ramen för ordinarie arbetsmarknadspolitiska åtgärder ordna jobb eller på annat sätt försöka få individen till arbete. Om det inte finns egen försörjning, vilket är normalfallet vid denna tid, kommer kommunen att betala ut försörjningsstöd till personen. Så länge en nyanländ inte kommer i arbete innebär detta en ekonomisk belastning för kommunen. Eftersom mediantiden för att komma i arbete ligger på ungefär sju år, är det självklart att väldigt få kommer att ha egen försörjning efter endast 24 månader. Trots det finns det inga speciella åtgärder för att underlätta för en grupp människor som har längre till arbetsmarknaden än de flesta, både på grund av att deras kompetens inte motsvarar svensk standard och på grund av fördomar om denna grupp. 14

17 Fallstudie: Västmanland En historia av immigration Vi har valt att studera Västmanlands län i en så kallad case-study. Orsaken är att det hade blivit alltför omfattande att ta in samtliga läns utveckling med etableringsreformen och erfarenheter kring invandringen. Västmanland har både stor stad som glesbygd. Huvudparten av invandrarna hamnar i eller runt Västerås av förklarliga orsaker varför huvudparten av studien handlar om erfarenheterna i Västerås. Västmanlands historia av invandring har djupa rötter. Redan för flera hundra år sedan tog man emot framför allt Valloner, som arbetade i gruvindustrin och bruksorterna. På 1900-talet, med den ökade industrialiseringen, tog migrationen fart på allvar, tidigare än på många andra håll i Sverige. Västerås tog emot många invandrare från södra och mellersta Europa. Den största nationella gruppen inom den mångnationella församlingen var naturligtvis redan från början italienarna, eftersom de arbetskraftssökande svenska företagen redan under slutet av 1940-talet hade sänt ut rekryteringsexpeditioner just till Italien. Det var främst ASEA i Västerås som behövde arbetskraft. Denna arbetskraftinvandring fortsatte under 50- och 60-talet. De flesta har invandrat efter 1954, då passfrihet och arbetsfrihet infördes för nordiska medborgare. Det stora antalet finländare som invandrade av arbetskraftsskäl på 1960-talet bosatte sig i vissa kommuner som Surahammar vilket är en bruksort. De nordiska medborgarna utgjorde år 1955 ca. 60 procent av de utländska medborgarna i Sverige, och de som kom från Finland var den i särklass största immigrantgruppen. Arbetskraftsmigrationen till Sverige ökade kraftigt under 1960-talet. Under första halvan av 1960-talet hade Sverige den snabbaste ekonomiska tillväxten i sin historia. Immigrationen från Jugoslavien, Grekland och i viss mån Turkiet ökade sin andel av den totala invandringen i slutet av 60-talet. Till Västerås med omnejd kom många från Jugoslavien. Under 80- och 90-talen har arbetskraftsinvandringen minskat. En annan typ av invandring med flyktingar som politiskt förföljda har kommit till Västmanland liksom i övriga Sverige. Anhörighetsinvandringen har dessutom ökat invandrargruppen rejält. Invandringen till Västmanland har varierat kraftigt år från år under de senaste 20 Åren. Invandrare från de nordiska länderna har en förvärvsgrad som ligger närmare de sverigefödda än de utomnordiskt födda. Av Västmanlands invånare är ca 15 % födda utomlands. Under 2011 kom det invandrare till Västmanland. Av dessa kom från anläggningsboende och var anvisade kvotflyktingar och 2013 är prognosen respektive personer. Procentuellt sett ungefär lika många från anläggningsboende som kvotflyktingar. Men i denna prognos finns inte de nya bestämmelserna om anhöriginvandring med. Det torde öka antalet rejält. Meritportföljen I Västmanland har det under en tid pågått ett projekt med en meritportfölj i samarbete mellan länets tio kommuner, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen, Folk- 15

