UTVÄRDERING AV FÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA MED INRIKTNINGEN ÄLDRE PERSONER. En före-och efterstudie

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTVÄRDERING AV FÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA MED INRIKTNINGEN ÄLDRE PERSONER. En före-och efterstudie"

Transkript

1 UTVÄRDERING AV FÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA MED INRIKTNINGEN ÄLDRE PERSONER. En före-och efterstudie Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser (CEPI) Medicinska fakulteten, Lunds universitet

2 SAMMANFATTNING Inom ramen för Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) överenskommelse med regeringen om en satsning på ett Bättre liv för sjuka äldre pågår ett arbete särskilt riktat mot äldre med psykisk ohälsa. I samarbete med Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention av psykisk ohälsa, NASP, har en utbildning i Första hjälpen till psykisk hälsa med inriktning äldre personer skapats. Under oktober 2013 utbildade NASP 51 instruktörer som under hösten bedrev de första utbildningarna med denna inriktning. Resultatet av utbildningarna har utvärderats av Centrum för evidensbaserade psykosociala insatser, CEPI, Lunds universitet. Utvärderingen var upplagd som en pilotstudie med mätningar före- och sex månader efter utbildningen. Sammanlagt fullföljde 139 personer studien. Resultaten visar: signifikant ökad kunskap om psykisk ohälsa hos äldre signifikant bättre beredskap att hjälpa en person i olika kristillstånd signifikant ökat hjälpbeteende vid kontakter med personer med psykisk ohälsa signifikant mer positiva attityder till personer drabbade av psykisk ohälsa. Ansvariga för studien har varit Docent Bengt Svensson och Professor Lars Hansson, CEPI. Utvärderingen har genomförts på uppdrag av SKLs projekt, Äldres psykiska ohälsa. 2

3 Introduktion Första hjälpen till psykisk hälsa med inriktningen äldre personer är en utbildning som syftar till att öka kunskapen om psykisk ohälsa hos äldre samt ge riktlinjer för hur man hjälper i kriser som är förknippade med olika psykiska sjukdomar. Kursinnehållet som består av en manual samt multimediainformation har sammanställts av Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP), Karolinska institutet i samverkan med SKLs projekt- och referensgrupp. NASP är även värd för satsningen på Första hjälpen till psykisk hälsa för vuxna och för unga. Versionen som är anpassad för äldre är unik för Sverige och inte prövad i något annat land. Medarbetarna på NASP har utvecklat utbildningsprogrammet i samförstånd och samarbete med de australienska upphovsmännen till de tidigare versionerna av Första hjälpen till psykisk hälsa (Jorm m.fl 2007). Både utbildningsprogrammet och uppföljningsstudien är gjorda på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting som även finansierat och aktivt deltagit i arbetet. Bakgrund Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem. Aktuella studier visar att omkring 27 % av Europas vuxna befolkning varje år drabbas av ohälsa som uppfyller kriterier för psykisk sjukdom (Wittchen & Jacobi, 2005, Wittchen m.fl 2011). Om man dessutom lägger till psykisk ohälsa hos barn och ungdom, förståndshandikapp och demenssjukdomar stiger andelen drabbade till 38,4 % (Wittchen m.fl 2011). Mot bakgrund av dessa siffror innebär det att det finns en stor sannolikhet att man i vardagen träffar på personer som i ett eller annat avseende lider av psykisk ohälsa. Trots att psykisk ohälsa är vanligt är allmänhetens kunskap om denna väldigt begränsad. Vetenskapliga studier visar att människor i allmänhet är dåliga på att känna igen psykisk ohälsa, att man har föreställningar om dess orsaker och behandling som inte alls överensstämmer med det verkliga kunskapsläget. Dessutom är stigmatiserande attityder vanliga och dessa leder till att ohälsan inte upptäcks och förhindrar att personer söker professionell hjälp (Reavley & Jorm 2012). Studier visar även att endast en liten andel av de som drabbas får adekvat hjälp och att det, även när tillståndet identifieras, tar ganska lång från att tillståndet upptäckts till att hjälpinsatser sätts in (Wang m.fl, 2007). Psykisk ohälsa är inte mindre vanlig hos den äldre befolkningen. I flera av Socialstyrelsens publikationer uppskattar man att förekomsten av psykisk ohälsa bland personer 65 år och äldre är omfattande. Man beräknar att % vid något tillfälle lider av depression, 5 10 % lider av ångestsjukdom ofta tillsammans med depression och att prevalensen för 3

