Jämställd akademi 2017:2. Initiera Vägledning för jämställdhetsintegrering i akademin

Transkript

1 Jämställd akademi 2017:2 Initiera Vägledning för jämställdhetsintegrering i akademin

2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 INITIERA PROBLEMLÖSNING, STEG FÖR STEG... 4 Steg 1: Undersök handlingsutrymmet... 4 Steg 2: Lokalt problem och påverkansfaktorer... 5 Steg 3: Vilka processer och nyckelfunktioner är centrala?... 6 Steg 4: Vilka aktiviteter behövs för att lösa problemet?... 7 EXEMPEL FRÅN HÖGSKOLAN X... 8 Litteraturlista

3 Bakgrund Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet har ett uppdrag som stödfunktion till regeringssatsningen Jämställdhetsintegrering av högskolor och universitet (JiHU) under perioden Inom ramen för uppdraget tar sekretariatet fram underlag för lärosätenas praktiska arbete med jämställdhetsintegrering. Syftet med denna vägledning är ge stöd i att initiera arbetet med att identifiera utvecklingsbehov, mål och aktiviteter på olika nivåer i organisationen. Arbetssättet kan användas i processen med att upprätta lärosätets plan för jämställdhetsintegrering, men även för att förankra det kommande förändringsarbetet, identifiera och konkretisera lokala problem och möjliga arenor för problemlösning längre ner i organisationen. Materialet består av tomma mallar som kan användas i workshopform för att gå från ett identifierat samhällsproblem till ett lokalt problem och vidare till en faktisk problemlösning. Till materialet hör också ett fingerat exempel som illustrerar hur en plan kan komma att se ut om arbetssättet följs i kombination med de rubriker som finns uppställda i vägledningen Planera. Till stöd för inventeringen av hur ojämställdhet tar sig uttryck inom olika delar av organisationen finns vägledningen Inventera. Innehållet i detta underlag bygger på erfarenheter från stödverksamheten till regeringsuppdraget Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM), samt aktuell forskning om och utvärdering av jämställdhetsintegrering i offentlig förvaltning. Om sekretariatet Nationella sekretariatet för genusforskning är placerat vid Göteborgs universitet sedan 1998 och arbetar med att öka genomslaget för forskning och kunskap om genus och jämställdhet inom akademin och i samhället som helhet. Bland uppdragsgivarna finns regeringen och Nordiska ministerrådet. Mer information finns på 3

4 Initiera problemlösning, steg för steg Nedan presenteras ett workshopmaterial som beskriver en arbetsprocess i fyra steg för att formulera hela kedjan av utvecklingsbehov, mål och aktiviteter i ett utvecklingsarbete. Materialet kan användas av olika arbetsgrupper på olika nivåer i organisationen. Syftet kan vara att upprätta en plan för jämställdhetsintegrering, eller att förankra och konkretisera en befintlig plan, det vill säga identifiera lokala problem och möjliga arenor för problemlösning. Ni kan välja att arbeta med något av stegen, eller alla fyra, beroende på vad ni vill uppnå med workshopen. Steg 1: Undersök handlingsutrymmet Lärosätenas uppdrag syftar ytterst till att bidra till de nationella jämställdhetspolitiska målen. Mot den bakgrunden är det viktigt att först avgränsa på vilket sätt just universitet och högskolor kan bidra till lösningen av ett specifikt samhällsproblem. I ett första steg (bild 1) föreslår vi därför att lärosätets handlingsutrymme undersöks genom att ni benar ut vad som påverkar det övergripande problemet. Vad kan lärosätet göra, och vad är inte möjligt att påverka? Om lärosätet kan påverka problemet på fler än ett sätt, vad ger då störst effekt och för vem/vilka? På detta sätt kan en strategisk avgränsning göras av det arbete som ska ske under uppdragstiden. BILD 1. 4