18 hälsobyrån och Västmanlands kommuner och landsting (VKL). Projektet delfinansieras av Europeiska flyktingfonden. 20 Meritportföljen är en fysisk mapp där en nyanländ invandrare samlar alla dokument som visar på kompetens, meriter, betyg etc. En del i arbetet med meritportföljen är yrkesidentifieringen, där den nyanlände anvisas till ett företag eller en utbildare som gör en bedömning av kompetens och yrkeskunskaper. Många som saknar formell utbildning eller betyg kan utföra yrken och genom att testa kunskaper, snarare än att titta på formella betyg och beställa validering av dem, är det möjligt att skapa intyg för den svenska arbetsmarknaden. Det går också att identifiera de saker som saknas för att få behörighet motsvarande den som krävs av branschen i Sverige. I detta steg är det viktigt att komma ihåg att hela världen inte fungerar likadant som Sverige. En person kan mycket väl vara kombinerad rörmokare och elektriker i sitt hemland, något som får anses mycket ovanligt i Sverige. Här håller vi oss ofta till ett yrke. Den som ska kartlägga och sedan anvisa måste ha ett öppet sinne för att det ska fungera. Meritportföljens innehåll är inte bara en grund för att söka arbete. Genom att kartlägga kompetenser och kunskaper är det också möjligt att anpassa SFI-undervisningen och andra åtgärder till individen. Dessutom är det en bra övning i språk för den nyanlände att gå igenom de dokument som finns samt skriva egna dokument att lägga till portföljen. SFI På många mindre orter sker all SFI-undervisning genom kommunernas försorg, framför allt genom vuxenutbildningarna. SFI-undervisningen i Västerås sker istället i privat regi, där kommunen upphandlar undervisningstjänsterna från ett flertal aktörer. Det innebär också en viss valfrihet för den som ska läsa SFI, eftersom det är möjligt att välja mellan de olika aktörerna. Aktörerna får här, precis som på andra ställen där dessa tjänster upphandlas, ersättning per elev och antal undervisningstimmar. Ersättningen varierar beroende på avtal samt målgrupp för undervisningen. Den lägsta ersättningen ligger på ungefär 35 kronor per närvarotimme och den högsta på ungefär 55 kronor per närvarotimme. Den högre ersättningen utgår till exempelvis personer som parallellt med SFI-undervisningen är i rehabiliteringsåtgärder av olika former. 21 Utöver detta utgår en högre ersättning per närvarotimme för personer som genom SFI-anordnaren har praktik eller annan sysselsättning parallellt med undervisningen. 22 Flera av aktörerna arbetar också aktivt med praktik inom ramen för SFI-undervisningen. Det är större andel SFI-studerande som kombinerar studierna med praktik än på många andra håll i landet. Detta fokus på att kombinera SFI-undervisningen med praktik ger Västmanland en viss särställning. Det visar sig också att flera SFI-anordnare är bättre på att skaffa fram praktikplatser än vad Arbetsförmedlingen är. Det finns trots detta fortfarande problem med att hitta praktik och alla som skulle vilja har inte möjlighet att komma ut på praktikplatser. Exempelvis tar landstinget i Västmanland inte emot praktikanter, inte ens utbildade läkare, tandläkare eller undersköterskor som kommit hit som flyktingar. 20 Liten handbok för meritportfölj, Länsstyrelsen i Västmanland i samarbete med Europeiska flyktingfonden 21 Intervju med Bengt Larsson, chef för Vuxenutbildningscentrum i Västerås 22 Riktlinjer och krav för SFI-undervisning för flyktingar och invandrare, Västerås stad 16

19 Samtidigt söker landstinget i Västmanland, precis som på många andra håll i Sverige, efter utbildad personal på just dessa områden i andra länder och placerar dem på intensivkurser i svenska. Situationen är inte unik, det finns mycket kompetens inom landets gränser som inte tas tillvara och istället betalar landstingen dyra pengar för att hitta den kompetens som efterfrågas. Bostadssituationen I Västerås är bostadssituationen tuff. Det finns i det närmaste inga lediga lägenheter och det är få som kan få ett permanent boende efter att uppehållstillstånd beviljats. De flesta inflyttade bor i Migrationsverkets anläggningsboenden eller som inneboende hos bekanta eller släktingar. I Västmanland som helhet är situationen något bättre och i flera av kommunerna omkring Västerås bor det många personer med utländsk bakgrund. I Boverkets rapport om bostadsmarknadens utveckling bekräftas dessa siffror. I Västerås är det i det närmaste omöjligt att hitta en bostad, samtidigt som det i Surahammar, Hallstahammar och Köping finns planer på att riva lägenheter. 