4 psykossjukdom är upp till 3 4 % (Socialstyrelsen 2012:2, ). Vidare påtalar man en brist i omhändertagande och behandling för gruppen äldre med psykisk ohälsa. Trots den höga förekomsten finns få verksamheter som är specialiserade på gruppens vårdbehov och få äldre med psykisk ohälsa får tillgång till kompetensen från specialistpsykiatrin. Sammantaget beskrivs äldregruppens situation som problematisk med hög förekomst av psykisk ohälsa, inadekvata vårdåtgärder, brister i upptäckt av ohälsa och diagnostik, stor användning av läkemedelsbehandling som ofta ges med föråldrade läkemedel och är dåligt uppföljd, dålig tillgång till psykosociala interventioner och betydande överdödlighet som en följd av samsjuklighet mellan psykisk och somatisk sjukdom (Socialstyrelsen ). En del av bristerna i vård och omsorg hänförs till dåliga kunskaper om åldrandet och om psykisk ohälsa hos äldre inom primärvård, geriatrisk vård, äldreomsorg, boendestöd och psykiatrisk specialistvård. Det är viktigt att personal som har regelbundna kontakter med äldre personer med vårdbehov kan identifiera psykisk ohälsa hos äldre för att kunna tillförsäkra en god och säker vård. Suicid, som den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa är mycket hög bland framförallt äldre män. En första förutsättning för att personer kommer under adekvat behandling är att deras ohälsa upptäcks och kan ges en korrekt bedömning. För att bidra till att vårdpersonal får mer kunskap och en större beredskap för att agera i mötena med vårdtagare har på initiativ av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) utbildningsprogrammet Första hjälpen till psykisk ohälsa med inriktningen äldre personer skapats. Ursprunget till utbildningen är Mental Health First Aid (MHFA) som utvecklats i Australien och är avsedd att öka allmänhetens kunskap om psykisk ohälsa, behandlingsmöjligheter och bemötande av personer som är drabbade (Jorm & Kitchener, 2007). MHFA finns sedan tidigare i en version för vuxna och en för personer som ofta har kontakt med unga människor. Då programmet för äldre inte testats tidigare är det viktigt att i en utvärdering dokumentera i vilken utsträckning kursdeltagarna ökar sin kunskap och sina färdigheter i att hjälpa äldre med psykisk ohälsa. Tidigare forskning kring Första hjälpen till psykisk hälsa Det mest undersökta utbildningsprogrammet är det för vuxna med psykisk ohälsa. De flesta studierna är genomförda i Australien medan några är gjorda i Storbritannien och Sverige. Hittills finns fem randomiserade kontrollerade studier, fyra är från Australien och en från Sverige (Jorm & Kitchener, 2011, Svensson & Hansson, 2014). Dessutom har en meta-analys genomförts (Hadlaczky m.fl., 2014). Forskningsresultaten är tämligen konsistenta för de olika studierna. Utbildningen i Första hjälpen till psykisk hälsa ökar kunskapen om psykisk ohälsa, ökar kursdeltagarnas självförtroende för att hjälpa en person med psykisk ohälsa, deras benägenhet att faktiskt hjälpa och förbättrar deras attityder till personer med psykisk ohälsa. I den svenska studien ingår en uppföljning som visar att de positiva förändringarna kvarstår två efter avslutad utbildning (Svensson & Hansson 2014). Syfte 4

5 Att undersöka i vilken utsträckning Första hjälpen till psykisk hälsa med inriktning äldre personer förändrar: Kunskapen om psykisk ohälsa hos äldre Självförtroendet för att hjälpa en person med psykisk ohälsa Benägenheten att faktiskt hjälpa en person med psykisk ohälsa Attityder till personer med psykisk ohälsa Metod Design Undersökningen genomfördes som en kvasi-experimentell studie med en mätning före påbörjad utbildning och en uppföljning sex månader efter avslutad utbildning. Deltagare Deltagarna i studien var alla verksamma som personal inom verksamheter som möter äldre. Utbildningens innehåll Innehållet i utbildningen behandlar de vanligaste formerna av psykisk ohälsa hos äldre. Manualen beskriver aspekter på psykisk ohälsa hos äldre i allmänhet samt tillstånd som depression, ångestsjukdom, psykotiska tillstånd, demenssjukdom, missbruk, självmordsrisk, trauma, aggressivitet och ät och sömnproblem. För varje tillstånd finns även information om vilken behandling som kan vara effektiv och hur man skall agera för att denna skall komma till stånd. Ett genomgående tema i utbildningen är hur man skall bemöta personer med psykisk ohälsa samt handfasta råd och principer för hur man praktiskt förhåller sig till olika situationer som kan uppstå i samband med dessa möten. Utbildningen ges under två dagar med sex timmars undervisning per dag. Implementering Personer som skulle fungera som instruktörer/kursledare för utbildningen rekryterades från hela landet. De som rekryterades var vanligtvis personer med mycket goda kunskaper inom området äldre och/eller psykiatri. Ett stort antal hade ledande befattningar eller motsvarande. Bland instruktörerna finns 15 olika befattningar representerade. En förutsättning var att de skulle ha sådan legitimitet i sina organisationer att de kunde skapa utbildningsmöjligheter för anställda i sina hemlän eller kommuner. Samtliga instruktörer fick ansöka om att få gå utbildningen och urvalet gjordes av SKL. I syfte att ge en större beredskap och kunskap om psykisk ohälsa hos äldre generellt fick samtliga instruktörer dessutom ett referensbibliotek som komplement till MHFA-materialet. Alla gick sedan en specialdesignad instruktörsutbildning under ledning av programansvariga från NASP. Efter avslutad utbildning återvände de till sina arbetsplatser med uppdraget att där utbilda de 5