5 Det övergripande problemet placeras i den orangea cirkeln. I de blå cirklarna fyller gruppen tillsammans i vilka arenor eller faktorer som är centrala för att lösa problemet. Rita så många blå cirklar som behövs för att täcka in problemområdet. Steg ett kan hoppas över i de fall där problemet från början har en tydlig avgränsning och där problemlösningen ägs av lärosätet självt. Steg 2: Lokalt problem och påverkansfaktorer I nästa steg omformuleras det övergripande problemet till lärosätesnivå. Övningen från steg ett upprepas, men denna gång med syftet att identifiera vad som är centralt för att påverka det lokala problemet. I den blå cirkeln (bild 2 nedan) placeras alltså det lokala problemet. I de rosa cirklarna noteras de faktorer/processer där lösningen kan sökas. Rita ut så många rosa cirklar som behövs. BILD 2. 5

6 Steg 3: Vilka processer och nyckelfunktioner är centrala? Steg tre handlar om att identifiera vilka delar av organisationen som påverkar de olika faktorerna från steg två. Det vill säga inom vilka processer/verksamheter, och för vilka nyckelpersoner, som åtgärder behöver vidtas för att uppnå resultat. Bilden på huset (bild 3) är ett sätt att illustrera verksamheten och är tänkt att fungera som en checklista. 1 I vilka delar av verksamheten tar sig ojämställdheterna uttryck? Var fattas beslut som påverkar det valda problemet och på vilka nivåer tas de? Hur fattas besluten, av vem och vilka processer ligger till grund? Vilken roll spelar HR, kommunikation, ekonomi och administration? Gå vidare med en rosa cirkel i taget från steg två. Lägg gärna bilderna 2 och 3 bredvid varandra för att kunna dra pilar mellan cirklar och hus. På detta sätt framträder en bild av vilka delar av organisationen som måste involveras i utvecklingsarbetet. BILD 3. 1 För en närmare beskrivning av husets delar, se vägledningen Inventera. 6

7 Steg 4: Vilka aktiviteter behövs för att lösa problemet? I det sista steget (bild 4) är uppgiften att formulera aktiviteter som löser de identifierade problemen. Aktiviteterna kommer att vara olika konkreta på olika nivåer. Går workshopen ut på att formulera insatsområden är aktiviteterna mer övergripande. Formuleringarna är mer precisa om workshopen istället syftar till att formulera specifika lösningar i en verksamhetsplan. När aktiviteterna är fastslagna ska hela kedjan, från utvecklingsbehov till aktiviteter, vara synliggjord i matrisen. BILD 4. 7

8 Exempel från Högskolan X Högskolan X är ett påhittat exempel som illustrerar hur en färdig plan kan komma att se ut, när den följer rubrikerna i vägledningen Planera och det arbetssätt som beskrivs med hjälp av workshopmaterialet ovan. I exemplet hänvisas både till existerande rapporter som återfinns i referenslistan, och till påhittade lokala kartläggningar. De senare i syfte att peka på vilken typ av kartläggningar/undersökningar som kan vara lämpliga att använda som källor under en probleminventering. Exemplet har också berikats med hjälprutor med förklaringar och tips mellan de olika stegen. Problemområde Utbildning UTVECKLINGSBEHOV: VAD ÄR PROBLEMET? Övergripande problembeskrivning Hälsa och vård på lika villkor regleras i en rad lagar och föreskrifter såsom Hälsooch sjukvårdslagen (1982:763), Patientlagen (2014:821), Diskrimineringslagen (2008:567) liksom olika yrkesetiska principer för professioner såsom läkare, psykologer, barnmorskor, sjuksköterskor och annan vårdpersonal. Samtidigt visar forskning att det finns många könade ojämlikheter i hälsa, vårdtillgång och vårdkvalitet (t.ex. Hovelius & Johansson, 2004; SKL 2007; Socialstyrelsen, 2004; Wijma, Smirthwaite & Swahnberg, 2010). Kvinnor drabbas till exempel i högre utsträckning än män av kvalitetsbrister och problem i vården, och rapporterar mer än dubbelt så ofta att de blivit kränkta av vården. Vidare har kvinnor sämre tillgång till nyare och dyrare läkemedel. De riskerar dessutom felaktig diagnostisering och behandling som konsekvens av att mannens anatomi historiskt har utgjort norm för medicinsk forskning. Bristande kunskaper om kön, könsidentitet och könsuttryck i kombination med heteronormativa utgångspunkter leder även till att hbtq-patienter upplever sämre bemötande jämfört med andra patienter. 8