23 Med bättre pendlingsmöjligheter skulle det vara möjligt att flytta nyanlända till dessa lägenheter istället för att riva dem. Det kräver också en större flexibilitet när det kommer till var SFI och andra etableringsaktiviteter bedrivs i relation till bostadsorten. Då pengarna för SFI kanaliseras via kommunerna innebär det dock att det är svårt för en invandrare i Fagersta att ta del av SFI-undervisningen i Västerås. På samma sätt är det svårt att få till andra aktiviteter inom etableringsplanen om de sker utanför hemkommunen. Inte heller är det lätt att få till stånd praktik i andra kommuner, av samma skäl. Fanns det större möjligheter till rörlighet över kommun- och länsgränser skulle etableringens sannolikt underlättas. Arosdöttrarna Arosdöttrarna är ett ideellt initiativ, där kvinnor med invandrarbakgrund hjälper nyanlända kvinnor att lära sig svenska och förberedelser för att komma i arbete. Arosdöttrarna finansieras av ABF. Stora delar av undervisningen sker på kvinnornas hemspråk, en förhållandevis unik metod i sammanhanget. Utbildningen sker i tre steg. I det första steget är det fokus på språkträning, datorkunskap och samhällsorientering. Steg två är en förberedande yrkesutbildning, inklusive praktik. Steg tre är en yrkesutbildning som går över ett helt år och kombineras med tre veckor teoretisk utbildning och tre veckor praktik. Återigen ser vi exempel på att praktik och arbetslivsförankring är viktiga delar i etableringen och även i språkundervisningen. Utöver det rena utbildningsarbetet, hjälper Arosdöttrarna till att skapa nätverk som bidrar till etablering i samhället och kanske också till arbete. Dessutom bedrivs arbete med jämställdhet och seminarier om hedersvåld och andra frågor arrangeras Bostadsmarknaden , Boverket 24 Arosdöttrarnas webbplats, 17

20 Slutsatser Bostadsfrågan Bristen på bostäder blir allt mer akut, 25 vilket påverkar alla samhällsgrupper. Varje år beviljas ungefär personer permanent uppehållstillstånd i Sverige. Dessa personer måste givetvis ha någonstans att bo. Efter en dom i Migrationsöverdomstolen 26 och en proposition som väntas under våren 27, kommer det också bli lättare att styrka släktskap genom DNA i de fall det saknas giltiga identitetshandlingar. Detta kommer att öka anhöriginvandringen under en period Migrationsverket har för 2012 skrivit upp sin prognos för anhöriginvandring med , från förväntade personer till Samtidigt är det redan idag svårt att hitta bostäder till dem som behöver. Bostäder kommer framför allt att behövas i storstadsområdena, då det är där majoriteten av jobben finns. Då det är ett uttalat mål att etableringsinsatser och integration ska leda till självförsörjning är det en naturlig följd att bosättning måste ske i de regioner där det finns arbeten. Då nyanlända ofta har dålig ekonomi är det billiga och effektiva bostäder som måste byggas. Prognoserna tyder på att bostadssituationen för nyanlända kommer att bli akut någon gång i början av 2013 och innan dess måste alltså fler billiga bostäder ha börjat färdigställas i storstadsområdena. Den typ av bostäder som behövs för att säkra bostäder åt nyanlända är samma typ av bostäder som behövs för att tillgodose behovet av bostäder för unga. Det innebär att de åtgärder som kan komma i fråga kommer att kunna lösa båda problemen. Detta är dock en större fråga än vad som kan utredas inom ramen för denna rapport. Värdering av meriter och kompetens Idag genomförs en kompetensinventering inom ramen för etableringssamtalen på Arbetsförmedlingen. Vad som saknas är idag fungerande system för att validera de kompetenser som framkommer under dessa samtal. Det finns viss möjlighet till praktik eller andra prov, men då det idag saknas