6 anställda inom sina egna och närliggande verksamheter. I deras uppdrag ingick även att vara behjälpliga med datainsamlingen före påbörjad utbildning. Enligt Sveriges Kommuner och Landstings hemsida, augusti 2014, finns 51 instruktörer, fördelade på 12 olika län, som har behörighet att bedriva utbildningen. (http://www.skl.se/socialomsorgstod/aldre/psykiskhalsaaldre/forstahjalpeninstruktor html) Datainsamling I samband med instruktörsutbildningen informerades de blivande instruktörerna om utvärderingens bakgrund, syfte och genomförande. De ombads att i samband med att de planerade sina utbildningar göra en inventering av hur många som beräknades delta. När de visste antalet deltagare skulle de anmäla detta till en av forskarna som i sin tur skickade informationsbrev, frågeformulär och svarskuvert till kursledaren. Kursledaren delade sedan ut materialet i samband med kursstart, bad deltagarna att besvara frågorna och sedan lägga frågeformulären i svarskuvertet och försegla det. Kursledaren samlade sedan in svarskuverten och postade dem. Bifogat till frågeformulären fanns ett informationsbrev som beskrev utvärderingens upplägg och syfte. I informationen påtalades att deltagandet var frivilligt och att man hade rätt att avbryta detta när man så ville. För dem som samtyckte fanns en blankett där kursdeltagarna kunde skriva ner sitt namn och sin adress för att sex månader efter utbildningen få sig tillskickad en postenkät med svarskuvert. Utskicken av postenkäten sex månader efter utbildningen gjordes via CEPI:s kansli, Lunds universitet. Instrument Frågeformulären som besvarades före utbildningen innehöll demografiska frågor, frågor om egen erfarenhet av psykisk ohälsa/psykisk ohälsa i familjen, hur säker man känner sig på att hjälpa en person med psykisk ohälsa, om man träffat någon med psykisk ohälsa senaste halvåret och om man då hjälpt personen man träffat (Jorm & Kitchener, 2007). Vidare besvarades frågor om i vilken utsträckning man tyckte man var bra på att: våga ta kontakt med en person med psykisk ohälsa, stanna kvar och lyssna på en person som pratar om sina psykiska problem, veta vad man skall lyssna efter och vara uppmärksam på när man pratar med någon som är nedstämd och ledsen, fråga någon om deras tankar på att ta sitt liv/begå självmord, ge information om vilken effektiv hjälp som finns att få, känna igen tecken på psykisk sjukdom, bedöma allvaret i en situation där en person befinner sig i svår psykisk kris, föreslå saker som kan göra att en person med psykisk ohälsa skall må bättre. Frågorna besvarades på skala från 1 = inte alls till 5 = i mycket stor utsträckning (Svensson & Hansson 2014). För att undersöka attityder till personer med psykisk ohälsa användes sex påståenden från etablerade frågeformulär som besvarades med i vilken utsträckning man instämmer med de olika påståendena (instämmer helt = 6, inte alls = 1). Följande påståenden användes: Så långt det är möjligt bör psykiatrisk verksamhet bedrivas i öppna vårdformer; Vi måste inta en mer 6

7 tolerant inställning till människor i vårt samhälle, som har en psykisk sjukdom; Det är bäst att undvika människor som har en psykisk sjukdom; Människor med psykisk sjukdom är mycket mindre farliga än vad de flesta människor tror; Jag skulle känna mig orolig om jag besökte någon med en psykisk sjukdom; Psykisk sjukdom är en sjukdom som vilken annan sjukdom som helst (Höglund m.fl., 2008). Slutligen besvarades 19 kunskapsfrågor sammanställda av Ahlin Åkerman (NASP 2013). De var formulerade som påståenden med svarsalternativen: stämmer, stämmer inte, vet ej. Exempel på frågor är: Psykisk ohälsa är lika vanligt bland ensamstående äldre jämfört med par; Det är ungefär dubbelt så många äldre män jämfört med äldre kvinnor som tar sina liv. Vid sexmånadersuppföljningen besvarades samma frågeformulär med undantag av de demografiska uppgifterna. Ett av frågeformulären besvarades endast efter sex månader. Den konkreta frågeställningen var i vilken utsträckning man faktiskt hjälpt någon efter att man avslutat utbildningen. Deltagarna fick rapportera om de på en skala från 1 = inte alls till 4 = vid många fler tillfällen: Vågat ta kontakt med en person som inte verkar må psykiskt bra; Stannat kvar och lyssnat på en person som pratar om sina psykiska problem; Frågat om någon haft tankar på att ta sitt liv/begå självmord; Gett personer som mått psykiskt dåligt information om vilken effektiv hjälp som finns att få; Informerat om vart man kan vända sig för att få rätt sorts hjälp; Föreslagit saker som kan göra att en person med psykisk ohälsa mår bättre. Statistik Demografiska skillnader mellan de som fullföljde undersökningen och de som inte gjorde detta undersöktes med Chi 2 avseende dikotoma variabler och med Independent T-test för kontinuerliga. Skillnader mellan mätningen före utbildning och efter sex månader undersöktes med T-test för parade mätningar. Alfa-värdet sattes till <0.05. Effektstorlekar kalkylerades enligt Cohen s d (Cohen, 1992). Analyserna gjordes i IBM SPSS. Resultat Undersökningsgrupp Mellan den 8 oktober och den 21 november 2013 skickades 368 frågeformulär med svarskuvert ut till 18 olika orter i Sverige. Antalet frågeformulär per ort varierade stort, som mest efterfrågades 70 enkäter och som minst 8. Av de 368 breven återsändes 304 med besvarade frågeformulär. Inför uppföljningen sex månader efter genomgången utbildning kunde 298 adresser användas för utskick av nya frågeformulär. I sex av de inkomna svaren var adresserna antingen inte angivna eller så otydliga att de inte kunde användas. Antalet svarskuvert som kom in efter utskick nummer två var 141 stycken. I dessa var två frågeformulär inte besvarade och endast 2 brev kom åter till avsändare. Detta ger en total databas med komplett data med före- och eftermätning för 139 personer. Svarsfrekvensen för sista mätningen är 45,7 %. Beskrivning av undersökningsgruppen ges i tabell 1. 7