9 Obs! En bra problembeskrivning tar hänsyn till hur olika individer/grupper påverkas beroende på olika maktordningar, såsom kön, sexualitet, ras, klass, ålder och funktionsförmåga. Ju enklare problembeskrivning desto grövre kategorier (kvinnor/män) har vi att utgå ifrån, medan en precisare beskrivning borgar för att rätt åtgärder sätts in för rätt grupper/individer. Utöver kön finns en mängd andra bestämningsfaktorer som påverkar hälsan och tillgången till vård. Studier visar att arbetslösa, lågutbildade, låglönearbetare, glesbygdsboende och socialt utsatta får sämre vård eller äldre behandling och mediciner än deras demografiska motpoler. Här är det viktigt att se att t.ex. arbetslösheten inte fördelar sig jämnt mellan olika befolkningsgrupper utan är vanligare bland exempelvis personer födda utrikes, där också kvinnor har lägre sysselsättningsgrad än män. Bland de grupper som har en lägre benägenhet att söka vård märks åter utrikes födda, men även nationella minoriteter och personer med psykisk ohälsa eller personer med negativa upplevelser av vården (DO, 2012). Att män söker vård mer sällan än kvinnor kan enligt genusforskare sammanhänga med att det inte passar med traditionella föreställningar om maskulinitet att försätta sig i den ställning av beroende och underordning som patientrollen innebär (Smirthwaite, 2007). Sammanfattningsvis kan alltså könsbias i medicin och vård leda till att omotiverade skillnader görs mellan kvinnor och män. Samtidigt finns exempel på när biologiska skillnader som är medicinskt relevanta bortses ifrån. I båda fallen kan följden bli att patienter diagnostiseras och behandlas felaktigt, vilket i förlängningen innebär risker för vårdkvalitet och patientsäkerhet. 9

10 Obs! Här har workshopmaterialet använts för att bena ut vad som påverkar det övergripande problemet. Detta i syfte att undersöka hur lärosätets handlingsutrymme ser ut, det vill säga vad lärosätet kan förändra eller utveckla, och vad som inte går att påverka. Det övergripande problemet har placerats i den orangea cirkeln. För att lösa problemet krävs omfattande insatser från många olika aktörer i samverkan, inom såväl akademin som läkemedelsindustrin och vården i stort (blå cirklar). Som enskilt lärosäte har Högskolan X möjlighet att påverka såväl forskningen om genusmedicin liksom innehållet och utformningen av de vårdutbildningar som ges vid högskolan. Det är också möjligt att arbeta med vårdinrättningarna och genomslaget för forskning om genusmedicin, genom att t.ex. erbjuda uppdragsutbildningar i form av kompetensutveckling för vårdpersonal. Utifrån detta görs sedan en avgränsning av utvecklingsarbetet. Avgränsning För att utvecklingsarbetet ska vara hanterbart avgränsas det under uppdragstiden till att endast omfatta läkarutbildningen. På sikt kan arbetet komma att utvidgas till att gälla samtliga professionsutbildningar med vårdanknytning vid Högskolan X, liksom samverkan med vårdinrättningar genom uppdragsutbildningar och praktiksamarbeten. 10

11 Problembeskrivning på lärosätesnivå Obs! När avgränsningen är gjord måste det övergripande problemet bytas ner till den lokala kontexten, det vill säga omformuleras till ett problem som kan lösas på lärosätesnivå. De rosa cirklarna visar vilka faktorer som påverkar problemet och var insatser följaktligen behöver sättas in. Högskolan X kan konstatera att läkarstudenter lämnar läkarutbildningen med otillräckliga kunskaper om genus och jämställdhet. För att bidra till lösningen på problemet måste åtgärder genomföras inom flera olika delar av verksamheten och på olika nivåer gällande såväl utbildningens innehåll och undervisningens utformning. Därutöver behöver förutsättningarna för undervisade personal ses över för att säkerställa goda möjligheter till ämnesutveckling och implementering. Nu börjar arbetet med att formulera hur problemet tar sig uttryck inom ramen för dessa arenor för att därefter hitta rätt organisatorisk instans och rätt typ av åtgärder. Utbildningens innehåll Av såväl kursvärderingar och alumnundersökningar som genomfördes tre och sju år efter avslutad läkarutbildning framgår att studenterna är mindre nöjda med den kunskap om genus och jämställdhet som utbildningen erbjudit. Kunskapsinslagen uppges ha förekommit sporadiskt och fungerat som ett tillägg till befintlig kursstruktur. Ofta genom att ett särskilt moment, lett av en extern person, har 11