ersättningssystem eller andra incitament för företag att hjälpa till med detta, blir det sällan gjort. För att kunna validera kompetens och kunskap måste fungerande ersättningssystem och strukturer skapas. De flesta kompetenser bör kunna valideras av gymnasieskolor eller anordnare av yrkesutbildningar. Dessa kan då utvärdera och testa en nyanländs kunskaper inom vissa områden, utfärda intyg på de kompetenser som finns samt lämna utlåtanden om vilka kunskapsområden som kan behöva kompletteras för att den nyanlände ska få de kompetenser som efterfrågas och krävs på den svenska arbetsmarknaden. Denna merit- och kompetensinventering ska vara en av de viktigaste grundstenarna när etableringsplanen tas fram. För att underlätta presentationen av de intyg och andra dokument som kommer fram genom denna validering, föreslår vi att de samlas i elektronisk form och blir tillgängliga genom en surfplatta. För att detta ska fungera måste varje nyanländ förses med en så- 25 Outhyrda bostadslägenheter i flerbostadshus den 1 september 2011, samt Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok, båda publikationer från SCB 26 Målnummer UM Riksdag & Departement 30 januari 2012, 28 Migrationsverkets verksamhets- och kostnadsprognos, 22 februari

21 dan. Som vi sett i tidigare exempel har det också visat sig att användningen av surfplattor i SFI-undervisningen har givit goda resultat och försöken har varit kostnadsneutrala. Dessutom har surfplattorna blivit ett stöd även i vardagen samt fungerat som IT-lösning för familjer som annars inte haft tillgång till internet på samma sätt som de flesta förutsätts ha i dagens allt mer digitala samhälle. En surfplatta till varje nyanländ kan låta dyrt, men genom besparingar som görs på andra områden och genom den snabbare etableringsprocess de skulle kunna medföra, menar vi att denna satsning ändå kommer att bli en samhällsekonomisk vinst. Integrationspeng En del i etableringsreformen är ett större fokus på individen och att etableringsplanen ska vara individuellt anpassad. Samtidigt kvarstår problemen att många olika anordnare ska passa in varje individ i en standardmall samt att samordningen mellan anordnarna av olika aktiviteter ofta är låg eller obefintlig. Individen har också bara en begränsad valfrihet och väljer i första hand anordnare av de olika aktiviteter som Arbetsförmedlingen anser ska ligga till grund för etableringen. Anordnare av olika aktiviteter får idag ofta ersättning baserat på den period en nyanländ har varit i deras åtgärder. Undantaget är etableringslotsarna, som får ersättning delvis beroende på resultat. En nyanländ själv har en så kallad SFI-bonus för att ta sig igenom SFI-undervisningen på kortare tid, men hittills har den haft magra resultat och i princip bara betalats ut till dem som ändå skulle klarat undervisningen på kortare tid. För aktivitetsanordnarna finns sällan några incitament för att hjälpa den nyanlände genom aktiviteten snabbare, snarare tvärtom. Ersättningssystemet för de olika etableringsaktiviteterna måste göras om från grunden. Vi föreslår att ersättningen görs om till ett rent pengasystem. Då ökar valfriheten för den nyanlände. Pengen följer då med den nyanlände och sitter inte, som idag, fast hos kommun eller andra geografiskt bundna aktörer. Istället för att kommunen får generella stöd för bosättning, SFI etc så kommer pengasystemet göra att kommuner och andra aktörer endast får betalt för tjänster de faktiskt levererar. Vi föreslår också att ersättningen betalas ut först när resultat uppnåtts, vilket ökar incitamenten för aktivitetsanordnarna att få den nyanlände genom systemet. Om upphandlingen av tjänster baseras på mål istället för metoder och aktiviteter ökar också möjligheterna att använda en komplett verktygslåda på ett mer samordnat sätt. Istället för att hela ansvaret för samordning läggs på Arbetsförmedlingen föreslår vi att samordningsansvaret övergår till etableringslotsarna, som med en integrationspeng till sitt förfogande ansvarar för de aktiviteter