8 Tabell 1. Demografisk information om undersökningsgruppen (n = 139). Ålder, (år) m, (sd) 45,8 (11,2) % Kvinnor 92,1 Högskoleutbildade 47,1 Födda i Sverige 87,7 Vårdpersonal 81,8 Egen erfarenhet av psykisk ohälsa 18,8 Erfarenhet av psykisk ohälsa i familjen 43,5 Jämförelser mellan gruppen som endast besvarat frågorna före utbildningens start (n = 165) och dem som även besvarat frågeformuläret vid sex månaders uppföljning (n = 139) visar vissa skillnader. De som fullföljt undersökningen och besvarat frågeformulären vid båda tillfällena är något äldre, (45,7 vs 43,1, p < 0.05) har signifikant högre utbildning (p < 0.05) och anger i lägre grad att de själv har erfarenhet av psykisk ohälsa (24,7 % vs 18,8, p < 0.05). Förutom dessa skillnader anger de som fullföljt studien att de är mindre säkra på att hjälpa en person med psykisk ohälsa (p < 0.05) vid mätningen före påbörjad utbildning. Det finns inga skillnader mellan grupperna avseende kön, födelseland, erfarenhet av psykisk ohälsa i familjen, i vilken utsträckning man träffat en person med psykisk ohälsa de senaste 6 månaderna eller i vilken utsträckning man erbjudit sig att hjälpa någon med psykisk ohälsa. Förändringar av upplevd beredskap och förmåga att bistå med första hjälpen till psykisk hälsa Jämförelser mellan studiedeltagarnas bedömning av sin förmåga att utföra första hjälpen till psykisk hälsa före respektive efter utbildningen redovisas i tabell 2. 8

9 Tabell 2. Studiedeltagarnas rapporterade benägenhet och upplevda förmåga att ge första hjälpen till psykisk hälsa (n = 139). Frågeområde Före utbildning (m, sd) Efter utbildning (m, sd) Hur säker man känner sig på att hjälpa en person 2.3 (0.6) 2.7 (0.5) 0, med psykisk ohälsa* Erbjudit hjälp till en person med psykisk ohälsa* 3.0 (0.9) 3.2 (0.8) P*** ES Våga ta kontakt med en person med psykisk ohälsa** 3.1 (1.0) 3.5 (0.8) Lyssna på en person med psykisk ohälsa** 3.7 (0.9) 4.1 (0.7) Lyssna efter budskap som signalerar risker** 2.9 (0.9) 3.7 (0.8) Fråga om självmordstankar** 2.5 (1.2) 3.3 (1.0) Ge information om vilken hjälp som finns** 2.7 (1.1) 3.7 (0.9) Ge information om var man kan få hjälp** 2.8 (0.8) 3.5 (0.8) Kunna känna igen symtom** 2.7 (0.9) 3.4 (0.8) Kunna bedöma allvaret i en situation** 2.7 (0.9) 3.5 (0.9) *Skala från 1= inte alls 4 =Mycket. ** Skala från 1 = inte alls 5 = i mycket stor utsträckning. *** Student s t- test, ES = Cohen s d I allt väsentligt rapporterar studiedeltagarna en signifikant ökad beredskap för att bistå personer med psykisk ohälsa. Förändringar av kunskap om psykisk ohälsa hos äldre Frågeformuläret med 19 kunskapsfrågor visade att studiedeltagarna gjort kunskapsvinster som fanns kvar sex månader efter utbildningen. Innan påbörjad utbildning hade deltagarna i genomsnitt 10 korrekta svar medan man efter sex månader hade 13 korrekta svar. I statistiska termer ger detta en klar signifikant förbättring (9.9 vs 13.1, p <0.001, ES = 1.16). Utbildningens effekt på attityder till psykisk ohälsa De sex frågorna kring attityder består av påståenden som besvaras på en sexgradig Likertskala från instämmer inte alls till instämmer helt och hållet. För fyra av frågorna indikerar ett högre värde en mer positiv inställning medan för två av frågorna innebär ett lägre värde denna tolkning. Resultatet presenteras i tabell 3. 9

10 Tabell 3. Förändringar av attityder till psykisk ohälsa före och efter utbildningen (n = 139). Påstående Så långt det är möjligt bör psykiatrisk verksamhet bedrivas i öppna vårdformer Före utbildning m (sd) Efter utbildningen m (sd) P* ES 4.2 (1.2) 4.6 (1.0) Vi måste inta en mer tolerant inställning till människor i vårt samhälle, som har en psykisk sjukdom 5.0 (1.2) 5.4 (0.8) Det är bäst att undvika människor som har en psykisk sjukdom 1.5 (1.0) 1.2 (0.7) Människor med psykisk sjukdom är mycket mindre farliga än vad de flesta människor tror 4.1 (1.4) 5.0 (1.2) Jag skulle känna mig orolig om jag besökte någon med psykisk sjukdom 2.4 (1.3) 2.2 (1.3) Psykisk sjukdom är som vilken annan sjukdom som helst 4.6 (1.6) 5.0 (1.4) *Student s t-test, ES = Cohen s d Samtliga frågor visar att deltagarna anger mer positiva attityder sex månader efter utbildningen jämfört med vad man angav före. I endast ett av påståendena når resultatet inte statistisk signifikans. Rapporterade förändringar i hjälpbeteende Vid uppföljningen sex månader efter genomförd utbildning tillfrågades deltagarna om i vilken utsträckning de faktiskt hjälpt någon och i vilken utsträckning de tillämpat det som kursen lär ut. Av de 139 deltagarna angav 116 av dem att de träffat personer med psykisk ohälsa de senaste sex månaderna. I tabell 4 anges hur stor andel av dessa som rapporterar att de vid betydligt fler tillfällen eller vid många fler tillfäller använt sina färdigheter (Tabell 4). 10