12 fogats till övrigt kursinnehåll under en till tre lektionstimmar. Vidare uppges att dessa undervisningstillfällen främst haft fokus på biologiska aspekter av kön, medan könsbias inte har belysts i samma utsträckning. Kunskapsinslag om våld uppges ha förekommit endast vid enstaka tillfällen under utbildningen, och då sällan problematiserats utifrån kön, makt och intersektionalitet. Samtliga dessa aspekter är dessutom väl belagda i forskning om utveckling av undervisning inom ramen för kunskapsfältet om genus och högskolpedagogik nationellt och internationellt (Bondestam, 2004). En rapport från Göteborgs universitet visar att integreringen av jämställdhet i professionsutbildningarna vid lärosätet sker godtyckligt. I övergången mellan olika utbildningsorganisatoriska nivåer märks stora variationer mellan formuleringar i examensmålen och utbildnings- och kursplaner. Det handlar om kunskapsmässiga förskjutningar, men också om sammanblandningar av kunskapsområdena jämställdhet, genus, diskriminering och mänskliga rättigheter. Enligt studien innebär godtyckligheten i praktiken att enskilda personer eller institutioner får stort inflytande över vilka perspektiv som integreras (eller ej). Det försvårar också möjligheterna att säkerställa kvalitet och utföra tillsyn över utbildningarnas arbete med jämställdhet. Studien är utförd på Göteborgs universitet men författarna menar att det finns skäl att anta att situationen ser liknande ut på andra lärosäten (Bondestam & Lindroth, 2014). Mot denna bakgrund finns sammantaget skäl att anta att utexaminerade läkarstudenter saknar tillräckliga kunskaper för att hantera ojämställda och ojämlika villkor i sitt yrkesutövande. Obs! Utgå gärna ifrån befintliga källor (forskning, rapporter, kunskapsöversikter) under probleminventeringen. Allteftersom problemet konkretiseras kan lokala kartläggningar och analyser behöva göras, både initialt och i uppföljande eller fördjupande syfte. Tänk då på att avsätta tid och resurser för att också åtgärda de behov eller brister som eventuellt framkommer. 12

13 Undervisningens utformning I kursvärderingar förekommer uppgifter om att det råder en form av machokultur på läkarutbildningen, kombinerat med en syn på den medicinska kroppen som enbart bestående av organ, bortom kulturella förståelser och upplevelser. Det har förekommit att studenter känt sig pressade att delta i kursmoment där de i undervisningssyfte har förväntats ställa upp på exempelvis ultraljudsundersökningar. Utöver att detta har upplevts som olustigt och integritetskränkande, riskerar det även att uppdaga okända graviditeter, sjukdomar eller andra privata omständigheter. I samtal med lärare under arbetet med denna plan bekräftas delvis att det finns ett behov av att utveckla former för att möta heterogena studentgrupper i både teoretisk och klinisk undervisning och praktik. Några efterfrågar konkreta verktyg och strategier för en mer inkluderande pedagogik, liksom examineringsformer och andra praktiska moment som är konsekvensneutrala ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Det handlar dels om att förebygga kränkningar, men även att om att gynna alla studenters lärande genom att uppmärksamma hur aspekter som exempelvis kön, etnicitet och klass ger skillnader i makt och status vilket kan påverka motivation och deltagande. Förutsättningar för undervisande personal En slutsats i tidigare citerade rapport från Göteborgs universitet är att universitetslärare på professionsutbildningar ges undermåliga förutsättningar att implementera jämställdhet i såväl kunskapsstoffet som i undervisningens genomförande (Bondestam & Lindroth, 2014). Även i samtal med lärarna på läkarutbildningen vid Högskolan X framkom önskemål om förbättrade möjligheter att reflektera kring innehåll och genomförande av praktiska kursmoment. Flera pekar på att tidsbristen gör det svårt att skapa utrymme för reflektion, och att det i valet mellan den egna forskningen och utvecklingen av undervisningen är lätt att prioritera det första. Akademiska lärares relativa isolering, bristen på kontinuerligt reflekterat lärande och frånvaron av plattformar för att dela erfarenheter och utveckla kunskaper är några av de brister som Bondestam menar kännetecknar det högskolepedagogiska fältet (Wijma, Smirthwaite & Swahnberg, 2010). Dessutom ställs idag endast krav på en kortare behörighetsgivande kurs i högskolepedagogik för att få undervisa, och antalet platser motsvarar inte alltid behoven (Bondestam, 2010). 13