som den nyanlände anses behöva. I vissa fall kommer det inom den egna organisationen att finnas kompetens för att anordna vissa aktiviteter, men de tjänster som inte finns under det egna taket får köpas in från andra aktörer. Genom att fördela ansvaret bättre och koppla ersättningarna till prestation skapas goda incitament för ökad samordning och fokus på resultat. Pengen ska givetvis också användas för tjänster som leder till att en nyanländ får en bostad. Sedan Arbetsförmedlingen tog över bostadsförmedlingen har väntetiderna för eget boende ökat och fortsätter att göra så. För att snabba på den processen måste ansvaret för bostadsförmedling överföras till experter på området, istället för att ligga på en myndighet som i första hand arbetar med arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I förlängningen öppnar detta för fler bostadsförmedlare i såväl privat som offentlig regi. 19

22 Integrationspengen blir med andra ord det ramverk som finns för etablering. I de fall pengen tar slut innan nödvändiga åtgärder är genomförda fullt ut, eller där nya åtgärder framkommer som nödvändiga eller önskvärda för etableringen, måste det vara möjligt att ansöka om ytterligare medel. Dessa ansökningar måste bedömas individuellt och den nyanländas ökade möjligheter till snabb etablering ska vara vägledande för beslutet. Ansvaret för att formellt besluta om och praktiskt betala ut pengen bör övergå till Migrationsverket under hela etableringsfasen. Redan idag sköter Migrationsverket vissa utbetalningar även efter att deras formella ansvar för den nyanlände upphört, så detta bör inte vara något problem. Integrationsråd Generella stöd och åtgärder i integrationspolitiken måste vägas upp med insatser som helt anpassas efter individen. Tillsammans med den Integrationspeng som sätts av för varje person måste insatser riktas och anpassas efter varje individ. Varje individ har olika bakgrund olika förutsättningar för att kunna klara sig i det svenska samhället. Tidigare har Integrationsråd använts för att samla invandrarföreningar med kommunen för att på så sätt skapa en slags dialog. Vi använder ordet för att skapa en sammanslutning av resurser för individen som är invandrad. Ett individfokus istället för att prata genom representanter. I ett Integrationsråd vägs individens all bakgrund och yrkeserfarenheter samman. Det gäller även hur snabbt personen har möjlighet att kunna lära sig det svenska språket. Till första mötet med Integrationsrådet skall en validering göras av de yrkeskunskaper personen har. Rådet diskuterar med personen om förutsättningar, studietakt, yrkeskunskaper etc. En plan bestäms över vilka insatser som skall göras och i vilken takt personen skall läsa SFI etc. I Integrationsrådet finns representanter för Arbetsförmedlingen, kommunens integrationsenhet, vald SFI-utbildare, vald Lots, tolk och vid dess första möte även representant för Migrationsverket. En individuell plan ställs samman efter mötet som läggs in i personens egen läsplatta. Integrationsrådet har uppföljande möten inom sex månader efter första mötet för att stämma av hur planen följs. Minst fyra möten görs under tiden för etableringsplanens 24 månader. En ny etableringsplan Idag varar etableringsplanen i maximalt 24 månader. På den tiden ska en nyanländ lära sig svenska och komma i egenförsörjning, antingen genom arbete eller påbörjade studier. Det vore lovvärt om så var fallet men verkligheten ser annorlunda ut. I praktiken är mediantiden från folkbokföring till arbete ungefär 7 år; 5,5 år för män och över 10 år för kvinnor. 29 Etableringsplanen har i dagsläget inga förutsättningar för att uppfylla sina egna mål under den tidsram som är avsatt. Efter 24 månader kommer istället den stora majoriteten att hänvisas till försörjningsstöd och att söka arbete på egen hand efter bästa förmåga. Tanken med etableringsplanen är god, men den måste definieras utifrån måluppfyllelse och inte tidsbegränsas. 29 Aktiv väntan - asylsökande i Sverige, SOU 2009:19, sid