11 Tabell 4. Rapporterade förändringar i hjälpbeteenden sex månader efter genomgången utbildning. Tabellen omfattar endast deltagare som rapporterat att de träffat en person med psykisk ohälsa de senaste sex månaderna (n = 116). Sedan jag gick kursen har jag oftare: Vågat ta kontakt med en person som inte verkar må psykiskt bra Hur många som anger Vid betydligt fler tillfällen eller Vid många fler tillfällen 46.0 % Stannat kvar och lyssnat på en person som pratar om sina psykiska problem 60.2 % Frågat om någon haft tankar på att ta sitt liv/begå självmord 28.5 % Gett personer som mått psykiskt dåligt information om vilken effektiv hjälp som finns att få 42.0 % Informerat om vart man kan vända sig för att få rätt sorts hjälp 42.0 % Föreslagit saker som kan göra att en person med psykisk ohälsa kan må bättre 53.6 % Som framgår av tabellen så anger deltagarna att de har utnyttjat sina kunskaper och i högre grad än tidigare faktiskt utfört första hjälpen insatser under de sex månader som uppföljningen täcker in. Diskussion Studieresultaten skall betraktas utifrån de förutsättningar som gällt för både implementeringen och studien. Utbildningen av instruktörer skedde under första veckorna i oktober 2013 och nästan samtidigt påbörjades datainsamlingen. Detta innebär att resultaten till största delen speglar de allra första kursdeltagarna som utbildats av instruktörer som för första gången gett en utbildning som aldrig tidigare getts. De mycket positiva resultaten kan avspegla att utbildningsmaterialet och utbildningens uppläggning fungerat mycket väl för att bedriva en effektiv undervisning. I alla aspekter som mätts påvisas positiva förändringar. Benägenheten att på olika sätt ta kontakt, lyssna aktivt, fråga om suicidtankar, ge information och bedöma risker är i alla avseenden signifikant högre sex månader efter utbildningen jämfört med före. Den enda aspekt som inte förändras signifikant gäller i vilken utsträckning man erbjudit hjälp till en person med psykisk ohälsa. Frågan ställs som en följdfråga till en annan fråga där man skall ange om man träffat någon med psykisk ohälsa de senaste sex månaderna. Den är då specifikt riktad till en situation med den personen eller de personerna man träffat. Kursdeltagarna anger i genomsnitt värdet tre, på en fyrgradig skala, redan vid första 11

12 mätningen och det är rimligt att anta att en ännu ovan första hjälpare intar en ödmjuk inställning till sin kompetens i det här avseendet och fortfarande tycker att det näst högsta värdet känns mest passande när de besvarar frågan efter sex månader. Däremot rapporterar kursdeltagarna att de till stor del förändrat sitt hjälpande beteende efter att de avslutat utbildningen. Nästan 30 % anger att de vid betydligt, eller många fler tillfällen frågat om någon har självmordstankar och hela 60 % uppger att de oftare stannar och lyssnar på en person som pratar om sina psykiska problem. Dessa rapporterade beteendeförändringar kan ha stor betydelse för många äldres möjligheter att få sin psykiska ohälsa upptäckt och även förbättra arbetsrutiner inom äldrevården. Till ovanstående kan läggas att kursdeltagarna signifikant förbättrat både sina kunskaper om psykisk ohälsa och sina attityder till personer som är drabbade. Mer positiva attityder till personer med psykisk ohälsa är inte en isolerad fråga för äldrevården utan det är rimligt att anta att kursdeltagarnas inställning till psykiskt sjuka i allmänhet förbättrats. Detta skulle i så fall innebära en framgång för ansträngningarna med att bekämpa stigma och diskriminering i samhället. Resultaten överensstämmer med dem som rapporterats för vuxenversionen av Första hjälpen till psykisk hälsa, men då detta är den första studien med inriktningen mot äldre finns inga jämförelsematerial. Avseende förändringar i hjälpbeteenden är resultaten från den svenska studien av vuxeninriktningen ungefär jämförbara med dem som framkommer i inriktningen mot äldre personer (Svensson & Hansson, 2014). Studien har begränsningar då undersökningens uppläggning inte tillåter tolkningar av kausala samband. Avsaknaden av en kontrollgrupp medför att de förändringar som studien uppvisar inte med säkerhet enbart kan tillskrivas utbildningen. Upplägget av studien hade heller aldrig detta syfte. En ny och helt oprövad intervention är sällan föremål för randomiserade kontrollerade studier. Ett första steg brukar vara att göra en pilotundersökning med före- och eftermätning för att ta reda på om insatsen verkar lovande. I det här fallet kan slutsatsen vara att äldreversionen av Första hjälpen till psykisk hälsa är mycket lovande. Andra begränsningar i studien är det stora bortfallet vid uppföljningen efter sex månader. Skillnaderna som redovisas mellan gruppen som svarade efter sex månader och dem som inte svarade ger dock ingen större vägledning för att bedöma om resultatet påverkats på ett systematiskt sätt. Den viktigaste skillnaden kan vara att de som fullföljt studien har högre utbildning. Detta skulle antingen kunna påverka resultatet negativt då man kan anta att de med högre utbildning redan är bättre insatta i frågorna och att utbildningen i Första hjälpen hade ett begränsat nyhetsvärde. Alternativt att de har bättre studievana och därmed tagit till sig utbildningen bättre, vilket då förutsätter att man är ganska okunnig inom ämnesområdet vid kursstart. En randomiserad kontrollerad studie skulle kunna ge svar på en del av dessa frågor. 12