14 Högskolepedagogikens låga status och legitimitet är en konsekvens av att pedagogiken är underställd ämnesinnehållet, precis som utbildning värderas lägre än forskning inom akademin i stort (Wijma, Smirthwaite & Swahnberg, 2010). MÅL: VAD SKA UPPNÅS? Läkarstudenter lämnar läkarutbildningen med tillräckliga kunskaper om genus och jämställdhet för att i mötet med patienten kunna säkerställa en likvärdig vård oavsett kön: Utbildningen ger de genusmedicinska kunskaper och färdigheter som läkaryrket kräver. Undervisningen är utformad så att den främjar alla studenters lärande och motverkar diskriminering. Undervisande personal har goda förutsättningar att integrera kunskap om könade och andra maktordningar i såväl kunskapsstoffet som i undervisningens genomförande. Obs! När de lokala problemen är identifierade ska de omformuleras till mål. Tänk på att alltför abstrakta idealbilder riskerar att osynliggöra de problem, normer och maktordningar som ska åtgärdas. Sträva därför efter att låta målformuleringarna vara konkreta och avspegla problemformuleringarna så långt som möjligt. 14

15 AKTIVITETER/INSATSOMRÅDEN: HUR SKA PROBLEMET LÖSAS? Obs! Här har Högskolan X påbörjat arbetet med att identifiera processer, beslut och nyckelfunktioner som kan bidra till problemets möjliga lösning. Tänk på att det är viktigt att även identifiera vilka åtgärder som måste vidtas inom styr-, lednings och stödprocesser för att stärka insatsernas genomslag och för att säkra hållbarhet över tid. Utbildningens innehåll Ett genusperspektiv på utbildningens innehåll innebär att allt kunskapsstoff belyses, beskrivs och analyseras utifrån forskning om genus och intersektionalitet. Högskolan X prioriterar följande insatsområden: Forskningsanknytningen gällande det genusmedicinska fältet ska stärkas, och befintligt kurs- och ämnesinnehåll problematiseras utifrån ett genusoch intersektionalitetsperspektiv. Krav gällande genus- och jämställdhet i bl.a. Hälso- och sjukvårdslagen, examensmål och yrkesetiska regler ska tydligt återspeglas och konkretiseras på samtliga målnivåer. Kunskapsstöd ska erbjudas den personal på program- och kursnivå, inom administrationen och på fakultets- och institutionsnivå, som ansvarar för 15

16 att tolka, bearbeta och omsätta nämnda mål på olika nivåer. Studentinflytandet gällande ämnesinnehåll och kursupplägg ska säkerställas. Obs! De prioriterade insatsområdena behöver brytas ned till än mer konkreta aktiviteter i kärnverksamheten, för att där anpassas till de organisatoriska förutsättningarna. Ansvaret för planering, genomförande och uppföljning sker med fördel enligt gällande delegationsordning och hanteras i ordinarie system för verksamhetsplanering och uppföljning. Undervisningens utformning En genusmedveten utformning av undervisningen i läkarutbildningen handlar om att undervisningens upplägg och genomförande problematiseras och utvecklas utifrån ett genus- och intersektionalitetsperspektiv. Högskolan X prioriterar följande insatsområden: Genomlysning av undervisningens villkor i relation till kön och andra maktordningar, så att kunskap om ämnenas särdrag och hur dessa inverkar på lärandet problematiseras. Studentinflytandet i olika pedagogiska utvecklingsprocesser ska säkerställas. 16