13 Referenser Cohen J (1992) A Power Primer. Psychol Bull 112(1): Hadlaczky G, Hökby S, Mkrtchian A, Carli V, Wasserman D (2014) Mental Health First Aid is an effective public health intervention for improving knowledge, attitudes, and behaviour: A meta-analysis. Int Rev Psychiatry 26(4): Högberg T, Magnusson A, Ewertzon M, Lützén K (2008) Attitudes towards mental illness I Sweden: Adaptation and development of the Community Attitudes towards Mental Illness questionnaire. Int J Ment Health Nurs 17: Jorm AF, Kitchener BA, Kanowski LG, Kelly CM (2007) Mental health first aid training for members of the public. Int J Clin Health Psychol 7: Jorm AF, Kitchener BA (2011) Noting a Landmark Achievement: Mental Health First Aid Training Reaches 1% of Australian Adults. Aust N Z J Psychiatry 45: Reavley NJ, Jorm AF (2012) Public recognition of mental health disorders and beliefs about treatment: changes in Australia over 16 years. Br J Psychiatry 200: Wang PS, Angermeyer M, Borges G, Bruffaerts R, Chiu WT et al. (2007) Delay and failure in treatment seeking after first onset of mental disorder in the World Health Organization s World Mental Health Survey Initiative. World Psychiatry 6: Wittchen HU, Jacobi F (2005) Size and burden of mental disorders in Europe a critical review and appraisal of 27 studies. Eur Neuropsychopharmacol 15: Wittchen HU, Jacobi F, Rehm J, Gustavsson A, Svensson M et al. (2011) The size and burden of mental disorders and other disorders of the brain in Europe Eur Neuropsychopharmacol 21: Socialstyrelsen (2012) Äldres behov av vård och stöd Socialstyrelsen (2013) Ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa Svensson B, Hansson L (2014) Effectiveness of Mental Health First Aid Training in Sweden. A Randomized Controlled Trial with a Six-Month and Two-Year Follow-up. PLoS ONE 9(6):e

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP)

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Mental Health First Aid in Sweden (MHFA-Sverige) Första hjälpen till psykisk hälsa En kurs som lär dig hur du bäst tar kontakt

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA (MHFA MHFAY) Vad har vi gjort och vad kan vi göra?

FÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA (MHFA MHFAY) Vad har vi gjort och vad kan vi göra? FÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA (MHFA MHFAY) Vad har vi gjort och vad kan vi göra? DISPOSITION Kort om NASP Senaste statistiken om självmord och självmordsförsök Vad är MHFA första hjälpen till psykisk

Läs mer

UTVÄRDERING AV DIALOGUTBILDNINGAR I SKÅNE

UTVÄRDERING AV DIALOGUTBILDNINGAR I SKÅNE 1 UTVÄRDERING AV DIALOGUTBILDNINGAR I SKÅNE CEPI September 2012 2 BAKGRUND Verksamheter för personer med psykiska funktionshinder behöver stöd för att utveckla arbetet med att förbättra bemötandet av patienter

Läs mer

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP)

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Mental Health First Aid in Sweden (MHFA-Sverige) Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Första hjälpen till psykisk hälsa Ett utbildningsprogram som lär dig hur

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

Chefer och psykisk ohälsa

Chefer och psykisk ohälsa Chefer och psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Stockholm Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande program

Läs mer

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll CEPI april 2012 1 BAKGRUND Sedan år 2010 pågår i Sverige en nationell kampanj som handlar

Läs mer

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Datum: 2016-11-08 Version nr: 5 Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn Första hjälpen till psykisk hälsa Bakgrund: Riksförbundet Hjärnkoll uppskattar via undersökningar att tre av

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga

Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga Margit Ferm Ordförande SPES kretsen i Jönköpings län Medarbetare NASP/KI Bildades 1987 SPES kretsen i Jönköpings län 1997 SPES avdelningen

Läs mer

Befolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa. Attityder, kunskap, beteende

Befolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa. Attityder, kunskap, beteende Befolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa Attityder, kunskap, beteende Lars Hansson Lunds universitet CEPI - Verksamhetsområden Forskning Psykosociala insatser Livssituation (stigma, diskriminering livskvalitet)

Läs mer

Mental Health First Aid MHFA

Mental Health First Aid MHFA Mental Health First Aid MHFA Första Hjälpen till Psykisk hälsa Else-Marie Törnberg & Sonny Wåhlstedt Suicidprevention i Väst Problemets omfattning under 10 år Västra Götaland-10år 2.400 döda 24.000 suicidförsök

Läs mer

UTBILDNING I FÖRSTA HJÄLPEN VID PSYKISK OHÄLSA. En effektstudie i två län

UTBILDNING I FÖRSTA HJÄLPEN VID PSYKISK OHÄLSA. En effektstudie i två län UTBILDNING I FÖRSTA HJÄLPEN VID PSYKISK OHÄLSA. En effektstudie i två län Bengt Svensson, Sigrid Stjernswärd, Lars Hansson CEPI Februari 2013 Innehållsförteckning sid SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 Innehållet

Läs mer

Personliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa

Personliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa Personliga möten som förändrar attityder och beteenden - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Sammanfattning...

Läs mer

UTBILDNING I FÖRSTA HJÄLPEN VID PSYKISK OHÄLSA. En effektstudie i två län

UTBILDNING I FÖRSTA HJÄLPEN VID PSYKISK OHÄLSA. En effektstudie i två län UTBILDNING I FÖRSTA HJÄLPEN VID PSYKISK OHÄLSA. En effektstudie i två län Bengt Svensson, Sigrid Stjernswärd, Lars Hansson CEPI Maj 2013 Innehållsförteckning sid SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 Innehållet

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Mental Health First Aid MHFA

Mental Health First Aid MHFA Mental Health First Aid MHFA Första Hjälpen till psykisk hälsa Sonny Wåhlstedt & Lovisa Bengtsson Suicidprevention i Väst Problemets omfattning 10 år Västra Götaland - 10år 2.400 döda 24.000 suicidförsök

Läs mer

Suicidriskprevention genom forskning

Suicidriskprevention genom forskning Suicidriskprevention genom forskning Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC Utvecklingsenheten, Psykiatri Region Örebro län tabita.sellin-jonsson@regionorebrolan.se Utgångspunkt: Forskningsresultat