17 Obs! En nedbrytning av insatsområdena ovan (genusmedveten undervisning) kan i kärnverksamheten till exempel se ut så här: o Fördelning av taltid och bekräftelse i undervisningssituationen dokumenteras, analyseras och följs upp i syfte att utveckla mer inkluderande undervisningssammanhang. o Förekomsten av härskartekniker eller vem som ges tolkningsföreträde kartläggs genom interaktiva metoder och aktiv studentmedverkan. o Undervisande personal auskulterar varandra kollegialt i lärandemiljöerna för att synliggöra vilken kunskap som lyfts fram, görs viktig och vilka identiteter som premieras, legitimeras och utmanas i undervisningen. o Studentinflytandet säkerställs i utformning och genomförande av kursvärderingar, liksom i samband med utformning av examinationsmål och examinationskrav. Förutsättningar för undervisande personal Åtgärder som rör förutsättningar för undervisande personal syftar till att se över de resurser, kunskaper och den vilja som finns för att kunna utveckla undervisningens innehåll, genomförande och ämnesutveckling i linje med föreskrivna mål gällande genus och jämställdhet. Högskolan X prioriterar följande insatsområden: Utveckling av de högskolepedagogiska kurserna så att dessa ger kunskap om betydelsen av kön och andra maktordningar i relation till didaktiska och pedagogiska frågor/situationer. Systematisk inventering av undervisande lärares reella kompetenser gällande förståelsen för, och användning av genus- och intersektionalitetsperspektiv i undervisning. Utveckling av ett behovsanpassat kompetensutvecklingsprogram i syfte att stärka undervisande lärares pedagogiska förmåga ur ett genus- och intersektionalitetsperspektiv. Programmet ska inkludera avsatt tid för individuell och kollegial reflektion kring vilken kunskap som lyfts fram, görs viktig och vilka identiteter som premieras, legitimeras och utmanas i undervisningen. 17

18 Obs! I matrisen har nu Högskolan X sammanställt hela kedjan, från utvecklingsbehov till aktiviteter. Hur många problemområden ni vill arbeta med bestämmer ni själva, men tänk på att fylla i en matris per problemområde. Anpassa rutor, kolumner, rader efter behov. Observera att det övergripande problemet i exemplet Högskolan X ligger på samhällsnivå för att synliggöra kopplingen till de nationella jämställdhetspolitiska målen. Det är fullt möjligt att placera ett lärosätesspecifikt problem i kolumnen för Övergripande problem, för att sedan bryta ner det ytterligare i matrisen. 18

19 Litteraturlista Bondestam, F. (2004). Könsmedveten pedagogik för universitets- och högskolelärare. En introduktion och bibliografi. Malmö: Liber. Bondestam, F. (2010). Kartläggning och analys av högskolepedagogisk utveckling och jämställdhet vid svenska lärosäten. Stockholm: Delegationen för jämställdhet i högskolan (DJ). Diskrimineringsombudsmannen (2012). Rätten till sjukvård på lika villkor: rapport. Stockholm: Diskrimineringsombudsmannen (DO). Lindroth, M, Bondestam, F. (2014). Godtycklig jämställdhet: Implementering av examensordningens mål för jämställdhet i professionsutbildningar vid Göteborgs universitet. Göteborgs universitet, Nationella sekretariatet för genusforskning. Hovelius, B. & Johansson, E.E. (red.) (2004). Kropp och genus i medicinen. Lund: Studentlitteratur. Smirthwaite, G. (2007). (O)jämställdhet i hälsa och vård: en genusmedicinsk kunskapsöversikt. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Socialstyrelsen (2004). Jämställd vård? Könsperspektiv på hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen. Wijma, B. Smirthwaite, G. & Swahnberg, K (red.) (2010). Genus och kön inom medicin- och vårdutbildningar. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Processtöd JiHU Hitta våra kontaktuppgifter här: 19

20 20

21