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende En befolkningsundersökning 2009 Lars Hansson CEPI Januari 2010 1 (50) Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan

Läs mer

Till Socialdepartementet

Till Socialdepartementet 15 december 2014 Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik ( LIME) Nationellt centrum för suicidforskning ochprevention av psykisk ohälsa (NASP) Till Socialdepartementet REDOVISNING AV

Läs mer

Hjärnkoll förändrar attityder

Hjärnkoll förändrar attityder Datum 2012-06-01 Diarienummer 2012/0002 Hjärnkoll förändrar attityder Uppföljning och effektutvärdering av Hjärnkoll Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2012 Titel: Hjärnkoll förändrar

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende Slutrapport från befolkningsundersökningar genomförda under perioden 2009-2013 CEPI December 2013 2 SAMMANFATTNING Det primära syftet med denna studie är att

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende. En jämförande befolkningsundersökning

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende. En jämförande befolkningsundersökning Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende En jämförande befolkningsundersökning 2009-2011 Lars Hansson CEPI December 2011 2 SAMMANFATTNING Det primära syftet med denna studie är att med utgångspunkt

Läs mer

[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET]

[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET] 2011 Ulricehamns kommun Johan Lenjesson [HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET] Suicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem där suicid är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för primärvården

Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för primärvården Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för primärvården På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari 2009 i samband med att Stockholms

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende. En jämförande befolkningsundersökning

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende. En jämförande befolkningsundersökning Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende En jämförande befolkningsundersökning 2009-2010 Lars Hansson CEPI Januari 2011 2 BAKGRUND Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell

Läs mer

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län Pilotprojektet YMHFA i Jönköpings län Margit Ferm Projektledare Ordförande SPES kretsen V ordförande NSPH Jönköpings län Socionom Emma Asserholt Första hjälpare Ungdomsutvecklare Kultur & Fritidsförvaltningen

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Befolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa Attityder, kunskap, beteende

Befolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa Attityder, kunskap, beteende Befolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa Attityder, kunskap, beteende Lars Hansson Lunds universitet Lars Hansson Utvärderingen av attitydkampanjen Upprepade befolkningsundersökningar Mediekampanjen

Läs mer

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

Riv 65-årsgränsen och rädda liv. Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB

Riv 65-årsgränsen och rädda liv. Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB och rädda liv Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB Ni har hört det förut! Äldres psykiska hälsa och ohälsa är ett eftersatt område När jag trodde att vi tagit ett sjumilasteg så. Jag

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Tidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd efter tsunamikatastrofen

Tidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd efter tsunamikatastrofen Uppsala Universitet Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Projektarbete inom läkarutbildningen, 7.5hp Vt 2009 Tidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

SKILLSS. LSS verksamheter

SKILLSS. LSS verksamheter SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Psykisk ohälsa framförallt depression, ångest - är att betraktas

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar SOPHIAHEMMETS HÖGSKOLA, STOCKHOLM 14 OKTOBER 2015 Stigma Att vara annorlunda Kroppsligt funktionsnedsättning Missbruk Att tillhöra en annan grupp är majoriteten

Läs mer

Psykiater i Primärvården. Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri

Psykiater i Primärvården. Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri Psykiater i Primärvården Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri Bakgrund till projektet Primärvården har i uppdrag att vara första instansen/basen för den psykiska ohälsan Många allmänläkare

Läs mer

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. SUPPORTED EMPLOYMENT IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. Innehåll i dagens presentation: Varför fokusera på arbete, kan och vill alla arbeta? Koppling mellan

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 4 april, 2014 Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 2013 Öppna jämförelser 2013 - analys och handlingsplan för indikatorer för psykiatrisk hälsooch sjukvård

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services SBU:s sammanfattning och

Läs mer

Upplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning

Upplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning Upplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning Första arbetsrapport, mars 2014 Emilie Friberg Kristina Alexanderson Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet Bakgrund Regeringen

Läs mer

Yttrande motion om kommunal handlingsplan för suicidprevention

Yttrande motion om kommunal handlingsplan för suicidprevention Tjänsteskrivelse 1 (7) 2015-11-05 FHN 2015.0094 Handläggare Cecilia Ljung, Folkhälsoförvaltningen Yttrande motion om kommunal handlingsplan för suicidprevention Sammanfattning Inga-Lill Andersson, Centerpartiet

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende Slutrapport från befolkningsundersökningar genomförda under perioden

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende Slutrapport från befolkningsundersökningar genomförda under perioden Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende Slutrapport från befolkningsundersökningar genomförda under perioden 2009-2013 CEPI December 2013 2 SAMMANFATTNING Det primära syftet med denna studie är att

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende Befolkningsundersökningar genomförda under perioden 2009-2014 CEPI December 2014 2 SAMMANFATTNING Det primära syftet med denna studie är att med utgångspunkt

Läs mer

Diskriminering av personer med psykisk ohälsa En intervjuundersökning

Diskriminering av personer med psykisk ohälsa En intervjuundersökning Diskriminering av personer med psykisk ohälsa En intervjuundersökning CEPI 2011 1 Bakgrund Under åren 2010-2011 pågår i Sverige en nationell kampanj riktad till allmänheten som handlar om kunskap och attityder

Läs mer

Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen

Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen sida 1 (8) Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen sida 2 (8) sida 3 (8) Inledning Att genomföra brukarundersökningar för att följa upp brukares upplevda kvalitet

Läs mer

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet.

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet. YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547 Regionfullmäktige Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Per-Olof Bladh, Mikael

Läs mer

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö Projekt Hälsa och livsstil Susanne Persson Sally Hultsjö Hälsoproblem Personer med psykos sjukdom, bipolär sjukdom och allvarlig depression har hög förekomst av somatisk ohälsa. Överdödlighet 2-3 ggr högre

Läs mer

Diskriminering av personer med psykisk ohälsa En intervjuundersökning i Skåne

Diskriminering av personer med psykisk ohälsa En intervjuundersökning i Skåne Diskriminering av personer med psykisk ohälsa En intervjuundersökning i Skåne CEPI 2012 1 Bakgrund Under åren 2010-2014 pågår i Sverige en nationell kampanj riktad till allmänheten som handlar om kunskap

Läs mer

Äldres psykiska hälsa och ohälsa/sjukdom i Skåne

Äldres psykiska hälsa och ohälsa/sjukdom i Skåne 20160427 Äldres psykiska hälsa och ohälsa/sjukdom i Skåne Nulägesbild samt rekommendationer på förbättringsområden Förslag från utskottet Äldres psykiska hälsa Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan

Läs mer

Att stärka äldre personers psykiska hälsa

Att stärka äldre personers psykiska hälsa Att stärka äldre personers psykiska hälsa Vad kan hälsofrämjande arbete bidra med? Hur kan bemötande inom vård och omsorg påverka? Exempel från ett utvecklingsprojekt i Kumla Vad har hälsofrämjande arbete

Läs mer

NASP:s Nyhetsbrev. nummer 4 år 2016

NASP:s Nyhetsbrev. nummer 4 år 2016 NASP:s Nyhetsbrev nummer 4 år 2016 Långtidsrisk för självmord Cecilia Holmstrand och hennes kollegor vid Lunds universitet har med utgångspunkt från Lundby-studien studerat långtidsrisken för självmord

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 www.ljungby.se Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012...3

Läs mer

Rutin för BPSD-registrering 12. 4.

Rutin för BPSD-registrering 12. 4. Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom

Läs mer

Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för arbetsplatsen

Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för arbetsplatsen Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för arbetsplatsen Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades

Läs mer

Följebrev till meddelandebladet om Nya bestämmelser i socialtjänstlagen den 1 januari 2011.

Följebrev till meddelandebladet om Nya bestämmelser i socialtjänstlagen den 1 januari 2011. 1(6) Följebrev till meddelandebladet om Nya bestämmelser i socialtjänstlagen den 1 januari 2011. Under våren 2010 fick Socialstyrelsen flera regeringsuppdrag med ursprung i propositionen Värdigt liv i

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Yttrande över motion 2013:25 av Helene Öberg m.fl. (MP) om åtgärder för att förebygga självmord

Yttrande över motion 2013:25 av Helene Öberg m.fl. (MP) om åtgärder för att förebygga självmord Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Berit Ekedahl TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-06-29 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-09-01, P 7 1 (3) HSN 1311-1258 Yttrande över motion 2013:25 av Helene Öberg m.fl.

Läs mer

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Tobaksavvänjningskonferens 2013 Barbro Holm Ivarsson Ordförande i Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många psykiskt sjuka röker? Befolkningen

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,

Läs mer

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se Upplägg Vad är internetbehandling? Hur ser effekterna

Läs mer

NASP:s Nyhetsbrev. nummer 3 år 2016

NASP:s Nyhetsbrev. nummer 3 år 2016 NASP:s Nyhetsbrev nummer 3 år 2016 Suicidrisk hos efterlevande barn David Titelman sammanfattar i Nyhetsbrevet resultaten från en registerbaserad studie för perioden 1968-2008 rörande suicidfrekvens hos

Läs mer

Vad predicerar psykoterapier som inte påbörjas eller avbryts i offentlig vård?

Vad predicerar psykoterapier som inte påbörjas eller avbryts i offentlig vård? Vad predicerar psykoterapier som inte påbörjas eller avbryts i offentlig vård? Andrzej Werbart & Mo Wang Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, och Stockholms läns landsting Vad behöver vi

Läs mer

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning FALKENBERGS KOMMUN RAPPORT Socialförvaltningen Planeringsavdelningen 2007-01-08 Anneli Ask Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning Metod

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Stöd för vuxna anhöriga till personer med psykisk ohälsa 7,5 högskolepoäng grundnivå, Vt 2017 Stockholm

Stöd för vuxna anhöriga till personer med psykisk ohälsa 7,5 högskolepoäng grundnivå, Vt 2017 Stockholm Stöd för vuxna anhöriga till personer med psykisk ohälsa 7,5 högskolepoäng grundnivå, Vt 2017 Stockholm Stöd för vuxna anhöriga till personer med psykisk ohälsa, 7,5 högskolepoäng Inledning Psykisk ohälsa

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Närvårdsseminarium. Psykisk hälsa hos äldre

Närvårdsseminarium. Psykisk hälsa hos äldre Närvårdsseminarium Psykisk hälsa hos äldre Fredag den 18 oktober 2013 Dokumentation Närvårdsseminarium 131018 Inledning Britta Bergström, ordförande för den gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar.

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar. ACT at work in Sweden ACT at work in Sweden leg. psykolog, py g,projektledare ACT FORUM Forskningscentrum för psykosocial hälsa vid Maria Ungdom och Karolinska Institutet Summary: 4 studies completed,

Läs mer

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne.

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne. Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni 2013. Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne. . Några viktiga beslut av Sveriges Riksdag för allvarligt

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Internetbaserad behandling

Internetbaserad behandling Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsen

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-11 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa 103 33 Stockholm BRIS remissyttrande över förslag

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen

Läs mer

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Under 2015 hjälpte Personligt ombud 95 klienter det är en ökning jämfört med 2014 då Personligt ombud hjälpte 92 klienter. Dominerande ljuspunkter

Läs mer

Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård!

Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! 2015-01-20 Regionledningskontoret Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! Regionstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet

Läs mer